Hedersdoktorer Nya professorer Pristagare

Transkript

1 Hedersdoktorer Nya professorer Pristagare Årshögtiden vid Umeå universitet 20 oktober 2007

2

3 Hedersdoktorer Stefan Andersson 11 N. Katherine Hayles 12 Thomas A. Kunkel 6 Rudolf Lindberg 7 Lars-Göran Nilsson 9 Sune Rosell 8 Wim J. van der Linden 10 Pavel Zgaga 13 NYA PROFESSORER PRISTAGARE Fredrik Almqvist 26 Per Ambrosiani 37 Martin Berggren 27 Jonas Carlquist 38 Leif Carlsson 16 Sven Carlsson 17 Per-Anders Esseen 28 Bengt Hallberg 18 Jonny Hjelm 39 Monica Holmberg 19 Vaughan Hurry 29 Frank Johansson 30 Pasi Koivisto 20 Anders Lidström 32 Lars Lindholm 21 Tom Madell 33 Dieter K. Müller 34 Steven Nordin 35 Lars Nyberg 22 Asta Pellinen-Wannberg 31 Louise Rönnqvist 36 Birgitta Stegmayr 23 Karin Taube 43 Lars Weinehall 24 Ingo Vetter 40 Ola Winsö 25 Florian Zeyfang 41 Anders Öhman 42 Mikael Alexandersson 60 Matti Anniko 49 Niklas Arnberg 52 Marina Aspholm 62 Kjell Asplund 63 Marianne Berglund 61 Sylvia Benckert 64 Partha Dasgupta 58 Ludvig Edman 53 Jörgen Hellström 54 Jonny Holmström 57 Erik Johansson 50 Ulf Lekholm 48 Eric Maskin 59 Marie Stoklund 51 Lars-Eric Thornell 56 Lotta Vikström 55

4

5 HEDERSDOKTORER vid Umeå universitet

6 Medicine hedersdoktor vid medicinsk fakultet Thomas A. Kunkel Thomas A. Kunkel är född 1949 i Cincinnati, Ohio, USA. Han disputerade 1977 vid University of Cincinnati. Efter en postdoktorsvistelse vid University of Washington, Seattle, anställdes han 1982 som Senior Staff Fellow vid National Institute of Environmental Health Sciences (NIEHS), NIH, North Carolina, USA. Han är numera Director of the Environmental Biology Program, Chief of the Laboratory of Structural Biology, samt leder DNA Replication Fidelity Group in the Laboratory of Molecular Genetics. Thomas A. Kunkel har publicerat närmare 300 artiklar, de allra flesta i mycket högt ansedda tidskrifter. Han har mottagit en rad prestigefyllda priser för sitt arbete, till exempel Environmental Mutagen Society Award for Basic Research 1997 och Mutation Research Award Förändringar i arvsmassan Thomas A. Kunkel har gett en detaljerad beskrivning av sambandet mellan DNA-polymerasets struktur och noggrannheten med vilken det kopierar arvsmassan. Detta har åstadkommits genom att studera DNA-polymerasers biokemiska aktiviteter, genom att byta ut viktiga aminosyror och studera deras roll för hur bygg stenar väljs ut vid uppbyggandet av arvsmassan, samt för korrekturläsning hos vissa DNA-polymeraser. Han har även bidragit med ny kunskap om hur cellen korrigerar fel som begåtts av DNA-polymeraset. Alla dessa studier är av stort medicinskt intresse eftersom misstag vid kopieringen av arvsmassan ligger bakom ett stort antal sjukdomar, bland annat cancersjukdomar. Thomas A. Kunkel har under senare år samverkat med flera forskningsgrupper vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Ett samarbete mellan honom och Erik Johansson (se Fernströmpriset) som nyligen publicerats i Science, visade för första gången vilket DNA-polymeras som kopierar arvsmassans ledande DNA-sträng. 6

7 Medicine hedersdoktor vid medicinsk fakultet Rudolf Lindberg Rudolf Lindberg är född 1927 i Villanäs nära Umeå. Han examinerades från tandteknikerutbildningen som kursetta i Göteborg När Tandläkarhögskolan etablerades i Umeå anställdes han där fram till Rudolf Lindberg insåg tidigt att behovet av tandtekniska tjänster skulle bli stort vid Umeå universitet, och han initierade då Umeå Dentallaboratorium. Verksamheten expanderade till ett femtiotal anställda. Verksamheten omfattade allt som kan sättas in i munhålan. Laboratoriet blev det största norr om Stockholm och är det fortfarande. Fokus i arbetet låg på framställning av proteser, guldbryggor, porslinsarbeten, guldkronor och implantat. När det gäller implantat var laboratoriet först med detta norr om Stockholm. Rudolf Lindberg engagerade sig påtagligt i vidareutbildning inom tandteknikeryrket. Under sina aktiva 30 år som tandtekniker och företagare deltog han parallellt med verksamheten där i omfattande vidareutbildning. Kursverksamheten har varit protetik med alla sina varianter, där teori och praktik alltid varit integrerade. Verksamheten bedrevs tillsammans med bland andra professor Rune Söremark och professor Bo Bergman. Rudolf Lindberg har deltagit i ett extensivt internationellt utbud av kurser, han har då aktivt undervisat om arbetsmetoder inom tandteknikeryrket, färglära och kommunikation mellan olika personalkategorier. På grund av sin undervisningsverksamhet blev Rudolf Lindberg den förste tandtekniker att inväljas i SSPD, Scandinavian Society of Prostetic Dentistry. Rudolf Lindberg har vid sidan av att han byggt upp norra Sveriges största dentallaboratorium, visat prov på utpräglat entreprenörskap och varit en pionjär avseende nya tandtekniker i norra Sverige. Han har också, under en 30-årsperiod, aktivt engagerat sig i vidareutbildning av tandläkare, tandtekniker och tandsköterskor. 7

8 Filosofie hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet Sune Rosell Sune Rosell föddes 1932 i Borlänge. Han studerade medicin vid Karolinska Institutet och blev medicine doktor och legitimerad läkare Han var postdoktor vid National Institutes of Health, Bethesda, USA, och utnämndes till professor i farmakologi vid Karolinska Institutet År 1992 blev han Astrakoncernens forskningschef och 1997 dess vetenskapliga chef. Han är en av grundarna av UmanGenomics AB och Innate Pharmaceuticals AB i Umeå. Sune Rosell är medlem av styrelserna för Wenner-Gren Center och Carl Tryggers Stiftelse. Han är ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och hedersdoktor vid Griffith University, Australien. Stor betydelse för läkemedelsutvecklingen Sune Rosell påbörjade sin forskningsbana som farmakolog. Hans forskning rörde sig om den nervösa regleringen av det perifera blodflödet samt om neurotensin och andra kroppsegna peptiders fysiologiska effekter. Vid Astra AB var han ansvarig för uppbyggnad av bioteknikbolagen i Indien och Australien. Vid den tiden kom han även i kontakt med de Umeåforskare som grundat bioteknikföretaget Symbicom vilket ledde till Astras första långsiktiga kontrakt med ett bioteknikbolag. Affärsidén var att använda grundvetenskapliga upptäckter inom området molekylär mikrobio logi. Att Umeå universitet i dag är ledande inom det nya kemiska forskningsområdet biologisk kemisk genetik är till stor del Sune Rosells förtjänst. Idag är han verkställande direktör för Innate Pharmaceuticals AB, som utvecklar nya antibakteriella substanser. Företaget samarbetar med flera forskare vid Umeå universitet och stödjer även universitetets teknikplattform för läkemedelsutveckling. 8

9 Filosofie hedersdoktor vid samhällsvetenskaplig fakultet Lars-Göran Nilsson Lars-Göran Nilsson föddes 1944 i Trönö, Hälsingland. Han disputerade 1973 vid Uppsala universitet. Han är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, Academia Europaea, Suomalainen Tiedeakatemia och Deutsche Akademie der Naturforscher Leopoldina. Han är också hedersdoktor vid Åbo universitet och hedersprofessor vid kinesiska vetenskapsakademin. Forskning om minnet Lars-Göran Nilssons vetenskapliga fokus gäller forskning om minnet. Forskningen har genomförts vid universiteten i Uppsala, Toronto, Umeå samt i Stockholm där han nu är verksam. Vid Umeå universitet startade han 1988 ett forskningsprojekt om minne, åldrande och hälsa. Projektet kallade han Betula, eftersom det genomförs med deltagare från björkarnas stad Umeå och Betula är det latinska namnet på björk. Projektet har till syfte att kartlägga hur minnet och hälsan utvecklas i vuxen liv och hög ålder, att hitta tidiga tecken och riskfaktorer för demens samt att försöka bestämma vad som karaktäriserar det goda åldrandet. Betula- projektet har fått genklang i hela det internationella vetenskapssamhället. Några viktiga resultat som man kommit fram till är att det finns olika grader av försämring i det normala åldrandet för olika minnessystem. Till och med episodminnet, som anses vara det som är mest sviktkänsligt med ökande ålder, är relativt intakt upp till års ålder, när man utnyttjar longitudinella mätningar. I tidigare forskning, som nästan uteslutande baserats på tvärsnittsmätningar, har man påvisat en nästan linjär minnesförsämring redan från 20-årsåldern. Ett annat nytt fynd är att personer som utvecklar demens visar ett avvikande datamönster i minnesprestation redan år innan demensdiagnosen. Forskningen inom Betula-projektet har under senare år även inkluderat genetik och hjärnavbildning. 9

10 Filosofie hedersdoktor vid samhällsvetenskaplig fakultet Wim J. van der Linden Wim J. van der Linden föddes 1948 i Apeldoorn, Nederländerna. Han disputerade i psykologi vid Amsterdams universitet blev han professor i Measurement and Data Analysis vid beteendevetenskapliga fakulteten, Twente universitet, en tjänst som han fortfarande upprätthåller. Han har varit gästforskare på ett flertal orter i USA, Japan och Kanada. Wim J. van der Linden har erhållit bland annat The Career Achievement Award 2006 från the Association of Test Publishers i USA, The Career Achievement Award 2005 av the National Council on Measurement in Education (NCME) och NCME s Award for an outstanding example of application of educational measurement technology Testteori och dess tillämpning Wim J. van der Lindens vetenskapliga verksamhet täcker det mesta inom fältet testteori och beteendevetenskapliga mätningar och han har publicerat artiklar i alla större internationella tidskrifter inom området. Han har varit författare, medförfattare och redaktör till ett flertal böcker. Han har ägnat stort intresse åt datoriserade adaptiva test, i vilka uppgifternas svårighetsgrad anpassas efter provtagarnas individuella förmåga. Andra intresseområden är optimal sammansättning av test och modeller för att fastställa svarstid, det vill säga hur lång tid det tar för olika individer att besvara en uppgift och hur det påverkar resultatet. Han har presenterat modeller för hur man kan avgöra om testresultat har åstadkommits genom fusk. Ett område, där han har gjort betydande insatser är testekvivalering, statistiska metoder som kan användas för att göra resultat från olika versioner av samma test jämförbara. Han har ägnat sig åt statistisk beslutsteori och hur den kan användas. Wim J.van der Linden har varit ledamot i högskoleprovets vetenskapliga råd sedan det bildades

11 Filosofie hedersdoktor vid humanistisk fakultet Stefan Andersson Stefan Andersson är född 1947 i Umeå. Han har varit verksam som gallerist sedan 1980 och är en av de enskilda aktörer som starkt bidragit till att utveckla Umeå till en uppmärksammad kulturstad. Med stor energi, entusiasm och kunskap har han byggt upp ett konstcentrum med mycket gott renommé. Det galleri som han driver på Umedalen i Umeå, sedan 2001 tillsammans med Sara Sandström Nilsson, är inriktat mot internationell samtidskonst, särskilt skulptur, har blivit mycket uppmärksammat. Internationell konst av högsta klass Umedalen Skulptur startade 1994 som ett samarbete mellan Galleri Stefan Andersson och Krister Olsson, Balticgruppen, och har utvecklats till en skulpturpark av hög internationell klass, där många internationellt betydande konstnärer varit representerade genom åren. Skulpturparken bedrivs numera som biennal, det vill säga med utställningar vartannat år. Varje år köper Balticgruppen ett eller flera verk som bygger vidare på en permanent samling av samtida konst av högsta internationella klass. Konstnärer som Anthony Cragg, Louise Bourgeois, Antony Gormley, Miroslav Balka och Anish Kapoor är några av de mest betydande internationella konstnärerna som visar verk i skulpturparken, vilka ingår i den permanenta samlingen. Umedalen är i dag förvandlat till ett centrum där de nuvarande verksamheterna samspelar med röster och minnen från det förflutna. Detta bildar magiska rum och laddade platser för den samtida konsten det gör Umedalen till ett spännande område som skapar mening och möten, som ger rika upplevelser av skulptur med en variationsrikedom i formspråk, material och idébakgrund. 11

