-med fokus på roller och funktion
|
|
- Gunnel Öberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DANDERYDS KOMMUN Översyn av Danderyds kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete -med fokus på roller och funktion Lina Pennlert
2 Innehåll Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund Uppdrag Metod 4 2. Om trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbete Teoretiska utgångspunkter trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete 5 3. Utvecklingen i Danderyd vad gäller trygghet och säkerhet Brottsutvecklingen i Danderyd Kommentarer kring utvecklingen trygghet och säkerhet 9 4. Mål för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Kommentarer kring mål Organisering av brottsförebyggande arbete Trygg i Danderyd Samverkansavtal polis och kommun Ungt Fokus - Drogförebyggande arbete Säkerhetsarbetet Kommentarer kring organisering Exempel från andra kommuner Täby Norrtälje Vallentuna Kommentarer exempel från andra kommuner Analys- Danderyds brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i praktiken Förvaltningarnas organisering Utgå från polis- och kommunavtalet Utvecklingsmöjligheter Förslag på vägar framåt Ökad intern samordning och gemensamma definitioner Utveckla Trygg i Danderyd Integrera arbetet med säkerhetsarbetet 20 Källor 22 Bilagor 23 Sammanfattning 1
3 Kommunledningskontoret har på uppdrag av kommunstyrelsen genomfört en översyn av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i kommunen. Översynen har genomförts med hjälp av dokumentanalys, intervjuer och statistikbearbetning. I det följande sammanfattas innehållet i rapporten. Brottsutvecklingen vad gäller totalt anmälda brott har legat relativt still i Danderyd under den senaste fyra-årsperioden. Dock finns det särskilda brottstyper som bostadsinbrott och stöld ur fordon som ligger fortsatt högt i statistiken. Tillgrepps- och skadegörelsebrotten har också ökat under perioden. Danderyds kommun sticker även ut i mätningar av ungdomars alkohol- och droganvändning. I Danderyds kommun finns sedan 2007 ett brottsförebyggande råd, Trygg i Danderyd, som är ett politiskt sammansatt organ placerat under kommunstyrelsen. Trygg i Danderyd har en rådgivande funktion men ingen beslutanderätt. Trygg i Danderyd fungerar även som remissinstans gällande frågor som rör detaljplaneprocessen. Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet som bedrivs i Danderyds kommun i dag har många aktörer inblandade. Arbetet bedrivs på lokal nivå genom kommunens brottsförebyggare som är sekreterare i Trygg i Danderyd och arbetar med administrationen kring rådet. På regional nivå genom Roslagsnätverket och Nätverk -Nordost utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål om att Danderyd ska vara en trygg och säker kommun, samt genom de olika nämndernas mål som berör frågorna. I de intervjuer som genomförts inom ramen för den här översynen har det framkommit att mål- och styrdokumenten gällande det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet överlag i kommunen är otydliga. Vidare finns det inte i dagsläget fullt ut gemensamma definitioner kring trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder och det saknas specificerade mål för frågorna inom respektive nämnds verksamhetsområde. Det har även kommit fram att det finns några otydligheter kring det brottsförebyggande rådets Trygg i Danderyds mandat, funktion och målstyrning samt att rutinerna kring rådets funktion som utpekad remissinstans i planprocessen är oklara. En ökad målstyrning av frågorna genom verksamhetsplanering och mål som bland annat bygger på samverkansavtalet med polisen skulle underlätta för en långsiktig planering och rätt prioriteringar av insatser inom området. Det sker flera brottsförebyggande insatser i praktiken runt om i kommunen men det fattas ett helhetsperspektiv på frågorna, därav är en av slutsatserna i rapporten att nå en tydligare ansvarsfördelning och ett mer integrerat arbetssätt inom kommunens trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbete och säkerhetsarbetet i kommunen i stort. Rekommendationer: Ökad intern samordning och gemensamma definitioner Utveckla Trygg i Danderyd och verksamhetsplanering Integrera det trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbetet med säkerhetsarbetet 1. Inledning 2
4 1.1 Bakgrund Det trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbetet som bedrivs i Danderyds kommun idag sker på flera nivåer och många aktörer är inblandade. Flera verksamheter arbetar med trygghetsåtgärder dock utan att specifikt definiera sitt arbete som trygghetsskapande arbete. Det finns också ett formaliserat trygghetsarbete där målet trygghet är uttalat samt en struktur som särskilt är ämnad åt målet trygghet och förebyggande av brott. I Danderyds kommun finns sedan 2007 ett brottsförebyggande råd, Trygg i Danderyd, som är ett politiskt sammansatt organ placerat under kommunstyrelsen. Trygg i Danderyd har en rådgivande funktion men ingen beslutanderätt. Rådets ansvarsområden regleras via ett reglemente fastställt av kommunstyrelsen den 14 juni Kommunens brottsförebyggare är sekreterare i Trygg i Danderyd och ansvarar tillika för de administrativa uppgifterna kring rådets arbete. Olika funktioner inom kommunens övriga verksamheter har också trygghetsskapande och brottsförebyggande uppgifter, som till exempel ansvar för tillsyn gällande social och fysisk miljö, socialtjänsten, skolorna, fritidsgårdarna, ungdomsmottagningen, säkerhetsarbetet i kommunen och inom arbetet med teknisk och fysisk planering. 1.2 Uppdrag Trygg i Danderyd ska enligt styrande dokument stödja, initiera och följa upp det brottsförebyggande arbetet i kommunen. Rådet är politiskt sammansatt och sammanträder ca. sex gånger per år, där aktörer som polis, representanter från ungdomsverksamhet, socialtjänst samt berörda förvaltningschefer bjuds in att rapportera status i olika frågor som rör kommunens lokala brottsförebyggande arbete. Rådet lämnar även yttranden i sakfrågor som rör trygghet och brottsförebyggande verksamhet, dock utan några särskilda rutiner och riktlinjer förutom vad gäller yttranden i detaljplaneprocessen. Brottsförebyggande arbete och trygghetsfrågor är prioriterade uppgifter för Danderyds kommun och har på senare tid ökat i strategisk betydelse. Med anledning av detta har kommunstyrelsen, Ks , 66, gett kommunledningskontoret uppdrag att genomföra en översyn av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i kommunen. Översynen gäller det brottsförebyggande rådet, Trygg i Danderyds, roll och funktion samt hur arbetet med brottförebyggande- och trygghetsskapande frågor bedrivs på förvaltningsnivå. Översynen har genomförts genom att kartlägga nuläget med avseende på följande delar: 3
5 Kommunens interna samordning av det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Trygg i Danderyds ansvar och mandat. Kommunens och samarbetsaktörernas viljeriktning inom området. Aktörernas syn på ansvarsförhållanden inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. I översynen ingår även att presentera ett antal exempel på hur andra kommuner samverkar kring och organiserar det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i sina kommuner. Slutligen presenteras förbättringsförslag på olika tänkbara lösningar som det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet kan organiseras utifrån. 1.3 Metod Utredningen har bestått i informationssamling, dokumentanalys, statistikgranskning och intervjuer. Totalt har 21 personer intervjuats. Personerna utgörs av politiker som verkat inom och tillsammans med det brottsförebyggande rådet. Tjänstemän inom Danderyds kommun utgörs av personer som arbetar konkret med brottsförebyggande frågor samt med chefer på strategisk och styrande nivå. Därutöver har lokalpolis, representanter från näringslivet, ansvariga tjänstemän för brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor i Nacka, Norrtälje, Vallentuna och Täby kommun samt på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) intervjuats. Intervjuerna har genomförts enskilt. 