BROMÖLLA KOMMUN Tekniska Förvaltningen ENERGIPLAN FÖR BROMÖLLA KOMMUN

Transkript

1 BROMÖLLA KOMMUN Tekniska Förvaltningen ENERGIPLAN FÖR BROMÖLLA KOMMUN Fastställd i januari

2 FÖRORD Energifrågorna har stor betydelse för samhällsutvecklingen och inte minst är kopplingen till miljöfrågorna och Agenda 21-arbetet mycket stark. Det är därför viktigt för kommunen att driva en aktiv och medveten energipolitik. Denna politik kommer till uttryck i kommunens energiplan. Energiplanen måste vara aktuell för att vara användbar. I kommunens energiplan från 1986 beskrivs den fortsatta energiplaneringen som en rullande planeringsprocess och där nämns också att energiplanen kontinuerligt kommer att behöva revideras och kompletteras. Ett arbete med att revidera 1986 års energiplan påbörjades under Den nya, reviderade energiplanen är uppdelad i en beslutsdel och en informationsdel mot tidigare en utredningsdel och ett handlingsprogram. I beslutsdelen redovisas kommunens vision och inriktningsmål för energiområdet och strategi för det fortsatta arbetet med energifrågorna. Informationsdelen ger underlag och motiv för beslutsdelens innehåll. Arbetet med den nya energiplanen har utförts av en arbetsgrupp bestående av: Mats Edebäck Förtroendevald (M) Elisabeth Michalski Förtroendevald (S) Stenberg Sten Eriksson Stig Rålund Bitr. teknisk chef, Tekniska förvaltningen, sammankallande Energi-konsulent/rådgivare, Tekniska förvaltningen Syftet med arbetet har varit: att aktualisera och uppdatera 1986 års energiplan samt behandla de energifrågor, projekt och åtgärder som nu bedöms vara av stort intresse för kommunen. att tydliggöra visionen, framtidsbilden, för kommunens agerande inom energiområdet i riktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle. att följa upp de mål, strategier och åtgärder som redovisas i 1986 års energiplan. Energiplanen ger genom sitt helhetsperspektiv en samlad bild av kommunens viljeinriktning inom energiområdet. Den utgör också ett handlingsprogram för kommunens fortsatta agerande i olika energifrågor. Bromölla i januari 2004 Åke Hammarstedt 2

3 Kommunstyrelsens ordförande INNEHÅLL Sida nr SAMMANFATTNING 4 DEL 1, BESLUTSDEL 1. INLEDNING 5 2. KOMMUNENS VISION OCH INRIKTNINGSMÅL 6 3. STRATEGIN FÖR ATT FÖRVERKLIGA VISIONEN 7 OCH MÅLEN 4. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DEN FORTSATTA ENERGIPLANERINGEN 25 DEL 2, INFORMATIONSDEL 6. BAKGRUND NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL OCH RIKTLINJER ENERGISITUATIONEN I BROMÖLLA KOMMUN MILJÖSITUATIONEN 35 BILAGOR Bilaga nr Uppföljning av projekt och åtgärder i 1986 års energiplan 1. Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 2. Facktermer 3. Kartbilagor 4. Energiskatter. Redovisning av aktuella energiskatter. 5. Referenser 6. 3

4 SAMMANFATTNING I kommunens vision och inriktningsmål för energiområdet läggs bl a fast att ett långsiktigt hållbart samhälle med god livskvalitet skall skapas och att kommunen skall främja omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem. Se övrigt miljövårdsprogrammet antaget av KF Strategin för att förverkliga visionen och inriktningsmålen avser i första hand tidsperioden fram till år 2010 och omfattar ett flertal konkreta projekt och åtgärder. Kopplingen mellan vision, inriktningsmål, strategi och projekt/åtgärder visas i figuren nedan. Den fortsatta energiplaneringen i kommunen utformas som en rullande planeringsprocess i vilken aktuella energifrågor lyfts fram, beslutade projekt följs upp och nya projekt startas. KOPPLINGEN MELLAN VISION, INRIKTNINGSMÅL, STRATEGI OCH PROJEKT/ÅTGÄRDER V Vision I Bromölla kommun skall vi i samverkan skapa ett långsiktigt hållbart samhälle med god livskvalitet, där energianvändningen effektiviserats och utgår från förnyelsebara energikällor. Övergripande inriktningsmål * Omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem. * En säker ekonomisk och miljöanpassad energiförsörjning. Övergång till förnyelsebara energikällor Energihushållning och -effektivisering * Ny energiproduktion * Konverteringsprogram * Förnyelsebara fordonsbränslen *Energirådgivning, -information och utbildning * Energieffektiviseringar i kommunägda byggnader * Effektiva transporter * Fysisk planering för effektivare energianv. * Energieffektivisering inom näringslivet 4

5 DEL 1, BESLUTSDEL 1. INLEDNING I lagen om kommunal energiplanering sägs att kommunen i sin planering skall främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Till denna plan hör en miljökonsekvensbeskrivning. Se kapitel 4. Den nu framtagna energiplanen är resultatet av revideringen av 1986 års energiplan. I planeringsprocessen lyfts de för kommunen mest aktuella och intressanta energifrågorna fram. Energiplanen för Bromölla omfattar hela kommunen och behandlar främst perioden fram till år Den utgår från en helhetssyn på energi- och miljöfrågorna. Helhetssynen innebär att hela energisystemet, inklusive trafiksektorn, behand- las i planen. Särskild uppmärksamhet riktas på energifrågornas betydelse för miljön och behovet av ett kretsloppstänkande och en långsiktigt hållbar utveckling. Helhetssynen innebär även att energiplanen behandlar verksamheter och områden där kommunen endast har ett begränsat eller indirekt inflytande över energitillförseln och energianvändningen. Genom sitt helhetsperspektiv ger energiplanen en samlad bild av kommunens viljeinriktning inom energiområdet. Stora Enso Nymölla AB benämnes i rapporten Nymölla Bruk. Deras energiförbrukning är mycket större än övriga kommunens och särredovisas därför i kapitel 8 Energisituationen i Bromölla Kommun. Nymölla Bruks energianvändning är ca 0,5 % av hela landets. 5

6 2. KOMMUNENS VISION OCH INRIKTNINGSMÅL Kommunens vision och inriktningsmål för energiområdet redovisas i punktform nedan. Visionen och målen utgör grunden för kommunens långsiktiga energipolitik. VISION I Bromölla kommun skall vi i samverkan skapa ett långsiktigt hållbart samhälle med god livskvalitet, där energianvändningen effektiviserats och utgår från förnyelsebara energikällor. För kommunen som helhet bör i en första etapp användningen av ickeförnyelsebar energi halveras till år 2010 jämfört med Den kommunala verksamheten skall vara en föregångare i detta omställningsarbete och skall under samma period minska sin användning av ickeförnyelsebar energi för uppvärmning med minst 90 procent. INRIKTNINGSMÅL Övergripande mål Bromölla kommun skall främja omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem. Kommunen skall därmed aktivt arbeta för en övergång till förnyelsebara energikällor samt en bättre energihushållning och energieffektivisering. Detta gäller inom alla områden där energi används, d v s uppvärmning, industriprocesser, transporter m m. Kommunens energiförsörjning skall vara säker, ekonomisk och miljöanpassad. Kommunen skall ta ett lokalt ansvar för de nationella och regionala målsättningarna inom energi- och miljöområdet. Det gäller bl a de mål som anges i länstyrelsens Miljövårdsprogram för Skåne. Regionala mål och åtgärder Mål för en övergång till förnyelsebara energikällor Kommunen skall främja introduktionen och utbyggnaden av nyutvecklad, miljöanpassad energiteknik avseende bl. a. solvärme, vind, biogas. Kommunen skall tillsammans med Blekingekommunerna verka för att järnvägen Kristianstad - Karlskrona elektrifieras för all reguljär trafik. Kommunen skall verka för att byggnader och områden som idag är el- eller oljeuppvärmda konverteras till fjärrvärme eller annan lokalt, miljövänligt producerad värme. Mål för energihushållning och energieffektivisering Kommunen skall i sin planering sträva efter en sådan lokalisering av bostäder, arbetsplatser och service att förutsättningar skapas för en effektivare energianvändning. Kommunen skall aktivt arbeta med information och rådgivning i energifrågor. Rådgivning för miljöanpassad och resurssnål energianvändning skall erbjudas allmänhet, företag och organisationer. Kommunen skall inom sin egen verksamhet genomföra energieffektiviseringar där miljövinster och/eller ekonomiska vinster finns att hämta. Genomförda projekt är ombyggnad av simhallen 1997, kommunhuset 1998 samt de tre solvärmeanläggningarna, Öllerbadet 2001, Strandängens Camping och Strandängens omklädningsbyggnad

7 3. STRATEGIN FÖR ATT FÖRVERKLIGA VISIONEN OCH MÅLEN STRATEGINS FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunens möjligheter att påverka utvecklingen är beroende av de styrmedel och resurser som finns till förfogande. Inom en del områden har kommunen goda möjligheter att främja omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem, medan det inom andra områden är andra aktörer som har bättre förutsättningar. Omställningsarbetet behöver därmed i mycket bygga på en positiv samverkan mellan kommunen och andra intressenter. Strategin för att förverkliga visionen och inriktningsmålen avser i första hand tidsperioden fram till och med år 2010 och omfattar ett flertal konkreta projekt och åtgärder. Strategin kan ses som kommunens handlingsprogram för energipolitiken under den aktuella tidsperioden. Kopplingen mellan vision, projekt/åtgärder visas i figur å sidan 8. I visionen och de övergripande inriktningsmålen läggs bl a fast att ett långsiktigt hållbart samhälle med god livskvalitet skall skapas och att kommunen skall främja omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem. För att visionen och målen skall kunna uppnås måste energifrågorna ses i ett helhetsperspektiv. Det handlar om att utnyttja förnyelsebara energikällor och om att använda energin effektivt. För kommunen som helhet innebär visionens halvering av användningen av ickeförnyelsebara energikällor till år 2010 att ca 100 GWh av denna energi i stället måste tas från andra, förnyelsebara energikällor eller minskas genom effektviseringsåtgärder. Den största delen av den ickeförnyelsebara energin används idag främst inom transporter och uppvärmning. Inom dessa områden är det m a o särskilt viktigt att förändringar genomförs för att visionen skall kunna uppnås. Inom den kommunala verksamheten (inklusive de kommunala bolagen) behöver på motsvarande sätt ca 15 GWh ersättas med förnyelsebara energikällor eller effektiviseras bort för att användningen av ickeförnyelsebar energi skall minska med minst 90 procent till år Det är också här främst inom uppvärmning som en förändring måste ske. (Se även kapitel 8, Energisituationen i Bromölla kommun.) En viktig förutsättning för omställningen är att företagen har goda möjligheter att utvecklas positivt. Omställningen innebär också nya utvecklingsmöjligheter för de lokala och regionala företagen, vilket gynnar en ökad sysselsättning. 7

