nom värjemålsed kan befria sig från krafvet. Det är möjligt att någon våda i detta afseende ej förefinnes. Genom något oförklarligt missförstånd
|
|
- Amanda Falk
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Betänkande till Helsingfors stads Fullmäktige i anledning af det underdåniga förslag till förordning om näringarne, som en dertill utsedd komité den 27 Maj 1875 afgifvit. Jemlikt Herrar Fullmäktiges remisser af den :»0 September och 8 Oktober utsedda att i frågan afgifva betänkande, få undertecknade deri anföra följande. Den utbildning, som under innevarande århundrade kommit förädlingsindustrin till godo, är stark och mäktig; menskligheten har deraf dragit omätliga fördelar, men ogräset har icke heller uteblifvit. Der finnas förhållanden, som redan väckt och i framtiden säkert än mer skola väcka en allvarlig uppmärksamhet. voro arbetstagarne icke talrika och arbetsgifvarne i förhållande många. Förut Om de senares bildning icke var synnerligen hög, så var de förres deremot icke anmärkningsvärdt låg. De lefde tillsammans i mindre verkstäder, der det mått af bildning, ordning och moralitet, som arbctsgifvarcn innehade, liitt öfverflyttades på arbetstagaren. Numera är svalget dem emellan oändligen stort. Arbetsgifvaren är ofta rik och högt bildad, medan den skara af arbetstagare, som han sysselsätter och med hvilken han vanligen icke ens står i någon direkt beröring, i otaliga fall endast har till rättesnöre maskinen, som kan förslöa bans själ, och till föredöme lasten uti de lägre kretsar, utom hvilka han sällan får blicka. Detta förhållande har verkat att man ju längre dess mer gjort skolundervisningen obligatorisk för det uppväxande slägtet, ehuru man annars låtit individerna, beträffande näringsväsendet och mycket annat, vederfaras all den frihet, som kan vara med samhällsordning förenlig. Det kunskapsmått, som kan komma i fråga för de lägre klasserna, är väl icke stort, och verkningarne deraf få följakteligcn icke heller uppskattas alltför högt, helst kunskap och sedlighet icke alltid åtfölja hvarandra, men der finnes en omständighet, som borde kunna verka mer för den sedliga karaktärens utbildning. Den unge arbetaren bör finna uti skolan en ersättning för den uppbyggelse, som han förut kunnat påräkna i den lilla verkstaden. Skolans atmosfär kan för mången vara den enda af moralisk halt
2 2 han får inandas, och den borde icke vara dålig, då skolan ledes af personer, hvilka derför vunnit samhällets särskilda förtroende. Samhällsförhållandena i Finland äro härutinnan icke exceptionella, såsom det ofta påstås, ty den dag skall icke vara långt aflägsen, då den moderna bildningen är här lika hemmastadd som annorstädes, både i godt och ondt, och derföre kan det vara skäl att i tid söka värn emot det onda. Låt vara att den obligatoriska undervisningen, som utgör vår tids lösen, ännu icke behöfver utsträckas till alla samhällsklasser. Jordbrukaren och hans arbetare, likasom i det enskilda lifvet husbonden och hans tjenare, stå kanske ännu till hvarandra mer eller mindre i samma patriarkaliska vexelförhållandé, som förut; egt riim mellan mästaren och arbetaren. Här föreligger åtminstone tills vidare icke någon egentlig fara för att arbetstagarne komme att försjunka till en sådan parias-klass, som icke vidare kan höja sig och som eger anspråk på mer eller mindre missförstådda menskliga rättigheter, men knappt någon aning om menskliga skyldigheter. Annat är förhållandet med arbetarne i förädlingsindustrin och delvis äfven med dem, som betjena handeln. Då det redan gäller såsom lag, att de hvilka önska drifva handel och handtverk, skola hafva inhemtat ett visst mått af kunskaper, så tyckes det nu, då man hellre sträfvar att öka anspråken i detta afseende, icke vara skäl att låta detta vilkor bortfalla, såsom detta skett uti ifrågavarande författningsförslag. Beträffande dem, som utan lejda arbetare sysselsätta sig med någon förädlingsindustri för att derigenom lifnära sig, kan det vara rätt och billigt att man, såsom det blifvit föreslaget, icke uppställer dylika anspråk, men då förslaget derjemte medgifver att dessa personer icke ens behöfva göra någon anmälan om sin verksamhet, så kan detta svårligen godkännas. Det får icke gälla såsom regel att enhvar som utan lejda arbetare idkar någon näring, skall derföre blifva obeskattad, ty detta skulle försvåra konjunkturerna för de öfriga och likasom innebära en påtryckning från lagstiftarens sida emot den större och bättre industrin till förmån för den mindre och sämre. Men om de små idkarne icke ens behöfva göra någon anmälan om sin sysselsättning, så torde det blifva nära nog omöjligt att få dem beskattade i riktigt förhållande. Af vigt är det äfven att en god polisordning icke kan, lika litet som en nödig statistisk utredning om landets näringsväsende, åstadkommas utan en sådan anmälan, och att samhället då äfven saknar tillfälle att med sitt öga följa antalet af de vagabonder utan känd sysselsättning, som det bär i sitt sköte. Undertecknade anse derföre att enhvar, som vill för sin bergning utan lejda arbetare utöfva något till handeln eller förädlingsindustrin hörande yrke, bör särskilt