12 Filosofie hedersdoktor vid humanistisk fakultet Katherine Hayles Katherine Hayles föddes 1943 i Saint Louis, Missouri, USA. Hon har utbildning i kemi från California Institute of Technology (1969) och disputerade 1977 i engelsk litteratur vid University of Rochester. Hennes forskning har bland annat belönats med Rene Wellek Prize for the Best Book in Literary Theory ( ) och Susanne Langer Award for Outstanding Scholarship (2002). Katherine Hayles är sedan 1992 professor i engelska och media/design vid University of California i Los Angeles. Sommaren 2008 blir hon professor vid Duke University. Mötet mellan människa och teknik Katherine Hayles är en världsledande forskare inom området humaniora och informationsteknik, med speciell inriktning på gränslinjen mellan litteraturen och det digitala. Hon har varit tongivande för den forskning kring cyberteori som växt fram under de senaste femton åren. Hennes forskning berör bland annat mötet mellan människa och teknik, kroppens roll i virtuella miljöer och elektronisk litteratur. Hennes kunskaper om och insikter i både humanistisk och naturvetenskaplig forskning gör att hon fungerat som en brobyggare mellan vad man brukar kalla de två kulturerna. Hennes idéer om komplexitet i litteratur, informationsteknik och genetik har idag stor aktualitet. I en mycket omfattande vetenskaplig produktion märks bland annat böckerna How We Became Posthuman: Virutal Bodies in Cybernetics, Literature and Informatics (1999) och My Mother was a Computer: Digital Subjects and Literary Texts (2006). I februari 2008 kommer boken Electronic Literature: New Horizons for the Literary. Katherine Hayles har spelat en viktig roll i uppbyggnaden av Umeå universitets HUMlab och hon medverkar nu i den stora satsning som görs för att stärka forskningsområdet humaniora och informationsteknik vid universitetet. 12

13 Filosofie hedersdoktor vid fakulteten för lärarutbildning Pavel Zgaga Pavel Zgaga är född 1951 i Jesenice, Slovenien. Han är professor vid pedagogiska fakulteten vid universitetet i Ljubljana, Slovenien. Han är filosofie doktor i filosofi (1989) och har varit dekan vid den pedagogiska fakulteten ( ). För närvarande är han direktor för ett utvecklings- och forskningscentrum, Centre for Educational Policy Studies (CEPS) vid samma fakultet. Lärarutbildningen i europeiskt perspektiv Under 1990-talet hade Pavel Zgaga uppdrag i den slovenska regeringen, bland annat som utbildningsminister för högre utbildning ( ) och ansvarig för arbetsgruppen Education, Training and Youth under landets EU-förhandlingar Efter att han återvänt till akademien har han varit engagerad i Bolognaprocessen, inte minst med fokus på lärarutbildningens plats i den högre utbildningen, bland annat som rapportör ( ) och i styrelsen för Bologna Follow-up group ( ). Han har samarbetat med förre svenske utbildningsministern i egenskap av rapportör i en workshop, Joint degrees further development, Pavel Zgagas forskning och undervisning är huvudsakligen inriktad mot utbildningsfilosofi och utbildningspolicy, med särskilt fokus på högre utbildning, inte minst lärarutbildning. Han är engagerad i en rad forskningsprojekt, som berör utvecklingen av den hög re utbildningen i Slovenien och Europa. Han är medlem i redaktionen för Theory and Research in Education och Journal of Education Policy. Bland hans böcker kan, förutom hans avhandling From Renaissance to the Crisis of Marxism som enbart är publicerad på slovenska, nämnas titlarna The Prospects of Teacher Education in South-east Europe och Looking Out: the Bologna Process in a Global Setting. On the External Dimension of the Bologna Process, som illustrerar hans intresse för lärarutbildningens utveckling i ett europeiskt perspektiv. 13

14

15 NYA PROFESSORER vid Umeå universitet

16 Professor i molekylär medicin 1 november 2006 Leif Carlsson Leif Carlsson föddes i Sandviken Han avlade filosofie kandidatexamen 1987 och disputerade 1992 vid Umeå universitet. Han var gästforskare vid National Jewish Research Center i Denver, USA, med stipendium från dåvarande Medicinska forskningsrådet återvände han till Umeå universitet där han 2000 blev utsedd till docent. Leif Carlsson innehar sedan 2004 en särskild forskartjänst i medicin från Kungliga Vetenskapsakademien, finansierad av Tobias Stiftelsen. Återskapa förstörd vävnad Leif Carlssons forskning är inriktad mot den regenerativa medicinen, den del av medicinen som syftar till att utveckla terapier som bygger på att återskapa förstörd vävnad genom att transplantera nya celler eller stimulera återbildning av skadad vävnad från befintlig vävnad. För att utveckla framgångsrika terapier inom detta fält måste man förstå de grundläggande molekylära mekanismer som reglerar stamceller och vävnadsbildning och de mekanismer som styr sjukdomsutveckling. Leif Carlsson har identifierat en gen kallad Lhx2 som är aktiv i dessa processer i olika vävnader (levern, blodsystemet, storhjärnan, ögon, luktorganet, hår, armar, ben). För att studera funktionen av Lhx2 har han bland annat använt sig av embryonala stamceller som i provrör kan bilda de flesta av kroppens vävnader. Han har visat att om genen Lhx2 aktiveras i blodbildande vävnad går det att odla fram blodstamceller i provrör som kan funktionellt transplanteras motsvarande en benmärgstransplantation. Han har också visat att Lhx2 är viktig för levern under fosterutvecklingen och att Lhx2 kan bromsa utvecklingen av skrumplever. Lhx2 verkar vara en gen som är involverad i regleringen av stamceller, vävnadsutveckling och sjukdomsutveckling. Ökad förståelse för funktionen av genen skulle kunna leda till utvecklandet av terapier inom den regenerativa medicinen. 16

17 Professor i medicinsk kemi 1 november 2006 Sven Carlsson Sven Carlsson föddes 1952 i Alingsås. Han avlade filosofie kandidatexamen 1976 vid Uppsala universitet och påbörjade 1977 forskarutbildning i medicinsk och fysiologisk kemi vid Umeå universitet. Han disputerade 1984 och var därefter under två år postdoktor vid La Jolla Cancer Research Foundation i Kalifornien. Han anställdes som forskarassistent 1986, antogs som docent 1987 och har sedan 1991 varit universitetslektor vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. Han har delat sin tid mellan cellbiologisk grundforskning och undervisning på läkar-, tandläkar- och biomedicinutbildningarna. Han erhöll Medicinska föreningens pedagogiska pris Doctori Optimo 2001 och Corpus pedagogiska pris Hur förflyttas molekyler i cellen? Sven Carlssons forskning syftar till att förstå hur proteiner och andra molekyler förflyttas inuti cellen. Cellen har ett högt utvecklat och dynamiskt system av lipidmembran. Ämnen som ska tas upp eller förflyttas inom cellen omsluts av membran och därigenom bildas små blåsor eller tuber som transporteras genom cellsaften till respektive målplats. En förutsättning för att denna process ska kunna ske är att membranet skulpteras till rätt form. Forskargruppen har identifierat flera proteiner som spelar en viktig roll för att böja membranet till rätt geometri. De membranskulpterande proteinerna sätts vid bindning till membranet ihop på ett sätt som tvingar membranet in i en viss form. Proteinet SNX9 är en av de huvudsakliga membranskulpterande komponenterna vid upptag av substanser från cellytan. En viktig del av forskningen fokuseras på hur detta protein är reglerat i sin funktion. Obalans i upptaget från cellytan är intimt förknippat med uppkomsten av olika sjukdomstillstånd och forskningen kan ge infallsvinklar för nya behandlingsmetoder. 17

18 Professor i experimentell patologi 1 september 2007 Bengt Hallberg Bengt Hallberg föddes 1956 i Malmö. Han disputerade 1991 vid Umeå universitet. Efter en postdoktoral period vid Cancer Research, London, återvände han till Umeå universitet 1996 där han blev docent år 2000 vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. År 2001 antog han erbjudande om ett universitetslektorat vid institutionen för medicinsk biovetenskap, enheten för patologi. Sedan 2002 är Bengt Hallberg redaktör för den vetenskapliga tidskriften Biochemical Journal. Ras; livsviktig för cellen Bengt Hallberg studerade under sin postdoktor-utbildning förändringar i cellen som styrs av den ständiga biologiska och kemiska kommunikation som sker celler emellan. Den kommunikationen är nödvändig för att upprätthålla organismens normala funktion. Störningar kan leda till sjukdom. Han intresserade sig för det lilla intracellulära GTP-bindande proteinet Ras, som är livsviktig för cellen, utan dess aktivitet dör cellen. Om Ras däremot har för hög aktivitet uppstår olika typer av cancersjukdomar. Vid Umeå universitet har Bengt Hallbergs forskning fokuserats på hur en typ av receptorer på cellens yta, receptor tyrosinkinaser, överför signaler från cellytan, via Ras, till proteiner som styr transkriptionsmaskineriet i cellkärnan. En del av forskningen rör sjukdomen cystisk fibros och toxiner som produceras av bakterien Pseudomonas aeruginosa. Forskningen visar att ett av dessa toxiner, Exoenzym S, modifierar Ras så att Ras-aktiviteten hämmas. Bengt Hallberg har tagit detta betydelsefulla fynd vidare och identifierat ett specifikt protein (14-3-3) med vars hjälp Exoenzym S hämmar Ras. Biologiska och strukturella studier påvisar sambandet mellan toxinet och och dess sjukdomsframkallande egenskaper. Denna del av forskningslinjen leder till kunskap om den funktionella mekanismen med vilken Exoenzym S förstör cellens normala funktion. 18

19 Professor i medicinsk genetik 1 april 2007 Monica Holmberg Monica Holmberg (f. Ohlsson) föddes 1961 i Sandviken. Hon avlade filo sofie kandidatexamen i mikrobiologi vid Umeå universitet 1982 och disputerade i molekylär bioteknologi Hon var postdoktor vid Hopital Salpetriere, Paris, Frankrike, Monica Holmberg var under tiden anställd som forskarassistent vid institutionen för mikrobiologi, Umeå universitet. Hon blev docent 2001 och lektor i medicinsk genetik vid samma universitet Under perioden var hon forskningschef och sedermera VD för UmanGenomics AB. Gener och sjukdom Monica Holmbergs forskning har huvudsakligen varit inriktad mot att identifiera genetiska faktorer bakom olika neurologiska tillstånd. Identifiering av den eller de gener som orsakar en viss sjukdom är ett första steg mot att hitta lösningen på hur sjukdomen uppkommer och vad man kan göra för att bota, lindra eller rentav stoppa processen innan sjukdomen bryter ut. Senaste åren har hennes forskning fokuserats på en sjukdom där de drabbade lider av avsaknad av djup smärta. Detta tillstånd resulterar i kroppsliga trauman då patienterna inte uppfattar den varningssignal som smärta utgör. Det resulterar bland annat i upprepade frakturer. De allvarligast drabbade patienterna bär på två uppsättningar av den felaktiga genen. Monica Holmberg har visat att den gen som orsakar detta tillstånd kodar för en nervtillväxtfaktor. Hos patienterna finns fel i en av byggstenarna i genen för denna tillväxtfaktor. Det betyder att de nervtrådar som förmedlar smärta inte utvecklas som de ska och att smärtimpulsen vid till exempel överbelastning av ett ben aldrig når hjärnan och smärtupplevelsen uteblir likväl som det kroppsliga svaret på smärta. 19

20 Professor i klinisk genetik 27 februari 2006 Pasi Koivisto Pasi Koivisto föddes 1969 i Nokia, Finland. Han studerade medicin vid Tammerfors universitet och avlade läkarexamen Efter disputation 1997, blev han docent och specialistläkare i klinisk genetik 2001 vid Tammerfors universitet. Under 2004 avlades utbildningsprogrammet för administrativ ledning. Sedan 2000 har han som gruppledare bedrivit sin egen forskning rörande prostatacancer. Hormonkänslig prostatacancer Var tionde man drabbas av prostatacancer. Av dem har procent prostatacancer spridd utanför prostata. För denna grupp finns i dagsläget inga fungerande terapier. Hormonbehandling är den dominerande behandlingsmetoden men en fjärdedel av patienterna svarar inte på hormonbehandling och nästan alla utvecklar ett hormonokänsligt tillstånd. Kunskapen om hormonokänslig prostatacancer är otillräcklig. Androgenreceptorn är ett signalprotein som finns i cellerna och som svarar på signaler från manligt könshormon. Pasi Koivistos forskningsgrupp har visat att ökad förekomst och mutation av androgenreceptorn är den viktigaste mekanismen för prostatacancers utveckling i en miljö som är okänslig för hormonstimulering. Gruppen fokuserar på att försöka etablera nya cellinjer som uppfyller kraven på en hög nivå av androgenreceptorer. Vävnad från prostatacancer som spritt sig trots hormonbehandling har samlats in och man försöker att etablera (odla upp och stabilisera) cellinjer i vilka androgenreceptorn är överrepresenterad. Det är viktigt att skapa nya cellinjer som skulle kunna användas som modeller för prostatacancer och som i förlängningen skulle kunna nyttjas i utvecklingen av nya läkemedel. I Pasi Koivistos laboratorium finns en prostatacancervävnad som visar hög förekomst av androgenreceptorn och kan därför anses vara en god kandidat till en framtida modell för hormon okänslig prostatacancer. 20