8 KOPPLINGEN MELLAN VISION,INRIKTNINGSMÅL, STRATEGI OCH PROJEKT/ÅTGÄRDER Vision I Bromölla Kommun skall vi i samverkan skapa ett långsiktigt hållbart samhälle med god livskvalite, där energianvändningen effektiviseras och utgår från förnyelsebara energikällor. Övergripande inriktningsmål Omställning till ett ekologiskt uthålligt energisystem. En säker, ekonimisk och miljöanpassad enrgiförsörjning. Ett lokalt ansvar inom energi- och miljöområdet. * Omställning till ett ekologiskt uthålligt energisystem. * En säker, ekonomisk och miljöanpassad Övergång till förnyelsebara energikällor Energihushållning och -effektivisering Ny energiproduktion 1 Biobränslebaserad kraftvärmeproduktion 2 Fjärrvärme från Nymölla Bruk 3 Biogas för el- och värmeförsörjning 4 Småskalig vattenkraft 5 Vindkraft 6 Solenergianläggningar 7 Bränsleceller 8 Fjärrkyla 9 Odling av energigrödor Konverteringsprogram 10 Fjärrvärme i Bromölla 10a Småskalig fjärrvärme 11 Värmepumpar 12 Konvertering direktverkande elvärme 13 Utredning av övergång till grön el Förnyelsebara fordonsbränslen 14 Biogasprojekt 15 Biogasfordon Energirådgivning, -information och -utbildning 16 Utökad energirådgivning 17 Energitekniskt kunskapscentrum, Gymnasieskolan 18 Etablering av regional samverkan Energieffektiviseringar i kommunägda byggnader 19 Energieffektivisering inom Tekniska förvaltningen 20 Energieffektivisering inom BromöllaHem AB Effektivare transporter 21 Främja kollektivtrafiken 22 Bilpool 23 Miljöanpassade transporter inom Bromölla 24 Cykelkampanj 25 Samåkning Fysisk planering för effektivare energianvändning 26 Energihänsyn i miljökonsekvensbeskrivningar Energieffektivisering inom näringslivet 27 Frekvensstyrning av motorer mm. 27 Frekvensstyrning av motorer 8

9 STRATEGINS INNEHÅLL EN ÖVERGÅNG TILL FÖRNY- ELSEBARA ENERGIKÄLLOR NY ENERGIPRODUKTION För att åstadkomma ett ekologiskt hållbart samhälle måste vi successivt övergå till förnyelsebara och kretsloppsanpassade energikällor. Detta kan vi klara genom att bl a åstadkomma lokala och regionala lösningar för vår energiförsörjning. Vi måste samarbeta med olika organisationer och företag, för att hitta de optimala lösningarna. Med en mer lokal energiproduktion minskar också sårbarheten och miljöpåverkan från bränsle- och energitransporter. Av åtgärderna och projekten som redovisas nedan är några mycket konkreta och kan snart komma till utförande. Några är mer utsträckta i tiden, inte minst för att ekonomin skall kunna lösas. Ytterligare andra projekt kan ses mer som en inventering av kommunens möjliga framtida energikällor. 1 Biobränslebaserad kraftvärmeproduktion Bakgrund: Att producera el och värme i samma anläggning är ett energimässigt mer effektivt system än att enbart producera värme. Nymölla Bruk har i och med inkopplingen av fjärrvärmesystemet fått en viss utökad möjlighet att producera mera el. Produktion av kraftvärme förekommer sedan tidigare i stor skala. År 2002 producerades 201 GWh i Nymölla Bruks två turbiner som har storleken 10,5 MVAr och 27,5 MVAr. Utöver den egna produktionen köptes 295 GWh. Miljökonsekvenser: En lokal produktion av biobränslebaserad el innebär, att vi ersätter el från den svenska mixen, som i genomsnitt under de senaste åren har producerats av 45% vattenkraft, 48% kärnkraft, 5% fossila bränslen samt max. 2% biobränslen. Eftersom de nordiska ländernas elnät är förbundna med varandra, kan man också betrakta den el vi ersätter som en mix, där toppkraften kommer från fossil kondenskraft i Danmark, Finland eller kontinenten. Ur beredskapssynpunkt innebär en lokal elproduktion att, vid en större störning i exempelvis stamlinjenätet, kommunen delvis kan försörjas med el och värme. Tidplan: Pågår sedan tidigare Ansvarig: Nymölla Bruk 2 Fjärrvärme från Nymölla Bruk Bakgrund: Efter många års utredande har beslut tagits att bygga ut fjärrvärme i Bromölla tätort. Överenskommelse har träffats med Nymölla Bruk att från deras massafabrik leverera spill-, sekundär- och prima värme, som utgör en mix till fjärrvärmenätet i Bromölla tätort. Bromölla Fjärrvärme anslöt fjärrvärmesystemet till Nymölla Bruk i december Beskrivning: Nymölla Bruk framställer sin värme till närmare 100% av biobränsle bestående av flis och bark. Deras totala värmeproduktion är ca 1700 GWh/år och Bromölla Fjärrvärmes uttag är endast ca 50 GWh/år. Miljökonsekvenser: Projektet innebär en ökad kretsloppsanpassning av Bromöllas uppvärmning och mindre utsläpp av svavel, koldioxid och stoft. Tidplan: Projektet pågår. Ansvarig: Bromölla Fjärrvärme AB. 9

10 3. Biogas för el- och värmeförsörjning Bakgrund: Bromölla kommun har sedan 1990 en nyanlagd soptipp på Åsen 3 km söder om Näsums samhälle. Rör för uppsamling av biogasen finns nedlagda. Den genererade metangasvolymen för avfallet är i storleksordningen 12 m 3 metangas/avfallston och år. Uttagsflödena från tippen är i storleksordningen 90 m 3 /h. Från och med 2005 får inget organiskt avfall deponeras på Åsenanläggningen. Flera alternativ att utnyttja gasen finns. Miljökonsekvenser: Se projekt 1. Tidplan: Utredning om gasanvändningen pågår. Ansvarig: Bromölla kommun, Tekniska Förvaltningen. 4. Småskalig vattenkraft Bakgrund: I Holjeån finns fördämningar där energi tidigare har utvunnits och delvis fortfarande utvinnes. Idag finns ett vattenkraftverk i drift i Gonarp på effekten 200 kw, och energiproduktion 1 GWh. Kvarnen i Västanå ger mindre effekt. Fallen vid Östafors ligger idag inom naturreservat. Kapaciteten i Lillån vid en utbyggnad är upp emot 15 GWh. Fallrättigheterna köptes av Olofströms Kraft AB 1990 från Sydkraft för 1,8 miljoner kr. Beskrivning: Projektet har till syfte att utreda om man kan utvinna vattenkraft vid någon eller några av äldre uppdämningar och utvinna elenergi, utan att det innebär en negativ miljöpåverkan. Enligt Olofströms Kraft finns dock för närvarande inga utbyggnadsplaner över huvud taget gällande vattenkraft inom Holjeåns och Lillåns vattenområde. Miljökonsekvenser: Miljökonsekvenserna måste utredas i de enskilda fallen och är en viktig grund för beslutet om en eventuell ombyggnad. I projektets MKB, miljökonsekvensbeskrivning, skall också tydligt framgå vad ett s k nollalternativ innebär för miljön i och kring vattendragen. Tidplan: En utredning genomfördes under år 2000 med syfte att inventera vilka platser som är tänkbara för utbyggnad med rimlig miljöpåverkan. Ansvarig: Bromölla kommun och Olofströms Kraft AB. 5 Vindkraft Bakgrund: Länsstyrelsen har samordnat en utredning om bästa vindkraftlägen för hela Skåne. I Bromölla kommun finns idag inget vindkraftverk. Vindkraftel är skattebefriad. Fr.o.m 2003 skall certifikatsystem tillämpas. Beskrivning: Av de områden som är tillgängliga för vindkraftsetablering i Bromölla kommun finns det mest intressanta öster om Nymölla. Havsbaserat läge ger största effekten. Vindkraftverk kan eventuellt även uppföras inom området Åsen söder om Näsum. Projektet har till syfte att utreda ekonomin för uppförandet av ett vindkraftverk och att hitta en lämplig ägarform. Policy antaget i kommunfullmäktige 90, 27 aug Miljökonsekvenser: El producerad med vindkraft ersätter annan el. Se miljökonskvensbeskrivningen vid projekt 1. Tidplan: Ej fastställd Ansvarig: Presumtiva vindkraftentreprenörer. 10

11 6. Solenergianläggningar Solenergianläggningar kan fånga upp energi från solen. Solens energimängd är så riklig att skulle vi ha teknik att ta tillvara en del av den skulle hela världens energibehov täckas. En nackdel är att behov och tillgång ligger på olika tider på våra breddgrader. En målsättning för solvärmebranschen är att investeringskostnaden för solfångarna skall uppgå till max 1000 kr/m 2 och energiutvinningen ge 500 kwh/m 2 och år. 6.1 Solvärmeanläggningar Bakgrund: Ett fåtal enskilda anläggningar finns i kommunen, främst på villor och huvudsakligen för varmvattenproduktion. Potentialen för utbyggnad är stor att hämta gratis energi från solen. Beskrivning: Projektet syftar till att hitta en lämplig mindre inrättning, t ex en idrottsplats, med stor varmvattenförbrukning under sommarhalvåret för en försöksanläggning, där en solvärmeanläggning kan kombineras med annan lämplig uppvärmningskälla. Försöksanläggning kan vara Strandängens camping Kommentar: År 2002 har solvärmeanläggningar installerats på Strandängens Camping och Strandängens Omklädningsbyggnad. Solfångarytorna är 39 m 2 resp 52 m 2. Miljökonsekvenser: En solvärmeanläggning minskar behovet av annan värmekälla, t ex el eller olja. Tidplan Flera projekt kan bli aktuella. Ansvarig: Bromölla kommun, Tekniska Förvaltningen 6.2 Solvärmeanläggning för varmvatten och utebassänger i Öllerbadet Beskrivning: Utebadet uppvärms från en intilliggande panncentral. Näsumshallen är den stora förbrukaren på vinterhalvåret men på sommaren förbrukar badanläggningen mycket energi. Projektet syftar till att på taket installera en ca 120 m 2 solvärmeanläggning, som beräknas producera 80% av utebadets uppvärmning och idrottsanläggningens varmvattenbehov under sommarhalvåret. Miljökonsekvenser: Solvärmeanläggningen kommer att ge erfarenheter för vidare diskussioner och fortsatta försök med förnyelsebar energi. Tidplan: Anläggningen byggdes 2001 med totalt 120 m 2 solfångaryta. Ansvarig: förvaltningen Bromölla kommun, Tekniska 6.3 Solceller Bakgrund: Solceller omvandlar solljuset till elektricitet. Detta är fortfarande ett dyrt sätt att producera el, men har ändå fått en stor användning vid speciella tillämpningar. Mycket forskning pågår med syftet att få fram billigare och effektivare solceller. I Stockholm och Göteborg görs försök med större anläggningar som matar ut på elnätet. Beskrivning: Projektet syftar till att följa utvecklingen och när tiden är mogen hitta en lämplig plats för en försöksanläggning. Miljökonsekvenser: Solcellsanvändningen är ett mycket rent system för elproduktion. Det ersätter storskaligt producerad el och vid många tillämpningar även behovet av elledningar i naturen. Tidplan: Eftersom projektet har till syfte att i första hand följa forskningen, kommer det att pågå under lång tid, och ingen tidpunkt kan idag anges för en anläggning i Bromölla. Ansvarig: Bromölla kommun, Tekniska förvaltningen. 11

