Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelilla kommun Vård och omsorgsnämnden Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Torsdagen den 17 december 2015 kl Plats: Byavångens Dagcentral, i lokalen Lavendel Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Val av justerare samt tidpunkt för justering 2 Ändringar i föredragningslistan Dialoger 2015/2 3 Information från vård och omsorg 4 Ekonomisk uppföljning 2015/5 4 5 Personalstatistik 6 Synpunkter på socialtjänsten 2015/4 7 Sociala avvikelser/anmälningar enligt Lex Sarah 8 Färdtjänst 8 9 Resultat från Nationella Brukarundersökningen Mätning av personalkontinuiteten i hemtjänsten Sammanställning kostenhetens enkät 16 1

2 Tomelilla kommun Vård och omsorgsnämnden Beslutsärenden 12 Äldreomsorgsplanen / Redovisning av delegeringsbeslut 2015/ Redovisning av anmälningsärenden 2015/1 72 Gunnel Andersson (M) Ordförande Kerstin Andersson Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Kerstin Andersson E-post: kommun@tomelilla.se 2

3 NÄRVARO- OCH OMRÖSTNINGSPROTOKOLL Vård- och omsorgsnämnden ( ) Sammanträdesdag: Antal närvarande ledamöter: 1 2 Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Carola Lindgren M 2 Gunnel Andersson M 3 Gunvor Olsson C 4 Ann Harrysson SPI 5 Ida Bornlykke S 6 Figge Bergquist V 7 Tommy Falk SD Ja Nej Avstår ERSÄTTARE Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 M 2 Elizabet Nilsson M 3 Eva Gustavsson C 4 Helene Nilsson KD 5 Sejdi Karaliti S 6 Lena Bottner S 7 Eva Olsson SD Ja Nej Avstår 3

4 Månadsuppföljning jan-nov 2015 Vård och omsorg verksamhetsanalys Socialchef Madeleine Moberg Ekonomisk analys BUDGET UTFALL Avvikelse Avvikelse Helårs- Ack Ack utfall - %-andel Helårs- prognos / budget budget utfall budget budget prognos budget Intäkter , Personalkostnader , Bidrag, köpta tjänster , Övriga kostnader , Netto , Omsorgspeng Periodens verksamhet och resultat Stöd och omsorg har startat upp ett sammanhållet projekt med syfte att kvalitetssäkra processer i samtliga verksamheter i enlighet med kvalitetsledningssystem SOSF:s 2011:9. Under månaden blev också avtal klart för implementering av tjänsten e- läkemedel, där Vård och omsorg kommer att säkerställa att rätt läkemedel ges i rätt tid och till rätt brukare med hjälp av itverktyg. Verksamheten visar för perioden ett underskott med 3,1 mnkr och anslaget för omsorgspengen har ett underskott med 433 tkr. Avvikelserna framgår av tabellen nedan. Verksamhet/Ansvar Avvikelse i tkr Analys Resultatenheter finansierade med omsorgspeng Enheter finansierade med anslagsbudget En bemanningsförstärkning på Norrevång ger ett underskott som delvis täckts av medel till ökad bemanning men underskott med 450 tkr återstår. Hemtjänsten har ett underskott på 2 mnkr då man inte lyckats anpassa verksamheten till intäkterna. Två ärenden under året samt ett nytillkommet, där kommunen har kostnader utöver de 20 tim/v som ersätts av Försäkringskassan ger ett underskott på 750 tkr. 149 Ett tilläggsanslag på 1,9 mnkr från okt-dec har fördelats till lssverksamheten i egen regi och hemsjukvård inkl tekniska hjälpmedel. Detta har balanserat stora underskott som fanns tidigare till att bli betydligt lägre. Underskott för bostadsanpassning med 100 tkr, tekniska hjälpmedel med 360 tkr, Skogsdungen 100 tkr, resurspoolen 100 tkr, gruppbostäder 1,2 mnkr. Överskott finns på löner inom administration, hsl, 4

5 daglig verksamhet, arbetskonsulent, stimulansmedel och budgeterade medel för demensplatser på Valkyrian som nu täcks av bidraget till ökad bemanning. Ks Omsorgspeng -433 Tilläggsanslag på 4 mnkr fördelade från okt-dec gör att underskotten minskar succesivt dessa månader. Helårsprognos Prognosen för verksamheten uppgår efter tilläggsanslag på 1,9 mnkr ändå till 3,35 mnkr i underskott. Omsorgspengen beräknas i princip komma i balans efter tilläggsanslaget på 4 mnkr. Resultatenheter För hemtjänstverksamheten har skett en översyn av verksamheten och man räknar med ett underskott för året på 2,0 mnkr. En del återgärder har påbörjats, och en del planeras framåt, för att komma i bättre budgetbalans men det hinner inte ge några större resultat i år. Underskottet på Norrevång beräknas minska till 400 tkr efter att en del täcks med stimulansmedel för ökad bemanning. Kostnaden för personlig assistans som överstiger 20 tim/vecka och inte godkänts av Försäkringskassan belastar vård- och omsorgsverksamheten och inte omsorgspengen och beräknas ge ett underskott med 950 tkr då ingen budget lagts för detta. Anslagsfinansierad verksamhet Lss-verksamheten i egen regi minskar sitt underskott med anledning av det tilläggsanslag som erhållits med 1,25 mnkr för den utökade bemanningen på gruppboenden och prognosen visar nu på ett underskott med 450 tkr. Även ett tilläggsanslag på 150 tkr har fördelats till lokalkostnader inom lss. HSL-verksamheten har också fått ta del av de stimulansmedel för ökad bemanning som rekvirerats och samtidigt har man erhållit ett tilläggsanslag med 500 tkr för obudgeterad personalkostnad samt högre kostnader för tekniska hjälpmedel och detta ger ett beräknat minskat underskott till 400 tkr. Även den kostnad för högre bemanning till följd av skapande av demensplatser från oktober på Valkyrian täcks av stimulansmedel för ökad bemanning. KS Omsorgspeng De ökande volymerna på många områden inom verksamheterna som ingår i omsorgspengen täcks till största delen med tilläggsanslaget på 4 mnkr. Handlingsplan Vad? Hur? När? Beräknad besparing 2015 Besparingar för att minska underskott Inte genomföra utbildningar och senarelägga inköp av digitala trygghetslarm. Senarelägga införande av demensplatser på Valkyrian till Beräknad besparing helår Politiskt behandlad 325 tkr 325 tkr VON 59 Nya förhållanden har uppstått under sommaren och förvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att revidera handlingsplanen utifrån nya förutsättningar. Bland annat har möjligheten att söka stimulansmedel för ökad bemanning gjort att införandet av demensplatser på Valkyrian planeras till 15 oktober. Därutöver har underskotten främst för lönekostnader ökat och möjligheter till ytterligare besparingar/åtgärder bör ses över. 5

