TSEA28 Datorteknik Y (och U)
|
|
- Max Lindgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 8 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Ordning i labbet Allra flesta sköter det bra Kopplar ned allt (med strömmen avstängd) Loggar ur (ni ska inte stänga av datorn) Inga gamla kaffekoppar eller liknande kvar i labbet Labbet kommer användas för annan undervisning i vt2 Darma-systemet plockas ut från labbet inför vt2 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Dagens föreläsning Ett större exempel av signalbehandlande system Ge fler exempel på assemblerkodning Optimering av kod Nya instruktioner Hur man jämför datorprestanda Ett större exempel Signalbehandlingsexempel Filtrering av en signal Se länk från föreläsningstabellen för mer information Generell struktur SPEC Andra mätmetoder
2 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Ett större exempel, forts. Antag vi vill bygga ett filter som implementerar N y[n]= x[n i]b i i=0 Antag b = [ } Lagra koefficienterna i b i en minnesarea coefficients (multiplicerade med 2^15 för att få heltal) Data är 16-bitars värden (2 byte var) Antag 100 sampel som ska filtreras per gång är lagrade i en minnesarea 0x x200013EC 4 extra insampel för att skapa 100 utsampel Antag resultatet ska lagras i minnesarea 0x x200023E8 Ett större exempel, kodstruktur Initiera addresspekare (R5, R6) och sampelräknare (R4) mov r3,#0x10000 ; Antal block som ska filtreras start: mov r5,#(indata & 0xffff) ; Indataadress movt r5,#(indata >> 16) mov r6,#(outdata & 0xffff) ; Outdataadress movt r6,#(outdata >> 16) mov r4,#100 ; Antal sampels Totalt 0x10000 (= 65536) block ska filtreras TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Ett större exempel, kodstruktur Initiera addresspekare (R5, R6), sampelräknare (R4) samt blockräknare (R3) Loop över alla sampel Sätt koefficientpekare R7 till start av koefficienter Nollställ mellanresultat (R2) Loop över alla koefficienter Multiplicera sampel med koefficient => R0 Addera till mellanresultat (R2) Hoppa ur loop om adresspekare = coefficient_end Dividera med 2^15 (för att få multiplikation med etc), spara resultat i ut Räkna ned sampelräknare (R4), ta nästa sampel om inte slut Räkna ned block (R3), om alla block klara returnera, annars ta nästa block Filter v1 Följer efter initiering adr r7,coefficients ; Koefficienter för filtret finns här adr r8,coefficients_end ; Nollställ ackumulator beq sample_ready b sample_loop ; Dividera med 2^15 strh r2,[r6],#2 ; Spara resultat i utbuffert ; Justera a0 så den pekar på nästa sampel med indata ; Räkna ner loopräknaren ; nästa block att räkna på coefficients.field -1448,16.field 26559,16.field -1448,16 coefficients_end
3 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Olika instruktioner tar olika lång tid Klockfrekvens Dubbel klockfrekvens betyder inte dubbel prestanda Vanligt mått: IPC (Instruction Per Clockcycle) Antal minnesläsningar/skrivningar Kan 32 bitar läsas på en gång? Hur snabbt är minnet? Hur lång är instruktionen Villkorliga hopp kan ta olika lång tid beroende på om villkoret är sant eller falskt Filter version 2 Vanligaste hoppet är det första som testas Programmet aningen mindre (2 byte kortare) 1 instruktion borttagen (bra inner_loop) Exekveringstid Ca 19 sekunder (liten förbättring) adr r7,coefficients adr r8,coefficients_end bne sample_loop coefficients.field -1448,16.field 26559,16.field -1448,16 coefficients_end TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Prestanda filter version 1 Exekveringstid ca 21 sekunder på Darma Inte optimerat, kan göras bättre Vad tar onödig tid (instruktioner i loop är dyrast) Vanligaste hoppet tas inte (jämför, hoppa inte, hoppa) beq sample_ready b sample_loop Bättre lösning bne sample_loop Prestanda filter version 2 Titta på vanligaste operationerna ldrshr0,[r5],#2 ldrshr1,[r7],#2 bne sample_loop Vad tar onödig tid Test av slut på loop är onödig (2 av 6 instruktioner) Kopiera istället instruktionerna motsvarande antal Tekniken kallas Loop unrolling Enklast om fixt antal varv i loop adr r7,coefficients adr r8,coefficients_end bne sample_loop coefficients.field -1448,16.field 26559,16.field -1448,16 coefficients_end