12 7. Bränsleceller Bakgrund: Bränsleceller omvandlar på kemisk väg bränsle till elenergi. Bränsleceller levererar både värme och el och utsläppen ger liten miljöpåverkan. De har använts sedan 1950-talet i början som drivkälla i rymdkapslar. Tekniken väntas de närmaste åren få allt större genomslagskraft inom kraft och fordonsindustrin. Tidplan: Bränslecellsutvecklingen följas upp. bör Ansvarig: Bromölla kommun, Tekniska förvaltningen. 8. Fjärrkyla Bakgrund: Med fjärrkyla menas ett system som distribueras över ett ledningsnät. Kylkällan kan vara en sjö där man pumpar upp kallt vatten företrädesvis under den kalla delen av året och kör det igenom ett rörsystem. 8.1 Fjärrkyla Nymölla Bruk Bakgrund: I Nymölla Bruk finns ett kylbehov som under sju vintermånader av året försörjes med råvatten från Skräbeån och kyler värmeväxlare. Under resterande fem månader körs kylmaskinerna igång. Med tanke på freonutsläppet måste någonting göras i form av att ändra till andra och godkända köldmedier eller ändra till central kylanläggning. Nymölla Bruks kylbehov är ca 4 MW ganska jämnt fördelat under året. Beskrivning: En central anläggning skulle kunna hämta kyla från grundvattnet som pumpas upp och återinfiltreras i marken. Under vintern skulle grundvattenagvifären kunna kylas ner för att utnyttjas som kylvatten under sommaren. Projektet syftar till att utreda möjligheterna att från början bygga ett mer småskaligt nät som senare kan utvidgas och att utreda möjligheterna till finansiering t ex genom någon form av bidrag. Miljökonsekvenser: Fjärrkyla innebär en minskad risk för freonutsläpp från mindre kylanläggningar. Tidplan: En utredning om utbyggnadsoch finansieringsmöjligheter pågår. Ansvarig: Nymölla Bruk eventuellt i samverkan med extern intressent. 9. Odling av energigrödor Bakgrund: För att framställa bioenergi är en metod att odla energiskog. I Bromölla kommun har vi valt att kombinera denna metod för att samtidigt förbättra miljön genom att ta bort kväve och fosfor från avloppsvatten. Energiskogen kan efter 4 år skördas och ge bioenergibränsle. Beskrivning: I Åby finns en energiskogsodling, med storleken 10,6 ha som drivs med motivet att minska utsläpp av kväve- och fosforhaltigt avloppsvatten till Skräbeån och istället använda avloppsvattnet för bevattning av energiskog under den normala bevattningsperioden på åtta månader om året. Detta minskar vårt kväve- och fosforutsläpp i Skräbeån. Vid Åsens avfallsanläggning söder om Näsum finns en energiskog på 1,2 ha, som är i Bromölla kommuns ägo. Lakvattnet från deponin används för bevattning av denna energiskog. Avsättning av energiskogen sker till Kristianstads Värmeverk. Trolle Ljungby Gods har 38,0 ha energiskog fördelade på: Havgård 16,5 ha Åby 6,5 ha Åby Skola 7,0 ha Hagstad 8,0 ha 12

13 (9. Odling av energigrödor fortsättning) Miljökonsekvenser: Lokalt producerat biobränsle innebär kortare transportsträckor och därvid minskad miljöpåverkan. Tidplan: Kommunens projekt vid Åby och Åsen pågår. Ansvarig: Bromölla kommun, Tekniska förvaltningen KONVERTERINGSPROGRAM Energin är oförstörbar, den förbrukas inte utan kan bara omvandlas till olika former. Alla former av energi är dock inte lika användbara. Vi måste därför använda rätt energiform för rätt tillfälle. El är en högt förädlad energiform som helst skall användas till belysning och uträtta arbete. Till uppvärmning kan användas enklare energiformer, som vi får fram genom förbränning. För att minska miljöpåverkan vid förbränning skall vi sträva efter att använda biobränslen, varvid ingen ny koldioxid tillförs atmosfären. Större gemensamma panncentraler ger effektivare förbränning och mindre utsläpp till luften än motsvarande små pannor i varje hus. Även vid enskild uppvärmning är det viktigt att sträva efter att användande av biobränslen och att ha effektiva miljöanpassade anläggningar. Bakgrund: Planering av fjärrvärme i tätorten har pågått i ett 15-tal år. En överenskommelse träffades 1998 med Nymölla Bruk och därefter har utbyggnad av fjärrvärmeledningar skett. Beskrivning: Från och med januari 2002 fjärrvärms ca 500 lägenheter och ca m 2 lokalyta i kommunala byggnader. Strävan är att allt större del av Bromölla tätort skall värmas med fjärrvärme. De mest tillgängliga och värmetäta områdena är nu inkopplade i centrala Bromölla inkl Ifö industriområde Det centrala området respektive Ifö industriområde tar ungefär hälften av fjärrvärmeleveransen vardera. Se karta fjärrvärmeområdet bilaga 4:1. Villamarknaden kommer att bearbetas de närmaste åren. Lönsamheten att ansluta villaområden är mindre med dess låga värmetäthet. Miljökonsekvenser: Utbyggnad av fjärrvärmen minskar utsläppen från lokala pannor och minskar elanvändningen. Tidplan: Målsättning är att Fjärrvärmen i framtiden kan utbyggas i ett flertal villaområden i Bromölla tätort och även i övriga tätorter. Ansvarig: Bromölla Fjärrvärme AB och Tekniska Förvaltningen. 10. Fjärrvärme i Bromölla 10.1 Utbyggnad i Bromölla tätort Utbyggnad av fjärrvärmen i Bromölla Se kartbilagor 4:1 4:2. 13

14 10.2 Småskalig fjärrvärme Bakgrund: Ett intressant fjärrvärmeprojekt finns för Näsums tätort. På avfallsanläggningen vid Åsen finns biogas som idag avfacklas med en effekt på ca 200 kw. Beskrivning: Möjligheten att bygga samordnad värmeförsörjning bör undersökas. Detta bör även undersökas i övriga tätorter. En skola, ett servicehus eller en annan större byggnad kan exempelvis utrustas med en biobränsleeldad panncentral som även kan värma närliggande bebyggelse. Miljökonsekvenser: Äldre oljepannor och vattenburen elvärme ersätts med biobränsle till övervägande del varigenom utsläppen av svavel, koldioxid och stoft minskas. Tidplaner: Utredning bör genomföras snarast då många av befintliga värmeanläggningarna har hög ålder. Ansvarig: Bromölla kommun, Tekniska Förvaltningen 11. Värmepumpar Värmepumpar är en teknisk tillämpning för att utvinna energi från en lågtempererad värmekälla, exempelvis luften, marken eller frånluften i ett ventilationssystem. Normalt får man 2/3 gratisenergi och 1/3 tillförs för att driva värmepumpen. 12. Konvertering av hus med direktverkande elvärme Bakgrund: Det finns många grupphusområden och enskilda villor i Bromölla med direktverkande el. För att kunna ansluta dessa hus till fjärrvärmen måste de byggas om till vattenburet värmesystem. Beskrivning: Det görs försök på olika håll i landet med konvertering av denna typ. Projektet syftar till att följa utvecklingen och därigenom hitta de mest lämpliga metoderna. Miljökonsekvenser: Minskad elanvändning till förmån för en kretsloppsanpassad uppvärmning. Tidplan: Det stora grupphusområdet med direktverkande el på Fäladen är det mest aktuella att utreda. En konvertering av Bromöllahems hus på Tordmulen 1 4 pågår och beräknas avslutat medium Kommentar: De sk konverteringsbidragen upphörde vid årsskiftet 2002/2003. Ansvarig: Berörda fastighetsägare och Bromölla Fjärrvärme AB 13 Utredning av en övergång till Grön el eller Bra miljöval el. Bakgrund: Klassificering av el sker av Naturskyddsföreningen, som anser att användning av el producerad av biobränsle, vind eller vattenkraft i anläggningar som är uppförda före 1996, är bra miljöval. C:a 50 % av den el som produceras i Sverige uppfyller detta krav. En elanvändare kan köpa Bra miljöval el, genom att med en elsäljare teckna avtal som innebär att el motsvarande kundens årsbehov och producerad enligt detta krav matas in på nätet. Miljökonsekvenser: En ökad efterfrågan på bra miljöval el ger en signal till elproducenterna för planering av nya produktionsanläggningar. Användning av miljömärkt el får dock aldrig ersätta strävan till minskad elanvändning. Den enda riktigt miljövänliga elen är den, som aldrig används. 14

