arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Olof Pettersson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

Transkript

1 Nr 2015:04A KN-SLM arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Olof Pettersson Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum ang. förenklad rapport rörande arkeologisk förundersökning inom fornlämning 231:1 (stadslager), Kungsgatan, Slottsgatan, Stallbacksgränd och Östra Trädgårdsgatan, Nyköpings socken och kommun, Södermanlands län. Inledning I enlighet med länsstyrelsens beslut (lst dnr ) har Sörmlands museum utfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning inom ovan rubricerad fornlämning. Fältarbetet genomfördes under perioden 17 september 2 december år Projektledare samt fält- och rapportansvarig var Peter Berg. I fältarbetet deltog även Patrik Gustafsson. Båda är verksamma som arkeologer vid Sörmlands museum. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes med anledning av att Nyköpings kommun arbetar med att renovera vattenledningsnätet längs delar av Kungsgatan, Slottsgatan, Stallbacksgränd och Östra Trädgårdsgatan i centrala Nyköping. Arbetet utförs med relining som innebär att behovet av markingrepp reduceras genom att mindre schakt öppnas punktvis längs de tänkta ledningssträckningarna. Arbetet innebär markingrepp inom den lagskyddade fornlämningen Nyköping 231:1 (Nyköpings stadsområde). Inom området finns kulturlager och bebyggelselämningar från medeltid och framåt. Länsstyrelsen i Södermanlands län fattade därför, med stöd av 2 kap 13 Kulturmiljölagen (1988:950), beslut om att en arkeologisk förundersökning i form schaktningsövervakning skulle genomföras. Målsättning och syfte Syftet med förundersökningen var att kontrollera och inom ramen för undersökningen dokumentera och undersöka eventuella kulturlager, bebyggelselämningar eller andra typer av konstruktioner med anknytning till det äldre Nyköping.

2 Genomförande Schaktningsövervakningen genomfördes parallellt och intermittent med ledningsarbetena. Lämningar i form av bevarade kulturlager och konstruktioner påträffades i fyra (Schakt 1, &15) av de 15 öppnade schakt som ingick i förundersökningen. I schakten togs först de lösa och omrörda jordmassorna bort med maskin. Under arbetets gång rensades ytor för hand i syfte att frilägga rester efter äldre kulturlager och konstruktioner som därefter undersöktes och dokumenterades. Påträffade föremål och prover samlades in från stratigrafiska sammanhang. Där undergrunden var möjlig att identifiera mättes dess nivå i förhållande till havet. Syftet med detta har varit att samla in data för att kunna rekonstruera den ursprungliga markytan i Nyköping. Schakt, undersökta anläggningar och kulturlager dokumenterades digitalt alternativt skalenligt för hand på uppmätningsritning jämte sektionsritning med lagerbeskrivning. Dokumentationen har använts vid framställning av profil- och planbilder samt översiktskartor. Ett representativt urval av översikter och detaljer har fotodokumenterats. Vid undersökningen insamlades två 14 C-prover som har skickats till Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet för analys. Även trä från en stock samlades in och har skickats till Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet för analys. Provresultatens syfte är att tillsammans med påträffat fyndmaterial skapa ett underlag för en diskussion angående lämningarnas datering. Resultat Schakt 1. Markyta: +8,33möh Djup: 2,15m Storlek: 16m 2 Undergrund: +6,7möh Kulturlager, konstruktioner och fynd påträffades. 14 C-prov 1 & 2. I korsningen Östra Trädgårdsgatan och Behmbrogatan öppnades schakt 1. Större delen av schaktet upptogs av fyllnadsmassor i form av sand. I den nordvästra schaktväggen framkom en fyra meter lång bevarad sektion med kulturlager som uppgick till en tjocklek om knappt 0,8 meter (Profil 1). I botten av sektionen påträffades ett lager som kan utgöra en tidig- eller högmedeltida utomhusmiljö. Övriga lager är troligen från högmedeltid eller nyare tid och kan eventuellt knytas till klostrets bebyggelsefas, samt senare tiders rivnings- och utfyllnadsfaser. I den södra schaktväggen påträffades ytterligare en sektion om 2,4 meters bredd med bevarade kulturlager (Profil 2). I botten av sektionen dokumenterades ett kullerstensgolv, på vars yta det låg skärvor av yngre rödgodskeramik som kan dateras till 1500-tal och tidigt 1600-tal (F1 & 2). Stengolvet täcktes av ett svart brandlager bestående av sot och kol. På detta fanns ett metertjockt lager bestående av raseringsmassor, i huvudsak tegelkross, sten och större kolbitar. Fynd av yngre rödgodskeramik (F5) och golvkakelplattor (F3) kan datera raseringen till tal. Den övre delen av sektionen upptogs av tre skikt kullerstensgator med tillhörande utjämningslager

3 som utifrån fynd av yngre rödgodskeramik kan dateras till och 1800-talet (F6). Cirka 0,5 meter norr om sektionen framkom en stenmur, ca 1,8 meter under markytan. Konstruktionen var murad med kalkbruk, sten och enstaka tegelstenar. Muren återfanns längs hela schaktet och gick i öst-västlig riktning. Muren har utgjort fundamentet till en vägg som tillsammans med kullerstensgolvet ingått i en källare. 14 C -analys gjordes på ett ben som preparerades fram ur bruket från muren. Med en sannolikhet om 95,4 % kan provet dateras till intervallet mellan 1290 och 1400 e Kr. Detta talar för att källaren uppförts någon gång under 1300-talet e Kr och att den har ingått som byggnad i franciskanerklostrets arkitektoniska struktur. Franciskanerklostret grundlades vid 1280-talet och år 1544 finns uppgifter om att klostret förfallit (Pettersson 2004, s. 67). I en artikel som publicerades i tidningen Folket år 1979 och senare i boken Nyköping: Östersjöns dotter finns uppgifter om ett närbeläget schakt som öppnades i Behmbrogatan strax sydöst om schakt 1. I schaktet påträffades en tegelstensmur som gått från öster för sedan vika av mot sydväst (Hornberg 1979, 1984 s.33f). Murarna tillhör förmodligen två separata byggnader. Schakt 2 Markyta: +5,94möh Djup: 1,95 Storlek: 10m 2 Undergrund: +5,47möh Fyllningen i schaktet bestod av sand med viss inblandning av grus och småsten. Inga kulturlager eller fynd påträffades. Schakt 3 Markyta: +4,76möh Djup: 1,60 Storlek: 9m 2 Undergrund: Nåddes ej. Fyllningen i schaktet bestod i huvudsak av grus och silt med inblandning av tegelkross och bitar av asfalt. I den västra delen av schaktet utgjordes fyllningen av sand. Inga kulturlager eller fynd påträffades. Schakt 4 Markyta: +3,78möh Djup: 2,40 Storlek: 7m 2 Undergrund: Nåddes ej. Fyllningen i schaktet bestod i huvudsak av grus och silt med inblandning av tegelkross och bitar av asfalt. I den östra delen av schaktet utgjordes fyllningen av sand. Inga kulturlager eller fynd påträffades. Schakt 5 Markyta: +3,63möh Djup: 1,90 Storlek: 5m 2 Undergrund: +2,63möh Den västra delen av schaktet grävdes till orörd marknivå bestående av varvig silt och lera. Ovanpå fanns ett cirka en meter tjockt lager av sand. Det översta