3 3 för hvarje år göra anmälan omj yrket och sin hostad hos någon dertill förordnad tjensteman, som eger att mot ringa lösen genast utfärda bevis om den förbehållna rättigheten samt göra anteckning der om uti en särskild längd; dock med undantag aj sådan arbetsverksamhet, som tillfälligtvis och på lediga stunder utöfvas af någon, hvars tid eljest är upptagen af annan hufvudsaklig och året igenom fortfarande sysselsättning. Vidkommande åter dem, som önska bedrifva sagde yrken med lejda arbetare, torde förmånen att för enskild räkning och vinning få begagna andras krafter, lättvisligen kunna betinga en motsvarande skyldighet, som åtminstone i någon mån medför garanti för att dessa krafter, ofta nog späda och outvecklade, icke blifva vanvårdade och förspillda. Om man icke ställer sådana anspråk på yrkesidkarne, så torde för öfrigt äfven det lofvärda sträfvande för lärlingars och arbetares bildning, som 34 a f förslaget innebär, förfela sitt ändamål. Om den unge arbetaren motser, att han 1 framtiden kan utan alla förbehåll och vilkor vinna rättighet att drifva sitt yrke i huru stor skala som helst, hvilken drifkraft kan man väl tänka sig hos denne, oförmögen som han vanligen är att uppfatta bildningens betydelse såväl för sitt andliga som materiella välbefinnande, att då likväl på fullt allvar besöka skolan och vinna den förmån, som 34 åsyftar? Enhvar som vill utöfva handel eller förädlingsindustri med biträde af andra personer än dem, som tillhöra dennes familj, borde der före ådagalägga att han eller hon innehar de kunskaper, som ingå uti lärokursen vid lägre folkskolan i den stad eller ort, der han eller hon söker vinna näringsrält. Härjemte bör ett annat lörliållandc tagas under öfvervägande. Uti 17 kp. 2 R. B. medgifves åt dem, som idka handel och köpenskap, en exceptionel bevisningstörmån. Om en köpman har ordentligt förd bok och beedigar den, anser lagen hans fordringsanspråk fulleligen styrkt. Uti många andra länder har en dylik bevisningsrätt blifvit anordnad på ett från allmänna principer mindre afvikande sätt, såvida den endast får under vissa förbehåll utöfvas mellan affärsmän inbördes, hvilka kunna åberopa bok emot bok. Sedan manufakturisterna hos oss upprepade gånger ansökt om rättighet att med köpmännen få dela sagde förmån, blef den omsider genom Frdn. den 3 Mars 18(>H utsträckt till fabrikanter jemte bokhandlare, apothekare och bergsmän, men dervid gjordes, hvad särskilt beträffar affärsman emot annan enskild person, den inskränkning att boken icke får utan svarandens medgifvande eller domstolens särskilda bestämmande beedigas af affärsmannen, men boken behörigeu inrättad medtör likväl i hvarje händelse det vitsord, att svaranden endast ge-
4 4 nom värjemålsed kan befria sig från krafvet. Det är möjligt att någon våda i detta afseende ej förefinnes. Genom något oförklarligt missförstånd angående gällande stadganden har det händt att man nästan öfverallt i landet med frikostig hand tilldelat fabriksrättigheter åt personer, hvilka icke kunna likställas med andra än den förra tidens fuskare eller bönhasar, men desse bafva icke gjort bruk af sagde bevisningsrätt, som emellertid står för dem lagligen öppen. Det är dock nödigt att vissa oeftergifliga grundsatser i all lagstiftning hållas i helgd. Hvarje undantagsrätt bör i allmänhet hafva sin motsvarighet i någon särskild skyldighet. Också kan det vara skäl att icke hålla möjligheten att kringgå lagens bud så öppen, att enhvar som det vill kan först anmäla sig såsom handlande eller fabrikant, och sedan på grund af en bok, som han fört i nitidaste form, eller låtit föra, ty lagen medger äfven detta alternativ, utväljer åt sig bland allmänheten ett eller flere ofier, hvilka endast kunna undgå hans kraf genom värjemålsed. Det finnes der före skäl att antingen fordra af handlande och fabrikanter, som anmäla sig för att erhålla näringsrätt, utredning om deras förmåga att föra bok, eller att för dem af skaffa all derpå grundad exceptionel bevisningsrätt, såvidt den angår andra än deras yrkesmän, som sjelfva är o förbundna att föra bok. Näst dessa anmärkningar böra