15 (13. Utredn.övergång till grön el..forts.) Tidplan: Bevakning av utvecklingen pågår. Ansvarig: Agenda 21 och Tekniska förvaltningen. Kommentar: Nya regler är på gång. Vid årsskiftet 2002/2003 upphörde dagens stödsystem till småskalig elproduktion. Enligt förslag i energipropositionen ska det gamla systemet ersättas med marknadsbaserad ersättning som bygger på certifikat. Certifikat gäller från och med maj FÖRNYELSEBARA FORDONSBRÄNSLEN Det finns inte enbart en lösning att ersätta fossila bränslen för fordonsdrift, utan framtiden kommer säkert innebära att en mängd olika energikällor används för att driva fordon. Fordon som endast rör sig inom begränsade områden kommer att kunna använda lokalt producerade bränslen. I andra sammanhang kommer vi att använda fordon som kan drivas med olika kombinationer respektive alternativ av bränslen. Med det höga bensinpriset känns det allt angelägnare att alternativa bränslen framtages snarast. Vissa prognoser visar att oljeutvinningen nu ligger på topp och kommer att minska i framtiden. 14 Biogasprojekt Bakgrund: Bromölla kommun har sedan 1990 en nyanlagd soptipp på Åsen 3 km söder om Näsums samhälle. Rör för uppsamling av biogasen finns nedlagda. Den genererade metangasvolymen för avfallet är i storleksordningen 12 m 3 metangas/avfallston och år. Uttagsflödena från tippen är i storleksordningen 90 m 3 /h. Biogasanläggningen på Åsen, för avfackling, har en effekt på ca 200 kw. Från och med 2005 får inget organiskt avfall deponeras på Åsenanläggningen. Flera alternativ att utnyttja gasen finns. Även möjligheten att utnyttja biogasen från rötslammet från avloppsreningsverk bör beaktas. Beskrivning: Utredning pågår om användningen av biogasen. Tidplan: Under bearbetning. Ansvarig: Tekniska Förvaltningen 15 Biogasfordon Bakgrund: En alternativ användning av biogasen är till fordonsdrift Beskrivning: De fordon som i första hand är intressanta för biogasdrift är: Tyngre fordon; bussar i lokaltrafik inom Bromölla samt regionaltrafik, renhållningsfordon, bokbuss mm. Personbilar; Bilar inom förvaltningar och näringsliv. Personbilarna kan fungera som buffert i gasproduktionen, förutsatt att de också kan köras på bensin. Miljökonsekvenser: Fordonsdrift med biobränsle ger inget nettotillskott av koldioxid. Tidplan: Tidplanen är dels beroende av utbyggnaden av gasproduktionen, dels de ekonomiska förutsättningarna för konvertering respektive anskaffning av nya fordon. Ansvarig: Bromölla kommun och berörda fordonsägare. 15

16 ENERGIHUSHÅLLNING OCH ENERGIEFFEKTIVISERING ENERGIRÅDGIVNING, -INFORMA- TION OCH -UTBILDNING Under de senaste åren har energifrågorna hamnat i fokus i samhällsdebatten. Den starka kopplingen mellan energianvändning och miljöpåverkan som tydliggjorts samt riksdagsbeslutet om Sveriges energiomställning har bidragit till detta. Detta har medfört en ökad efterfrågan på information och rådgivning. Det framtida rådgivningsarbetet kan utvecklas vidare framförallt genom samverkan med olika parter i samhället. Arbetet med befintliga målgrupper kan utvecklas och nya grupper kan engageras. Skolan har en central roll i arbetet med att föra ut energi- och miljökunskap till barn och ungdomar. Möjligheterna till positiv samverkan utanför kommunens gränser bör också tas tillvara genom samarbete med andra kommuner och organisationer. 16 Utökad energirådgivning För information och rådgivning inom energiområdet startade vid årsskiftet 1997/98 en kommunal energirådgivning. Efter drygt fem års verksamhet kan konstateras att Bromöllas energirådgivning är väl känd och efterfrågad av kommuninvånarna. Nedan beskrivs olika områden som kommunens energirådgivning skall verka inom. Verksamhetens totala omfattning bestäms av tillgängliga resurser. Nuvarande verksamhet finansieras delvis med statliga bidrag Energirådgivning - internt för kommunala verksamheter Bakgrund: Bromölla kommuns förvaltningar och bolag förbrukar sammanlagt ca 15 GWh/år el och ca 19 GWh/år olja och fjärrvärme. Arbetet med energieffektivisering medför minskade kostnader, minskad miljöpåverkan och möjlighet för kommunen att utgöra det goda exemplet som kan användas i rådgivningsarbetet med andra energiförbrukare. Beskrivning: Genom riktade insatser i kommunens byggnadsbestånd, genom kampanjer, information och utbildning påverka personalens beteende så att en minskning av kommunens energianvändning uppnås. Ett energisparprogram skall upprättas och utvecklas utifrån de erfarenheter som erhålls efterhand. Varje fastighet bör ha mätare för energi. Miljökonsekvenser: Ett utvecklat arbete med energieffektivisering har en direkt inverkan på miljön genom minskad energiförbrukning. Det har också en indirekt verkan, som nämnts tidigare genom att kommunen kan gå före och vara det goda exemplet. Tidplan: Arbetet pågår sedan Ansvarig: Tekniska förvaltningen är huvudansvarig för projektet. Övriga berörda är BromöllaHem Energirådgivning - hushåll Bakgrund: Energirådgivningen består av telefonrådgivning och/eller personbesök, arrangerande av informationskvällar, medverkan vid olika typer av arrangemang, annonsering, m m. Samverkan har skett med bl a Miljö- och Hälsoskyddskontoret, konsumentkontoret, skorstensfejarmästaren och bostadsrättsföreningar. 16

17 (16.2 Energirådgivning hushåll fortsättning) Beskrivning: Huvudsyftet är att göra verksamheten känd som bromöllabornas kontaktpunkt då man söker objektiv information inom energiområdet. Det sker genom att fortsätta på den inslagna vägen. Genom samverkan med studieförbund kan allmänheten erbjudas delta i studiecirklar om energisparande m m. Miljökonsekvenser: Energirådgivning medför minskad energianvändning och att andelen förnyelsebar energi ökar såsom ved och pelletseldning. Tidplan: Det påbörjade arbetet kräver uthållighet och kontinuitet. Ansvarig: Bromölla kommun, Tekniska Förvaltningen, 16.3 Energirådgivning bostadsområden Bakgrund: Den kommunala energirådgivningen har Bromölla fjärrvärme AB, som en naturlig samarbetspartner. Det gäller kunskapsutbyte, gemensamma informationsaktiviteter mm. En områdesvis planerad expansion av fjärrvärmeutbyggnaden under kommande år ger en möjlighet till ett utökat samarbete enligt följande. Beskrivning: Genom en uppsökande verksamhet i bostadsområden aktivt arbeta i grupp med villaägare alternativt hyresgäster. Inriktningen av arbetet bestäms av typen av upplåtelseform, hustyp och de medverkandes egna önskemål. Arbetet kommer att innehålla följande moment: allmän genomgång av bostadens energistatus, vilka förändringar är möjliga och rimliga att göra, gemensam upphandling exempelvis av energisnåla lampor, vitvaror och isoleringsåtgärder. Målgrupp är hushåll som berörs av konvertering till fjärrvärme. Se projekt Miljökonsekvenser: Den stora förändringen av energianvändningen sker genom de konverteringsprojekt som det här är kopplat till. Genom detta projekt påverkas människors energibeteende genom information/utbildning. Projektet går dessutom vidare genom att aktivt arbeta för att hushållen gör konkreta åtgärder för att reducera energianvändningen. Tidplan: Preliminär tidplan Ansvarig: Bromölla kommun, Tekniska förvaltningen Energirådgivning - små och medelstora företag Bakgrund: Bromöllas energirådgivning planerar som ett arbetsmarknadsprojekt utarbeta en modell för hur små- och medelstora företag kan ges en initierad energirådgivning. Modellen kommer sedan att användas på ett antal företag. Erfarenheterna är att oavsett ålder på anläggning eller typ av energianvändning så finns det en stor besparingspotential. En sparad kwh syns direkt i företagets vinst. Beskrivning: Genom en grundlig genomgång av företagets energianvändning kan ledning och anställda ges kunskap om nuläge samt förslag på åtgärder för hushållning, effektivisering och övergång till förnyelsebar energi. Särskild uppmärksamhet ägnas åt drift- och underhållsrutiner. Miljökonsekvenser: Projektet leder till en effektivisering av energianvändningen och att andelen förnyelsebar energi ökar. Tidplan: Ej fastställd. Externa medel erfordras. Ansvarig: Bromölla kommun, Tekniska Förvaltningen. 17

18 17 Energitekniskt kunskapscentrum inom gymnasieskolan Bakgrund: Miljö- och energiområdet har en stor framtida arbetsmarknad. Det kommer att krävas djupa kunskaper i miljö- och energiteknik för att rätt kunna utföra de arbetsuppgifter som kommer att finnas. Ett miljö- och energitekniskt program bör framtagas. Arbetet kan ske i nära samverkan med företag och kommunala förvaltningar som verkar inom miljö- och energiområdet. Beskrivning: Avsikten är att skapa ett kunskapscentrum för framförallt alternativa energikällor och energieffektiviseringskunskaper Det skall även kunna användas av andra gymnasieprogram och vara en resurs för kommunens övriga skolor. Vidare skall det finnas möjlighet att driva utvecklingsprojekt tillsammans med andra intressenter (företag, organisationer, kommunala förvaltningar) och därigenom utveckla energitekniken lokalt. Miljökonsekvenser: Goda förutsättningar skapas för att sprida kunskaper bland barn och ungdomar om betydelsen av att aktivt verka för energieffektiva och miljövänliga energisystem. Tidplan: Enligt skolans initiativ. Projektet bör påbörjas Ansvarig: Skolan 18 Etablering av regional samverkan Bakgrund: Sedan några år tillbaka finns möjlighet att etablera regionala energikontor av europeisk modell. Efter länssammanslagningen har kontoret ombildats med Kommunförbundet som huvudman och med placering i Lund. Energikontoren hade EU-stöd de första åren. Beskrivning: Energifrågornas karaktär förändras. Från att tidigare varit styrda huvudsakligen av centrala beslut är tendensen att lokala initiativ blir alltmer avgörande i framtiden. Kommunerna kan inta en tydlig roll i sammanhanget, men de kan inte göra det ensamma. Samverkan med olika intressenter, som enskilda företag, andra kommuner och regionala verksamheter krävs. Ett sätt att ingå i en regional samverkan är att medverka i det redan etablerade kontoret, Energikontoret Skåne, i Lund. I Sibbhult finns ett energicentrum etablerat Centrum för Energi I Södra Sverige, CEISS. Här kan information och undervisning ske samlat för hela regionen. Miljöpåverkan: Regional samverkan kan bidra till att få ett ökat genomslag för energieffektiviseringsåtgärder och för en utökad användning av förnyelsebar energi. Tidplan: Pågår sedan år 1999 och fortgår med statsbidrag. Ansvarig: Kommunledningen och Tekniska Förvaltningen. 18