21 Professor i hälsoekonomi 1 mars 2007 Lars Lindholm Lars Lindholm föddes 1953 i Umeå. Han studerade kulturgeografi och nationalekonomi vid Umeå universitet och har examen från Socialhögskolans förvaltningslinje Han har arbetat som ekonom i flera landsting. Lars Lindholm blev doktorand vid Karolinska Institutet 1990 men flyttade 1993 över till Umeå universitet. Han disputerade 1996 och blev docent i folkhälsovetenskap Han har arbetat som hälsoekonom vid Västerbottens läns landsting och vid Socialstyrelsen. Sedan 2001 är han lektor vid Umeå International School of Public Health. Jämlik hälsa som utgångspunkt Lars Lindholm har framförallt arbetat med hälsoekonomiska analyser inom folkhälsoområdet. En central utgångspunkt har varit folkhälsopolitikens starka betoning av jämlik hälsa. Utvärdering av folkhälsoinsatser kräver därför hänsyn till flera mål. Det är inte bara effektivitet som är viktigt utan också jämlikhet, jämställdhet och respekt för den enskildes rätt att fatta beslut. Vidare är det önskvärt att hänsyn tas till variationer i sjukdomars förekomst mellan geografiska områden liksom skillnader i resurstillgång och kostnadsnivå. Lars Lindholm har därför utvecklat metoder för att bättra kunna använda data om sjukdomars förekomst vid planering av hälsooch sjukvården. Under senare år har en stor del av Lars Lindholms forskning handlat om hälsa och hälso- och sjukvård i låginkomstländer. Han har framförallt studerat det som kallas the medical poverty trap, det vill säga att sjukdomar eller skador kan leda till ökad fattigdom. Både kostnader för behandling av sjukdomen och inkomstförluster till följd av den måste huvudsakligen bäras av det enskilda hushållet vilket kan medföra att till exempel jordbruksmark och redskap måste säljas. Med ökande fattigdom ökar risken för ytterligare sjukdom och så vidare. 21

22 Professor i neurovetenskap med inriktning mot studier av den mänskliga hjärnan med funktionella avbildningstekniker 1 januari 2006 Lars Nyberg Lars Nyberg föddes 1966 i Bollstabruk. Han disputerade 1993 och blev antagen som docent vid Umeå universitet 1996, där han under åren var professor i psykologi. Sedan 1 januari 2006 är han professor i neurovetenskap vid samma universitet. Lars Nyberg har arbetat som sakkunnig för Högskoleverket, varit medlem i beredningsgrupp för Vetenskapsrådet, suttit i styrelsen för Centrum för idrottsforskning samt NevroNor i Norge, och han har en bistillung som professor vid universitetet i Bergen. Han erhöll 2007 Göran Gustafssonpriset i medicin för sin forskning om hjärnans funktioner. Studerar hjärnans funktioner Lars Nybergs huvudsakliga forskningsområde faller inom fältet kognitiv neurovetenskap och handlar om att studera kopplingen mellan hjärnans funktioner och olika kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne och medvetande. Modern teknik i form av så kallad funktionell hjärnavbildning, huvudsakligen med MRIkamera, används i forskningen. En forskningslinje bedrivs inom ramen för Betula-projektet som är en studie av åldrande, minne och hälsa. Betula-projektet har utsetts som starkt forskningsområde av Vetenskaps rådet och ingår i Linné-miljön Åldrande och levnadsvillkor vid Umeå universitet. Här studeras till exempel hur hjärnans struktur och funktion med stigande ålder förändras hos personer med stor respektive liten minnesförsämring. En annan forskningslinje handlar om studier av kognitiv kontroll, som förmågan att reglera uppmärksamhet, att plocka fram minnen och om emotionella reaktioner. Dessa studier görs inom ramen för ett Nordic Centre of Excellence som har utsetts av de nordiska forskningsråden och som leds av Lars Nyberg. 22

23 Professor i kardiovaskulär epidemiologi 1 februari 2007 Birgitta Stegmayr Birgitta Stegmayr föddes 1947 i Sundsvall. Hon disputerade 1996 vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och utnämndes till docent Hon erhöll ett forskningslektorat 2001 i ämnet kardiovaskulär epidemiologi och har sedan dess arbetat som lektor vid enheten för medicin. Birgitta Stegmayr ingår i flera nationella och internationella styrelser och nämnder. Hon är ordinarie medlem i etikprövningsnämnden vid Umeå universitet, samt ordförande för Svensk epidemiologisk förening. Avancerad strokeforskning Birgitta Stegmayr har forskat inom området stroke, stroke-epidemiologi och riskfaktorer genom att följa trender i insjuknande och död i stroke liksom de vanligaste riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar i norra Sverige (Norrbotten och Västerbotten) under drygt 20 år. Hon är ansvarig för Norra Sveriges MONICA-projekt. Genom den plattform som projektet hittills utgjort har data, blodprover och resultat, helt eller delvis, genererat 34 doktorsavhandlingar. Idag avlider färre personer i stroke jämfört med för 20 år sedan. Dessutom börjar man skönja en trend som visar att antalet personer yngre än 75 år som drabbas av stroke blir färre. Genom att göra upprepade undersökningar har man sett att norrlänningarnas blodfetter gått ner, färre män och kvinnor röker, färre har högt blodtryck men vikten ökar. Den sammantagna riskprofilen är gynnsam vilket visas genom den minskande risken att insjukna och avlida i stroke och hjärtinfarkt. Dessa sjukdomar är också ett resultat av ett komplext samspel av arv och miljö. Birgitta Stegmayr och hennes medarbetare studerar bland annat familjer med ansamling av strokesjukdom. Ett euro peiskt samarbetsprojekt kring kardiovaskulär genetik är etablerat och Umeå-delen är ansvarigt för strokekomponenten. 23

24 Professor i allmänmedicin och epidemiologi 1 juli 2007 Lars Weinehall Lars Weinehall är född 1948 i Varmvattnet, Umeå. Han avlade läkarexamen 1977, disputerade 1997, är specialist i allmänmedicin och blev docent vid Umeå universitet Han är medicinsk koordinator för Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) och knuten till Statens folkhälsoinstitut som ordförande i dess Vetenskapliga Råd för hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Lars Weinehall är enhetschef för epidemiologi och folkhälsovetenskap inom institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Ett av världens största hälsoprogram Lars Weinehall har undersökt primärvårdens roll i befolkningsinriktat hälsoarbete. Den modell som utvecklades i Norsjö kommun i mitten av 1980-talet visade sig vara särskilt verksam för att minska kortutbildades risk att drabbas av hjärtinfarkt. Modellen innebär bland annat hälsoundersökning det år man fyller 40, 50 och 60 år och tillämpas sedan början av 1990-talet i samtliga kommuner i Västerbotten. VHU är numera ett av världens största program i sitt slag. Lars Weinehall har bedrivit egen forskning samt handlett doktorander i forskning med hjärt-kärlsjukdomsförebyggande profil. Tidiga markörer för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes har identifierats. Han har visat hur VHU-data kan nyttjas för att utvärdera effektiviteten i exempelvis blodtrycks- och blodfettsbehandling. Han initierade 1996 ett svensktamerikanskt forskningssamarbete och han har varit verksam som handledare inom ramen för forskningssamarbeten mellan Umeå och universitet i Indonesien och Vietnam. Lars Weinehall kommer under kommande år bland annat att delta i forskningssamarbeten kring global hälsa samt kring uppbyggnad av hälso- och sjukvårdsforskning vid Umeå universitet 24

25 Professor i anestesiologi och intensivvård 1 februari 2007 Ola Winsö Ola Winsö föddes i Lund Han tog läkarexamen 1977 vid Göteborgs universitet och blev legitimerad läkare Han återvände till Göteborg och anestesikliniken, Östra sjukhuset. Där engagerade han sig i forskning och undervisning. Han disputerade 1985 och blev docent i anestesiologi och intensivvård tillträdde Ola Winsö en kombinationstjänst som universitetslektor vid Umeå universitet. Han delar sin tid mellan klinisk verksamhet på IVA inom ramen för Operationscentrums verksamhet och universitetsuppdrag med grundutbildning, forskarhandledning och egen forskning. Kroppens reaktion på akut svår sjukdom Ola Winsös forskningsintresse började under en forskarutbildningskurs i cirkulationsfysiologi. Intresset sammanföll med de blivande handledarnas (Björn Biber och Jan Martner), vilket resulterade i avhandlingen Control of Splanchnic and Renal Circulation during Anaesthesia Där visades att regionala cirkulationsomställningar sker under anestesi och intensivvård. Fokus har bland annat legat på samspelet mellan övertrycksandning med respirator och tarmfunktion, ett tema som har belysts i flera avhandlingar där Ola Winsö varit handledare. Gruppen har bland annat visat att det drivande blodtrycket över tarmkärlbädden är av stor betydelse för tarmens välbefinnande och att tarmen vid normal blodfyllnad klarar modern respiratorbehandling bra. På senare tid har intresset fokuserats på kroppens omställningar vid sjukdomar som kräver intensivvård. Vid många akuta svåra sjukdomstillstånd som blodförgiftning och bukspottkörtelinflammation reagerar kroppen med ett systeminflammatoriskt svar (SIRS). Reaktionen karaktäriseras av vätskeförlust från blodbanan som leder till lågt blodtryck och påverkan på flera av kroppens organsystem. Ola Winsös forskning fokuserar på detta tillstånd. 25

26 Professor i organisk kemi 21 augusti 2007 Fredrik Almqvist Fredrik Almqvist föddes 1967 i Skellefteå. Han disputerade i organisk kemi vid Lunds universitet 1996 och året därpå tilldelades han ett stipendium från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för en gästforskarvistelse vid Washington University i St. Louis, USA började han vid Umeå universitet där han året därpå blev lektor och docent Fredrik Almqvist är vice ordförande i sektionen för organisk kemi vid Svenska kemistsamfundet och är sedan 2005 invald i Nationalkommittén för kemi vid Kungliga vetenskapsakademien. Det senaste året har han tjänstgjort som forskningssamordnare för inriktningen biologisk kemi vid kemiska institutionen. Frisörmolekyler Ett nytt sätt att avväpna sjukdomsframkallande bakterier Efter att antibiotika introducerades trodde många att vi hade kontroll över dödliga infektionssjukdomar. Verkligheten har hunnit ikapp oss och den ökade bakterieresistensen är allmänt utbredd. Fredrik Almqvist har fokuserat sin forskning kring design och syntes av helt nya antibakteriella substanser som angriper bakteriernas sjukdomsframkallande egenskaper och på så vis gör det svårare för bakterier att utveckla resistens. Många sjukdomsframkallande bakterier behöver till exempel hår för att fästa vid värdorganismen och starta en infektion. En substanstyp som utvecklats gör att håriga bakterier blir hårlösa. Dessa frisörmolekyler har även använts för att ge detaljkunskap om det komplicerade maskineri som bygger upp hår i bakterier. Fredrik Almqvists forskning har också resulterat i substanser som kan hindra bildandet av amyloider, proteinaggregat som har en koppling till bland annat Alzheimers sjukdom. I båda forskningsprogrammen pågår ständig syntesmetodutveckling och forskargruppen har etablerat en mängd syntesmetoder av generellt intresse. 26

27 Professor i beräkningsteknik 1 september 2007 Martin Berggren Martin Berggren är född 1956 i Skellefteå. Efter utbildning till och några års arbete som musiklärare, bytte han bana och disputerade 1995 i tillämpad matematik vid Rice University i Houston, USA. Han tilldelades 1995 års studentpris från den amerikanska branchorganisationen Society for Industrial and Applied Mathematics för en artikel baserad på avhandlingsarbetet. Han har haft anställning som forskare vid FOI i Stockholm och vid Sandia National Laboratories i Albuquerque, USA anställdes Martin Berggren som lektor vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, där han 2004 antogs som docent. Beräkningsbaserad design Martin Berggrens forskning är framförallt inriktad på designoptimeringsproblem inom naturvetenskap och teknik. Målet är att bestämma ett objekts geometriska utformning eller materialsammansättning så att en uppsättning givna systemkrav uppfylls. För att lösa sådana problem används upprepade simuleringar kombinerade med en datoralgoritm som systematiskt modifierar objektets utformning så att systemets egenskaper successivt förändras i önskad riktning. Forskningen har framförallt behandlat system som karaktäriseras av strömnings- eller vågrörelsefenomen. Metoder och programvara som Martin Berggren och hans medarbetare utvecklat används inom ett stort europeisk forskningsprojekt som utvecklar förslag till framtida flygplanskoncept. I samarbete med en högtalartillverkare tillämpas liknande metoder för att utforma prototyper till synnerligen effektiva högtalarhorn. Designoptimeringsproblem är ofta beräkningstunga, varför det finns ett stort behov av effektiva beräkningsmetoder som fullt ut utnyttjar existerande hårdvara. Martin Berggren och hans medarbetare har visat att beräkningskraften hos ett modernt grafikkort kan användas för att effektivt lösa vissa materialoptimeringsproblem. 27

28 Professor i ekologisk botanik 19 juni 2007 Per-Anders Esseen Per-Anders Esseen föddes 1953 i Dorotea. Han tog filosofie kandidatexamen i biologi 1976 vid Umeå universitet och disputerade Per-Anders Esseen anställdes som forskarassistent 1985 och som lektor i ekologisk botanik Han blev docent 1998 och arbetar nu vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Sedan 2002 är han även forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Lavars ekologi i barrskogar Per-Anders Esseens forskning är inriktad på växters ekologi i nordliga skogar i olika rumsliga och tidsmässiga skalor. Studieorganismer är främst epifytiska (trädlevande) lavar men även mossor, kärlväxter och träd. Syftet är att förstå de faktorer som reglerar lavars mängd och dynamik på bestånds- och landskapsnivå utifrån populationsprocesser (tillväxt, mortalitet, spridning) och störningsfaktorer. Data samlas in från inventeringar och experiment i barrskogar men även genom modellering. Forskningen visar att epifytiska lavar regleras av ett komplicerat samspel mellan olika faktorer, framförallt substrat, skogens struktur, mikroklimat och störningar. Hänglavar utvecklas långsamt och påverkas därför negativt av skogsbruk. Per-Anders Esseen har även utvecklat metoder för att studera epifytiska lavar och påvisat deras betydelse för ekosystemfunktion. Han har utfört grundläggande studier över skogskanters påverkan på hänglavar och visat att de är känsliga indikatorer på ändrat mikroklimat i hyggeskanter. Forskningen kan användas för att förstå lavars och andra växters dynamik och funktion i skogsekosystem samt för att utforma ett långsiktigt hållbart skogsbruk. 28

