SVENSKA FOLKETS MEDIEANVÄNDNING INFÖR RIKSDAGSVALEN 2014 OCH 2018

Transkript

1 SVENSKA FOLKETS MEDIEANVÄNDNING INFÖR RIKSDAGSVALEN OCH

2 INNEHÅLL Förord 5 Om undersökningen 6 1. Inledning och sammanfattning 8 2. Användning 12 Informationskällor som används i någon mån Betydelse Förtroende Internet och sociala medier 30 Appendix 34

3 FÖRORD SVT/Valu har sedan början av 1990-talet utgjort den mest omfattande undersökningen av väljarbeteenden i Sverige och har kommit att ligga till grund för såväl forskning och debatt. SVT kan nu också presentera en rapport om svenska folkets användning av olika informationskällor inför valet. Materialet bygger på data som tas fram i samarbete med Novus och bygger på återkommande opinionsundersökningar som SVT gör i direkt anslutning till valen. Denna rapport omfattar riksdagsvalen och samt EU-valet I undersökningen redovisas allmänhetens förtroende för olika informationskällor, vilka källor som den svarande använt mycket eller ganska mycket samt vilka källor som den svarande använt i någon mån. Därutöver undersöks vilka källor som den svarande anser har haft störst betydelse för hur hen valt att rösta. De sammanfattande analyserna i respektive avsnitt pekar på större förändringar över tid eller mer markanta skillnader mellan olika grupper. Det finns stort utrymme för fler och djupare analyser än vad som är möjligt att presentera här och vi välkomnar en bred användning av och debatt om resultaten. Vi erbjuder därför här stora delar av det unika tabellverket för alla intresserade som vill veta mer om väljarnas användning och syn på olika informationsskällor inför valen. Jimmy Ahlstrand Strategichef, SVT 5

4 OM UNDERSÖKNINGEN URVAL Riksrepresentativt bland allmänheten 18 år och äldre vad gäller kön, ålder, geografi, utbildning och partipreferens. Det slumpmässiga urvalet drogs från Novus slumpmässigt telefonrekryterade panel (Sverigepanelen, se beskrivning här: novus.se/vaara-tjaenster(sverigepanel.aspx VIKTNING Resultaten har viktats på kön/ålder, utbildning, geografi samt det slutgiltiga resultatet i riksdagsvalet. VALIDITET Novus har analyserat svarsmönster i olika bakgrundsvariabler samt hur lång tid respondenterna lagt på respektive fråga och finner att undersökningen har mycket god validitet för den stora majoriteten av svenska väljarkåren som är online. Det finns inget som antyder att resultaten inte ska vara representativa. De avvikelser i svarsmönster som hittats är redan kända svarsmönster och har kompenserats via viktning. DELTAGARFREKVENS Över hälften av bruttourvalet har genomfört hela intervjun efter två påminnelser. Undersökningen genomfördes som en syndikerad undersökning där fler kunder än SVT kunde ställa egna frågor. Eftersom det är ett stort antal frågor i batteriet delades de allra flesta frågorna upp i slumpmässiga delar så att varje respondent inte skulle få för många frågor. SVT:s låg direkt efter några allmänna frågor om valet. Avrundning kan göra att den totala procenten i enskilda tabeller inte summerar till exakt 100 procent. Ansvarig konsult hos Novus: Mats Lindström Undersökningsansvarig SVT: Marcus Grönqvist Analys: SVT Strategi DATAFÅNGST Via webben, inbjudan sändes ut per e-post. ANTAL INTERVJUER Antal genomförda intervjuer: 8188 vid valet och vid valet genomförda webbintervjuer bland allmänheten, 18 år och äldre. Av dessa svarade 2358 respektive personer på SVT:s frågor. FÄLTPERIOD 9:e17:e september. 6

5 1 INLEDNING OCH SAMMANFATTNING #Dinröst startade under valet som ett textbaserat dialogverktyg. Under valåret har SVT Nyheters användare delat sina viktigaste frågor i valet genom videoklipp på #dinröst och fått svar från en politiker. En av mediernas grundläggande funktioner är att tillhandahålla information till människor som gör det möjligt att fatta välgrundade beslut när de står i valbåset. Svenska medier är i många avseenden en förutsättning för en väl fungerade demokrati. Medieutvecklingen och internet har lett till att mer information än någonsin är tillgänglig, såväl sann och riktig information som falsk och manipulativ information. Antalet avsändare och plattformar har blivit fler. Läsarna, publiken och användarna kan med några klick hitta alternativ, gå direkt till källan och förstå att kritiskt granska källor. Svenska traditionella medier har en mycket stark ställning som informationskälla inför de allmänna valen. Traditionella medier åtnjuter ett högt förtroende, används i stor utsträckning och medborgarna ser dem som de mest betydelsefulla informationskällorna inför valet. Det är också tydligt att människor tillägnar sig information på olika sätt och vänder sig till olika källor i olika utsträckning. I vissa avseenden visar denna jämförelse att de traditionella medierna spelade en större roll vid valet än till exempel sociala medier som minskade i betydelse i jämförelse med. Sannolikt beror detta på en ökad medvetenhet hos allmänheten om internets fördelar och nackdelar, de internationella plattformarnas eget agerande och de påverkanskampanjer som olika aktörer genomfört som lett till en debatt om falska nyheter. Ofta finns ett samband mellan resultaten på de olika frågorna i undersökningen; användning, betydelse och för- 8 troende. Medier som exempelvis SVT och hamnar högt oavsett fråga. Vissa informationskällor, exempelvis sociala medier, används av en mycket stor del av befolkningen i någon mån, men har inte betytt lika mycket för hur de svarande valt att rösta bara 19 procent uppger att de använt sociala medier i hög/mycket hög grad för att informera sig. Sannolikt finns här ett samband med förtroendet. Många kan ha använt en informationskälla, men om förtroendet saknas verkar den inte ha lika hög betydelse för hur man väljer att rösta. Användning Undersökningen visar att traditionella medier når ut till en mycket stor del av befolkningen. Den mest använda informationskällan inför valet är SVT:s tv-kanaler. På plats nummer två respektive tre när det gäller användning återfinns vänner och bekanta och. På fjärde plats återfinns SVT online som också är den informationskälla som har den största enskilda ökningen mellan valen. Men användningen av informationskällor skiljer sig mellan olika grupper. För förstagångsväljare är den viktigaste informationskällan vänner och bekanta. Betydelse Överlag verkar medborgarna ha informerat sig mer än. SVT är den informationskälla som har haft störst betydelse för hur människor valt att rösta. Massmediernas onlineplattformar, som SVT online och kvällstidningarnas webbsändningar av partiledardebatter ökar i betydelse mellan valen. Få informationskällor minskar i 018 Fråga: När det gäller informationen om riksdagsvalet, ange de tre informationskällor som Du tycker har betytt mest för hur du valt att rösta i riksdagsvalet. Tre svarsalternativ kan noteras. Inget av alternativen ovan (mättes endast ) : :

