arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Olof Pettersson Nyköping Sörmlands museum, Patrik Gustafsson

Transkript

1 Nr 2015:07A KN-SLM arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Olof Pettersson Nyköping från. Sörmlands museum, Patrik Gustafsson datum ang. förenklad rapport rörande arkeologisk förundersökning, inom fastigheten Riksbanken 6 och St Annegatan, fornlämning Nyköping 231:1, Nyköpings stad & kommun, Södermanlands län. Inledning I enlighet med länsstyrelsens beslut för Kv Riksbanken (lst dnr ) och St Annegatan (lst dnr ) har Sörmlands museum utfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning inom ovan rubricerade fornlämning. Schaktningsövervakningen genomfördes under perioden Projektledare samt fält- och rapportansvarig var Patrik Gustafsson. I fält deltog även Lars Norberg. Bägge var verksamma som arkeologer vid Sörmlands museum. Ansvarig för kostnaden var Sörmlands sparbank. Sörmlands sparbank hade för avsikt att sätta upp ett staket mot St Annegatan. I samband med uppsättningen av staketet grävdes gropar. Länsstyrelsen i Södermanlands län uppmärksammade de pågående markarbetena Länsstyrelsen kontaktade entreprenör och uppdragsgivare som informerades om att det vid markingrepp i fornlämning skall sökas tillstånd från länsstyrelsen. Arbetena avbröts omgående, varefter en formell ansökan inkom till länsstyrelsen. Därtill fick arbetena anstå till det att Sörmlands museum hade genomfört en arkeologisk dokumentation av de redan öppnade schakten kom det till länsstyrelsens kännedom om ytterligare markarbeten som pågick utan arkeologisk medverkan inom kvarteret. Ånyo avbröts arbetena till det att en arkeolog kunde närvara. Efter hand framkom det att Sparbanken önskade öppna upp ytterligare två gropar avsedda till förankring av staketstolpar. Schaktningen av dessa övervakades dock av arkeolog. Förundersökningen gällde de redan grävda schakten som inte återfyllts samt de schakt som återstod att gräva. Förundersökningen skulle omfatta schakten ned till erforderligt djup för markarbetena. Totalt rörde det sig om sex schakt, relativt jämt fördelade längs med fastighetens nordöstra sida mot St Annegatan. Schakten låg i tomtgräns till St Annegatan som ligger centralt inom Nyköpings

2 östra stadsområde. Därtill hade Nyköpings kommun öppnat ett schakt i St Annegatan som var beläget dikt an till staketgroparna. Även detta schakt skulle enligt länsstyrelsen kontrolleras antikvariskt. Platsen var belägen på cirka 11,50 meter över havet. De relativt fåtaliga arkeologiska insatser som tidigare har berört Kv Riksbanken är från 1980-talet (Bilaga 3). I det ena schaktet påträffades endast raseringsmassor (Nordeman 1986). Den andra undersökningen bestod av 55 borrprover som bland annat togs i Östra Storgatan, St Annegatan samt inom del av Kv Riksbanken. I borrproverna inom kvarterets mark framkom i huvudsak indikationer på aktiviteter från nyare tid (Nordeman 1985). Resultaten från omgivande undersökningar pekar mot att de bevarade lagren som finns i denna del av staden i första hand härrör från tiden talet och framåt (SR) Målsättning och syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen i form av en schaktningsövervakning var att dokumentera kulturlager med anknytning till det äldre Nyköping samt om möjligt fastställa kulturlagrens innehåll och ålder. Genomförande Arbetet inleddes med de schakt som redan var grävda (Schakt 1, 2, 3, 4 & 7). Först rensades schaktens sidor och botten för hand, varefter de besiktigades okulärt för att se om kulturlager och konstruktioner var blottade. Jordprov togs föranalys av makrosfossil i profil 1 i schakt 1. Syftet var bland annat att få en uppfattning om lagren var tillkomna i en inom- eller utomhusmiljö. De tidigare icke grävda schakten (Schakt 5 & 6) övervakades parallellt och intermittent och ytorna handrensades kontinuerligt av arkeolog. Fyllnadsmassor samt omrörda lager grävdes bort med maskin och för hand. Insatserna syftade till att frilägga eventuella rester efter äldre kulturlager, träkonstruktioner, stenläggningar etc. Schakt, konstruktioner och kulturlager dokumenterades digitalt alternativt skalenligt för hand på uppmätningsritning jämte sektionsritning med lagerbeskrivning. Dokumentationen har använts vid framställning av profil- och planbilder samt översiktskartor. Ett representativt urval av översikter och detaljer fotodokumenterades med digital kamera. Resultat Inom Kv Riksbanken var fyra av schakten cirka 1,5 x 0,7 meter stora (Schakt 3, 4, 5, & 6), medan två av schakten var 4 x 2 och 2,5 x 2,5 meter stora (Schakt 1 & 2). Alla hade ett djup om cirka en meter. Schakten har numrerats från söder till norr. Schakt 7 presenteras i slutet av schaktbeskrivningarna. Schakt 1 och 2 var redan grävda. I sektionen kunde dock kulturlager beläggas med en tjocklek om ca 0,5 meter. Undergrunden utgjordes av gul fin sand. Ovanpå fanns ett lager av brun sandig kulturjord. Häri togs ett jordprov för analys av makrosfossil. Därovan fanns ett lager av brun siltig kulturjord med enstaka kolbitar och tegelkross. Ovanpå det fanns ett lager av ljusgrå lera med stenar. Möjligen rester efter en kullerstensgata. Därovan fanns påförd sand som fungerade som underlag till dagens asfalt (Bilaga 4 & 6). Det analyserade jordprovet talar om att horisonten som provtogs hade tidigare utgjort en utomhusmiljö, i huvudsak bevuxen med nässlor och svinmålla. Jorden