4 lagret i schaktet utgjordes av silt och grus med iblandning av småsten och tegelkross. Inga kulturlager eller fynd påträffades. Schakt 6 Markyta: +3,62möh Djup: 2,50 Storlek: 13m 2 Undergrund: Nåddes ej. I den undre delen schaktet utgjordes fyllningen av sand. Ovanpå detta fanns ett äldre skikt av asfalt. Det översta lagret i schaktet utgjordes av ett cirka en meter tjockt lager av silt och grus med inblandning småsten och tegelkross. Inga kulturlager eller fynd påträffades. Schakt 7 Markyta: +3,82möh Djup: 2,50 Storlek: 12m 2 Undergrund: Nåddes ej. Fyllningen i schaktet bestod av sand och återfyllda schaktmassor. Inga kulturlager eller fynd påträffades. Schakt 8 Markyta: +4,70möh Djup: 2,50 Storlek: 21m 2 Undergrund: +3,1möh Fyllningen i schaktet bestod av sand och återfyllda schaktmassor. Inga kulturlager eller fynd påträffades. Schakt 9 Markyta: +5,01möh Djup: 2,50 Storlek: 28m 2 Undergrund: +4,06möh Fyllningen i schaktet bestod av sand och återfyllda schaktmassor. Inga kulturlager eller fynd påträffades. Schakt 10 Markyta: +5,46möh Djup: 2,50 Storlek: 25m 2 Undergrund: Nåddes ej. Fyllningen i schaktet bestod av sand och återfyllda schaktmassor. Inga kulturlager eller fynd påträffades. Schakt 11. Markyta: +6,34möh Djup: 2,30 Storlek: 35m 2 Undergrund: +2,46möh

5 Kulturlager och konstruktion påträffades, dock inga fynd. Dendroprov 1. I korsningen Stallbacksgränd och Slottsgatan öppnades schakt 11. Större delen av schaktet upptogs av fyllnadsmassor i form av sand. I den sydvästra schaktväggen framkom en bevarad sektion med kulturlager om cirka 2 meters bredd (Profil 3). Schaktet var drygt 2 meter djupt. I schaktets södra del, österut från sektionen, påträffades bevarade kulturlager och träkonstruktioner. I botten av schaktet låg en grov stock som överlagrades av en timmerkonstruktion som bestod av två stockvarv med ett intilliggande skikt av plank. Både stockar och plank var eldpåverkade. Norr om stockarna fanns ett kraftigt lager med påförd lera och mellan leran och stockarna fanns näverflak. Troligen utgörs träkonstruktionen av en byggnad som har brunnit. Den översta stocken i konstruktionen sågades av och samlades in för dendrokronologisk analys och datering. Resultatet visar att stocken kommer från en ek som fälts någon under åren e Kr, mest sannolikt under 1260-talet e Kr. Detta talar för att det förmodade huset har byggts någon gång under slutet av talet dock ej innan år 1260 e Kr. För att se på vilket djup undergrunden återfanns och för att förstå timmerkonstruktionen bättre grävdes en 1x1 meter stor och cirka 0,5 meter djup provgrop för hand. Därefter användes en jordsond som trycktes ned ytterligare 0,6 meter. På cirka 3,2 meter över havet påträffades grå lera som kan utgöra undergrunden. Timmerkonstruktionen täcktes av ett 0,4 meter tjockt brandlager av sot och kol följt av flera bruna medeltida kulturlager med inblandning av gödsel och träflis. Ovanpå detta låg två skikt av kullerstensläggning som troligen utgör gatumiljöer från senare tid. Den översta delen av sektionen upptogs av utjämningsmassor följt av asfalt. Schakt 12 Marknivå: +7,82möh Djup: 2,40 Storlek: 5m 2 Undergrund: Nåddes ej. Fyllningen i schaktet bestod av sand och återfyllda schaktmassor. Inga kulturlager eller fynd påträffades Schakt 13 Marknivå: +9,26möh Djup: 2,10 Storlek: 5m 2 Undergrund: +7,36möh Fyllningen i schaktet bestod av sand och återfyllda schaktmassor. Inga kulturlager eller fynd påträffades Schakt 14. Marknivå: +10,86möh Djup: 1,7 Storlek: 3m 2 Undergrund: Nåddes ej. Djupare än 2,0 meter under asfalt. Kulturlager och fynd påträffades. I Stallbacksgränd nära korsningen vid Västra Trädgårdsgatan öppnades schakt 14. Större delen av schaktet upptogs av fyllnadsmassor i form av sand. I den västra schaktväggen framkom en meterbred bevarad sektion med kulturlager (Profil 4). Schaktet var här cirka 1,6 meter djupt. I botten av

