MTM:s referensgrupp för läsfrämjande till LSS- och äldreomsorg, möte 29 april 2019

Transkript

1 MTM:s referensgrupp för läsfrämjande till LSS- och äldreomsorg, möte 29 april 2019 MTM, Palmfeltsvägen 5 Närvarande Victoria Lagerkvist Margareta Hallner Ingela Nilsson Kjell Stjernholm Catharina Montgomery Åsa Agerbring Lovisa Karlsson Kjellin David Södergren Medin Frånvarande Nina Ström Biblioteksutveckling Sörmland FUB Forum Carpe (ersätter Anna Ohlsén) Studieförbundet Vuxenskolan Demensförbundet MTM MTM MTM Kulturrådet Nytt och på gång på MTM Lovisa Karlsson Kjellin, David Södergren Medin Det finns nu en lokal för MTM i Malmö. I januari 2020 flyttar myndigheten in i Bylgiahuset 7. Då ska det finna cirka 65 anställda på plats så att kärnverksamheten täcks upp. Som det ser ut i dagsläget så kommer cirka personer som idag arbetar i Stockholm att följa med MTM till Malmö. Arbetet med Läsombud och omsorg kommer organisatoriskt ligga under en enhet som heter Användarstöd. De nya cheferna kommer att anställa från de behov som finns i den nya organisationen. I framtiden kommer MTM att vara en mer platt och mindre hierarkisk organisation med mer fokus på användaren. Det går inte idag att säga hur arbete med MTM:s referensgrupper kommer att se ut i framtiden. Det är till exempel inte säkert att träffarna behöver vara i Malmö. MTM ska fortsätta att arbeta med läsombudsverksamhet, man kommer att rekrytera för en tjänst som ska arbeta med detta. För att säkra övergången till Malmö har MTM:s punktskrifts- och prenumerationstjänst utlokaliserats till Depåbiblioteket i Umeå. Förhoppningen är också att kunna utlokalisera MTM:s svarstjänst till ett bibliotek med kunskap om MTM:s produkter och användare. Nu fortgår arbete med myndighetens framtidsstrategi, med användaren i fokus. Inom området Marknaden och vi samarbetar MTM med stora förlag för att undersöka hur tillgängliga dagens e-böcker är. Trots att de flesta inte är det i dag så är det oftast inte så stora hinder för att tillgängliggöra dem. Förlagen är intresserad av att arbeta med oss. Flera digitala lästjänster är på väg att bli mer tillgängliga. Om marknaden kan följa vissa riktlinjer så kan det tillgängliggöra läsning direkt för stora grupper som idag är beroende av MTM:s tillgängliga format. Då kan MTM i större 1 (6)