6 EKONOMISK UPPFÖLJNING VÅRD OCH OMSORG 2015 VÅRD OCH OMSORG Redovisat Budget Avvikelse Årsbudget Prognos (tkr) (tkr) (tkr) avvikelse tom nov tom nov 3 Intäkter , ,0 243, ,0 700,0 4 Kostnader/Utgifter 7 758, ,0-754, ,0-400,0 5 Kostnader för arbetskraft , , , , ,0 6 Övriga verksamhetskostn , ,2-527, ,6-450,0 7 Övriga verksamhetskostn 9 920, ,7-540, ,0-600,0 8 Rr:s övriga kostn/intäkt 73,8 69,0-4,8 74,0 Totaler , , , , ,0 RESURSFINANSIERAD BUDGET 7210 Byavången resurs 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Valkyrian resurs -20,0 0,0 20,0 0,0 0, Norrevång resurs 437,6-20,0-457,6 1,0-400, Brinkehem resurs 44,0-14,0-58,0 1,0 100, Hemtjänst resurs 1 986,8-15, ,8 0, , Personlig assistans 767,3 14,0-753,3 15,0-950, ,7-35, ,7 17, ,0 ANSLAGSFINANSIERAD BUDGET 7010 Handläggar adminstration 4 063, ,0 620, ,0 550, VO gemensamt 4 173, ,0 472, ,0 450, Äldreomsorg egen regi , ,0-613, ,0-500, Byavången anslag 1 466, ,0 355, ,0 400, Valkyrian anslag 80,6 146,0 65,4 158,0 0,0 7231* Norrevång anslag 1 402, ,2 6, ,6 0,0 7241* Brinkehem anslag 2 404, ,7 349, ,0 250, Hemtjänst anslag 124,6 96,0-28,6 104,0-30, Ros-enheten , ,0-184, ,0-300, HSL , ,0-206, ,0-400, LSS gemensamt 230,9 149,0-81,9 202,0-70, LSS Externt 975,9 974,0-1, ,0 0, LSS övrig verksamhet , ,0-604, ,0-450, , ,9 148, ,6-100,0 KS OMSORGSPENG Redovisat Budget Avvikelse Årsbudget Prognos (tkr) (tkr) (tkr) avvikelse tom nov tom nov 7000 Omsorgspeng , ,0-433, ,0 0,0 6

7 UPPFÖLJNING OMSORGSPENG 2015 ANSVAR 700 VOLYMER KOSTNADER A B C D E F G H I Volymbudget Volymbudget Utfall Avvikelse Budget Budget Utfall Avvikelse 2015 tom nov tom nov volymer A-pris 2015 tom nov tom nov kostnader Antal dygn särskilt boende Brinkehem Norrevång Valkyrian momsbidrag Byavången inkl Lintegen momsbidrag Stimulansbidrag Antal timmar hemtjänst Egen regi Förenade Care momsbidrag Vardaga momsbidrag Antal dygn korttidsboende Korttidsboende inkl växelvård LSS-verksamhet Antal ärende personlig ass* sjuklön LSS Skolinternat extern korttidsvistelse/tillsyn extern placering (Aleris+Finja) momsbidrag Hsl-timmar Frösunda momsbidrag Total summa * förändring som innebär att viss kostnad flyttats till driftbudget tilläggsbudget 4 mnkr 7

8 Information om Färdtjänst Vård och omsorg betalar varje år cirka 2, 3 miljoner kronor till Region Skåne och Skånetrafiken enligt avtal från Då överlämnande kommunen ansvaret för både resorna och handläggningen. Det finns ett tjänstemannaråd och ett brukarråd knutet till Skånetrafiken. Ida Abrahamsson, som till hör kommunledningskontoret är representant i tjänstemannarådet. Ida har skickat över information som hon bedömer kan vara av intresse för Vård-och omsorgsnämnden. Information från Skånetrafikens serviceresor Skånetrafikens serviceresor har gjort ett utskick till färdtjänstberättigade kunder angående möjligheten att resa fritt i den allmänna kollektivtrafiken med Jojo Serviceresor. I utskicket bifogas en handbok om tillgänglighet ombord på tåg och bussar. I handboken står allt från hur man reser med ledsagare eller servicehund till vilka mått och vikter på hjälpmedel som gäller ombord. Skånetrafikens serviceresor hoppas handboken gör det enklare för dem som funderar på att prova att åka med deras bussar och tåg. Skånetrafiken jobbar med att anpassa sin trafik för att göra den tillgänglig för fler och att så många som möjligt ska känna sig välkomna ombord. Det ska vara tryggt, enkelt och tillgängligt oavsett trafikslag. I utskicket bifogas också ett följebrev. I detta är budskapet att man reser på sina egna villkor; om man inte har möjlighet finns alltid färdtjänst med serviceresefordon. Men om man kan, reser man kostnadsfritt i den allmänna kollektivtrafiken. Skånetrafikens serviceresor vill göra det enklare för den som funderat på att prova att åka kollektivt. Övrig information från tjänstemannarådet Mobilitetsstöd är ett ekonomiskt stöd för anskaffning och anpassning av ett motorfordon och ska vara ett komplement till färdtjänsten. Det riktar sig till personer som helt eller delvis kan och vill åka med eget fordon istället för med färdtjänst. Personer med funktionsnedsättning som har tillstånd till färdtjänst men som inte har rätt till bilstöd ska kunna få stödet. Det är frivilligt för kommunerna att införa mobilitetsstöd och det är kommunfullmäktige som fattar beslut om att mobilitetsstöd ska införas. Motivet för kommuner att införa stödet kan vara att på så sätt minska kostnaderna för färdtjänst. För vi kommuner som överlämnat färdtjänsten till Region Skåne finns ju inte det motivet. Färdtjänsten kostar ju lika mycket för oss oavsett om vi inför mobilitetsstöd eller ej. Bilstöd är ett stöd man kan få av Försäkringskassan för anpassning av bil och man behöver bilen för arbetspendling. När det gäller finansieringsmodellen för färdtjänst håller den på att ses över i enlighet med det som står i avtalen mellan kommunerna och Region Skåne. Ny ersättningsmodell skall gälla från Generellt kan man säga att de 12 kommuner i östra Skåne som överlämnade färdtjänsten 2010 betalar mindre till Skånetrafiken än vad de verkliga kostnaderna är för färdtjänst. Däremot så betalar samtliga kommuner i nordvästra Skåne mer än vad deras färdtjänst kostar. De överlämnade ett par år innan oss till Skånetrafiken. Skånetrafiken säger att de får kompensation för sina kostnader totalt sett och har ingen synpunkt på om kommunerna omfördelar sina kostnader. Ev förslag till ändrad fördelning kommer i början av Trappklättrare får inte längre användas i utvändiga trappor. Skälet är säkerheten för kunden. Tydligen har det inträffat en dödsolycka med kund i trappklättrare. I invändiga trappor får det användas, men bara om rullstol är godkänd för trappklättrare och kunden har blivit legitimerad för trappklättrare. Om jag förstått det rätt önskar Skånetrafiken på sikt ta bort trappklättrare helt och hållet p g a av säkerhets- och arbetsmiljöskäl. Det kan få ganska stora konsekvenser för kommunerna som måste fixa akut bostadsanpassning, korttidsvård o dyl. 8