några andra af mindre och företrädesvis formel betydelse här tilläggas. Enligt förslagets rubrik komme författningen att handla om näringarne, och uti texten säges det i 1 att näringsrätten omfattar handel, fabrik och handtverk samt annan till förvärf eller försörjning bedritven näring eller rörelse i stad eller på landet, och enl. 2 handel och öfriga näringsyrken. Om man efter ordalydelsen anser jordbruksnäringen äfven vara här åsyftad, skulle deraf uppstå såsom en följd, att jordbrukare, hvilka uti sin näring använda lejda arbetare, jemväl vore pligtige att derom särskildt anmäla, och möjligen äfven att utländingar, som i landet vilja bedrifva jordbruk, vore oförhindrade att härstädes ega och besitta jord, men något sådant har uppenbarligen icke varit åsyftadt. Uti förslaget hafva ingått flere speciella bestämningar, hemtade från den äldre lagstiftningen, såsom om enkas och sterbhusdelegares rätt att fortsätta afliden näringsidkares rörelse, 3, samt om rättigheten för enhvar att utan tillstånd uppsamla och uppköpa lumpor, tagel, borst m. m. Dessa stadganden, hvilka härförinnan varit behöfliga i anseende till den annars inskränkta näringsrätten, torde efter förslagets fria system vara fullkomligen umbärliga, och för öfrigt borde det icke heller, såsom 3 upptager, efter förslagets plananläggning numera fordras af enka eller
5 sterbhusdelegare, mer än af andra, att de skola uppgifva hvem rörelsen förestå skall. Den som gör anmälan härom bör väl i allmänhet betraktas såsom rörelsens ansvarige föreståndare, ifall fråga icke'är om sådant farligt yrke, som omnämnes i 17. För samma orsak torde bestämningen i B om rättigheten att utarrendera en rörelse böra bortfalla, helst den lätt kan leda till förvecklingar. Om arrendet angår redskap eller en verkstad, så beror frågan af civilrättens stadganden, men ifall aftalet deremot afser rättigheten att såsom firma begagna en annans namn, så bör aftalet lagligen intecknas, såsom om firma finnes stadgadt. Beträffande slutligen de jemväl förut gällande och uti 10 intagna detaljerade inskränkningarna rörande militärens rätt att utöfva näringar, så tyckes icke heller dessa rätt foga sig till förslagets öfriga stadganden och särskilt till 4 och 13. De i 2 mom. 2 begagnade orden: den firma, torde böra utbytas mot orden: det namn eller den firma. Stadgandet i 3 mom. 2 borde omfatta all äktenskapsskillnad och deremot icke gifva anledning till en sådan tolkning, att hustru, om hvilken man kan förmoda att hennes man förlupit henne, utan särskild domstolspröfning kunde anses berättigad att få för någon näring eller annorledes fritt förfoga om makarnes gemensamma bo. Den pröfning, som enligt 6 tillkommer Magistrat eller Guvernör, då vanfrejdad person, ansöker om rätt att få med lejda arbetare utöfva ett yrke, synes icke böra medgifvas, om icke en tid af minst tre år förflutit sedan vanfrejden tillkommit, och föröfrigt torde pröiningen böra bindas vid det vilkor, att något misstänkeligt i afseende å sökandens vandel och uppförande under en sådan pröfningstid icke förekommit. Stadgandet i 8 mom. 3 borde så affattas att det icke blefve möjligt för dem, som äro i stad bosatta och ständigt idka handel på torget, att undandraga sig stadens beskattningsrätt derigenom att de icke begagna för ändamålet stånd eller disk. Den uti 8 mom. 4 och 13 mom. 6 för in- och utländing medgifna rätt att uti hamn vid musten försälja äfven andra lin landtmannavaror kan lätt medföra oöfvervinneliga svårigheter vid bevakningen emot tullförsnillning. Jemte bestämningen om den scglationsfrihet, som utländing jemlikt 14 komme att åtnjuta, borde stadgandet i 2 af 1789 års Försäkran till borgerskapet och det der åberopade så kallade Produktplakatet i grundlagsenlig ordning upphäfvas Vid 28 kan det sättas i fråga, om icke det förstärkta antalet af fullmäktige för yrkesförening förmår mindre väl än ett färre antal personer bemedla förlik-
6 a ning mellan der omnämnda parter, äfvensom om någon definitiv domsrätt bör tillerkännas dessa fallmäktige, samt huruvida den åtminstone icke bör begränsas, såsom detta förut skett i Skrå- och.hallordningarna. Den uti förslaget gjorda anordningen synes emellertid vara lämplig, om sådana arbetsinställningar, som i utlandet numera allmänt förekomma, skulle härstädes inträffa. Jemte det mom. 2 af 30 tillåter att läroaftal få ingås för en tid af fem år, bestämmes i mom. 1 att andra eller vanliga legoaftal kunna omfatta tre år. Det är undervisningen, som i förra fallet utgör ett motiv för tidens utsträckning, men då någon sådan i senare fallet icke särskilt afses, och då der icke heller förekommer sådan