6 sektionen påträffades bruna kulturlager utan inblandning av tegelkross som troligen är medeltida. Ovan detta följde lager som bland annat innehöll tegelkross, stengods- och yngre rödgodskeramik (F9 & 10) som dateras till tal. Den översta delen av sektionen upptogs av vägutfyllningsmassor. Med hjälp av en jordsond kunde kulturlager konstateras på minst en meters djup under schaktbotten. I den östra schaktväggen framkom en 0,4 meter bred bevarad sektion med kulturlager (Profil 5). Schaktet var här cirka 1,3 meter djupt. I botten av sektionen påträffades bruna kulturlager utan inblandning av tegelkross som troligen är medeltida. I den centrala delen av sektionen låg en stock som täcktes av ett siltigt lager följt av ett brandlager. Ovanpå detta fanns lager med inblandning av tegelkross. Fynd gjordes i form av fragment från en yngre rödgodsgryta (F11) som dateras till tidigt 1600-tal. Den översta delen av sektionen upptogs av vägutfyllningsmassor. Schakt ,02 möh marknivå Djup: 2,00 Storlek: 21m 2 Undergrund: Nåddes ej. Djupare än 2,60 meter under asfalt. Kulturlager och fynd påträffades. I korsningen Stallbacksgränd och Västra Trädgårdgatan öppnades schakt 15. Större delen av schaktet upptogs av fyllnadsmassor i form av sand. I den norra schaktväggen framkom en 1,2 meter bred bevarad sektion med kulturlager (Profil 6). Schaktet var här cirka 2,0 meter djupt. I botten av sektionen påträffades bruna och feta lager med inslag av halm och träflis som troligen är medeltida. Där ovan fanns lager från nyare tid med inblandning av tegelkross. Den översta delen av sektionen upptogs av vägutfyllningsmassor. Minst två kraftiga brandlager kunde identifieras i den övre delen av sektionen. Med hjälp av en jordsond kunde kulturlager konstateras på minst 0,6 meters djup under schaktbotten. I den södra schaktväggen framkom en 2,0 meter bred bevarad sektion med kulturlager (Profil 7). Schaktet var här cirka 1,6 meter djupt. I botten av schaktet påträffades kullerstensgolvet till en källare som täcktes av ett utfyllnadslager. Fynd av lergodskeramik (F14) daterar källaren till slutet av 1500-talet eller talet. Ovanpå utfyllningen fanns ett lager av större stenar följt av ett 0,7 meter tjockt utfyllnadslager med inblandning av enstaka stenar, träbitar och klumpar av silt. Fynd av yngre rödgodskeramik (F12 & 13) daterar lagret till talet. Ovanpå detta låg rester av två skikt av kullerstensläggningar. Den översta delen av schaktet upptogs av vägutfyllningsmassor. Med hjälp av en jordsond kunde troligen medeltida kulturlager konstateras på minst 0,3 meters djup under schaktbotten. Sonden stötte emot en kraftig timmerstock. I den nordvästra schaktväggen framkom 1,2 meter bevarad sektion med kulturlager (Profil 8). Schaktet var här cirka 1,6 meter djupt. I botten av sektionen påträffades ett brandlager med inslag av brända ben som överlagrades av ett brunt kulturlager med inblandning av träflis. Ovanpå detta låg ett tunt lager av grå aska följt av ytterligare ett brandlager som huvudsakligen utgjordes av kol. På brandlagret låg ett skikt med tegelkross som täcktes av flera gråbruna lager med inblandning av tegelkross. Ovanpå detta låg rester av två skikt av kullerstensgator från senare tid. Den översta delen av sektionen upptogs av vägutfyllningsmassor. Med hjälp av en jordsond kunde