3 innehöll också gott om väl fragmenterat tegel och fönsterglas samt inslag kol och abborrfjäll (Bilaga 9). Schakt 3 och 4 var även de redan grävda. Mot botten av schakten påträffades på cirka 0,6 meter djup en mur/syll, uppbyggd av natursten och tegel murad med kalkbruk. Intill muren påträffades ett keramikfragment av yngre rödgods som kunde dateras till 1700-tal (fyndet tillvaratogs ej). Ovanpå fanns ett kraftigt lager av tegelkross. Lagret därovan utgjordes av påförd sand som fungerade som utfyllnad till dagens asfalt. Muren grävdes inte bort i samband med markarbetena. Den låg på ett sådant djup att den inte skulle komma till skada i vid förankringen av staketstolparna (Bilaga 5 & 6). Schakt 5 och 6 schaktövervakades. Inga bevarade kulturlager eller konstruktioner påträffades. I schakten återfanns endast fyllnadsmassor (Bilaga 4). Schakt 7 var ett schakt som Nyköpings kommun tidigare hade öppnat i samband med VA-arbeten. På begäran av länsstyrelsen i Södermanlands län skulle schaktet besiktigas. Kontrollen var extensiv till sin karaktär. I schaktets sydvästra del fanns fragmentariska kulturlagerrester av samma typ som som återfanns i Schakt 1 och 2 (se nedan). Inga vidare åtgärder föreslogs (Bilaga 4). Slutsats Enligt det äldsta kartmaterialet från mitten av 1600-talet utgjordes platsen av kvartersmark enligt den senmedeltida stadplanen. Det framgår dock inte om var i kvarteret det fanns bebyggelse. Muren i schakt 3 och 4 följer dock rutnätstadens plan, vilket generellt motsvarar tiden efter år Inom den aktuella fastigheten återfanns Nyköpings Kronobränneri som startade någon gång under 1770-talet och som lades ned år 1787 (Bilaga 7). Enligt kartmaterialet sammanfaller de påträffade murresterna i schakt 3 och 4 med östra kortsidan av bränneriet med 10 pannor (u) (Bilaga 5 & 7). Enligt en karta från år 1888 fanns däremot ingen bebyggelse utmarkerad på platsen. Istället utgjordes närliggande kvartersmark av en parkliknande miljö (Bilaga 7). Inga spår av aktiviteter som kan knytas till tiden före eller strax efter reformationen påträffades inom förundersökningsområdet. De äldsta spåren av aktiviteter kan stratigrafiskt beläggas till tiden före 1770-talet. Mer exakt när, har dock inte varit möjligt att belägga vid denna arkeologiska förundersökning. Bilagor Bilaga 1. Utdrag ur Terrängkartan med den aktuella fornlämningsmiljön markerad. Skala 1: Bilaga 2. Kvarterskarta och fornlämningar. Bilaga 3. Äldre undersökningar. Bilaga 4. Schaktplan. Bilaga 5. Schakt 3 och 4. Bilaga 6. Profiler. Bilaga 7. Äldre kartor. Bilaga 8. Fotografier. Bilaga 9. Jordprov.

4 Referenser Nordeman, Kjell Riksbanken 3. RAÄ 231, Helgona sn, Nyköpings kommun, Södermanlands län. RAÄ UV-Mitt Rapport. Stockholm. Nordeman Kjell Östra Storgatan/m fl. RAÄ 231, Helgona sn, Nyköpings kommun, Södermanlands län. Skruvborr. RAÄ UV Mitt arkivrapport. Digitala Fastighetskartan. Geografiska Sverigedata (GSD). Fastighetskartan med höjdkurvor, Södermanlands län, Gävle. FMIS. Informationssystemet om fornminnen, Riksantikvarieämbetet. Datauttag Södermanlands län ( ), Södermanlands län ( Terrängkartan, Geografiska Sverigedata (GSD). Södermanlands län. Kartförlaget, Gävle Arkiv LMS Kartakt nr C57-1:9. Karta över kronobränneriet i Nyköping. År 1777, ritad av Gotthard Vahlström. Sörmlands museums arkiv (SMA). Karta över Nyköping upprättad 1888 av Adolf Helander. Nyköping. Administrativa uppgifter Södermanlands museums dnr: KN-KUS Länsstyrelsens dnr: & Tid för undersökningen: Personal: Patrik Gustafsson & Lars Norberg Belägenhet: Ekonomiska kartans indelning över Sverige 9H 3d. Upprättad av Rikets allmänna kartverk. X y Koordinatsystem: SWEREF99TM Höjdsystem: RH 2000 Undersökt yta: 38m 2 Dokumentationsmaterialet förvaras i Sörmlands museums topografiska arkiv. Fynd tillvaratogs ej.

