Dokument: Definition av hållbarhetsbegreppet inom

Transkript

1 Sid 1 (6) Dokument: av hållbarhetsbegreppet inom Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE) Begreppsanvändningen är dynamisk och kan revideras över tiden. Hållbarhetsbegreppet inom USBE har sin utgångspunkt i Brundtlandsdefinitionen och innefattar alla tre dimensionerna; miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Miljömässig hållbarhet är relaterat till ekosystemen och jordens naturgivna förutsättningar och hur dessa påverkas av mänsklig ekonomisk aktivitet. Det inkluderar också miljöpolitik samt finansiella och samhälliga aspekter samt verktyg och styrmedel för miljömässig hållbarhet. Social och ekonomisk hållbarhet är relaterat till sådana strukturer som vi människor har skapat för att organisera våra samhällen. Social och ekonomisk hållbarhet innefattar bland annat frågor om fördelningspolitik, etik och socialt ansvar på individ- organisations- och samhällsnivå. Det inkluderar även stabiliteten i grundläggande samhällsstrukturer såsom hos ekonomiska och finansiella system samt frågor om demografi, hälsa och välfärd men även socialt ansvarstagande i näringsliv och samhälle, mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor ur ett globalt och lokalt perspektiv. Marknadsföring Hållbar marknadsföring (Sustainable marketing) är marknadsföring som är ekologiskt orienterad, etisk, tekniskt och ekonomiskt bärkraftig, samt relationsbaserad: Ekologiskt orienterad tar hänsyn till/studerar/problematiserar de ekologiska gränserna och söker att tillfredsställa grundläggande mänskliga behov till minimal resursförbrukning och tar hänsyn till ekosystemets långsiktiga hälsa samt dess förmåga att fortsätta leverera ekosystemtjänster i framtiden för människor och natur. Etisk eftersträvar större social rättvisa och jämställdhet både mellan människor geografiskt och över generationer, eller försöker åtminstone undvika att de rådande mönstren permanentas eller förvärras. Tekniskt och ekonomisk bärkraftighet utgår från lagstiftning som en miniminivå vid konkurrenshänsyn på marknader samt inom lagens gränser gällande teknik och ekonomi. Relationsbaserad rör sig från ett transaktionssynsätt där varje transaktion ses som överordnad och fokuserar istället på långsiktigt hållbara relationer mellan företag/organisationer, deras kunder och intressenter. Hållbar marknadsföring handlar därutöver om att undervisa/samverka/studera både hållbara och ohållbara fenomen och processer för att öka förståelsen kring problem, möjligheter och lösningar som är långsiktigt hållbara. I detta ryms studier av t ex (o)hållbara konsumtionsmönster/beteenden och marknadsföring, grön marknadsföring, kommunikation/greenwash, företags (o)ansvarstagande, CSR, samt samhällsorienterad marknadsföring såsom social marketing. Finansområdet