9 1 Tomelillas äldre ger gott betyg till sin hemtjänst och äldreboende Socialstyrelsen undersöker varje år vad de äldre tycker om sin hemtjänst och äldreboende. Mellan 60 till 80 % av alla med hemtjänst har svarat på frågorna som skickades ut i maj Det är inte så stora förändringar i resultaten jämfört med Men vissa tendenser kan urskiljas och för några frågor är förändringen tydlig. Fler nöjda med sin hemtjänst 92 procent svarar att de är sammantaget nöjda eller mycket nöjda med hemtjänsten. Det är 4 procentenheter högre än genomsnittet för Skånes kommuner. På hemtjänstområde Söder är det hela 97 % som ger en positiv helhetsbedömning. Det är ett gott betyg till företaget Vardaga som ansvarar för Söder och som nästa år lämnar över entreprenaden till Förenade Care. Hemtjänstområde Brösarp som drivs av egenregin är det område som har ökat sitt resultat mest jämfört med förra året, från 88 till 95 % nöjda brukare. Hemtjänstområde Andel positiva svar Söder, Vardaga 97 Centrum, Förenade Care 86 Väster, egenregin 90 Brösarp, egenregin 95 Tranås, egenregin 84 Tryggt med hemtjänst och ett gott bemötande I Tomelilla är man mer trygg med att bo hemma med hemtjänst, oavsett vilket hemtjänstområde man tillhör, jämfört med genomsnittet för Skånes kommuner. De äldre ger också precis som förra året högt betyg för personalens bemötande. 100 % av de som tillfrågats på område Centrum och Brösarp svarar enbart positivt. Det här behöver bli bättre Önskemål som framkommer från alla område är att i högre grad kunna påverka vilka tider personalen kommer på och att bli meddelad i förväg om förändringar. I Tranås till exempel är det nästan hälften som har svårt att också få tag på personalen. Att veta vem man ska vända sig till med synpunkter och klagomål är också ett förbättringsområde. Behovsbedömning Biståndshandläggningen betygssätt också och i genomsnitt är det 78 % som tycker att beslutet stämmer överens med deras behov. Handläggarna i Tomelilla är något bättre än riket i övrigt (73%) på att bedöma behov. Tillgänglig hälso- och sjukvård 72 % tycker det är lätt att få kontakt med kommunsjuksköterskor. På frågan om hur lätt eller svårt det är att träffa regionens läkare svarar 59 % att det är lätt eller ganska lätt. Jämfört med genomsnittet i hela landet är det en högre tillgänglighet i Tomelilla. 9

10 2 Boende enligt önskemål Totalt bor det 144 personer på kommunens fyra äldreboende. Av dem är det cirka 80 som skickat in sina svar till Socialstyrelsen. 95 % av dem uppger att de fått plats på önskat äldreboende i kommunen och 83 % är sammantaget nöjda med sitt boende. Det är fem procentenheter färre nöjda än förra året men skiljer sig inte från landets övriga kommuner. Hur nöjd är du sammantaget med ditt boende? Tomelilla medel 83 ( förra året 88) Riket medel 82 (förra året 82) Skåne medel 82 (förra året 82) Byavången service Byavången dem.enhet Valkyrian plan 2 Valkyrian plan 1 Norrevång service Norrevång dem.enhet Brinkehem De flesta är nöjda eller mycket nöjda med personalens bemötande. Den frågan kan tänkas hänga ihop med att personalen också tar hänsyn till den boendes egna åsikter och önskemål. Kommunens minsta boende Brinkehem i Brösarp med 22 boende har 100 % svarat positivt på frågan om helhetsbedömningen. På de största boenden Byavången (57 boende) och Valkyrian (40) skiljer sig nöjdheten åt beroende på vilket våningsplan man bor på. På de enskilda frågorna är det nöjdheten med maten och måltidsmiljön som ligger under Skånesnittet och riket. På både Norrevång och Brinkehem tillagas maten på plats och där är det många som tycker maten smakar bra. På Byavången och Valkyrian kommer maten i kantiner från storköket och där är de boende inte lika positiva. Det är också färre som tycker måltiderna är en trevlig stund på dagen. 10

11 3 Det finns flera vägar att framföra klagomål; till kontaktpersonen, chef eller gruppledare, den legitimerade personalen eller direkt till kommunen men trots detta vet knappt hälften till vem de ska vända sig. Så detta är fortsatt ett förbättringsområde. Undersökningen gör det möjligt att både göra jämförelser mellan åren och inom kommunen och det sporrar till förbättringsarbete. Politiker och ledning får genom undersökningen ett underlag för målarbetet och chefer och personal ska nu analysera och jämföra sina egna resultat för att fortsätta förbättra sina verksamheter. Hitta fler resultat på 11

12 2 Äldres omdöme om sin hemtjänst 2015 Centrum För.Care Andel positiva svar = Mycket eller ganska nöjd Söder Varda ga Väster egen Gul= mest över Skåne o riket Brösarp egen Röd text = under Tranås egen Skåne Riket Fråga Handläggarens beslut är anpassat till mina behov Jag vet vart jag ska vända mig med klagomål/ synpunkter Personalen tar oftast hänsyn till mina önskemål om hur hjälpen ska utföras Jag kan oftast påverka vilka tider personalen kommer på Jag tycker personalen utför sina arbetsuppgifter ganska/mycket bra Personalen kommer oftast på avtalad tid Personalen har oftast tillräckligt med tid för att utföra arbetet hos mig Personalen meddelar alltid/oftast förseningar Personalen bemöter mig alltid/oftast på ett bra sätt Det känns mycket el ganska tryggt att bo hemma med hemtjänsten Jag känner förtroende för alla/flertalet personal som kommer hem till mig Det är mycket/ ganska lätt att få kontakt med hemtjänstpersonalen Jag är sammantaget mycket/ganska nöjd med min hemtjänst

13 2 Tillgänglighet till hälso-o sjukvård För.Care Centrum Vardaga Söder Väster egenregin Brösarp egenregin Tranås egenregi Skåne Riket Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov /Christel 13

14 Särskilt boende. Äldres omdöme från enkät maj/juni. Sammanställning andel positiva svar Fråga. "Äldres omdöme" 2015 Andel positiva svar Byavången service Byavången demens Valkyrian lgh 1-20 Valkyrian lgh Norrevång Service/dem Brinkehem service/dem Tomelilla Skåne Riket Fick plats på önskat äldreboende Trivs med sitt rum/sin lägenhet Tycker det är trivsamt i gemensamma utrymmen Tycker det är trivsamt utomhus runt boendet Tycker att maten smakar bra Upplever måltiderna som en trevlig stund Personalen har tillräckligt med tid för arbetet Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar Kan påverka vid vilka tider man får hjälp Får bra bemötande från personalen Personalen tar hänsyn till brukarens egna åsikter och önskemål Känner sig trygg på sitt äldreboende Känner förtroende för personalen Är nöjd med de sociala aktiviteter som erbjuds på äldreboendet Möjligheterna att komma utomhus är bra Besväras inte av ensamhet Har lätt att få träffa sjuksköterska vid behov Har lätt att få träffa läkare vid behov Har lätt att få kontakt med personalen vid behov Vet vart jag ska vända mig med synpunkter o klagomål Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt boende * gulmarkerat Tomelillasnittet som ligger över Skåne och riket Christel 14

15 Vård och omsorg Hur många olika personal kommer hem till mig under 14 dagar? Mätning av personalkontinuiteten i hemtjänsten 2015 Mätningen utförd under 14 dagar i september hos brukare med minst två besök per dag. Endast dag- o kvällspersonal har räknats. Nattpersonal och legitimerad personal är inte medräknad. Hemtjänstområde Medel Max Min Antal brukare Söder/Vardaga Centrum/Förenade Care Väster/ Egenregi Tranås/Egenregi Brösarp/Egenregi Medel Tomelilla 12 Årets medelresultat är det bästa under de sex åren mätningen genomförts och även de bästa individuella resultaten för Centrum, Väster och Brösarp. Alla område utom Söder klarar målet om 12 personal. Söder har nästan dubbelt så många brukare som övriga område och har inte lyckats nå målet. Jämförelse 2010 till och med Söder Centrum Väster Tranås* Brösarp Medel Tomelilla *Under 2013 och 2014 var hemtjänst Tranås och Väster sammanslaget. Bästa resultaten gulmarkerade. Uppgifterna publiceras i databasen Kolada, som administreras av Rådet för kommunala analyser (RKA) Ansvarig Christel Nilsson, avdelningschef 15

16 16

17 17

18 18

19 From: Christel Nilsson Sent: 9 Dec :39: To: Kerstin Andersson Subject: Äldreomsorgsplanen Attachments: ÄOplan Version 12 CN pdf Hej Kerstin denna texten är också reviderad enligt Gunnels påpekande Här kommer Äldreomsorgsplanen som nu är reviderad ( Version 12). Syftet med ändringarna är att planen inte ska utgå från lagändring och samverkansavtal som ännu inte är antagna. Inga utvecklingsområde har tagits bort, arbetsutskottet har valt att anpassa planen till de förhållande som är kända idag. Ändringar är rödmarkerade ( = ny text) eller överstrukna - Ny text i sammanfattningen på sidan 4, - Ny text under Utvecklingsområde 4, sidan 20 - Ny text/överstruken text under Utvecklingsområde 5, sidan 21,22 Christel Nilsson Avdelningschef Stöd & Omsorg Telefon: Mobil: E-post: christel.nilsson@tomelilla.se 19

20 Äldreomsorgsplanen Aktivitetsdag på Byavångens dagcentral Vård och omsorgsnämnden Kommunfullmäktige 3 dec revidering 20

21 Innhållsförteckning Politisk vision 3 Sammanfattning 4-5 Syfte Genomförande och ansvarsfördelning 5 5 Äldreomsorgen i Tomelilla 6-8 Mötesplatser Fixartjänst Anhörigstöd Stöd i hemmet hemtjänst och hemsjukvård Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Korttidsenhet och växelvård Särskilt boende Parboende Tryggt boende Kostenheten Vad styr äldreomsorgen i Tomelilla Lagstiftning och nationella mål Nationella värdegrunder värdigt liv Äldres behov i centrum Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Ledningssystem 9-10 Befolkningsprognos för äldre. 11 Bostäder och kommunikationer Samhällsplanering ehälsa och digitala tjänster Var bor äldre idag? Bostäder och boendeformer Allmänna kommunikationer Färdtjänst Vad tror vi om framtiden? 15 Utvecklingsområden inom äldreomsorgen Värdigt liv och värdegarantier Äldres behov i centrum Rättssäkerhet på särskilt boende Säker hemgång efter sjukhusvistelse, sjukvård i hemmet Boendeformer Personalens kompetens och rekryteringsbehov ehälsa och digitala tjänster