anledning, som föranledt Sjölagen att bestämma förhyringstiden till två eller högst tre år, synes det mest öfverensstämma med personlig frihet och vår lags städganden angående tjenstelega i allmänhet, att aftalet i sistnämnda fall icke får omfatta mer än ett år i sender. Vid 30 mom. 3 anmärkes att målsman i ingen händelse borde få genom läroaftal binda en omyndig person, som redan uppnått femton år, utan att denna blifvit hörd och samtyckt till aftalet, samt att der sådant samtycke förekommer, aftalet borde vara bindande för hela lärotiden, äfven om lärlingen under tiden skulle uppnått myndig ålder. Förrän de uti 33 omnämnda ordningsregler angående viten, arbetsordning, försummelse m. m. borde erhålla bindande kraft, synes nödigt att desamma pröfvas af yrkesförening eller annan myndighet, och i all händelse måste det gälla att de icke få strida emot gällande civil och kriminal rättsordning. Vid 35 kan det sättas i fråga, om icke arbetstiden för barn under 12 år borde såsom härförinnan skett begränsas till sex timmar af dagen, men att äldre barn deremot under 15 år finge hållas i arbete tio timmar, såvidt de icke äro af skolgång derifrån hindrade, hvarjemte det synes nödigt bestämma att läkaren i de uppgifna fallen borde taga i betraktande såväl barnets individuella tillstånd som sysselsättningens beskaffenhet. Den uti 39 mom. 1 intagna bestämningen borde så affattas, att arbetare uti sådana yrken, som generelt måste anses skadliga för helsan, ej må komma i tillfälle att godtyckligt öfvergifva sitt arbete. Slutligen anmärkes, att ordet borgare i Landtdagsordningen af den 3 April mom. 2 borde i laga ordning sålunda förklaras, att derunder inbegripas alla
7 7 de, som i stad idka handel och förädlingsindustri, då rörelsen sådan sjelförsörjning, som i 5 af förslaget omförmäles. En reservation bifogas. Helsingfors den 2 November icke inskränkes till F. W. Grönqvist. Edvin Bergroth. Axel Liljenstrand. G. W. Edlund. C. Qvist. Reservation: Då jag icke kunnat biträda öfriga utskottsledamöters åsigt att uppställa visst mått af kunskaper såsom vilkor för erhållande af rättighet att bedrifva handels-, fabriks- och handtverksrörelse, eller såsom förslaget med ett gemensamt uttryck benämner detta ^näringsyrket", så är det derföre, att jag anser, att vår tids stora fråga, den allmänna upplysningen, bör söka sin lösning, utan att störande inverka på näringsfriheten, eller menniskans naturliga rättighet att försörja sig och de sina, och någon synnerlig anledning till denna fordran finnes icke hos oss, ty näringsförfattningen af år 1868, som uppställer nära nog inga fordringar på bokligt vetande af blifvande näringsidkare, har visserligen, derigcnom att sagde författning icke medgifver s. k. sjelfförsörjningsrätt, utan tvingat enhvar som önskat på egen hand försörja sig att söka burskap, framalstrat en mängd okunniga principaler. Men detta motverkas ofta derigenom, att såsnart någon individ med tekniska kunskaper uppstält och bedrifvit en näringsrörelse, så har vanligen den af honom idkade branchen inom kort tid uppblomstrat på hela orten, och de idkare, som icke mäktat följa med denna raska utveckling, hafva härvid fått återgå till sina förra inskränkta sysselsättningar såsom arbetare. Sålunda reglerar denna sak sig sjelf utan alla bestämmelser i näringsförfattningen. Det återstår endast såsom önskningsmål, att den reala och tekniska bildningen må åtnjuta något af den omvårdnad, som hittills nästan uteslutande egnats den lärda bildningen. En sådan fordran som öfrige utskottsledamöter uppstält torde dessutom, under vår nu gällande kommunaiförfattning icke mera vara i sin ordning, enär den kommunala rättigheten häri blifvit utsträckt i vidsträcktaste grad, och följaktligen bör väl rättigheten att bedrifva näringsyrket också utsträckas och icke vara beroende af några hämmande omgångar. De enda anspråk, som nu-
8 8 mera med fog kunna ställas på näringsyrkets idkare, gälla de biträden han använder, och detta torde vara enda sättet hvarmed bildningens befrämjande, utan mehn för näringarnes utveckling, kan ske genom näringslagstiftningen. Uti 34 och 44 af förslaget, hafva komitterade också häruti gått så långt som rimligtvis kan begäras. Undertecknad anser derföre, att för rättigheten att utöfva något till handeln och näringarne hörande yrke, med andra biträden än hustru och barn, erfordras god frejd samt att råda öfver sig sjelf och sin egendom, äfvensom skyldighet att härom göra anmälan, skriftligt eller muntligt, inför magistrat eller ordningsrätt i stad och kommunalnämnd på landet. F. W. Grönqyist. Helsingfors, tryckt hos J. Simelii arfvingar 1875.
Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882
S:tMichel. Djurskyddsföreningen i S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 ' I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senats för Finland: resolution i anledning af en för Generalmajoren li,. Savander,
Läs merutarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.
B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS
Läs merCommerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Läs merCommerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Läs merStadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen,
Stadgar för Fruntimmers-förening till kristelig vård om de fattige i Uleåborgs stad. i. Föreningens ändamål är, att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som
Läs merStadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de
Stadgar för Fruntimmers förening till kristelig vård om de rattige i Uleåborgs stad. * * Föreningens ändamål är att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som
Läs merFOLKSKOLANS GEOMETRI
FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt
Läs merWitts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.
Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma pris, som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. 50 öre för inbundet exemplar. Grenna, reqvireras
Läs merELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.
ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. PA KALMAR BOKFÖRLAGS-AKTIEBOLAGS FÖRLAG. 1877. Kalmar. TBYCKT
Läs merINNEHÅLL. Underdånig berättelse
INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse
Läs merstadgåb för VBlociped Klubb. Abo
stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG
Läs mer190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln
190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte
Läs merImatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts
Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma
Läs merALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN
ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.
Läs merELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel,
ELEMENTAR-LÄROBOK i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel, Förord Det är en bedröflig egenhet för vårt land, att ett
Läs merFÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.
RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.
Läs merStormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!
1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!
Läs mer$OSI X. /x. Fastsfäldt af Kejserliga Senalen för Finland den 5 Maj Tammerfors, i Tammerfors. Emil Hagelberg & C:os boktryckeri, 1876.
$OSI X. /x Stadgar för Djurskyddsföreningen i Tammerfors. Fastsfäldt af Kejserliga Senalen för Finland den 5 Maj 1870. Tammerfors, Emil Hagelberg & C:os boktryckeri, 1876 STADGAR Djurskyddsföreningen
Läs merSAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM.
SAMLING af RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst utgifven af P. A. SlLJESTRÖM. Första häftet, innehållande orakr..1100 exempel i de fyra räknesätten med hela tal. STOCKHOLM, 1870. I». A. N O R S T E
Läs mer~ nr 6. ~ LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING ~ Ny landskapslag om rätt att utöva näring FÖRSLAG
f ~ LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING ~ Ny landskapslag om rätt att utöva näring ~ 1995-96 nr 6 FÖRSLAG Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om rätt att utöva näring, istället
Läs merStadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor;
Stadgarför Djurskyddsföreningen i Åbo. fastställda af Kejs. Senaten d. 31 Maj 1871.. 1. Föreningens syftemål är dels i allmänhet att. verka för en skonsam och mild behandling af djuren, dels ock särskild!
Läs merSkrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB
Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam
Läs merCommerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Läs merAD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE
AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, Jln'JTE :-;rj'f'lvme::\t 1"("1: 1l1 :8:-; OMCIFl'iINGAX (l (' H :" 'I' n i.k IIIl L :VI:-; L,~ 1\, ISS5. Ai P. A. HULDBERG. THl':'I'TJUSI>E AfWÅ:\GJ';N.
Läs merADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE
ADRESS-KALENDER OCH VÄGVSARE NOM HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, JEM:TiE SUPPLEMENT FÖR DESS OMGFNNGAR OCH STOCKHOLMS LÄN, FÖl' ÅH 1883. UTGFVFlN AF P. A. HULDBERG. T.TUGONDEÅTTONDE ÅRGÅNGEN. Jemte planm' ö/vm'
Läs merEl SAMLING RÄKNEUPPGIFTER
El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER.TEMTE FULLSTÄNDIG REDOGÖRELSE FÖR DFRAS LÖSNING FÖR SEMINARIER, SKOLOR OOH SJELFSTTJDIUM UTGIFVEN K. P. NORDLUND Lektor i Matematik vid allmänna läroverket i Gefle. (Bihang till
Läs merUr KB:s samlingar Digitaliserad år 2014
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga
Läs merELEMENTARBOK A L G E BRA K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ.
ELEMENTARBOK A L G E BRA AF K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ. DPSALA 1887, AKADEMISKA EDV. BOKTRYCKERIET, BERLINCT. Förord. Föreskriften i nu gällande skolstadga, att undervisningen i algebra skall börja
Läs merHelsingfors, den 19 April F\ K, N y b o m, N. Chr. Westermarek. Ad. Wasenius. Helsingfors, J. Simelii arfvingar, 18?o.
JW 18. Utskottsbetänkande, innefattande nytt förslag till underdånigt yttrande i anledning af Borgareståndets vid 1872 års landtdag i underdånighet framstälda petition om afskaffande af den bouppteckningsprocent,
Läs merEQVATIONEN OCH REDAN VID UNDERVISNINGEN ARITMETIK, TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. L U N D 1881,
EQVATIONEN OCH DESS ANVÄNDNING REDAN VID UNDERVISNINGEN I ARITMETIK, AF FRITZ SAMUEL SVENSON^ TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. r i L U N D 1881, ' SR. BBRLINGS BOKTRYCKERI OCH STILGJUTERI.
