Kjell O. Lejon, programansvarig. Information inför portfolioskrivandet. Portfolioarbetet

Transkript

1 Kjell O. Lejon, programansvarig Information inför portfolioskrivandet Portfolioarbetet Portfolion = Terminsvisa självständiga reflektioner över utbildningen, hur utbildningen bidragit till att nå olika typer av mål; självständiga lösningar för att uppnå målen (vägval genom studierna, etc.). (motivera förväntningar, val, mål, måluppfyllelse )

2 Denna reflektion bör ske med utgångspunkt från: allmänna utbildningsmål för all högskoleutbildning enligt Högskolelagen allmänna utbildningsmål i lokala tillämpningsregler vid LiU olika typer av färdigheter som skulle kunna vara utbildningsmål för en religionsvetenskaplig utbildning de speciella utbildningsmålen för den aktuella examen som skall avläggas (fil. kand. med huvudämne religionsvetenskap) syftet för det religionsvetenskapliga programmet vid Linköpings universitet (se utbildningsplanen) de olika kursplanernas mål de personliga utbildningsmålen. Portfolions omfattning: Ca. 6 9 sidor, exkl. försättssida. Se mall sista sidan i detta dokument. Till detta kommer att du skall sammanställa en fullständig lista över de kurser som du vill skall ingå i din examen, och bifoga denna lista till din portfolioredovisning. I denna lista skall du ange den 15 hpuppsats som (tillsammans med Portfolioredovisning) skall ingå i ditt examensarbete. Se: ochexamensarbete?l=sv

3 Allmänna utbildningsmål Ur Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå.

4 Allmänna mål, bestämmelser i examensordningen för LiU (kandidatexamen): För högskoleexamen skall studenten kunna: Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse Inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. Färdighet och förmåga Visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. Visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen.

5 Olika typer av färdigheter som skulle kunna vara utbildningsmål för en religionsvetenskaplig utbildning A. I termer av allmänna mål 1. Förmåga att förstå (hermeneutisk eller empatisk förmåga) vari ingår förmåga att "leva sig in i" en annan människas tankevärld, så att man ser vad som är viktigt för denna människa och hur det är viktigt, hur denna människa uttrycker detta viktiga på olika sätt och hur hon tankemässigt bearbetar och omprövar sina uppfattningar och sin tro och livsåskådning, förmåga att fördjupa denna förståelse genom att också se hur denna individuella tankevärld hänger samman med och samspelar med personliga upplevelser, erfarenheter och motiv och med de objektiva omständigheter under vilka människan lever, förmåga att också "leva sig in i" en "främmande" miljö och tankevärld och där se hur olika "delar" av en religiös tradition och en allmän kulturmiljö (som t ex gemenskaper och samhällsstrukturer, "normala" och "föredömliga" livslopp, traditioner, mytsystem och tankemönster) kan bilda helheter som för människorna som lever där kommer att fungera som ramar och mönster för hur livet bör (och kan) levas och tolkas. 2. Kritisk förmåga vari ingår förmåga att tydliggöra och pröva strukturer och samband inom en tros eller livsåskådning i historia eller nutid och/eller inom en vetenskaplig tolkning av en sådan tros och livsåskådning, så att man kan se konsekvenser av olika uppfattningar/teoretiska antaganden och diskutera och kanske till och med avgöra om det finns inre motsättningar eller motsägelser i åskådningen/tolkningen, förmåga att tydliggöra och pröva den utfärda eller underförstådda argumentationen för en tros eller livsåskådning i historia eller nutid och/eller för en vetenskaplig tolkning av en sådan tros och livsåskådning, dvs att blottlägga utförda argumenteringar t ex i form av antaganden om människan, samhället eller verkligheten i stort eller förutsatta allmänmänskliga erfarenheter (eller mera avgränsade "fakta" och mera specifika erfarenheter) och att (re ) konstruera en bara delvis utförd sådan

6 argumentering, så att det blir tydligt vilka argumenten är och vilka stöd för dessa argument som anförs eller skulle kunna anföras, och så att relevansen och hållbarheten i dessa argument kan prövas eller åtminstone belysas,