22 Så länge du lever ska du kunna njuta av livet och dess möjligheter. Utifrån dina behov och val ska det vara tryggt och värdigt att åldras i Tomelilla kommun. Man kan se en åldrande befolkning som ett problem, eller att välja att se det positiva i denna utveckling, där vi blir friskare, mer aktiva och lever längre. Tomelilla står inför stora utmaningar. Den största är att utvecklas med de generationer som framöver kommer med behov av vård och omsorg. Generationer som har andra önskningar och krav än de människor, födda på talet, som finns inom vårt uppdrag idag. Vi ser idag att invånarna blir allt äldre och har förmågan att klara sig längre innan behov av olika stöd uppstår. När behoven kommer ska de mötas av välutbildad och kompetent personal som ger bästa förutsättningar för god omsorg, oavsett driftsform. Det är rimligt att utgå från att man ska kunna fortsätta vara den man varit, att få behålla sin identitet och personlighet, samt ha inflytande även i hög ålder. Var och en ska känna sig trygg i att bli gammal. Att trygghet betyder olika för olika åldersgrupper vet vi. Daglig hjälp i olika former måste fungera till 100 % för att inte skapa otrygghet. Även i fortsättningen kommer en omfattande del av vården att utföras av de anhöriga. Men troligen med lägre frekvens, då familjerna är mer splittrade idag. Föräldrar och barn bor inte alltid nära varandra, vilket gör att fler kommer att behöva vård av kommunen eller av annan aktör. Insatser från frivilliga resurser är inte att förglömma för stöd, utveckling och uppmuntran. Dock ska anhöriga som utför vård få kommunens stöd för att klara uppgifterna. Detta kan utformas på många sätt men att den anhörige som vårdar måste ges möjlighet att få egentid, är nog den viktigaste, för att orka vårda nära och kära. Hemmet din borg och trygghet. Uttrycket stämmer för många, men inte alla. Kommunens bostadsbolag har äntligen sett förutsättningar för byggande av centrala lägenheter med moderna lösningar. Detta gör att fler får möjlighet att byta boende och få både en tryggare och enklare tillvaro. För de av våra äldre som inte klarar av eget boende, trots stora insatser i hemmet eller p.g.a. exempelvis demens, ska plats på särskilt boende finnas tillgänglig. Gemenskap och aktivitet är behov som även vid ett långt liv ska tillgodoses. Här är olika former av träffpunkter ett utmärkt alternativ, både för gemensamma måltider och aktiviteter, för alla, d.v.s. inte bara för personer inom äldreomsorgen. Tristess, inaktivitet och ensamhet mår ingen bra av. Här kan insatser från frivilliga resurser vara en del av lösningen. Lars-Ove Hägerroth (M), ordförande. Vård & Omsorgsnämnden 3 22

23 Sammanfattning Äldreomsorgsplanen beskriver vård- och omsorgsverksamheten idag, och vilka nya krav och behov som kommer att finnas under plantiden. Värdegrunden i socialtjänstlagen ställer krav på att stöd och hjälp organiseras så att äldre får ett värdigt liv och kan känna välbefinnande. De äldres röst ska synliggöras genom en nationell modell för behovsbedömning. I de särskilda boendena ska det finnas individuella beslut som ska följas upp av biståndshandläggaren. Personer som sammanbott ett långt liv ska kunna fortsätta bo tillsammans även när en av dem behöver flytta till särskilt boende. Ökar denna efterfrågan kan det innebära brist på lägenheter i särskilt boende. Personalbemanningen ska vara anpassad efter behoven. Dygnet runt ska det finnas tillgänglig arbetsledning. Kommunens äldreomsorg påverkas av ändringar i lagstiftning och regionens planering av sin hälso- och sjukvård. Inriktningen är att färre äldre ska behöva uppsöka sjukhus utan istället få vård i hemmet. Vi märker av allt kortare vårdtider på sjukhus. Detta ställer krav på kommunens ansvar för vård och omsorg i hemmet, på tillgång till korttidsboende och till särskilt boende. Socialdepartementet vill påskynda utvecklingen av ehälsan och digitala tjänster. Kommunens ska ha infört digitala trygghetslarm år Det pågår i landet en intensiv utveckling av andra digitala tjänster till nytta för den äldre. Utvecklingen för de äldre i Tomelilla är också beroende av hur både bostaden och närmiljön planeras och underhålls. Om bostaden och samhällsservicen är tillgänglig och användbar ökar den äldres möjligheter till att bo kvar hemma. Trygghetsboende efterfrågas av äldre i kommunen. Kunskap om äldres behov behöver finnas med i kommunens samhällplanering. 4 23

24 Det vi satsar på de kommande åren utöver den pågående utvecklingen, som sker ständigt, har formulerats i sju utvecklingsområden: 1. Värdigt liv och värdegarantier 2. Äldres behov i centrum 3. Rättssäkerhet i det särskilda boendet. 4. Säker hemgång efter sjukhusvistelse/sjukvård i hemmet 5. Boendeformer 6. Personalens kompetens och rekryteringsbehov 7. e-hälsa digitala tjänster Till varje utvecklingsområde ska det finnas en aktivitetsplan. Syfte Äldreomsorgsplanen ska bidra till att utveckla och förbättra hjälpen och stödet för äldre under åren Planens genomförande. Tjänstemän i äldreomsorgens ledningsgrupp har arbetat fram planen. En mastersstuderande från Lunds Universitet har följt arbetet med hur vi använt klarspråk i dokumentet. Planen har varit ute på remiss och har därefter redigerats kring vissa formuleringar. Bilagan med värdegarantierna har tagits bort då de uppfattats som en del av planen. Värdegarantierna antogs i nämnden oktober Ansvarsfördelning för äldreomsorgsplanens utveckling. Förslag till Äldreomsorgsplan behandlas av Vård och omsorgsnämnden och därefter ska de beslutas i Kommunfullmäktige. Vård och omsorgsnämnden har ansvar för planens genomförande, uppföljning och utveckling under planperioden. Genomförande av utvecklingsområden Socialchefen tillsammans med avdelningschefer förankrar och utvecklar planens områden samt följer upp. Årliga uppföljningar behövs för att planen ska ha ett värde för utvecklingen av äldreomsorgen i Tomelilla. 5 24