5 Bilagor Bilaga 1 N Bilaga 1. Utdrag ur Terrängkartan (GSD) med den aktuella fornlämningsmiljön markerad. Skala 1:

6 Bilaga 2. Kvarterskarta och fornlämningar N Nyköping 231:1 Nyköping 718 Nyköping 64 Bilaga 2. Utdrag ur Digitala fastighetskartan (GSD) med kvartersnamn inom Nyköping 231 (stadsområde), Nyköping 64 (Nyköpingshus) och Nyköping 718 (Nyköpingsbruk) utmarkerade med röd linje samt förundersökningsområdet utmarkerat i grönt. Skala 1:4000.

7 Bilaga 3. Äldre undersökningar N Bilaga 3. Översikt över förundersökningsschakten utmarkerade med blå färg på Digitala Fastighetskartan (GSD). Tidigare undersökta ytor har markerats ut med grå färg (SR). Skala 1:1000.

8 Bilaga 4. Schaktplan N Figur 4. Schaktplan med förundersökningsschakten i blått med identifierade kulturlager i brunt samt upprättade profiler. Schakt 7 var ett extensivt övervakat schakt. Skala 1:200

9 Bilaga 5. Schakt 3 och 4. N Figur 5. Detalj över schakt 3 och 4 med påträffade murar av sten och tegelsten. Den streckade grå linjen motsvarar utbredningen av bränneribygganden för Nyköpings kronobränneri enligt karta från år 1777 (se bilaga 8). Skala 1:50

10 Bilaga 6. Profiler +11,52 +11,47 +11,49 Bilaga 6. Upprättade profilritningar över schakt 1 (Profil 1), schakt 3 (Profil 2) och schakt 4 (Profil 3). Skala 1:20.

11 Bilaga 7. Äldre kartor N Figur 1. En digitaliserad version (SR) av den äldsta kartan över Nyköping från 1665? med den senmedeltida kvartersindelningen. Förundersökningsschakten har markerats ut i rött, Man kan se att de sammanfaller med dels kvartersmark, dels gatumark. Inget av detta kunde dock beläggas vid förundersökningen. Skala 1:2500 N Figur 2. Karta 1888 har förundersökningsschakten markerats ut i rött. Schakten återfinns i kant mellan kvartersmark och gatumark. Kvarteret Riksbanken utgjordes då, dels av bebyggelse, men framför allt av parkmiljö. SMA. Skala 1:2500

12 N Figur 3. Hus i två våningar (a), magasin (b), ett brygghus med två kopparpannor (c), mälteri (d), en skräpbod (e), ett gårdshus (f), en skräpbod (g), en kålbod (h), gårdsparti med häckar (i), portgång (k), Östra gården, stenlagd (l), ladugård och oxhus (ll), svinhus (m), två skjul (n), hus av bräder (o), hönshus och avträde (p), stenlagd bakgård (q), hus i två våningar med gatubod i nedervåningen (r), stenlagd gård (s), stenlagd gård (ss), pumphus (t), Våghus (U), bränneri med 10 brännvinspannor (u), tre pumpar (w), äldre förfallen byggnad (x), bakgård (y) ett högt pumphus för kylvatten (t) och rännor. FU-schakt har markerats ut i grönt (LMS C57-1:9, från år 1777). Skala 1: 800.

13 Bilaga 8. Fotografier Figur 1. Översikt mot norr längs med St Annegatan. Närmast i bild är schakt 1. Bilden är tagen från söder. Foto: Patrik Gustafsson 2014, Sörmlands museum. Figur 2. Schakt 3. I schaktets botten ser man en mur av sten och tegel murad med kalkbruk som tillhört den nordöstra kortsidan av bränneribygganden. Bilden är tagen från nordöst. Foto: Lars Norberg 2014, Sörmlands museum. Figur 3. Schakt 4. I schaktets botten ser man rester av en mur av sten och tegel murad med kalkbruk som tillhört den nordöstra kortsidan av bränneribygganden. Bilden är tagen från nordöst. Foto: Lars Norberg 2014, Sörmlands museum.

14 Bilaga 9. Jordprov

15