7 bruna kulturlager med träflis som troligen är medeltida, konstateras på minst 0,6 meters djup under schaktbotten. Slutsats Sammantaget visar resultatet från undersökningen att merparten av schakten upptogs av utfyllnadsmassor i form av sand och grus. I Schakt 1 som öppnades i korsningen Östra Trädgårdsgatan och Behmbrogatan påträffades kulturlager som kan vara medeltida, men också lager från senare tid. Här påträffades även lager och konstruktioner som möjligen kan kopplas till Franciskanerklostret. Genom utförd 14 C-analys kunde det konstateras att muren uppförts någon gång under 1300-talet. I schakt 11 som öppnades i korsningen Stallbacksgränd och Slottsgatan påträffades kulturlager som bedömts som medeltida och en träkonstruktion som troligen utgör en del av ett timrat hus. Genom dendrokronologisk analys har byggnaden kunnat dateras till slutet av 1200-talet e Kr. I schaktet påträffades även rester av stenlagda gatumiljöer från senare tid. I schakt 14 som öppnades i Stallbacksgränd, nära korsningen vid Västra Trädgårdsgatan, påträffades kulturlager som troligen är medeltida. I schakt 15, som öppnades i korsningen Stallbacksgränd och Västra Trädgårdgatan, påträffades kulturlager som kan vara medeltida, men också lager från senare tid. I botten av schaktet påträffades ett kullerstenslagt källargolv som täcktes av raseringsmassor som utifrån fynd av keramik kan dateras till slutet av eller 1600-talet. Därmed kan källaren dateras till 1500-talet eller tidigare. Bilagor Bilaga 1. Utdrag ur Nyköpings primärkarta med det aktuella undersökningsområdet markerat. Skala 1:4000. Bilaga 2. Schaktplan över schakt 1 med påträffade lämningar. Skala 1:200. Bilaga 3. Schaktplan över schakt 11 med påträffade lämningar. Skala 1:200. Bilaga 4. Schaktplan över schakt 14 & 15 med påträffade lämningar. Skala 1:200. Bilaga 5. Sektionsritningar, skala 1:40. Bilaga 6. Resultat av dendrokronologisk analys. Bilaga 7. Resultat av 14 C-analys. Bilaga 8. Fotografier. Bilaga 9. Fyndregister. Bilaga 10. Schaktplan på primärkartan över Nyköping. Skala 1:1000.

8 Referenser Hornberg, Carl-Arne Nyköping: Östersjöns dotter. Liber förlag. Stockholm. - Gråbrödrarklostret från 1286 påträffat? Folket 7/ Sörmlands museums arkiv (SMA). Pettersson, Björn Förhistoria, medeltid och nyare tid. I: Vetenskapligt program. Södermanlands län. Sörmlands museum, arkeologiska meddelanden 2004:01. Nyköping. Digitala Fastighetskartan. Geografiska Sverigedata (GSD). Fastighetskartan med höjdkurvor, Södermanlands län, Gävle. Gröna kartan, Geografiska Sverigedata (GSD). Södermanlands län. Kartförlaget, Gävle Administrativa uppgifter Södermanlands museums dnr: KN-SLM Länsstyrelsens dnr: Tid för undersökningen: 17 september 02 december år 2014 Personal: Peter berg & Patrik Gustafsson. Belägenhet: Ekonomisk karta över Sverige 9H3d. Upprättad av Rikets allmänna kartverk. Skala 1: X Y Koordinatsystem: SWEREF99TM Höjdsystem: RH2000 Undersökt yta: intensivt (schakt 1, 11, 14 & 15) 75m 2 extensivt (schakt 2-10 & 12-13) 140m 2 Dokumentationsmaterialet förvaras i Sörmlands museums topografiska arkiv. Fynd med nr 1-15 förvaras vid Sörmlands museum i väntan på fyndfördelning.