25 Äldreomsorgen i Tomelilla Syftet med äldreomsorgens insatser och åtgärder är att ge stöd till äldre människor med den hjälp de behöver för att klara av sin vardag. Hjälpbehovet kan vara förorsakat av sjukdom, funktionsnedsättningar eller ren ålderssvaghet. Äldreomsorgen och stöd till anhöriga är huvudsakligen kommunernas ansvar och regleras av Socialtjänstlagen. Kommunal hemsjukvård är till för de personer som inte själva kan ta sig från hemmet till vårdcentralen och till de som bor på särskilt boende. Hjälpmedel Bostadsanpassning Hemtjänst Dagvård träffpunkt Särskilt boende Kortttidsboende Kvalitets- och utvecklingsarbete Stöd och service till vissa funktionshindrade Vård och omsorg Förebyggande arbete Hemsjukvård Anhörigstöd Biståndshandläggning 6 25

26 Mötesplatser/Träffpunkter Kommunen tillhandahåller lokaler på de särskilda boendena för olika föreningar. På Byaträffen finns personal som hjälper till med aktiviteter för den som har behov av stöd. Fixartjänst Fixartjänsten är gratis och ett stöd till äldre över 70 år som behöver praktisk hjälp i hemmet. Avsikten är att minska risken för fallolyckor. Anhörigstöd Anhörigstödet är till för den som vårdar en närstående. Stödet kan bestå av enskilda samtal, samtalsgrupper och informationsträffar. Det finns också andra stödinsatser som dagverksamhet, avlösning i hemmet och växelvård som kräver den enskildes samtycke och ett biståndsbeslut. Stöd i hemmet hemtjänst och hemsjukvård Den som har behov av stöd och hjälp i hemmet kan ansöka hos biståndshandläggaren. Biståndsenhetens handläggare tar emot ansökningar, utreder och bedömer behoven. Vid prövningen tas hänsyn till hela livssituationen. Trygghetslarm, matdistribution och ledsagning är exempel på insatser som underlättar kvarboende. Hemsjukvård är för den som på grund av sjukdom eller funktionshinder inte kan ta sig till vårdcentralen. Kommunens sjuksköterskor och undersköterskor utför hemsjukvård. I kommunens hemsjukvård ingår också ansvar för hjälpmedel och rehabilitering. Dagverksamhet för personer med demenssjukdomar På dagverksamheten umgås och tränar man vardagliga aktiviteter Målet är att fördröja demenssjukdomens utveckling. Verksamheten ger även avlastning för anhöriga. 7 26

27 Korttidsenhet och växelvård Den som behöver tillfällig vård och omsorg, exempelvis efter sjukhusvistelse kan beviljas en plats på korttidsenheten på Norrevång, som är ett av kommunens fyra särskilda boende. Växelvård kan erbjudas för att avlasta anhöriga och erbjuds för närvarande på Skogsdungen, ett boende med 8 lägenheter på Dalgatan i Tomelilla. Särskilt boende När man inte längre klarar sig i sitt eget hem med hemtjänstens insatser kan man ansöka om lägenhet på särskilt boende. Där finns personal dygnet runt. Det finns fyra särskilda boenden; Byavången, Valkyrian, Norrevång och Brinkehem med totalt 143 lägenheter. Parboende 2012 infördes en garanti som ger åldriga makar/sambor rätt att fortsätta bo tillsammans även om en av dem behöver flytta till ett särskilt boende. I första hand erbjuds tvårumslägenheter på Norrevång och Brinkehem. Om de inte är lediga eller det finns andra skäl erbjuds paret att bo i varsin lägenhet på samma boende. Sedan lagändringen har 6 par använt sig av garantin för parboende. Tryggt boende En flygel med nio lägenheter på Byavången används sedan några år som tryggt boende. Där finns gemensamhetslokaler, värdinna samt möjlighet till lunchservering på vardagar. Lägenheterna saknar fullvärdiga kök och uppfyller därför inte alla krav som ställs på ett trygghetsboende. Den som fyllt 70 år och är bosatt i kommunen kan ställa sig i kö hos det kommunala bostadsbolaget Österlenhem AB. Kostenheten Organisatoriskt ligger ansvaret för kostenheten hos kommunstyrelsen. Kostenheten lagar middag till särskilda boenden samt till de personer som har beviljats matdistribution. Kvaliten på mat och måltider ska kostenheten utveckla genom att samarbeta med äldreomsorgen och låta den enskilde ha inflytande över matutbudet. Kostenheten ska följa upp kraven på livsmedelskvaliten och erbjuda olika näringsinnehåll vid olika sjukdomar. 8 27

28 Vad styr äldreomsorgen? Lagstiftning - Nationella styrdokument De viktigaste lagarna är socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Förutom lagstiftningen finns de nationella målen uttryckta i riksdagens antagna mål för äldrepolitiken samt i en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg. Nationella mål Äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag Äldre ska bemötas med respekt Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg Värdigt liv Våren 2010 beslutade riksdagen att anta tre lagförändringar: En ny bestämmelse om nationell värdegrund infördes i SoL. Socialtjänstlagens verksamheter, som gäller omsorgen om äldre, ska inrikta sig på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. (SoL 5 kap.4 ) Att äldre, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet ska ges samt annan lättåtkomlig service. Att kommunen ges befogenheter att lämna kompensation till en enskild person. Kommunen avgör själv vilken kompensation som ska ges. Värdegrunden gäller för både offentlig och privat bedriven verksamhet. Den omfattar både handläggning och utförande av stödet. Värdegrunden ska ligga till grund för de mål som ska styra verksamheten och vara utgångspunkt för utveckling av förhållningssätt, arbetsmetoder och innehåll i omsorg och vård. Vård-och omsorgsnämnden har brutit ner den nationella värdegrunden till konkreta och mätbara värdegarantier. Syftet är att målgruppen ska veta vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen och att personalen ska kunna omsätta värdegrunden i sitt dagliga arbete. Äldres behov i centrum För att stödja utvecklingen av ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt har Socialstyrelsen tagit fram modellen Äldres behov i centrum (ÄBIC) för biståndshandläggningen. Den äldres livssituation och behov av stöd i sin livsföring beskrivs och dokumenteras med ett internationellt fackspråk för vård och omsorg. 9 28

