Kunskapsutveckling genom RESENS Resultat från studier. Yvonne von Friedrichs & Cecilia Dalborg, Mittuniversitetet Gjermund Wollan, Nord universitet

Transkript

1 Kunskapsutveckling genom RESENS Resultat från studier Yvonne von Friedrichs & Cecilia Dalborg, Gjermund Wollan, Nord universitet

2 Definition Ill:Chow Hon Lam Breddat perspektiv på entreprenörskap som drivkraft för regional utveckling

3 Definition Samhällsentreprenörskap handlar om att att lösa samhällsproblem genom att använda entreprenörskapets drivkrafter och ifrågasättande av rådande ordning. Drivs inte av personlig vinst utan av att tillfredsställa olika samhällsbehov

4 Projektets mål Identifiera och kartlägga omfattningen av samhällsentreprenörskap och social innovation i regionerna. Utforma rådgivning och testa modeller för samhällsentreprenörskap och social innovation i en gränsregion. Identifiera hinder och möjligheter samt föreslå åtgärder för att tillvarata den potential som samhällsentreprenörskap och social innovation har för förnyelse- och utvecklingsprocesser i den mittnorsksvenska gränsregionen.

5 Genomförda studier i Sverige & Norge Enkätstudie Intervjustudier 2017/ st företag Kartläggning Samhällsentreprenörer 30 st Förutsättningar & hinder Rådgivare 5 st + 15 st Arbetsmodeller, förutsättningar & hinder Politiker och tjänstemän 12 st Förutsättningar & hinder Samhällsentreprenörer 60 st Att mäta SE Norsk for næring följeforskning, immigrant entrepreneurship Samhällsentreprenörer Förutsättningar & hinder

6 Kvalitativ och Kvantitativ studie i Jämtland & Västernorrland Åre, Krokom, Östersund, Sollefteå, Örnsköldsvik, Kramfors (Norge) Oppdal/Rennebu, Rissa, Høylandet, Källa: SCB, 2017 Steinkjer, Inderøy, Åfjord

7 Enkätstudie - Kartläggning Ekonomisk framgång 6. Väldigt viktigt Traditionella (53%) Hybrider (26%) Livsstil (16%) Social (5%) 1. Inte viktigt alls Sociala mål i verksamhetsidén 1. Inga sociala mål 6. Verksamheten bygger helt och hållet sociala mål

8 Samhällsansvar 50% Företag tar ansvar för samhällets utveckling som skattebetalare och arbetsgivare. 50% Företag behöver ta ett större ansvar för samhällets utveckling (utöver att vara skattebetalare och arbetsgivare). 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 1. Instämmer inte alls Instämmer helt 0% 1 Instämmer inte alls Instämmer helt

9 Slutsatser - enkätstudien De som redan tar ett social ansvar anser att mer kan göras. De som saknar sociala mål i sin verksamhet anser att de redan gör tillräckligt för samhället. Verkar finnas en osäkerhet kring vad som kan göras. Hinder för att skapa samhällsnytta är bristen på olika resurser, framför allt tid och pengar, men också kunskap krångliga regler.

10 Slutsatser - enkätstudien Finansiell framgång är viktigt men hög vinst och ekonomisk stabilitet är inte grunden för att ha sociala mål i verksamheten. Utan den ekonomiska framgången så det är det ju i princip omöjligt att driva vilken verksamhet som helst vidare oavsett hur stort driv eller passion företagaren i sig har Motivationen att driva företag verkar förändras över tid och ett initial kommersiellt syfte tenderer att förändras och breddas till att inkludera även sociala värden. Compassion är viktigt för att inkludera sociala mål i verksamheten

11 Immigrant entrepreneurship Prosjektet Norsk for Næring Trondheim kommune Forene norskopplæring og bedriftsetablering Undervisning + praksis Problemstilling Hva er «immigrant entrepreneurship»? Hva betyr flyktningers sosiale, økonomiske og kulturelle bakgrunn for å kunne lykkes med entreprenørskap i vertslandet? Hvordan kan det offentlige organisere seg for å utvikle rådgivningsprogram og støttesystemer som tilpasses flykningenes entreprenørielle situasjon og behov?