2. Om trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande rådet (Brå) är den myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Utvecklingen inom de nationella politikområdena tyder på vikten av en starkare roll för kommunerna i samhällets säkerhets- och trygghetsarbete. Det händer mycket i vår omvärld och den lokala krisberedskapen utvecklas mot att omfatta fler och fler typer av risker och oönskade händelser där också brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor har en viktig del i arbetet. Brå betonar vikten av en lokalt förankrad polis som samverkar med kommunerna genom att tillsammans upprätta samverkansavtal där prioriterade fokusområden definieras fick Sverige en ny polisorganisation där de 21 lokala polismyndigheterna och rikspolisstyrelsen ombildades till en myndighet med sju polisregioner. Den nya polisorganisationen utgår från det lokala perspektivet. Det innebär bland annat en höjd ambitionsnivå mellan polis och kommun i brottsförebyggande frågor. En sådan samverkan förutsätter att det finns förmåga hos både polis och kommun att tillsammans lösa lokala problem utifrån aktuella lägesbilder. Kommunerna har en flera ansvarsområden där det går att arbeta brottsförebyggande inte minst i och med tillhandahållandet av välfärdstjänster som bland annat syftar till att minska risken för utanförskap och förstärka känslan av anknytning till samhället. 4
6 För ett långsiktigt och effektivt arbete inom brottsförebyggande frågor är det viktigt att anpassa organisationen till de lokala förutsättningarna. Idag finns det totalt ca 280 lokala brottsförebyggande råd i kommuner och stadsdelar där aktörer som polis, socialtjänst, skola, näringsliv, räddningstjänst, kyrka och organisationer från civilsamhället samverkar i det lokala brottsförebyggande arbetet. Dessa råd är organiserade på olika sätt runt om i landet genomför regeringen en nationell satsning på brottsförebyggande arbete för att förstärka samverkan mellan olika aktörer och för att utveckla Brås pådrivande roll i det brottsförebyggande arbetet. Syftet är att åstadkomma ett långsiktigt strukturerat stöd som kan möta kommuners och andra lokala aktörers behov av samverkan, kompetensutveckling och expertstöd. Det kommer bl.a. ske genom tillsättande av en nationell samordnare för brottsförebyggande arbete och genom att inrätta regionala samordnare vid länsstyrelserna. Generellt kan man säga att det brottsförebyggande arbetet i Sverige gått från att huvudsakligen fokusera på ungdomar och alkoholmissbruk till att mer handla om områden som organiserad brottslighet, extremism och social oro. Fler och fler kommuner väljer idag att integrera det brottsförebyggande arbetet i det samlade området Trygghet och Säkerhet för att kunna göra samordnade insatser, bättre prioriteringar och skapa långsiktigt förebyggande arbete lokalt i kommunen. Utvecklingen inom de nationella politikområdena tyder på vikten av en starkare roll för kommunerna i samhällets säkerhets- och trygghetsarbete och att den lokala krisberedskapen utvecklas mot att omfatta fler och fler typer av risker och oönskade händelser. 2.1 Teoretiska utgångspunkter trygghetsskapande- och brottförebyggande arbete Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder bör planeras utifrån orsakssamband och analys av vilka huvudfaktorer som ligger bakom en brottslig handling. Forskning visar att en brottslig handling förutsätter i regel tre förutsättningar för att handlingen ska begås: en brottsbenägen person, en situation som innebär frestelser eller skapar friktioner samt liten risk att bli ertappad och straffad. En persons benägenhet att bryta mot lagen kan ses som en följd av personliga egenskaper och hur väl man är socialt anpassad i samhället. Vardagslivets utformning - den sociala och byggda miljön - påverkar olika typer av situationer och kan bidra till brottsliga handlingar, tex om stöldbegärliga objekt är lättåtkomliga, om en parkeringsplats är dåligt belyst, om berusningsgraden är hög, förekomsten av droger och alkohol etc. Brottsprevention är därför åtgärder som syftar till att påverka individers brottsbenägenhet (social brottsprevention) eller förekomsten av brottsalstrande situationer (situationell brottsprevention). Social brottsprevention är åtgärder som påverkar sociala förhållanden. Ofta handlar det om barn och ungas personliga utveckling såsom: självkänsla, självkontroll, uppväxtvillkor, utbildning och möjlighet till arbete. Situationell brottsprevention innebär påverkan på sådant som skapar tillfällen till brott. Det kan gälla att påverka såväl människor som den fysiska utformningen av miljöer. Brottspreventionen kan indelas i tre olika nivåer: 5
7 Primär brottsprevention omfattar insatser som inträffar innan brott begås vilket innebär att de vänder sig till alla människor exempelvis inom ett givet geografiskt område. Det kan handla om att påverka såväl människors attityder som sociala miljöer t.ex. brottsförebyggande information genom massmedier, skrifter och möten, fysisk bostadsplanering gällande gator, byggnader, belysning, dörrar, fönster och lås samt aktiviteter som grannsamverkan, föräldravandringar etc. Sekundär brottsprevention innebär att man fokuserar på brott som begåtts eller som man har sannolika skäl att tro att det kommer att inträffa. Det vill säga den riktar sig mot speciellt identifierade personer, platser och tider. Exempel på sekundär prevention är tekniska brottsförhindrande åtgärder på platser där upprepade brott begås och aktiviteter mot riskbeteenden som missbruk, skolk och mobbning. Tertiär brottsprevention är åtgärder för att förhindra återfall i brottslighet, t. ex. straff som böter och fängelse. Även vård och medling är exempel på tertiär brottsprevention. Brottsförebyggande arbetet förutsätter samverkan och samordning mellan lokala aktörer inom brottspreventionens område - polisen, skolan, kultur och- fritid, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Andra viktiga aktörer är organisationer inom civilsamhället, föreningslivet, det lokala privata näringslivet och föräldrars ansvar. Ansvaret för det brottspreventiva arbetet ligger i kommunerna ofta i en större arbetsgrupp med representanter från flera verksamheter för att uppnå mest effekt av åtgärder och insatser. 3. Utvecklingen i Danderyd vad gäller trygghet och säkerhet Som helhet upplevs Danderyds kommun som en trygg kommun och får mycket bra omdömen i utvärderingar och mätningar. I Öppna Jämförelser- Trygghet och säkerhet, som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar årligen, jämförs indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet på kommunnivå. Uppgifterna bygger på nationell statistik från Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statistiska Centralbyrån, Brottsförebyggande rådet och SOS Alarm. I Öppna jämförelser - Trygghet och Säkerhet 2016, hamnade Danderyds kommun på plats 18 av 290 kommuner vad gäller det sammanvägda värdet utifrån utfallsindikatorerna personskador, utvecklade bränder i byggnad, våldsbrott, stöld- och tillgreppsbrott. Andra trygghetsmätningar 2016 Trygghet i Danderyds kommun mäts på olika sätt: Danderyds kommuns livsstilstudie (Stockholmsenkäten) är en enkätstudie av levnadsvanor och levnadsvillkor som genomförs i årskurs nio på gymnasiet och årskurs två på gymnasiet. SCB:s medborgarundersökning baseras på ett representativt urval av 1200 personer mellan år. Trygghetsundersökning Resultat Stockholmsenkäten I jämförelser med de flesta andra kommuner i Stockholmsområdet är det fler ungdomar i Danderyds kommun som uppger att de känner sig mycket trygga eller ganska trygga med att gå ut ensam sent en kväll i bostadsområdet. 6