7 kännedom om och förmåga att använda ideologikritiska teorier som gör anspråk på att kunna "förklara" och därmed relativisera ett tänkande och en åskådning (och en vetenskaplig tolkning) genom att framställa den som resultat av t ex psykologiskt eller sociologiskt beskrivbara orsakssammanhang. 3. Reflexiv förmåga vari ingår förmåga att skaffa sig distans till egna uppfattningar och pröva olika sätt att beskriva och förtydliga dem, förmåga att på olika sätt utnyttja kunskaper och erfarenheter som verktyg i reflektion över olika former av egen praktik, förmåga att skaffa sig distans till de egna sätten att utnyttja kunskaper och erfarenheter som verktyg i reflektion över praxis och pröva olika sätt att beskriva och förtydliga dem (i diskussion med andras synpunkter på hur man kan använda kunskaper och erfarenheter som verktyg i reflektion över det egna handlandet och det egna subjektiva engagemanget). 4. Kommunikativ förmåga vari ingår förmåga att förstå sakligt innehåll och uttrycksformer i allmän text, i texter som uttrycker religiös tro och personlig livsåskådning och i religionsvetenskapliga facktexter på svenska, på engelska och på något/några andra språk, förmåga att själv uttrycka sig på ett grammatiskt korrekt, nyansrikt och uttrycksfullt sätt på svenska och i någon mån på engelska (och på något/några andra språk),

8 förmåga att använda några olika religionsvetenskapliga discipliners fackspråk för egna, vetenskapliga analyser förmåga att integrera olika vetenskapliga terminologier och andras mera välutvecklade terminologier i det egna språket på ett konstruktivt och moget sätt så att krångliga termer används när de behövs och för att öka nyansrikedomen och förståeligheten (och inte i onödan för att skapar dimridåer eller oförståelighet/okritiserbarhet/motsägelsefullhet). B. I termer av vetenskaplig förmåga 1. Förmåga att tillgodogöra sig och använda olika typer av vetenskaplig kunskap så att man kan se hur teorier (var för sig) stöds av empiriskt material och fungerar som (eller implicerar) mera generella tolkningsnycklar, använda viktiga teorier (var för sig) som tolkningsnycklar på nytt empiriskt material klargöra och kritiskt bedöma strukturer och samband inom en teori, klargöra och kritiskt bedöma olika teoretiska tolkningar av ett visst empiriskt material på ett sätt som både kan leda till nya empiriska undersökningar och till vidareutveckling av teorierna följa och kritiskt bedöma kunskapsutvecklingen inom olika för utbildningen viktiga forskningsområden, självständigt och kritiskt bedöma hur vetenskaplig kunskap förhåller sig till t ex förtrogenhetskunskap och olika slags värderingar inom ett visst tillämpningsområde, självständigt och kritiskt utnyttja vetenskaplig kunskap i reflektionen över olika former av praxis och över egen praxis inom ett eller flera yrkesområden som utbildningen förbereder för, utnyttja vetenskaplig kunskap i reflektionen över egna upplevelser och erfarenheter som medel för personlig och intellektuell utveckling,

9 2. Vetenskapsteoretisk medvetenhet och förmåga så att man kan utnyttja vetenskapsteoretiska resonemang för att beskriva, analysera och kritiskt diskutera möjligheter och begränsningar i egnas och andras olika sätt att använda vissa olika typer av vetenskaplig kunskap, identifiera egna övertygelser om hur vissa olika typer av vetenskaplig kunskap kan användas och ompröva eller utöka den egna repertoaren både genom att se och pröva hur andra gör och genom att delta i teoretiska diskussioner om olika användningar och synsätt. C. I termer av erfarenhet av att ha löst olika slags religionsvetenskapliga uppgifter Utbildningen bör utveckla och träna förmågan att arbeta med olika slags material på olika sätt. Man bör utveckla och träna både förmågorna att återfinna, orientera sig i, referera, beskriva ur ett visst vetenskapligt perspektiv, kritiskt analysera och recensera dessa olika material och förmågan att själv skapa och dokumentera sådana material. Förmågorna bör avse material som t ex primärmaterial som uttryck för personliga (och kollektiva) övertygelser i form av böner, psalmer, vittnesbörd etc, konstnärliga uttryck av olika slag, kvalitativa intervjuer, olika slags texter som t.ex. texter som kommit att uppfattas som auktoritativa uttryck för en religiös tro eller en livsåskådning (på originalspråk och i översättning),