4 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Filter version 3 Programmet växer i storlek Exekveringstid: 17 sekunder (10%) Filter version 4 Ta bort konstanttabellen Inre loop kortare mov r3,#0x10000 start: mov r5,#(indata & 0xffff) movt r5,#(indata >> 16) mov r6,#(outdata & 0xffff) movt r6,#(outdata >> 16) mov r4,#100 adr r7,coefficients adr r8,coefficients_end coefficients.field -1448,16.field 26559,16.field -1448,16 coefficients_end InData.field 0x ,32 OutData.field 0x ,32 Exekveringstid 13 sekunder (-23%) mov r3,#0x10000 start: mov r5,#(indata & 0xffff) movt r5,#(indata >> 16) mov r6,#(outdata & 0xffff) movt r6,#(outdata >> 16) mov r4,#100 mvn r7,#~(coeff1+1) mov r8,#coeff2 mov r9,#coeff3 mul r0,r7,r0 mul r0,r8,r0 mul r0,r9,r0 mul r0,r8,r0 mul r0,r7,r0 coeff1.equ equ 5437.equ TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Prestanda filter version 3 Koefficienterna alltid samma Läs in dom i register innan loop Fungerar bäst för beräkningar med fixa värden och få konstanter 5 koefficienter men bara 3 olika värden mov r3,#0x10000 start: mov r5,#(indata & 0xffff) movt r5,#(indata >> 16) mov r6,#(outdata & 0xffff) movt r6,#(outdata >> 16) mov r4,#100 adr r7,coefficients coefficients.field -1448,16 adr r8,coefficients_end.field 26559,16.field -1448,16 coefficients_end Prestanda filter version 4 Allt svårare öka prestanda Det mesta av tiden spenderas på ldrsh, mul och add Några saker kan förbättras En instruktion som kombinerar add och mult mla r2,r0,r7,r2 mov r3,#0x10000 start: mov r5,#(indata & 0xffff) movt r5,#(indata >> 16) mov r6,#(outdata & 0xffff) movt r6,#(outdata >> 16) mov r4,#100 mvn r7,#~(coeff1+1) mov r8,#coeff2 mov r9,#coeff3 mla r2,r7,r0,r2 mla r2,r8,r0,r2 mla r2,r9,r0,r2 mla r2,r8,r0,r2 mla r2,r7,r0,r2 coeff1.equ equ 5437.equ 26559
5 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Prestanda filter version 5 Använd instruktion som adderar och multiplicerar två 16-bitars tal direkt SMLAD rx,ry,rz,rw Beräknar rx = (ry[31:16]*rz[31:16])+(ry[15:0]*rz[15:0])+rw Kräver annorlunda hantering av konstanter Kombinera två konstanter i ett register T ex använd movt rx,#16-bit Placera 16-bitars konstant i rx[31:16] Andra alternativ, forts. Andra alternativ bygger på förändringar/byte av algoritmen För den intresserade: Googla på FFA (Fast Fir Algorithm) Kan vara intressant att använda t ex FFT (Fast Fourier Transform) Byta multiplikation mot flera additioner Exempel: b0=b4 => b0*x(n)+b4*x(n-4) = b0*(x(n)+x(n-4)) Ändra beräkningsordning för att undvika läsning av samma minnesvärde flera gånger Läs en gång till register och multiplicera sedan med alla olika koefficienter (resultat i olika register) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Andra alternativ Ytterligare förbättringar kan göras Kräver detaljerad kunskap om Cortex M4 och hur den utför instruktioner Måste veta hur lång tid varje instruktion tar Kan bero bl a på adresseringsmod Stort antal andra instruktioner att undersöka Villkorlig exekvering Bitfältsoperationer Slutsats om prestanda Går ofta att förbättra (till en viss gräns) I exemplet: 21 sekunder -> 14 sekunder En kraftig minskning! (30%) Prestandaökning inte gratis Ökad mängd kod Mindre flexibilitet Svårt öka antal koefficienter Fungerar kanske bara på en processormodell Svårare förstå kod
6 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Slutsats om prestanda, forts. En del av förbättringarna är svåra att generera automatiskt vid kompilering av högnivåspråk Extrem prestanda kräver ibland assemblerprogrammering Kompilatorns kvalitet viktig Översätter högnivåspråk till assembler Som synes finns många val, kompilatorn måste vara bra på att hitta snabba lösningar Prestanda hos andra arkitekturer Hastighet att utföra instruktioner endast en av flera intressanta egenskaper Beror på tänkt tillämpning Kostnadsmått varierar Exekveringshastighet, programstorlek, stöd för datatyper och operationer Hastighetskrav för avbrott Hur snabbt svar? Extra register, automatiskt spara register etc. Hur vet processorn adress för avbrott? Flexibilitet vs hastighet TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Slutsats om prestanda, forts. Nästa processorgeneration kan ha helt andra egenskaper Nya instruktioner som löser delproblem bättre Bredare/snabbare minnebuss Fler register ARM (används i ARM Cortex-A, t ex Raspberry Pi) Möjliggör villkorlig exekvering av flytt, aritmetiska och subrutinhoppsoperationer CMP r0, #0 ; if (x <= 0) MOVLE r0, #0 ; x = 0; MOVGT r0, #1 ; else x = 1; Tillåter val om flaggor ska påverkas av en instruktion Varje instruktion är 32 bitar lång Väldigt få adresseringsmoder Cortex-A familjen kan tolka olika instruktionsuppsättningar ARM vs THUMB vs THUMB2 Olika längd på instruktioner beroende på instruktionsuppsättning