29 Äldres behov i centrum bidrar till rättsäkerhet, likvärdig hantering av ansökan, utredning och planering vilket kan bidra till minskad dubbeldokumentation bättre underlag för planering av genomförande av beslutade insatser oavsett boendeform uppföljning på individnivå av resultat, mål och upplevelse av kvalitet verksamhetsuppföljning som är jämförbar på lokal, regional och nationell nivå. För att framgångsrikt införa ett nytt sätt att arbeta krävs kunskap om förändringsarbete och medvetenhet om att detta innebär ett långsiktigt arbete. Socialstyrelsen ger stöd med prestationsersättning, nationell utbildning för processledare och webbaserad vägledning. Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Syftet med riktlinjerna är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare på alla nivåer. Riktlinjerna lyfter fram följande områden: Tidig medicinsk utredning (grundläggande utredning) Läkemedelsbehandling Dagverksamhet anpassad för gruppen Särskilt boende anpassat för gruppen Stöd till anhöriga Individuell omsorg - teamarbete tillsammans med flera yrkesprofessioner. Ledningssystem Ledningssystemet ska bestå av de processer och rutiner som behövs för att säkra kvalitén i verksamheten. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9. Syftet med ledningssystemet är genom systematiskt och fortlöpande arbete utvecklas och säkra verksamheten genom att: Planera Leda och kontrollera Följa upp Utvärdera Förbättra verksamheten 10 29

30 Befolkningsprognos w Åldersgrupper Översikt av antalet personer från till Från Region Skånes befolkningsprognos samt SCB statistik Befolkningsprognos för äldre Prognosen visar att antalet personer mellan 75 och 80 år i Tomelilla ökar i perioden 2017 till 2022 medan antalet personer i de högre åldrarna ser ut att bli oförändrat. Medellivslängden i Tomelilla är 80 år för män och 84 år för kvinnor vilket är jämförbart med resten av landet Behovet av stödinsatser kommer idag vid cirka 83 års ålder. Långtidsprognoser för hela landet visar att äldre personer förväntas öka med 30 % mellan 2010 och Det innebär att en fjärdedel av befolkningen är 65 år och äldre Kostnaderna för äldreomsorgen förväntas stiga med 70 % under perioden tom Efterfrågan på servicetjänster kommer öka i de lägre åldersgrupperna och det finns anledning att anta att efterfrågan på trygghetsboenden och särskilt boende kommer att öka ju äldre befolkningen blir. Fler äldre utreds och får en demensdiagnos och behöver därför ett särskilt boende anpassat för demenssjuka. Behovet av demensenheter har därför ökat och den trenden ser ut att fortsätta

31 Öppna jämförelser 2013 Procent 6,5 5,2 4,4 4,4 7,6 6,7 Tomelilla Sverige 80 år Särskilt boende Hemtjänst Senaste publicerade mätning i Öppna jämförelser 2013 visar att Tomelilla trots fler 80-åringar har lika många som bor i särskilt boende men färre som får hemtjänst jämfört med övriga landet. Bostäder och kommunikationer Samhällsplanering Tillgängligheten och delaktigheten i samhällslivet och samhällsservicen är en förutsättning för att äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett självständigt liv så länge som möjligt. En förutsättning för goda livsmiljöer är att den fysiska, sociala och ekonomiska planeringen samordnas. Kommunikationer, samhällsservice, bostadsutbud och behov av stöd i hemmet styr hur man som äldre kommer att bo. För framtida utveckling och planering behövs kunskap om befintliga miljöer och den service som finns i samhället. Kännedomen om äldres behov och utvecklingen inom äldreomsorgen måste finnas med i kommunens övergripande samhällsplanering. Den enskilde personens möjligheter till delaktighet ska beaktas särskilt när man blir i behov av andra människors stöd och välvilja. ehälsa och kommunikationsteknologi En ökad digitalisering av vården krävs när allt fler blir äldre och möjligheterna till patientmedverkan i vården ska förverkligas. ehälsa handlar om hur modern informations- och kommunikationsteknologi (IKT) används inom vård och omsorg. Införandet av digital äldreomsorg förutsätter en väl utbyggd IT-infrastruktur med god kapacitet och kvalitet (fiber). Infrastruktur som ursprungligen är införd för telefoni eller kabel-tv är begränsad och är därför inte trygg och säker för avancerade tjänster som trygghetslarm och digitala tillsynsbesök

32 Var bor äldre personer idag? Idag bor, enligt en bostadsöversikt, större andelen av 75- åringarna i Tomelilla, Brösarp, Smedstorp, Onslunda och Skåne Tranås. Däremot har det förändrats när det gäller dagens 80- åringar som till större delen bor i Tomelilla centralort eller i Brösarps tätort. Övriga i dessa åldersgrupper bor spridda över kommunen i mindre byar eller på landsbygden. Bostäder Att kunna bo kvar i sin bostad ger en social trygghet i en invand och känd miljö med närhet till grannar, vänner och anhöriga. Trygghet och säkerhet i närområdet påverkar också om man kan och vill bo kvar. Det finns efterfrågan på trygghetsboende. Boendet kan tillgodose behov av trygghet, säkerhet, sociala kontakter och tillgång till matservering. Denna boendeform minskar behovet av särskilda boende. För att påverka bostadsförsörjningen och vilka boendeformer, som behövs krävs det en samverkan inom kommunens organisation och med entreprenörer för planeringen. Bostadsanpassningar i bostäder kommer att fortsätta, eftersom större del av befintliga bostadsbeståndet inte uppfyller tillgänglighet och användbarhet när behovet uppstår. Särskilt boende Särskilt boende innebär en lägenhet med hyreskontrakt och med tillgång till personal dygnet runt. Den enskilde ska kunna bo kvar livet ut. Personer som har ett omfattande och varaktigt behov av hjälp, som inte kan tillgodoses av hemtjänst, kan ansöka om särskilt boende. Behoven kan vara av både fysisk och psykisk art. Det är det enskilda behovet som styr och inte diagnos. Det är viktigt att notera att det är den enskildes bostad och hem även om bostaden ingår i ett särskilt boende. För att få särskilt boende behövs ett biståndsbeslut på både boendet och hjälpen i boendet. Hjälpen ska planeras och följas upp tillsammans med den enskilde. Några faktorer som skapar behov av särskilt boende Känslan av ensamhet, otrygghet och rädsla kan vara behov som bara kan tillgodoses i särskilt boende om inte andra boendeformer med hög servicegrad finns att tillgå Stora behov av omvårdnad och/eller problem med orientering i tid och rum Brister i tillgänglighet inom- och utomhus i den ordinarie bostaden. Gruppen äldre personer har lika stora variationer som befolkningen i övrigt. Inom forskningen kring äldrefrågor talar man numera om den tredje och den fjärde åldern, vilket ger en mer nyanserad bild av vilka som vanligtvis erhåller äldreomsorg