8 Resultat SCB:s medborgarundersökning Danderyd ligger bra till jämfört med övriga kommuner i SCB:s undersökning. Där har man skapat ett index av tre trygghetsfrågor. Frågorna handlar om trygghet relaterat till a) hot, rån och misshandel b) inbrott i hemmet c) att vistas utomhus på kvällar och nätter fick Danderyd index 70 av 100 och hamnade på plats 13 av de 139 deltagande kommunerna. Resultat trygghetsundersökning 2016 I kommunens och polisens trygghetsundersökning 2016 ansåg 84 % att Danderyds kommun är övervägande tryggt. Skalan var från 1-10 med ändpunkterna mycket tryggt och mycket otryggt. Sammanfattningsvis kan man säga att man generellt sett känner sig trygg i Danderyds kommun och att kommunen får övervägande goda resultat i trygghetsundersökningar i jämförelse med andra kommuner. 3.1 Brottsutvecklingen i Danderyd under I statistiken över anmälda brott från Sveriges officiella statistik rapporteras alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos polis, tull och åklagare i landet. Polismyndigheten har på uppdrag av Danderyds kommun sammanställt statistiken för Danderyd nedan för perioden , data är kategoriserad och hämtad ur polismyndighetens statistikprogram Status som började användas Statistiken redovisar hur brottstyperna fördelar sig enligt diagrammen. I kategorin övrigt ingår bland annat bedrägeri, brott mot alkohollagen, ärekränkningsbrott, hemfridsbrott med mera. I Danderyd har antalet anmälda brott under perioden legat relativt still med undantag för en ökning av tillgrepps- och skadegörelsebrotten som haft en ökning sista åren även om tendensen visar på en försiktig nedgång. Figurerna visar brottsutvecklingen i Danderyd jämfört med riket i stort. Danderyd utmärker sig särskilt gällande ökningen av tillgrepps- och skadegörelsebrott samt trafikbrotten, där tillgrepps- och skadegörelsebrott totalt har ökat med 30.1 % i Danderyd under tidsperioden, jämfört med 3.1 % i riket i stort, se figur 1 och 2 nedan. 7
9 Figur 1. Figur 2. 8
10 Figur 3. Riket % 10% 14% 14% Trafik Våldsbrott Tillgrepps- & Skadegörelsebrott Narkotikabrott Övriga brott mot person 54% 3.2 Kommentarer kring utvecklingen trygghet och säkerhet Brottsutvecklingen vad gäller totala antalet anmälda brott i Danderyd har legat relativt still under perioden, trots det ser vi en ökning från 2898 till 3653 anmälda brott totalt sett Tillgrepps- och skadegörelsebrott Trafik Våldsbrott Övriga brott mot person Narkotikabrott Totalt: När det gäller brottsutvecklingen ser vi en markant ökning av anmälda tillgrepps- och skadegörelsebrott i kommunen, trots att det fortfarande finns ett mörkertal i statistiken, där många undviker att polisanmäla när man blivit utsatt för brott. I öppna jämförelser- Trygghet- Säkerhet som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar årligen, jämförs indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet på kommunnivå. Uppgifterna bygger på nationell statistik från Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statistiska Centralbyrån, Brottsförebyggande rådet och SOS Alarm hamnade Danderyd på plats 18 av 290 kommuner. Sammanfattningsvis bör det understrykas att Danderyds kommun ligger mycket bra till i trygghetsmätningar i jämförelse med andra kommuner. Samtidigt som kommunen sticker ut i andra mätningar såsom Stockholmsenkäten som mäter ungdomars alkohol - tobak och narkotikavanor där Danderyd kommuns resultat i 2016 års mätning stack ut gällande antal 15- åringar som provat alkohol, tobak och narkotika. 9
11 4. Mål för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Som ett led i den här översynen har en kartläggning gjorts av förekomsten av målformuleringar i olika styrdokument rörande det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i kommunen. I Mål och Budget 2017 och ekonomisk plan anges som ett av de åtta övergripande målen att: Danderyd ska vara en bra och attraktiv kommun att bo och verka i. Under det övergripande målet finns följande konkreta inriktningsmål i styrelsens och nämndernas måldokument där trygghet har en viktig roll. 4.1 Inriktningsmål Målformuleringar i nämnder styrdokument och styrelsens måldokument Danderyd är enligt invånarna en trygg och säker kommun att bo och leva i. (Kommunstyrelsen) Danderyd präglas av god arkitektur och en säker miljö. (Byggnadsnämnden) Det går att läsa in trygghetsfrågor i flera mål och indikatorer som finns omnämnda i Danderyds kommun har väl framkomliga och trafiksäkra gång- och cykelvägar, gator och nämndernas verksamhetsberättelser dock utan att de konkret definieras som vägar. (Tekniska nämnden) trygghetsnät. Danderyds kommun har allmänna platser och kommunal mark som är trygga, välstädade Det och finns vårdade. även flera (Tekniska målområden nämnden) där utpekande av trygghet och brottsförebyggande mål vidare skulle kunna göras mätbara för att på ett tydligare sätt styra utvecklingen inom området, Genom tex förebyggande bland annat insatser inom ramen minskar för ANDT- följande användningen mål: (alkohol, narkotika, dopning, tobak bland kommunens ungdomar. (Kultur- och fritidsnämnden) Företag verksamma i kommunen ska erbjudas ett gott näringslivsklimat. Socialkontoret upptäcker och erbjuder anpassat stöd till personer i alla åldrar som är eller (Kommunstyrelsen) har varit våldsutsatta. (Socialnämnden) Danderydsborna ska erbjudas en bra och attraktiv service (Kommunstyrelsen) 4.1 Kommentarer kring mål Kommunfullmäktige uppmärksammar frågan om trygghet och säkerhet i de övergripande målen. Tydligt utpekade mål för förebyggande arbete för ökad trygghet saknas dock i styrdokumenten. Att arbeta för att tydligare peka ut trygghet och säkerhet som en röd tråd i styrande dokument även på nämndnivå vore lämpligt för att skapa ett helhetsperspektiv inom kommunen rörande frågorna. En mer sammanhållen paraplystruktur för de brottsförebyggande- och trygghetsskapande frågorna skulle underlätta för att uppnå långsiktiga fördelar med arbetet som bedrivs ute i verksamheterna. Det saknas också en tydlig koppling mellan strategidokumenten och Trygg i Danderyds roll och förvaltningarnas olika aktiviteter och insatser inom området vilket i förlängningen kan bidra till en otydlighet gentemot kommuninvånarna. Det brottsförebyggande arbetets nära 10
12 koppling till kommunens säkerhetsarbete är inte heller tillräckligt tydligt utpekat i styrdokumenten. För att få effektivare samordning och organisering i frågorna skulle det vara ett sätt att ta fram en policy för att få tydligare målstyrning och effektivare genomförande av åtgärder och aktiviteter på rätt nivå i organisationen. Tydligare målstyrning med integrerande av frågorna i kommunens mål- och styrmodell skulle också göra det lättare för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att följa upp det faktiska arbetet. 5. Organisering av brottsförebyggande arbete Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i Danderyd bedrivs på flera olika nivåer med många aktörer inblandade. 5.1 Trygg i Danderyd Kommunens lokala brottsförebyggande råd Trygg i Danderyd arbetar med brottsförebyggande frågor för att öka tryggheten i Danderyds kommun. Rådet lämnar även yttranden i sakfrågor som rör trygghetsskapande och brottsförebyggande frågor ute i verksamheterna, det sker dock inte efter några sammanhållna rutiner eller riktlinjer förutom när det gäller ärenden i detaljplaneprocessen där Trygg i Danderyd är en av flera remissinstanser. Trygg i Danderyd har bland annat initierat konkreta brottsförebyggande projekt såsom: grannsamverkan och grannsamverkansbilen, dialogmöten och medborgarsamtal för ökad kunskap om förebyggande arbete, anlitande av väktarbolag med delvis förebyggande uppgifter och initierande av en felanmälansfunktion för snabb upptäckt och åtgärd av nedskräpning, skadegörelse i kommunen. Det finns även frivilligverksamhet där många arbetar ideellt med trygghetsfrågor i Danderyd. Det sker bland annat genom volontärer engagerade i arbete med grannsamverkan, inom anhörigstöd, för socialt utsatta grupper eller som polisvolontärer. 11