2 utsträckning fokusera på dem som behöver särlösningar som marknaden inte täcker. Det kan till exempel röra sig om enkla tillgängliga appar, direkta kontakter eller högläsning. Kjell: I Österrike finns en populär app för lättlästa nyheter i flera svårighetsnivåer. Den har har 1 miljon prenumeranter. Det som framkommit i kartläggning av produkter och tjänster och sammanställning av kunskapsunderlag är bland annat att: MTM har traditionellt sett haft fokus på produkterna, inte på användarna MTM har överlag goda kunskaper om synnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter och ytterligare fördjupad kunskap om punktskriftläsare Enligt vårt uppdrag ska vi arbeta med alla funktionsnedsättningar som kan ha behov av tillgänglig läsning. Vi behöver lära oss mer om dessa behov och hur vi bäst tillgodoser dem. Vi behöver också veta mer om it-ovana och ovana läsare. 2/3 av produkterna är beroende av förmedlare för att nå användarna. Vi behöver bli bättre på att uppskatta räckvidden för våra produkter och tjänster. Hur stor är den potentiella målgruppen och hur många når vi? Några av de saker MTM gör för att förbättra vårt arbete med användaren i fokus är: Vi utökar vårt samarbete med SPSM för att förstå användarnas behov. Vi har tagit kontakt med Begripsam för att öka vår kunskap kring personer med olika kognitiva svårigheter och användarundersökningar och -tester riktade till de målgrupperna. Vi gör en kartläggning av läsfrämjande och främjande av tillgänglig läsning till MTM:s målgrupper. Organisation och bemanning i Malmö sker för att bättre fånga upp användarnas behov. Översyn av hur vi arbetar med riktlinjer för tillgänglighet som till exempel wcag 2,1 och hur vi kan systematisera det arbetet. Under 2019 planerar arbetsgruppen för läsfrämjande till LSS- och äldreomsorg att ge ut 4 nr av tidningen Läsombudet och att göra två nyhetsbrevsutskick. Vi tar gärna emot tips till artiklar. Passa på att lyfta aktiviteter runt om i landet. Priset Årets läsombud delas ut som vanligt i juni. Vi har också lämnat förslag på seminarier till Bokmässan i Göteborg och vi ordnar den traditionella studiedagen för läsning inom omsorgen den 25 oktober. Avstämning och information om pågående projekt Läslust hela livet i Kalmar Catharina Kåberg Ett treårigt projekt som drivs av Studieförbundet Vuxenskolan. De vill fortsätta det arbete som redan idag görs med frivillig högläsare genom att stötta dagens högläsare och underlätta och lyfta verksamheten för att locka till sig nya. Projektet startade i september 2018 och finansieras av Arvsfonden. Samarbetspartners är Demensförbundet, regionbiblioteket, SPF i Kalmar län och MTM. 2 (6)

3 Vid undervisningstillfällen kommer man att använda sig av det studiematerial som MTM har tagit fram. Tanken är att man även ska ta fram en digital kunskapsbank på Learnify så att den kan användas nationellt. På så sätt kan man utjämna den ojämlikhet till stöd och utbildning som finns i landet. Tanken är att kunna lägga ut inspirationsföreläsningar av skådespelare och författare och utbildningsmaterial fritt tillgängligt för att på så sätt öka den litterära upplevelsen och lyfta verksamheten för personer med demens. De vill utvärdera och hitta metoder för hur högläsarna ska ha en kontinuerlig kompetensutveckling. Redan idag arbetar 12 kommuner i Kalmar län i detta projekt men målet är att få med hela länet. Målet är att att på samtliga länets 77 äldreboende ska det finna högläsare. Samuel Fröler och Lill Lindfors är engagerade som ambassadörer för projektet. Shared Reading i Jönköpings län Catharina Kåberg Ett treårigt arvsfondsprojekt som startade i mars 2018 och som drivs av Studieförbundet Vuxenskolan i Jönköpings län. Målgruppen som projektet arbetar med är personer med psykisk ohälsa eller som befinner sig i riskzonen för att drabbas. De arbetar via vårdcentraler, träffpunkter, boenden, psykiatriska klinker och bibliotek. Shared reding är en brittisk högläsningsmetod där en utbildad läsledare leder gruppen. Det finns forskning från universitetet i Liverpool som visar att detta kravlösa läsande ger mervärden för människor som befinner sig i någon form av utanförskap på olika sätt. Inom ramen för projektet har läsledare utbildats av utbildare från Liverpool. Catharina berättar om sina egna erfarenheter av att vara läsledare för äldre med demens och vuxna med psykiatrisk funktionsnedsättning. Hon har också vidareutbildat sig till utbildare av nya läsledare. Det finns idag sju sådan utbildare i Sverige varav fem är knutna till detta projekt. De har också översatt själva studiematerialet till svenska och tagit fram texter med många bottnar som passar till lästillfällen och skapat en litteraturbank. Catharina menar att det viktigast är att texterna handlar om vad det innebär att vara människan. Det finns egentligen inte något terapeutiskt syfte utan målet är att låta ovana läsare möta litteraturen och visa dem vad litteraturen kan ge människan. Utmaning storstad David Södergren Medin Ett projekt som initierats av MTM men drivs av regionbibliotek Stockholm, projektledare på halvtid är David Södergren Medin, projektet pågår mellan september 2018 och maj Utmaning Storstad är det fjärde större taltidningsprojektet som MTM initierar. Tidigare projekt har varit väldigt fokuserade på att sprida information om taltidningar och haft rätt mycket fokus på teknik. Utmaning storstad är ett projekt som står på två ben. Det ena är att öka kunskapen om tillgängliga medier inklusive taltidningar. Det andra är att undersöka hur det läsfrämjande 3 (6)