Läs merEUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A.
EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF ' CHR. FR. LINDMAN Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A. STOCKHOLM ZACHARIAS HjEGGSTROMS PÖRLAG IWAR HJIG-G8TRÖMS
Läs merFÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN. MKl» ÖFNING S-EXEMPEL A. WIEMER. BibUothek, GÖTEBOf^. TBKDJK WPH.AC.AW. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs
1 FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN MKl» ÖFNING S-EXEMPEL AP A. WIEMER ' ^ BibUothek, TBKDJK WPH.AC.AW. GÖTEBOf^. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs Innehall. Hela tals beteckning och utnämning- Sid.
Läs merstrakta reglor, till hvilkas inöfvande en mängd lika abstrakta sifferexempel vidfogas, utan den måste nedstiga till åskådningens gebit; ty blott der
227 bokstaf, utan att kunna draga ett streck eller skrifva en siffra, kan hvem som helst med största lätthet förskaffa sig ett sådant betyg, då ej det ringaste ansvar åtföljer dess afgifvande och ingen
Läs mermed talrika öfnings-exempel.
TILLÄMPAD GEOMETRI med talrika öfnings-exempel. Ett försök, till tjenst för folkskolelärare-seminarier, folkskolor och lägre lantbruksskolor samt till ledning vid sjelfstudium STOCKHOLM. IVAK HÄäGSTRÖMS
Läs merUnderdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860.
Underdånigt förslag till xx FÖRORDNING om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Till Hans Kejserliga Majestät Från den för revision af författningen rörande
Läs merBidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
Läs merTill Kongl General Poststyrelsen
Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog
Läs merL. M. Ericsson & C:o
De i denna förteckning upptagna föremål tillhöra vår specialtillverkning, men utföra vi derjemte på beställning alla slag af finare mekaniska arbeten. Stockholm i Juni 1886. L. M. Ericsson & C:o 5 Thulegatan
Läs merGamlakarleby Velociped Klubb.
Stadgar för Gamlakarleby Velociped Klubb. Gamlakarleby, tjanilakarloby Tidnings tryckeri, 189(i. Till medlem af Gamlakarleby Velociped Klubb kallas Gamlakarleby, den. Ä Klubbens vägnar: Ordförande. Sekreterare.
Läs merKongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.
INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes
Läs merVID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.
1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA
Läs merINLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
Läs merKVINNOSAKSFÖRBUNDET UNIONEN UR VÅR ÄKTEN- SKAPSLAGSTIFTNING.
KVINNOSAKSFÖRBUNDET UNIONEN UR VÅR ÄKTEN- SKAPSLAGSTIFTNING. Helsingfors Aktiebolaget Lilius & Hertzberg 1905 Ar 1903 på våren fattade Kvinnosaksförbundet Unionen ett beslut att på sitt program upptaga
Läs merINLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
Läs merSTADGAR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA <I^M^ FÖR af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse. LOVISA ~()Btr» 1897
STADGAR FÖR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA mcd den ändrade lydelse af 2, som enligt resolution af den 2 Januari 1897 af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse.
Läs merStadgar. för. Velocipedklubb. Helsingfors HELSINGFORS HUFVUDSTADSBLADETS NYA TRYCKERI.
Stadgar för Helsingfors Velocipedklubb. HELSINGFORS 1897. HUFVUDSTADSBLADETS NYA TRYCKERI. I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senats för Finland resolution i anledning af en till Kejserliga Senaten
Läs merCommerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Läs merRODDREGLEMENTL. den ii Haj 1889. vårsaniniitnträdet. Antaget rid
HELSINGFORS RODDKLUBBS RODDREGLEMENTL Antaget rid vårsaniniitnträdet den ii Haj 1889. I Befälet. i. Roddchefen, som utses af styrelsen och inför densamma ansvarar för alla sina åtgärder, är högsta ledaren
Läs merRAKNELARA FÖR DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN OCH FLICKSKOLOR FIL. D: R, ÖFVERLÄRAHE VID TEKN. SKOLAN I STOCKHOLM, LÄRARE I
RAKNELARA FÖR DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN OCH FLICKSKOLOR AF ALFR. BERG FIL. D: R, ÖFVERLÄRAHE VID TEKN. SKOLAN I STOCKHOLM, LÄRARE I MATEMATIK VID K. HÖGRE LÄ R ARI N N E-S EM I N AR I U M TJUGOFEMTE VPPLAGAN
Läs merJÄRNVÄGEN SOM FARLIG VERKSAMHET FRAMVÄXTEN AV LAGSTIFTNING UNDER OCH 1900-TALET
Juridiska institutionen Tillämpade studier Handelshögskolan 20 poäng, HT 2000 Vid Göteborgs universitet JÄRNVÄGEN SOM FARLIG VERKSAMHET FRAMVÄXTEN AV LAGSTIFTNING UNDER 1800- OCH 1900-TALET Joakim Lundqvist
Läs merNågra ord om undervisningen i aritmetik.