13 5.2 Samverkansavtal mellan polisen och kommunen Polisens arbete med brottsförebyggande frågor organiseras genom en regional samverkansgrupp som bland annat specialiserat sig på frågorna. I april 2017 tecknades ett nytt samverkansavtal mellan Danderyds kommun och lokalpolisområde Täby. Det nya avtalet innebär en större tydlighet kring problembild och vilka åtgärder som krävs för att uppnå önskad effekt. Inom ramen för avtalet fastställdes en handlingsplan för det förebyggande arbetet som sträcker sig till Vissa av målen beräknas vara uppfyllda i slutet av Handlingsplanen har utvecklats mot bakgrund av en lägesbild som beskriver brott och trygghet i Danderyd. Man har även analyserat möjligheter och hinder för ett effektivt förebyggande arbete. Lägesbilden har sin grund i olika former av material såsom undersökningar och dialoger riktade till medborgare, besökare i kommunen och medarbetare, polisens statistik, statistik från kommunens undersökning av ungas livsstil och drogvanor och andra källor så som SCB:s frågeundersökning. I medarbetarundersökningen har man bland annat frågat om synpunkter som inkommer i verksamheternas vardagliga arbete. Handlingsplanen beskriver vilka åtgärder som ska vidtas inom nio fokusområden: Öka tryggheten på platser som upplevs som otrygga i kommunen Minska inbrott och bildelsstölder Trygg och säker stadsplanering Arbete mot hot och våld och för trygghet Minska stöld och bedrägerier, i synnerhet brott mot funktionsnedsatt Minska brottslighet, otrygghet och ohälsa kopplat till alkohol, narkotika och tobak (ANT) bland ungdomar Kommunicera helhetsperspektiv, både otrygghet och trygghet Tillit till samhället Kartläggning 12
14 5.3 Ungt Fokus-drogförebyggande arbete Det drogförebyggande arbetet riktat mot unga i kommunen är främst organiserat inom samverkansforumet Ungt Fokus. Ungt Fokus styrs av en styrgrupp av berörda förvaltningschefer, kommunens drogförebyggare och kommunpolisen. Kunskap och information hämtas bland annat från regelbundna möten med representanter som arbetar med ungdomar både inom egen intern kommunal regi såväl som privat och ideell sektor. Ungt Fokus, huvudsakliga uppgift är att stärka det förebyggande arbetet för att ungdomar i kommunen ska få en bra uppväxt. Målen med arbetet är att främja psykisk och social hälsa och motverka ohälsa och problem relaterat till alkohol, droger och tobak. Inom Ungt Fokus ingår många olika samarbetspartners; skolor, socialtjänst, fritidsgårdar, ungdomsmottagningen, polisen, kyrkan, föreningar med flera. Samarbete med flera olika funktioner som arbetar med ungdomar och möter ungdomar i deras vardag eftersträvas. Aktörerna erbjuds föreläsningar, utbildningar och gemensamma mötesplatser för dialog. 5.4 Säkerhetsarbetet Danderyds kommun bedriver ett kontinuerligt samarbete med andra regionala aktörer inom kris och säkerhetsområdet. Kommunen finns representerad på regelbundna nätverksmöten med Länsstyrelsen och kommundirektören arbetar även aktivt med i chefsgruppen för Samverkan Stockholmsregionen. Ett löpande samarbete med grannkommunerna finns också inom säkerhetsområdet. Det sker dels genom gemensamma avtal rörande bevakning och personskydd, kris och säkerhetskonsulter samt genom informationsutbyte om händelser lokalt i kommunerna. Polismyndigheten deltar även i flera delar av arbetet. Kommunen genomför regelbundet risk- och sårbarhetsanalyser. I denna beskrivs de risker som bedöms kunna utgöra ett hot mot framför allt den samhällsviktiga verksamheten. Utifrån riskbilden görs sedan en analys över förmågor, eller brist på sådana, som behövs för att kunna hantera riskerna. Liksom alla andra kommuner har Danderyds kommun en av fullmäktige beslutad krisledningsplan där kommunens övergripande sätt att hantera kriser och allvarliga händelser fastställts. Under 2017 beslutade kommunstyrelsen om en ny informationssäkerhetspolicy för kommunen som syftar till att styra kommunens informationssäkerhetsarbete. 5.5 Kommentarer kring organisering I den här översynen kan vi konstatera att organiseringen av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i Danderyds kommun bedrivs på olika nivåer och i olika konstellationer. I vissa delar kan trygghetsarbete bedrivas utan att det pekas ut eller mäts som trygghetsarbete. Det sammanfattande intrycket utifrån intervjuerna är att det råder en viss oklarhet kring helhetsperspektivet i arbetet med frågorna och att det saknas en gemensam definition av innebörden av begreppen trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Trygg i Danderyd saknar i dagsläget aktuell verksamhetsplan för arbetet som ska utföras inom området. I nuvarande reglemente är en rad samarbetspartners utpekade, det är dock otydligt hur samverkan ska fullföljas i praktiken då planer och mål saknas på vissa håll inom 13
15 verksamhetsområdet. Att ta fram en verksamhetsplan och mål som bland annat bygger på samverkansavtalet med polisen skulle underlätta för en långsiktig planering och rätt prioritering av insatser inom området. Danderyds kommun saknar en sammanhållen policy för kommunens säkerhetsarbete. En sådan policy skulle vara bra för att tydliggöra mål, inriktning och ansvar för kommunens säkerhetsarbete samt verka som en vägledning internt för förvaltningarna vid utformning av riktlinjer och rutiner inom säkerhetsområdet där också brottsförebyggande arbete skulle kunna ingå som ett steg i det gemensamma trygghetsfrämjande arbetet. 6. Exempel från andra kommuner Nedan följer sammanställning från andra kommuners organisering i arbetet med frågorna I följande avsnitt ges en beskrivning av hur man organiserat det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i ett antal andra kommuner. Syftet är att ge exempel på hur utvecklingen kan se ut och att sätta detta område i ett större perspektiv. Urvalet har baserats på att det är kommuner som nyligen förändrat sin organisation och ligger i Stockholmsregionen. Varje exempelkommun har ett brottsförebyggande råd som är sammansatt på något olika sätt, Trygg i Täby, Tryggare Vallentuna och Trygg i Norrtälje kommun. Gemensamt för kommunerna är även att de har ett samverkansorgan för frågorna knutet till sig. 6.1 Täby Täby kommun har sedan 2001 ett brottsförebyggande råd Trygg i Täby. Rådet består av sex förtroendevalda ledamöter. I rådet ingår även kommundirektören, verksamhetscheferna för socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden, barn- och grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, stadsbyggnadskontoret, samt säkerhetschefen, kommunikationschefen och en representant från södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. I rådet finns också kommunpolisen, Storstockholms brandförsvar samt kommunens trygghetssamordnare, och brottsförebyggare, Trygg i Täbyrådet sammanträder sex gånger per år. Underställt rådet finns en samverkansgrupp som är rådets beredande organ och ett kansli med två anställda, en trygghetssamordnare och en brottsförebyggare som arbetar heltid med frågorna. Trygg i Täby har tydliga riktlinjer för sitt arbete med frågorna och utgår från visionen: Täby ska vara Sveriges tryggaste kommun att leva och verka i. Utgångspunkten är att allaföretag, myndigheter, kommunen och enskilda kommuninvånare har ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg miljö. Detta görs genom ett gemensamt engagemang och att tanken om ett tryggt Täby ska genomsyra kommunens samtliga verksamheters arbete. Täby har under 2016 genomfört en omorganisation där de trygghetsskapande- och brottsförebyggande frågorna ingår i säkerhetschefens stab. 14