4 arbetet med tillgängliga medier ser ut idag i länet, främst från bibliotek mot omsorgen. Därför har mycket arbete lagts ner på att göra en omfattande kartläggning av regionen. Tanken med denna kartläggning är att kunna identifiera metoder och plocka fram goda exempel. I projektrapporten identifieras och beskrivs olika barriärer som försvårar verksamhet och här lyfts även plusfaktorer, sådant som återfinns hos verksamheter som har ett bra samarbete mellan bibliotek och omsorg. Tanken är att dessa specifika omständigheter som påverkar det läsfrämjande arbetet i storstaden ska kunna appliceras på andra storstadsområden i landet. Årets läsombud David Södergren Medin Ett pris som delats ut sedan 2012, nomineringen är öppen till och med den 30 april. Vinnaren meddelas i juni. Viktigt pris som lyfter läsombudet eller högläsaren men även verksamheten med det lättlästa materialet och ofta ger positiv uppmärksamhet i kommunen. Laget runt Kjell Stjernholm, Studieförbundet Vuxenskolan SV arbetar med sina digitala kanaler och försöker hålla dem på en språklig nivå som både personal och brukare känner sig bekväma med. De vill skapa en aktivare delningskultur där man lär sig mer tillsammans och delar sitt material. Kjell ser det som ett sätt att återta folkrörelseperspektivet på folkbildningen och göra det synligt för alla. SV kommer inte att arbeta med EU-valet i samma utsträckning som de gjorde med riksdagsvalet. Men de kommer att uppdatera Mitt val-materialet. De vill också utveckla spel och övningar direkt till målgruppen. Margareta Hallner, FUB Margareta jobbar mycket direkt med politiker från samtliga partier som hon har kontakt med. Hon berättar att ett problem för många medlemmar i FUB är att de lever på existensminimum. Politiker måste göras uppmärksammade på den dåliga ekonomin som finns hos denna grupp. Hon vill lyfta att det fortfarande är många inom gruppen med intellektuell funktionsnedsättning som har alldeles för svårt att få tillgång till Legimus. Hon upplever att det är svårt att kommunicera med biblioteken om detta. På gruppboenden har personalen också alldeles för låg teknisk kompetens. Victoria Lagerkvist, Biblioteksutveckling Sörmland Victoria berättar om arbetet med nationella projektet Digitalt först med användaren i fokus. Här är de regionala biblioteksverksamheterna kompetensnoder för att öka den digitala kompetensen i samhället genom biblioteken. Bland dessa finns ett spår som handlar om tillgänglighet med innehåll som knyter att till digitalt läsande. På det senaste regionala nätverksmötet i Södermanland om läslust inom LSS så fanns en stor efterfrågan om att prata om lättläst litteratur och om hur man kan arbete läsfrämjande. Victoria har efter därför efter detta startat en sluten Facebookgrupp för erfarenhetsutbyte, Lättläst läsning läsfrämjande arbete. Många av medlemmarna har 4 (6)