9 Bilagor Bilaga 1 N Utdrag ur Nyköpings primärkarta med kvartersnamn inom Nyköping 231 (stadsområde), det aktuella undersökningsområdet är markerat med blått. Skala 1:4000.

10 Bilaga 2. N P1 P2 Schaktplan över schakt 1 med påträffade lämningar. Skala 1:200.

11 Bilaga 3. N P3 Schaktplan över schakt 11 med påträffade lämningar. Skala 1:200.

12 Bilaga 4. N P5 P4 P8 P6 P7 Schaktplan över schakt 14 & 15 med påträffade lämningar. Skala 1:200.

13 Bilaga 5. Sektionsritningar, skala 1:40 Profil 1, schakt 1, ritad mot nordväst. 1. Ljusgrå varvig lera/silt. Undergrund. 2. Ljusgrå silt utan varv. 3. Mörkgrå sandig silt med enstaka kolpartiklar. Möjlig växthorisont. 4. Grå siltig kulturjord med ljusgrå lerklumpar samt små fragment av kalkbruk, tegelkross och kolpartiklar. 5. Svart lager av sot och kol. I den östra delen fanns tydliga varv av sot respektive kol. 6. Grå siltig jord med tegelkross, bränd lera, enstaka ben och kalkbruk. 7. Lager som till stor del bestod av tegelkross. 8. Grå återfylld kulturjord. Störning i form av ett rörschakt tal. 9. Gult grovt grus och sand. 10. Brungrått luckert lager, troligen resterna av en rot. 11. Asfalt.

14 Profil 2, schakt 1, ritad mot söder. F8 F7 F5 F6 F4 F3 F1 F2 1. Ljusgrå varvig lera/silt. Undergrund. 2. Gulbrun sättsand till golvbeläggning. 3. Kullerstensgolv. Ett tunt mörkbrunt lager fanns på och mellan stenarna i vilket det påträffades yngre rödgods av äldre typ (F1-F2). 4. Svart lager av sot och kol. Destruktion. 5. Rödbrunt raseringslager med riklig inblandning av tegelkross, enstaka större kolbitar, bitar av golvtegel (F3) samt någon enstaka sten. 6. Svart-ljusgrå melerat sandigt utjämningslager med sot och kol. I lagret påträffades en skärva yngre rödgods (F5) och en skärva sekundärbränd keramik (F4). Raseringslager som återanvänts som utfyllnad. 7. Mörkbeige sand med kullerstenar (gata). I lagret påträffades en del av en hank från ett yngre rödgodskärl (F6). 8. Beige sand med små bitar av yngre rödgods (F7) som avsats vid brukning av gatan. 9. Mörkbeige sand med enstaka tegelfragment samt ställvisa knytnävsstora stenar som möjligen utgör resterna av en gata. 10. Beige sand med tegelkross. Utjämning och sättsand. 11. Kullersten med ett brukningslager av beige sand. I lagret påträffades en skärva rödgodskeramik (F8). 12. Gult grovt grus och sand. 13. Asfalt.

15 Profil 3, schakt 11, ritad mot sydväst. 1. Ljusgrå varvig lera/silt, eventuell undergrund (sondkäpp). 2. Brun kulturjord med halm och träflis (sondkäpp). 3. Ljusbrun kulturjord med riklig inblandning av träflis samt enstaka benbitar. I ytan fanns träplank från ett golv samt två stockvarv till en husvägg (Dendroprov 1) 4. Svart lager av sot och kol. Destruktion. 5. Orange och grått lager av aska, sand, småsten, bränd lera och skörbränd sten (del av destruktion). 6. Brunbeige finsand och i ytan fragmentariska träplankor som möjligen kan utgöra resterna av ett golv. 7. Brun kulturjord med träflis och enstaka benbitar. 8. Mörkbrun kulturjord med lerklumpar, enstaka tegelbitar, träflis, djurben och en planka. 9. Beige silt. 10. Brun kulturjord med tegelbitar, lerklumpar och större stenar. 11. Beige sand. 12. Grå kulturjord med mindre stenar som möjligen utgör resterna av en gata. 13. Mörkgrå sandig kulturjord, rikligt med tegelkross och i ytan ett skikt med mindre stenar som möjligen utgör resterna av en gata. 14. Mörk grå grusig-sandig jord med tegelkross. 15. Gult grovt grus och sand. 16. Asfalt.