12 Hva er gjort (Følge)Evaluert kursopplegget Dokumentstudier av prosjektskisse og kursopplegg Vært til sted på deler av opplegge (observert) Intervjuet deltagere

13 Faglige/teoretiske momenter Immigrant entrepreneurship er et heterogent begrep Migrer av egen fri vilje (Opportunity immigrants) vs. necessity immigrants (flyktninger) Tidligere bedriftserfaring vs. ide-/startfase Markedsfokus (etnisk marked vs. norsk marked) Ulike kompetanser Viktig å forstå flyktningens preimmigrasjonelle forutsetninger i lys av utfordringen i vertslandet Spesielt institusjonelle forhold Språk

14 Funn og resultater Stort mangfold i immigrantsituasjonene (teori) Språk blir helt grunnleggende Trenger institusjonelle «kapital» (inkludering) Tilbud må til en viss grad differensieres Kan bli for mye i en pakke mye som må læres Stor spredning i deltakernes kompetanse gjør vektlegging vanskelig Les også (i «ReSeNS eksempler, samfunnseffekter og rådgivermetodikk») Birger Elvestad: Hvorfor sosialt entreprenørskap? s.41 Entreprenørskap som språkopplæring s.72

15 Intervjustudie 1. Samhällsentreprenöriella initiativ i Tröndelag, Jämtland, Västernorrland Syfte: undersöka under vilka förutsättningar som sociala entreprenörer/innovatörer och samhällsentreprenörer verkar ta reda på vilka eventuella stöd som dessa har erhållit för egen del eller för att driva verksamheten undersöka vilka utmaningar och eventuella problem som entreprenören/företagen har stött på och hur man övervunnit dessa belysa hur organisation, ledning och verksamhet utvecklats över tid

16 Östersunds kommun (7 st) Böle Byskola skola, mötesplats o mervärde för bygden Brännagården Högarna särskilt boende A-lagets Allservice hjälpa missbrukare o grupper m socialt handikapp Innanförskapsakademin, Skanska förebygga utanförskap Jämtfald (har avvecklats) en plats för alla, trygghet o välkomnande Hej Främling! hälsofrämjande kostnadsfria aktiviteter Surfbukten bra häng, kostnadsfri mötesplats för unga år Krokoms kommun (5 st) Fristad entreprenad personer långt från arbetsmarknaden Hälsorum hälsocentral och företagshälsovård Nils-Åke Hallström sporthall, ishall, tennis, golf, gym Handlarn i Rötviken service i glesbygd, butik Fröjas Café mötesplats, café, blomsterhandel, presentshop Åre kommun (3 st) Välkomstgruppen hjälpa andra att hjälp nyanlända när behov uppstår Kalle Hyttstrand, Huså fler gästnätter,tjäna pengar, få fart på byn Kallbygden tillvarata bygdens intressen RESPONDENTER JÄMTLAND

17 Sollefteå (6) Edsele friskola (1999) preschool, school (econ. assoc., citizen cooperation) Kerstin Kårén, Resele (1992) to be able to live and develop the village (village community) Nyttogården (2011) - growing vegetables, cooperative farming (private comp., trading comp.,ltd) Rådmansgården (1993) provision of good old age care (Ltd svb) Nipakademin (late 1970s) local development, creation of assoc. (vol. assoc.) Urkult (1995) folkmusic festival (voluntary assoc., Ltd) Kramfors (4) Eko-Teck (2005) create work for disabled people (econ. assoc.) Familjeskyddet (2016) secondhand shop,support families and elderly (vol. assoc., Ltd ) Docksta Bordtennisklubb (1980) local service, businesses (vol. assoc., Ltd) Kvinnotrappan (2017) work integration social business (voluntary assoc.) Örnsköldsvik (5) Gideåbygdens e.f. (2010) keep and develop local social services, Grocery, petrol (econ. assoc.) IVK AB and Arbetskooperativet Drivbänken (2008) - work integration social business (econ. assoc.) Mellansel IF (1985) sports, integrarion of newly arrived, tourism etc.(voluntary assoc.,econ.assoc.) Myckelgensjö byförening (1989) activities, open and welcoming village (voluntary assoc.) Sanmina (1989/2016) trainee activities for newly arrived, 3 year project (Ltd) Västernorrland

18 Områden för samhällsentreprenöriella initiativ Skola 2 Omsorg och Hälsa 3 Förhindra utanförskap 5 Nyanlända 4 Lokal utveckling 13 Arbetsintegrering 3

19 Resultat intervjustudie 1 entreprenörerna Kommunen/myndigheterna är en viktig part. Behov av en väg in till kommunen, bra bemötande, konkret hjälp och handlingskraft. Hjälp med byråkrati/ekonomi/administration Engagerade, målinriktade, viljestarka människor som är uthålliga och ser andra värden än pengar som drivkraft. Det är konkreta uppgifter som engagerar. Enskilda eldsjälar och grupper som gör samhällsnytta och mobiliserar andra. Har ett tydligt motiv. Ekonomin är problem. Vill bli uppmärksammade och bekräftade. Efterfrågar schyssta förutsättningar