16 6.2 Norrtälje Norrtälje har sedan 2011 samlat samordningen av trygghets- och säkerhetsarbetet genom organisationen Trygg i Norrtälje kommun (TiNk) med huvudsyftet att skapa bättre samverkan och effektivitet i arbetet med frågorna. Kommunledningen har gett tydliga uppdrag och det finns konkreta definitioner av begreppen och mål i styrdokument definierade för kommunens arbete med frågorna. Norrtälje arbetar utifrån ett program med fyra strategiska plattformar vilka utgör grunden för arbetet. Plattformarna är: lokala områdesgrupper, TiNkrådet, kommunledningskoncernen och ett lokalt Brå. Många olika aktörer deltar i arbetet genom samverkan - representanter från kommunala nämnder/kontor, polisen, andra myndigheter, organisationer, föreningar, företag och kyrkorna. Arbetet bygger bland annat på kommuninvånarnas upplevda problem, undersökningar, statistik. Verksamheten inom TiNk är kommunövergripande och väl förankrad i kommunledningen, med tydliga mandat och en tydlig roll i kommunen i stort. Huvudfrågorna som TiNK arbetar med är: - ANDT - förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak - Föräldraskapsstöd - och föräldraföreläsningar - Brottsförebyggande arbete - samverkan med polis, trygghetsvandringar, invånardialog, situationell prevention - Integration - arbetar strategiskt med att i samverkan arbeta för lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter, våldsbejakande extremism - Våld i nära relation - samverkan, utbildning och information och HBTQ - Fältsamordnare - uppsökande och förebyggande arbete med barn och ungdomar - Utbildning, kommunikation och information - kompetensutveckling, utbildning, seminarier, kampanjer, konferenser, webb och sociala medier. 6.3 Vallentuna Tryggare Vallentuna är ett nätverk som samordnar och utvecklar arbetet för ökad trygghet och säkerhet i Vallentuna. Vallentuna kommun genomförde 2015 en omfattande utredning av det trygghetsskapande arbetet i kommunen med syftet att vidareutveckla det trygghetsfrämjande arbetet med nya riktlinjer genom tydligare politisk styrning ökad effektivitet och kvalitet samt bättre uppföljning av arbetet som kommunen bedriver i egen regi och i samverkan med andra aktörer. De nya riktlinjerna syftar till att tydliggöra ansvar och roller, där ansvarsområden för ledningsgrupp och nätverksgrupp framgår. Det tillsammans med en årlig handlingsplan, som fastställs av kommunstyrelsen, ska leda till att tydliggöra ansvarsfördelningen i Tryggare Vallentuna, samt möjliggöra politisk styrning i högre grad än tidigare. Vallentuna kommun arbetar aktivt inom flera områden för ökad trygghet och säkerhet. Det är viktiga frågor för politiker och tjänstemän i kommunen och 2015 rankade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Vallentuna som den tryggaste och säkraste kommunen i Stockholms län samt bland de 20 tryggaste och säkraste kommunerna i landet 2015, enligt rapporten Öppna jämförelser - Trygghet och säkerhet
17 Kommunstyrelsen ansvarar för och styr kommunens trygghetsskapande arbete i samverkan med bland annat polisen och räddningstjänsten. Ledningsgruppen för Tryggare Vallentuna består av kommundirektör, stabschef, utbildningschef, socialchef, kultur- och fritidschef, samhällsbyggnadschef, kommunpolis, Storstockholms brandförsvarsförbund, säkerhetschef och trygghetssamordnare. 6.4 Kommentarer exempel från andra kommuner I ovan exempel är samverkan mellan olika verksamheter i kommunen central. Det brottsförebyggande arbetet ses mer som en del av kommunens trygghets- och säkerhetsfrämjande arbete i stort och syftar till riskminimering avseende olyckor, brott och kriser samt att minimera otrygghet och rädsla för brott och stärka tillit, demokrati och mänskliga rättigheter. Motsvarande arbete med utgångspunkt från avgränsade definitioner av begreppen inom området saknas delvis i Danderyd kommuns arbete med frågorna. Ett samordnat angreppssätt anses nödvändigt för att kunna göra välavvägda prioriteringar och mer effektiva insatser inom detta område. Samverkan baseras på gemensamma punkter för trygghets- och säkerhetsarbetet, där de olika nämndernas samt andra aktörers ansvar tydliggörs och följs upp. 16
18 7. Analys- Danderyds brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i praktiken I det här avsnittet återges en samlad bild av de synpunkter som framkommit i de intervjuer som har genomförts inom ramen för denna översyn. Frågorna har bland annat berört hur arbetet är organiserat, ansvar, roller, styrning, utveckling över tid, resultat, samverkan och tankar kring utvecklingsmöjligheter. Det finns ett stort engagemang för frågorna både bland politiker och tjänstemän. Kännedomen om Trygg i Danderyd är god och det finns ett stort politiskt intresse för frågorna men intrycket är att det råder en del osäkerhet kring: mandat, prioriteringar och målstyrningen av frågorna. Huvudfrågor som intervjupersonerna lyfte om Trygg i Danderyd var bland annat: Trygg i Danderyds funktion i praktiken? Målformuleringar och styrdokument för frågorna är otydliga och saknas på håll. Det saknas en gemensam helhetssyn för det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet och kommunens säkerhetsarbete. Det fattas förankring av frågorna i hela organisationen. Den bild som framkommer genom analys av styrdokument och uppföljningar samt genom intervjuer med nyckelpersoner är att det saknas en samsyn kring hur de grundläggande frågorna är organiserade inom kommunens brottsförebyggande arbete i stort och kopplade till Trygg i Danderyds roll. En fråga som kommit fram i översynen är frågan kring hur man ska betrakta det brottsförebyggande begreppet. Förutom att långsiktigt brottsförebyggande arbete är nödvändigt för att minska risken för kommuninvånare att drabbas av olika brott är det lite oklart vad som ryms inom området trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbete. Två ytterligheter är tänkbara och avgränsningar och definitioner mellan dem är förstås möjliga: A) Brottsförebyggande arbete ses som ett arbete som handlar om att förebygga att medborgare riskerar att hamna i kriminalitet, och då blir insatserna breda och omfattar i princip hela den kommunala organisationen (socialtjänst, skola, stadsplanering, kultur- och fritidsverksamhet med mera). Frågan blir här mer av en strategisk karaktär och kräver sannolikt ett bredare engagemang och tydliga prioriteringar från kommunfullmäktige såväl från kommunstyrelsen och nämnderna. B) Brottsförebyggande åtgärder kan också ses som ett arbete som handlar om att förebygga och förhindra att redan kriminella begår brott. Insatserna med en sådan definition blir mer avgränsade och handlar om att skapa trygga utemiljöer, (rena ytor, bra belysning, klippta häckar, kamerabevakning etc.) och hålla en hög synlig samhällelig närvaro i samhället från såväl polis som kommun. En möjlig förklaring till att det uppfattas som otydligt kan vara att det finns för få utpekade mål för den verksamhet som ska bedrivas inom området. Det finns också en osäkerhet kring vad som är Trygg i Danderyds uppdrag och hur förvaltningarna sedan ska arbeta med frågorna. Frågetecken som lyfts kretsar dels kring målformuleringar, vilka frågor som rådet ska arbeta inom, kring funktionen som remissinstans men även hur Trygg i Danderyds synpunkter och remissvar ska beaktas. Det saknas också uppföljning i form av effekter av 17
19 det brottsförebyggande arbetet. Det har påpekats att det finns avsaknad av en verksamhetsplan för frågorna samt en önskan av en ökad mätning av resultat av trygghetsoch säkerhetsarbetet internt i kommunen. Frågor som rör brott och trygghet har ökat i betydelse lokalt i Danderyd såväl som nationellt sett. En styrka med Trygg i Danderyd är att ledamöterna i rådet till viss del fungerar som ambassadörer för frågorna även internt inom sina partier vilket är en positiv faktor för att lyfta frågorna brett i kommunen. Politikerna i rådet har ett stort engagemang och vill gärna möta kommuninvånarna i frågorna. För att ytterligare lyfta frågorna och dess spridning i organisationen skulle en möjlig åtgärd vara en bredare politisk förankring i nämnderna genom att ledamöterna i Trygg i Danderyd även finns representerade i flertalet av kommunens större nämnder. En rekommendation för ytterligare förstärkt förankring av frågorna är att ordförande för Trygg i Danderyd tillika ska vara ledamot i kommunstyrelsen, vilket ordföranden också är idag. 7.1 Förvaltningarnas organisering Det bedrivs ett konkret arbete på förvaltningsnivå i kommunen gällande trygghetsskapande och brottsförebyggande frågor. Exempelvis tar tekniska kontoret hänsyn till frågorna inom sitt verksamhetsområde, socialkontoret arbetar med förebyggande utbildningsinsatser bland annat när det gäller mäns våld mot kvinnor och plan- och exploateringsavdelningen samråder med Trygg i Danderyd och andra berörda aktörer gällande trygghetsfrågor i olika steg i nya planprocesser. Men det saknas sammanhållna mål och en planering i ett längre perspektiv i åtanke för arbetet som bedrivs. 