29 Professor i växtfysiologi 1 juli 2007 Vaughan Hurry Vaughan Hurry föddes 1960 i Coffs Harbour, New South Wales, Australien. Han doktorerade i bioteknik vid University of Western Ontario, Kanada, Han var postdoktor både vid Umeå universitet och Australian National University i Canberra, innan han mottog ett Alexander von Humboldt-stipendium 1996 för vidare studier vid Botaniska institutet vid Heidelbergs universitet. Han återvände sedan till Umeå universitet som forskare vid institutionen för fysiologisk botanik 1998 där han blev docent 2002 och universitetslektor Tillväxt i ogynnsamma miljöer Vaughan Hurrys forskning fokuserar på att fastställa de underliggande fysiologiska och biokemiska förändringar som sker i växter när de acklimatiseras till svåra tillväxtförhållanden. Dessa förändringar gör det möjligt för växten att inte bara växa under ogynnsamma förhållanden, men också att överleva extrema händelser som frost. Responsen från grundläggande metaboliska processer som fotosyntes och respiration vid fluktuationer i växtens omgivning spelar därför en viktig roll när det gäller att definiera en rad agrikulturella och ekologiska fenomen; från individuella plantors produktivitet och avkastning till arters avpassning till särskilda miljöer och därmed artbeståndet i olika biotoper. Därför är en förståelse av de underliggande mekanismerna som ansvarar för acklimatisering till abiotiska stressorer, som till exempel låga temperaturer, nödvändig för att till fullo visa hur växter upprätthåller tillväxt i kyla och hur de utvecklar frosttålighet och bibehåller en basal metabolism och reparationsprocesser under övervintring. Genom att förstå sådana mekanismer förstår vi också de underliggande mekanismerna som kommer att driva framtida fenotypiska byten som svar på klimatförändringar. 29

30 Professor i ekologi med inriktning mot evolution av morfologioch livshistorieplasticitet hos akvatiska organismer 13 februari 2007 Frank Johansson Frank Johansson är född 1959 i Helmstedt, Tyskland. Han avlade filosofie kandidatexamen i biologi 1985 och disputerade i ekologisk zoologi vid Umeå universitet Han har varit postdoktor vid University of Kentucky i Lexington, USA, och University of Toronto i Kanada. Frank Johansson blev docent Han innehade därefter en forskarassistenttjänst vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och anställdes där som universitetslektor Organismers förmåga att anpassa sig till miljöförändringar Frank Johanssons forskning är inriktad på evolution av fenotypisk plasticitet. Fenotypisk plasticitet är en organisms förmåga att svara på och anpassa sig till miljöförändringar. En klassisk fråga inom biologin är hur mycket arv respektive miljö påverkar en organisms egenskaper: fenotypisk plasticitet är resultatet av miljöns påverkan. Frank Johansson arbetar med två modellsystem för att förstå evolutionen av fenotypisk plasticitet. I det ena studeras hur trollsländelarver försvarar sig mot rovdjur i vattenmiljöer genom att ändra sin kroppsform. Resultaten visar att närvaro av rovfiskar i miljön resulterar i formförändringar. I det andra modellsystemet studeras grodors omvandling från ägg till groda med avseende på vilken miljö de kommer ifrån. Forskningen visar att grodor från en mer variabel miljö har större förmåga att förändra sin utvecklingshastighet. Skillnaden mellan grodpopulationer har utvecklats snabbt (några hundra år). Frank Johansson använder en kombination av fältstudier, fältexperiment, laboratorieexperiment och DNA-analyser för att lösa sina frågor. Forskningen bidrar till att förstå hur miljöförändringar påverkar organismers förmåga att anpassa sig. Därigenom kan vi också lära vi oss vilka populationer och miljöer vi bör bevara. 30

31 Professor i fysik 28 november 2006 Asta Pellinen-Wannberg Asta Pellinen-Wannberg är född 1953 i Helsingfors, Finland. Hon avlade filosofie kandidatexamen i kärnfysik 1980 samt grundskole- och gymnasielärarexamen i matematik och fysik 1981 vid Helsingfors universitet fick hon anställning som forskningsassistent och 1983 som forskningsingenjör vid Institutet för rymd fysik i Kiruna. Hon påbörjade samtidigt doktorandstudierna vid Umeå universitet och disputerade Asta Pellinen-Wannberg anställdes som lektor i fysik vid Umeå universitets rymdfysikinstitution 1996 och blev docent i rymdfysik Vetenskapsrådet utsåg henne 2002 som Sveriges ledamot i styrelsen för EISCAT Scientific Association. Stjärnfall och stoft i rymden Asta Pellinen-Wannberg studerar stoft i rymden med hjälp av känsliga instrument som avslöjar okända egenskaper hos stoftpartiklarna. Partiklarna kan kallas meteorer eller stjärnfall. Forskarna i Kiruna var först med att använda spridningsradar för meteorstudier för 17 år sedan. Med hjälp av EISCAT, European Incoherent Scatter Facility, som är en av världens mest avancerade radaranläggningar, studerar och bestämmer man bland annat partiklarnas riktning, banor och ursprung. Man uppskattar också partiklarnas massa och storlek som tillsammans ger dess täthet. Med hjälp av det optiska nätverket ALIS, Auroral Large Imaging System, var man i Kiruna först med att observera signaler från en molekyl i meteorspektrat. Meteorforskning bidrar till ny kunskap om solsystemets ursprung och utveckling, vilket är av intresse i sökandet efter nya beboeliga världar. Kunskap om stoftet är viktig, speciellt inför planeringen av baser på månen och Mars. 31

32 Professor i statsvetenskap 1 februari 2007 Anders Lidström Anders Lidström föddes 1953 i Norsjö. Han har en masterexamen från Institute of Local Government Studies, Birmingham University, och disputerade i statsvetenskap vid Umeå universitet Vid statsvetenskapliga institutionen anställdes han som forskarassistent 1995 och universitetslektor Han antogs som docent i statsvetenskap samma år. Anders Lidström är för närvarande forskarutbildningsansvarig vid statsvetenskapliga institutionen och ordförande i styrelsen för Centrum för utvärderingsforskning. Han har varit socialdemokratisk landstingspolitiker och var landstingsfullmäktiges ordförande i Västerbotten. Lokaldemokratins lösningar i olika länder Hur och varför ser den lokala och den regionala demokratins och självstyrelsens villkor olika ut i olika länder? Vilka förändringar pågår och varför? I vad mån berörs Sverige? Anders Lidströms forskning under senare år har i hög grad gällt just frågor om lokal och regional politik och förvaltning i andra länder men också i Sverige. Hans bok Kommunsystem i Europa har utkommit i två upplagor. Jämförande studier har även handlat om skolpolitik i Sverige och Storbritannien, lokala valsystem i Europa, Nordamerika och Australien samt kopplingen mellan kommunernas ställning och välfärdssystemens utformning i olika länder. För närvarande bedriver han ett av Vetenskapsrådet finansierat projekt om hur man i europeiska länder diskuterar fördelning av det politiska ansvaret mellan olika nivåer. Anders Lidström har ett omfattande samarbete med ledande lokaldemokratiforskare runt om i världen. Aktuella studier gäller frågan om varför människors förtroende för lokal politik varierar så starkt mellan olika kommuner och varför pendling till jobbet ibland för med sig att medborgare i högre grad är politiskt aktiva. 32

33 Professor i rättsvetenskap 1 oktober 2007 Tom Madell Tom Madell föddes 1966 i Verdal, Norge, men är uppväxt i Åre. Han avlade juris kandidat-examen 1993, disputerade 1998 på en avhandling om det allmänna som avtalspart och utnämndes till docent i civilrätt Han har vela tiden varit verksam som lärare och forskare vid Umeå universitet. Våren 2006 var han gästforskare vid Flinders University, Adelaide. Han har haft ett flertal olika uppdrag som sakkunnig och är bland annat ledamot (suppleant) i Europarådets Group of independent experts on the European Charter of Local Self-Government, the Congress of Local and Regional Authorities. Samspelet mellan offentlig rätt och privaträtt Tom Madells forskning rör sig huvudsakligen i gränstrakterna mellan offentlig rätt och privaträtt och olika typer av offentlig-privata samarbetsformer. Han har bland annat analyserat olika rättsfrågor som kan uppstå vid avtal mellan kommuner och enskilda, till exempel frågor om kommuners kompetens att ingå avtal, rättsliga konsekvenser av att avtal ingåtts, det allmännas möjlighet att ställa villkor på motparten samt möjligheterna till ensidiga ändringar av avtalen från det allmännas sida, utifrån såväl de offentligrättsliga som de civilrättsliga regelverken. Han ingår i flera nordiska forskarnätverk och fokuserar för tillfället på så kallade offentlig privata partnerskap och den offentliga förvaltningen i marknadsstaten, alltså spänningsfältet mellan demokratisk styrning, effektiv konkurrens och avtalsfrihet. Han driver även ett projekt om kommunen som association, med fokus på kommunmedlemmarnas ställning och befogade förväntningar på en offentlig sektor i förnyelse. Forskningen ligger i skärningspunkten mellan en mängd olika rättsområden och inkluderar såväl offentlig rätt, marknadsrätt och privaträtt som EG-rättsliga regler, till exempel statsstöd, konkurrensrätt och offentlig upphandling. 33

34 Professor i kulturgeografi 1 juni 2007 Dieter K. Müller Dieter K. Müller föddes 1968 i Würzburg, Tyskland avlade han filosofie kandidatexamen vid Umeå universitet och 1999 blev han filosofie doktor i kulturgeografi. Efter en tid vid turismforskningsinstitutet Etour, Mittuniversitetet, erhöll han en tjänst som universitetslektor i kulturgeografi antogs han som docent i kulturgeografi. Han är ledamot i styrelsen för Vaartoe, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, samt medlem i Restauranghögskolans advisory board. Han är också medlem av redaktionskommittéerna för Current Issues in Tourism, Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, Tourism and Hospitality Management och Aurora. Fritidshusturism och nordliga rum Utgifter för turistresor tillhör de största posterna i många hushålls budget. Turism förväntas ge positiva ekonomiska effekter för destinationer inte minst i perifera områden. Dieter K. Müllers forskning berör speciellt fritidshusturismens betydelse för regional utveckling. I studier av tyskars förvärv av fritidshus i Sverige har han undersökt vilka motiv och restriktioner det finns för köpen. Dieter K. Müllers forskning belägger att fritidshusturism i hög grad bidrar till den regionala ekonomin trots att den ofta betraktas som en utmaning och belastning för lokalsamhällena. Fritidsboendet framstår som ett fenomen mellan migration och turism. Många hushåll väljer så småningom att bosätta sig permanent i fritidshuset. Med hänsyn till denna mobilitet är en viktig fråga huruvida dagens sätt att räkna befolkning lyckas spegla var människorna befinner sig i geografin. Vid sidan av fritidshusturism har hans forskning berört samisk turism, kulturarvsturism, turismens arbetsmarknad, naturturism och dess betydelse för regional utveckling, i synnerhet i det nordliga rummet. 34

35 Professor i psykologi 1 april 2007 Steven Nordin Steven Nordin är född 1960 i Los Angeles, USA. Han avlade filosofie kandidatexamen i psykologi 1985 och disputerade i psykologi vid Stockholms universitet var han postdoktor vid University of California, San Diego och San Diego State University. Han blev docent Efter anställning 1996 som forskarassistent vid institutionen för psykologi, Umeå universitet, tjänstgjorde han från 2002 som universitetslektor i psykologi. Steven Nordin är sedan många år adjungerad professor vid San Diego State University och adjungerad forskare vid Universitetssjukhuset Örebro. Han tilldelades 1998 utmärkelsen The Moskowitz- Jacobs Award for Research Excellence in Psycho physics of Taste and Smell. Hjärnan, psyket och hälsan Steven Nordin täcker flera vetenskapliga fält och den gemensamma nämnaren är medicinsk psykologi. Han har med särskilt intresse studerat sensorik, kognition och neuropsykologi i förhållande till frågor från yrkes- och miljömedicin, allergologi, otorhinolaryngo logi (öron- näsa-halssjukdomar), geriatrik, neurologi, radiologi, obstetrik och kostvetenskap. En aktuell fråga rör hur man kan definiera och förstå särskild miljökänslighet för kemiska ämnen och elektromagnetiska fält. Sedan många år studerar han sjukliga förändringar av lukt- och smaksinnen. Denna forskningsgren innefattar även hur luktsinnet påverkas av Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom och om denna förändring kan användas som del i en tidig diagnostik. Han studerar också mataversioner hos gravida kvinnor. Steven Nordins arbete präglas av det intresse han har för forskarens verktyg, metodologin. Under senare år har han ägnat mycket tid åt att utveckla och utvärdera psykofysiska, elektrofysiologiska och enkätbaserade mätmetoder som används både inom forskning och inom klinisk verksamhet. 35