16 Profil 4, schakt 14, ritad mot västsydväst. F10 F9 1. Brun kutlurjord med halm och träflis (sondkäpp). 2. Mörkbrun kulturjord med enstaka träflisor (provgrop). 3. Mörkbrun kulturjord, kompakt och homogen med inblandning av enstaka tegel fragment och ben. 4. Mörkbrun kulturjord med träflis. I lagret påträffades en trästock samt plank och enstaka ben. 5. Mörkbrun kulturjord med enstaka tegelbitar och keramik. I lagret påträffades en skärva stengodskeramik (F9) och en skärva yngre rödgodskeramik (F10). 6. Grå melerad kutlurjord som återfyllts i rörschakt. 7. Gul sand. 8. Gult grovt grus och sand. 9. Asfalt. Profil 5, schakt 14, ritad mot östnordöst F11 1. Ljusbrun kulturjord med halm och träflis (sondkäpp). 2. Mörkbrun homogen kulturjord med enstaka benbitar samt mindre stenar. 3. Rödbrun trästock. 4. Beige brun siltig kulturjord. 5. Svart kulturjord, med riklig inblandning av kol. 6. Brun kulturjordjord med enstaka tegelfragment. I lagret påträffades en del av ett handtag från ett yngre rödgodskärl (F11) 7. Gråbrun sandig kulturjord med tegelkross samt inslag av ben och småsten. 8. Grå melerad kulturjord som återfyllts i rörschakt. 9. Gul sand. 10. Gult grovt grus och sand. 11. Asfalt.

17 Profil 6, schakt 15, ritad mot nordväst. 1. Ljusbrun fet kulturjord med halm och träflis (sondkäpp). 2. Brun kulturjord med träflis (sondkäpp). 3. Grå lerig silt. 4. Brun fet kulturjord med träflis och enstaka ben. 5. Gråbrun sandig kulturjord med träflis och enstaka ben. 6. Brungrå kulturjord med träflis. 7. Svart lager med kol och enstaka mindre stenar. 8. Brun fet kulturjord med träflis. 9. Beigegrå finsand med träflis och enstaka ben. 10. Mörkbrun fet kulturjord med tegelkross och spikar. 11. Mörkbrun sandig kulturjord med tegelkross. 12. Svart kulturjord med kolbitar och tegelkross (rasering) 13. Brungrå torr sandig kulturjord 14. Grå återfylld kulturjord. 15. Gult grovt grus och sand. 16. Asfalt. Profil 7, schakt 15, ritad mot sydsydöst. Profil 8, schakt 15, ritad mot västsydväst F12 F13 F14 F15 1. Brun fet kulturjord med halm och träflis. I lagret fanns en trästock (sondkäpp). 2. Grå siltig sättsand till kullertensgolv med inslag av tegelfragment (sondkäpp). I lagret påträffades ett slipstensfragment av grå sandsten (F15). 3. Utjämningslager som bestod av mörkgrå kulturjord med träflis, trä, ben och bark. I lagret påträffades en skärva lergodskeramik (F14). 4. Utjämningslager som bestod av omrörd kulturjord i form av gråmelerad siltig sand med en inslag av träflis samt enstaka stenar. 5. Utjämningslager som bestod av gråbrun omrörd kulturjord med tegelkross och enstaka mindre stenar. I lagret påträffades två skärvor av yngre rödgodskeramik (F12 och F13). 6. Grå sättsand till kullerstensgata med kullersten i två skikt. 7. Utjämningslager som bestod av sand och grus. 8. Asfalt. 9. Gult grovt grus och sand. 10. Asfalt. 1. Brun fet kulturjord med gödsel, halm och träflis (sondkäpp). 2. Gråbrun sandig kulturjord med inslag av träflis (sondkäpp). 3. Svart-mörkgrå kulturjord, rikligt med kol och bränd lera. Destruktion. 4. Brun fet kulturjord med träflis. 5. Ljusgrå aska. Destruktion. 6. Svart lager av kol och sot. Destruktion. 7. Lager som i huvudsak bestod av tegelkross. Destruktion. 8. Mörkgrå kulturjord med tegelkross. 9. Ljusgrå lera som skulle kunna utgöra rester av en gata. 10. Grå sandig lera. Sättsand till kullerstensgata i två skikt. 11. Gult grovt grus och sand. 12. Asfalt.