33 Den fjärde åldern står för den sista delen av livet, som karaktäriseras av sjuklighet och nedsatt fysisk och/eller psykisk funktionsförmåga. De personer som har behov av särskilt boende tillhör vanligtvis den fjärde åldern och har till följd av en eller flera sjukdomstillstånd någon form av funktionsnedsättning. Den tid som en äldre person bor i särskilt boende tenderar att bli allt kortare. Boende för personer med demenssjukdom Risken för kognitiv(minnes- och orienteringsförmåga) funktionsnedsättning eller demenssjukdom ökar med stigande ålder. I dag har cirka hälften av de personer som bor i särskilt boende en demenssjukdom. Den gruppen kommer med stor sannolikhet att växa då antalet äldre i den fjärde åldern ökar. I socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom anges att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom bostad i småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Boende under kortare tid - korttidsboende Korttidsboende är ett tillfälligt stöd, som ingår i det vidare begreppet särskilt boende. Korttidsboende beviljas för återhämtning efter sjukhusvistelse, väntan på anpassning av den egna bostaden, stöd för anhöriga (avlastning), utredning av behov och för vård i livets slut. Korttidsboendet ska tillfredsställa många olika behov och ställer höga krav på flexibilitet och kompetens hos både ledning och personal. I Socialstyrelsens rapport Särskilt boende för äldre under kort tid beskrivs att en specialisering av korttidsvården är önskvärd ur kvalitetssynpunkt. Det är en utmaning för vård- och omsorg. Allmänna kommunikationer Kommunen har idag buss- och tåglinjer till vissa orter och områden. Den som har mer än två kilometer till närmsta busshållplats kan ringa Skånetrafikens Närtrafik. Det finns tre områden i kommunen idag med närtrafik. Från och med år 2015 kan de som är beviljade färdtjänst åka gratis med allmänna kommunikationer, om man kan ta sig till hållplats och station. Svårigheten för äldre, som bor på landsbygden och i orter där det saknas kollektivtrafik eller närtrafik, är att de inte kan ta sig till kollektivtrafiken. Andra hinder kan vara att man inte är van att åka kollektivt och därför känner sig osäker att åka eller har svårigheter att lösa biljett eller att ta sig upp på bussen. Effekterna av den framtida planeringen av kollektivtrafiken påverkar både bostadsplaneringen och behovet av insatser från vård och omsorg som t.ex. den äldre som inte längre själv kan ta sig till affären behöver ansöka om ledsagning eller inköp till affären

34 Färdtjänst Behovet av färdtjänst kommer alltid att finnas hos både äldre och yngre med funktionsnedsättningar, eftersom bussar och tåg inte är användbara för alla. Vad tror vi om framtiden? Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med ett allt större behov av kvalificerad vård och omsorg i hemmet, fler personer med demenssjukdom samt ökade lagkrav på omsorgens innehåll och kvalitet. Gränsdragningarna mellan kommun och region förändras och kräver anpassning och ökade resurser. Behovet av digitala tjänster ökar. Den enskildes möjlighet att påverka innehållet i vården ökar. Rätten till kvarboende och självbestämmande är fastställda i lag. Det går idag inte att se en tydlig trend med en ökning av antal personer i behov av olika insatser. Däremot är det konstaterat att vårdtyngden ökar. Det ställer krav på bemanning och på ökad kompetens hos personalen. Framtiden kommer också att kräva att det systematiska kvalitetsarbetet intensifieras genom nationella krav på uppföljning, kvalitetsindikatorer och jämförelser. Äldreomsorgsplanen har i huvudsak fokuserat på den utveckling och de förändringar som styrs av lagstiftning, riktlinjer samt gällande samverkansavtal. De ökade kraven på vård och omsorg kan innebära behov av resursförstärkningar under planperioden. Sju utvecklingsområden har tagits fram som angelägna att arbeta med under planperioden. En detaljerad aktivitetsplan ska tas fram som stöd för verksamhetens utvecklingsarbete samt för uppföljning

35 Utvecklingsområden Värdigt liv Värdegarantier Äldres behov i centrum Boendeformer Personalens kompetens och rekryteringsbehov Brukaren Rättssäkerhet i särskilt boende Säker hemgång efter sjukhusvistelse eller sjukvård i hemmet e-hälsa Digitala tjänster 16 35

36 Utvecklingsområde 1 Värdigt liv och värdegarantier Värdegrunden syftar till att de verksamheter, som rör omsorg om äldre, ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. I kommunens lokala värdegarantier har värdegrunden brutits ner till konkreta utfästelser för verksamheterna att leva upp till. Att de äldre får leva ett värdigt liv innebär också att de genom de beviljade insatserna ska ha en skälig levnadsnivå. Värdegarantierna är antagna i vård- och omsorgsnämnden oktober Det här satsar vi på: Arbetar med Socialstyrelsens vägledningsmaterial Äldreomsorgens nationella värdegrund. Utvecklar arbetssätt för att leva upp till värdegarantierna. Verksamheterna tar fram lokala rutiner för hur detta arbete ser ut. Lämnar kompensation i de fall besök av hemtjänsten uteblir. Undersöker om vård-och omsorgsnämndens riktlinjer för sociala tjänster ger en skälig levnadsnivå. Arbetar med genomförandeplaner

37 Utvecklingsområde 2 Äldres behov i centrum. Utbildning har påbörjats för biståndshandläggarna i att arbeta efter den nya nationella utredningsmodellen Äldres behov i Centrum, ÄBIC. Det är för att alla äldre i hela landet ska utredas på samma sätt. Den äldres egen uppfattning om sitt behov ska uppmärksammas mer och ligga till grund för insatserna. Målet är både att öka kvalitén, att fördela resurser efter behov och att få underlag för nationella jämförelser av behoven. Det här satsar vi på: Fortsätter utbilda handläggarna i utredningsmodellen. Deltar i Socialstyrelsens utbildningar för processledare. Utbildning för chefer och personal i att arbeta med att utforma stöd och hjälp efter ÄBIC 18 37