MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN OM STATLIGT STÖD FÖR FILMER OCH ANDRA AUDIOVISUELLA VERK EN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [ ](2012) XXX draft MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN OM STATLIGT STÖD FÖR FILMER OCH ANDRA AUDIOVISUELLA VERK EN EN

2 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN OM STATLIGT STÖD FÖR FILMER OCH ANDRA AUDIOVISUELLA VERK 1. INLEDNING 1. Audiovisuella verk, särskilt filmer, har en viktig roll när det gäller att forma en europeisk identitet. De speglar den kulturella mångfalden i de olika traditionerna och erfarenheterna i EU:s medlemsstater och regioner. Audiovisuella verk är både handelsvaror, som erbjuder viktiga möjligheter till skapande av välstånd och sysselsättning, och kulturföremål, som speglar och formar våra samhällen. 2. Bland de audiovisuella produktionerna har filmer fortfarande en särställning beroende på de höga produktionskostnaderna och på filmens kulturella betydelse. Filmproduktionsbudgetar är avsevärt större än för annat audiovisuellt innehåll, de är oftare föremål för internationell samproduktion och de visas under längre tid. Framför allt filmer möter hård konkurrens från länder utanför Europa. Å andra sidan har europeiska audiovisuella verk liten spridning utanför sitt ursprungsland. 3. Den begränsade spridningen är ett resultat av att den europeiska audiovisuella sektorn är uppdelad i nationella eller t.o.m. regionala marknader. Detta hänger samman med Europas språkliga och kulturella mångfald, men närhetsprincipen finns också inbyggd i det offentliga stödet till europeiska audiovisuella arbeten, som innebär att många små produktionsbolag subventioneras via nationella, regionala och lokala finansieringssystem. 4. Det är allmänt accepterat att stöd är viktigt för att främja europeisk audiovisuell produktion. Producenterna har svårt att i ett inledningsskede få tillräckligt med stöd på affärsmässiga grunder för att kunna sätta samman ett finansieringspaket så att produktionsprojekt kan genomföras. De stora risker som är förknippade med producenternas verksamhet och projekt samt sektorns upplevda brist på lönsamhet gör den beroende av statligt stöd. Under dessa omständigheter har kommissionens och medlemsstaternas främjande av audiovisuell produktion en viktig roll för att garantera att medlemsstaternas kultur och kreativa förmåga kommer till uttryck och den europeiska kulturens mångfald och rikedom återspeglas. 5. Media, Europeiska unionens stödprogram för film, television och nya medier, erbjuder många olika finansieringsordningar, var och en med inriktning på olika delområden inom den audiovisuella sektorn. Det finns ordningar för producenter, distributörer, försäljningsombud, kursarrangörer, operatörer inom ny digital teknik, operatörer inom beställvideoplattformar, utställare och arrangörer av festivaler, marknader och PRevenemang. Mediaprogrammet stödjer spridning och främjande av europeisk film med särskild tonvikt på icke-nationella europeiska filmer. 6. Medlemsstaterna har genomfört en lång rad olika åtgärder för att stödja produktionen av filmer, tv-program och andra audiovisuella verk. Bakom dessa åtgärder ligger både 1

3 kulturella och kommersiella överväganden. Åtgärderna har som främsta kulturella mål att säkerställa att de nationella och regionala kulturerna och den kreativa potentialen kommer till uttryck i film och television. De syftar samtidigt till att generera den kritiska massa av verksamhet som krävs för att skapa den dynamik som behövs för utveckling och konsolidering av denna bransch genom att det bildas bärkraftiga produktionsföretag och utvecklas en fast bas av kunskaper och erfarenheter. 7. Bidrag, skattelättnader och andra typer av stöd till den audovisuella sektorn omfattar i regel statliga medel. Eftersom filmproducenter är verksamma på internationell nivå och handeln med audiovisuella verk är internationell kan sådant stöd påverka handeln mellan medlemsstaterna. De producenter och audiovisuella verk som får sådant stöd har sannolikt en ekonomisk och därmed konkurrensmässig fördel jämfört med dem som inte får sådant stöd. Sådant stöd kan följaktligen snedvrida konkurrensen och betraktas som statligt stöd. 8. I fördraget erkänns hur ytterst viktigt kulturfrämjandet är för Europeiska unionen och dess medlemsstater genom att kulturen finns med bland de unionspolitikområden som uttryckligen nämns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget). I artikel i EUF-fördraget föreskrivs följande: Unionens insatser ska syfta till att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja och komplettera deras verksamhet när det gäller [ ] -konstnärligt och litterärt skapande, även inom den audiovisuella sektorn. 9. I artikel i EUF-fördraget föreskrivs följande: Unionen ska beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördragen, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald. 10. I artikel i EUF-fördraget förbjuds stöd som beviljas av en medlemsstat, eller med hjälp av statliga medel, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna. Kommissionen kan dock undanta vissa typer av statligt stöd från detta förbud. Ett av dessa undantag anges i artikel d i EUFfördraget, vilket avser stöd för att främja kultur om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. 11. I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget, är det i första hand medlemsstaternas ansvar att definiera begreppet kulturell verksamhet. Vid bedömningen av en ordning för stöd till den audiovisuella sektorn är kommissionens uppgift begränsad till att kontrollera om en medlemsstat har fungerande, effektiva kontrollrutiner för att undvika uppenbara fel. 12. Såsom förklaras närmare i avsnitt 3 är tanken att man ska tillämpa en kulturell urvalsprocess för att fastställa vilka audiovisuella verk som bör få stöd eller en kulturell profil som alla audiovisuella verk måste ha för att kunna få stöd. Kommissionen noterar att det faktum att en film är kommersiell inte hindrar att den också är kulturell. Detta 2