18 Bilaga 6. Resultat av dendrokronologisk analys

19 Bilaga 7. Resultat av 14 C-analys

20

21 Bilaga 8. Fotografier Figur 1. Vy över schakt 1 som öppnades i korsningen Östra Trädgårdsgatan och Behmbrogatan. Bilden är tagen från östnordöst. Foto: Peter Berg 2014, Sörmlands museum. Figur 2. Murpartiet och stengolvet som påträffades i schakt 1. Bilden är tagen från västsydväst. Foto: Lars Norberg 2014, Sörmlands museum. Figur 3. Timmerkonstruktion som påträffades i botten på schakt 11. Troligen resterna av ett hus som kan dateras till slutet av 1200-talet e Kr. Bilden är tagen från nordöst. Foto: Patrik Gustafsson 2014, Sörmlands museum.

22 Figur 4. Sektion i schakt 15 med flera kulturlager och brandhorisonter. I den övre delen syns resterna av två skikt av kullertensgata från senare tid. Bilden är tagen från sydöst. Foto: Patrik Gustafsson 2014, Sörmlands museum. Figur 5. Yngre rödgodsskärva med rullstämpeldekor (F1) som påträffades i schakt 1. Foto: Patrik Gustafsson 2014, Sörmlands museum. Figur 6. Lergodsskärva (F14) som påträffades i schakt 15, troligen tyskt importgods. Foto: Patrik Gustafsson 2014, Sörmlands museum.

23 Bilaga 9. Fyndregister Fnr Schakt Profil Lager Sakord Typ Material Beskrivning Datering Vikt i g Antal Antal frag Godstyp Anmärkning Kärl Yngre rödgods Keramik Mynning 1500-tal 22, BII:4 Röd och grön glasyr, rullstämpeldekor Fat? Yngre rödgods Keramik Botten 1500-tal 93, BII:4 Gulbrun glasyr, två bottenfragment Golvtegel Tegel 1500-tal 503, Keramik 15,1 1 1 Sekundärbränt Fat Yngre rödgods Keramik Mynning 1600-tal- 56, BII:4 Gul-gulbrun och grön glasyr, hamring Kärl Yngre rödgods Keramik Hank 1700-tal- 85, BII:4 Brun glasyr Yngre rödgods Keramik 1700-tal- 1, BII:4 Gulbrun glasyr Yngre rödgods Keramik Mynning 1800-tal- 4, BII: Stengods Keramik tal 4, CII: Rödgods Keramik Fot tal 27,4 1 1 BII:4 Äldre yngre rödgods, grön/brun glasyr Trefotsgryta Yngre rödgods Keramik Handtag Tidigt 1600-tal 190, BII:4 Ett handtag, övriga fragment osäkra, rodbrun glasyr Fat Yngre rödgods Keramik Mynning tal 47, BII: Yngre rödgods Keramik tal 12, BII:4 Grön glasyr Fat? Lergods Keramik Mynning tal 5,7 1 1 Gulgrön glasyr, troligen tyskt importgods Bryne Sanssten 96,78 1 1

24 N