Några ord om undervisningen i aritmetik. Under sommaren har man haft nöje att se i tidskriften anmälas en lärobok i aritmetik, utgifven i Norge: J. Nicolaisen. Regneundervisningen. Methodisk veiledning
Läs merafseende på vigten af den s. k. hufvudräkningen.
284 Första Afdelningen. Afhandlingar. methoden för och gången af densamma har jag förut sökt framställa i dess allmänhet. Att principen för densamma är riktig, derom är jag fullt öfvertygad; men huruvida
Läs merStormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!
1907. - Landtd. Sv. - Prop. N:o 13. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition, innehållande förslag till lag angående brandstodsföreningar. Stormäktigste, Allernådigste
Läs merCommerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Läs merINLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
Läs merInstruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm.
Statens jernvägstraflk. Tillhör Cirkulär N:r 50? Instruktion for bevakninrj och trafikerande a f vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm. i. För skötande af grindar och fast signal vid
Läs merSTADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.
STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på
Läs merLag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394
Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och
Läs mer4 Härefter vidtog diskussion öfver de för detta möte bestämda frågorna.
1 Vid anstäldt upprop befunnos alla föreningens medlemmar närvarande med undantag af A. Johansson i Hissmon, Per Olofsson (den yngste) och Lars Larsson i Kälen, den sistnämnde på grund af känd giltig orsak
Läs merFORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 4. 1873. SVENSKA. FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. ANDRA BANDET. l:a häftet. INNEHÅLL: SÄVE, P. A., Kors på Gotland 1 WIBERG, C. F., Våra förfäders stridsvapen 22 LEFFLER, L. F., Anteckningar om Vestmanlands
Läs merRAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM. t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA L. O.
RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA AP L. O. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKSKOLELÄRARINNE-SEMINARIET I STOCKHOLM. ANDRA
Läs merSTADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)
STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet
Läs mer8 T A I) G A R FÖR FÖRENINGEN T. I. ANTAGNA. DEN 3 MAJ 18fift. Typografiska Föreningen! Boktryckeri. IS6S.
8 T A I) G A R FÖR FÖRENINGEN T. I. ANTAGNA Å ALLMÄN SAMMANKOMST DEN 3 MAJ 18fift. S T O C K H O L M. Typografiska Föreningen! Boktryckeri. IS6S. Föreningen T. I. har till ändamål: l:o) att bidraga till
Läs merAVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 8:3. Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning.
8:3 Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning. G.J. ägde en fastighet i Sotenäs kommun. Fastigheten saknar anslutning till kommunens allmänna va-anläggning.
Läs merINLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
Läs merLag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656
Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 I enlighet med Riksdagens beslut stadgas: 1 Beträffande uppfinning, som gjorts av person i annans tjänst, arbetstagare, och som är patenterbar
Läs merÄnnu några ord om lösning af amorteringsproblem.
Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem. I andra, tredje och fjärde häftena af Pedagogisk Tidskrift för innevarande år (sid, 79, 124 och 175) förekomma uppsatser angående ett vid sistlidne hösttermins
Läs merUr KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..
Läs merCHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2018 Ö 4970-16 PARTER Klagande JO Motpart 1. GO 2. JeO 3. CS SAKEN Försäljning av samägd jordbruksfastighet ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merEUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM
TUi benäget omnämnande Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA AF KLAS VINELL ADJUNKT VID NORRA r.atrni-ärovehkkt I STOCKHOLM
Läs merс/ < -V ( с S ( ( J ( <С { Г( ; f /у..» ; 7 f -V/, / I,, / к Y f' / / /..-7 k.yj\j Ф ^ - Ь с /
с/ < -V ( с S ( ( J (
Läs merHelsingfors Staflsfullmäktige
N:0 20. Helsingfors Staflsfullmäktige. 1885. Utskottsbetänkande i frågan om anställande af fattig sakförare. Vid sammanträdet den 11 November sistlidet år uppdrogo Stadsfullmäktige åt ett utskott, hvari
Läs merINLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-7001_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910.
Läs mer?/Z,U, 3f. ${f ort> tifl' fhmrnim.
?/Z,U, 3f. ${f ort> tifl' fhmrnim. ETT ORD TILL KVINNAN. ÖFVERSÅTTNING. Det är kvinnans välde öfver mannen vi yrkat; ligger detta hennes företräde i naturens mening eller icke?",t. L. RUNBBERC4S efterl.
Läs merRubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.