36 Professor i psykologi med inriktning mot utvecklings- och biologisk psykologi 1 oktober 2007 Louise Rönnqvist Louise Rönnqvist föddes 1957 i Replot, Finland. Hon påbörjade studier i psykologi vid Umeå universitet 1984, antogs till forskarutbildning 1987, disputerade hösten 1993 och antogs som docent år Mellan åren 1987 och 1993 var hon anställd vid psykologiska institutionen som forskningsassistent och doktorand hade hon en HSFR-finansierad forskartjänst och sedan 1998 anställning som forskarassistent och lektor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet. Louise Rönnqvist var Postdoctoral Fellow vid Faculty of Human Movement Sciences, Amsterdam och vid Department of Psychology, Lancaster University, UK Hon har varit tillfällig gästforskare vid UCL, London, 2004 samt vid Université René Descartes, Paris, Sensomotorisk utveckling, avvikelser och lateralitet Louise Rönnqvists vetenskapliga produktion kan i huvudsak delas in i tre delar: Tidig sensomotorisk utveckling, utveckling och avvikelser av lateralitet samt medfödda hjärnskador och dess påverkan på sensomotorisk utveckling. Till det första området hör studier som rör små barns utveckling och förmåga att koordinera och kontrollera rörelser i olika kontext och vakenhetstillstånd. Studier som rör utvecklingen av lateralitet fokuserar bland annat på funktionella sidoskillnader och dess ursprung. Studier av barn och ungdomar med medfödd hjärnskada rör bland annat cp-skadade, barn med Asperger s syndrom samt barn med alkoholrelaterade hjärnskador förvärvade innan födelsen. Dessa har bland annat studerats med hjälp av optoelektronisk utrustning för att noggrant mäta och analysera rörelsernas uppbyggnad, anpassning, koordination och kontroll. Ett övergripande mål är att öka kunskapen om det normala utvecklingsmönstret, särskilt sensomotorisk utveckling, samt att tidigt identifiera och förstå när sådant utvecklingsmönster avviker från det typiska. 36

37 Professor i ryska 1 februari 2007 Per Ambrosiani Per Ambrosiani är född 1954 i Uppsala. Han avlade filosofie kandidatexamen 1980 och blev filosofie doktor i slaviska språk vid Stockholms universitet blev han docent vid samma universitet. Läsåren 1992/93 och 1995/96 tillbringade han som postdoktor vid Ryska vetenskapsakademien i Moskva respektive Ohio State University i USA anställdes han som universitetslektor i ryska vid Umeå universitet där han har varit verksam sedan dess. Per Ambrosiani är aktiv i det slavistiska samarbetet inom Svenska och Nordiska slavistförbundet, bland annat som medlem i redaktionen för tidskriften Scando-Slavica. Kyrkoslavisk språkkultur Per Ambrosianis forskning har företrädesvis språkhistorisk inriktning, inom vilken han särskilt har intresserat sig för den kyrkoslaviska skriftkulturen och förhållandet mellan språkets ljudstruktur och skrivna form, som det kommer till uttryck i medeltida slaviska handskrifter med ursprung i bland annat Ryssland, Bulgarien, Serbien och Grekland. Ett annat intresse är historisk lexikologi, där han har undersökt utvecklingen av bland annat väderstrecksbeteckningar och månadsnamn i ryska och andra slaviska språk. Under senare år har han varit verksam inom flera projekt med anknytning till ryskt arkivmaterial i Sverige, bland annat en brett upplagd undersökning av ryska bebyggelsenamn i nordvästra Ryssland. En stor del av dessa namn har särskild betydelse inte bara för rysk utan även för nordisk ortnamnsforskning, i synnerhet för forskning om ortnamn i flerspråkiga miljöer, eftersom de norra delarna av undersökningsområdet under 1600-talet utgjorde den svenska provinsen Ingermanland. 37

38 Professor i nordiska språk 1 september 2007 Jonas Carlquist Jonas Carlquist föddes 1961 i Uppsala. Han disputerade vid Stockholms universitet 1996 med avhandlingen De fornsvenska helgonlegenderna. Källor, stil och skriftmiljö. Efter att ha varit verksam som lektor i Stockholm, bland annat med ansvar för lärarutbildningsfrågor, flyttade han 2002 till Umeå där han i sin undervisning intresserat sig för skriftbruksproblem och språkvård. Som konsekvens av det utarbetade han 2005 språkkonsultprogrammet vid Umeå universitet antogs Jonas Carlquist som docent i nordiska språk. Sedan juli 2005 är han prodekanus vid humanistiska fakulteten. Medeltida kvinnligt läsande och ungdomars datorspelande Jonas Carlquists forskning rör texter och deras reception. Han har arbetat med texter från olika tider främst ur ett skriftbruksperspektiv. Den största delen av hans forskning har rört det folkspråkliga textmaterialet från det medeltida Vadstena kloster. I ett flertal olika studier, till exempel Vadstenasystrarnas textvärld, studier i systrarnas skriftbrukskompetens, lärdom och textförståelse, har han visat hur de medeltida uppbyggelsetexterna syftade till att ge birgittinernunnorna praktiska och ideologiska redskap som var viktiga för deras specifika livsval. Han har också visat att den kvinnliga skrivoch läskompetensen i nunnekonventet var omfattande och betydligt djupare än vad tidigare forskning hävdat. Genom idoga handskriftstudier har Jonas Carlquist visat hur den medeltida layouten kunde gynna både memorering och högläsning. I dag forskar han om hur medeltida visionärer använde känslor som argument för att föra ut sina budskap. När det gäller modernt material har han till exempel studerat hur datorspel berättar en historia och därigenom konkurrerar med andra typer av mer traditionella berättelser som exempelvis litteratur och film. 38

39 Professor i historia 1 oktober 2006 Jonny Hjelm Jonny Hjelm föddes 1956 i Robertsfors. Han har högskoleexamen med inriktning mot historia från 1984 och blev filosofie doktor i historia blev han docent i historia. Mellan 1992 och 1998 innehade han en forskarassistenttjänst vid institutionen för historia vid Umeå universitet var han universitetslektor vid samma institution och från 2006 är han professor vid institutionen för historiska studier vid Umeå universitet. Forskar om arbetsliv Jonny Hjelm disputerade med avhandlingen Skogsarbetarna och motorsågen: En studie av arbetsliv och teknisk förändring. Under 1990-talet fortsatte han att forska inom det arbetslivshistoriska fältet. Vid sidan av forskningen har han undervisat och haft administrativa uppdrag vid institutionen. Han har sedan 1980-talets slut på olika sätt strävat efter att föra ut forskningsresultat till icke akademisk publik genom föredrag, recensioner och populärvetenskapliga artiklar. Jonny Hjelm påbörjade 2001 ett forskningsprojekt inom idrottshistoria som slutrapporterades 2004 med boken Amasoner på planen. Svensk damfotboll Här behandlas den svenska damfotbollens framväxt. Han påbörjade därefter ett tvåårigt forskningsprojekt som rörde Handelsanställdas förbunds hundraårskrönika. I boken Hundra år med Handels (2006), beskrevs hur förbundet grundades av en mindre grupp varuutkörare i Malmö. I boken behandlas bland annat förbundets kamp för att organisera landets kontorister under och 1930-talen, affärstidsfrågan och radikaliseringen under 1900-talets sista decennier. I boken visas också hur förbundet feminiserats och övergått från att vara ett machobetonat transportarbetareförbund till att bli dagens kvinnodominerade (detalj-)handelsarbetareförbund. 39

40 Professor i fri konst med inriktning mot rumslig gestaltning 1 november 2006 Ingo Vetter Ingo Vetter föddes 1968 i Bensheim, Tyskland studerade han vid Hochschule für Künste, Bremen, Konstfack, Stockholm och Akademie der Bildenden Künste, München. Efter konstexamen 1997 började han arbeta med internationella utställningar, mottog arbets- och studiostipendier i München, Berlin, Graz och Rotterdam, arbetade med konst- och arkitekturrelaterade forskningsprojekt och undervisade vid konstinstitutioner i Tyskland, Holland och USA, senast vid Faculty of Architecture vid BTU Cottbus. Konstnärligt arbete som kunskapsproduktion Under de senaste tre årtiondena har vi, enligt Ingo Vetter, upplevt ett paradigmskifte inom ekonomi och politik, som utmärks av att det industriella produktionssamhället ersatts av det så kallade kunskapssamhället samt en mängd förändringar som kan samlas under nyckelordet globalisering. I samband med det har det offentliga som koncept och funktionen av det offentliga rummet ifrågasatts. Konstnärer navigerar genom detta konfliktfyllda område precis som andra aktiva, samhällsbundna aktörer. Ingo Vetter tror att konstärliga metoder och handlingar bär möjligheten att ta sig an komplexiteten i dagens värld på ett innovativt sätt genom att kombinera vetande och erfarenhet från olika discipliner och sociala sfärer. Han tänker sig konstnärligt arbete som en specifik form av kunskapsproduktion med förmåga att diskutera aspekter av verkligheten som annars skulle slinka igenom det allmänna medvetenhetsnätet. Hans personliga intresse ligger i produktionen och användandet av (det offentliga) rummet: när får individuella handlingar ett offentligt rum? Vilka faktorer och beteenden får offentligt utrymme? Vilken nytta har övergivna offentliga rum? Vilka funktioner och möjligheter har skulptur i dessa specifika miljöer? Ingo Vetter menar att konst aldrig har varit oberoende i sitt offentliga framträdande och även om man talar om autonomi så är det snarare en ideologi än en flykt. Vetters fråga skulle vara: finns det en funktionalitet inom offentlig skulptur? 40

41 Professor i fri konst med inriktning mot bild och video 1 november 2006 Florian Zeyfang Florian Zeyfang föddes 1965 i Stuttgart, Tyskland. Han studerade konst vid Hochschule der Künste, Berlin och vid The Whitney Independent Study Program i New York. Hans arbete har visats internationellt, senast i Projecting Time, Kunstverein Karlsruhe; Kurzfilmtage, Oberhausen; Experimenta, Bangalore; The London International Filmfestival, How to do Things, CCA Kiev; Universal Experience: Art, Life and the Touristís Eye, Museum of Contemporary Art, Chicago; Wild Walls, Artists Space, New York. Han har tilldelats flera priser, bland annat Förderpreis Junge Kunst Bremen 1999, stipendium vid MAK Schindler House i Los Angeles 2001, från Stiftung Schloss Bleckede och Edith-Ruß-Haus für Medienkunst, Oldenburg 2002 och var Artist in Residence vid Contemporary Art Center, Istanbul Han har undervisat som gästprofessor vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn och vid andra konstskolor världen över. Videoinstallationer, fotografi, objekt och film Under och efter utbildningen vid Konstakademien i Berlin arbetade Florian Zeyfang med flera konst- och videoinitiativ, som Botschaft e.v , TV-produktionsgruppen dogfilm, filminitiativet a-clip och i New York Parasite, i samarbete med konstnärer som Nils Norman, Renée Green, Mark Dion, Andrea Fraser, Gareth James med flera. Han var medansvarig för utställningar vid den 8:e Havanna Biennalen, Fotofest i Houston, Museum für Angewandte Kunst Vienna, MAK Schindlerhaus i Los Angeles och Swiss Institute, New York. På senare tid har han arbetat intensivt med film och expanded cinema i utställningprojekt som 1,2,3, Avant- Gardes; Warschau/Stuttgart/Bilbao 2006/7; Poor Manís Expression, Berlin 2006; Moving Spirit experimental Film in India; Halle Han har bland annat publicerat: I said I Love.That is the Promise. The TVideopolitics of Jean-Luc Godard, Berlin 2003; Florian Zeyfang: Fokussy, Frankfurt/M. 2004; 1,2,3, Avant-Gardes, Warsaw/Berlin 2007; och de kommande 4D Pabellon de Cuba, Vienna/Berlin 2007; och Poor Man s Expression, Berlin

42 Professor i litteraturvetenskap 1 oktober 2006 Anders Öhman Anders Öhman föddes i Luleå Han började vid Umeå universitet 1977, som amanuens vid kulturarbetarlinjen disputerade han i litteraturvetenskap. Därefter arbetade han som gymnasielärare och hade projektmedel från dåvarande Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet tills han 1993 fick tjänst som universitetslektor vid institutionen för litteraturvetenskap. Anders Öhman blev docent år 2000 och har bland annat varit ledare för profilområdet Det nordliga rummet erhöll han Ivar Lo-Johanssons personliga pris för boken De förskingrade. För närvarande är han föreståndare vid Centrum för studier av vetenskap och värderingar. Den populära sociala äventyrsromanen Anders Öhmans forskning har främst handlat om romanens historia, estetik och relation till samhället. I avhandlingen behandlar han den sociala äventyrsromanen, en populär genre vid mitten av 1800-talet. De sociala äventyrsromanerna blandade äventyrsintrig med socialt reportage för att utforska och gestalta problem i den framväxande storstaden: kriminalitet, prostitution och föräldralösa barn. En fråga som ställs i undersökningen är: när blev det fult att läsa för spänningens skull? Den sociala äventyrsromanen var från början accepterad av kritiken men betraktades senare som populärlitteratur. Anders Öhman har senare skrivit om populära genrer i ett historiskt och samtida perspektiv; science fiction, thriller, fantasy, kärleksromaner etc. Han har också undersökt den centrala ställning och den funktion som den självbiografiska romanen har haft i svensk litteratur från August Strindberg till dagens Carina Rydberg. Romanintresset har lett Anders Öhman till att undersöka vilken betydelse den norrländska romanen har haft för att skildra den dramatiska industrialiseringen av Norrland kring 1900, och för att skapa en norrländsk kulturell självmedvetenhet. 42