19 ENERGIEFFEKTIVISERINGAR I KOMMUNÄGDA BYGGNADER 19 Energieffektivisering av kommunens fastigheter Bakgrund: När elmarknaden avreglerades tillskapades en resurs och målsättning fastlades att kunna bedriva energieffektiviseringsåtgärder i kommunens fastigheter. Dagens väl utvecklade styr- och reglerteknik ger stora möjligheter och hjälp vid energieffektivisering av fastigheter. Kommunen har m 2 att förvalta. El förbrukningen är 9,1 GWh, eldningsolja 320 m 3 motsv. 2,4 GWh och fjärrvärme 5,3 GWh. Beskrivning: Två stora projekt har hittills genomförts. I Bromölla simhall har genom olika åtgärder sparats 1 miljon kwh. I samband med ombyggnad av kommunhuset har sparats kwh av tidigare energiförbrukning. Åtgärder vid energieffektivisering är bland annat följande: Dataövervakning/styr- och regler Effektivisering av värmesystemet Effektivisering av belysning och ventilation Miljökonsekvenser: Projektet innebär stora energi- och miljöbesparingar. Tidplan: Pågående och fortsatt genomförande under perioden fram till Energieffektivisering inom Bromölla Hem AB Bakgrund: Bolaget planerar upprätta ett energi- och miljöprogram. Målsättning för energiområdet är energieffektivisering och miljöanpassade energislag. Ett handlingsprogram planeras framtagas där konkreta åtgärder listas. Beskrivning: I den lista som planeras sammanställas finns åtgärder som syftar till att medvetandegöra hyresgäster på kostnader för energi. Erfarenheten visar att förbrukningen av vatten, el och värme tenderar att minska om det enskilda hushållet är medveten om energiförbrukningen. Miljökonsekvenser: BromöllaHem AB kan genom ett metodiskt arbete minska energianvändningen. En inriktning bör även vara att lägenheternas komfort ökas och därmed också de boendes trivsel och hälsa. Även ekonomin påverkas positivt. Tidplan: Ej fastställd. Ansvarig: BromöllaHem AB. EFFEKTIVARE TRANSPORTER Transportsektorn står för en betydande andel av energiförbrukningen och luftföroreningarna. Nationellt kommer ca 45% av koldioxiden från transportsektorn. Att verka för en effektivisering av energianvändningen inom transportsektorn och därmed också minskade utsläpp är en angelägen uppgift i den kommunala energiplaneringen. Kommunen bör verka för att alternativa/kretsloppsanpassade bränslen användes Se även kommunens miljövårdsprogram pkt Ansvarig: Bromölla kommun, Tekniska Förvaltningen. 19

20 21 Främja kollektivtrafiken Bakgrund: Bromölla Kommun bör verka för att främja kollektivtrafiken. Genom Bromölla Kommuns resepolicy främjas kollektivtrafiken för kommunanställda. Beskrivning: Arbeta med att främja förutsättningarna för kollektivtrafiken. Det innebär att kontinuerligt förfina och förbättra framkomlighet, anpassning av hållplatser, turtäthet mm. Tidplan: Pågående arbeten. Ansvarig: Bromölla Kommun/Länstrafiken 22. Bilpool i Bromölla Bakgrund: Med bilpool menas att ett antal personer slår sig samman för att gemensamt äga ett antal bilar. Ett antal bilpooler har etablerats runt om i Sverige. Erfarenheterna från dessa har visat att medverkande personers bilkostnader kan minska till en femtedel genom att man planerar sina resor bättre. Bilresandet minskar och kollektivåkandet ökar. Beskrivning: Inom ramen för arbetet med Agenda 21 i bostadsområden kan projektet initieras. En ekonomisk förening bildas med aktuella intressenter och bilar anskaffas genom köp eller leasing. Miljökonsekvenser: Projektet innebär minskad biltrafik och därmed minskade avgasutsläpp. Tidplan: Projektet ingår i det kontinuerliga arbetet för Agenda 21. Ansvarig: Agenda 21 samordnare. 23 Miljöanpassade transporter inom Bromölla kommun Bakgrund: Vid upphandling inom Bromölla kommun studera om transporter och distribution sker på ett energieffektivt och miljömässigt riktigt sätt. 24. Cykelkampanj Bakgrund: Statistiskt sett är 80% av alla bilresor kortare än en mil. Relativt sett medför korta resor högre bränsleförbrukning och därmed större miljöpåverkan än långa resor. Beskrivning: Projektet avser att stimulera cykelåkandet genom att ge information till allmänheten och skolorna. Miljökonsekvenser: Minskade emissioner och minskad energianvändning. Vidare medför projektet ett ökat motionerande vilket är bra ur folkhälsosynpunkt. Tidplan: Start 2003 och därefter årligen återkommande. Ansvarig: Alla förvaltningar och Folkhälsorådet. 25 Samåkning Bakgrund: Informationskontoret informerar om samåkning för att bilkostnader och miljöutsläpp skall kunna minska. De hänvisar till adresser på internet. Tag kontakt med informationskontoret.. 20

21 FYSISK PLANERING FÖR EFFEK- TIVARE ENERGIANVÄNDNING Energianvändningen, framförallt i byggnader och för transporter, påverkas av hur vi bygger vårt samhälle. Den fysiska planeringen måste kontinuerligt användas för att skapa goda förutsättningar för en minskad energianvändning. År 1979 började Bromölla kommun sin energisparplanering. Förutom att föregå med gott exempel i det egna fastighetsbeståndet planeras kommunens aktiviteter inriktas på information, utbildning och energisparrådgivning. 26 Energihänsyn i miljökonsekvensbeskrivningar Bakgrund: Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) används nu genomgående vid fysisk planering. Genom att utveckla förfarandet kan energiaspekterna få en tydligare roll. Beskrivning: En värdering av energianvändningen bör göras utifrån olika alternativ när det gäller byggnaders lokalisering, placering, utformning, användningssätt, energianvändning m m i samband med upprättandet av MKB Miljökonsekvenser: Minskad och mer kretsloppsanpassad energianvändning. Tidplan: Arbetet startade under Ansvarig: Byggnadsnämnden. ENERGIEFFEKTIVISERING INOM NÄRINGSLIVET Näringslivets energianvändning kan delas in i huvudsektorerna uppvärmning, industriprocesser, övrig energianvändning samt transporter. Ett kontinuerligt effektiviseringsarbete sker inom alla dessa sektorer. Energianvändningen för industriprocesser är specifik för det enskilda företaget/- processen. Effektiviseringsarbetet kräver därför specifik kunskap som till stor del finns inom branschorganisationer och inom företagen själva, speciellt de större företagen. Ett sätt som effektiviseringsarbetet genomförs på idag är att företaget tillsammans med energileverantören utreder och genomför åtgärder. Ett annat sätt är att små och medelstora företag tar stöd av kommunens energirådgivare, se projekt 16.4 Energirådgivning till små och medelstora företag. Tillvaratagande av spillenergi är ett sätt att effektivisera energianvändningen som ofta går hand i hand med en minskning av miljöutsläpp från industriprocesser. Se projekt 2 Fjärrvärme från Nymölla Bruk, sidan Frekvensstyrning av motorer Bakgrund: Många motorer arbetar ofta i onödan genom att alltid gå med fullt varvtal när kravet är ett lägre varvtal. Beskrivning: Genom att varvtalsreglera motorn sparas mycket energi men även maskinen slits mindre. En mycket lönsam åtgärd. Väsentligt är att först göra rationaliseringar och sedan se på systemets tryckbehov. Därefter kan frekvensstyrning vara ett alternativ. Miljökonsekvenser: Elförbrukningen minskar och därmed miljöbelastningen. Ansvarig: Energirådgivaren tillsammans med företagen. 21

22 4. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ALL ENERGIOMVANDLING PÅVERKAR MILJÖN NATIO- NELLT OCH GLOBALT Miljöpåverkan sker vid utvinning, transport, utsläpp vid energiproduktion och vid omhändertagandet av restprodukterna. Hänsyn till dessa fyra led skall tas vid val av energikälla. Utvinning Utvinning av olja förorenar vatten, luft och mark. Läckage vid borrning och spill ger negativa effekter på både land- och vattenekosystem. Vid uttag av biomassa måste stor hänsyn tas till den biologiska mångfalden. Brytning av uran ger lokala miljöeffekter t ex i form av hälsoeffekter och förorenat grundvatten. Transport Oljetankers som går på grund och renspolning av tankar ute till havs ger allvarliga effekter på vattenekosystemen. Lastbilar ger utsläpp till luft vid transport av såväl olja som flis. Utsläpp vid energiproduktion Kärnkraften får vid eventuella olyckor mycket stora konsekvenser. Vid produktionen ger utsläpp av kylvatten lokala effekter på vattenekosystemen. Vindkraft innebär förändrad landskapsbild och risk för buller och visuella störningar. Vattenkraften förändrar landskapsbilden och ger stora effekter på de lokala ekosystemen med ändrade livsbetingelser för människor och djur. Förbränning ger utsläpp av bl a växthusgaser och försurande ämnen. Omhändertagande av restprodukter Kärnkraften lämnar efter sig ett hög- och radioaktivt avfall som måste omhändertas i århundraden innan dess radioaktivitet har klingat av. Aska från förbränning läggs i de flesta fall på deponi men försök med återföring av biobränsleaska pågår. Åtgärder för att minska miljöbelastningen Det bästa sättet att minska miljöbelastningen är att minska energianvändningen. Den energi som aldrig används kan inte heller ge några negativa effekter på miljön. Bättre reningsutrustning och effektivare energiproduktion leder också till minskade miljöbelastningar. Ett av de största problemen är växthusgaser, främst koldioxid, som bildas vid förbränning av fossila bränslen. Vid förbränning av biobränslen bildas också koldioxid, som dock anses ingå i det naturliga kretsloppet. 22

23 ENERGIPLANENS KONSEKVENSER I kommunens energiplan har inriktningsmål formulerats utifrån bl a de nationella och regionala mål som finns inom energioch miljöområdet. Genom en strategi med förslag till åtgärder och projekt har målen omsatts till en handlingslinje för kommunens agerande inom energiområdet. Se sid.8 Energiplanens konsekvenser är avhängiga av hur snabbt de olika åtgärderna och projekten förverkligas. Konsekvenser för miljön Nedfallet av försurande ämnen från lokala värmeanläggningar i kommunen kommer att minska som en följd av de föreslagna åtgärderna. För att nedfallet skall komma ned under de nivåer som är nödvändiga för att naturen i Bromölla kommun skall tåla det, krävs även utsläppsminskningar i vår omvärld. Det beror på att den övervägande delen av de försurande ämnena som faller ner i vår region har sitt ursprung från övriga Sydsverige och norra Europa. Utsläppen av växthusgaser från energianläggningarna kommer att minska genom en allt större övergång till biobränslen. När det gäller utsläppen av koldioxid från vägtrafiken måste målsättningen vara att få en kretsloppsanpassad fordonsdrift. Redan nu finns möjlighet att använda etanol. En framtida vision är att användningen av biobränsle ökar samt att motordrift med väte kan förverkligas. Konsekvenser för hälsan Utemiljön: Halten av luftföroreningar i tätorten kommer att minska bl a tack vare ett utbyggt fjärrvärmesystem och effektivare energianvändning inom fastighets- och transportsektorn. Innemiljön: Inomhusmiljön har till viss del fått skulden för allergiska och liknande sjukdomar. I samband med energieffektivisering beräknas inomhusluften förbättras och anpassas efter människans behov. Konsekvenser för hushållningen med naturresurser Importen till kommunen av icke förnyelsebara energislag kommer att minska tack vare en ökad användning av biobränslen i det kommunala fjärrvärmesystemet, ökad utvinning av biogas och effektivare energianvändning inom fastighets- och transportsektorn. Mer detaljerade miljökonsekvensbeskrivningar av energiprojekten I samband med att de nya projekten sätts igång skall mer detaljerade miljökonsekvensbedömningar utföras. Dessa bedömningar kommer att innehålla mer exakta uppgifter om miljövinster i form av t ex minskade utsläppsmängder, energihushållningsvinster m m. Även eventuella negativa effekter kommer då att redovisas. 23