10 moderna och äldre texter med vetenskapliga/teoretiska anspråk (på originalspråk och i översättning), material i olika arkiv (inkl handskrifter), hjälpmedel för att orientera i och utnyttja stora mängder av religionsvetenskapligt relevant information och litteratur som t ex statistiska undersökningar och sammanställningar, bibliografiska hjälpmedel, handboksartiklar, samlingsrecensioner, religionsvetenskapliga böcker, författarskap och debatter, både sådana som gör anspråk på att tolka ett bestämt historiskt eller empiriskt material och som vill bedömas relativt detta material (t ex historiskt material, statistiskt material, eget eller andras intervjumaterial, andras traditionstolkningar och bidrag till livsåskådningsdebatter), sådana som gör anspråk på vara en systematisk beskrivning av en bestämd åskådning och som vill bedömas som relativt materialet och förmågan att identifiera underliggande strukturer, sådana som gör anspråk på att vara ett konstruktivt inlägg i livsåskådningsdebatten och som vill bedömas relativt mänskliga upplevelser och erfarenheter och förmågan att identifiera samband och handlingsmöjligheter, sådana som gör anspråk på att tolka en religiös tradition och som alltså vill bedömas relativt denna traditions källor och grundläggande värderingar/kriterier och relativt och allmänna traditionstolkningskriterier.

11 Utbildningen bör också utveckla och träna förmåga att känna igen, kritiskt bedöma och själv kunna delta i en diskussion inom ett enskilt religionsvetenskapligt ämnesområde, vilket förutsätter 1 kännedom om ämnesområdets vetenskapshistoria och om hur bilden av det för ämnesområdet karakteristiska utvecklats. 2 kännedom om en eller flera handbokstraditioner inom ämnesområdet och om vad som utmärker dessa traditioner. 3 förmåga att identifiera centrala frågeställningar och karakteristiska perspektiv inom ämnesområdet, 4 förmåga att själv använda sig av några vanliga forskningsmetoder inom ämnesområdet för att skapa ny kunskap och att kritiskt bedöma andras användning av dessa metoder och de resultat denna lett till, 5 förmåga att kritiskt bedöma andras användning av vanliga forskningsmetoder inom ämnesområdet och att själv använda sig av några av dessa metoder för att skapa ny kunskap, 6 fördjupad kännedom inom ett eller flera specialområden inom ämnesområdet genom uppsökande och studium av handböcker, speciallitteratur, tidskriftsuppsatser inom området och studium av relevant primärmaterial. och förmågan att känna igen, kritiskt bedöma och själv kunna delta i en diskussion om relevansen av viss religionsvetenskaplig kunskap och i en diskussion om mål för religionsvetenskaplig utbildning, vilket förutsätter 1 kännedom om allmän vetenskapsteori, om vetenskapsteoretiska diskussioner om religionsvetenskap och teologi och om vetenskapsteoretiska diskussioner inom olika religionsvetenskapliga ämnesområden och discipliner, 2 kännedom om olika synsätt på kunskap och utbildningsmål i allmänhet och på mål för religionsvetenskaplig utbildning i synnerhet samt om den kritiska diskussionen om dessa synsätt.

12 D. I termer av att ha bearbetat och vidareutvecklat personliga uppfattningar 1. Förmåga att bearbeta och vidareutveckla egna uppfattningar inom och i kritiskt relation till olika slags traditioner som man själv står i (religiösa, livsåskådningsmässiga, kulturella, sociala, vetenskapliga etc etc), vilket förutsätter kännedom om dessa traditioners "material" och historia, kännedom om diskussionerna omkring "legitimt" tolkningsarbete inom dessa traditioner, kännedom om den kritiska debatt där dessa traditioner ifrågasätts och försvaras samt förmåga att använda dessa olika kunskaper i relation till egna uppfattningar. 2. Förmåga att förstå andras uppfattningar vari ingår förmåga att tolka en annan uppfattning som en i en viss miljö och med vissa personliga upplevelser och motiv "rimlig" och respekterbar uppfattning, förmåga att känna igen och vid behov kunna rekonstruera det tolkningsarbete inom andra traditioner som denna andra uppfattning utgör och kunna jämföra och kritiskt bedöma detta tolkningsarbete i förhållande till annat tolkningsarbete inom dessa traditioner och i förhållande till kritiska ifrågasättanden av (element i) dessa traditioner.

13 3. Förmåga att tillgodogöra sig och själv bidra till samarbete inom kunskapssökande och kunskapsskapande vari ingår förmåga att konstruktivt lyssna, uppmuntra och hjälpa andra att förtydliga och vidareutveckla funderingar och ståndpunktstaganden, förmåga att konstruktivt hjälpa andra att förstå varandra genom att hitta beröringspunkter, vidareutvecklingsmöjligheter och möjliga tolkningar av oenigheter, förmåga att bidra till gemensamma problempreciseringar, planering av gemensamt arbete, konstruktiv kritik som öppnar nya fördjupningsmöjligheter.

14 Mål Religionsvetenskapliga programmet (2007-) 1. Kunskap och förståelse Studenten skall visa kunskap om och förståelse för olika religioners och livsåskådningstraditioners innehåll och funktioner i kulturer och samhällen samt klassiska och nutida svar på människans livsfrågor, kunskap om de religionsvetenskapliga ämnenas karaktärer och metoder och om några aktuella forskningsfrågor, förståelse för hur olika religionsvetenskapliga perspektiv förhåller sig till varandra och för hur kunskaper om förhållanden i en viss tid och på en viss plats kan bidra till att fördjupa förståelsen av våra egna (och andras) förhållanden, fördjupad kunskap om olika typer av krav och förväntningar inom yrken där religionsvetenskaplig kunskap används eller inom något religionsvetenskapligt område. 2. Färdighet och förmåga Studenten skall visa förmåga att förstå sakligt innehåll och uttrycksformer i texter som uttrycker religiös tro och personlig livsåskådning och i religionsvetenskapliga facktexter, förmåga att leva sig in i både en annan människas tankevärld och hur denna kan samspela med personliga erfarenheter och motiv och med de objektiva omständigheter som människan lever under och i en hel miljös tankevärld och hur denna för människor som lever där kan forma ramar och mönster för hur livet bör (och kan) levas och tolkas,

15 förmåga att söka och samla, värdera och kritiskt tolka information relevant för en avgränsad religionsvetenskaplig frågeställning eller för en kritisk belysning av religionsrelaterade företeelser, frågeställningar och situationer, förmåga att relatera olika typer av ämneskunskap till hur man kan hantera frågor om identitet och pluralism, till exempel vad gäller tillämpade etiska problem, mångkulturalitet i olika miljöer samt religionsundervisningens och traditionsförmedlingens problem, förmåga att formulera och reflektera över egna mål för den religionsvetenskapliga utbildningen och dessas förhållande till möjliga framtida anställningar och över hur det egna ansvarstagandet för studierna kan utveckla förverkligandet av dessa, förmåga att förstå och använda det religionsvetenskapliga fackspråk man möter och i egna analyser och redovisningar själv muntligt och skriftligt uttrycka sig på ett grammatiskt korrekt, nyansrikt och uttrycksfullt sätt. 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall visa intresse och respekt också för människor som hyser helt andra uppfattningar än studenten själv, intresse och respekt för olika former av utsatthet, inte minst sådana som har med diskriminering, funktionshinder, missbruk eller med genus att göra, intresse och respekt för kunskapens roll i samhället och för människans ansvar för hur den används, förmåga att skaffa sig distans till egna uppfattningar och att pröva olika sätt att beskriva och förtydliga dem, förmåga att skaffa sig distans till de egna sätten att utnyttja kunskaper och erfarenheter för att utveckla egna kompetenser och identifiera behov av ytterligare kunskap.

16 Kursmålen (se respektive kurs) Personliga utbildningsmål Viktiga länkar: Programmet: Portfolioinformation: Olika typ av färdigheter: dinutbildning/utbildningsplan_for_kandidatprogrammet?l=sv ochexamensarbete?l=sv ochexamensarbete/skiss_over_olika_typer_av_fardigheter?l=sv

17 Institutionen för kultur och kommunikation Religionsvetenskapliga programmet (alt. Kandidatprogr i religionsvetensk) Kurskod: 790G XX-XX (inlämningsdatum; år-månad-dag) Lena Andersson Portfolioredovisning