20 Verksamheterna/företagen påvisar flera vinster för samhället och ser besparingsmöjligheter men upplever sig inte få förståelse för detta hos myndigheterna. minskade sjukskrivningar, rehabiliteringskostnader minskad arbetslöshet, färre personer som lever på försörjningsstöd, färre personer som lever i utanförskap, integration ökad inflyttning, bibehållen eller utvecklad service, kompetensförsörjning gemenskap, bättre fungerande familjer fritidsverksamhet som besparat kommunen pengar på olika sätt destinationsutveckling, lands- och glesbygdens fortlevnad

21 Utmaningar för socialt/ samhällsentreprenörskap! Begreppsosäkerhet och gränsdragningsproblematik Problem att koordinera intressenter Dåligt anpassade regler Finansiering och kapitaliseringsproblem Saknas kunskap Saknas forskning

22 Samhällsentreprenörskap behöver gränsöverskridande samarbeten Företags- sektor: Ekonomiskt värdeskapande Offentlig sektor: Strukturer och stödsystem Forskning och samarbetsaktiviteter RESENS Frivilligsektorn: Socialt och kulturellt klister Utbildningssektorn: Kunskap och utbildning

23 Slutsatser övriga studier Intervjustudie 2. Politiker och tjänstemän Olika erfarenhet och kunskap. Finns fortfarande mycket att lära från kommuner som ligger långt framme och som hittat lösningar att främja sociala företag och entreprenörer Intervjustudie 3. Rådgivare Behövs en breddning av affärsmodeller som tar hänsyn till såväl de ekonomiska som sociala värdena Enkätstudie 2. Att mäta viktigt men svårt, få /inga som mäter ett ekonomiskt värde, kvalitativa värden - Samhällsprislapp

24 RESENS Vetenskaplig Antologi 2018 Samhällsentreprenörskap och socialt företagande - regionalt värdeskapande i Norge och Sverige Samfunnsentreprenørskap og sociale bedrifter regionale verdiskaping i Norge og Sverige Redaktörer: Yvonne von Friedrichs & Gjermund Wollan

25 Del 1: Introduktion Kapitel 1. Samhällsentreprenörskap och socialt företagande i regionalt värdeskapande Yvonne von Friedrichs Del 2: Samhällsentreprenörskapets drivkrafter Kapitel 2. Suksesskriterier for ulike typer samfunnsentreprenører Morten Stene, Britt Paula Mørkved, Gjermund Wollan Kapitel 3. Socialt motiverat entreprenörskap, bortom ekonomisk vinning - finns det? Cecilia Dalborg och Yvonne von Friedrichs Kapitel 4. Vilken samhällsnytta skapar företag, förutom att vara arbetsgivare och skattebetalare? Cecilia Dalborg och Yvonne von Friedrichs

26 Del 3: Samhällsentreprenörskapets ekosystem Kapitel 5. När hjärta möter hjärna nödvändigheten av samhandling för att skapa socialt värde Yvonne von Friedrichs och Cecilia Dalborg Kapitel 6. Samfunnsentreprenør og kommune - samhandling og samstyring Morten Stene och Lisa Ekman Kapitel 7. Samhällsentreprenörskap och lömska problem på landsbygden Anne Pierre Del 4: Rådgivningsmodeller för samhällsentreprenörer Kapitel 8. Samhällsentreprenörskapets behov av nya rådgivningsmodeller Yvonne von Friedrichs, Cecilia Dalborg och Anne Pierre Kapitel 9. Sosialt entreprenørskap for flyktninger tilpasning av offentlige støttesystemer for entreprenørskap og sosial integrering Gjermund Wollan

27 Del 5: Samhällsentreprenörskapets lärprocesser för tillväxt Kapitel 10. Læring i prosjektbaserte nettverk i samfundsentreprenørskap Britt Paula Mørkved Kapitel 11. Vekst og oppskalering for samfunnsentreprenører Morten Stene och Karl Johan Johansen Del 6: Mäta samhällsnytta Kapitel 12. Modeller för att mäta samhällsnytta Lovisa Högberg Kapitel 13. Hur kan värdet av samhällsentreprenörskap och socialt företagande mätas? Cecilia Dalborg, Lovisa Högberg och Yvonne von Friedrichs

28 Håll ögonen öppna för RESENS antologin som kommer i januari 2019!