43 Professor i pedagogiskt arbete 1 september 2007 Karin Taube Karin Taube är född 1945 i Sundsvall. Hon blev folkskollärare i Uppsala Efter sju år som lärare avlade hon 1977 speciallärarexamen, 1978 filosofie kandidatexamen och 1989 filosofie doktorsexamen i psykologi vid Umeå universitet. Karin Taube var därefter lektor vid Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Högskolan i Kalmar. Hon blev docent vid Stockholms universitet 1998, professor i specialpedagogik vid Högskolan i Kalmar 2000, professor i pedagogik vid Mittuniversitetet 2002 och utnämndes till docent vid Åbo Akademi Läsa och förstå Karin Taubes forskning är i huvudsak inriktad på barns och ungdomars läsning. I en studie analyserades samspelet mellan grundskoleelevers läsutveckling och självbild. Tidiga svårigheter att lära sig läsa visade sig medföra sänkt tillit till den egna förmågan och ineffektiva strategier vid läsning. Vid kartläggningar av läsfärdigheter har Karin Taube dels fokuserat på situationen för elever med annat modersmål än svenska dels analyserat skillnader mellan flickors och pojkars läsförmåga och läsintresse. En serie mätningar av läsförmågan hos samtliga Stockholmselever i skolår tre visade inga skillnader i läsprestationer mellan elever som under visats med hjälp av en läsebok och elever som undervisats med utgångspunkt i deras eget talade språk. Sedan 1998 är Karin Taube ansvarig för den svenska delen av OECD-projektet Programme for International Student Assessment (PISA). Vart tredje år insamlas och analyseras uppgifter om elevers läsförståelse i ett stort antal länder. PISA har hittills visat att svenska femtonåriga elever läser bättre än genomsnittet i OECD-länderna. Resultaten syftar till att stödja politiska beslutsfattare inom utbildningsområdet. 43

44

45 PRISTAGARE vid Umeå universitet 2007

46 VETENSKAPLIGA PRIS vid Sven och Maud Thuréus pris Sven Thuréus, medicine och odon to logie hedersdoktor, leg. läkare och leg. tandläkare, och hans hustru Maud donerade den 2 november 1987 medel till den odonto logiska fakulteten vid Umeå universitet för bildandet av en fond benämnd Thuréus fond för odontologisk och stomatologisk forskning jämte plastikkirurgi. Fondens ändamål är att främja forskningen inom tändernas, käkarnas och munhålans område i vid bemärkelse. Prissumman är kronor och tilldelas, år 2007, professor Ulf Lekholm. Amanda och Per Algot Mångbergs pris Amanda Vilhelmina Mångberg, f. Johansson, och hennes make Per Algot Mångberg instiftade 1974 en fond. De före skrev att priset skall utdelas till en inom de nordiska länderna bosatt forskare, som gjort en synnerligen stor insats för främjande av de neurologiska, neurokirurgiska eller oto-rhino-laryngologiska vetenskaperna. Prissumman är kronor och tilldelas, år 2007, professor Matti Anniko. Eric K. Fernströms pris Skeppsredare Eric K. Fernströms stiftelse för främjande av vetenskaplig medicinsk forskning instiftades år Dels utdelas Eric K. Fernströms stora nordiska pris, dels Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Det sistnämnda priset utdelas varje år till pristagare från var och en av de sex medicinska fakulteterna i landet. Prissumman är kronor och tilldelas, år 2007, forskare Erik Johansson. Stiftelsen Språk och kulturs pris Forskningscentret Språk och kultur har erhållit en donation på kronor av en anonym givare. Medlen förvaltas av en stiftelse med namnet Språk och kultur. Enligt stiftelseurkunden skall en del av avkastningen användas till ett pris för framstående forskning av tvärvetenskaplig karaktär som omfattar om rådena språk och kultur. Prissumman är kronor och tilldelas, år 2007, museumsinspektør Marie Stoklund. Kungl. Skytteanska samfundets pris Kungl. Skytteanska samfundet har instiftat priser till yngre forskare vid Umeå universitet för framstående insatser inom humaniora, medicin, samhällsvetenskap och teknik/naturvetenskap. Prissumman är kronor till var och en av pristagarna och tilldelas, år 2007, fil.dr. Lotta Vikström, docent Niklas Arnberg, fil.dr. Jörgen Hellström och docent Ludvig Edman. Margareta och Eric Modigs pris Margareta och Eric Modigs pris instiftades av Kungl. Skytteanska samfundet år 1998 efter en donation av konsul Eric Modig och dennes hustru Margareta Modig, Umeå. Enligt donatorernas önskan skall priset utdelas till en förtjänt forskare eller forskargrupp för att stödja och uppmuntra forskning inom företrädesvis ögats, hjärtats och lungans områden. Prissumman är kronor och tilldelas, år 2007, professor Lars-Eric Thornell. Nordeas vetenskapliga pris Nordbankens (nuvarande Nordea) Norr landsstiftelse be slöt den 17 mars 1995 att inrätta Nordbankens vetenskapliga pris till forskare vid Umeå universitet. Priset tilldelas forskare som gjort framstående insatser för främjande av vetenskaplig forskning och utveck- 46

47 Umeå universitet 2007 ling inom framförallt samhälls veten skap liga, rättsvetenskapliga och/eller data veten skapliga forskningsområden. Även andra forskningsområden kan vara aktuella om de bedöms ha relevans för bankverk samhet. Prissum man är kronor och tilldelas, år 2007, professor Jonny Holmström. Eric Kempes pris Stiftelsen Seth M. Kempes minne beslöt år 1995 att inrätta ett pris till författaren av den bästa uppsatsen inom området miljö- och naturresursekonomi som under de senaste två åren har publicerats i en välrenommerad vetenskaplig tidskrift. Författaren måste vara knuten till en europeisk forskningsinstitution. Priset tillkännages vartannat år vid EAEREs årliga konferens. Prissumman är Euro och tilldelas, år 2007, professor Partha Dasgupta och professor Eric Maskin. Fridtjuv Berg-priset Lärarförbundets nationella pedagogiska pris Lärarförbundet instiftade detta pris från och med år 2004 för att uppmärksamma antingen framstående forskningsinsatser inom området lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, eller främjandet av sådan forskning och forskarutbildning. Prisets namn påminner om de banbrytande insatser Fridtjuv Berg ( ) gjorde för att främja läraryrke, lärarfacklig verksamhet och skolreformer. Prissumman är kr och tilldelas, år 2007, professor Mikael Alexandersson. Västerbottens-Kurirens jubileumsfonds publicistiska pris Västerbottens-Kurirens jubileumsfonds publicistiska pris utdelas till en publicist som uppvisar betydande självständighet och intar en analyserande och reflekterande hållning, har gedigna kunskaper om det omgivande samhället och förmåga att brett nå ut med sitt budskap. Prissumman är kronor och tilldelas, år 2007, redaktionschef Marianne Berglund. Stiftelsen Lars Warfvinges resestipendium Medicine doktor Lars Warfvinge överlämnade 1986 ett antal aktier som skall utgöra en fond vid medicinska fakulteten kallad Warfvinges resestipendium. Stipendiet kan inte sökas, utan skall av medicinska fakulteten vid Umeå universitet tilldelas författaren av den värdefullaste gradualavhandlingen under den senaste treårsperioden. Prissumman är kronor och tilldelas, år 2007, fil.dr. Marina Aspholm. Sparbanksstiftelsen Norrlands pris Sparbankstiftelsen Norrland utdelar i samarbete med Insamlingsstiftelsen för strokeforskning i Norrland pris till en forskare som varit särskilt framstående inom strokeområdet. Prissumman är kronor och tilldelas, år 2007, professor Kjell Asplund. Görel Bohlins genusforskarpris Landshövding Görel Bohlins Stiftelse har instiftat ett pris för genusforskning. Priset ges till en forskare som gjort värdefulla vetenskapliga eller andra insatser inom genusforskning vid Umeå universitet. Prissumman är kronor och tilldelas, år 2007, universitetslektor Sylvia Benckert. 47

48 Sven och Maud Thuréus pris 2007 Ulf Lekholm Ulf Lekholm föddes 1944 i Lund. Han avlade tandläkarexamen 1968 vid odontologiska fakulteten i Malmö, Lunds universitet, samt blev specialist i oral kirurgi 1977 vid käkkirurgiska kliniken, odontologiska fakulteten i Göteborg, där han året innan avlagt odontologie doktorsexamen. Han påbörjade samarbetet med professor Brånemark i Göteborg 1978 och startade Brånemarkkliniken Han blev adjungerad professor i oral implantatkirurgi 1988 samt professor i ämnet 2000 vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Under var han prodekanus vid nämnda fakultet och är sedan 2006 klinikchef vid käkkirurgiska kliniken, folktandvården, Göteborg. Forskning om munslemhinnan Ulf Lekholms forskning var initialt fokuserad på faktorer som styr munslemhinnans förmåga att skydda sig mot inverkan av cancerframkallande ämnen. Han har bland annat visat hur lipidsammansättningen i munslemhinnans cellmembraner påverkas vid nedsatt leverfunktion eller via tillförsel av kost bristfällig på essentiella fettsyror vilket leder till försämrat skydd i slemhinnan mot kemisk påverkan. I och med kontakten med professor P-I Brånemark kom Ulf Lekholms forskning att fokusera på faktorer som förbättrar inläkningen av benförankrade implantat samt på uppföljningen av patienter med tandlöshet som behandlats med sådana. Många av hans publikationer utgör idag också referensstudier för behandlingsformen. Under åren som klinikchef för Brånemarkkliniken ansvarade han för en omfattande undervisningsverksamhet rörande behandling med orala implantat och han var med och introducerade metodiken nationellt och internationellt. Han har även skapat det utbildningsprogram som ges på grundutbildningsnivå vid odontologiska institutionen i Göteborg och som starkt efterfrågas av studenterna. 48

49 Amanda och Per Algot Mångbergs pris 2007 Matti Anniko Matti Anniko är född1947 i Hannover. Han disputerade 1978 vid Karolinska Institutet och blev samma år specialist i öron-, näs- och halssjukdomar vid Karolinska sjukhuset där han var verksam i flera år blev han docent och var han professor vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Han handledde flera av öron-, näs- och halsklinikens läkare till disputation. Sedan 1990 är Matti Anniko professor vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Han är hedersledamot i bulgariska vetenskapsakademien och innehar Ortho McNeil professorship i USA samt fem hedersprofessurer i Kina. Forskar om hörsel- och balansorganen Matti Annikos forskning spänner över en rad områden som berör hörsel- och balanssinnet. Forskningsinsatserna har främst ägnats åt örats utveckling och mognad, dess morfologiska och molekylära uppbyggnad samt skademönster. Innerörat innehåller sinnesceller för hörsel och balans, det har en komplicerad struktur och är svårt att undersöka hos patienter. Matti Anniko har i åtskilliga studier visat på en rad intressanta detaljer i sinnescellernas uppbyggnad och funktion ända ned till molekylär nivå. Fynden har bidragit till ökad förståelse för det normalt fungerande innerörat men har också ökat kunskapen om hur olika genetiska avvikelser och sjukliga tillstånd drabbar innerörats olika cellförband. Han har visat hur skador uppstår i innerörat efter påverkan från till exempel läkemedel, bakterietoxiner och strålbehandling. Av speciellt intresse är grundläggande arbeten med betydelse för möjlig utveckling av farmakologisk behandling via runda fönstermembranet. Under senare år har han ägnat sig åt forskning kring cancer inom huvud- och halsområdet. Sedan 1999 är Matti Anniko chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften Acta Oto-Laryngologica. 49

50 Eric K. Fernströms pris 2007 Erik Johansson Erik Johansson föddes 1967 i Skellefteå. Han fick sin grundutbildning vid Umeå universitet och disputerade vid institutionen för medicinsk kemi 1997 med professor Lars Thelander som handledare. Efter en postdoktorsvistelse vid Washington University School of Me dicine, Saint Louis, USA, tillträdde han en forskarassistenttjänst i molekylär medicin vid Umeå universitet Erik Johansson blev docent i medicinsk kemi 2003 och anställdes 2006 som forskare vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Studier av hur arvsmassan kopieras Erik Johansson får priset för sina studier av DNA-polymeras epsilon, ett enzym som har viktiga funktioner vid kopieringen av cellernas arvsmassa. Under vistelsen i professor Peter Burgers laboratorium i St. Louis, USA, studerade han DNA-polymeras delta, ett av två DNA-polymeras som står för bulksyntesen av arvsmassa hos högre organismer. Tillbaka i Sverige utvecklade han metoder som gjorde det möjligt att för första gången rena fram DNA-polymeras epsilon i mängder som gör detaljerade biokemiska studier möjliga. DNA-polymeras epsilon är det andra DNA-polymeraset som står för bulksyntesen av arvsmassa hos högre organismer. Det är uppbyggt av fyra olika proteiner (subenheter). I samarbete med Francisco Asturias, Scripps Research Institute, USA, bestämde han strukturen hos DNA-polymeras epsilon till en upplösning på 20 Å (Ångström). Detta är den första strukturen av ett DNA-polymeras med flera subenheter som beskrivits. Bilden av enzymet och en biokemisk analys förklarar en del av dess unika funktioner och aktivitet. Erik Johansson samarbetar med en rad ledande DNA-syntesforskare. En av dem är Thomas A. Kunkel (se Hedersdoktorer), med vilken han nyligen publicerat en artikel i Science där bevis presenterades för vilken funktion som DNA-polymeras epsilon har vid kopieringen av arvsmassan. 50