24 ENERGIANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKANDE UTSLÄPP TILL LUFTEN. Utsläpp år 1997 innan fjärrvärme började anslutas. Bromölla Kommun exkl. Nymölla Bruk. Energislag Stoft VOC SO2 NOx CO2 GWh kg kg kg kg ton Olja Gasol El Biobränsle Summa Nymölla Bruk. Energi och utsläppsvärden från år Olja Gasol El Biobränsle Summa Total summa ENERGIANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKANDE UTSLÄPP TILL LUFTEN Omräknat för utsläpp år 2001 efter att fjärrvärme har anslutits. Bromölla exkl. Nymölla Bruk. Energislag Stoft VOC SO2 NOx CO2 GWh kg kg kg kg ton Olja Gasol El Biobränsle Fjärrvärme Summa Nymölla Buk. Energi- och utsläppsvärdena är från år Olja Gasol El Biobränsle Summa Total summa Anm. Rev enligt Värme i Sverige, tabell 5 utgiven av Statens Energimyndighet. Nymölla Bruks förbrukning och utsläpp är kontrollmätta 2002 och uppgifterna lämnade i maj 2003 av Hans Lindström, Nymölla Bruk. 24

25 5. DEN FORTSATTA ENERGIPLANERINGEN Energiområdet präglas av en ständig utveckling och förändring. Att hålla sig àjour med denna utveckling och ha handlingsberedskap för åtgärder som kan bli intressanta längre fram är därför värdefullt för kommunen. Den fortsatta energiplaneringen utformas som en rullande planeringsprocess i vilken aktuella energifrågor lyfts fram, beslutade projekt följs upp och nya projekt startas. Energiplanen kommer kontinuerligt att behöva revideras och kompletteras. Kommunfullmäktige (KF) beslutar om antagande av kommunens energiplan. Kommunstyrelsen (KS) svarar för den direkta politiska ledningen av energiplaneringen och tillsätter arbetsgrupp. KS ansvarar för den årliga utvärderingen. Energiarbetsgruppen Tillsatt arbetsgrupp svarar för det samordnade energiplanearbetet i kommunen. Arbetet förutsätter en nära samverkan med andra intressenter inom energiområdet. Gruppen skall följa utvecklingen inom energi- och miljöområdet, pågående energiprojekt och möjligheten till regional samverkan i olika energifrågor. En gång per år (januari månad) gör arbetsgruppen en avstämning av utvecklingen inom energiområdet i kommunen. Bedöms förändringarna som väsentliga i förhållande till innehållet i energiplanen bör denna revideras. Energiråd Ett förslag har framkommit att bilda en samarbetsgrupp som kan träffas och diskutera olika infallsvinklar på energifrågorna. En sådan grupp kan ta initiativ och medverka positivt till effektivare energianvändning och miljövänlig energiproduktion. 25

26 Del 2 INFORMATIONSDEL 6. BAKGRUND I energiplanens första del, beslutsdelen, anges kommunens långsiktiga mål för energiområdet och strategin för att ta sig dit. Strategin omfattar ett stort antal konkreta projekt och åtgärder för perioden fram till år I den här delen, informationsdelen, redovisas de förutsättningar som gäller för energiområdet i kommunen. I kapitel 7 redovisas nationella och regionala mål och riktlinjer för energi- och miljöområdet. För de regionala målen redovisas även en uppföljning. Kapitel 8 ger en helhetsbild över energisituationen i kommunen. Tillförsel, distribution och användning av energi redovisas för år 1996 och En jämförelse görs också med energisituationen 1984, som beskrevs i den förra energiplanen från Vidare redovisas energiförbrukningen inom kommunala verksamheter i ett separat avsnitt (sid 35). Kapitel 9 beskriver miljösituationen i de delar den är kopplad till energifrågorna. Främst är det problematiken med luftföroreningar och växthuseffekten som behandlas. Slutligen redovisas också sex bilagor: Bilaga 1 är en uppföljning av projekt och åtgärder i 1986 års energiplan. Statusen på varje projekt redovisas och kommenteras. De flesta av projekten och åtgärderna har antingen genomförts eller är under genomförande. Bilaga 2. Lag (1977:439) om kommunal energiplanering. Bilaga 3,.Facktermer. Bilaga 4. Kartbilagor. Bilaga 5. Aktuella energiskatter 2003 Bilaga 6. Referenser 26

27 7. NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL OCH RIKTLINJER Regeringen lade fast riktlinjerna för energipolitiken med beslutet: Energipolitiken och miljöpropositionen 1990/91:88 samt En god livsmiljö 1990/91:90.En förnyad målsättning kom 1997 med propositionen En uthållig energiförsörjning 1996/97:84. Regeringens proposition 2001/02:143 med rubriken Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning. En väsentlig del är att elcertifikat ersätter stöd till förnyelsebar elproduktion. Från årsskiftet 1997/98 lever vi i Skåne län. Uppföljning av miljövårdsprogram för Skåne finns i Länsstyrelsens rapport 99:3 Ett ekologiskt hållbart Skåne Miljötillståndet i Skåne - Årsrapport Den innehåller en omfattande miljöanalys i det regionala perspektivet samt mål och åtgärder. NATIONELLA MÅL Energimål Nedan redovisas de viktigare nationella energimålen såsom de kommer till uttryck i de berörda propositionerna. Energipolitikens mål är att trygga tillgången på el och annan energi på för omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljöoch klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor samt en effektiv energianvändning. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid användning och utveckling av all energiteknik. Kärnkraften skall ersättas med effektivisering av elanvändningen, konvertering till förnybara energislag samt miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik. En första kärnkraftreaktor stängdes den 30 november 1999 och en andra reaktor planeras stängas när så kan ske utan att elförsörjningen äventyras och när bortfallet kan ersättas av förnybar energi och besparingar. Den el som produceras av Barsebäcksreaktorerna måste ersättas av el med ökad koldioxidutsläpp. Problem uppstår för sysselsättning, välfärd, konkurrenskraft och miljö om all kärnkraftsproduktion avvecklas. Något årtal då de övriga kärnkraftsreaktorerna tas ur drift har inte fastställts. Energisystemet skall bli ekologiskt och ekonomiskt uthålligt. Användningen av fossila bränslen bör hållas på en låg nivå. Nationalälvarna och de övriga älvsträckor som riksdagen har undantagit från utbyggnad skyddas även fortsättningsvis. En ökad industriell produktion och ekonomisk aktivitet är av avgörande betydelse för sysselsättningen och därmed för vår framtida välfärd. Elanvändningen för industrins produktion skall därför ges möjlighet att öka under det närmaste decenniet. 27

28 Miljömål 1 april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål framtagna av Naturvårdsverket. Miljökvalitetsmål: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft. 3. Bara naturlig försurning. 4. Giftfri miljö. 5. Skyddande ozonskikt. 6. Säker strålmiljö. 7. Ingen övergödning. 8. Levande sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalite. 10. Hav i balans, levande kust och skärgårdar. 11. Myllrande våtmarker. 12. Levande skogar. 13. Ett rikt odlingslandskap. 14. Storslagen fjällmiljö. 15. God bebyggd miljö. Se vidare Naturvårdsverkets hemsida Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Inom ramen för FN:s klimatkonvention har dock åtskilliga länder lovat att de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser under åren ska bli lägre än de var år EU har lovat minska sina sammanlagda utsläpp med 8% under denna period. Riksdagen har ställt sig bakom Naturvårdsverkets riktvärden för halter i tätorter av svaveldioxid, kvävedioxid, koloxid, sot och partiklar. Riktvärdena syftar till att minimera negativa hälsoeffekter. Riksdagen har också antagit kravet att utsläppen av cancerframkallande ämnen skall halveras till år Vidare i Miljöbalken 5 kapitlet 2:a paragrafen har regeringen fastställt miljökvalitetsnormer för ämnena kvävedioxid, svaveldioxid och bly (förordningen om kvalitetsnormer 1998:897) REGIONALA MÅL Energimål Den senast redovisade totala energitillförseln i Skåne län, redovisat av Energikontoret Skåne är 57,7 TWh (år 1995). Detta utgör ca 12% av hela landets energiförbrukning. Användningen av förnyelsebara bränslen var 2,7 TWh år 1995 enligt Energikontoret Skåne Balansstudie för Skåne län 1999 och bör öka till 5 TWh 2005 för att därefter öka ytterligare. Kvarvarande opåverkade forsar och strömsträckor skall inte exploateras. Miljömål Från början av 1990-talet har förändringarna i utsläppt mängd koldioxid i Skåne varit liten och en stabilisering av utsläppen till år 2000 till 1990 års nivå har uppnåtts. En kraftig minskning av koldioxidsutsläppen skedde under 1980-talet som en följd av energieffektivisering och övergång från olja till el och naturgas (kärnkraftsutbyggnaden och naturgasintroduktionen). De framtida utsläppen av koldioxid är mycket avhängiga av vilka energislag som kommer att ersätta kärnkraften. Förnyelsebara energislag såsom sol-, vind- och bioenergi innebär nollnettoutsläpp av koldioxid. En ersättning av kärnkraftbaserad el med el baserad på naturgas innebär däremot att koldioxidutsläppen ökar kraftigt. 28

29 UPPFÖLJNING AV DE REGIONALA MÅLEN Energimålen Skåne läns totala slutliga energianvändning redovisas enligt SCB för perioden och har ökat med ca 12%. Biobränsleanvändningen i länet har under samma period ökat, främst då biobränslebaserad fjärrvärme ersatt oljeeldning. Inga nya exploateringar av opåverkade forsar har genomförts. Miljömålen Uppgifterna från Länstyrelsens 99:3 Ett ekologiskt hållbart Skåne Under perioden minskade utsläppen av koldioxid i Skåne län med ca 25%. Målet för 2000 har uppnåtts. För svaveldioxidutsläpp i Skåne län är motsvarande minskning 85% vilket innebär att det uppsatta målet för år 2000 har nåtts. Kvävedioxidutsläppen har minskat med ca 16% under perioden , från ca ton till ca ton. Trafiksektorns bidrag dominerar och svarar för nästan 90% av kväveoxidutsläppen. Målet för år 2000 har uppnåtts för energi- och industrisektorn men ej för trafiksektorn. 29

30 8. ENERGISITUATIONEN I BROMÖLLA KOMMUN INLEDNING Under både och 1990-talen har stora förändringar inträffat när det gäller den samlade energikonsumtionen i kommunen. Under 1980-talet övergick många fastigheter från olja till elvärme. Ca 3000 m 3 olja ersattes med elvärme. Detta gav en renare miljö i Bromölla. ENERGITILLFÖRSEL Enligt beräkningar gjorda för ett enstaka år 2001 uppgick den totala tillförseln av energi till 389 GWh exklusive Nymölla Bruk. Omräknat till kwh per invånare och år motsvarar det drygt kwh. Inkl Nymölla bruk var tillförselförbrukningen 2500 GWh/år. Omräknat till kwh per person och år motsvarar det kwh. Motsvarande siffra för hela riket är ca kwh per person och år. Petroleumprodukterna (olja och gasol) var år 2001 det största energislaget och svarade sammantaget för 47 % av den totala energitillförseln (exkl. Nymölla Bruk). Elkraftsleveranserna (vatten- och kärnkraft) utgjorde 36 %, medan biobränslen svarade för 13 %. Inkl Nymölla Bruk var fördelningen olja och gasol 12 %, el 17 % och biobränsle 70%. 30

31 ENERGIANVÄNDNING (BRUTTO) I MWh/ÅR. Denna version visar energiförbrukning år 2001 när fjärrvärme har anslutits. Energislag Olja Gasol El Biobränsle Fjärrvärme Summa Anm. Typ av brukare Jordbruk,fiske Industri exkl Nymölla Bruk Off.förvaltning Småhus Flerbostadshus Övr.fastigheter Transport Summa exkl Nymölla 130 Bruk Nymölla Bruk ) Totalt summa ) För att få rimliga jämnförelsevärden har Nymölla Bruk redovisats separat. Energivärdena är från 2002 och har lämnats av Hans Lindström, Nymölla Bruk i maj Värdena kommer från SCB:s databas. 31

32 Sammanställning av energitillförsel 1984 (enligt 1986 års energiplan), 1997 (före fjärrvärmeutbyggnaden) och 2001 i GWh. Uppgifterna är exkl. Nymölla Bruk och transporter. Energislag Olja Gasol El Biobränsle Totalt Elleveranser Den el som levereras i det helintegrerade nationella kraftnätet har sitt huvudsakliga ursprung i två energislag, vatten- och kärnkraft. Av den totala elproduktionen i Sverige år 2000, enligt energimyndigheten svarade vattenkraften för 55% och kärnkraften för 39%. Resterande 6% producerades främst i kraftvärmeverk och industriella mottrycksanläggningar. Fjärrvärme Cirka hälften av kommunens totala bostadsbestånd är från och med år 2000 uppvärmt via fjärrvärmenätet. Totalt har fjärrvärmeutbyggnaden ersatt ca m 3 olja. 1 m 3 EO1 = kwh. Flertalet av dessa bostäder är i flerbostadshus, medan småhus företrädesvis har individuella värmelösningar. Fjärrvärmens andel i flerbostadshusbeståndet i Bromölla tätort uppgår till ca 95%. Av den totala ytan i lokalbeståndet är ca hälften anslutet till fjärrvärmenätet. Detta har stor betydelse ur miljösynpunkt eftersom konverteringen innebär en övergång från oljeuppvärmning till en uppvärmning i huvudsak baserad på förnyelsebar energi. HUR ANVÄNDS ENERGIN? Uppvärmning Småhus Energiberäkningarna har så långt det varit möjligt baserats på förbrukningstal som är specifika för olika värmesystem och årgångar av småhusbeståndet. Brister i det statistiska underlaget gör att beräkningarna trots detta, får betraktas som ganska grova. Den totala energiåtgången för uppvärmning av småhusbeståndet är enligt SCB-statistiken för år GWh. Den genomsnittliga förbrukningen per kvm uppvärmd bostadsyta tenderar att minska i takt med att olika typer av energisparåtgärder genomförs. 32

33 Hur används energin (fortsättning) Flerbostadshus Antalet lägenheter i flerbostadshus uppgick vid slutet av 2001 till 1296 st. Den totala energiåtgången är 22 GWh för Andelen fjärrvärme beräknas år 2001 vara ca 80% av uppvärmningen i flerbostadshus. Denna andel kommer att öka i takt med att konverteringar till fjärrvärme sker. Resterande fastigheter värms framför allt via enskilda olje-, kombi- eller elpannor. Direktverkande el i 120 lgh inom Fäladsområdet konverteras till fjärrvärme år Lokaler Lokaler utgör benämning på all byggnadsyta som inte används för bostadsändamål. Här ingår således industri- och lagerbyggnader i den mån som dessa är uppvärmda, lokaler för kontors- och handelsändamål, offentliga lokaler etc. Även butiks- och kontorslokaler inrymda i flerbostadshusbebyggelse har inordnats i denna kategori. Den samlade uppvärmda lokalytan i kommunen har bedömts uppgå till drygt kvm. För uppvärmning av detta lokalbestånd beräknas 30 GWh ha åtgått under år Fjärrvärmen beräknas uppvärma drygt 75% av den totala lokalytan. Under åren 1999 och 2000 har omfattande konverteringar till fjärrvärme skett och denna utveckling kan förväntas fortsätta även framöver. I övrigt är det enskilda olje- och elpannor som utgör basen när det gäller lokaluppvärmning. Industriprocesser Industriprocesser utgör i detta sammanhang samlingsbegrepp för den energi som åtgår för varuproducerande verksamhet i kommunen. Här ingår energi för drift av maskiner och verktyg, belysning, kemiska processer, provningsverksamhet m m. Däremot ingår ej energi för uppvärmning av industrilokaler. Övrig elanvändning Under denna rubrik har samlats elanvändning som inte är hänförlig till någon av huvudkategorierna uppvärmning, industriprocesser eller transporter. De huvudgrupper som går att urskilja här är hushållsel, elanvändning inom servicesektorerna och övrigt ospecificerat. Sammantaget uppskattas elanvändningen till ungefär 40 GWh för hela sektorn övrig elanvändning En stor post under övrig el utgör hushållsel. Den summerade förbrukningen av el för belysning och hushållsapparater är betydande för alla hushåll i kommunen. Utifrån genomsnittliga förbrukningstal på riksnivå bedöms hushållsel (exklusive el för uppvärmning) uppgå till ca 20 GWh. En annan stor post utgör elanvändningen (exkl. uppvärmning) inom handeln, samt offentlig och privat tjänstesektor. De dominerande användningsområdena för el torde här vara belysning, ventilation, kylning och drift av maskinutrustning (datorer, sjukvårdsutrustning etc). En grov beräkning för år 1996 tyder på sammantaget ca 20 GWh har använts för dessa ändamål. Transporter Transportsektorn svarar för hela 23% av den totala energianvändningen i kommunen exkl. Nymölla Bruk. I Bromölla svarar vägtrafiken för den helt dominerande delen av transportsektorns samlade energiförbrukning. Järnvägstrafiken inom kommunens gränser, som i huvudsak omfattar trafiken 33

34 på sträckan Kristianstad - Karlskrona på en sträcka av 15 km, genererar en årlig energiförbrukning på ca 3 GWh. Övrig energianvändning med anknytning till transportverksamhet utgörs av elleveranser till olika fasta kommunikationsanläggningar, terminaler, gatu- och vägbelysning m m. Totalt har ca 2 GWh elkraft levererats till denna typ av anläggningar. Energiförluster Med förluster avses i detta sammanhang energi som försvinner i samband med distribution av ledningsbunden energi, dvs elkraft och fjärrvärme. Vidare ingår produktionsförlusterna inom den lokala fjärrvärmeproduktionen. De sammanlagda distributionsförlusterna inom det lokala elkraftsnätet har uppskattats till ca 10 GWh. ENERGIFÖRBRUKNINGEN I DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN Inom den kommunala verksamheten, inklusive de kommunala bostadsbolaget, förbrukades 2001 energi motsvarande ca 28 GWh. Uppvärmning är den klart dominerande sektorn när det gäller energiförbrukningen inom kommunal verksamhet och svarar för drygt 70 % av all förbrukad energi. Sektorn övrig el utgör 24% av den totala energiförbrukningen i kommunal verksamhet. Denna sektor består av en stor mängd olika förbrukningskällor såsom belysning (inkl gatubelysning), ventilation, kontorsmaskiner mm. Transporter som genereras inom den kommunala verksamheten är av relativt ringa omfattning i förhållande till den totala energiförbrukningen. Det åtgår endast 1 GWh eller 5% av energiåtgången för transporter. Den helt dominerande posten utgör de transporter som utförs med de egna fordonen och leasingbilarna. Här ingår t ex väghållningsfordon, resor inom hemtjänsten, mattransporter, skolskjutsar och tjänsteresor. Hela 43% av den kommunala verksamhetens energiförbrukning har biobränsle som tillförd energislag. Detta förklaras av att stora delar av kommunens bostads- och lokalbestånd är anslutet till fjärrvärme, som huvudsakligen produceras med eldning av biobränslen (gäller f o m år 2001). Med den mix mellan vatten- och kärnkraft som fanns i det svenska elnätet 1996 kan vi konstatera att andelen förnyelsebar elenergi i den kommunala verksamheten uppgick till hela 60% (8 GWh). Andelen icke förnyelsebar elenergi svarade följaktligen för 40% (5 GWh). LEDNINGSBUNDEN ENERGIDISTRIBUTION Eldistribution För att få distribuera el måste man ha koncession, som meddelas av Energimyndigheten i Eskilstuna. Inom Bromölla kommun finns tre eldistributörer Bromölla Energi AB elförsörjer Bromölla tätort. Olofströmskraft AB elförsörjer de norra och östra delarna av kommunen. Sydkraft elförsörjer sydvästra delarna områdena Nymölla och Gualöv. Se karta Eldistributionsområden bilaga 4:3. Fjärrvärme Fjärrvärme distribueras i de centrala delarna av Bromölla. Den framtida utbyggnaden av nätet framgår av energiplanens beslutsdel. 34

35 9. MILJÖSITUATIONEN Luftmiljön Fram till 1970-talet var begreppet luftföroreningar förknippat med svaveldioxid och sot, som har starkt samband med förbränning av olja. Under 1980-talet kom andra luftföroreningar att uppmärksammas allt mer, t ex kvävedioxid och kolväten. Problemen är numera små vad gäller svaveldioxid och sot men kvarstår när det gäller kvävedioxid, marknära ozon och vissa kolväten och partiklar. Trafiken är den dominerande föroreningskällan i de svenska tätorterna. Utsläppen från trafiken har, räknat per fordonskilometer, minskat betydligt men trafikökningen har ätit upp denna minskning. Utsläpp från förbränning för uppvärmning av bostäder, sjukhus, skolor osv. bidrar också till periodvis höga luftföroreningshalter, särskilt i storstäderna. Trots hög biltäthet och stort uppvärmningsbehov på grund av klimatet, är luftkvalitén i ett internationellt perspektiv god i svenska tätorter. Några faktorer som bidragit till detta är stränga miljökrav vid förbränning och utbyggnad av fjärrvärmen. Växthusgaser Växthusgaserna dikväveoxid, koldioxid, metan, ozon och vattenånga är viktiga för jordens klimat. Utan dessa skulle jordens temperatur vara ca grader lägre. Detta beror på att växthusgaserna fångar upp jordytans värmeutstrålning och återsänder en del av den mot jorden vilket leder till en uppvärmning av jordens yta. Detta är en naturlig process men den förstärks om utsläppen av växthusgaser ökar. Under de senaste åren har människan genom utsläpp ökat atmosfärens halt av koldioxid och andra växthusgaser med 50 procent räknat som koldioxid. För att människa och miljö ska hinna anpassa sig till klimatets förändring måste de globala utsläppen av växthusgaser minska med procent till år 2100 räknat från Om i-länderna minskar sina utsläpp av växthusgaser med procent till ca år 2050 ges ett visst utrymme för u-länderna att öka sina utsläpp under en övergångsperiod. För att kunna nå miljömålen för utsläpp av samtliga klimatpåverkande gaser måste alla samhällssektorer begränsa sina utsläpp vilket innebär att användning av icke förnybara naturresurser, såsom t ex olja och kol, skall präglas av en ansvarsfull hushållning. Konsumentverket har i en rapport om sektorsansvar för miljömålet i konsumentpolitiken visat att cirka en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige är direkta utsläpp från konsumenterna. Utsläppen kommer bl.a. från användning av bilar, båtar och villapannor. Nedfall av försurande ämnen Med försurande ämnen avses framför allt svavel- och kväveföreningar. När dessa reagerar med vattendroppar i luften bildas syror som sedan regnar ner och försurar mark och vatten. Sedan 1987 mäts nedfallet av försurande ämnen regelbundet i länet. Genom att mäta mängden nederbörd och koncentrationen av föroreningar kan nedfallet per tidsperiod och ytenhet beräknas. 35

36 Svavel Nedfallet av svavel har minskat betydligt i Sydsverige, men är fortfarande större än den kritiska belastningsgränsen. Målsättning för regionen är att svavelnedfallet ska understiga 5 kg/ha och år. Under var svavelnedfallet 7,7 kg/ha och år. Svavlet, i form av svaveldioxid, kommer främst från förbränning av eldningsolja. Cirka 3 % av svavelutsläppen kommer från biltrafiken. Trafiken står för ungefär 50 % av kväveoxidutsläppen i Skåne län. Kolväten Utsläpp av kolväten uppstår vid all förbränning av organiska ämnen t ex fossila bränslen och biobränslen. Vid ofullständig förbränning blir utsläppen större. Fordonskatalysatorerna innebär bl. a. att kolvätena förbränns effektivt. Vedeldning i icke miljömärkta villapannor leder till relativt stora utsläpp av oförbrända kolväten. Bland kolväten, som är en ämnesgrupp som omfattar flera tusen ämnen, finns flera som leder till negativa miljö- och hälsoeffekter. Utsläppen från småskalig vedeldning drabbar framförallt asmatiker och de som lider av luftrörs- och andningsbesvär Marknära ozon Marknära ozon är en fotokemisk oxidant som bildas genom reaktioner mellan luftföroreningar under inverkan av solljus. Till skillnad från ozonlagret i stratosfären är det marknära ozonet skadligt och orsakar bl. a. växtskador. 36

37 BILAGA 1. UPPFÖLJNING AV PROJEKT OCH ÅTGÄRDER I 1986 ÅRS ENERGIPLAN För att nå målen som ställdes upp i 1986 års energiplan utformades en strategi med åtgärder och projekt. Kopplingen mellan mål, strategi och åtgärder visas i figuren nedan. Efter figuren följer en genomgång med kommentarer. Mål Strategi Projekt Förnyelsebara energikällor och ny teknik Värmesamverkan Nymölla Bruk - Bromölla centralort. Följa naturgasutvecklingen Ett lokalt ansvar inom energi- och miljöområdet Ett utvecklat fjärrvärmesystem Hushållning med energin Fjärrvärmeutbyggnad i Bromölla Klarlägga framtida energirådgivningsverksamheten Projekt angående energirådgivning och energiinformation Projekt angående driftstatistik och energihushållning i kommunens fastigheter Projekt Energieffektivisering i kommunala fastigheter Ett bärkraftigt energisystem och en långsiktigt hållbar utveckling Förändring av Energisystemet Oljereduktionsplan1982 En säker, ekonomisk och miljövänlig energiförsörjning Fysisk planering för minskad energianvändning Studier av lokalklimat och uppvärmningssystem i fysiskt planarbete för nybebyggelse 37

38 (Bilaga 1 fortsättning) Förklaringar och genomgång av 1986 års energiplan ATT UTVECKLA FJÄRRVÄRME- SYSTEMET Värmesamverkan Nymölla - Bromölla centralort. Efter många års utredande har projektet realiserats och kommunen köper nu värme från Nymölla från och med årsskiftet 1999/2000 Värmesamverkan tre delområden i Bromölla centralort. Områdena är 1. Alviken/Tunnbyområdet, 2. Centrumområdet, 3. Ågatan. Samtliga områden har den värmetäthet som kan förväntas av ett fjärrvärmeområde. Fjärrvärme har byggts ut under år Värmesamverkan kommunala fastigheter i Näsum. Projektet är under utredning och ett mindre fjärrvärmesystem planeras i centrala Näsum. Som energikälla avses användas gas från Åsentippen alternativt bio/träavfall från Tarkettfabriken. Värmesamverkan flerbostadshus och centrumhus, Nymölla Projektet har avvaktat utredningen om fjärrvärme från Nymöllafabriken, ledning till Sölvesborg. När nu detta är löst och satt i sjön kan projektet utredas under nya förutsättningar. HUSHÅLLA MED ENERGIN Utveckling av den kommunala energirådgivningen Ansvarig: Tekniska förvaltningen Fr o m årsskiftet 1996/1997 bedriver Tekniska förvaltningen energirådgivning. och projektet kan därmed ses som pågående. Energirådgivning i kommunen har statliga bidrag. Projekt angående driftstatistik och energihushållning i kommunens fastigheter Projektansvarig: Tekniska förvaltningen. Tekniska Förvaltningen har under början av 1997 tagit i bruk ett datoriserat system för övervakning och reglering av värme och ventilation. Under 1997 och 1998 anslöts fastigheter till systemet och under de kommande åren kommer systemet att byggas ut successivt. Följa naturgasutvecklingen Under mitten av 1980-talet planerades en naturgasledning att framdragas från Klippan i väster till Sölvesborg och därefter till Karlskrona. ATT GENOM FYSISK PLANERING SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN MINSKAD ENERGIANVÄND- NING Studier av lokalklimat och uppvärmningssystem i fysiskt planarbete för nybebyggelse. Ansvarig: Byggnadsnämnden. Studier av lokalklimat och uppvärmningssystem görs löpande bl. a. av arkitektkontoret i samband med detaljplanearbeten. Planbestämmelse om uppvärmning utanför fjärrvärmeområdet Ansvarig: Tekniska Förvaltningen Planbestämmelser om uppvärmning utanför fjärrvärmeområdet bör utredas och formuleras snarast.

39 BILAGA 2. LAG (1977:439 Ändrad 1 juli 1991) OM KOMMUNAL ENERGIPLANERING 1 Kommun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 2 Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finnes förutsättningar för sådan gemensam lösning föreligga, skall den tagas till vara i planeringen. 3 I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Till planen skall höra en miljökonsekvensbeskrivning som möjliggör en samlad bedömning av den inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. Planen beslutas av kommunfullmäktige. 4 Den som bedriver verksamhet i vilken användes större mängd energi eller den som yrkesmässigt producerar eller distribuerar energi skall på begäran lämna kommun de uppgifter som behövs för planeringen. Kommun skall på begäran bereda den som är uppgiftsskyldig enligt första stycket tillfälle att överlägga med kommunen om energifrågor som har väsentlig betydelse för honom. Vid tillämpning av första stycket skall iakttas att den som är uppgiftsskyldig ej betungas onödigt. 5 Fullgörs ej uppgiftsskyldighet enligt 4, får länsstyrelsen vid vite kalla den uppgiftsskyldige till överläggning med kommunen, om denna begär det. 6 Beslut om föreläggande av vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 7 Kommun är skyldig att på begäran av myndighet som regeringen bestämmer lämna myndigheten uppgifter om fullgörandet av kommunens skyldighet enligt 1, 2 eller 3.

40 BILAGA 3. FACKTERMER ENERGI OCH EFFEKT Effekt anges i enheten watt (W). Ofta handlar det i energisammanhang om så stora effekter att enheten skrivs som kw eller MW. Energi är detsamma som effekt gånger tid och skrivs i detta sammanhang i enheten wattimmar, Wh. Andra sätt att uttrycka energi är t ex enheterna Joule och kilokalorier (kcal). Ett exempel som illustrerar sambandet mellan effekt och energi är följande: En glödlampa med effektuttaget 60 W kan lysa i drygt 16 och en halv timma på energimängden 1 kwh medan en 40 W lampa lyser 25 timmar på samma mängd energi. 1 m 3 1 m 3 1 m 3 1 m 3 1 m 3 1 m m m 3 1 ton 1 ton 1 ton 1 ton Energiinnehållet i olika bränslen Råolja Eldningsolja 1 el dieselolja Eldningsolja 5 Motorbensin Flygfotogen 75 Metanol Naturgas Biogas Träbränsle (50 % fukthalt) Pellets Hushållsavfall Industriavfall kwh ORDFÖRKLARINGAR Biobränslen Bränslen av biologiskt ursprung, som kan nybildas inom överskådlig tid, t ex skogsavfall eller energigrödor. Biogas Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material. Fossila bränslen Bränslen av organiskt ursprung som bildats under mycket lång tid i naturen. Kol, olja och naturgas är fossila bränslen. Förnyelsebara energikällor Benämning på energikällor som ständigt förnyas, t ex skog, sol, vind och vatten. Hybridfordon Fordon som har både eldrift och förbränningsmotor. Inhemska bränslen Bränslen som det finns tillgång till inom landet. Konvertering Att övergå från att använda en energiform till en annan. Kraftvärme Energiproduktion där man samtidigt producerar och nyttiggör el och värme. Förteckning över prefix Beteckning Benämning Talfaktor k kilo 1 000= tusen M mega = miljon G giga = miljard T tera = tusen miljarder

41 BILAGA 5:1 REDOVISNING AV AKTUELLA ENERGI- OCH MILJÖSKATTER Energianvändningen har de senaste årtiondena sedan 1970-talet då första oljekrisen kom intresserat de statliga myndigheterna och bland annat för att styra energianvändningen Laddat ner från tidningen Energimagasinet.