2 Sid 2 (6) Inom finansområdet är hållbarhetsfrågor i naturligt fokus inom ramen för bolagsstyrning (Corporate Governance). Frågor som berör företagets ansvar gentemot samhälle och miljö är centrala inom området, likväl som styrning gentemot hållbara lösningar inom alla delar av företaget. Ett centralt begrepp inom området är CSR (Corporate Social Responsibility) där företagets samhällsansvar inkluderar ekonomiskt (lönsamhet och avkastning till aktieägare), miljömässigt (t.ex. gällande resursanvändning, transporter, miljövänliga produkter och klimatkompensation), socialt (t.ex. gällande företagets samhällsengagemang, välbefinnande hos medarbetare, mångfald och jämställdhet) och etiskt ansvarstagande (t.ex. gällande uppförandekoder och värderingar). För finansiella institutioner återspeglas i växande grad hållbarhetskonceptet genom tillämpning av globala standards för miljö och social riskhantering samt i utveckling av hållbara finansiella produkter. Hållbarhetsarbetet speglas främst genom ett ökat fokus på utvärdering av miljömässiga och sociala risker förknippade med låne- och investeringsverksamhet, samt genom ett fokus på att identifiera och ta tillvara på möjligheter för nya finansiella produkter som stödjer kommersiella verksamheter riktade mot hållbarhetsområdet. Ur ett investerarperspektiv har hållbara investeringsstrategier fått ett allt större fokus. Hållbara investeringsstrategier integrerar finansiella mål med social, etisk och miljömässig hänsyn. Redovisning Riskerna och hoten för vår gemensamma hållbarhet är stora och kräver att åtgärder vidtas. Samtidigt har vi fler alternativ och möjligheter att hantera situationen idag. Detta gör att transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan blir grundläggande för effektiva relationer till intressenter, investeringsbeslut och andra marknadsförhållanden. Ett viktigt steg mot ökad transparens är hållbarhetsredovisning som innebär att företag och organisationer kommunicerar hållbarhetsfrågor ut till intressenter. Hållbarhetsredovisning handlar om att mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen, för vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisning är en bred term för att beskriva redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Det ekonomiska ansvarstagandet innebär att företaget har ett ansvar att driva sin verksamhet så lönsamt som möjligt för att säkerställa företagets fortsatta verksamhet samt sina aktieägares avkastning på investeringar. Det miljömässiga ansvarstagandet handlar i sin tur om att företagen måste se till att minimera den påverkan de har på miljön. Till sist har även företagen ett socialt ansvarstagande vilket syftar på ett hänsynstagande för de personer som har kontakt med företaget, antingen som anställd eller som konsument. Områden som omfattas är ofta ekonomi, miljö, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar. En hållbarhetsredovisning är frivillig och syftar till att ge en balanserad och rimlig bild av den redovisande organisationens resultat inom hållbarhet, både det som är positivt och det som är negativt. En viktig distinktion är att hållbarhetsredovisningen kan hålla hög kvalitet och ge god information till intressenterna utan att detta nödvändigtvis innebär att verksamheten är hållbar. Global Reporting Initiative (GRI) är en internationell organisation som utvecklar globala riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Det finns emellertid fortfarande stor variation i utformning av

3 Sid 3 (6) hållbarhetsredovisning både nationellt och internationellt. Enligt en studie gjord av KPMG 2011 hållbarhetsredovisade 72 procent av de 100 största företagen i Sverige år Management Management är ett brett fält som behandlar olika organisationsteoretiska aspekter såsom exempelvis organisering, strategi, affärsetik, mänskligt beteende, och ledarskap. Forskningen inom managementsektionen är omfattande och livlig. De huvudsakliga forskningsområdena är projekt och temporära organisationer, nutida organisering och organisationsformer, samt etik och företagsansvar. Ett hållbarhetsperspektiv inom management tangerar flera av ovan nämnda områden och kan kopplas till: - kritiska perspektiv som fokuserar på det förgivettagna, minoritets- och alternativa perspektiv där vardagliga eller till synes små händelser, som ändå kan ha omfattande inverkan, ställs i centrum. - sociala och etiska aspekter i förhållande till mänskliga relationer och organisering vilket innefattar både arbetsmiljöfrågor, social- och ekonomisk rättvisa men även ledarskap och organisationers relationer både inom, men också mellan organisationer i olika affärsrelationer. - hållbar organisering vilket handlar om hur olika strategier för långsiktighet kan genomsyra organisationer och företag samtidigt som miljöpåverkan och konsekvenser för samhällets intressenter beaktas. Entreprenörskap Att entreprenörskapsområdet lägger stor vikt vid förmågan att identifiera möjligheter ger en naturlig koppling till hållbarhetsfrågor. På denna grund kan entreprenörskap handla om utveckling och omställning mot mer hållbara lösningar inom produktion och konsumtion, där hållbara kan syfta på såväl minskad miljöbelastning som ökad basbehovstillfredsställelse eller rättvisare resursfördelning. Entreprenörskap kan även driva fram nya hållbara lösningar av institutionell eller strukturell typ, från den organisatoriska nivån till regionala och globala nivåer för utbyten och reglering. Till begrepp som är relevanta för att studera och undervisa om dessa typer av förändring hör bl.a. ekoentreprenörskap, miljöteknik, gröna innovationer, socialt entreprenörskap och institutionellt entreprenörskap. Entreprenörskapsområdets vikt vid individen, men också vid samspel och beroenden, är andra grunder för att väva in hållbarhet i utbildning och forskning med entreprenörskapsstämpel. Genom att betrakta entreprenören och entreprenörskapet blir bl.a. drivkrafter och ansvar för omställning mot hållbarhet viktiga studieområden. Samtidigt är entreprenörens relation till andra, t.ex. i nätverk eller kluster, avgörande för utkomsten av entreprenörskapet. Entreprenörskapets processer i sådana samspel och beroenden är väsentliga studieområden för att förstå hur hållbar utveckling kan se ut och nå framgång. Därmed tangeras även frågor om hinder mot hållbart entreprenörskap samt mer strukturella frågor. Här är bl.a. finansiella och juridiska förutsättningar för hållbart entreprenörskap intressanta. Exempel kan vara frågor om tillgången till mikrofinans för småskaliga sociala projekt, som kvinnligt företagande i utvecklingsländer, eller hur skatter och subventioner kan hindra eller stimulera miljövänliga produkter och processer.