51 Stiftelsen Språk och kulturs pris 2007 Marie Stoklund Marie Ingerslev Stoklund föddes 1934 i Köpenhamn, Danmark. Hon intresserade sig redan under studierna i Köpenhamn och Aarhus för runologi och skrev sin kanditate magister-avhandling om förhållandet mellan den äldre och den yngre runraden. Efter arbete inom runforskning och universitetsundervisning blev hon konsulent vid Nationalmuseets runologisk-epigrafiska laboratorium i Köpenhamn arbetade hon vid forsknings- och informationsavdelningen, först som museumsinspektör och från 1998 som seniorforskare. Hennes forsknings-, utgivnings- och projektverksamhet har stötts av SHF, det danska humanistiska forskningsrådet belönades hon med Kunglig Gustav Adolfs Akademiens pris för svensk folkkultur. Stora insatser inom nordisk runologi En lång rad artiklar vittnar om Marie Stoklunds stora insatser inom nordisk runologi. Hennes forskning kännetecknas av noggrannhet, analysförmåga och öppenhet för olika perspektiv. Hon har lämnat bestående bidrag till uttydningen av äldre och svårtolkade inskrifter. Lika betydande är hennes fortlöpande dokumentation och analys av nyupptäckta fynd, en del från Schleswig och Skåne. Hennes skrifter ger en fascinerande inblick i runornas kronologi, typologi och användningsområden, från de första runorna germanernas skriftspråk i skuggan av det romerska imperiet fram till sen medeltid. Inte bara runstenar avhandlas, också en mängd föremål som brakteater, fibulor, blyamuletter, ringar, tänder på valross- och narvalsskallar, benbitar med mera. Tillsammans med Michael Lerche Nielsen har hon bearbetat alla danska, grönländska och färöiska inskrifter för den samnordiska databasen vid Uppsala universitet samt upprättat ett runcentrum vid Köpenhamns universitet. Marie Stoklund har arbetat förutsättningslöst och tvärvetenskapligt och bidragit till att befästa runologins ställning som en nyckel till forntida kultur. 51

52 Kungl. Skytteanska samfundets pris 2007 Niklas Arnberg Niklas Arnberg föddes 1969 i Norrköping. Han avlade filosofie kandidatexamen 1996, filosofie doktorsexamen 2001 och blev docent Vid enheten för virologi vid Umeå universitet var han doktorand mellan 1996 och 2001 samt postdoktor mellan 2002 och Vid samma enhet har han en tjänst som forskarassistent sedan Niklas Arnberg är styrelsemedlem i Svenska föreningen för mikrobiologi och ledamot i Svenska sällskapet för medicinsk forskning erhöll han Svenska sällskapet för medicinsk forsknings stipendium för postdoktoral utbildning i medicinsk vetenskap för vinnande av docentkompetens. Studerar de tidiga stegen i virus livscykel Niklas Arnberg studerar de komponenter och mekanismer som reglerar de tidiga stegen i virus livscykel, det vill säga då virus binder till och tar sig in i en värdcell. Forskningen syftar till att öka förståelsen för dessa steg och att på sikt utveckla nya typer av antivirala medel som hindrar processen. De virus som studeras tillhör framför allt familjen adenovirus. De orsakar infektioner i bland annat ögon, luftvägar, tarm och urinvägar. Infektionen kan vara dödlig hos människor med nedsatt immunförsvar. Niklas Arnberg har identifierat flera komponenter som finns på utsidan av värdceller, eller i dess omgivning, och som adenovirus fäster till för att sedan inträda i cellen. Ett viktigt mål med forskningen är att identifiera och prova ut molekyler som kan störa virus bindning till dessa komponenter. Molekyler som är baserade på eller liknar sialinsyra hindrar effektivt adenovirus från att binda till och infektera celler i provrör. Niklas Arnberg arbetar tillsammans med läkemedelsföretag för utveckling av nya antivirala medel. 52

53 Kungl. Skytteanska samfundets pris 2007 Ludvig Edman Ludvig Edman föddes 1967 i Lund. Han avlade civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid Umeå universitet 1996 och därefter doktorsexamen 2001, med en avhandling som belönades med Vattenfall s scholarship for a PhD thesis expected to be of significant value to the energy industry. Han utsågs till Wenner-Gren Fellow 2001 och tillbringade tre år som postdoktor vid University of California at Santa Barbara för att sedan återvända till institutionen för fysik vid Umeå universitet och starta en forskargrupp inom området organisk elektronik utsågs Ludvig Edman till docent och påbörjade en forskarassistenttjänst finansierad av Vetenskapsrådet. Forskning om organisk elektronik Ludvig Edmans forskning innefattar studier av organiska molekyler och polymerer med sofistikerade elektroniska egenskaper (till exempel hög ledningsförmåga och fluorescens) och utveckling av en ny typ av organisk elektronik baserad på sådana material. Via studier av elektrokemiska, elektroniska och optiska egenskaper har Ludvig Edman kunnat designa och tillverka optiskt pumpade lasrar, fälteffektstransistorer och ljusemitterande elektrokemiska celler med god prestanda. Den senare är speciellt intressant då den på ett enkelt sätt kan tillverkas som en mycket tunn och flexibel komponent som kan avge kraftigt ljus redan vid låg applicerad spänning (5 V). En sådan effektiv, formbar och billig ljuskälla kan bidra till att dagens ineffektiva glödlampor (där enbart 5 % av tillförd energi blir ljus) kan ersättas. Ludvig Edman har också demonstrerat en rättfram laserbaserad metod för tillverkning av mycket små komponenter (på submikrometer nivå), som också möjliggör för stabila och billiga solceller. 53

54 Kungl. Skytteanska samfundets pris 2007 Jörgen Hellström Jörgen Hellström föddes 1970 i Örnsköldsvik. Han avlade filosofie kandidatexamen i nationalekonomi 1996, filosofie licenciatexamen i ekonometri 1999 och disputerade i ekonometri 2002 vid institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet. Hans forskning belönades med ett treårigt postdoktorsstipendium från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse Han har forskat och undervisat vid institutionen för nationalekonomi och vid Handelshögskolan, Umeå universitet. Sedan 2005 har Jörgen Hellströms forskning möjliggjorts via extern finansiering från Formas och Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse. Utvecklar metoder för bättre analys av data Jörgen Hellströms forskning har berört en mängd områden inom nationalekonomi. Den gemensamma nämnaren har varit ekonometrisk metodutveckling och tilllämpning av dessa metoder. Metodutvecklingen som till stor del berört analys av heltalsdata (till exempel antal resor, sjukbesök, företag) har förbättrat möjligheterna att analysera just denna typ av data. Metodutvecklingen har använts i studier inom en rad områden, till exempel miljöekonomi, hälsoekonomi och finansiell ekonomi. I några mer uppmärksammade bidrag utvecklas metoder för att bättre förstå hushållens resvanor och hur de påverkas av miljöinriktade skatter, samt metoder för att bättre förstå individers beslut gällande frekvensen i läkarbesök och effekter av ökad generikakonsumtion (generika är läkemedel som inte åtnjuter patentskydd och därför kan produceras av flera tillverkare). Bidrag har även gjorts för att på ett bättre sätt kunna mäta välfärdseffekter hos hushållen orsakade av förändrade miljöskatter. På senare år har Jörgen Hellströms forskning främst fokuserats på finansiella risker med inriktning på identifikation av extrema förändringar i aktiepriser samt upphovet till dessa. 54

55 Kungl. Skytteanska samfundets pris 2007 Lotta Vikström Lotta Vikström föddes 1971 i Kisa. Hon kom till Umeå universitet 1991 och tog examen på kulturvetarlinjen 1994 och på lärarprogrammet Däremellan påbörjade hon doktorandutbildning i historia och knöts till ett EU-sponsrat projekt om tjänstefolk. Efter disputationen 2003 har hon undervisat och deltagit i två projekt finansierade av Riksbankens jubileumsfond och Vetenskapsrådet tilldelades Lotta Vikström en fakultetsfinansierad forskarassistentstjänst i historia. För närvarande innehar hon en postdoktoral tjänst genom Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Människors livsförlopp och historiska villkor Lotta Vikströms undersökningar utgörs av historiedemografiska analyser baserade på kyrkböcker. Hennes avhandling behandlar migranternas flyttnings- och vigselmönster i 1800-talets Sundsvall, deras försörjnings- och karriärmöjligheter samt deras migrationsmotiv. Hon har även undersökt det utanförskap fattigfolk och brottslingar hanterade. Studierna präglas av ett genusperspektiv. Hon rekonstruerar människors levnadsbanor och diskuterar deras erfarenheter utifrån livsförloppsteorier. Risken eller chansen att flytta, göra karriär, gifta sig eller dö tidigt, vittnar om individers historiska villkor och hur dessa varierar beroende på om man var kvinna, fattig, rik, migrant, kriminell eller inte. Lotta Vikströms forskning har en tvärvetenskaplig profil. Hon tillhör två av universitetets forskarmiljöer, befolkningsstudier och genusstudier, som Vetenskapsrådet har klassat som särskilt starka. De närmaste åren kommer hon att belysa kvinnors arbete och självständighet i relation till deras familjeliv under 1800-talet samt inleda studier kring samiska kvinnor som lämnade lappmarken. 55

56 Margareta och Eric Modigs pris 2007 Lars-Eric Thornell Lars-Eric Thornell föddes 1942 i Vetlanda. Han avlade medicine kandidatexamen vid Göteborgs universitet 1964 och disputerade vid Umeå universitet Han blev docent i anatomi samma år och legitimerad läkare Sedan 1974 är han ansvarig för muskelforskningen vid enheten för anatomi, Umeå universitet. Han ingår i European Neuro Muscular Centres arbetsgrupper, i Editorial Board för Histochemis try and Cell Biology och i Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. Lars-Eric Thornell erhöll Eric K. Fernströms pris 1985 och utnämndes till professor Han tilldelades Thuréuspriset Studier av cellskelett i hjärt- och skelettmuskler Lars-Eric Thornell har studerat de Purkinje-fibrer som ingår i hjärtats retledningsystem och svarar för regleringen av hjärtats pumpfunktion. Han har påvisat att fibrerna är specialiserade celler med ett cellskelett av intermediära filament. Hans forskargrupp isolerade proteinet som bygger upp de intermediära filamenten och producerade antikroppar som användes för att påvisa motsvarande intermediära filament i andra typer av celler och hur cellskelettet förändras under utvecklingen av hjärtat och skelettmuskulaturen. Intresse har också ägnats åt förändringar i cellskelettet vid hjärt- och skelettmuskelsjukdomar. I samarbete med internationella forskare har gruppen befäst filamentens funktion som cellskelettkomponenter. Patienter med gendefekt för intermediärfilament-proteinet desmin har studerats. Hypotesen att cellskelettet skadas i samband med belastning som ger träningsvärk har omvärderats tack vare resultat från gruppen. Det som antagits vara en skada utgör en anpassningsprocess i muskeln för att stå emot nya påfrestningar. Lars-Eric Thornells forskning innefattar även musklernas sinnesorgan, muskelspolar, belastningsskador samt ef fekter av träning och dopning. 56

57 Nordeas vetenskapliga pris 2007 Jonny Holmström Jonny Holmström föddes 1968 i Arvidsjaur. Han började forskarutbildningen 1995 och disputerade vid institutionen för informatik, Umeå universitet, Han har varit gästforskare vid Georgia State University, Atlanta, USA, och Florida International University, Miami, USA. Jonny Holmström antogs som docent vid institutionen för informatik Han tilldelades Kungl. Skytteanska samfundets pris för yngre forskare Sedan 2006 är han professor i informatik. Informationsteknik i innovationsperspektiv Jonny Holmström har studerat informationsteknikens sociala och affärsmässiga konsekvenser, speciellt teknikens förändrade kraft på organisationer. Hans forskning är i huvudsak grundad i en applicering och vidareutveckling av aktör-nätverksteorin, en ansats som han tillämpar i studiet av digitala tjänster i olika sammanhang. I hans avhandling utvecklas en teori om informationsteknikens roll i nätverksorganisationer. Andra arbeten har berört digitala tjänster inom banksektorn och informationsteknikens förändrande roll inom process- och tillverkningsindustrin. Pågående arbeten handlar om informationsteknikens inverkan på innovationsprocesser. I ett samverkansprojekt mellan Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, finansierat av Vinnova, studeras innovationsprocesser i regionens process- och tillverkningsindustri och hur informationsteknik påverkar dessa. Studierna pekar på ett innovativt möte mellan industri- och informationssamhälle. Ett projekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond berörde innovationsprocesser som äger rum i fildelningsnätverk. Jonny Holmströms arbeten är publicerade i många internationella tidskrifter och han är en flitigt anlitad föreläsare vid lärosäten inom och utom Sverige. Han är ordförande i styrgruppen för tillämpad IT ett strategiskt utvecklingsområde vid Umeå universitet. 57