7 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Processorn tolkar binära data som instruktioner Mappning instruktion => binärmönster Kompatibilitet kan vara binär samma binärmönster => samma beteende Kompatibilitet kan vara på källkodsnivå Måste assemblera om källkod för att kunna köras på ny maskin Mappningen måste vara effektiv att implementera Inte något slumpmässigt val av bitmönster Ofta möjligt dela upp instruktionen i olika bitfält Ett för opcode, ett för register, ett för konstantargument etc. Vill inte ha oanvända bitar Intel x86 (gamla IBM PC) Instruktioner är bitar 0x43 => INC BX ; BX = BX + 1 0x32 0xf1 0x12 => XOR CL,0x12 0x8B 0x88 0x45 0x03 => MOV CX,COUNT[BX][SI] Prefix för att utöka antal möjliga instruktioner Exempel: REPE Repeat while equal Max 15 byte för en instruktion Varje ruta motsvarar ett antal bitar som väljer en funktion Reg : vilket register Mod : om register eller fler byte i instruktionen ska ingå 2 operand instruktioner (ett av indataregistren är utdataregister) 64-ia-32-architectures-software-developer-vol-2a-manual.html TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Zilog (Z80), satt i många av de första hemdatorerna Byggde på Intel 8080 (samma designers) 8-bitars processor, med register A-E, H, L, SP, PC Z80 lade till IX och IY (16-bitars register) 1-4 byte långa instruktioner 0x3C => INC A ; A = A +1 0xfd 0x41 0x12 0x34 => LD IY,0x3412 Prefixbyte i instruktionen väljer ett alternativt register (IX eller IY) istället för HL i följande instruktion $09 ADD HL,BC $FD $09 ADD IY,BC ARM (t ex Cortex-A), OBS: Ej thumb (dvs inte Darma) 32-bitar långa instruktioner (varken mer eller mindre) Adresser och konstanter kan behöva vara 32 bitar Kan inte ingå i instruktionen direkt Alternativ 1: kombineras MOV och MOVT Alternativ 2: kort konstant gör om till lång Alternativ 3: Ladda konstant från programminne (adress < 12 bitar) Instruktionen behöver beskriva vilken operation, vilka register, vilka övriga parametrar Bit anger villkor (Alla instruktion är villkorliga) Bit 27 och 26 beskriver vilken typ av instruktion 00 databehandlande 01 load/store 10 hopp/subrutiner blockflytt 11 coprocessor, software interrupt
8 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist ARM instruktioner delas upp på olika fält Prestandajämförelse Antal register, operationstyper, klockfrekvenser och ordbredder skiljer sig åt Varierar även inom samma familj av processorer Köparen av en dator är intresserad av prestanda (tid, effekt, kostnad) för att köra köparens applikationer Olika processorer är bra på olika saker (heltalsaritmetik, sekvensiell vs parallel exekvering etc.) Vill därför kunna jämföra prestanda för vissa typer av arbetsuppgifter TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist THUMB2 kombinerar 16 och 32 bitar långa instruktioner Måste förenkla jämfört med vanlig ARM Inget condition fält Kortare offset/konstanter Vill fortfarande kunna köra nästan likadana program Ovanligare operation blir 32 bitar långa Prestandajämförelse, forts. Standardiserade test: SPEC Standard Performance Evaluation Corporation SPEC CPU2006 (på väg att ersättas av CPU2017) SPECint 2006: 12 olika program att mäta heltalsprestanda på SPECfp 2006: 19 olika program att mäta flyttalsprestanda på Definierade test ger samma effekt som för dieselbilars utsläppstester... Processorer blir optimerade för att ge bra testresultat Bra testresultat stämmer inte alltid med bra prestanda för önskad applikation. Vanligt med stor mängd verkliga testfall istället ARM Architecture Reference Manual Thumb-2 Supplement
9 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Prestandajämförelse, forts. Alternativa jämförelser Generella, sammanfattande PC Mark, SISoftware Sandra Specifika, vanliga nyttoprogram Office Adobe Zip Specifika, beräkningsserver NAMD, Unixbench, sysbench Specifika, Gaming Battlefield, hitman, GTA etc. Nästa period (VT2) Dags att lära sig hur datorn är uppbyggd i detalj Introducera bussar, register, beräkningselement, klockcykler, styrsignaler etc. Se hur arkitektur bestämmer hastighet hos datorn Därefter se hur prestanda kan ökas mha diverse lösningar Förutse nästa instruktion Använda små snabba minnen Göra flera saker samtidigt TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist Prestandajämförelse, forts. Att komma ihåg vid jämförelse av datorer Processorn är en del av ett större system Prestanda kan begränsas av många andra delar Hårddisk vs SSD Minne Kylning Prestanda påverkas även av kompilatorns funktion Intel har egen assembler, ARM har egen assembler gcc, llvm open source alternativ Nästa period (VT2), forts. Ingen mer ARM Cortex-M assembler i nästa period Undantag: Tenta! Titta på gamla tentor för att se upplägg och tillgänglig information Se till att träna så ni kan skriva egna små program Träna att analysera given kod Förväntar mig inte att ni kan alla instruktioner Ska kunna de instruktioner ni använde i labben Många specialinstruktioner är inte nödvändiga Darma-manualen ger en bra lista