5 svårt att delta i fysiska träffar p.g.a. tidsbrist. Viktoria har även initierat ett samarbete med FOU Södermanland och planerar för ett arbete med att stärka samverkan och hitta sätt att involvera målgrupperna som läsombuden riktar sig till. Det är ett sätt att hjälpa till med att synliggöra varför verksamheten är viktig. Catharina Montgomery, Demensförbundet Catharina M berättar om ett treårigt arvsfondsprojekt som Svenskt Demenscentrum tagit initiativ till tillsammans med Demensförbundet och Linköpings universitet. Projektets syfte är att öka kunskaperna om kommunikativa funktionshinder hos personer med demens och hur dessa funktionshinder kan bemötas. Målet är att ta fram en webbaserad avgiftsfri utbildning. Demensförbundet är i färd med att ta fram en webbaserad film som riktar sig till anhöriga vars närstående nyligen fått en demensdiagnos. Tre anhöriga berättar om hur de upplever sin situation och ger även tips och råd. Demensförbundet deltar också i ett filmprojekt med Mobila Dokumentärredaktionen och Ersta diakoni som riktar sig till personer med kognitiv sjukdom (även det ett arvsfondsprojekt) som är kostnadsfritt och går att ta del av via webben. Med korta filmer vill man väcka minnen som kan leda till samtal. Det finns en handledning som kan användas tillsammans med filmerna som alla har olika teman. Projektets namn är Ögonblick att minnas filmer för levande samtal. Ingela Nilsson, Forum Carpe Ingela har i samband med en nätverksträff för stödpedagoger och dess chefer lyft frågan om och hur de arbetar med läsfrämjande insatser som en temperaturtagning inför det här mötet. (Forum Carpe är en länsövergripade verksamhet för kompetens- och verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdet). Flera kommuner arbetade med läsfrämjande insatser genom att tillhandahålla lättläst litteratur; nyheter, facklitteratur och skönlitterärt. 8 sidor lyftes av flera. Legimus används också till viss del men kunskapen om det behöver öka. Några verksamheter har läsombud. I samband med denna nätverksträff undrade några om när det kommer fler utbildningar, då det finns intresse att utbilda fler. I samband med detta lyftes också att det ett det finns behov av någon form av tillgänglighetsombud för att utvidga perspektivet och nu genom fler medier. Mer av universella lösningar och utformningar för inkludering och delaktighet för alla. Ett gott exempel från en verksamhet som skapat en internutbildning som handlade om lättläst text. Nationella studiedag den 25 oktober 2019 Åsa Agerbring I år kommer studiedagen att äga rum i en ny lokal, Kapitel 8, vid Klarabergsviadukten precis vid Centralstationen i Stockholm. Vi planerar att ha två tre olika teman under studiedagen. Just nu funderar vi på att att lyfta forskningen inom kultur och hälsa, digital delaktighet eller hur man gör ett projekt. 5 (6)

6 MTM:s jämställdhetsintegrering Tobias Willstedt Vid den här punkten medverkade Tobias Willstedt som presenterade MTM:s arbete med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Jämställdhetsintegreringen ska leda till förbättringar i samhället för medborgarna. Det handlar inte om myndighetens interna arbete, utan om hur man agerar utåt. Det övergripande målet är att alla, oavsett kön, ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. MTM har tagit fram statistik för låntagare under 18 och det visar sig att: - fler pojkar än flickor blir registrerade som användare (fördelning 60/40) - flickor blir i högre utsträckning aktiva låntagare än pojkar (73% jämfört med 67%). Varför beror det här på? Kan det vara så att pojkars bokstavsdiagnoser syns tidigare än flickors? Eftersom det inte krävs diagnos kan det vara lättare att problematisera de stökiga pojkarna och ge dem Legimus. Finns det funktionsnedsättningar som är vanligare hos pojkar? Vad kan MTM göra för att försöka göra detta bättre? Hur kommunicerar vi ut tjänsten Legimus, kan vi analysera vårt utbud av boktips? Påverkar användargränssnittet vilka som använder produkten? Kan vi bli bättre på att stötta skolbiblioteken? Nästa möte 29 november (6)