4 ligger i linje med Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar Bedömningskriterierna för statligt stöd för produktion av filmer och andra audiovisuella verk fastställdes ursprungligen i 2001 års filmmeddelande 2. Giltighetstiden för dessa kriterier förlängdes , och och löpte ut efter offentliggörandet av detta meddelande. 14. Med hänsyn till ett antal nya trender som uppstått sedan 2001 vill man med detta meddelande garantera att den europeiska publiken erbjuds ett i kulturellt hänseende mer varierat utbud av audiovisuella verk genom att utvidga meddelandets tillämpningsområde till att omfatta samtliga aspekter, från koncept till leverans till publiken, begränsa möjligheten att ålägga territoriella åtaganden om produktionsutgifter, kontrollera konkurrensen mellan medlemsstaterna om att använda statligt stöd för att locka till sig inkommande investeringar från viktiga produktioner, och hänvisa till de initiativ som kommissionen tagit för att öka spridningen av europeiska filmer och ge dem en större publik till förmån för såväl den audiovisuella branschen i Europa som för medborgarna. 2. DE BERÖRDA VERKSAMHETERNAS OMFATTNING 15. När det gäller vilka verksamheter detta meddelande omfattar fokuserade kriterierna för statligt stöd i 2001 års filmmeddelande på filmproduktion. Vissa medlemsstater erbjöd emellertid också stöd till andra relaterade verksamheter som föll utanför kriterierna i 2001 års filmmeddelande, såsom manusskrivning, utveckling, filmdistribution eller främjande av filmkonsten (t.ex. för filmfestivaler). I dessa fall har kommissionen tillämpat kriterierna i filmmeddelandet som referens för att bedöma stödets nödvändighet, proportionalitet och relevans, alltid när sådant stöd anmälts till kommissionen. 16. Syftet att skydda och främja Europas kulturella mångfald i filmer genom audiovisuella verk kan endast uppnås om dessa verk ses av publik. Stöd enbart till produktion riskerar att öka utbudet på audiovisuellt innehåll utan garanti för att det audiovisuella verket distribueras och marknadsförs på rätt sätt. Det är därför nödvändigt och lämpligt att stöd kan omfatta alla aspekter av filmskapande, från koncept till leverans till publiken I artikel 4.4 i konventionen fastslås följande: Kulturella aktiviteter, varor och tjänster: aktiviteter, varor och tjänster vilka [ ] införlivar eller förmedlar kulturyttringar, oberoende av sitt eventuella handelsvärde. Kulturella aktiviteter kan vara ett mål i sig eller bidra till produktion av kulturella varor och tjänster. Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion, EGT C 43, , s. 6. EUT C 123, , s. 1. EUT C 134, , s. 5. EUT C 31, , s. 1. 3