7.2 Polis- och kommunavtalet Idag har de flesta kommuner fastställda samverkansavtal s.k. samverkansöverenskommelser, med polisen vilket innebär nya krav på kommunerna. Dessa avtal ska bl.a. innehålla en nulägesanalys som är en lokal lägesbild inklusive mätbara mål och prioriterade fokusområden. Syftet med samverkan är att kommun och polis, mot den lokala lägesbilden, gemensamt ska utveckla och stärka den verksamhet som berör båda parters ansvarsområden. Parterna ska därmed samordna sina specifika resurser genom att skapa effektiva och enhetliga samverkansstrukturer och konkretisera sina åtaganden utifrån sina respektive ansvarsområden. Dock saknar många kommuner fortfarande en strukturerad uppföljning av fokusområdena översatt till sin egna lokala samhällsplanering och organisation. Kommunens verksamheter bör samarbeta mer internt och samverka externt med andra myndigheter och aktörer. Förmågan hos aktörer att enskilt eller i samverkan besluta och initiera till trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder kan på så sätt stärkas genom mer utvecklade nätverk med god kännedom om var och ens förmågor och kontakter. 18
20 Den gemensamma lägesbilden pekar ut följande prioriterade områden för Danderyd och polis att samverka kring Inbrott i bostad och bil Hög konsumtion av alkohol, droger och tobak bland unga Oro för hot, våld och stöld kopplat till otrygga platser 7.3 Utvecklingsmöjligheter Idag utförs ett trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete av flera, av såväl polisen, fastighetsägare, säkerhetsbolag, kommunens brottsförebyggare, säkerhetschef, som fältare och räddningstjänst. Kommunens olika nämnder och förvaltningar har kunskap om att man har en del av ansvaret och arbetar med frågorna på olika sätt. Det tillsammans med det stora intresset för frågorna inom kommunen och en nationell satsning på brottsförebyggande arbete gör att det finns goda möjligheter för Danderyds kommun att arbeta mer effektivt med frågorna, bland annat genom att på ett bättre sätt integrera arbetet med kommunens säkerhetsarbete i stort. Detta kan bidra till en bättre förankring av det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet inom kommunens samtliga verksamhetsområden. Nedan följer tre förslag på vägar framåt. 8. Förslag på vägar framåt 8.1 Ökad intern samordning och gemensamma definitioner En viktig utgångspunkt är att kommunen samordnar sig internt genom att enas kring gemensamma definitioner gällande trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbete. Detta skulle lämpligtvis kunna integreras i processen för det ordinarie mål- och budgetarbetet. I detta avseende finns redan en del övergripande formuleringar i mål- och budget, plan att utveckla och bygga vidare på. 19
21 8.2 Utveckla Trygg i Danderyd och verksamhetsplanering Det är en styrka att det finns stort engagemang i kommunen för trygghets- och brottsförebyggande frågor att bygga på för att utveckla Trygg i Danderyd. Som det ser ut idag finns det en del oklarheter kring Trygg i Danderyds faktiska mandat och arbetssätt. Om man vill utveckla Trygg i Danderyds roll och funktion bör rådets uppdrag definieras tydligare genom att ta fram en instruktion som konkretiserar rådets uppgifter tydligare. Trygg i Danderyd ska verka för att skapa engagemang runt brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor i kommunen. Rådet bör vara ett lokalt organ och en pådrivande kraft för det brottsförebyggande arbetet i kommunen samt verka för ett långsiktigt perspektiv i hanteringen av frågorna. Mål för arbetet och verksamsamhetsplanering för det brottsförebyggande arbetet frågorna bör specificeras och inkluderas i kommunledningskontorets verksamhetsplan. Verksamhetsplanering och mål bör bland annat ta hänsyn till på samverkansavtalet med polisen för rätt prioritering av insatser inom området. Internt i organisationen bör fler mätbara mål och indikatorer skapas för de frågor Trygg i Danderyd har rådighet över med syfte att underlätta rådets ansvar för kvalitetssäkring, utvärdering och uppföljning av frågorna. Eventuellt skulle en ny sammansättning av Trygg i Danderyd kunna övervägas. De politiska representanter som ingår i Kommunala pensionärsrådet och Kommunala funktionshinderrådet utses idag via de facknämnder som hanterar den typ av frågor som är kopplade till respektive råds ansvarsområden. Om Trygg i Danderyd skulle bemannas utifrån samma princip skulle följande nämnder kunna utse vardera en ledamot att ingå i rådet: byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, tekniska nämnden och utbildningsnämnden. Rådets sjunde ledamot, ordföranden, skulle kunna utses bland kommunstyrelsens ledamöter och ersättare för att tydliggöra rådets organisatoriska hemvist (ett råd under kommunstyrelsen). Denna sammansättning skulle kunna ge en bättre möjlighet att nå ut med trygghetsfrågorna bredare i organisationen till nämnder och förvaltningar. Det är dock en fråga för de politiska partierna att ta eventuella initiativ i denna del. Som en följd av detta och för att effektivisera det operativa arbetet kring frågorna kan nästa steg vara att inrätta en samverkansgrupp bestående av tjänstemän från kommunens samtliga förvaltningar som har ansvar för olika prioriterade frågor som sedan följs upp och rapporteras till rådet. Förvaltningscheferna skulle här ges i uppdrag att utse sina representanter till gruppen som samverkar kring frågorna tillsammans med representanter från exempelvis: näringslivet, civilsamhället, polisen och räddningstjänsten. 8.3 Integrera det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet med säkerhetsarbetet Istället för att se det trygghetsskapande - brottsförebyggande arbetet som en egen del bör det operativa arbetet inom detta område effektiviseras genom att det på ett bättre sätt integreras i kommunens säkerhetsskapande arbete i stort. Det skulle främja det brottsförebyggande arbetet inom nämndernas verksamhetsområden. Det kan också bidra till att mer effektiva insatser genomförs i och med att man ser på problemen med en helhetssyn inom ett område där många frågor idag går in i varandra och kräver samordning. 20
22 Källor Skriftliga Källor Mål och Budget 2017 och Ekonomisk plan Reglemente Trygg i Danderyd Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2015 Nämndernas verksamhetsplaner Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete, Brå 2016 Regeringens satsning brottsförebyggande arbete 2016 Regeringskansliet: Öppna jämförelser trygghet och säkerhet, MSB och SKL Brottsligheten och Samhället, J Sarnecki 2010 SKL rapport Trygghet, säkerhet, oro eller risk M. Torstensson Levandet 2007 Öppna Jämförelser Trygghet och Säkerhet 2016 Polismyndighetens statistikdatabas Status Brottsförebyggande rådet Polisen: Sveriges officiella statistik: Intervjuföreteckning Internt Danderyds Kommun: Kommunstyrelsens ordförande Ordförande Trygg i Danderyd Ordförande Trygg i Danderyd Kommundirektör Utbildningsdirektör Socialdirektör Teknisk direktör Kanslichef Plan- och exploateringschef Säkerhetschef 21
23 Brottsförebyggare Avdelningschef socialtjänst Fritidsgårdschef Fritidsanläggningschef Externa: Lokalpolis Expert brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete SKL Brottsförebyggare/trygghetsskapande samordnare Nacka Säkerhetschef Nacka Brottsförebyggare/trygghetsskapande samordnare Vallentuna Säkerhetschef Vallentuna Brottsförebyggare/trygghetsskapande samordnare Täby Bilagor Kommunstyrelsens beslut den 23 maj 2016, KS 66 Reglemente Trygg i Danderyd 22
DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Lina Pennlert KS 2017/0380
Tjänsteutlåtande 1 (6) Kommunstyrelsen Översyn av kommunens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Ärendet Brottsförebyggande arbete och trygghetsfrågor är prioriterade uppgifter för Danderyds
Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga
Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...
Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete
1/5 Beslutad när: 2018-02-26 30 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-03-06 Gäller t o m: 2020-03-01 Dokumentansvarig: Uppföljning: Kommunfullmäktige KS/2017:672-003 Handlingsplan
Handlingsplan Trygg och säker
1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef
Riktlinjer Trygg och säker
9:1 9:2 9:3 9:4 Handläggare Magdalena Lind 0152-29163 Kommunstyrelsen Riktlinjer Trygg och säker Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. anta Trygg och säker riktlinjer
Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun
Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby
Trygg i Norrtälje kommun
Trygg i Norrtälje kommun Verksamheten Trygg i Norrtälje kommun - TiNk Norrtälje ska vara Sveriges tryggaste kommun att bo, leva och verka i. För att nå dit bildades Trygg i Norrtälje kommun (TiNk), som
Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2018
2017-10-31 Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2017-12-18 246 Vallentuna kommun ska vara en trygg och säker kommun för människor och företag att bo, leva och växa i. Detta
Trygg i Norrt. älje kommun
Trygg i Norrt älje kommun Norrtälje Norrtälje kommun Norrtälje kommun är hjärtat i Roslagen. Här hittar du en idyllisk stadskärna, öppet landskap och en fantastisk skärgård. I Norrtälje finns 13 218 öar,
Handlingsplan Tryggare Vallentuna KS
Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2018 6 KS 2017.475 3 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-11-30 204 Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2018 (KS 2017.475) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism är det övergripande styrdokumentet för Nykvarns kommuns arbete mot våldsbejakande extremism.
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism för Nykvarns kommun KS/2017:395 Övergripande styrdokument Handlingsplan mot våldsbejakande extremism är det övergripande styrdokumentet för Nykvarns kommuns arbete
För ett tryggare och säkrare Stockholm, Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram
Socialförvaltningen stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-29 Handläggare Niklas Roth Telefon: 08-508 43 024 Till Socialnämnden 2017-11-14 För ett tryggare och säkrare Stockholm,
Aktivitetsplan för UmeBrå
Aktivitetsplan för UmeBrå 2019 2020 Om UmeBrå UmeBrå är Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd. UmeBrå styrgrupp består av representanter från kommunen, polisen och landstinget. Styrgruppen
Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete
Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2018-05-17, 75 För revidering ansvarar:
Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen
Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen Gunilla Henningsson Social resursförvaltning, enheten för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande Jag kommer berätta om
Förlängning av samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Carina Börjesdotter Datum 2015-11-09 Diarienummer KSN-2015-2027 Kommunstyrelsen Förlängning av samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta
Handlingsplan Trygg och säker
TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2016:215-003 2016-04-08 1/2 Handläggare Annica Strandberg Tel. 0152-291 63 Kommunstyrelsen Handlingsplan Trygg och säker 2016-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
1. Strängnäs kommun tillsammans med Polismyndigheten avger medborgarlöften 2017.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Handläggare Annica Strandberg Tel. 0152-291 63 Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:9-106 2017-01-09 1/2 Medborgarlöfte Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. Strängnäs
PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden
PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen
för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun
2019-01-30 Diarienummer: Ks2016/0193.074 Handlingsplan för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommundirektören Utarbetad av: Säkerhetssamordnare,
Malmö Trygg och säker stad
Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016
Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..
Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.
Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg. Handlingsplan För det Brottsförebyggande arbetet
Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg Handlingsplan 2019 För det Brottsförebyggande arbetet 2 Samverkan för ökad trygghet Götene kommun och Polismyndigheten region väst, lokalpolisområde
Policy för trygghet och säkerhet
Policy för trygghet och säkerhet Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2018-06-11 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Policy för trygghet och säkerhet Kommunfullmäktige
Trygghetsskapande program för Järfälla kommun Dnr Kst 2015/503
Trygghetsskapande program för Järfälla kommun 2016-2018 Dnr Kst 2015/503 Maj 2016 2016-05-25 2 (7) 1. INLEDNING Järfälla står mitt i en expansion som innebär att kommunen är bland de snabbast växande kommunerna
Ett socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar
Strategisk plan mot våldsbejakande extremism
Strategisk plan mot våldsbejakande extremism Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-29 252 1 Inledning... 3 2 Lägesbilder... 3 2.1 Nationell lägesbild... 3 2.2 Lägesbild i Värmdö kommun... 3 3 Värmdö kommuns
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter
LOKALA UPPSALA. Verksamhetsberättelse för det lokal brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun 2014-01-01-2014-12-31
yppsala "KOMMUN KOMMUNLEDNINGS KONTORET Handläggare Datum Carina Börjesdotter Samordnare Lokala brottsförebyggande rådet i Uppsala kommun 2015-03-04 UPPSALA KOMMUNSTYRELSE mk 2015-03- 2 7 Diarienr.)/ SA
Handlingsplan
1 (8) Datum Dnr, Oxelösunds kommun 2016-01-24 KS.2015.144 Diarienr (åberopas) Handlingsplan 2016-2018 Föreliggande handlingsplan är upprättad i enlighet med Samverkansöverenskommelse mellan Oxelösunds
Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd
2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande
Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen
Sida: 1 (7) Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2017- Sida: 2 (7) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING...3 2. UPPDRAG...3 3. SYFTE...3 4. MÅL...3 5. EKONOMI...3 6. PLANERADE ÅTGÄRDER...4 7. RAPPORTERING AV
KS DECEMBER 2013
KS 17 18 DECEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2013-11-15 Diarienummer KSN-2013-1258 Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Polismyndigheten i Uppsala
Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun
Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande
Fokusområde Aktivitet Genomförande Ansvarig Genomfört
2017-05-01 till Öka tryggheten på platser som upplevs som otrygga i kommunen Ökad närvaro av synlig polis på platser som upplevs otrygga Förstärkning av kommunal väktarrondering och bevakning i kommunen
Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun träffar följande överenskommelse avseende samverkan
ANDT-strategi för Värmdö kommun
ANDT-strategi för Värmdö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21 152 1 Inledning... 3 2 Nationella och regionala mål... 3 2.1 Nationell strategi... 3 2.2 Regional strategi... 4 3 Värmdö kommuns
Revisionsrapport. Trygga Halmstad. Halmstads kommun. Januari 2009 Bo Thörn
Revisionsrapport Trygga Halmstad Halmstads kommun Januari 2009 Bo Thörn Innehållsförteckning INLEDNING 1 UPPDRAG 1 GENOMFÖRANDE 1 RESULTAT 1 TRYGGA HALMSTAD ORGANISATIONEN 1 MÅL OCH VERKSAMHETSPLANERING
Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2015-01-05 Diarienummer KSN-2014-1450 Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015 Förslag
Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun
Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 2017-2018 med bilaga : Handlingsplan för 2017 Överenskommelse Vara kommun och Lokalpolisområde Västra Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande
Samverkan Trygg och säker stad
Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014
VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande
Samverkansöverenskommelse; Avesta Kommun och Lokalpolisområde Falun Avesta
Samverkansöverenskommelse; Avesta Kommun och Lokalpolisområde Falun Avesta Överenskommelse som gäller från 2018-03-03 är löpande och kan sägas upp av båda parter. Överenskommelsen syftar till att tillsammans
regel modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun ...
modell plan policy regel regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum:
Reviderad handlingsplan 2018
1 Samverkansöverenskommelse Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg 2017-2018 Reviderad handlingsplan 2018 Samverkan för ökad trygghet Götene kommun och Polismyndigheten region väst, lokalpolisområde
Handlingsplan. för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:
Diarienummer: Ks2016/0193.074 Handlingsplan för brottsförebyggande arbete i Ljungby kommun Gäller från: 2016-06-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: s ledningsrupp Utarbetad av: Brottsförebyggande
Reglemente för kommunstyrelsens rådgivande organ och särskilda kommittéer
2017-12-20 1(6) Reglemente för kommunstyrelsens rådgivande organ och särskilda kommittéer Reglementet har antagits av kommunfullmäktige 2014-09-24, 193. Reviderat 2017-12-20 192. Reglementet ersätter Kf
Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,
Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Samverkansöverenskommelse
Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse
Samverkansavtal med gemensamma medborgarlöften mellan Kalmar kommun och polismyndigheten region syd/lokalpolisområde Kalmar
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-08-17 KS 2016/0688 50163 Kommunstyrelsen Samverkansavtal med gemensamma medborgarlöften mellan Kalmar kommun och polismyndigheten
Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Brottsförebyggande program
Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete
Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019
Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-12-22 KS 2015.0434 Handläggare Cecilia Ljung Kommunstyrelsen
Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte
Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen
Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete
1 (5) Datum 2016-03-10 Diarienummer KS 2016-69 Handläggare Izabell Martinsson Åberg Direkttelefon 0383-46 77 59 E-postadress Izabell.martinssonaberg@raddningstjansten.com Kommunstyrelsen Mål för Nässjö
Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014
Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...
Samverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet
Samverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet Trygghet och säkerhet Sollentuna kommun Övergripande syfte med förarbetet inom trygghetsoch säkerhet i Sollentuna kommun Det övergripande syftet är att öka
Reglemente för Trygghetsrådet (BRÅ) i Ånge
Kommunstyrelsen Reglemente för Trygghetsrådet (BRÅ) i Ånge Dokumentansvarig: Elin Rapp Fastställd av: kommunstyrelsen Omfattar: Trygghetsrådet Fastställd när: 2016-04-24, 89 Revideras: I samband med översyn
Politiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Handlingsplan
1 (9) Datum 2016-01-24 (reviderad) Diarienr (åberopas) Dnr, Oxelösunds kommun KS.2015.144 Handlingsplan 2017-2018 Föreliggande handlingsplan är upprättad i enlighet med Samverkansöverenskommelse mellan
PLAN FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET Ängelholms kommun
PLAN FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET 2018-2028 Ängelholms kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans Plan för trygghet och säkerhet Plan. 2018-08-27. KF. 2018-2028. Dokumentansvarig Diarienummer
Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun
Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan
Plan för brottsförebyggande åtgärder i Tingsryds kommun
Dokumenttyp Plan Dokumentansvarig Brottsförebyggande rådet Fastställd 2010-01-28 1 (8) Version 1 Senast reviderad Diarienummer 2009/45 180 Plan för brottsförebyggande åtgärder i Tingsryds kommun 2 (8)
Policy och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete
1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete Denna policy innehåller riktlinjer och instruktioner för Täby kommuns skydds- och säkerhetsarbete. 1. Inledning Täby kommun har
Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2016-11-29 2016/723 100 Handläggare Säkerhetschef Anders Nählstedt Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen 0451-26 80 21 anders.nahlstedt@hassleholm.se Samverkansöverenskommelse
Handlingsplan Tryggare Vallentuna
SID 1/14 Handlingsplan Tryggare Vallentuna 2019-2020 Vallentuna ska vara en kommun som skapar möjligheter för invånare och företag i att uppleva en god hälsa och trygghet i att bo, leva och växa i kommunen.
Antagna av Kommunfullmäktige
Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.
Brottsförebyggande Delprogram till handlingsprogram trygghet och säkerhet samt handlingsplan Polis-kommun
Brottsförebyggande Delprogram till handlingsprogram trygghet och säkerhet samt handlingsplan Polis-kommun 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen 2016-04-13 67 1(8) Dokumentet Brottsförebyggande är framtaget
Samverkansöverenskommelse
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten, Dorotea kommun, Lycksele kommun, Sorsele kommun, Storumans kommun, Vilhelmina kommun och Åsele kommun Del 1 2017 2018 VILHELMINA KOMMUN VUALTJEREN TJIELTE
Riktlinjer för områdesutveckling
Riktlinjer för områdesutveckling i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:173 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 31 mars 2016
Medborgarlöfte Essunga 2019
Vårt löfte till Dig Polisen och Essunga kommuns gemensamma medborgarlöfte för 2019 är att förebygga och förhindra bruk av droger i skolmiljö, i trafiken och på övriga offentliga platser samt att förebygga
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning
SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
Säkerhetspolicy i Linköpings kommun
Säkerhetspolicy i Linköpings kommun Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antaget 2016-08-30 290 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2016-480
Riktlinjer för områdesutveckling i Botkyrka
Riktlinjer för områdesutveckling i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:96 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 27 september
Handlingsplan för samverkan i förebyggande arbete för trygghet och mot brott , Danderyds Kommun och LPO Täby
Handlingsplan för samverkan i förebyggande arbete för trygghet och mot brott 2019 2020, Danderyds Kommun och LPO Täby Handlingsplanen gäller mellan 2019-01-14 2020-12-31 Öka tryggheten Fortsatt satsning
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan
Foto: Niklas Lydeen. Samverkansöverenskommelse. för ett tryggt och säkert Helsingborg
Foto: Niklas Lydeen Samverkansöverenskommelse för ett tryggt och säkert Helsingborg 2018-2020 Foto: Anders Ebefeldt, Studio E Helsingborgs vision är att år 2035 vara en skapande, pulserande, global gemensam
Innehåll
Innehåll Handlingsplan för att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Ansvar... 3 Ansvarig förvaltning och funktion... 3 Medarbetaransvar... 3 Chefsansvar... 4 Kontaktperson
Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i. Åtvidabergs kommun
Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i Polismyndigheten och ÅKF: 2017:14 Dnr: ATVKS 2019-00147 168 Antagen: Kommunstyrelsen 131, 2017-10-04 Reviderad: Kommunstyrelsen 77, 2019-04-03
Förslag till organisation för hantering av kommunens samverkan kring säkerhet, brottsförebyggande och trygghetskapande arbete
Kommunstyrelsens förvaltning Missiv 1(2) Handläggare Tfn 0142-859 09 Kommunstyrelsen Förslag till organisation för hantering av kommunens samverkan kring säkerhet, brottsförebyggande och trygghetskapande
Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2016-01-18 Diarienummer KSN-2016-0063 Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Strategi och handlingsplan mot våldsbejakande extremism
POLICY Datum 2019-07-01 Beslutande Dnr Beteckning Sida 1(6) Giltighetstid Aktualitetsprövning/revidering senast Dokumentkategori Författningssamling Övergripande styrdokument Verksamhetseget dokument Strategi
ANDT-strategi för Varbergs kommun
ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet
Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete
Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5
Kallelse till Huddinge brottsförebyggande råd
HUDDINGE BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till brottsförebyggande råd Tid Torsdag den 10 december 2015, klockan 15:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan
Polis och kommun i samverkan! Brottsförebyggande och Trygghetsskapande arbete
Polis och kommun i samverkan! Brottsförebyggande och Trygghetsskapande arbete Samverkan Polis och kommun Trygghetsarbetet ryms inom ramen för kommunens strategiska inriktning kring social uthållighet och
Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller
Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller Gunilla Henningsson Social resursförvaltning, enheten för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande Innehåll Politisk förankring. Trygg i Göteborg
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet
Sveriges Kommuner och Landsting Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd
Revidering av föreskrifter för Brottsförebyggande rådet i Uppsala (Brå)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Kylesten Anders Datum 2015-09-11 Diarienummer KSN-2015-1081 Kommunstyrelsen Revidering av föreskrifter för Brottsförebyggande rådet i Uppsala (Brå)
Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun
Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars
Remiss angående säkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer
Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson 2019-04-08 Dnr 2019/177-160 Barn- och utbildningsnämnden Remiss angående säkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer Sammanfattning
Policy och riktlinjer
Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,