6 #Jag röstar var ett innehåll för förstagångsväljare som syftade till att stärka medvetenheten om hur det demokratiska systemet fungerar i grupper och områden där valdeltagandet är lågt. Dusan från Malmö och Heidi från Haparanda byter stad med varandra. Uppdraget: Hitta 100 personer som lovar att rösta för första gången. En samproduktion mellan SVT & Fanzingo/Sveriges Röster. Programledare: Natalie Carrion. betydelse, medan flera stärker sin position. I synnerhet gäller detta SVT online och. Partiernas egen information växer också i betydelse. Förtroende Det svenska folket har ett mycket högt förtroende för traditionella medier. Det höga förtroendet är särskilt stort för de medier i vilka väljarna kan se och höra politikerna. Sveriges Television, och Sveriges Radio har högst förtroende följda av dags- och morgontidningar. Förtroendet skiljer sig mellan olika grupper och förändras över tid. Förstagångsväljarna hade ett betydligt större förtroende för sociala medier och information från webben än vid valet. Sett till ålder var förstagångsväljarna den grupp som minskade sitt förtroende för sociala medier mest. Internet och sociala medier Förstagångsväljare och studenter använder onlinebaserade medier i stor utsträckning: SVT online, kvällstidningarnas webbsändningar men också sociala medier och partiernas information. Det är ungefär dubbelt så stor andel som använt dessa informationskällor bland förstagångsväljare jämfört med befolkningen som helhet. När det gäller räckvidd syns ett generellt och starkt samband mellan räckvidden för i stort sett alla webbaserade källor och ålder ett av de tydligaste sambanden i undersökningen. Facebook är utan tvekan det sociala medie-företag som använts i störst utsträckning och som intar en särställning. Vänner och bekanta används i större utsträckning som informationskälla och ökar också i betydelse. Det är mycket möjligt att interaktionen med vänner och bekanta till delar flyttat över till och förenklats av Facebook varför vissa samband kan skönjas i förändringarna över tid. Stöd för vidare läsning I de kommande kapitlen; Användning, Betydelse, Förtroende, Internet och sociala medier har vi kortfattat beskrivit iakttagelser i olika demografiska skärningar av undersökningen. Vi har exemplifierat med tabeller och grafer men hänvisar konsekvent till appendix där samtliga grafer och tabeller återfinns. För att underlätta läsningen och snabbt se hur medieanvändningen förändrats mellan har vi färglagt års siffror i tabellerna. Röda siffror indikerar en negativ förändring, gröna siffror en positiv förändring och svarta siffror indikerar att ingen förändring skett

7 2 ANVÄNDNING Detta kapitel innehåller tabeller i appendix: Hänvisar till appendix Fråga: I vilken utsträckning informerade du dig inför valet 9 september med nedanstående informationskällor? Valt svarsalternativ: Mycket/Ganska Mycket : : Sammanfattning (tabell 2.1): SVT:s traditionella tvkanaler utgör liksom den mest använda informationskällan, därefter kommer vänner och bekanta, och SVT:s onlinetjänster. På delad femteplats återfinns dags-/morgontidningar och direktinformation från partierna via post eller e-post. Det sammantagna intrycket är att traditionella medier står sig väl. De får genomgående högre resultat än alternativa informationskällor, med undantag för vänner och bekanta och direktinformation från partierna. Förändring över tid: Medborgarna verkar ha informerat sig mer än. Få informationskällor minskar i betydelse, medan flera stärker sin position. Reklam filmer verkar ha minskat något i betydelse. Samma verkar gälla för annan press än den etablerade, både i traditionell form och online. Starkast tillväxt har SVT:s onlinetjänster. är det nästan dubbelt så stor andel av befolkningen som uppger att de i hög grad använt SVT:s onlinetjänster jämfört med. Vänner och bekanta, direkt information från partierna via post eller e-post och används också i större utsträckning valet. Skillnader mellan olika grupper: Ålder ( tabell 2.2): Förstagångsväljare och unga i stort uppger vänner och bekanta som den mest använda informationskällan, följt av SVT:s tv-kanaler och SVT online. Generellt har unga använt fler informationskällor vid valet. Bland medelålders är SVT:s kanaler den mest använda informationskällan, följt av vänner och bekanta samt. Bland de äldre dominerar SVT:s tv-kanaler stort, följt av direktinformation från partierna och. Bland de äldre syns, till skillnad från bland yngre, snarare en minskning av användningen av olika källor. Äldre förlitar sig också i mycket lägre grad på vänner och bekanta. Bland de informationskällor som minskar i användning återfinns SVT:s tv-kanaler och Sveriges radios program. I alla åldersgrupper ökar dock användningen av SVT online kraftigt. Kön ( tabell 2.3): Rangordningen är densamma vad gäller de mest använda informationskällorna SVT:s kanaler följt av vänner och bekanta, och SVT online. Kvinnor har dock en högre användning av SVT, och vänner och bekanta, medan män har en relativt sett högre användning av kvällstidningarnas webbsidor (inklusive webbsändningar) och nyhetssidor som Samhällsnytt/Fria tider/samtiden och Nyheter idag. Det rör sig dock för de sistnämnda även bland män om förhållandevis låga nivåer av användningen. Både män och kvinnor uppvisar en kraftig ökning av användningen av SVT online, liksom vänner och bekanta, information från partierna samt. Boende ( tabell 2.4). Skillnaderna i användning beroende på boende; storstad, mellanstor stad eller mindre stad/landsbygd - är förhållandevis små för många av informationskällorna. SVT online används dock i betydligt högre utsträckning i storstäder än i mindre orter. Även dags-/morgontidningarna har, både digitalt och analogt en större användning i storstäderna (observera att studien fokuserar på riksdagsvalet, där storstädernas tidningar har en mer omfattande bevakning än landsortspressen). I storstäderna uppger en större andel vänner och bekanta som en informationskälla. Inkomst ( tabell 2.5): Det finns ett starkt samband mellan användning av informationskällor och inkomst höginkomsttagare använder informationskällorna generellt mer än låginkomsttagare. I alla inkomstgrupperna är dock rangordningen mellan de olika informationskällorna ungefär densamma. SVT:s tv-kanaler är mest använda, följt av vänner och bekanta. Därefter kommer (utom bland personer utan eller med låg inkomst, där SVT online kommer före ). I alla grupper syns en kraftig tillväxt för användningen av information från partierna och SVT online. Låginkomsttagare använder i högre utsträckning än andra sociala medier TOTAL (mättes endast ) 2.7 SYSSELSÄTTNING Totalt Studerande Arbetare Tjänsteman Egen företagare Ålderspensionär Arbetssökande

8 2.8 PARTISYMPATI/ DE RÖDGRÖNA PARTIERNA Totalt Socialdemokraterna Vänsterpartiet PARTISYMPATI/ DE BORGERLIGA PARTIERNA Totalt Moderaterna Liberalerna Miljöpartiet Centerpartiet FI KD Annat parti SD Utbildning: ( tabell 2.6): Rangordningen mellan topp tre är densamma oavsett utbildning. SVT:s kanaler är den mest använda informationskällan följt av vänner och bekanta och. SVT har dock, liksom morgontidningarna och SR, en ökande användning med utbildningsnivå. Över lag använder högutbildade fler informationskällor. nas webbsändningar används i mindre utsträckning av högutbildade än lågutbildade. Sysselsättning ( tabell 2.7): Stora skillnader finns mellan olika sysselsättningsgrupper. Studenter använde i högre grad än andra vänner och bekanta som informationskälla, följt av SVT online, SVT:s tv-kanaler och sociala medier. Studenter har överlag ökat sin onlineanvändning kraftigt (SVT online går från 21 procent till 54 procent), men använder i hög grad traditionella medier och förlitar sig i jämförelsevis liten grad på information från partierna. Bland arbetare har vänner och bekanta en mycket stark ställning och ökningen i användande av onlinekällor är inte lika accentuerad. I alla sysselsättningsgrupper syns en ökad användning av SVT online och direktinformation från partierna. Vänner och bekanta spelar en ökande roll med undantag för ålderspensionärer. Bland ålderspensionärer ses ett skifte där bl a SVT:s tv-kanaler minskar (från mycket höga nivåer) till förmån för SVT:s onlinetjänster. Något som kan ses som ett tecken på att även om skillnaderna är stora så letar sig moderna mediebeteenden in i alla åldrar. Egenföretagare har en relativ hög användning av onlinekällor. Det är en liten bas av svarande bland arbetssökande, men gruppen förefaller använda kvällstidningar och alternativa medier i högre utsträckning än andra grupper. Partisympati (tabell 2.8): Rangordningen mellan informationskällorna är i stora drag desamma mellan olika partisympatisörer. SVT:s tv-kanaler är den mest använda informationskällan bland alla partiers sympatisörer med undantag för V- och SD-sympatisörer som sätter SVT:s tv-kanaler som nummer två efter vänner och bekanta. För alla partiers sympatisörer är SVT, :s sändningar och vänner och bekanta de mest använda informationskällorna, med undantag för sympatisörer till Mp och V som i högre grad använt SVT online och SR än. får påtagligt högre värden bland borgerliga sympatisörer än bland rödgröna. Bland partierna sticker SD-sympatisörerna ut med påtagligt lägre användningsnivåer av i stort sett alla s k traditionella medier. I denna grupp har Samhällsnytt/Fria tider/samtiden/nyheter idag betydligt högre värden än vad som gäller för andra partiers sympatisörer dock inte högre än s k traditionella medier. Över tid ökar alla partiers sympatisörer sin användning av direkt partiinformation, vänner och bekanta och SVT online. #Valsmart var ett digitalt projekt med ambition att göra valrelaterade ämnen mer lättillgängliga och med roliga vinklar för en yngre målgrupp. De sista veckorna före valet hade Valsmart en fast plats på svt.se

9 INFORMATIONSKÄLLOR SOM ANVÄNDS I NÅGON MÅN Fråga: I vilken utsträckning informerade du dig inför valet 9 september med nedanstående informationskällor? Valt svarsalternativ: I någon mån I det tidigare avsnittet har vi sett vilka informationskällor som använts i hög eller mycket hög grad. I detta kapitel ser vi närmare på vilka informationskällor som använts i någon mån. Det är alltså med detta mått lättare att kvala in som informationskälla. Måttet kan ses som ett mått på informationskällornas räckvidd. Sammanfattning (tabell 2.9): Undersökningen visar att de flesta använder många informationskällor inför valet. 12 av informationskällorna används i någon mån av mer än hälften av befolkningen i första hand handlar det om etablerade massmedier. De allra flesta har dock pratat med vänner och bekanta om valet. Näst högst räckvidd har SVT:s tv-kanaler som används av mer än 81 procent av befolkningen. På tredje plats återfinns och på fjärde plats SVT online. Information från partierna via post eller e-post och reklamfilm träffar många, men som framgår på annat håll i undersökningen anser inte alls lika många att denna information haft någon betydelse. Förändring över tid: Undersökningen visar att nästan alla informationskällor ökar i räckvidd. Det stärker alltså bilden att medborgarna i högre grad tog del av information inför detta val än det föregående. Ökningarna ses i flera kategorier. Jämfört med förra valet är det betydligt fler som uppfattar att de nåtts av direktinformation från partierna. Betydligt fler än förra valet anser också att de nåtts av information från partierna via post eller e-post. Allra mest ökar räckvidden för SVT online. Ökar gör också räckvidden för bl a kvällstidningarna. Sociala medier ökar i användning, men traditionella medier hänger totalt sett nog så väl med i utvecklingen. Skillnader mellan olika grupper: Ålder (tabell 2.10): När det gäller räckvidd syns ett generellt och starkt samband mellan räckvidden av i stort sett alla webbaserade källor och ålder ett av de tydligaste sambanden i undersökningen. Exempelvis är det 78 procent av förstagångsväljarna som använt sociala medier, men bara 23 procent i pensionärsgruppen. SVT online användes av 80 procent av förstagångsväljarna, men av bara 55 procent av de äldre. 79 procent av förstagångsväljarna tog del av partiernas webbsidor på internet, men bara 33 procent av de äldre. SVT:s tv-kanaler har en mycket hög och jämn räckvidd i alla åldrar. har en stor räckvidd i alla åldrar, men särskilt bland yngre. Den enda informationskälla som har en större räckvidd bland äldre än yngre är information från partierna via post eller e-post. Kön ( tabell 2.11): De informationskällor som nått flest är desamma för kvinnor och män: vänner och bekanta, SVT samt. Det som är mest påtagligt är att män i högre grad än kvinnor nås av kvällstidningarnas både analoga och digitala produkter. Det är också tydligt att källor som Samhällsnytt och Fria tider i betydligt högre grad når män än kvinnor. Även Sveriges Radio når fler män än kvinnor, men skillnaden är mindre än. Vad gäller användning av sociala medier är dock skillnaderna små. Kvinnor har i högre grad än män nåtts av information direkt från partierna i form av post/e-post, och de har också i något högre grad nåtts av SVT och. Boende ( tabell 2.12): Även om det finns skillnader mellan räckvidden för informationskällor mellan boende i storstäder och på landsbygden, så är det inte tillnärmelsevis lika stora som skillnaderna baserat på exempelvis ålder. Generellt används webbaserade källor i högre grad i storstäderna än på landsbygden. Störst skillnader är det för dags-/morgontidningar som DN/SvD, som läses mest i storstäderna. Inkomst ( tabell 2.13): De flesta informationskällorna har en större räckvidd bland höginkomsttagare än låginkomsttagare. Det finns dock några tydliga undantag, 2.9 TOTAL (mättes endast ) FÖRTYDLIGANDE: Med kvällstidningarnas webbsidor avses exempelvis Aftonbladet.se/Expressen.se/GT.se Med dags-/morgontidningars webbsidor avses exempelvis SvD.se, DN.se Med andra mediers webbsidor avses andra än partiernas och ovanstående mediers. Med kvällstidningar avses exempelvis Aftonbladet/Expressen/GT Med dags-/morgontidningar avses exempelvis SvD, DN Med sociala medier avses exempelvis Bloggar, Facebook, Twitter : :

10 2.10 ÅLDER Totalt Informerade mig i någon mån (ex. SvD, DN) Förstagångsväljare år år år år exempelvis har låginkomsttagare i högre grad nåtts av information från partierna via post/e-post och partiernas webbsidor. Möjligen finns här ett samband med ålder: låginkomsttagare finns i särskilt hög utsträckning bland de yngsta på arbetsmarknaden och de äldre som lämnat den. Utbildning (tabell 2.14): De informationskällor som har störst räckvidd är desamma i alla utbildningskategorier vänner och bekanta, SVT och. Dagstidningar, SVT och SR, har dock en särskilt stor räckvidd bland högutbildade, medan det är värt att lyfta fram den relativt höga användningen av kvällstidningarnas webbsändningar bland lågutbildade. Den sistnämnda gruppen har även en högre användning av Samhällsnytt/Fria tider/samtiden/nyheter idag. Lågutbildade har också i högre grad än andra nåtts av partiernas reklamfilmer. Partisympati ( tabell 2.16): De informationskällor som nått flest är i allt väsentligt desamma för alla partiers sympatisörer, inklusive SD:s sympatisörer. Räckvidden bland SD-sympatisörer är dock generellt mindre för traditionella medier. SD-sympatisörerna har samtidigt i betydligt högre grad än andra nåtts av partiernas direktinformation och, i väldigt mycket högre grad än andra, Samhällsnytt/Fria tider/samtiden/ Nyheter idag. Även om det finns skillnader också mellan de andra partiernas sympatisörers informationsinhämtning så är skillnaderna mellan SD-sympati sörernas informationsintag och övriga större. Även om SVT:s kanaler fortsatt är den informationskälla som har näst högst räckvidd bland SD-sympatisörer (efter vänner och bekanta) sker en minskning av räckvidden med 11 procentenheter i den gruppen. SVT online ökar dock kraftigt sin räckvidd i gruppen, med 26 procent UTBILDNING Totalt Informerade mig i någon mån Grundskola Gymnasium Universitet Sysselsättning ( tabell 2.15): Föga överraskande finns stora skillnader mellan studenter och ålderspensionärer. Studerande nås liksom yngre generellt i betydligt högre grad av webbaserade medietjänster. Allra störst är skillnaden inte oväntat i användning av sociala medier: 73 procent av studenterna har tagit del av information i sociala medier, men endast 23 procent av ålderspensionärerna. Studenter använder informationskällor som inte är betaltjänster i särskilt hög grad. Mellan arbetare och tjänstemän finns bland annat markanta skillnader i användningen av dagstidningar, både analogt och digitalt. Räckvidden för SVT:s tv-kanaler är mycket stor i alla sysselsättningskategorier. Också :s räckvidd är generellt mycket stor (ex. SvD, DN) Bygg din egen regering/pussla ihop det politiska styret; Ett pussel där användaren kunde sätta ihop en majoritets regering utifrån Novus-undersökningar och få kommentarer av Mats Knutson. Efter valet skapades en ny version med det faktiska valresultat för riksdag, landsting och kommun. Syftet var att på ett enkelt sätt ge publiken en bild av det politiska läget

11 3 BETYDELSE Detta kapitel innehåller tabeller i appendix: Hänvisar till appendix Fråga: När det gäller informationen om riksdags valet, ange de tre informationskällor, som Du tycker har betytt mest för hur du valt att rösta i riksdagsvalet (Tre svarsalternativ kan noteras.) : : Sammanfattning (tabell 3.1): När allmänheten tillfrågas om vilka informationskällor som betytt mest för hur man valt att rösta, skärps kraven jämfört med när den tillfrågas om användningen av olika källor. Nästan halva befolkningen (49 procent) uppger SVT:s tv-kanaler som en av de tre informationskällor som haft störst betydelse för hur hen valt att rösta. På andra plats återfinns (29 procent) och på tredje plats vänner och bekanta (26 procent). En grupp av medieaktörer na, SR och SVT online kommer därefter procent av befolkningen uppger de informationskällorna som bland de mest betydelsefulla för det egna valet. Förändring över tid: har en påtagligt större betydelse för de svarande jämfört med. Växer kraftigt i betydelse gör också SVT Online. Förutom backar massmedierna något i sina traditionella former TV-kanaler, radio och tryckt press. För övriga informationskällor är förändringarna små. Skillnader mellan olika grupper: Ålder ( tabell 3.2): Stora skillnader mellan olika åldersgrupper. Bland förstagångsväljare syns relativt snabba förändringar. Partiernas egna webbsidor, och framför allt SVT online och kvällstidningarnas webbsändningar har en betydligt större betydelse än. Sociala medier minskar kraftigt i betydelse i för förstagångsväljare, liksom SVT:s tv-kanaler. Förändringarna återspeglas bland unga i stort. Brytpunkten går någonstans kring medelåldern. Över 4050-årsåldern ser vi också en ökning av onlinekällor, men inte lika markant och betydelsen av SVT:s och :s traditionella tv-kanaler ökar i förhållande till valet. Kön ( tabell 3.3): SVT:s kanaler är den mest betydelsefulla informationskällan för både kvinnor och män, följt av och vänner och bekanta. Jämfört med förra valet ökar kraftigt i betydelse bland både kvinnor och män, liksom SVT online. Fler kvinnor än män uppger tv (både SVT och ) som betydelsefulla informationskällor, och kvinnor pekar även särskilt på vänner och bekanta. Sveriges Radios poddar och program minskar i betydelse bland män, dock inte bland kvinnor. Boende ( tabell 3.4): Jämfört med skillnaderna mellan exempelvis olika åldersgrupper, är skillnaderna mellan boende i storstad och landsbygd förhållandevis små. De förändringar som sker mellan och exempelvis tillväxten för och SVT online sker i såväl storstad som landsbygd. Precis som för användning i stort, är betydelsen av dags-/morgontidningarna större i storstad, något som sannolikt sammanfaller med att undersökningen fokuserar på riksdagsvalet och inte den lokala bevakningen. Även SVT:s kanaler och tjänster har en något större användning i storstäderna än i mindre städer. Inkomst ( tabell 3.5): SVT:s traditionella kanaler är den mest betydelsefulla informationskällan i alla inkomstklasser, men i påtagligt högre grad för höginkomsttagare än för låginkomsttagare. Överlag har massmedierna en större betydelse för höginkomsttagare. Låginkomsttagare uppger i högre utsträckning vänner och bekanta som en betydelsefull informationskälla. Det är också en högre andel som uppger att inget av alternativen har betytt mest för hur man valt att rösta. ökar i betydelse i alla inkomstklasser. SVT:s traditionella tv-kanaler minskar i betydelse påtagligt i alla inkomstklasser men ökar kraftigt online. Utbildning ( tabell 3.6): De informationskällor som haft störst betydelse är desamma oavsett utbildningsnivå: SVT:s tv-kanaler, och vänner och bekanta. Skillnaderna mellan de olika grupperna är i de flesta fall små. 3.1 TOTAL Inget av alternativen ovan (mättes endast ) FÖRTYDLIGANDE: Med kvällstidningarnas webbsidor avses exempelvis Aftonbladet.se/Expressen.se/GT.se Med dags-/morgontidningars webbsidor avses exempelvis SvD.se, DN.se Med andra mediers webbsidor avses andra än partiernas och ovanstående mediers. Med kvällstidningar avses exempelvis Aftonbladet/Expressen/GT Med dags-/morgontidningar avses exempelvis SvD, DN Med sociala medier avses exempelvis Bloggar, Facebook, Twitter

12 SVT:s tv-kanaler har haft störst betydelse för alla grupperna, men särskilt stor för universitetsutbildade där 57 procent uppger att det är en av de tre källor som betytt mest för hur man valt att rösta. SVT:s traditionella tv-kanaler har dock minskat i betydelse för samtliga utbildningskategorier mellan valen samtidigt som SVT:s online utbud haft en motsatt utveckling. Även för dags- /morgontidningar och Sveriges Radio finns ett tydligt samband med utbildningsnivå. Sysselsättning (tabell 3.7): Det är på vissa områden mycket stora skillnader mellan grupperna. Bland studerande och arbetssökande har vänner och bekanta haft störst betydelse som informationskälla, följt av SVT:s tv-kanaler. Sociala medier har haft en särskilt stor betydelse i dessa grupper. För studerande är också partiernas webbsidor av större betydelse än de är för andra grupper. Överlag sticker den gruppen ut i sin användning av olika informationskällor. Det är i hög grad onlinekällorna och särskilt de som är gratis som använts. För arbetare, tjänstemän, egenföretagare och ålderspensionärer så har SVT:s tv-kanaler en betydligt starkare ställning. I dessa grupper är också direktinformationen från partierna av mindre betydelse, relativt sett. Partisympati (tabell 3.8): Alla partiers sympatisörer utom SD:s uppger SVT:s tv-kanaler som den mest betydelsefulla informationskällan. För SD-sympatisörerna är vänner och bekanta något mer betydelsefull som informationskälla än SVT:s kanaler som intar plats nummer två. har större betydelse för borgerliga väljare än vänsterväljare, medan skillnaderna mellan borgerliga sympatisörer och vänstersympatisörer för SVT är förhållandevis små. Traditionella medier har haft mindre betydelse för SD-sympatisörer än för andra: Värdena för alla etablerade medier är konsekvent lägre i denna grupp. Rangordningen mellan olika informationskällor är dock i stora drag den samma, med en något större betoning av sociala medier och källor som Samhällsnytt/Fria tider/ Samtiden/Nyheter idag jämfört med andra partiers sympatisörer. Sveriges Radios poddar och program tappar något i betydelse bland alla partiers sympatisörer utom V och MP. 3.8 PARTISYMPATI / DE RÖDGRÖNA PARTIERNA Totalt Socialdemokraterna Inget av alternativen ovan 7, % Vänsterpartiet Miljöpartiet FI Annat parti SYSSELSÄTTNING 3.8 PARTISYMPATI / DE BORGERLIGA PARTIERNA Totalt Studerande Arbetare Tjänsteman Egen företagare Ålderspensionär Arbetssökande Totalt Moderaterna Liberalerna Centerpartiet KD SD Inga av alternativen ovan 7, % , % Inget av alternativen ovan

