arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Per Gustafsson Nyköping Sörmlands museum, Patrik Gustafsson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Per Gustafsson Nyköping Sörmlands museum, Patrik Gustafsson"

Pernilla Martinsson
för 6 år sedan
Visningar:

Nr 2013:03A KN-SLM13-099 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Per Gustafsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Patrik Gustafsson datum. 2013-05-13 ang.

1 Nr 2013:03A KN-SLM arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Per Gustafsson Nyköping från. Sörmlands museum, Patrik Gustafsson datum ang. förenklad rapport över arkeologisk förundersökning i form av en schaktövervakning vid fornlämning Tunaberg 244:1, Tunabergs socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län. Inledning I enlighet med länsstyrelsens beslut (lst dnr ) har Sörmlands museum utfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning i anslutning till ovan rubricerade fornlämning. Förundersökningen genomfördes den 7 & 8 maj år Projektledare samt fält- och rapportansvarig var arkeolog Patrik Gustafsson vid Sörmlands museum. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes med anledning av att Vattenfall Services Nordic AB har ansökt om att få utföra schaktning inför jordförläggning av elkabel inom och intill rubricerad fornlämning. Det planerade arbetet skulle utföras i den nordöstra delen av Tunaberg 244:1, längs en sträcka om cirka 65 meter i den norra delen av fornlämningsområdet. Därutöver berördes en sträcka om cirka 120 meter utmed den östra sidan av formlämningen. Schaktdjupet uppgick till omkring 0,6 meter. Länsstyrelsen i Södermanlands län fattade därför, med stöd av 2 kap 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m. m. (KML), beslut om en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Ansvarig för kostnaden var Vattenfall Services Nordic AB. Fornlämningen utgörs av lämningar efter ett vask- och bokningsverk för kobolt, inom ett 200x20-60 meter stort område (NV-SÖ). Inom området finns även en stående tvåvånings timmerbyggnad, ett så kallat hjulhus, från vilken en stånggång utgick. Gången försörjde gruvan i Koppartorp med energi från Tomtabäcken. Den aktuella förundersökningen kom endast att beröra området vid vaskverket.

2 Vaskverket återfinns i fornlämningsområdets sydöstra del och består av en husgrund, 33x9 meter stor, av huggen gråsten. Det finns även flera markanta vallar och diken inom området. I den nordvästra delen av husgrunden finns resterna av en hjulgrav, sju meter lång 2,5 meter bred och intill tre meter djup. I dess botten finns ett tunnvälvt avlopp mot nordöst cirka 1 meter högt och 1 meter brett. Norr om vaskverket finns en, numera torrlagd, stenskodd ränna som utgick från Tomtabäcken. Av bokningsverket, i områdets nordvästra del, återstår de södra husgrundspartierna av upp till 1,2 meter höga murar av huggen gråsten. Bäcken som genomkorsar området har fördämningsanordningar och vägbroar på två ställen (FMIS). Det aktuella området är beläget strax söder om Tunabergs kyrka i Koppartorp, omkring 20 kilometer sydväst om Nyköping. Området utmärks av en markant dalgång som till stora delar är uppodlad. Tunaberg 244:1 återfinns i dalgångens sydvästra del. Fornlämningen återfinns på en avsats belägen i en sluttning av moränrygg med berg i dagen. Området omgärdas av åkermark i norr och öster. Platsen där vaskverket har legat är idag bevuxet med sly och enstaka större träd och är beläget mellan 10 och 15 meter över havet (se bilaga 1 & 2). Jordmånen utgörs av lera med inslag av sand (SGU). Målsättning & syfte Länsstyrelsen gjorde bedömningen, att det planerade schaktningsarbetet skulle kunna innebära risk för att fornlämningen kunde komma att skadas. Därför skulle arbetet schaktningsövervakas av arkeolog längs med den utpekade sträckan. Genomförande Schakten som öppnades övervakades av arkeolog. Vid schaktningsövervakningen rensades delar av schaktväggarna för hand, i syfte att fånga upp ett eventuellt fyndmaterial samt anläggningar. Dokumentation skedde kontinuerligt med digital kamera. Schakten mättes in manuellt. Resultat Vid Koppartorp har man brutit kopparmalm från åtminstone 1400-talets första hälft. Gruvdriften intensifierades under 1700-talet, men i slutet av århundradet minskades produktionen. Istället upptäckte man att det fanns koboltmalm i Adolfbergsgruvan. År 1889 togs den sista malmen upp från gruvan. Koboltmalmen utgjordes huvudsakligen av koboltglans som förekommer som inströdda kristaller i kalksten och kopparkis. Denna handskräddes vid koboltverket noggrant för utvinning av ren koboltmalm. Kobolt exporterade sedan till framför allt Tyskland (Rehnberg, i manus, s. 24) Totalt utvanns minst 62 ton från slutet av 1700-talet fram till 1889 (Langhof 2003, s. 40f). Kobolt (vars kemiska beteckning är Co) användes framför allt inom fajans-, glas-, porslinsoch lergodsindustrin för att färga godsen med koboltblå färg. Den största koboltgruvan i Sverige låg vid Gladhammar i Norra Kalmar som producerade 90 procent av all kobolt i Sverige. Vena gruva utanför Örebro stod för 9 procent av Sveriges produktion och Tunaberg tillhandahöll cirka 1 procent av Sveriges samlade produktion (Rehnberg, i manus, s. 24). Inför fältarbetet besiktigades det aktuella området översiktligt. Därefter öppnades det östra schaktet med en cirka 0,40 meter bred skopa som grävdes ned till ett djup om cirka 0,7 meter. Schaktet grävdes i åkermark. Schaktningen