10
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist 2018-02-26 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 8 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Ordning i labbet Allra flesta sköter det bra
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 8 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist 2017-02-27 2 Dagens föreläsning Ett större exempel av signalbehandlande system
F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning RISC Mer information om hur arkitekturen fungerar Begränsningar Lab extra tillfälle för redovisning
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning Latens/genomströmning Pipelining Laboration tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat Exemplet
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-05-29 Lokal KÅRA,T1,T2, Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:
Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-10-31 Lokal TER4 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive
Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070
Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-06-02 Lokal G35, TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-10-26 Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-05-31 Lokal Kåra, T1, T2, U1, U15 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal
Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive
Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-08-21 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-08-15 Lokal TER4 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen (Exempel) Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2018-xx-xx Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor
Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal
Assemblerprogrammering för ARM del 2
Assemblerprogrammering för ARM del 2 Ur innehållet Programflöde Subrutiner, parametrar och returvärden Tillfälliga (lokala) variabler Läsanvisningar: Arbetsbok kap 2 Quick-guide, instruktionslistan Assemblerprogrammering
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Pipelining Tid SSA P Pipelining FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO Superscalar pipelining FI DI CO FO EI WO FI DI
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 16, Kent Palmkvist 2018-05-21 3 Dagens föreläsning TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 16 Kent Palmkvist, ISY Mer avancerade sätt att öka prestanda Applikationsspecifika
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 16, Kent Palmkvist 2019-05-16 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 16 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Lab 1-3 redovisningstillfälle Fredag 24/5
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-10-18 Lokal TER1 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive
4. Pipelining. 4. Pipelining
4. Pipelining 4. Pipelining Det finns en pipelinad biltvätt i Linköping spoltvätttork spoltvätt tork spolning tvätt tork De tre momenten tar lika lång tid Alla bilar går igenom samma program Väntetid 1/3
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA8 Datorteknik Y (och U), föreläsning, Kent Palmkvist 8-4-6 TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Laboration 4 tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat
SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2018-01-16 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Mail kommer skickas ut när labanmälan är möjlig
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 5, Kent Palmkvist 2019-01-28 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 5 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Labanmälan finns tillgänglig med start kl 12.30
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-10-20 Lokal TERE, TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)
Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 14, Kent Palmkvist 2018-05-14 3 Praktiska kommentarer TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 15 Kent Palmkvist, ISY Lab 4 extra tillfälle för redovisning Tisdag
CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister
Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Exempeltentamen Datorteknik, EIT070,
Lunds Universitet LTH Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Skrivtid: xx.00-xx.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng För betyg
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2019-01-22 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Labanmälan öppnar måndag 28/1 kl 12.30 Anmälningssystemet
Assemblerprogrammering för ARM del 1
Assemblerprogrammering för ARM del 1 Ur innehållet: Assemblerspråk Ordlängder och heltalstyper i C Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga programflöden
CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time
IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",
Assemblerprogrammering för ARM del 1
Assemblerprogrammering för ARM del 1 Ur innehållet: Ordlängder och heltalstyper i C Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga programflöden Funktion med
Superscalar Bra: Hårdvaran löser allt: Hårdvara detekterar poten6ell parallellism av instruk6oner Hårdvara försöker starta exekvering (issue) av så
1 Superscalar Bra: Hårdvaran löser allt: Hårdvara detekterar poten6ell parallellism av instruk6oner Hårdvara försöker starta exekvering (issue) av så många instruk6oner som möjligt parallellt Hårdvara
TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden
Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data
Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt
Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden
PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2017-01-17 2 Dagens föreläsning Kort repetition Större programmeringsexempel Subrutiner
Grunderna i stegkodsprogrammering
Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II
Högskolan i Halmstad 1 (8) - Assemblerprogrammering II Målet med laborationen är att få begrepp om Subrutiner. in/utparametrar. Lokala variabler Maska in bitar till ett register Konstruktion av subrutiner
Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.
Fö 5+6 TSEA81. Real-time kernel + Real-time OS
Fö 5+6 TSEA81 Real-time kernel + Real-time OS Stackens användningsområde * JSR / RTS : returadress * Temporärdata (push / pop) void myfunc(void) { int i; // hamnar nog i register int test[10]; // hamnar
IT för personligt arbete F5
IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)
LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN)
LABORATION DATORTEKNIK D Pipelining Version: 1.4 2016 (OS,OVA,AN) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3 Ur innehållet: Fler pekartyper Användning av stacken Lagringsklasser, synlighet - lokala variabler Funktioner - returvärden och parametrar Läsanvisningar: Arbetsbok
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 2017-03-20 2 Dagens föreläsning Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 1
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 1 Ur innehållet: Assemblatorn, assemblerspråk Ordlängder och datatyper Variabeldeklarationer Programkonstruktioner Tilldelningar Uttrycksevaluering Ovillkorliga
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 13 mars 2013, klockan 14:00 19:00 i Vic 2 A-D, 3 A-C. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
DEC Alpha instruktions Arkitektur
DEC Alpha instruktions Arkitektur David Ekberg December 4, 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3 3 Syfte...3 4 Pipeline...4 4.1 Datatyper...4 4.2 Instruktions arkitektur...5 5 Slutsats...6
Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621
Lunds Universitet LTH Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 8.00-13.00 Inga tillåtna hjälpmedel Uppgifterna i tentamen ger maximalt 60 poäng. Uppgifterna är
Assemblerprogrammering - fördjupning
Assemblerprogrammering - fördjupning Ur innehållet: Trampoliner tabellerade funktionsadresser Aktiveringspost med ARM Cortex M4 Mer om parameteröverföring Registerspill Kodgenerering - ISA "Kodoptimering"
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället
Programexempel för FLEX
Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika maskininstruktioner i styrenheten. Kunna använda
Assemblerprogrammering del 3
Assemblerprogrammering del 3 Dagens föreläsning behandlar: Kompendiet kapitel 9 och 10.4 Arbetsboken kapitel 16 Ur innehållet: Modularisering, subrutiner och strukturerad programutveckling (flödesdiagram)
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)
Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock
Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 1 Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning Introduktion/motivation Administrativ information Historik Vad är en dator Litet exempel 2 Vem är jag 3 N B-huset 2:a våning
Institutionen för datavetenskap 2014/15
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/15 ME en dator 1 Inledning ME är en påhittad dator, men den har likheter med riktiga datorer: det finns ett maskinspråk
Tentamen PC-teknik 5 p
Tentamen PC-teknik 5 p Namn:. Klass:... Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 03-08-15 Tid: 13:30-18:30 Lokal: E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific C
Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
Realtidsprogrammering. En introduktion Implementering (med exempel från PIC)
Realtidsprogrammering En introduktion Implementering (med exempel från PIC) Utan timing Periodtid varierar beroende på funktionernas exekveringstid. Specificera endast maxtid ( Worst case) och eventuellt
Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll
Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll Kontroll av programflöde Instruktionerna är ordnade sekventiellt i minnet och utförs normalt i denna ordning. Vissa programkonstruktioner kräver dock
LEU240 Mikrodatorsystem
Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program
Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 5, Kent Palmkvist 2018-01-22 3 Praktiska kommentarer TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 5 Kent Palmkvist, ISY Labanmälan finns tillgänglig med start kl 12.30
CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner.
IS1500 ösningsförslag till övning CE_O1 2014 CE_O1. Nios II. Enkla assembler-instruktioner. 1.1. Datorarkitektur för Nios II a) Tabell 3 1 i Nios II Processor Reference Handbook visar processorns register:
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
Vem är jag TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 1 Kent Palmkvist, ISY N B-huset 2:a våning Föreläsare och kursansvarig Ingång 25 Kent Palmkvist kentp@isy.liu.se Kontor 3B:502 (andra våning) Till E-huset
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #24 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Allmänt Behovet av processorinstruktioner för multiplikation
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 3 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist 2017-01-18 2 Dagens föreläsning Ordlängder, minnesrymd Kort introduktion till
Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor
Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Sammanfattning: Utvecklingen från processor till processor är inte lätt. Det finns många beslut som måste tas när det gäller kompatibilitet,
Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II
Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 3, Kent Palmkvist 2018-01-17 4 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 3 Kent Palmkvist, ISY Enkel datormodell Ett minne lagrar program, data och stack Vissa
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 15, Kent Palmkvist 2016-05-16 2 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 15 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Lab 4 extratillfälle idag 16/5 kl 15-17 Med
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Semantic gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för att göra programvaruutveckling mer kraftfull Dessa programmeringsspråk (Ada, C++, Java)
Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner
Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
3 Tillgänglighet till information TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 1 Kent Palmkvist, ISY Vem är jag 2 Kent Palmkvist kentp@isy.liu.se Kontor 3B:502 (andra våning) Till E-huset Anvisningar för kursen
Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60. Superscalar vs VLIW. Cornelia Kloth IDA2. Inlämningsdatum:
Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60 Superscalar vs VLIW Cornelia Kloth IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract Rapporten handlar om två tekniker inom multiple issue processorer
Tentamen PC-teknik 5 p
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar med kommentarer Program: Di2 Datum: 05-01-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Bilaga: Ingen Examinator:
General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18
F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering