Produktion Ekerö Kultur PM Verksamhetsredovisning 2015 Dnr
|
|
- Gerd Svensson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lennart Lundblad Produktionschef Ekerö Kultur Produktion Ekerö Kultur PM Verksamhetsredovisning 2015 Dnr Året i korthet, sammanfattning Utfallet för produktionsområdet för perioden visar ett överskott jämfört budget motsvarande 3% av budgetomslutningen. Utfallet beror på såväl högre intäkter som lägre utgifter jämfört budget. I den ekonomiska helårsprognosen som Produktionen lämnade i augustiredovisningen gjordes bedömningen att det ekonomiska resultatet vid årsskiftet för Produktion Ekerö Kultur som helhet skulle bli en ekonomi i balans, och att resultatet därmed skulle närma sig noll. Som framgår av sammanställning ovan har emellertid resultatet blivit positivt. Antalet besökare till Ekebyhovs Slott minskade, och utlåningen i Ekerö Folkbibliotek minskade också något, bland annat som effekt av att Biblioteket i Ekerö C var stängt för renovering under sommaren och stora delar av hösten. Antalet utlån i Skolbiblioteken Ekerö ökade däremot, liksom antalet elever i Ekerö Kulturskola och antalet besökare i Ekerö Fritidsgårdars verksamheter. Den enskilda aktivitet som på ett påtagligt vis påverkade såväl ekonomi, investeringar och verksamhet under året var den under försommaren inledda ombyggnaden och renoveringen av Ekerö Kulturhus, och som under hösten drogs med upprepade förseningar. Vissa av lokalerna var fortfarande vid årsskiftet ännu ej färdigställda. Biblioteket i Ekerö C kunde dock tas i bruk under oktober månad, två månader efter planerat färdigdatum. Verksamhetens omfattning Mål och måluppfyllelse Kultur och Fritidsnämnden lyfte, utöver sin beställning till Produktion Ekerö Kultur vilken redovisas nedan, ett antal prioriterade målområden: större tillgänglighet till Biblioteket i Ekerö C genom söndagsöppet, samarbeten mellan Produktionens enheter riktad till ungdomar samt prioriterade uppdrag till Ekerö Fritidsgårdar. Se vidare nedan.
2 Ianspråktagande av ackumulerat överskott Produktion Ekerö Kultur beviljades möjlighet att för kompetensutveckling ianspråkta medel om totalt 300 tkr ur produktionens ackumulerade överskott Satsningar för kompetensutveckling genomfördes enligt följande: Ekerö Kultur, ledning: fortbildning för samtliga medarbetare i Ekerö Kultur i intern kommunikation, medarbetarskap och återkopplande samtal. Ekerö Fritidsgårdar: fortbildning inom kommunikationskompetens samt fördjupad förståelse för och tillämpning i det dagliga arbetet av kommunens värdegrund och värdeladdade begrepp för fritidsledare och fritidsgårdspersonal. Ekerö Kulturskola: fortbildning för kulturskolans lärare och personal seminariedag för ökad förståelse vissa funktionsnedsättningar (ADHD, Aspberger), ökad kompetens inom film och media, ökad administrativ kompetens samt ämnesutveckling för Kulturskolans utbud och erbjudanden till barn och ungdomar. Ekerö Bibliotek hade på grund av den ökade arbetsbelastning som förseningen av ombyggnaden i biblioteket i Ekerö C medförde för bibliotekets medarbetare, inte möjlighet att nyttja överskottsmedlen för planerad fortbildning. Internkontrollplan Ingen internkontrollplan avseende 2015 fanns framtagen för Produktion Ekerö Kultur. Under året togs dock fram en internkontrollplan för Ekerö Kultur för aktivering under Uppdrag och omfattning Till grund för verksamheterna i Ekerö Kultur ligger Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan, Biblioteksplanen, uppdrag från Kultur- och fritidsnämnden och Barnoch utbildningsnämnden, Socialnämnden och uppdrag från Kommunstyrelsen. Vissa av verksamheterna regleras genom lagstiftning: bibliotekslagen och skollagen. Merparten av den verksamhet som bedrivs av Ekerö Kultur är fritidsverksamhet och riktar sig till stora delar mot barn och ungdomar. Ekerö Kultur utför även uppdrag i grundskolan och arrangerar mötes- och konferensverksamhet för kommunens samtliga verksamheter. Ekerö Bibliotek utför folkbiblioteksverksamhet på Biblioteket i Ekerö centrum, Barnens eget bibliotek i Stenhamra, biblioteksfilialen Vikingabiblioteket på Adelsö samt skolbiblioteksverksamhet i samtliga kommunens skolor, motsvarande totalt tolv skolbibliotek, bibliotekariebemannade genom Ekerö Bibliotek. Skolbibliotekscentralen samordnar skolbiblioteksverksamheterna och erbjuder även skolbiblioteksservice till andra skolor i kommunen. Boken Kommer erbjuder biblioteksservice till de som till följd av funktionshinder inte själva kan komma till biblioteket. Även via bibliotekets webbsida http;//bibliotek.ekero.se erbjuds tillgång till stora delar av bibliotekets service. Ekerö Kulturskola erbjuder frivillig undervisning i estetiska ämnen till barn och unga i Ekerö Kommun i åldrarna från 7 år till 20 år, på eftermiddagar och kvällar, och under skoltid även verksamhet i Ekerö Kommuns grundskolor genom kulturpedagog samt på uppdrag också Kultur i Skolan-projekt med stöd från Kulturrådet. Kulturskolans verksamhet bedrivs i huvudsak i egna verksamhetslokaler i Ekerö Centrum och i Stenhamra och uppsökande i Färentuna m fl.
3 Ekerö Fritidsgårdar bedriver verksamhet för ungdomar från skolår 7-17 år, genom uppsökande verksamhet i form av Utåtriktade Fritidsledare och i egna verksamhetslokaler i Stenhamra och Träkvista Fritidsgårdar; i samma lokaler och i Tappströmsskolans lokaler dessutom fritidsklubbar för barn i skolår 4-6. Fritidsklubbarnas verksamhet är förlagd till eftermiddagar på måndag - fredag och i form av heldagsomsorg då barnen har lov. Enheten erbjuder plats för föreningar, studieförbund m fl. i sina lokaler, i de fall då den ordinarie verksamhet inte nyttjar dem. Ekebyhovs Slott arrangerar mötes- och konferensverksamhet med tillhörande kringservice för kommunens samtliga verksamheter och i mån av möjlighet även externa konferenser och lunchservering, samt medverkar till helgarrangemang, bl a i samverkan med föreningslivet i Ekerö. Verksamheten hyr även ut lokalerna till bröllop och andra högtidliga sammankomster och sammanhang. Ekerö kulturproduktion erbjuder programverksamhet, utställningar och föreställningar för barn och ungdomar bland annat i Galleri Utkiken, Barnens eget bibliotek i Stenhamra, biblioteket i Ekerö Centrum, Erskinesalen m.fl. platser och lokaler. Verksamheten förvaltar också kommunens konstsamling på uppdrag av Kultur- och Fritidsnämnden. Måluppfyllelse Beställarens prioriterade mål Kultur och Fritidsnämnden har som fördjupning av sin beställning till Produktion Ekerö Kultur lyft fram ett antal prioriterade målområden, vilka redovisas nedan. Målen har omhändertagits och utvecklats av Ekerö Kultur. Större tillgänglighet till Biblioteket i Ekerö C genom söndagsöppet: Med start under oktober månad, i samband med att biblioteket kunde öppnas igen efter renoveringen, infördes även öppet på söndagar under säsong. Samarbeten mellan Produktionens enheter riktad till ungdomar: Ekerö Kulturskola och Ekerö Fritidsgårdar utvecklade samarbeten, inledningsvis främst på musikområdet, som grund för nya samarbetsformer och ämnesutveckling. Prioriterade uppdrag till Ekerö Fritidsgårdar: Ekerö Fritidsgårdar uppdrogs att vidareutveckla ett flertal av sina verksamheter. Enheten utökade antalet Utåtriktade Fritidsledare och utvecklade verksamhetsmetoderna. Den platsoberoende fritidsverksamheten blev en ordinarie del av Fritidsgårdarnas verksamhet, och Traineeprojektet med fokus på uppsökande fritid i Stenhamra fullföljdes och utvärderades. Arbete med barn och unga var i särskilt fokus, bland annat genom kompetenshöjning avseende normkritiskt tänkande i Produktionens verksamheter för att säkerställa att alla ungdomsgrupper känner sig välkomna. Även modeller för ungdomsinflytande hörde till de prioriterade målområdena liksom modeller för hur barns och ungas kunskaper kan tas tillvara på i kommunens utveckling utöver kultur- och fritidsnämndens verksamheter. Produktionen påbörjade arbete i alla sina verksamheter för att uppfylla målet, och kommer att även under 2016 fortsatt utveckla modeller för barn- och ungdomsinflytande. Uppdrag från KFN, BUN och Socialnämnden Ett särskilt uppdrag riktades till Ekerö Kultur, Socialtjänsten och Produktion Förskola och
4 skola med inriktning på arbetet med barn och unga, och med målet effektivt samarbete mellan de tre verksamheterna. Under året togs en plan för hur målet skall förverkligas fram för genomförande 2016 och framåt. Egna mål De egna förflyttningsmål som Produktion Ekerö Kultur formulerat för 2015 stödjer bland annat Kultur och Fritidsnämndens mål och fokuserar på möten, nyskapande samverkan, tillgänglighet och miljömedvetande Målen är fastställda 2013 för perioden Utvärdering görs kvalitativt i form av en samlad bedömning. Exempel på aktiviteter i riktning mot målen ges nedan i anslutning till respektive mål. Bedömning måluppfyllelse (2,3) Produktion Ekerö Kultur Verksamheterna utvecklar möten mellan människor Verksamheterna utvecklar nyskapande verksamhet Verksamheterna är tillgängliga och jämställda Verksamheterna är miljömedvetna och använder miljövänliga naturliga produkter Eget mål 1: Verksamheterna i Produktion Ekerö Kultur utvecklar möten mellan människor. Viktiga fokus är öppenhet, tillgänglighet och att alla skall känna sig välkomna. Kvalitativ bedömning: I samtliga Ekerö Kulturs verksamheter är möten mellan människor av central betydelse. Utan mänskliga möten blir det ingen kultur! Verksamheterna arbetar därför medvetet med att skapa förutsättningar för möten av olika slag, t.ex. utåtriktade och platsoberoende satsningar i Fritidsgårdsverksamheten, mötesplatser och samlande aktiviteter i biblioteken, Kulturskolans aktiviteter i kommunens boende för nyanlända och Ekebyhovs satsningar för ett breddat öppethållande. Bedömning av måluppfyllelse: 2 Eget mål 2: Verksamheterna i Produktion Ekerö Kultur ska utveckla ny verksamhet i gränslandet mellan egna och andras verksamhetsområden. Viktiga fokus är samverkan, nyskapande och synergi. Kvalitativ bedömning: Att utveckla ny verksamhet innebär också att utmana rådande strukturer. Genom att aktivt pröva nya samarbetskombinationer identifierar produktionen möjligheter och uttryck och når nya målgrupper. Exempel är Kulturskolans och Fritidsgårdarnas samverkan i olika musikprojekt, Fritidsgårdarnas och Bibliotekets satsning på bibliotekarier i Fritidsgårdarna, produktionens samverkan i form av Barndagen mm. Bedömning av måluppfyllelse: 2 Eget mål 3: Verksamheterna i Produktion Ekerö Kultur utvecklar tillgängliga och jämställda verksamheter ---. Kvalitativ bedömning: Jämställdhetsmålet syftar till att i praktiken göra enhetens verksamheter tillgängliga för alla människor. Både fysisk och social tillgänglighet är i fokus. Hindrande strukturer kan se olika ut för olika verksamheter. Ekebyhov genomför
5 fortlöpande fysiska förbättringar för tillgängligheten, och den påbörjade ombyggnaden av entrén i Kulturhuset i Ekerö C kommer att ge, när väl arbetena är slutförda, större synlighet och tillgänglighet till verksamheterna i huset. Biblioteket i Ekerö c erbjuder genom att även ha öppet söndagar från hösten, tillgänglighet varje dag i veckan, Ekebyhov har utökat och breddat öppethållandet. Fritidsgårdarna kombinerar verksamhet på ungdomsgårdarna med utåtriktad och platsoberoende verksamhet för att nå olika kategorier av ungdomar. Den sociala tillgängligheten är också i fokus, och verksamheterna har påbörjat ett medvetet arbete för det mänskliga bemötandet, också i ett normkritiskt perspektiv, så att alla besökare på riktigt ska känna sig välkomna att ta del av utbudet. Bedömning av måluppfyllelse: 2 Eget mål 4: Verksamheterna i Produktion Ekerö Kultur medverkar till ökad miljömedvetenhet och använder miljövänliga och naturliga produkter i sina verksamheter. Kvalitativ bedömning: Ekerö Kultur kopplar ett antal aktiviteter till miljömålet, till exempel Ekerö Fritidsgårdars BOODLA-projekt där barn genom att själva odla blir lär känna ekosystemet, den KRAV-certifierade verksamheten vid Ekebyhovs Slott, källsortering i samtliga verksamheter, programaktiviteter med miljöfokus och användande av miljövänliga varor i verksamheterna. Bedömning av måluppfyllelse: 2 Ekerö Kommuns verksamhetsmål Ekerö Kultur stöder med sina olika verksamheter på ett naturligt sätt, ett flertal av Ekerö Kommuns verksamhetsmål, exempel ges nedan: Målområde 1: skola och förskola Ekerö Bibliotek ger genom sin heltäckande organisation för bemannade och kvalitetssäkrade skolbibliotek såväl kompetens som stimulans och inspiration till samtliga grundskoleelever i kommunens skolor, och placerar Ekerö ibland de främsta kommunerna i landet gällande skolbibliotek. Skolbibliotekarierna stödjer läsning, läsförståelse och läslust, och erbjuder stöd och verktyg för lässvaga elever, insatser som är av dokumenterat stor betydelse för skolarbetet. Ekerö Kulturskola bidrar genom sin verksamhet till barns och ungdomars kognitiva utveckling, positiv gruppdynamik och samarbetsförmåga, även genom insatser i grundskolan som Kulturpedagogens insatser och genom Skapande Skola. Genom Fritidsgårdarnas och Fritidsklubbarnas verksamheter erbjuds barn och ungdomar i kommunen en stabil personlig plattform för lärande, med trygghet och stabilitet i tillvaron och känsla av sammanhang vilka är av avgörande betydelse för lärande och utveckling. Målområde 2: Äldre medborgare och medborgare med funktionsnedsättning Till äldre medborgare och andra medborgare som av funktionshinder skäl inte kan ta sig till biblioteket på egen hand erbjuder Ekerö Bibliotek uppsökande biblioteksservice genom Boken Kommer. Även andra särskilda satsningar riktade till målgrupperna ovan görs av Ekerö Bibliotek. Målområde 3: Medborgarperspektivet Produktion Ekerö Kultur erbjuder breda och djupa kontaktytor för kommunens kommunikation med sina medborgare och har i ständigt fokus att ge ett gott och professionellt bemötande. Nästan alla kommunens barn och ungdomar möter Kulturskolans lärare, Fritidsgårdarnas pedagoger, ungdomsledare och Bibliotekets skolbibliotekarier. Genom folkbiblioteken och Ekebyhovs Slott möter Ekerö Kultur en stor del av kommunens befolkning, barn och vuxna.
6 Verksamhetsmått och verksamhet Ekerö Bibliotek Folkbiblioteksverksamhet Under försommaren startade Fastighetskontoret i Ekerö Kommun dessutom ett omfattande renoverings- och ombyggnadsarbete i Ekerö Kulturhus, med målet att erbjuda större trivsel i Foajé och bibliotek, bättre tillgänglighet till verksamheterna i Kulturhuset och ge det större synlighet från Mälarö Torg. Ombyggnaden innebar kraftig begränsning av folkbiblioteksverksamheten: innehållet i Biblioteket i Ekerö C evakuerades, och bibliotek och kulturhus stängdes. Besökare hänvisades under byggperioden till Barnens eget bibliotek i Stenhamra. På grund av ombyggnaden påverkades utlåning och besök negativt. Enligt plan skulle bibliotek och verksamheter i Kulturhuset öppna igen med nyrenoverade lokaler i mitten av september. Dock drabbades projektet av ett antal förseningar, och biblioteket kunde öppnas först i slutet av oktober; Foajé och Entré var vid årsskiftet fortfarande inte färdigställda. Utlån fysiska media Tabellen ovan visar utlåning för Ekerö folkbibliotek 2015 (exklusive e-boksutlåning, som redovisas separat nedan). I en jämförelse med 2014 har antalet utlån minskat med relativt stora volymer. Detta är med stor sannolikhet en effekt av att Biblioteket i Ekerö C var stängt för renovering under sommaren och även stor del av hösten. Det kan dock noteras att utlåningssiffrorna för de perioder då folkbiblioteksenheterna faktiskt höll öppet (1 jan 18 juni; 26 okt 31 dec) i stället visar en ökning jämfört med 2014 med motsvarande 14%. (2014: utlån; 2015: utlån).
7 Även för Barnens eget bibliotek i Stenhamra noteras en ökning av utlåningen, och en del av förklaringen är bibliotekets ökade öppethållande även under sommaren, för att erbjuda tillgänglighet till biblioteksservice under Kulturhusets renovering. Utlån e-böcker I en jämförelse med den fysiska utlåningen är utlåningen av e-böcker relativt liten, och fortsätter att minska. I en jämförelse med 2014 är har utlånen gått ner med nära en tredjedel. En väsentlig del av förklaringen är e-boksförlagens nya och efterfrågestyrda kostnadsmodell för biblioteken, vilken bland annat innebär att många gånger nyutgivna e- böcker av förlagen helt enkelt inte erbjuds som bibliotekslån alls förrän efter en viss tid, och att utbudet av titlar därmed blir begränsat och dessutom inte alltid aktuellt. Till detta kommer att den kostnad biblioteken måste erlägga till förlaget för varje utlån av de mest populära e-böckerna är relativt hög. Detta sammantaget medför att biblioteken inte alltid har möjlighet att erbjuda den senaste och mest populära litteraturen, vilket av uppenbara skäl får effekter för utlåningen. Ekerö Bibliotek har genomfört olika förbättringar för att stimulera e-boksutlåningen. Genom ett nytt avtal ges bl.a. låntagare möjlighet att läsa sin lånebok på valfritt antal enheter som läsplattor, mobiler etc. Tidigare var varje lån knutet till en enskild enhet. På bibliotekets webbplats finns också tydliga instruktioner för hur man börjar låna e-böcker. E-böcker presenteras sorterade på bibliotekswebben, dels i en Regnbågshylla som samlar alla e-böcker med HBTQ-tema, dels genreuppdelning av nya e-böcker i romaner, deckare, facklitteratur och biografier. Detta ger överskådlighet så att låntagare snabbt kan orientera sig bland e-boksnyheterna. Ekerö bibliotekswebb presenterar varje månad de 10 mest utlånade böckerna på Ekerö bibliotek. Det finns dessutom tillgång till en e-ljudboksspelare vilken medger att låntagare även kan strömma e-ljudböcker via sin telefon. En jämförelse nationellt visar att nedgången i e-boksutlåning är vanlig i många av landets folkbibliotek. Ekerö Bibliotek studerar undantagen, de folkbibliotek som visar en uppåtgående trend, för finna goda exempel och därmed kunna stimulera e-boksutlåningen ytterligare under kommande år. Besöken i Folkbiblioteken Besöksmätningarna visar att antal fysiska besökare under 2015 på kommunens folkbibliotek totalt sett minskade med stora volymer i en jämförelse med 2014, från drygt besök till strax under besök. Den främsta förklaringen till den stora minskningen är naturligtvis att Biblioteket i Ekerö C var stängt under sommaren och stora delar av hösten på grund av renoveringsarbeten. Till detta kommer att mätning av besök under senare delen av hösten, då Biblioteket i Ekerö C åter var öppet, inte heller var helt
8 tillförlitliga; besöksräknaren blev återmonterad på ett sådant sätt att den inte gav korrekt mätresultat. Att korrekt jämföra besöken på helårsnivå blir därför svårt. En mer relevant bild av besöksutvecklingen i folkbiblioteken ges om man gör en jämförelse med de perioder 2015 då biblioteket i Ekerö C faktiskt var öppet, nämligen januari - juni. Det visar sig då att besöken i Biblioteket i Ekerö C minskade med motsvarande totalt 7%. På Barnens eget bibliotek i Stenhamra ökade däremot besöken, då det hade öppet hela sommaren. Efter ombyggnaden av biblioteket i Ekerö C infördes från oktober söndagsöppet även här Barnens eget bibliotek har haft söndagsöppet sedan april och därmed är Biblioteket i Ekerö C öppet veckans alla dagar. Besöksstatistiken visar dock att söndagarna inte hann få något större genomslag under hösten och antalet besök på söndagar var under perioden fram till och med december relativt litet. Vem besöker folkbiblioteket? Biblioteksdatasystemet ger följande bild av biblioteksbesökaren för 2015: totalt antal aktiva låntagare är personer. Av dessa är kvinnor personer, vilket motsvarar 66%, och antalet män är personer, motsvarande 34%. Den vanligaste åldern för en aktiv låntagare är mellan år. En ögonblicksbild av biblioteksbesökaren ges också av en under våren genomförd enkätundersökning i Biblioteket i Ekerö C, där den typiska biblioteksbesökaren var en högskoleutbildad kvinna i åldersintervallet år, tätt följd av den högskoleutbildade kvinnan i åldersspannet år. Hon besöker biblioteket en gång i månaden för att låna eller lämna medier, hon trivs bra och känner sig väl bemött. En detaljerad redovisning av undersökningen kommer att lämnas i ett särskilt sammanhang. Besök på Webbiblioteket Besöken på Ekerö Webbibliotek ( ökade med stora tal och i en jämförelse med 2014 med motsvarande hela 90%, från drygt besök till drygt besök och antalet unika besökare ökade med personer. Detta är ett gott betyg på den nya bibliotekswebben, och bibliotekets arbete med att skapa ett intressant och dynamiskt innehåll för Ekerö Bibliotek på Internet. Ett samarbete med kommunarkivet har också startat i webbiblioteket, i form av publicering av spännande och intressanta dokument. Under uppstartsperioden är omfattningen begränsad; samarbetet utvecklas under kommande år. Bibliotekens nyttjare erbjuds möjlighet att även direkt via hemsidan göra inköpsförslag och fjärrlåneansökningar Verksamhet Under året tillsattes en bibliotekspedagog med särskild inriktning på ungdomsfrågor och verksamhetsutveckling för ungdomar i folkbiblioteksverksamheten. Ombyggnaden av Ekerö kulturhus innebar av naturliga skäl särskilda förutsättningar och betydande begränsningar för Ekerö Bibliotek under året, och särskilt för folkbiblioteksverksamheten. Arbetena i Kulturhusets Foajé, i Galleri Utkiken och i biblioteket i Ekerö centrum påbörjades redan tidig sommar men var vid utgången av 2015 ännu inte slutförda, även om biblioteket liksom Galleri Utkiken, efter ett antal förseningar, kunde återuppta sina verksamheter under oktober månad. Redan direkt kunde stora förbättringar noteras för biblioteks- och utställningsverksamheterna, genom en större synlighet och tillgängligt för besökaren. Den nya rumsdispositionen och frånvaron av
9 begränsande väggar erbjuder helt nya och inbjudande lokalytor, vilket tillsammans med den nya golvbeklädnaden skapar trivsel som uppskattas av både besökare och medarbetare. De fortsatt pågående renoverings- och byggarbetena innebär dock relativt stora olägenheter, och frånvaron av den nya entrén som ska göra Kulturhuset synligt från Mälarö Torg gör att de eftersträvade effekterna av ombyggnadsarbetet ännu låter vänta på sig. En stor del av verksamheten i Ekerö Bibliotek under året har i enlighet med bibliotekets prioriteringar inriktats på barn och ungdomar och som tidigare år har ett stort antal aktiviteter genomförts i folkbiblioteken, med tyngdpunkt just på arrangemang för barn och unga. Den mycket uppskattade servicen med bokpåsar på förskolorna har utökats, och fler barn och vårdnadshavare kan nu ta del av denna. I samarbete med Familjecentrum har genomförts babybokprat på Öppna förskolan. Barnens eget bibliotek i Stenhamra firade sin födelsedag, den sjunde, på sedvanligt vis och Barnens eget Trolldiplom delades ut till en av landets mest kända och publicerade barnboksförfattare som gästade biblioteket dagen till ära. Bibliotekscykeln har rullat även i år. Biblioteket har investerat i ett webbaserat bibliotekssystem som används med bokcykeln, vilket givit en utökat service. I arbetet med att öka den digitala delaktigheten i kommunen har biblioteken bland annat lanserat IT-handledning. Deltagarna har fått hjälp och undervisning i olika digitala medier och tekniker. Skolbiblioteksverksamhet Antalet elever i Ekerö skolor ökar och det ger också resultat i skolbiblioteken i form av ökat nyttjande av skolbiblioteken som resurs i skolornas verksamhet och undervisning. Utlånen ökar totalt, men i en jämförelse med 2014 visar statistiken en mindre nedgång i antal utlån per elev. Statistikuppgifterna stämmer dock inte helt med verkliga förhållanden eftersom skolornas utlåningssystem låg nere under perioder, och utlån gjordes då utan att lånen registrerades i statistiken. Ytterligare en omständighet är att ett av skolbiblioteken var stängt på grund av ombyggnader del av året, vilket försvårade utlåningen. De olika skolbiblioteken har under perioden varit aktiva i sina respektive skolor, med läsfrämjande aktiviteter liksom olika informationsinsatser. Arbete har lagts på att samla och skapa resurssidor för kommunens elever och pedagoger. Många skolor har använt sig av boktipsformuläret som finns på resurssidan där elever publicerar sina boktips. Skolbibliotekcentralen startade under året ett stort läsfrämjande projekt Ekerö läser jorden runt, där alla skolor i kommunen fick delta. Sju skolor medverkade och vid årsskiftet hade eleverna läst sammanlagt meter, och befinner sig nu i Kumla Satsningsområden 2016 är barn med annat språk än svenska, framför allt att kunna erbjuda böcker på hemspråk och normkritik gällande både utbud och bemötande. Ett annat satsningsområde är Medie- och informationskunnighet. MIK inkluderar både kunskaper, färdigheter och förhållningssätt och handlar om att förstå mediernas roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt granska information och att själv kunna kommunicera och skapa innehåll i digitala medier. MIK ger kunskaper och förmågor att både göra sin röst hörd och att fatta medvetna beslut, vilket är en förutsättning för att kunna utöva rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle. Övriga satsningar i skolbiblioteksverksamheterna har, utöver ordinarie verksamhet, varit
10 muntligt berättade och skrivande; poesi; Bokjuryn - elever läser, bokpratar för varandra och skriver recensioner som publiceras på Ekerö bibliotekswebb; klassbesök och bokprat med skolbibliotekarierna; information och källkritik, med Sant eller falskt-historier, egna propagandafilmer mm. Ekerö Kulturskola elever i undervisning Antal elever i Kulturskolans traditionella ämnesundervisning har i en jämförelse med 2014 minskat något. Tydligast märks minskningen i ämnena stråk- och blåsinstrument samt drama, men nedgången märks även i andra ämnen. Nedgången balanseras av ett antal nya ämnen som under 2015 har lanserats som pilotprojekt. Dessa har lockat under våren ett 40-tal och under hösten drygt 80 elever. Sammantaget innebär det att Ekerö Kulturskolas elevantal totalt sett har ökat från 715 elever 2014 till 736 elever 2015, alltså en ökning med 21 elever motsvarande ca 3%. Till dessa kommer ytterligare 7 elever i pilotverksamheten Musikmix som är riktad till barn 7-8 års ålder. Dessa faller dock utanför Kulturskolans målgrupp och räknas därför inte in i den samlade statistiken. De årsvis redovisade elevtalen för Ekerö Kulturskola är ett genomsnitt av antalet elever för vår- respektive höstterminerna, se tabellen ovan. Fördelningen pojkar och flickor redovisas för dramaämne respektive musikämne.
11 Kategorin dramaämne innehåller även Film och Minmimusikal. Andelen flickor i Kulturskolans undervisning är fortsatt större än andelen pojkar, motsvarande 60%. De nyintroducerade ämnena förändrar inte bilden i någon större utsträckning, utom i dramaämnen där andelen pojkar har ökat med 20% vilket i till största delen förklaras av det är flest pojkar som deltar i filmundervisningen. Organisationsutveckling I syfte att kunna styra en större andel av sina resurser till aktiv undervisning, har Kulturskolan bedrivit ett projekt för utveckling av den interna organisationen, med målen att etablera en lärande organisation med hög effektivitet och tydlig kommunikation. Projektet har utvecklats över tid, och avslutades vid årsskiftet. Nu implementeras de utformade rutinerna, och kommande verksamhetsutveckling fokuseras på konstnärliga och pedagogiska kärnområden inom Kulturskolans verksamheter. Ämnesutveckling Efterfrågan i vissa traditionella undervisningsämnen minskar. För vissa ämnen är minskningen liten och beror i huvudsak på tillfälliga förändringar i schema och undervisningsgrupper, medan vissa ämneskategorier minskar påtagligt. Inom såväl blåsinstrument som stråkinstrument, och även drama, kan noteras att antalet elever i undervisning har minskat tydligt. Prova På-ämnet är fortsatt populärt bland de yngsta och erbjuder idag 70 elevplatser årligen. Efterfrågan på pianoundervisning är fortsatt relativt stor, liksom efterfrågan på sångundervisning. Ekerö Kulturskola har under 2015 lanserat nya ämnen/ ämneskombinationer, nämligen musikämnena körsång och band, som båda är ensembleämnen inom genrerna sång och rock/pop, samt utvecklat slagverk/undervisning i trummor med slagverksensemble. Inom dramaområdet har tillkommit ämnena film och minimusikal, där minimusikal också innehåller en musikdel. Samarbeten Kulturskolan har under året genomfört samarbeten med ett antal aktörer, som exempelvis musik/rockkvällar i samarbete med Ekerö Fritidsgårdar, olika projekt och samarbeten med kommunens integrationssamordnare som exempelvis musiksatsningar med Kulturskolans lärare och elever för ensamkommande barn i boendeanläggningen Sundsgården, dansprojekt i samverkan med Fabriken, förberedande projekt inom filmämnet med inriktning animering i samverkan med Fritidsgårdarna med flera områden. Elever och lärare från Ekerö Kulturskola medverkade även under detta år i Kultur- och Fritidsnämndens evenemang Galan. Uppdrag i Ekerö Skolor Kultur i skolan (KiS) där lärare från Ekerö Kulturskola arbetar tillsammans med drama, musik och sång, erbjöds som tidigare år till alla barn i grundskolans F 2 och resulterade i ett 50-tal klassrumsbesök. På uppdrag av Barn och Utbildningsnämnden projekterade och genomförde Kulturskolan med Kulturrådsstöd årets Skapande Skola-projekt i kommunens grundskolor, med film som konstnärlig inriktning Kulturpedagog och särskola I samarbete med Resursteamet genomfördes under året ett antal kulturpedagoginsatser. Kulturpedagogen använde teater som kreativt redskap i sitt arbete att etablera en positiv gruppdynamik i klasserna, hjälpa lärare och elever att hitta verktyg för konflikthantering och nycklar till ett gott samarbete. Verksamhet riktad till särskolan erbjöds i form av trumundervisning, film/animering samt drama, och verksamheten bedrevs i Kulturskolan i Tappström och i Särskolans lokaler.
12 Ekerö Fritidsgårdar Fritidsklubbsverksamhet Fritidsklubbarna hade under året 640 barn placerade på de tre klubbarna Stenhamra, Träkvista och Tappström. Under loven organiserade verksamheten heldagsomsorg för barn per dag. Besöken på fritidsklubbarna under 2015 summerade till Fokus på jämställdhetsarbete gjorde att fördelningen flickor/pojkar i de olika fritidsklubbarna blev relativt jämn. Fritidsklubben Tappström hade 50% och Stenhamra 49% flickor i verksamheten och Träkvista Fritidsklubb hade 40% flickor och 60% pojkar placerade på fritidsklubben. Under läsåret utvecklade de olika Fritidsklubbarna innehållet med musik, hållbar utveckling och skapande verksamheter, vilket gjorde att enheten har bra fördelning andel pojkar och flickor i verksamheterna. Enkäterna visade att alla Fritidsklubbens besökare upplevde sig vara trygga och trivdes i verksamheten. Fritidsgårdar och ungdomsverksamhet Besökstalen på Ekerö Fritidsgårdar och även andelen flickor i ungdomsverksamheten ökade: i Träkvista 49% och i Stenhamra 43% av ungdomarna. Att ha nära hälften flickor i verksamheterna är unikt för fritidsgårdar i landet. Totalt antal noterade möten med barn och ungdomar under 2015 var , vilket var en uppgång jämfört med 2014 med nära 16%. (2014 noterades möten totalt). Antal besök på Fritidsgårdarna under 2015 uppgick till Fritidsgårdarnas verksamhet nådde tillsammans med den utåtriktade verksamheten och de platsobundna aktiviteterna en stor del av ungdomarna i Ekerö Kommun, och fungerade därmed som ett nav i kommunens ungdomsverksamhet. Fritidsgårdarna var välbesökta
13 och uppskattade. De regelbundet genomförda trygghetsenkäterna för ungdom visade att alla besökare (100 %) upplevde sig trygga i verksamheterna. På frågan om man ansåg sig kunna påverka innehållet i verksamheten svarade nio av tio ungdomar ja, och nära hälften av ungdomsbesökarna menade att man också lärde sig något. Behovet av en ökad flexibilitet och snabbrörlighet för ungdomsverksamheten har lett till en omfattande organisationsförändring och etablerandet av nya arbetssätt. Detta har också påverkat besöken på Fritidsgårdarna positivt. De utåtriktade fritidsledartjänsterna som inrättades hösten 2013 har blivit mycket uppskattade och efterfrågade. Den förändrade organisationen bedöms också vara en del av förklaringen till att besöksantalen på Fritidsgårdarna ökar, då de utåtriktade fritidsledarna också i sina kontakter marknadsför de många olika möjligheter till fritidssysselsättning som finns i kommunen. De har kontakt med elever på skolor, skolpersonal, nyckelpersoner i Ekerö kommun som Socialtjänstens fältassistenter, kommunens säkerhetschef, närpolis, bevakningsbolag m.fl. Sammanlagt noteras antalet tagna kontakter under 2015 till , vilket i jämförelse med 2014 innebar fler möten, motsvarande 10% ökning. Mötena fördelade sig enligt följande: De båda Fritidsgårdarna höll öppet i genomsnitt fyra dagar i veckan, varav fredagar var en av dagarna. Både Stenhamra Fritidsgård och Träkvista Fritidsgård hade således öppet på fredagskvällar Lördagskvällar höll fritidsgårdarna stängt, och i stället var personalen och intresserade ungdomar engagerade i en platsobunden verksamhet, som besöktes av ungdomar som inte besöker den ordinarie platsbundna verksamheten. Enheten bedrev även annan platsobunden verksamhet under året, totalt sett 50 tillfällen där ungdomar deltog. Fritidsgårdarnas personal genomgick utbildning bland annat via Crossing Boarders och har därefter fortsatt arbetet i personalgruppen samt i verksamheten. För att motverka könsstereotyper har t.ex. information utformats så att om man vet att en aktivitet lockar många killar så syns tjejer i informationsmaterialet. Vidare har personalen på motsvarande sätt arbetat med värderingar, normer, stereotyper, fördomar, orättvisor, oavslutade meningar, open space, rollspel med mera. Enheten arbetar med HBTQ frågor, bland annat i föreläsningsform för Tappströmskolans och i Träkvista skolas elever. Enheten genomförde även kvällar med sex och samlevnadstema i samverkan med Ungdomsmottagningen mm. Utöver detta tog enheten dessutom hand om att förbereda och organisera föräldravandrare, medverkade på föräldramöten med mera.
14 Ekebyhovs Slott Verksamheten hade under året besökare (helgevenemang ej inräknade) av vilka 5,264 var konferensgäster. Ca 12% av konferensgästerna var externa. Antalet konferensbesökare var i princip oförändrat jämfört med föregående år. Under våren inträffade ett antal förändringar i verksamheten. Dessutom åstadkom bygget av sporthall vid Ekebyhovsskolan betydande trafikhinder och därmed sämre tillgänglighet till Slottet. Detta påverkade besökarantalet negativt, samman med att en del större och tidigare regelbundet förekommande externa möten flyttade till nya lokaler, bröllop blev inställda samt att några större arrangemang uteblev. Julborden var attraktiva och ökade i antal jämfört med föregående år. Det bidrog till ett positivt resultat vid årets slut. Resultatenheten hade ett gott samarbete med Ekebyhovs Slotts Intresseförening och samverkade under året bland annat om informationssatsningar som exempelvis uppdatering av Intresseföreningens undersidor på ekero.se och i sociala media samt samproducerade en folder med information om den samlade verksamheten på Slottet: helgverksamheten, kurs- och konferensverksamheten, bröllopsuthyrningar med mera. Målet med denna informationssatsning är att visa en samlad bild av Ekebyhovs Slott och även att öka kontaktytorna mellan Resultatenheten och Intresseföreningen.
15 Ekerö Kulturproduktion Ekerö Kulturproduktion producerade under året ett antal utställningar och program, i huvudsak riktade till barn och ungdomar. Bland dessa kan nämnas utställningarna i Galleri Utkiken Det var en gång en vikingatid, Ting som inte finns av konstnären Elisabeth Holmgren, Spår av barn förskolornas utställning om hållbar utveckling med anledning av Förskolans dag. I december ställdes Ekerös Krakowkrubba ut tillsammans med Ekebyhovs förtrollade dockteaterskåp. Under sommaren och stora delar av hösten var utställningsverksamheten dock inställd, på grund av ombyggnads- och renoveringsarbeten i Ekerö Kulturhus. I november firades Barndagen, en dag för alla barn med anledning av årsdagen för Barnkonventionen. Hela Produktion Ekerö Kultur medverkade med program, utställningar och aktiviteter: i Galleri Utkiken med utställningen Barnkonventionen på ekerövis skapad av barn i Ekerö Förskolor, i Kulturhusets Foajé där även Rädda Barnen medverkade, uppträdanden i Erskinesalen, Biblioteket i Ekerö C och Träkvista Fritidsgård. Sammantaget besöktes Barndagen av uppskattningsvis 700 personer, de flesta barn och ungdomar. Information och marknadsföring Information och marknadsföring är av stor vikt för alla av verksamheter inom Ekerö Kultur. För att göra den samlade kulturverksamhetens informationsspridning effektiv och rationell har ett antal gemensamma informationskanaler tagits fram. Som exempel på informationsmaterial kan nämnas Ekerö Kulturs programfolder Kultur i Ekerö som utgavs under våren och hösten. Årets foldrar, som var de sextonde och sjuttonde sedan starten 2007, distribuerades i januari respektive augusti till alla hushåll i kommunen och fanns också att hämta på biblioteken, kulturskolan, kommunhus, turistbyrå m fl platser. För vissa program producerades även affisch och annons. Ekerö kommuns webb evenemangskalender, och även andra kalendarier hade en betydelsefull roll i informationsarbetet, liksom information via Facebook och andra sociala media och dessutom genom ett aktivt pressarbete. Årets resultat Produktion Ekerö Kultur visar ett ekonomiskt överskott om tkr, vilket motsvarar ca 3% av produktionsområdets omslutning. I den ekonomiska helårsprognosen som Produktionen lämnade i augustiredovisningen gjordes bedömningen att det ekonomiska resultatet vid årsskiftet för Produktion Ekerö Kultur som helhet skulle bli en ekonomi i balans, och att resultatet därmed skulle närma sig noll. Som framgår av sammanställning ovan har emellertid resultatet blivit positivt. Överskottet beror på såväl högre intäkter som lägre utgifter jämfört budget. De lägre utgifterna förklaras till stor del av budgeterade men uteblivna personalkostnader, till exempel sjukskrivningar som inte fullt ut har vikariatsbesatts och vakanshållna befattningar i verksamheterna. En enskild och tydligt bidragande orsak till vissa vakanshållningar var de kraftigt försenade renoverings- och byggnadsarbetena för Ekerö Bibliotek i Ekerö Kulturhus. Ekerö Bibliotek bidrar till produktionens positiva resultat med motsvarande 6% jämfört budget. Avvikelsen beror i huvudsak på uteblivna personalkostnader; enstaka men långvariga sjukskrivningar som inte fullt ut vikariatsbesattes, temporärt vakanshållna
16 befattningar och tillfälligt lägre kostnader för öppethållande på grund av att Biblioteket i Ekerö C var stängt för renovering stor del av året. Då ovan nämnda bygg- och renoveringsarbeten blev försenade medförde det ytterligare effekt på bemanningssituationen, och bidrog även till att planerade nyrekryteringar senarelades. Kulturskolan bidrog till överskottet främst genom statsbidrag från Kulturrådet avsedda för Skapande Skola 2014/15 hösttermin/vårtermin där kostnadsfördelningen mellan terminerna inte var i full balans med utgiftsperiodiciteten och därmed oproportionerligt stor del av statsbidraget fördes till Fritidsgårdarna bidrog med ett positivt resultat, främst genom att många barn var registrerade i verksamhetens fritidsklubbar. Ekebyhovs Slott lyckades genom ett målmedvetet arbete effektivisera såväl personal- som livsmedelskostnader i sin verksamhet, och vände ett befarat underskott till att bli ett positivt resultat. Slottet kunde därmed även neutralisera ett flerårigt ackumulerat underskott. Produktionsledningen visade dock underskott jämfört budget vid årets slut, vilket i huvudsak förklaras av en större, oplanerad men brådskande arbetsmiljöinsats som genomfördes under senare delen av hösten, och där kostnaderna bestod av konsultinsatser från kommunens upphandlade företagshälsovård. För detaljerad ekonomisk redovisning av resultat Produktion Ekerö Kultur hänvisas till bilaga 1A och bilaga 1B. Investeringar Produktionens enheter har genomfört en stor del av de för året planerade investeringarna enligt sammanställningen ovan. Avvikelser finns dock, och dessa förklaras i huvudsak av de kraftigt försenade ombyggnadsarbetena i Ekerö Kulturhus under sommaren och hösten. En väsentlig del av investeringsmedlen, både avseende inventarier och IT-utrustning för information, har varit planerade att användas för att utrusta Ekerö Kulturhus efter genomförd renoveringsinsats: för bibliotekets behov, för den nya Foajén och den nybyggda Entrén. Enligt de ursprungliga planerna för renovering och bygge skulle såväl bibliotek som Foajé och Entré stå klara att tas i bruk direkt efter sommaren, och därefter förses med nödvändiga inventarier och IT-utrustning. Upprepade förseningar i byggarbetena medförde dock att så inte kunde ske, och vid årets slut var inte arbetena slutförda, ej heller slutdatum var meddelat. Detta fick som konsekvens att vissa investeringar måste skjutas på framtiden, och medel för dessa har begärts överflyttade från 2015 till 2016.
17 Till det nyrenoverade Biblioteket i Ekerö Kulturhus, som kunde tas i bruk under oktober, har dock vissa inventarier inköpts. Som ett led i gestaltningsprogrammet har bl.a. nya konferensstolar köpts in till Ekebyhovs Slott. Kulturskolans investeringsmedel för inköp av musikinstrument har under året däremot inte behövt nyttjas. Medel för mindre lokalanpassningar i Produktionens verksamheter har förts över till Fastighetskontoret för vidare åtgärder. Framåtblick Fortsatt utveckling av samarbete och samverkan mellan Produktionens resultatenheter, med inriktning nyskapande och effektivt resursutnyttjande. Foajén och den nya Entrén till Ekerö Kulturhus står klar och kommer att medföra större synlighet för Kulturhuset och därmed större tillgänglighet och ökade besök i de där befintliga verksamheterna. Möjligheterna i Kulturhusets nya Foajé resulterar i ett antal kreativa samarbeten mellan enhetens och andra verksamheter, som tack vare tillgängligheten i Ekerö C lockar nya målgrupper och deltagare. Planen för effektivt samarbete mellan Ekerö Kultur, Socialtjänsten och Skolförvaltningen med fokus på arbetet med barn och unga genomförs. Elevadministrationssystemen i Ekerö Kulturskola ses över med inriktning smidiga valmöjligheter för elev och vårdnadshavare och effektivare administration /Lennart Lundblad produktionschef Ekerö Kultur
PM Produktion Kultur Verksamhetsberättelse 2013 Dnr KS14/7-043
2014-02-21 Lennart Lundblad Produktionschef Ekerö Kultur 073 660 43 90 lennart.lundblad@ekero.se Produktion Kultur Verksamhetsberättelse 2013 Dnr KS14/7-043 Sammanfattning De egna förflyttningsmål som
Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek
Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen
B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017
B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta
Budget 2019 samt plan för ekonomin åren KULTURVERKSAMHET
Budget 2019 samt plan för ekonomin åren 2020-2021 KULTURVERKSAMHET Innehållsförteckning VERKSAMHETERNA... 3 Driftbudget... 3 Verksamhetsbeskrivning... 3 Förändringar i verksamheten... 3 Framtid... 3 Mål...
Biblioteksplan. Kramfors kommun
STYRDOKUMENT Sida 1(6) Biblioteksplan Kramfors kommun 2016-2019 Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd BKU-nämnd 160525 63 Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2016/166 2
Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna!
Partille biblioteksplan 2015 2018 Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna! Biblioteken i Partille har ambitionen att vara en självklar del av människors vardag om så du är barn i förskolan,
Fördel Solna. En Biblioteksplan för
Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.
Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige
Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...
Bokslut 2018 KULTURVERKSAMHET
Bokslut 2018 KULTURVERKSAMHET Innehållsförteckning 1 Verksamhet... 3 1.1 Driftredovisning... 3 1.2 Årets händelser... 3 1.3 Mål och måluppfyllelse... 3 KULTUR OCH FRITID - Kommuninvånarna ska uppleva bibehållen
Kultur- och fritidsnämnden verksamhetsredovisning per mars 2018 (KFN18/4)
Sammanträdesprotokoll -04-26 Kultur- och fritidsnämnden 24 Kultur- och fritidsnämnden verksamhetsredovisning per mars (KFN18/4) Beslut Verksamhetsredovisning per mars godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.
Delårsrapport 2018 KULTURVERKSAMHET
Delårsrapport 2018 KULTURVERKSAMHET Delårsrapport 2018 Driftredovisning Driftredovisning UTFALL PROGNOS UTFALL Nettokostn i tkr Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Fg helår Kulturverksamhet
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2017-12-13 196 2 Biblioteksplan för Vänersborgs kommun Inledning och syfte Biblioteksplanen för Vänersborgs kommun reglerar Vänersborgs biblioteksverksamhet.
Biblioteksplan 2014--2018
Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden
Utvecklingsarbetet inom verksamheterna följer verksamhetsplanen. Prognosen är att samtliga strategier kommer genomföras under året.
2019-04-16 Annika Magnusson Utvecklingsledare Kultur och fritid annika.magnusson@ekero.se - Verksamhetsredovisning per mars 2019 Dnr KFN19/3-022 Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för perioden visar
Verksamhetsredovisning per mars 2019 (KFN19/3)
Sammanträdesprotokoll 2019-05-08 Kultur- och fritidsnämnden 21 Verksamhetsredovisning per mars 2019 (KFN19/3) Beslut 1. Kultur och fritidsnämnden godkänner verksamhetsredovisningen per 31 mars 2019 och
Förslag till biblioteksplan (KS19/81)
Sammanträdesprotokoll 2019-05-21 Kommunfullmäktige 60 Förslag till biblioteksplan 2019-2023 (KS19/81) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna förslag till biblioteksplan 2019-2023. Yrkanden Helena
Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS
Biblioteksplan för Laxå kommun 2017-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-14, 84 Dnr KS 2017-103 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Styrdokument 2 1.2 Bibliotekets uppdrag. 2 2 Folkbibliotek 3
Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018
Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se
Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Regional biblioteksplan Kalmar län
Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken
1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.
Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4
Verksamhetsredovisning per mars 2013 för produktion förskola och skola
PM Mikael Caiman Larsson 2013-04-29 Produktionschef Barn och utbildning Verksamhetsredovisning per mars 2013 för produktion förskola och skola Sammanfattning Produktionsområdet Barn och utbildning uppvisar
Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01
Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets
BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad
BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda
Produktion Ekerö Kultur PM Verksamhetsredovisning 2016
Lennart Lundblad Produktionschef Ekerö Kultur 08 1245 7390 lennart.lundblad@ekero.se Produktion Ekerö Kultur PM Verksamhetsredovisning 2016 1. Året i korthet TOTALT Utfall Budget Utfall Avvik tkr 2015
BIBLIOTEKSPLAN
BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun
Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.
BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.
Bokslut 2017 KULTURVERKSAMHET
Bokslut 2017 KULTURVERKSAMHET Innehållsförteckning Verksamhet... 3 Driftredovisning... 3 Verksamhetsmått... 3 Årets händelser... 3 Ekonomi... 4 Integration/flyktingmottagning... 4 Mål och måluppfyllelse...
Regional biblioteksplan
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna
BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek
BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek 2019-2021 LAGAR OCH RIKTLINJER Bibliotekslagen: 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning,
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS
Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017
Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden
Biblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje
Biblioteksstrategi Program Strategi Policy Riktlinje S i d a 2 Dokumentnamn: Biblioteksstrategi Berörd verksamhet: Kultur- och fritidsnämnden Fastställd av: Kultur- och fritidsnämnden 2018-12-05,, dnr
Verksamhetsplan med budget Musikskolan
Verksamhetsplan med budget - Musikskolan 1 Sammanfattning Musikskolans uppdrag är att, med utgångspunkt i Vision 2040, möjliggöra för ett attraktivt kulturoch fritidsutbud för kommuninvånare, med fokus
Biblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad:
Biblioteksplan Biblioteksplan Datum för beslut: 2016-04-29 Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad: 2018-12-17 Beslutsinstans: BUN Giltig till: Barn- och utbildningsförvaltningen Biblioteket Innehållsförteckning
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2018 2020 Antagen av kommunstyrelsen 2018-09-10 101 Inledning... 3 Biblioteksverksamheten i Munkfors kommun... 3 Folkbiblioteket... 3 Prioriterade grupper och verksamhetsområden... 4 Samverkan...
Biblioteksplan för Bollebygds kommun
Styrdokument 1 (6) 2017-11-01 Fastställd: Kommunfullmäktige 2017-12-07, 184 Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Kultur- och fritidschef Dnr : KS2017/268 Biblioteksplan 2018 2021
Kulturgaranti. för barn och unga
Kulturgaranti för barn och unga Kulturplan för barn och unga I Varbergs kommun samarbetar skolor, förskolor och kulturverksamheter för att göra kultur till en del av barnens vardag. Vi ser kultur som en
Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden
och verksamhetsplan 2019 Kultur och fritidsnämnden Innehållsförteckning Verksamhetsplan... 3 Uppdrag... 3 Driftbudget... 3 Styrkort... 4 Verksamhetsplan... 5 Verksamhetsmått... 5 Utblick 2020-2021... 6
Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.
Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6
Verksamhetsredovisning, Produktionsområde Barn och Utbildning per mars 2015 Dnr BUN15/5-042
215-4-2 Johannes Pålsson Chef produktion barn och utbildning Johannes.Palsson@ekero.se Verksamhetsredovisning, Produktionsområde Barn och Utbildning per mars 215 Dnr BUN15/5-42 Sammanfattning Produktionsområdet
Uppföljning och utvärdering av Kulturskolan genom Våga Visa, 2016
Annika Magnusson Utvecklingsledare Nämndkontor Kultur och fritid Uppföljning och utvärdering av Kulturskolan genom Våga Visa, 2016 Innehåll Bakgrund...2 Inledning...2 Sammanfattning...3 Resultat oberoende
Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Kulturgarantin Vimmerby kommun 2018-2019 Kulturgarantin för Vimmerby kommun 2018-2019 I Vimmerby kommun har vi ett arv att förvalta. Astrid
Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun
BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK
BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,
Kultur- och fritidsnämnden - Förslag till investeringsbudget 2019 med inriktning
2018-09-19 Elisabet Lunde Kultur och fritidschef elisabet.lunde@ekero.se Kultur- och fritidsnämnden - Förslag till investeringsbudget 2019 med inriktning 2020-2023 Dnr KFN18/6-021 Nr. 1 Aktivitetshus vid
Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet
Sammanfattning I bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheten. Lagen anger också att bibliotekslån ska vara avgiftsfria, att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek
Läsfrämjandeplan för biblioteken i Torsås kommun barn och unga
1 för biblioteken i Torsås kommun barn och unga Läsningen ger oss möjligheter att erövra ett rikt språk, som är en förutsättning för att kunna navigera i en komplex värld. För att barn och unga ska erövra
Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek
Biblioteksplan Trollhättans Stadsbibliotek 2016-2019 Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 4 Uppdrag 4 Styrdokument 4 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden
Biblioteksplan Alingsås kommun
Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,
Biblioteksplan. Åtvidabergs kommun
Biblioteksplan 2017-2020 ÅKF: 2017:09 Dnr: ATVKS 2017-00116 600 Antagen: Kommunfullmäktige 55, 2017-05-31 Reviderad:- Dokumentansvarig förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen
Biblioteksplan för Timrå kommun
Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet
Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017
Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Inledning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas
Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun
Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...
Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?
Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Östra skolområdets skolbiblioteksplan
Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör
Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.
Biblioteksplan för Söderhamns kommun
Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2019-2022 Kultur- och samhällsserviceförvaltningen 2(5) Söderhamns folkbibliotek består av huvudbiblioteket i Söderhamn samt biblioteksfilialerna i Bergvik, Ljusne
Biblioteksstrategi Täby
Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla
Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner
-12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och
Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019
Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En
Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25
Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall
Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring
Tj.ngsryd.s Kommun bilaga 1 BN 97 201-8-09-25 2018-09-06 Innehåll: Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/19 1 Biblioteks- och skollagen 2. Vision och mål avseende biblioteksverksamheten 2.1 Vision
Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011
Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla
Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum
Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling
Policy för biblioteksverksamheten
Datum Policy för biblioteksverksamheten Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2016-02-29, 14 Dokumentägare: Ersätter dokument: Biblioteksplan 2009-2012, förlängd t o m 2015-12-31,
Biblioteksplan. Biblioteksplan för Krokoms kommun. Antagen i Barn- och utbildningsnämnden Antagen i Kommunfullmäktige
Biblioteksplan Biblioteksplan 2015 2019 för Krokoms kommun Antagen i Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-01 Antagen i Kommunfullmäktige 2015-12-09 Krokoms kommun, september 2015 Författare: Eva Fresk,
Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun
Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,
Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och
Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden För att en kommun och dess invånare ska få möjligheten till en bra biblioteksverksamhet krävs det
Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230
Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping
Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18
PM Sida 1 (5) 2017-11-16 Skapande skola för läsåret 17/18 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.
Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig
Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen
Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153
Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade
Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek...
Biblioteksplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 27 januari 2016 14, 2015KS/0405 Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper...
Biblioteksplan. KFTN och BUN 1(5)
1(5) Biblioteksplan Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KFT 2019/19 Kommunfullmäktige 2019-02-26 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Policy KFTN och BUN 2019-2022 Revideringsansvarig
Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola
Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola 2016-2018 Syfte Syftet med denna handlingsplan är att ange riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten på Almunge skola och på så sätt vara
Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd
Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:
Verksamhets- berättelse 2016
Verksamhets- berättelse 2016 Biblioteket Verksamhetsberättelse för biblioteket 2016 1. Verksamhetsområde Folkbiblioteket i Kopparberg och skolbiblioteket vid Kyrkbacksskolan lånar ut fack- och skönlitteratur,
Biblioteksplan för Lerums kommun
2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7
Kultur- och biblioteksplan 2012-2015
Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat
BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015
BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-
Original 4-färg Botte v/vi Avdelninga
Biblioteksplan Stenungsunds kommun Stenungsund kommuns biblioteksplan har som syfte att ge en struktur och inriktningt samt tydliggöra folk- och skolbibliotekens uppdrag. Stenungsunds kommun Biblioteksplan
Biblioteksplan 2012-2015
Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta
Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet
DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,
Färdriktning och mål för biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel
SÖDERMÖRE KOMMUNDELSFÖRVALTNINGS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Södermöre kommundelsnämnd Utvecklingsledare Ann-Christine Kittel- Olsson reviderad 2016-12-28/Hanna Ivarsson -2017-03-03/Hanna
Biblioteksplan för biblioteken i Ale kommun
Biblioteksplan för biblioteken i Ale kommun 2018-2021 Antagen i utbildningsnämnden 2017-12-06 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2017-12-07 Ersätter biblioteksplan 2008-2012 Dnr UKN0034/05 Innehåll Bakgrund,
Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018
Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en
Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan 2014-2015
Ulriksdalsskolans Verksamhetsplan 2014-2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsredovisning per mars 2019 Dnr BUN19/5-006
Johannes Pålsson Chef barn och utbildning Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsredovisning per mars 2019 Dnr BUN19/5-006 Sammanfattning Barn- och utbildningsnämndens utfall per mars visar ett negativt
Strategi för biblioteksverksamheten
Datum Strategi för biblioteksverksamheten Dokumentnamn: Strategi för biblioteksverksamheten Dokumentägare: Avdelningschef, Kultur- och fritidsavdelningen Ersätter dokument: Biblioteksplan 2009-2012, förlängd
Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018
Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018 Skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola verkar enligt Läroplan för grundskolan. Genom litteraturläsningen och de gemensamma
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald
Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Skolbiblioteksplan för Mora kommun
Skolbiblioteksplan för Mora kommun 2017-2019 Syfte Syftet med biblioteksplanen är att skapa tydliga riktlinjer för skolbibliotekscentralens verksamhet. Denna plan gäller fram till 2019 och ska därefter
Innehåll. 1. Oskarshamns kommuns bibliotek Bibliotekets uppdrag Bibliotekets verksamhet Folkbibliotek...
Innehåll 1. Oskarshamns kommuns bibliotek... 3 1.1. Bibliotekets uppdrag... 3 1.2. Bibliotekets verksamhet... 4 1.2.1. Folkbibliotek... 5 1.2.2. Skolbibliotek... 5 1.3. Biblioteksplanens fokusområden och