Source: http://tinyurl.com/c93pkcw Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 1950:382
Läs merCommerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Läs merLag. om ändring av lagen om hemkommun
RIKSDAGENS SVAR 99/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om hemkommun Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om ändring
Läs merBetänkande och. förslag i anledning af
41. Betänkande och. förslag i anledning af Direktionens fцr privata finska elementarlдroverket i denna stad anhållan om kostnadsfritt upplåtande af plats inom staden fцr uppfцrande af hus fцr nдmnda lдroverk.
Läs merDEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN.
/> i Si ;t.>-. / ^ k c, OM DEN BOSTRÖMSKA FILOSOFIEN. NÅGRA ORD AP H. EDFELDT. STORAGE-IreH HAIn - LpC LP9-F22A U.B.C. LIBRARY f^w»- ^^W*'^' /" B 4486 E34 1884 ^^^""^m^ THE LIBRARY sj^,mi^ -vn. =-^^ ^iss
Läs merVid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne.
Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne. En verkställd beräkning har visat, att för E-linjen vid
Läs merINLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
Läs merKongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.
INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes
Läs merGeneral-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827
INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse
Läs merRÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.
RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, FRAMSTÅLD GENOM RÄKNE-EXEMPEL AF L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. I. HELA TAL OCH DECIMALBRÅK. STOCKHOLM, FÖRFATTARENS
Läs merUNIONEN. ORD NÅGRA KVINNOFRÅGAN. Rosina Heikel HELSINGFORS, 1892
UNIONEN. ORD NÅGRA KVINNOFRÅGAN. I Rosina Heikel HELSINGFORS, 1892 NÅGRA ORD KVINNOFRÅGAN ROSINA HEIKEL. Föredrag vid Unionens konstituerande möte den 1 Oktober 189S. HELSINGFORS, 189 2, HELSINGFORS,
Läs merBolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011
Bolagsordning för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (516401-8615) beslutad vid extra bolagsstämma den 23 november 2011 1 Bolagets firma Bolagets firma är AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag. 2 Styrelsens
Läs merTill Hans Kejserliga Majestät,
kö N:o 2. Komitébetänkande. 1891. (( METSÄT I S TE E LL T N E Till Hans Kejserliga Majestät, från komitén för revision af stadgandena angående vilkoren vid försäljning af sågtimmer från kronoskogarne
Läs merINLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
Läs merKongl. Maj:ts utslag på de besvär Provinsialläkaren i Brösarps distrikt C. J. Törnqvist underdånigst anfört deröfver, att, sedan klaganden i en till Kongl. Medicinalstyrelsen ingifven skrift yrkat åläggande
Läs merSpritfabrikanten S. E. Macxmontan, under två år i gården n:o 10 Fabiansgatan
Betänkande af det utskott, som Helsingfors Stadsfullmäktige tillsatt med anledning af särskilda ansökningar om rättighet att från nästkommande års början i staden utminutera och utskänka bränvin. Jemte
Läs merPage 1 of fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.
Page 1 of 8 SFS nr: 1950:382 Departement/ myndighet: Näringsdepartementet Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap Utfärdad: 1950-06-22 Författningen har upphävts genom: SFS 2001:82 Ändring införd:
Läs merStormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste!
1907. Landtd. Sv. Prop. N:o lt. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel till bestridande af landtdagskostnader. Stormäktigste, flllernådigste
Läs merStatistisk tidskrift / Efterföljare: Journal of official statistics : JOS Anmärkning:
INLEDNING TILL Statistisk tidskrift / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : Norstedt, 1860-1919. H. 165, utg. 1919 utgör register till 1860-1913. I Statistisk tidskrift årgångarna 1871-1913
Läs merCommerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Läs merSTATENS JERNYÄGM. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT A 8ÖNJ5R, KONGJi. BOKTRYCK AK*.
STATENS JERNYÄGM. STOCKHOLM, 1862. P. A. NORSTEDT A 8ÖNJ5R, KONGJi. BOKTRYCK AK*. KAP. I. Allmänna Bestämmelser. f De vid statens jernvägar anställde Regletjenstemän och betjente skola under göring vara
Läs merBESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM
PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember
Läs mertransport af djur till lands och sjöss
Förslag till förordning angående transport af djur till lands och sjöss i Finland. 1. Vid djurtransport i Finland vare sig å järnväg, till sjöss ellor å landsväg bör städse tillses att transportdjuren
Läs merJernvägsarbetenas. skridande intill. års riksdag.
betsförtjenst på fremmande ort. Den arbetsstyrka, som icke på detta sätt erhölles, borde sedan fyllas från arméen, och inan borde isynnerhet använda soldater i och omkring städerna, enär det i allmänhet
Läs merBERÄTTELSE FÖRENINGEN T. V DEN 2 MARS STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIE-BOLAG, 1875.
r BERÄTTELSE FÖRENINGEN T. V FJORTONDE ÅRSHÖGTID, DEN 2 MARS 1875. STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIE-BOLAG, 1875. Årsberättelse, afgtfven infor Föreningen T. i. af dess Styrelse. Till
Läs mer