58 Eric Kempes pris 2007 Partha Dasgupta Eric Maskin Erik Kempes Pris tilldelas professorerna Sir Partha Dasgupta, Cambridge University, och Eric Maskin, Institute for Advanced Study, Princeton, för deras studie Uncertainty and Hyperbolic Discounting, publicerad i American Economic Review vol. 95, no. 4, sid , Partha Dasgupta föddes 1942 i Dhaka, Indien. Han har sin utbildning dels från University of Delhi (fysik), dels från Cambridge University (matematik respektive nationalekonomi), där han också blev Ph.D. i nationalekonomi Han har innehaft flera olika positioner som professor i nationalekonomi vid engelska och amerikanska universitet, till exempel vid London School of Economics och Stanford University (där han också var professor i filosofi) och för närvarande är han innehavare av den så kallade Frank Ramsey-professuren i nationalekonomi i Cambridge. Partha Dasguptas forskningsintressen täcker en stor del av det nationalekonomiska ämnets huvudområden. Som exempel kan nämnas omfattande vetenskapliga bidrag inom områdena utvecklingsekonomi, miljöekonomi, naturresursekonomi och spelteori. Han adlades år 2002 för sina insatser inom den nationalekonomiska vetenskapen. 58

59 Eric Kempes pris 2007 Eric Maskin föddes 1950 i New York, USA. Han är utbildad vid Harvard University inom områdena matematik respektive tillämpad matematik och blev Ph. D. i tillämpad matematik Han har innehaft flera olika professurer med inriktning mot nationalekonomi, bland annat vid MIT och Harvard University, och han är för närvarande innehavare av den så kallade Albert O. Hirschman-professuren vid Institute for Advanced Study i Princeton. Han är dessutom redaktör för tidskriften Economics Letters. Eric Maskins forskningsintressen ligger framför allt inom området mikroekonomi; särskilt spelteori, där han idag är en av världens ledande forskare. Forskningen avser till exempel teoribildning kring sociala beslutsregler, auktionsteori och det som brukar kallas mekanism design. Det sistnämnda handlar bland annat om att konstruera ekonomiska incitament (till exempel via ekonomisk politik) som styr det ekonomiska systemet i riktning mot vissa i förväg bestämda målsättningar. Hyperbolisk diskontering Miljöekonomi handlar ofta om ekonomiska beslut med konsekvenser långt in i framtiden. Partha Dasgupta och Eric Maskin tilldelas Erik Kempes pris för ett fundamentalt bidrag till teoribildningen kring hur beslutsfattare agerar under osäkerhet om när i framtiden konsekvenserna av olika handlingsalternativ kommer att realiseras. Forskningen har resulterat i en förklaring till förekomsten av hyperbolisk diskontering ; ett fenomen som förenklat kan tolkas så att människor beter sig som om de lägger en relativt sett mindre vikt på framtida välfärd när de idag jämför två näraliggande perioder, än när de idag gör samma jämförelse mellan två perioder som ligger längre fram i tiden. En möjlig konsekvens av hyperbolisk diskontering är en tendens att skjuta upp beslut som är kostsamma idag men medger fördelar i framtiden. Författarna visar att den typ av beteende som hyperbolisk diskontering leder till kan vara rationellt ur den enskilde aktörens synvinkel: de analyserar ett beslutsproblem där de rationella aktörerna beter sig som om de är mer otåliga när tidshorisonten är kort jämfört med när den är längre, och drivkraften bakom detta beteende är just den osäkerhet som nämndes ovan. Resultatet har i sin tur stor betydelse för förståelsen av beslutsproblem med tydliga framtida konsekvenser; till exempel drivkrafterna bakom klimatproblemet liksom flera andra ekonomiska beslut med miljökonsekvenser. 59

60 Fridtjuv Berg-priset 2007 Mikael Alexandersson Mikael Alexandersson är född 1952 i Göteborg. Han blev 1976 mellanstadielärare efter studier i Karlstad och studerade därefter pedagogik och statskunskap vid Göteborgs universitet där han avlade doktorsexamen 1994 i pedagogik. Han har tjänstgjort som lärare i skolan och senare som universitetslärare i pedagogik. Sedan 2003 är han professor i allmändidaktik vid Göteborgs universitet. Han har också varit professor vid Luleå tekniska universitet. Mikael Alexandersson är dekan vid utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet samt biträdande föreståndare för LinCS, The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society. Han var gästforskare vid universitetet i Hong Kong 2001 och han ingår i ledningen för det internationella forskningsprojektet The Children of Immigrants in Schools som finansieras av det amerikanska vetenskapsrådet (National Science Foundation). Han tilldelas Fridtjuv Berg-priset, Lärarförbundets nationella pedagogiska pris, 2007 för sina framstående forskningsinsatser och för sitt arbete med att utveckla förutsättningarna för forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningens område. Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet Mikael Alexandersson har lett en rad forskningsprojekt inom lärarutbildningens och den pedagogiska yrkesverksamhetens område och har rönt både nationellt och internationellt erkännande. Forskningen spänner över ett flertal områden och innefattar såväl strukturellt inriktade projekt som medvetandeteoretiskt orienterade. Forskningsfrågorna har dels handlat om styrning och implementering av reformer, dels om vad som är fokus för lärares medvetande då de undervisar. Han har också, som ordförande i Lärarförbundets vetenskapliga råd, engagerat sig i utvecklingen av läraryrkets kunskapsbas. Utvecklingen av Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) har medfört att nya samverkansformer mellan lärarutbildning och skola skapats. Mikael Alexandersson har också aktivt deltagit i utvärderingsoch utredningsarbete såväl lokalt som nationellt. 60

61 Västerbottens-Kurirens jubileumsfonds publicistiska pris 2007 Marianne Berglund Marianne Berglund är född 1947 i Överkalix kommun. Barndomsdrömmen att bli lärare förverkligade hon dubbelt, då hon först utbildade sig till förskollärare och efter en tid i yrket genomgick en utbildning till lågstadielärare. Intresset för att ständigt utvecklas gjorde att hon sökte sig nya vägar. Journalistutbildning blev därför nästa steg. Under en femårsperiod som journalist vid Norrbottens-Kurirens lokalredaktion bevakade hon fem kommuner i östra Norrbotten. Lokalredaktör och redaktionschef Vid Haparandabladet, där hon är anställd sedan 1991, fungerar hon som lokalredaktör i Övertorneå samtidigt som hon är tidningens redaktionschef. Det har tidvis inneburit hårt arbete att utveckla den lilla lokaltidningen, som numera är både gedigen och läsvärd. Hennes personliga krönikor har genom åren väckt uppskattning. Eftersom fotografi är ett av hennes stora intressen har tidningen haft nytta av hennes bilder, främst av natur och djurliv. För några år sedan blev hon Årets fotograf i en tävling anordnad av Sveriges hembygdsförbund och i våras fick hon ta emot pris i fototävlingen Bilden av friska Norrbotten. Ungefär samtidigt som hon tilldelades Västerbottens-Kurirens jubileumsfonds pris 2007, Norrlands stora journalistpris, för sin publicistiska gärning, var hon en av tre nominerade till Tidningsutgivarnas övre Norrlandskrets pris, Årets tidningsprofil i Norrbotten och Västerbotten. Hennes stora mål i arbetet är att beskriva det som sker på alla plan i samhället. Då allt som skrivs och kommer ut i offentlighet berör minst en person, insåg hon tidigt att uppgiften är grannlaga. Det har inte hindrat henne från att ta itu med de jobb som inneburit obehagliga avslöjanden. Marianne Berglund är självständig i sitt arbete, hon intar en analyserande hållning, har gedigna kunskaper och en god stilistisk förmåga. Därför når hon lätt ut till sina läsare. 61

62 Stiftelsen Lars Warfvinges resestipendium 2007 Marina Aspholm Marina Aspholm föddes 1972 i Kiruna. Hon tog magisterexamen i molekylärbiologi vid Umeå universitet Hon antogs till biomedicinska forskarskolan och fick en doktorandtjänst från Stiftelsen för strategisk forskning disputerade Marina Aspholm med avhandlingen Adaptation of Helicobacter pylori Adherence Properties in Promotion of Host Tropism and Inflammatory Disease och tilldelades Young Scientist Award 2005, från tidskriften Science och GE Healthcare för årets bästa molekylärbiologiska avhandling i Europa. För närvarande är hon EMBO-stipendiat och postdoktor vid Oslo universitet. En kameleont i magen För 25 år sedan upptäcktes magsårsbakterien Helicobacter pylori och den gamla sanningen att magsår uppstår av stress fick ett slut. Upptäckten belönades 2005 med Nobelpriset. Helicobacter är en livslång infektion. För att bakterien ska överleva i magen har den utvecklat unika vidhäftningsegenskaper, vilka Marina Aspholm har studerat i Thomas Boréns forskargrupp. Hon har visat att H. pylori använder en tvåstegsmekanism för vidhäftning till magslemhinnan. Bakterien binder först till sockerstrukturer på cellytor i den friska magen och därefter till sockerstrukturer som uppträder när magen blir inflammerad. Marina Aspholm har även visat att H. pylori binder till de strukturer som bestämmer vilken ABOblodgrupp man tillhör och att bakterien anpassar sina vidhäftningsegenskaper till ABO-blodgruppen hos olika befolkningar. H. pylori är alltså en anpassningsbar bakterie som först lär känna sin miljö och sedan anpassar sig för att orsaka en livslång infektion. Forskningsresultaten är betydelsefulla för möjligheterna att ta fram ett vaccin mot Helicobacter och magsjukdom. 62

63 Sparbanksstiftelsen Norrlands pris 2007 Kjell Asplund Kjell Asplund föddes 1943 i Botsmark. Han studerade medicin i Uppsala, blev legitimerad läkare 1974, avlade medicine doktorsexamen i histologi vid Uppsala universitet 1972 och blev docent i histologi 1973 och i internmedicin Kjell Asplund var postdoktor vid Northwestern University, Chicago, USA, Åren hade han anställningar vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet, som professor i medicin. Kjell Asplund var styrelseordförande vid SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) Sedan 2004 är han generaldirektör vid Socialstyrelsen men har behållit kontakten med Umeå universitet där han varit adjungerad professor i medicin. Kjell Asplund ingår sedan 2007 i universitetsstyrelsen vid Umeå universitet. Unika insatser inom strokeområdet Kjell Asplund är en självklar pristagare av Sparbanksstiftelsen Norrlands forskarpris år 2007 inom området för stroke- och kärlsjukdomar, tack vare sina unika insatser inom strokeområdet. Kjell Asplund har varit en av de allra främsta förgrundsgestalterna som byggt upp och utformat goda villkor för strokevård i Umeå, i Sverige och inte minst internationellt. Han var med och startade strokeenheten vid NUS 1977, världens numera äldsta strokeenhet i bruk. Verksamheten här har legat till grund för många avhandlingar med kliniknära forskning ledd av Kjell Asplund. Han är ett världsnamn inom kardiovaskulär epidemiologi och har bland annat lett WHO-projektet MONICA (Multinational Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease) världens mest omfattande kartläggning av stroke och hjärtinfarkt. Kjell Asplund har varit ordförande i European Stroke Council och varit initiativtagare till den så kallade Helsingborgsdeklarationen där internationella mål och rekommendationer gällande stroke har formulerats. 63

64 Görel Bohlins genusforskarpris 2007 Sylvia Benckert Sylvia Benckert föddes 1941 i Gävle. Hon avlade filosofie kandidatexamen 1965 vid Stockholms universitet och filosofie doktorsexamen 1975 vid Umeå universitet i ämnet teoretisk fysik. Hon har arbetat som universitetslektor i fysik vid Umeå universitet sedan början av 1970-talet blev Sylvia Benckert docent i fysikdidaktik vid fakulteten för lärarutbildning vid Umeå universitet. Hon har bland annat varit föreståndare för Forum för tvärvetenskap, ordförande för Naturvetarutskottet vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet, ledamot av Kvinnovetenskapligt forums styrelse och av Genusforskarskolans styrelse erhöll hon Umeå naturvetar- och teknologkårs pedagogiska pris. Genus, naturvetenskap och teknik Sylvia Benckert har alltsedan 1970-talet varit en pionjär vid Umeå universitet och i landet när det gäller att skapa kunskap och intresse för det svåra fältet genus, naturvetenskap och teknik. Hon har gjort stora insatser inom grundutbildning för att vidga perspektiven kring naturvetenskaplig didaktik med genusinriktning, samt har åstadkommit uppmärksammad forskning kring kvinnliga forskares villkor inom naturvetenskap och teknik. Sylvia Benckerts arbete är av största vikt för utvecklandet av ett genusperspektiv inom naturvetenskap och teknik men också när det gäller att skapa bättre villkor för jämställdhet inom dessa vetenskapsområden. 64

65 Publikationen kan beställas från Informationsenheten, Umeå universitet. Du kan också beställa den i alternativa format. Dokumentet (i PDF-format) finns att ladda ner från Umeå universitets webbplats < Postadress: Umeå E-post: [email protected] Telefon: Fax: Texttelefon: Sammanställt av Informationsenheten, Umeå universitet, september Redaktör: Gunvor Larsson Copy: AO Journalistik. Grafisk formgivning och tryck: Print & Media ISSN

66