4 Sid 4 (6) Inom Handelshögskolans entreprenörskapssektion bedrivs bland annat forskning om förändring mot hållbarhet inom livsmedelssektorn genom perspektivet institutionellt entreprenörskap. Tillsammans med University of Dar es Salaam Business School bedrivs forskning om entreprenörskapsrelaterade frågor av betydelse i utvecklingsländer; i första hand genom ett forskarutbildningssamarbete. Som ytterligare ett exempel genomförs, utifrån ett agentskapsperspektiv, fallstudier av förutsättningar för utveckling av nya ekologiskt hållbara affärsmodeller. Fokus ligger på spänningarna mellan entreprenörens miljöengagemang och rådande institutionella regler och normer. Nationalekonomi Inom ämnet nationalekonomi används hållbarhetsbegreppet i en vid mening, med utgångspunkt i den tidigare nämnda Brundtlandsrapportens definition. Det finns idag en omfattande nationalekonomisk litteratur som handlar om hållbar utveckling och hur sådan utveckling kan mätas. Centralt vad gäller den nationalekonomiska analysen av hållbarhet är begreppet marknadsmisslyckande att marknaden kan misslyckas med uppgiften att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Marknadsmisslyckanden skapar en kil mellan privatekonomisk och samhällsekonomisk effektivitet. Viktiga marknadsmisslyckanden som påverkar hållbarhetsfrågor är ofullständiga marknader, externa effekter, icke-exkluderbart nyttjande, kollektiva nyttigheter, och ofullständig konkurrens. Inom nationalekonomi är hållbarhetsfrågor, och relaterade insikter och färdigheter, centrala inslag i våra utbildningar. Det är också viktigt att påpeka att hållbarhetsrelaterade moment i lika hög grad som andra moment i våra utbildningar skall vila på vetenskaplig grund och ha en stark anknytning till aktuell forskning. Vid nationalekonomi i Umeå idag bedrivs forskning främst inom: Arbetsmarknadsekonomi Ekonometri Miljö- och naturresursekonomi samt Offentlig ekonomi Viss forskning bedrivs även inom hälsoekonomi, u-landsekonomi, tidsallokering inom hushållssektorn och finansiell ekonomi. Inom forskningsområdet miljö- och naturresursekonomi är hållbarhetsfrågor helt centrala, främst givetvis hållbarhetsdimensionen ekologisk hållbarhet, och påverkar bland annat: Sociala räkenskapsfrågor, dvs. teorier kring välfärdsmått och välfärdsmåttens koppling till nationalräkenskaperna (välfärdsteorier). Detta kan inkludera att mäta välfärd givet olika marknadsmisslyckanden (som kan kopplas till t ex miljöproblem). Det kan också handla om steget från traditionella välfärdsmått i nyttometrik till motsvarande mått i penningmetrik. Miljö- och klimatpolitik. Här kan det bland annat handla om ekonomisk-teoretiska studier kring optimal beskattning i ekonomier där miljöresurser spelar en viktig roll i