3 övervakades av arkeolog längs en sträcka om cirka 120 meter. I schaktet dokumenterades en stratigrafi som bestod av ett 0,10 meter tjockt lager av förna, därunder fanns ett cirka 0,30 meter tjockt lager av gråbrun humös silt (ploggången). I den norra delen av schaktet noterades att ploggången innehöll stråk av kol och att jordmånen var sandigare till sin karaktär. Jorden utsöndrade en något skarp lukt. Troligen har jordinnehållet med den tidigare koboltverksamheten på platsen att göra. Undergrunden utgjordes av ljusgrå lera. I samband med schaktningsarbetet framkom det att Vattenfall Services AB hade bestämt sig för att trycka elkabeln under Tomtabäcken, istället för att schakta genom bäcken. Därmed förkortades schaktningsövervakningssträckan med cirka 45 meter i det nordöstra hörnet av ledningssträckan. En cirka 25 meter lång sträcka schaktningsövervakades därefter fram till en ledningsstolpe, belägen i den norra kanten av fornlämningsområdet. Schaktet grävdes i åkermark. Schaktbredd var 0,40 meter. Här bestod stratigrafin av ett cirka 0,10 meter tjockt lager av förna, därunder fanns ett cirka 0,4 meter tjockt brunt lager av humös silt med inslag av enstaka mindre bitar av masugnsslagg, svarta, blå samt grönaktiga till färgen. Inga övriga spår efter förhistoriska eller historiska aktiviteter i form av anläggningar och/eller fynd kunde konstateras i schakten. Bilagor Bilaga 1. Utdrag ur Gröna kartan (GSD) och utdrag ur den digitala Fastighetskartan (GSD) med den aktuella fornlämningsmiljön markerad. Skala 1: & 1: Bilaga 2. Schaktplan. Skala 1: Bilaga 3. Fotografier. Referenser Digitala Fastighetskartan. Geografiska Sverigedata (GSD). Fastighetskartan med höjdkurvor, Södermanlands län, Gävle. FMIS. Informationssystemet om fornminnen, Riksantikvarieämbetet. Datauttag Södermanland (120224), Södermanlands län ( Gröna kartan, Geografiska Sverigedata (GSD). Södermanlands län. Kartförlaget, Gävle Langhof, Jörgen Koboltmalmbrytning och koboltframställning i Sverige under och 1800-talet. I: Berg, L. Forshell, H. Söderberg, A. (red) I gruva och grav. Metallhantering från bronsålder till nyare tid. Stockholm. Rehnberg, Hans. I manus. Tuna Bergslag-människa och landskap. Rapport med förslag till utveckling av kulturturistmiljön i Tuna Bergslag i södra Nyköpings kommun. Initiativet till rapporten kommer från länsstyrelsens landsbygdsenhet i Nyköping, Södermanlands länsmuseum och riksantikvarieämbetets fornvårdsenhet. Nyköping.

4 SGU. Jordartskartan: 9H Nyköping SV, Serie Ae nr 52. Sveriges geologiska undersökning. Uppsala Administrativa uppgifter Södermanlands museums dnr: KN-SLM Länsstyrelsens dnr: Tid för undersökningen: 7-8 maj år 2013 Personal: Patrik Gustafsson Belägenhet: Ekonomisk karta över Sverige 9H 0c. Upprättad av Rikets allmänna kartverk. Skala 1: N (x) , E (y) Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Höjdsystem: RH 2000 Undersökt yta: 58m 2 Dokumentationsmaterialet förvaras i Sörmlands museums topografiska arkiv.

N Utdrag ur digitala Fastighetskartan (GSD) med fornlämningsöversikten

5 Bilaga 1 N Utdrag ur Gröna kartans blad (GSD) Eskilstuna 10G NO med undersökningsområdet markerat. Skala 1: N Utdrag ur digitala Fastighetskartan (GSD) med fornlämningsöversikten (FMIS, Datauttag ). De berörda fornlämningarna är utmarkerade med röd streckad kontur. Skala 1:

6 Bilaga 2. Schaktplan N

Bilaga 3. Fotografier Figur 1. Vy över det nordvästra ledningsschaktet.

Foto: Patrik Gustafsson 2013, Sörmlands museum. Figur 2.

Till höger om huset återfinns platsen för vaskverket. Bilden är tagen från sydöst.

7 Bilaga 3. Fotografier Figur 1. Vy över det nordvästra ledningsschaktet. I bakgrunden återfinns Tomtabäcken och fornlämning Tunaberg 244:1. Bilden är tagen från nordöst. Foto: Patrik Gustafsson 2013, Sörmlands museum. Figur 2. Vy över Tomtabäcken med hjulhuset i bakgrunden. Till höger om huset återfinns platsen för vaskverket. Bilden är tagen från sydöst. Foto: Patrik Gustafsson 2013, Sörmlands museum. Figur 3. Vy över det östra ledningsschaktet. Till höger i bild skymtar fornlämningsområdet till Tunaberg 244:1 fram. Bilden är tagen från nord. Foto: Patrik Gustafsson 2013, Sörmlands museum.

Relevanta dokument

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk