FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Plenarhandling B8-0053/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel i arbetsordningen om ungdomssysselsättning (2014/2713(RSP)) Jutta Steinruck, Maria João Rodrigues, Agnes Jongerius, Javier López Fernández, Sion Simon, Brando Maria Benifei, Sergio Gutiérrez Prieto, Maria Arena, Marita Ulvskog för S&D-gruppen RE\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 B8-0053/2014 Europaparlamentets resolution om ungdomssysselsättning (2014/2713(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sin resolution av den 11 september 2013 om att angripa ungdomsarbetslösheten: möjliga utvägar 1, med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar 2, med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2014 om sysselsättningsaspekter och sociala aspekter av trojkans (kommissionen, ECB och IMF) roll och verksamhet beträffande programländerna i euroområdet 3, med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten , med beaktande av kommissionens meddelande om att genomföra initiativet om bättre möjligheter för unga (COM(2012)0727), med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 7 februari 2013 om ett ungdomssysselsättningsinitiativ, med beaktande av kommissionens förslag av den 5 december 2012 På väg mot kvalitetskriterier för praktikprogram. Andra fasen av samråd med arbetsmarknadens parter på europeisk nivå i enlighet med artikel 154 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (COM(2012)0728), med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation av den 5 december 2012 om att inrätta en ungdomsgaranti (COM(2012)0729), med beaktande av sin resolution från den 16 januari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti 5, med beaktande av den politiska överenskommelse som uppnåddes i rådet den 28 februari 2013 om en rådsrekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti, med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 april 2009 En EU-strategi för ungdomar Satsa på ungdomars egna möjligheter. En förnyad öppen samordning för 1 Antagna texter, P7_TA(2013) EUT C 351 E, , s Antagna texter, P7_TA(2014) Antagna texter, P7_TA(2014) Antagna texter, P7_TA(2013)0016. PE v /11 RE\ doc

3 ungdomsfrågor (COM(2009)0200), med beaktande av uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 30 januari 2012 Mot tillväxtvänlig konsolidering och jobbskapande tillväxt, med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering av människor med funktionshinder och EU:s handikappstrategi , med beaktande av den europeiska kvalitetsstadgan för praktikplatser och lärlingsutbildning som utarbetats av Europeiskt ungdomsforum i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra intressenter, med beaktande av Eurofounds rapport av den 22 oktober 2012 NEETs unga som varken arbetar eller studerar: utmärkande drag, kostnader och politiska åtgärder i Europa, med beaktande av Eurofounds rapport av den 21 december 2012 Effectiveness of policy measures to increase the employment participation of young people, med beaktande av Eurofounds rapport av den 29 april Helping young workers during the crisis: contributions by social partners and public authorities, med beaktande av betänkandet om integrationen av invandrare, effekterna för arbetsmarknaden och den externa dimensionen av EU:s samordning av social trygghet (2012/2131(INI)), med beaktande av Eurofounds rapport av den 7 februari 2012 Recent policy developments related to those not in employment, education and training (NEETs). med beaktande av Eurofounds rapport av den 15 januari 2013 Active inclusion of young people with disabilities or health problems, med beaktande av kommissionens rekommendation C(2013)0778 av den 20 februari 2013 Bryta det sociala arvet investera i barnens framtid, med beaktande av artikel i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Arbetslöshet är en viktig bidragande orsak till bristande jämställdhet, och ungdomsarbetslösheten ligger på en rekordhög nivå ett EU-genomsnitt på 23 % och är ojämnt fördelad över EU. I vissa medlemsstater är arbetslöshetssiffrorna för ungdomar mellan 16 och 25 år över 50 %. B. Arbetsmarknadssituationen är särskilt svår för unga, oavsett utbildning, eftersom de ofta blir arbetslösa eller får tidsbegränsade anställningsavtal med lägre löner och ett sämre socialt skydd, eller tvingas acceptera en osäker anställning eller en obetald praktikplats. Denna situation framkallar en påtvingad migration som gör att effekterna av den pågående kompetensflykten ytterligare förvärras, och den eviga klyftan mellan de medlemsstater som erbjuder sysselsättning och de som tillhandahåller billig arbetskraft 1 P7_TA(2011)0453. RE\ doc 3/11 PE v01-00

4 ökar. C. Unga kommer oftast in på arbetsmarknaden genom atypiska, mycket flexibla, otrygga och ovissa anställningsformer (marginell deltid, tillfälliga kontrakt eller avtal där antalet arbetstimmar ej avtalats etc.), och sannolikheten för att detta skulle vara ett steg mot tillsvidareanställning är låg. D. Ungdomsarbetslösheten kan också vara kopplad till problemet med elever som lämnar skolan i förtid, till otillräckliga utbildningssystem och till bristen på tekniska och särskilda utbildningsprogram eller till att dessa inte har tillräcklig koppling till arbetsmarknaden. E. Ungdomsarbetslösheten bland unga kvinnor och män och osäkra anställningar har specifika drag som måste beaktas. F. Kommissionen har konstaterat att åtstramningspolitiken på ett negativt sätt har påverkat och spätt på ojämlikheten, fattigdomen och fattigdomen bland förvärvsarbetande 1, och inneburit neddragningar inom skola och sociala tjänster, färre anställda inom den offentliga sektorn samt minskade arbetsmarknadspolitiska åtgärder och möjligheter för unga att återgå till utbildningen. G. I nuläget är det 7,5 miljoner unga européer mellan 15 och 24 år som varken arbetar eller studerar (NEETs) och i EU-28 var det 2012, 29,7 % av de unga mellan 15 och 29 år som riskerade att drabbas av fattigdom eller social utestängning 2. H. Begränsningen av den nuvarande ungdomsgarantin till 25 år är otillräcklig eftersom den inte tar hänsyn till de 6,8 miljoner unga mellan 25 och 30 år som varken arbetar eller studerar. I. Hälften av alla unga européer anser att de unga i deras land har marginaliserats och utestängts från det ekonomiska och social livet 3. Europa står därför inför en förlorad generation unga som, till följd av bristande tillgång och osäkra tillfälliga anställningar, inte kommer ha den utbildning som krävs för att på längre sikt komma in på arbetsmarknaden. J. Endast 7,5 miljoner, eller 3,1 % av arbetskraften i EU, är för närvarande anställda i en annan medlemsstat. De unga är den grupp som antagligen är mest rörlig. K. Ungdomsarbetslösheten kan inte sägas bero endast på kompetensglapp, eftersom den också är kopplad till exempelvis bristen på nya arbetstillfällen på grund av avindustrialiseringen av Europa, utkontraktering och spekulation, och situationen har förvärrats av krisen och åtstramningspolitiken. Utbildning är inte den enda lösningen på problemet med ungdomsarbetslösheten. 1 COM(2013)0801 Utkast till gemensam sysselsättningsrapport. Kommissionens arbetsdokument 1/2013 Bantout och Lokajickova: Social protection budgets in the crisis in the EU. 2 Eurostat: 3 Eurobarometern om ungdomar i Europa från april PE v /11 RE\ doc

5 L. Alla åtgärder och program som införs för att skapa sysselsättning för ungdomar bör innehålla samråd och/eller samarbete med samtliga berörda intressenter på respektive nivå, särskilt arbetsmarknadens parter och ungdomsorganisationer. M. Under 2012 hade 42 % av de unga arbetstagarna i EU tillfälliga eller osäkra anställningsavtal, till skillnad från 13 % av de vuxna arbetstagarna 1, och en av fem unga arbetstagare är rädda att bli av med sitt jobb 2. N. I 2014 års barometer uppgav 51 % av de unga att den främsta prioriteringen för Europaparlament bör vara att försvara mänskliga rättigheter 3, inklusive ekonomiska och sociala rättigheter. O. Enligt beräkningar från Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) är den årliga kostnaden för ungdomsarbetslösheten 153 miljarder euro. P. Situationen med arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet påverkas också av bristen på en gemensam ekonomisk EU-politik för sysselsättningsskapande. EU:s långsiktiga budgetram tar inte tillräcklig hänsyn till behovet av moderna ekonomiska och infrastrukturella investeringar, delvis beroende på EU:s alltför stelbenta fleråriga budgetram och på otillräckliga finansiella medel i EU:s budget. 1. Europaparlamentet varnar för att det inte kommer att bli någon större hållbar ekonomisk tillväxt i EU om inte ojämlikheterna minskas, och påminner om att man måste börja med att minska arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, och lindra fattigdomen. 2. Europaparlamentet ser med oro på att över 20 medlemsstater har minskat utgifterna för utbildning relativt sett (räknat som procent av BNP) vilket kan äventyra deras möjlighet att skapa tillväxt, ökad sysselsättning och konkurrenskraft. Parlamentet betonar att minskade investeringar på dessa områden gör EU mer strukturellt sårbart, eftersom det uppstår en obalans mellan det växande behovet av högutbildad arbetskraft och det faktum att en stor del av arbetskraften i många medlemsstater för närvarande är lågutbildad. 3. Europaparlamentet noterar att rådet den 20 maj 2014 antog en resolution om EUarbetsplanen för ungdomar, men beklagar att den inte stöder ett verklig gränsöverskridande samarbete i ungdomsfrågor och inte involverar ungdomar i processen. 4. Europaparlamentet beklagar att rådets resolution av den 20 maj 2014 om en strukturerad dialog omfattande social integration av ungdomar inte lyckas spegla de viktigaste budskapen och bidragen från de unga, såsom behovet av sysselsättning av god kvalitet och bättre tillgång till välfärd, välbefinnande och solidaritet, och att resolutionen inte utlovar några konkreta åtgärder för en bättre social integration av ungdomar. 5. Europaparlamentet beklagar att rådets prioriteringar som offentliggjordes av Europeiska 1 Kommissionen 2013 kvartalsrapporten Employment and Social Situation Quarterly Review. 2 Kommissionen 2013 kvartalsrapporten Employment and Social Situation Quarterly Review. 3 Europaparlamentet Flash Eurobarometer: European Youth in 2014, april RE\ doc 5/11 PE v01-00

6 rådet den 27 juni 2014 som en strategisk agenda för EU och den nya Europeiska kommissionen inte innehåller några riktade åtgärder och investeringar som kan bidra till att skapa arbetstillfällen av kvalitet för unga. 6. Europaparlamentet betonar att det, med tanke på hur ungdomar påverkats av krisen, behövs regelbunden övervakning och åtaganden från medlemsstaternas sida för att förbättra situationen för ungdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en särskild uppsättning indikatorer för att övervaka de ungas kompetensstatus inom EU:s planeringstermin, med hänsyn till de bakomliggande orsakerna till den låga kompetensutvecklingen, inklusive ojämlikheter i lärande och utvecklingsmöjligheter från barndomen samt nedärvda faktorer som påverkar möjligheterna. 7. Europaparlamentet understryker att praktikplatser, som kan ge värdefull arbetslivserfarenhet, måste vara ordentligt reglerade eftersom de ofta är dåligt betalda eller obetalda, och i många fall används som ersättning för anställda, vilket leder till en andraklassens arbetsmarknad och förvärrar ungdomars utsatta situation på arbetsmarknaden. 8. Europaparlamentet varnar för att effekterna av ungdomsarbetslösheten är särskilt allvarliga för kvinnor, personer med funktionsnedsättning och missgynnade grupper i samhället, exempelvis invandrare och minoriteter. Parlamentet konstaterar att även om kvinnor vanligtvis är mer välutbildade och samtidigt underbetalda i arbetslivet, kan arbetslöshet i början av yrkeslivet generera en cykel av löneojämlikhet i framtiden. Parlamentet betonar att unga med invandrarbakgrund eller etnisk bakgrund, på grund av att de inte har lika utbildningsmöjligheter och ofta diskrimineras av arbetsförmedlingar, har sämre chanser att hitta ett arbete eller en lämplig utbildning. 9. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör beakta äldre arbetstagares situation när de vidtar åtgärder för att få bukt med ungdomsarbetslösheten, och stödja arbetsdelning och mentorsprogram där äldre och yngre arbetstagare deltar. 10. Europaparlamentet beklagar att man har ställt in det toppmöte med stats- och regeringschefer som skulle ha ägt rum den 11 juli 2014 i Turin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera problemet med det långsamma genomförandet av ungdomsgarantin vid rådets (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) nästa informella möte den juli Rättighetsbaserad sysselsättningsstrategi 11. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att inta en rättighetsbaserad hållning i fråga om ungdomar och sysselsättning. Parlamentet betonar att den kvalitativa aspekten av anständigt arbete för unga inte får äventyras, särskilt inte i kristider, och att de grundläggande arbetsnormerna och andra normer som är knutna till arbetskvalitet, exempelvis arbetstider, minimilön, social trygghet och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, måste vara centrala faktorer i de ansträngningar som görs. 12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att unga har tillgång till sysselsättning av kvalitet som respekterar deras rättigheter, inklusive rätten till stabilitet och trygghet i form av ett arbete som ger en skälig och rättvis lön, socialt skydd och ett PE v /11 RE\ doc

7 liv i trygghet, värdighet och självständighet. För att skydda unga arbetstagare mot diskriminering och exploatering efterlyser parlamentet antagandet av ett direktiv om anständiga arbetsvillkor, som fastställer grundläggande rättigheter för alla arbetstagare och inför gemensamma miniminormer. 13. Europaparlamentet betonar behovet av en aktiv, omfattande och integrerande arbetsmarknadspolitik med särskilda åtgärder för ungdomar. 14. Europaparlamentet betonar att investeringar i utbildning är viktigare än någonsin eftersom man räknar med snabba förändringar på arbetsmarknaden. Parlamentet påminner om att en utbildningspolitik inte bara bör ses som ett sätt att tillgodose arbetsmarknadens behov, utan också bör erkänna kompetens som förvärvats genom icke-formell utbildning, och bör främja en politik för livslångt lärande, och i slutändan ingå i en övergripande strategi för utbildning. Parlamentet efterlyser antagandet av bindande gemensamma kvalitetsstandarder på EU-nivå, för alla medborgare, för utbildningar och för livslångt lärande. 15. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta sig an frågan om osäkra anställningar och reglera anställningsavtal genom att undersöka olika alternativ för att hantera polariseringen av arbetsmarknaden på grund av de dåliga villkor som erbjuds lågutbildad arbetskraft, och att skydda unga mot osäkra arbetsförhållanden och fattigdom bland förvärvsarbetande. 16. Europaparlamentet understryker att diskriminering på grund av ålder måste få ett slut när det gäller tillgång till sociala förmåner och anställningsförmåner, inklusive villkorad tillgång till arbetslöshetsersättning. Parlamentet betonar att införandet av minimilöner för unga, oavsett arbetslivserfarenhet eller förmåga, är dels ett uttryck för att de mest utsatta på arbetsmarknaden ignoreras, dels en klar diskriminering på grund av ålder. 17. Europaparlamentet påminner om att krisen och den varierande ekonomiska situationen i EU:s medlemsstater gör att påtvingad rörlighet blir allt vanligare bland unga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att den grundläggande rätten till fri rörlighet inte begränsas och att tillgången till offentliga tjänster för unga rörliga studenter och arbetstagare inte begränsas eller förvägras dem. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att lägga fram förslag för att ytterligare underlätta frivillig rörlighet bland unga i EU, och som ett sätt att fullborda EU:s inre marknad. Ungdomsgarantin, ungdomssysselsättningsinitiativet och kvalitetskriterier för praktikprogram 18. Europaparlamentet efterlyser en effektiv övervakning av genomförandet av ungdomsgarantin. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka de utmaningar som identifierats i 2014 års landsspecifika rekommendationer vad gäller kvaliteten på erbjudanden och bristen på aktiva åtgärder riktade till ungdomar som varken arbetar eller studerar samt arbetsförmedlingarnas administrativa kapacitet och bristen på ett effektivt samarbete med alla relevanta parter, och samtidigt fastställa bästa praxis som kan fungera som referens för förbättring av programmet. 19. Europaparlamentet kräver att minskningen av ungdomsarbetslösheten ska införas som RE\ doc 7/11 PE v01-00

8 en separat målsättning i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet vill också att obligatoriska åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten ska ingå i de landsspecifika rekommendationerna och de nationella reformprogrammen. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga följa och kontrollera genomförandet av dessa åtgärder och vill att parlamentet i detta avseende ska involveras fullt ut inom ramen för den europeiska planeringsterminen. 20. Europaparlamentet påminner om att de 6 miljarder euro som avsatts för ungdomssysselsättningsinitiativet inte räcker för att varaktigt bekämpa ungdomsarbetslösheten och att det därför bör utgöra ett första delbelopp. Parlamentet framhåller att Internationella arbetsorganisationen (ILO) har räknat ut att det enbart i euroområdet krävs 21 miljarder euro för att genomföra ett verkningsfullt program för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet anser att en sådan större investering behövs och är rimlig med tanke på den årliga ekonomiska förlusten på 153 miljarder euro i medlemsstaterna till följd av ungdomars bristande integration på arbetsmarknaden, vilket motsvarar 1,2 % av BNP i EU 1. Parlamentet understryker dessutom att från och med 2016 års budget kommer ungdomssysselsättningsinitiativet inte längre att finansieras. Parlamentet uppmanar kommissionen lägga fram ett förslag i god tid för att säkerställa fortsatt finansiering av ungdomssysselsättningsinitiativet från och med 2016 års budget genom att använda alla tillgängliga instrument inom ramen för förordningen om den fleråriga budgetramen Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att göra ungdomsgarantin till en prioritering och att öka budgetanslaget för den sammantagna perioden när man beslutar om den obligatoriska revideringen av den fleråriga budgetramen efter valet som ska äga rum senast före utgången av Europaparlamentet efterlyser åtgärder som förhindrar att genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet manipuleras och används för att förvärra nationella processer för interna lönesänkningar. Parlamentet varnar för att ett felaktigt utnyttjande av de medel som avsatts för ungdomssysselsättningsinitiativet genom att finansiera arbetskostnader utan krav på tillräckliga garantier kan leda till att äldre arbetstagare avskedas endast för att de blir dyrare än unga arbetstagare som rekryteras via programmet för ungdomssysselsättningsinitiativet. 22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en europeisk rättslig ram, som inför bindande miniminormer för genomförandet av ungdomsgarantin, inklusive lärlingsutbildningar av kvalitet, skäliga löner för unga och tillgång till arbetsförmedlingar, och som också omfattar unga mellan 25 och 30 år, där de gällande rekommendationerna om ungdomsgarantier inte följs av medlemsstaterna. 23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att byråkratiska förfaranden inte hindrar en effektiv utbetalning av de 6 miljarder euro som avsatts för ungdomssysselsättningsinitiativet för ett snabbt genomförande av ungdomsgarantin. Parlamentet beklagar att vissa medlemsstater enligt de senaste rapporterna inte kommer att utnyttja sina anslag via ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet understryker ännu en gång betydelsen av att dessa medel används effektivt 1 Eurofound, 2012, NEETs Unga som varken arbetar eller studerar: utmärkande drag, kostnader och politiska åtgärder i Europa. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg. PE v /11 RE\ doc

9 och fullt ut, och anser att det är mycket viktigt att inte gå miste om en möjlighet till finansiering av mycket välbehövliga aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra medel tillgängliga genom EIB för initiativ från den privata sektorn, i syfte att skapa arbetstillfällen och lärlings- eller praktikplatser. 24. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att gå utöver rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram från mars 2014 för att förhindra diskriminering och exploatering av unga arbetstagare. Parlamentet efterlyser antagandet av ett direktiv om anständiga arbetsvillkor och miniminormer för lärlingsutbildningar och praktikplatser, som ger lärlingar och praktikanter tydligt definierade rättigheter som omfattar tillgång till socialt skydd, skriftliga och bindande avtal samt rättvisa löner, och som begränsar användningen av lärlingar och praktikanter i företag för att hindra att de utnyttjas. 25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta eller förbättra yrkesutbildningssystemen. Parlamentet betonar att en europeisk ram för system med utbildningar som varvas med praktik bör inrättas för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv. Ramen bör bygga på bästa praxis på detta område. Parlamentet föreslår vidare att man i hela EU använder isbrytarsystem som ger praktisk arbetslivserfarenhet till unga nyutexaminerade, och till dem som redan genomgått en yrkesutbildning, i företag som anställer dem under 6 12 månader för att komma till rätta med ett särskilt problem som rör innovation och utveckling. 26. Europaparlamentet betonar de goda erfarenheter som de länder med yrkesutbildningssystem och system där yrkesutbildning varvas med studier har när det gäller att underlätta övergången från utbildning till arbete, för att på så sätt överbrygga klyftan mellan kvalifikationer från utbildningen och arbetsmarknadens krav. Parlamentet betonar att det är kommissionens uppgift att aktivt stödja sådana insatser och uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om medlemsstaternas reformarbete vad gäller yrkesutbildningssystemen. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas utsatta grupper med hög risk för social utestängning, bland dem unga som varken arbetar eller studerar. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en årlig rapport om reformen av yrkesutbildningssystemen i medlemsstaterna, för att på lång sikt bidra strukturellt till att förbättra ungdomars rimliga anställbarhet. 27. Framför allt på yrkesutbildningsområdet och i system med varvad utbildning kräver Europaparlamentet att alla relevanta aktörer medverkar, särskilt arbetsmarknadens parter och utbildningsanstalterna. Parlamentet understryker i detta sammanhang företagens och utbildningsanstalternas ansvar att se till att elever och studerande får utbildning med fokus på praktisk erfarenhet. 28. Europaparlamentet betonar att ungdomssysselsättningsinitiativet inte bör hindra medlemsstaterna från att använda andra EU-program, t.ex. inom Europeiska socialfonden eller Erasmus+ för att finansiera bredare projekt som rör ungdomar, särskilt fattigdom och social integration. Parlamentet understryker vikten av att medlemsstater står för den nödvändiga medfinansieringen i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka användningen av medel ur Europeiska RE\ doc 9/11 PE v01-00

10 socialfonden för ungdomsrelaterade projekt. 29. Europaparlamentet betonar att unga entreprenörer måste ges ekonomiskt och administrativt stöd, särskilt i länder kris. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att inrätta särskilda stödmekanismer för entreprenörer under 30 år. Ett exempel skulle kunna vara mikrokrediter för nystartade företag, i enlighet med EU:s program för sysselsättning och social innovation. 30. Europaparlamentet framhåller arbetsmarknadsparternas viktiga roll när det gäller att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet anser att stöd till nationella fackföreningar och full respekt för nationell praxis och nationella arbetsmarknadsmodeller är en nödvändig förutsättning för alla åtgärder som syftar till att inrätta och förbättra arbetsförhållanden, löner och ersättningar till unga. Investeringar och den makroekonomiska dimensionen 31. Europaparlamentet betonar att även om åtgärder på tillgångssidan såsom kompetensutveckling och arbetsmarknadsbestämmelser kan ha betydelse för att bekämpa ungdomsarbetslösheten bör makroekonomiska åtgärder och åtgärder på efterfrågesidan beaktas mer. 32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta åtgärder för att minska ojämlikheter och skapa arbetstillfällen, öka efterfrågan genom en politik som fokuserar på löneökningar och inför minimilöner (lagstadgade löner eller löner baserade på kollektivavtal; sektorspecifika eller sektorsövergripande), stärka de direkta överföringarna med en rättvisare skattepolitik och bestämmelser för minimiinkomster, garantera ett starkt socialt skydd och bättre offentliga och sociala tjänster, särskilt inom hälso- sjukvård och utbildning. 33. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att så fort som möjligt inrätta en handlingsplan för sysselsättningsskapande som prioriterar regioner med en ungdomsarbetslöshet på över 25 %, investera i hållbara industrier, särskilt små och medelstora företag, och i tjänster, utbildning, forskning och utveckling, moderna transportstrukturer, en återindustrialisering av EU, effektiva privata tjänster och offentliga tjänster av kvalitet och en grön övergång, för att utvecklas mot en innovativ och kunskapsbaserad ekonomi och samtidigt ha sysselsättningsskapande för framtida generationer i åtanke. Parlamentet betonar att en sådan investering måste betraktas som en mycket viktig investering i Europas framtid. 34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hitta särskilda lösningar för länder med mycket hög arbetslöshet, som inte kommer att kunna utnyttja tillgängliga EU-medel på grund av problem med medfinansieringen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att för medlemsstater med problem undersöka möjligheten att minska eller dra in medfinansieringen av EU-fonder eller EU-program avsedda att bekämpa ungdomsarbetslösheten (under rubrik 1 ( hållbar tillväxt ) i den fleråriga budgetramen). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också överväga att undanta medlemsstaternas medfinansierade åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten vid beräkningen av det alltför stora underskottet. PE v /11 RE\ doc

11 35. Europaparlamentet välkomnar det italienska ordförandeskapets avsikt att inleda en diskussion om inrättandet av ett EU-omfattande system för arbetslöshetsersättningar som en asymmetrisk chockabsorptionsfunktion på central nivå, och att särskilt överväga frågan om automatiska stabilisatorer inom ramen för diskussionen om den sociala dimensionen i den ekonomiska och monetära unionen. Prioritering av ungdomars rättigheter 36. Europaparlamentet uppmanar rådet att se till att EU-arbetsplanen för ungdomsfrågor genomförs och garanterar sektoröverskridande samarbete och de ungas deltagande. 37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för rådet och parlamentet som syftar till att uppmuntra unga att delta i Europas demokratiska liv, i linje med artikel 165 i EUF-fördraget. 38. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck rådet att slutligen anta det direktiv om likabehandling som lades fram första gången av kommissionen 2008 och som skulle förbjuda diskriminering på grund av ålder och ett antal andra skäl. RE\ doc 11/11 PE v01-00