5 Sid 5 (6) det ekonomiska systemet, liksom teoribildning kring samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Ett annat exempel utgörs av empirisk forskning om hur miljöpolitik påverkar enskilda företag eller industrier; till exempel hur utbudet av varor eller efterfrågan på produktionsfaktorer påverkas av miljömotiverade skatter. Ytterligare en inriktning kan benämnas internationell miljöpolitik; till exempel frågor kring internationell policykoordinering. Naturresursekonomi, dvs. studiet av förnyelsebara respektive icke-förnyelsebara resurser. Exempel på det första är studier kring viltförvaltning och skogsekonomi; till exempel i termer produktionsproblem och effekter av ekonomisk politik. Exempel på det andra kan handla om optimal extraktion av en icke-förnyelsebar resurs som exempelvis olja Inom Centrum för miljö- och naturresursekonomi (ett forskningscenter som drivs gemensamt av UMU och SLU) bedrivs ständigt flera olika forskningsprojekt som inkluderar olika aspekter av hållbar utveckling. Exempel på några pågående projekt (våren 2014) är: Energi- och miljöpolitikens inverkan på hållbar utveckling och konkurrenskraft i svensk industri, Konflikter över naturresursförvaltning: rennäring och skogsbruk ur ett ekonomiskt perspektiv, Tillväxtens gränser i ett hållbart samhälle, Energikonsumtion och arealbehov i det tidigmoderna Sverige och Koldioxidkonvergens: drivkrafter och politiska implikationer. Även inom området offentlig ekonomi spelar begreppet hållbar utveckling en viktig roll. Den offentliga sektorn omfördelar inkomster (både mellan individer i samma generation och mellan olika generationer) och tillhandahåller dessutom såväl kollektiva varor som vissa privata varor/tjänster. Inom detta område kan hållbarhetsfrågor bland annat kopplas till forskning kring: Optimal beskattning och tillhandahållande av kollektiva varor. Detta handlar i grunden om hur kort- och långsiktiga fördelningsmål kan uppnås (eller en given skatteintäkt genereras) på ett så effektivt sätt som möjligt. Vid Umeå universitet har forskningen om optimal beskattning en tydlig koppling till området beteendeekonomi. Det handlar till exempel om vilken roll beskattning och offentliga utgifter kan spela i ekonomier där konsumenterna försöker signalera status via sitt konsumtionsbeteende, eller när de har självkontrollproblem och därför inte är fullständigt rationella. Ett annat exempel är studier av beskattning och offentliga utgifter i ekonomiska federationer, där olika nivåer i den offentliga sektorn fattar mer eller mindre självständiga inkomst- och utgiftsbeslut. Den forskningen är dels motiverad av den nivåstruktur som den offentliga sektorn i ett enskilt land vanligen har, dels också av interaktion mellan överstatliga beslutsorgan som EU och dess medlemsländers regeringar. Ytterligare exempel är forskning kring hur skattesystemets roll i ekonomier med jämviktsarbetslöshet respektive miljöproblem. Kopplingar mellan välfärdsmått och det ekonomiska systemets funktionssätt. Det här forskningsområdet handlar om att hitta välfärdsindikatorer i dynamiska ekonomier. Ett exempel är hur välfärdsmått som den gröna nettonationalprodukten måste modifieras till följd av ofullständig konkurrens, externa effekter eller snedvridningar till följd av att beskattningen inte är utformad på bästa tänkbara sätt. Ett annat är den offentliga sektorns bidrag till den här typen av välfärdsmått liksom till mått på genuint sparande (som är en

6 Sid 6 (6) indikator på hållbar utveckling inom ett litet tidsintervall). Ett relaterat forskningsområde är cost benefit analys i dynamiska ekonomier, till exempel för att utvärdera effekter av ekonomisk-politiska reformer. Ekonomisk tillväxt och ekonomisk politik. Här kan nämnas studier av ekonomisk tillväxt på regional och lokal nivå i Sverige, och hur skillnader i tillväxt och befolkningsmobilitet mellan olika delar av landet är relaterade till ekonomisk politik på lokal respektive central nivå. Även den forskning som bedrivs inom arbetsmarknadsekonomi, hälsoekonomi och u-landsekonomi vid nationalekonomi i Umeå kan kopplas till hållbar utveckling, främst hållbarhetsdimensionen social hållbarhet. Statistik Statistiskt arbete kan delas upp i teoretiska och tillämpade delar. De teoretiska delarna handlar mycket om att undersöka, utveckla och skapa olika statistiska tillvägagångssätt för att analysera data på. Dessa tekniker är i sig svåra att koppla till hållbarhetsbegreppet då de bara är matematiska formler och algoritmer som senare kan nyttjas i statistiska analyser. Eftersom statistik är ett ämne som det efterfrågas kompetens i från många olika ämnesområden, är det naturligt att det statistiska arbetet även innehåller tillämpade delar. I och med att statistikern i sitt arbete är beroende av samarbete över ämnesgränserna, blir mycket av hållbarhetsarbetet i samråd med de experter från andra fält som är involverade. Här har statistikern en viktig roll i sitt arbete att se till att de utförda analyserna är korrekta. Inom enheten för Statistik vid Handelshögskolan i Umeå bedrivs en hel del forskning kring kausal inferens. Sådan forskning har tillämpningsområden i vitt spridda fält, exempelvis inom medicinsk forskning, som har klara kopplingar till hållbarhetsbegreppet.