13 4. FÖRTROENDE Detta kapitel innehåller tabeller i appendix: Hänvisar till appendix Fråga: När det gäller informationen inför valet hur stort är ditt förtroende för följande informationskällor? Metod: Resultatet som presenteras är andelen som uppger mycket stort eller ganska stort förtroende bland de som tar ställning till informationskällan (Svarar inte Vet ej på skalan på källan) Förtroendefrågan har ställts på ett konsekvent sett i SVT:s eftervalsundersökning sett över tid. Den är dock mer långtgående formulerad än motsvarande frågor i andra mer övergripande förtroendeundersökningar, exempelvis SOM-undersökningen. Resultaten är därför inte jämförbara med dessa undersökningar, då det här ställs högre krav för att den svarande ska uppge ett stort eller mycket stort förtroende. Det gör också att samtliga värden är lägre än i andra motsvarande undersökningar. Sammanfattning (tabell 4.1): Det svenska folket har ett högt förtroende för traditionella medier, vilket tydligt kommer till uttryck när människor informerar sig inför riksdagsval. Det höga förtroendet är särskilt stort för de medier i vilka väljarna kan se och höra politikerna. SVT har högst förtroende vid båda valen. uppgav 54 procent att de hade mycket stort eller stort förtroende för SVT som informationskälla inför riksdagsvalet, därefter kom med 46 procent och SVT online, SVT Play och SVT Nyheter med 43 procent. När vi rankar de informationskällor som svenska folket har mycket- eller ganska stort förtroende för kommer vänner och bekanta också högt upp på listan med 35 procent som uppger att de har mycket stort eller stort förtroende för vänner och bekanta. Förändring över tid: Förtroendet för traditionella medier ökade mellan valen och. Förstagångsväljarnas förtroende för traditionella medier ökar tydligt om vi jämför med andra målgrupper. Vi kan också se en stark positiv utveckling av ökat förtroende för SVT:s valbevakning online när vi jämför med samtidigt som förtroendet minskar för SVT:s traditionella tv-sändningar. Förtroendet för och kvällstidningarnas webbsändningar och partiledardebatter ökade mellan valen. Förtroendet för Facebook och andra sociala medier minskade. Skillnader mellan olika grupper: Ålder ( tabell 4.2): En tydlig tendens är att förtroendet för ökade i alla åldersgrupper och att förtroendet för kvällstidningarnas webbsändningar av partiledardebatter ökade kraftigt bland förstagångsväljarna. Förstagångsväljare har störst förtroende för SVT jämfört med samtliga informationskällor som ingår i undersökningen. Förstagångsväljarna hade ett betydligt större förtroende för sociala medier och information från webben än vid valet. Förtroendet för partiernas egna webbsidor ökar till exempel något till 28 procent. Sett till ålder var förstagångsväljarna den grupp som minskade sitt förtroende för sociala medier mest. Förtroendet för SVT Play och onlinetjänsten SVT Nyheter ökade kraftigt mellan valen och. SVT:s onlineutbud åtnjöt ett ökat förtroende i samtliga åldersgrupper samtidigt som SVT:s utbud i de traditionella tv-kanalerna fick ett minskat, -8 procentenheter, högt förtroende i åldersgruppen 6579 år. Kön ( tabell 4.3): Kvinnor har i högre utsträckning ett stort förtroende för SVT:s utbud såväl i traditionella tv-sändningar som online (59 procent för traditionell tv, respektive 47 procent för online) jämfört med män (49 procent i traditionell tv respektive 40 procent). Inför valet minskade dock andelen kvinnor med stort förtroende för SVT:s utbud i traditionella tv-sändningar. Kvinnor har också i större utsträckning ett stort förtroende för och morgontidningar än vad män har, även om andelen män med stort förtroende för ökade kraftigt mellan de båda valen. Boende ( tabell 4.4): Människor som bor i storstäder och storstadsnära kommuner har i högre utsträckning ett stort förtroende för SVT,, SR och morgontidningar än de som bor i mindre städer och landsbygdskommuner. När det gäller SVT och morgontidningar är 4.1 TOTAL (mättes endast ) FÖRTYDLIGANDE: Med kvällstidningarnas webbsidor avses exempelvis Aftonbladet.se/Expressen.se/GT.se Med dags-/morgontidningars webbsidor avses exempelvis SvD.se, DN.se Med andra mediers webbsidor avses andra än partiernas och ovanstående mediers. Med kvällstidningar avses exempelvis Aftonbladet/Expressen/GT Med dags-/morgontidningar avses exempelvis SvD, DN Med sociala medier avses exempelvis Bloggar, Facebook, Twitter

14 Slutdebatten är en SVT-klassiker som alltid sänds på fredagkvällen före valsöndagen. Partiledarna för de partier som sitter i riksdagen möts inför publik i en två timmar lång slutdebatt inför valdagen. sändes Slutdebatten den 7/9 i SVT1 och hade tittare. skillnaderna i förtroende påtagliga beroende på var man bor. hade 50 procent boende i storstad ett stort förtroende för SVT:s onlineutbud jämfört med 37 procent av de boende i mindre städer och landsbygdskommuner. Skillnaderna är ännu större för dags- och morgontidningar. 48 procent av de boende i storstäder uppger ett mycket stort eller ganska stort förtroende jämfört med 24 procent av de boende i mindre städer. Inkomst ( tabell 4.5): Andelen som uppgav att de hade ett mycket stort eller stort förtroende för ökade markant i samtliga inkomstgrupper mellan valen, 13 procentenheter i gruppen med lägst hushållsinkomst och i gruppen 400k-599k. Likaså ökade förtroendet för kvällstidningarnas webbsändningar av partiledardebatter. Andelen med ett stort förtroende för SVT:s traditionella tv-sändningar minskade i samtliga inkomstgrupper utom i gruppen med lägst inkomst jämfört med. Samtidigt ökade andelen med högt förtroende för SVT:s onlineutbud i samtliga inkomstgrupper. Utbildning ( tabell 4.6): I samtliga tre utbildningsnivåer grundskola, gymnasium och universitet åtnjuter SVT:s Tv-kanaler högst förtroende jämfört andra informationskällor, men jämfört med återfinns ett minskat högt förtroende i gruppen med grundskola och gymnasium. En mycket tydlig utveckling är att olika källor på internet fått ökat förtroende; SVT online, kvällstidningarnas webbsändningar av partiledardebatter, morgontidningars webbsidor samt partiernas webbsidor. Sociala medier har fått ett minskat högt förtroende utom i gruppen med enbart grundskoleutbildning. Sysselsättning ( tabell 4.7): Studerande uppger att de har störst förtroende för SVT:s tv-kanaler och onlineutbud (73 procent respektive 70 procent) därefter kommer partiernas webbsidor på internet (62 procent). Detta gör studerande till den sysselsättningsgrupp som rankar partiernas egna sidor högst. I gruppen pensionärer anser endast 6 procent att de har mycket stort eller stort förtroende för partiernas egna webbsidor. Samtidigt uppger studerande att de har ett lägre förtroende för sociala medier och Andra webbsidor om valet vid valet jämfört. Samtliga sysselsättningsgrupper utom arbetssökande har över tid ett minskat förtroende för sociala medier. Även om SVT:s tv-kanaler är den källa som flest har ett stort förtroende för, (det är enbart arbetssökande som har ett högre förtroende för ), så har tjänstemän, egna företagare, pensionärer och arbetssökande ett sjunkande stort förtroende för SVT:s tv-ka- 4.2 ÅLDER Totalt Stort Förstagångsväljare år år år år

15 naler. Andelen som uppger att de i högre utsträckning har ett litet förtroende för SVT:s kanaler har ökat i samtliga i samtliga sysselsättningsgrupper utom för studerande (se tabell 4.15 i appendix). Partisympati (tabell 4.8 och 4.16): Svarande som uppgivit att de röstar på Moderaterna, Liberalerna eller Centerpartiet uppger att de har högst (ett mycket stort eller stort) förtroende för SVT:s tv-kanaler. Kristdemokrater och Sverigedemokrater har inför valet dock ett något högre förtroende för än för SVT. Mellan valen har förtroendet för ökat bland borgerliga väljare, medan förtroendet för SVT:s traditionella kanaler minskat. Samtidigt är det värt att notera att samtliga borgerliga väljare uppger att de har ett ökat, mycket stort eller stort, förtroende för SVT:s onlineutbud. Socialdemokrater, Vänsterpartister och Miljöpartister har högst förtroende för Sveriges Televisions traditionella tv-kanaler. Över tid har dessa väljare ett ökat högt förtroende för public service,, dags- och morgontidningar samt de traditionella mediehusens onlineutbud. Andelen vänsterpartister som uppger att de har ett mycket högt eller högt förtroende för som informationskälla inför riksdagsvalet ökade med 20 procentenheter till valet. Sverigedemokrater utmärker sig i det att de i hög utsträckning uppger att de har lågt förtroende för nästan samtliga informationskällor (se tabell 4.16). 4.8 PARTISYMPATI / DE RÖDGRÖNA PARTIERNA Totalt Socialdemokraterna Vänsterpartiet Stort PARTISYMPATI / DE BORGERLIGA PARTIERNA Totalt Moderaterna Liberalerna Stort Miljöpartiet Centerpartiet FI KD Annat parti SD Toves resa är en programserie där SVT:s reporter Tove Hanell reser runt i landet och träffar åtta olika väljare för att ta del av deras tankar inför valet. Programmen sändes i Morgonstudion under v35 och v

16 5. INTERNET OCH SOCIALA MEDIER Detta kapitel innehåller tabeller i appendix: Hänvisar till appendix I detta kapitel hanterar vi flera frågor: Fråga 1: Har du själv sökt information om riksdagsvalet på Internet? Svarsalternativ: ja/nej 5.1 TOTAL : : Ja, jag har själv sökt information 3 4 Nej, jag har INTE sökt information Sammanfattning: Internets ökade betydelse i flera avseenden är tydlig i denna undersökning. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det finns stora generationsskillnader i användningen av olika Internetkällor. I detta kapitel fördjupar vi oss i internet som informationskälla. Vi har ställt flera frågor. Dels frågar vi om respondenten aktivt har sökt information om valet via internet, dels frågar vi huruvida respondenten har använt sig av sociala medier för att informera sig och om de har gjort detta ställer vi ytterligare frågor. Merparten av tabellerna i denna rapport som redogör för användningen av sociala medier har basen de som använder sociala medier. Detta gör att urvalet ibland blir väl litet för att dra konsekventa slutsatser men kan ses som indikationer på rörelsen mellan valen och olika demografiska skillnader. Skillnader mellan olika grupper: Ålder: ( tabell: 5.2 och 5:10) Yngre människor är mer benägna att själva söka informations om riksdagsvalet än äldre. 75 procent av 1829 åringar uppger att de inför valet sökte information i jämförelse med endast 16 procent av 6579 åringarna. Vi kan skönja stora skillnader mellan åldersgrupper i användningen av sociala medier och bloggar. Andelen förstagångsväljare som informerade sig i stor utsträckning via bloggar, Twitter och olika diskussionsforum minskade kraftigt vid valet. Blogganvändningen har gått från 72 procent till 9 procent och användandet av Twitter har minskat från 59 procent till 27 procent. Samtidigt har andelen 5064-åringar mer än fördubblats när det gäller att informera sig mycket eller ganska mycket via Facebook. Fråga 2: Du nämnde att du i någon mån använt dig av sociala medier, i vilken utsträckning informerade du dig inför valet ( och ) via sociala medier och bloggar? Valt svarsalternativ: TOTAL ALLA TILLFRÅGADE Bloggar Facebook Twitter Diskussionsforum som ex. Flashback Andra sociala nätverk Instagram (mättes endast ) 1 : : Förändring över tid: Genomgående i denna undersökning av väljarnas mediebeteende kan vi se att den internetbaserade informationen tar en större plats än. I stor utsträckning är det de etablerade mediernas tjänster och utbud på internet som används och upplevs som trovärdig. Facebook är också en betydelsefull källa som används i stor utsträckning. Det ligger nära till hands att se ett samband mellan den höga betydelse och förtroende som vänner och bekanta spelar för människors informationsinhämtning vid riksdagsval och ökningen av Facebookanvändningen för att informera sig inför riksdagsvalet. Kön: ( tabell 5.3) Såväl kvinnor som män uppger att de i högre utsträckning själva sökt information om riksdagsvalet på internet inför valet jämfört med valet. Med undantag av Facebook och Twitter (enbart kvinnor) har andelen såväl män som kvinnor som år uppgav att de informerade sig mycket eller ganska mycket via sociala medier minskat. Män använde också i större utsträckning än kvinnor Twitter för att informera sig inför riksdagsvalet. Boende: ( tabell 5.4) Andelen som uppger att de själva sökt information om riksdagsvalet med hjälp av internet TOTAL AV DE SOM ÄR SOCIALA MEDIER-ANVÄNDARE Bloggar Facebook Twitter Diskussionsforum som ex. Flashback Andra sociala nätverk Instagram 1 1 (mättes endast ) : 469 :

17 @enligtdig På SVT:s pratade man samhällsfrågor med ungdomar mellan 16 och 19 år, det vill säga förstagångsväljare. Kontot startade i februari. I anslutning till valet skruvades innehållet och samtalet till att handla om valet och kontots följares tankar och åsikter om det som rörde valet. Sysselsättning: ( tabell 5.7) Samtliga sysselsättningsgrupper har ökat sin användning av internet mellan valen när de söker information om riksdagsvalet. Studerande är den grupp som söker information mest, 77 procent och ålderspensionärer minst, 16 procent inför valet. Stora förändringar har skett när vi jämför hur studerande använde sociala medier mellan valen och. (se tabell 5.15) Beteendet för dem som använder sociala medier förändrades kraftigt mellan valen. Inför riksdagsvalet informeär mer än 10 procentenheter större i storstäder och större städer än i mindre städer och landsbygdskommuner. (se tabell 5.12) Facebook används i större utsträckning i landsbygdskommuner än i större städer och storstäder. Facebook används också i större utsträckning än andra sociala medier oavsett var människor bor och har dessutom ökat i användning mellan riksdagsvalen. Twitter har som informationskälla ökat i storstäder och större städer samtidigt som applikationen minskat kraftigt i landsbygdskommuner. Inkomst: ( tabell 5.5 och 5.13) Personer som lever i hushåll med lägst respektive högst inkomst är de som är mest aktiva att söka information om riksdagsvalet på internet. I samtliga inkomstgrupper har andelen som uppger att de använder Facebook mycket eller ganska mycket ökat. Likaså, men i lägre utsträckning än Facebook, har Twitter ökat i användning i alla grupper utom i gruppen med högst hushållsinkomst där Twitter minskat med en procent. Utbildning: ( tabell 5.6) Huruvida man själv söker information om riksdagsvalet är relaterat till utbildning; ju högre utbildning människor har i desto större utsträckning söker de själva information. Andelen som har informerat sig mycket eller ganska mycket via Facebook och Twitter har ökat mest bland de som enbart har grundskoleutbildning. Andelen som i någon mån har informerat sig via diskussionsforum som till exempel Flashback har minskat i samtliga utbildningsgrupper mellan valen. rade sig 55 procent mycket eller ganska mycket via bloggar. Vid nästkommande val endast 9 procent; Twitter minskade från 43 procent till 25 procent och diskussionsforum från 40 till 4 procent. Facebook var den enda informationskälla som studerande använde i samma utsträckning vid de bägge valen. Andelen som använde Facebook mycket eller ganska mycket ökade dock i samtliga andra sysselsättningsgrupper, mest bland ålderspensionärer. Partisympati: ( tabell 5.8) Samtliga partisympatisörer utom sverigedemokrater uppger att de i större utsträckning själva sökt information på internet om riksdagsvalet jämfört. Bland borgerliga väljare kan vi se att Facebook används i olika stor utsträckning. Sverigedemokraterna använder i störst utsträckning Facebook för att informera sig och användningen ökade kraftigt mellan valen, andelen som uppgav att de informerade sig mycket eller ganska mycket via Facebook ökande från 13 procent till 52 procent vid riksdagsvalen. Kristdemokrater och moderater är efter sverigedemokrater de inom borgerligheten som ökat sin användning och som i störst utsträckning uppger att de informerat sig mycket eller ganska mycket via Facebook, 36 procent, vid riksdagsvalet. Såväl socialdemokrater som vänsterpartister uppger att de använder sociala medier generellt mer år än för att informera sig mycket eller ganska mycket inför riksdagsvalet. Facebook används i störst utsträckning

18 APPENDIX 34 35

19 2 ANVÄNDNING 2.2 ÅLDER Totalt Förstagångsväljare 1829 år 3049 år 5064 år 6579 år Fråga: I vilken utsträckning informerade du dig inför valet 9 september med nedanstående informationskällor? Svarsalternativ: Mycket/Ganska Mycket 2.1 TOTAL 18 FÖRTYDLIGANDE: Med kvällstidningarnas webbsidor avses exempelvis Aftonbladet.se/Expressen.se/GT.se Med dags-/morgontidningars webbsidor avses exempelvis SvD.se, DN.se Med andra mediers webbsidor avses andra än partiernas och ovanstående mediers. Med kvällstidningar avses exempelvis Aftonbladet/Expressen/GT Med dags-/morgontidningar avses exempelvis SvD, DN Med sociala medier avses exempelvis Bloggar, Facebook, Twitter (mättes endast ) och oförändrat minskning ökning : : KÖN (ex. SvD, DN) Totalt Man Kvinna

20 2.4 BOENDE Totalt Storstäder och storstadsnära kommuner Större städer och kommuner nära större stad Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner 2.6 UTBILDNING Totalt Grundskola Gymnasium Universitet INKOMST Totalt 200k 200k399k 400k599k 600k 2.7 SYSSELSÄTTNING Totalt Studerande Arbetare Tjänsteman Egen företagare Ålderspensionär Arbetssökande

21 2.8 PARTISYMPATI/ DE RÖDGRÖNA PARTIERNA Totalt Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet FI Annat parti Fråga: I vilken utsträckning informerade du dig inför valet 9 september med nedanstående informationskällor? Svarsalternativ: I någon mån PARTISYMPATI/ DE BORGLIGA PARTIERNA Totalt Moderaterna Liberalerna Centerpartiet KD SD TOTAL (mättes endast ) : :

22 2.10 ÅLDER Totalt Förstagångsväljare 1829 år 3049 år 5064 år 6579 år 2.12 BOENDE Totalt Storstäder och storstadsnära kommuner Större städer och kommuner nära större stad Mindre städer /tätorter och landsbygdskommuner Informerade mig i någon mån Informerade mig i någon mån (ex. SvD, DN) (ex. SvD, DN) KÖN Totalt Man Kvinna 2.13 INKOMST Totalt 200k 200k399k 400k599k 600k Informerade mig i någon mån Informerade mig i någon mån (ex. SvD, DN) (ex. SvD, DN)

23 2.14 UTBILDNING Informerade mig i någon mån Totalt Grundskola Gymnasium Universitet 2.16 PARTISYMPATI / DE RÖDGRÖNA PARTIERNA Totalt Socialdemokraterna Informerade mig i någon mån Vänsterpartiet Miljöpartiet FI Annat parti (ex. SvD, DN) I vilken utsträckning informerade du dig inför riksdagsvalet med nedanstående informationskällor? SYSSELSÄTTNING Informerade mig i någon mån Totalt Studerande Arbetare Tjänsteman Egen företagare Ålderspensionär Arbetssökande 2.16 PARTISYMPATI/ DE BORGERLIGA PARTIERNA Totalt Moderaterna Liberalerna Informerade mig i någon mån Centerpartiet KD SD

24 3 BETYDELSE 3.2 ÅLDER Totalt Förstagångsväljare 1829 år 3049 år 5064 år 6579 år Fråga: När det gäller informationen om riksdagsvalet, ange de tre informationskällor, som Du tycker har betytt mest för hur du valt att rösta i riksdagsvalet. Tre svarsalternativ kan noteras. 3.1 TOTAL FÖRTYDLIGANDE: Med kvällstidningarnas webbsidor avses exempelvis Aftonbladet.se/Expressen.se/GT.se Med dags-/morgontidningars webbsidor avses exempelvis SvD.se, DN.se Med andra mediers webbsidor avses andra än partiernas och ovanstående mediers. Med kvällstidningar avses exempelvis Aftonbladet/Expressen/GT Med dags-/morgontidningar avses exempelvis SvD, DN Med sociala medier avses exempelvis Bloggar, Facebook, Twitter Inget av alternativen ovan (mättes endast ) och oförändrat minskning ökning 5 : : , % Inget av alternativen ovan 3.3 Kön KÖN Totalt 7, % Inget av alternativen ovan Man Kvinna

25 3.4 BOENDE Totalt storstadsnära kommuner kommuner nära större stad /tätorter och landsbygdskommuner 3.6 UTBILDNING Totalt Grundskola Gymnasium Universitet , % 1 1 7, % Inget av alternativen ovan Inget av alternativen ovan INKOMST 3.7 SYSSELSÄTTNING Totalt 200k 200k399k 400k599k 600k Totalt Studerande Arbetare Tjänsteman Egen företagare Ålderspensionär Arbetssökande Inget av alternativen ovan 7, % Inga av alternativen ovan 7, %

26 3.8 PARTISYMPATI / DE RÖDGRÖNA PARTIERNA Totalt Socialdemokraterna Inget av alternativen ovan 7, % PARTISYMPATI / DE BORGERLIGA PARTIERNA Totalt Moderaterna Inget av alternativen ovan 7, % Vänsterpartiet Liberalerna Miljöpartiet Centerpartiet FI KD Annat parti SD FÖRTROENDE Fråga: När det gäller informationen inför valet 9 september, hur stort är ditt förtroende för följande informationskällor? Svarsalternativ: Stort 4.1 TOTAL FÖRTYDLIGANDE: Med kvällstidningarnas webbsidor avses exempelvis Aftonbladet.se/Expressen.se/GT.se Med dags-/morgontidningars webbsidor avses exempelvis SvD.se, DN.se Med andra mediers webbsidor avses andra än partiernas och ovanstående mediers. Med kvällstidningar avses exempelvis Aftonbladet/Expressen/GT Med dags-/morgontidningar avses exempelvis SvD, DN Med sociala medier avses exempelvis Bloggar, Facebook, Twitter (mättes endast ) och oförändrat minskning ökning 5 5 : :

27 4.2 ÅLDER Totalt Förstagångsväljare 1829 år 3049 år 5064 år 6579 år 4.4 BOENDE Totalt storstadsnära kommuner kommuner nära större stad tätorter och landsbygdskommuner Stort Stort Kön 4.3 KÖN Stort Totalt Man Kvinna 4.5 INKOMST Stort Totalt 200k 200k399k 400k599k 600k

28 4.6 UTBILDNING Totalt Grundskola Gymnasium Universitet 4.8 PARTISYMPATI / DE RÖDGRÖNA PARTIERNA Totalt Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet FI Annat parti Stort Stort När det gäller informationen inför riksdagsvalet, hur stort är ditt förtroende för följande informationskällor? SYSSELSÄTTNING Stort Totalt Studerande Arbetare Tjänsteman Egen företagare Ålderspensionär Arbetssökande 4.8 PARTISYMPATI / DE BORGERLIGA PARTIERNA Totalt Moderaterna Stort Liberalerna Centerpartiet KD SD

29 Fråga: När det gäller informationen inför valet 9 september, hur stort är ditt förtroende för följande informationskällor? Svarsalternativ: Litet 4.10 ÅLDER Litet Totalt Förstagångsväljare 1829 år 3049 år 5064 år 6579 år 4.9 TOTAL (mättes endast ) FÖRTYDLIGANDE: Med kvällstidningarnas webbsidor avses exempelvis Aftonbladet.se/Expressen.se/GT.se Med dags-/morgontidningars webbsidor avses exempelvis SvD.se, DN.se Med andra mediers webbsidor avses andra än partiernas och ovanstående mediers. Med kvällstidningar avses exempelvis Aftonbladet/Expressen/GT Med dags-/morgontidningar avses exempelvis SvD, DN Med sociala medier avses exempelvis Bloggar, Facebook, Twitter och oförändrat minskning ökning : : KÖN Totalt Litet (OBS: En ökning innebär att fler har litet förtroende) Man Kvinna

30 4.12 BOENDE Totalt Storstäder och storstadsnära kommuner Större städer och kommuner nära större stad Mindre städer/ tätorter och landsbygdskommuner 4.14 UTBILDNING Totalt Grundskola Gymnasium Universitet Litet Litet INKOMST 4.15 SYSSELSÄTTNING Totalt 200k 200k399k 400k599k 600k Totalt Studerande Arbetare Tjänsteman Egen företagare Ålderspensionär Arbetssökande Litet Litet

31 4.16 PARTISYMPATI / DE RÖDGRÖNA PARTIERNA Totalt Socialdemokraterna Vänsterpartiet Litet Miljöpartiet FI Annat parti INTERNET Fråga: Har du själv sökt information om riksdagsvalet på Internet? Svarsalternativ: Ja/Nej 5.1 TOTAL Ja, jag har själv sökt information Nej, jag har INTE sökt information 5.2 ÅLDER Ja, jag har själv sökt information Nej, jag har INTE sökt information Totalt Förstagångsväljare år år år år : : PARTISYMPATI / DE BORGERLIGA PARTIERNA Totalt Moderaterna Liberalerna Centerpartiet KD SD Litet KÖN Ja, jag har själv sökt information Nej, jag har INTE sökt information Boende 5.4 BOENDE Ja, jag har själv sökt information Nej, jag har INTE sökt information Totalt Totalt Man Storstäder och storstadsnära kommuner Kvinna Större städer och kommuner nära större stad Mindre städer/ tätorter och landsbygdskommuner

32 5.5 INKOMST Totalt k k399k k599k k Fråga: Du nämnde att du i någon mån använt dig av sociala medier, i vilken utsträckning informerade du dig inför valet via...? Svarsalternativ: Ja, jag har själv sökt information Nej, jag har INTE sökt information TOTAL ALLA TILLFRÅGADE : : UTBILDNING Ja, jag har själv sökt information Nej, jag har INTE sökt information Totalt Grundskola Gymnasium Universitet Bloggar Facebook Twitter Diskussionsforum som ex. Flashback Andra sociala nätverk Instagram (mättes endast ) SYSSELSÄTTNING Totalt Informerade mig i någon mån 5624 Ja, jag har själv sökt information 4 Nej, jag har INTE sökt information 5 Studerande Arbetare PARTISYMPATI/ DE RÖDGRÖNA PARTIERNA Tjänsteman Egen företagare Ålderspensionär Arbetssökande Totalt Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet FI Annat parti TOTAL AV DE SOM ÄR SOCIALA MEDIER-ANVÄNDARE : 469 : 1530 Bloggar Facebook 1 3 Twitter 1 Diskussionsforum som ex. Flashback Andra sociala nätverk Instagram 1 (mättes endast ) Ja, jag har själv sökt information Nej, jag har INTE sökt information ÅLDER 5.8 PARTISYMPATI/ DE BORGERLIGA PARTIERNA Totalt Moderaterna Liberalerna Ja, jag har själv sökt information Nej, jag har INTE sökt information Centerpartiet KD SD Bloggar Facebook Twitter Diskussionsforum som ex. Flashback Andra sociala nätverk Instagram och oförändrat minskning ökning 62 63

33 5.11 KÖN Totalt Man Kvinna 5.15 SYSSELSÄTTNING Totalt Studerande Arbetare Tjänsteman Egen företagare Ålderspensionär Arbetssökande Bloggar Facebook Twitter Diskussionsforum som ex. Flashback Andra sociala nätverk Instagram Bloggar Facebook Twitter Diskussionsforum som ex. Flashback Andra sociala nätverk Instagram BOENDE Totalt Storstäder och storstadsnära kommuner Större städer och kommuner nära större stad Mindre städer/ tätorter och landsbygdskommuner 5.16 PARTISYMPATI / DE RÖDGRÖNA PARTIERNA Totalt Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet FI Annat parti Bloggar Facebook Twitter Diskussionsforum som ex. Flashback Andra sociala nätverk Instagram Bloggar Facebook Twitter Diskussionsforum som ex. Flashback Andra sociala nätverk Instagram INKOMST Totalt 200k 200k399k 400k599k 600k 5.16 PARTISYMPATI / DE BORGERLIGA PARTIERNA Totalt Moderaterna Liberalerna Centerpartiet KD SD Bloggar Facebook Twitter Diskussionsforum som ex. Flashback Andra sociala nätverk Instagram Bloggar Facebook Twitter Diskussionsforum som ex. Flashback Andra sociala nätverk Instagram % 23% 7% 6% 10% 236 5% 36% 12% 4% 6% 17% 21 20% 29% 26% 16% 68 6% 27% 18% 0% 5% 7% 24 18% 42% 19% 2% 6% 118 2% 26% 9% 1% 8% 12% 14 4% 30% 13% 92 5% 36% 18% 1% 13% 20% 75 30% 13% 28% 28% 13% % 52% 12% 5% 11% 15% 5.14 UTBILDNING Totalt Grundskola Gymnasium Universitet Bloggar 1 Facebook Twitter Diskussionsforum som ex. Flashback Andra sociala nätverk Instagram

34 Sveriges Television AB 2019 Kontakt: SVT Strategi, Stockholm Redaktör: Johan Lindén Redaktion: Jimmy Ahlstrand, Johan Lindén, Ulrika Von Celsing och Johan Hartman. Layout: Anna Markevärn Bilder s. 1 och 4: TT Nyhetsbild, sid 66: Foap. Övriga bilder SVT. SVT äger rätt till bilder i dokumentet. Tryck: Larsson Offsettryck AB, Linköping 2019

35