5 Stödet till sådan verksamhet och nivån på detta stöd bör vara kopplat till audiovisuella verk som är berättigade till stöd för att främja kultur. 17. Bortsett från stöd som uttryckligen beviljas för manusskrivning, utveckling, distribution eller marknadsföring bör allt stöd som beviljas för ett visst audiovisuellt verk bidra till den samlade budgeten för detta verk. Producenten bör fritt kunna välja de poster i budgeten som kommer att användas i andra medlemsstater. Öronmärkning av stöd för vissa komponenter i filmbudgeten skulle kunna leda till en nationell favorisering av de sektorer som tillhandahåller de specifika verk som beviljas stöd, vilket vore oförenligt med fördraget. 18. Vissa medlemsstater erbjuder även biografstöd, t.ex. till stöd för landsbygdsbiografer eller oberoende biografer i allmänhet eller till stöd för deras omställning till digital filmproduktion. Det är dock i regel fråga om små stödbelopp, vilket betyder att landsbygdsbiografer och oberoende biografer bör få sitt stödbehov tillgodosett i tillräcklig utsträckning av stöd som omfattas av förordningen om stöd av mindre betydelse 6. Stöd till små och medelstora företag för investeringar i renovering kan också uppfylla villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen 7. Om det finns särskilda omständigheter som skulle motivera mer stöd bör detta bedömas från fall till fall. Därför anser kommissionen att särskilda regler inte behöver fastställas för driftstöd eller investeringsstöd till biografer. 19. Vissa medlemsstater stödjer audiovisuella projekt som går längre än det traditionella konceptet film- och tv-produktioner, särskilt interaktiva produkter som transmedia eller spel. Transmedialt berättande (berättande över flera plattformar eller berättande i olika medier) är en teknik där berättandet sker via flera plattformar och flera format med hjälp av digital teknik, t.ex. filmer och spel. Väsentligt i sammanhanget är att dessa innehållsbitar hänger samman med varandra 8. Eftersom transmediala projekt är oupplösligt förenade med produktionen av en film anses filmproduktionskomponenten vara ett audiovisellt verk inom ramen för detta meddelande. 20. Spelsektorn kommer att öppna stora möjligheter för Europa under de närmaste åren. De har andra egenskaper än filmer när det gäller produktion, distribution, marknadsföring och konsumtion. Alla spel kan inte nödvändigtvis klassificeras som audiovisuella verk eller kulturprodukter. Därför kan reglerna för filmproduktion inte auomatiskt tillämpas på spel. Dessutom har inte kommissionen samma kritiska massa av beslut inom spelsektorn som den har inom film- och tv-sektorn i statliga stödärenden. Det vore därför förhastat att ta med spelsektorn i detta meddelande, som följaktligen inte omfattar stöd till den sektorn. Alla åtgärder till stöd för spel som inte uppfyller villkoren i gruppundantagsförordningen eller förordningen om stöd av mindre betydelse kommer även i fortsättningen att behandlas från fall till fall. Om det kan visas att en stödordning med inriktning på kulturella och lärorika spel är nödvändig kommer kommissionen att tillämpa stödnivåkriterierna i detta meddelande på motsvarande sätt Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse (EUT L 379, , s. 5). Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning), EUT L 214, , s. 3. Detta ska inte förväxlas med plattformsöverskridande mediefranchise, uppföljare eller bearbetningar i traditionell mening. 4

6 3. TERRITORIELLA UTGIFTSÅTAGANDEN 21. Territoriella utgiftsåtaganden som innebär att filmproducenter åläggs att använda en viss del av filmproduktionsbudgeten inom ett visst geografiskt område har varit en kontroversiell fråga ända sedan kommissionen började granska filmstödordningar års filmmeddelande gav medlemsstaterna möjlighet att bestämma att upp till 80 % av hela budgeten för en viss film måste användas inom deras territorium. 22. Territoriella villkor fragmenterar den inre marknaden för audiovisuell produktion. Kommissionen måste dock se till att principerna i fördraget respekteras när den bedömer statliga stödordningar 9. Med det territoriella kriteriet i 2001 års filmmeddelande gjordes ett undantag från dessa principer för att säkerställa att det alltid finns tillgång till den mänskliga kompetens och den tekniska expertis som behövs för att skapa kultur i den medlemsstat som tillhandahåller stödet. 23. Kommissionen medger att hänsyn måste tas till filmindustrins särdrag, särskilt den extrema rörlighet den präglas av. I viss mån är dessa villkor därför nödvändiga för att upprätthålla en kritisk massa av infrastruktur för filmproduktion i den medlemsstat eller region som beviljar stödet. 24. Kommissionen har också låtit göra en undersökning av de ekonomiska och kulturella konsekvenserna av territoriella villkor i filmstödordningar. Denna undersökning blev klar I 2009 års förlängning av filmmeddelandet konstateras det att resultatet av undersökningen på det hela taget var osäkert: varken positiva eller negativa effekter av territoriella villkor kunde bekräftas. Det kunde inte heller påvisas att stränga territoriella villkor ger tillräckligt positiva effekter som kan motivera de gällande restriktionsnivåerna. Dessutom är det i dag möjligt att spela in och redigera filmer i olika länder utan att den tekniska eller kulturella kvaliteten tar skada, eftersom största delen av efterproduktionen av filmer och audiovisuella verk numera görs digitalt (vilket inte var fallet 2001). 25. Därför bör det utgiftsbelopp som är bundet av territoriella villkor ha åtminstone ett proportionellt samband med en medlemsstats faktiska ekonomiska åtagande och inte med den totala produktionsbudgeten. Det inte är proportionellt om medlemsstater kräver att filmproducenter ska använda 80 % av produktionsbudgeten inom sitt territorium, oavsett tillgängligt stödbelopp 11. Det verkar således lämpligare att basera de maximala territoriella utgiftsåtagandena på stödbeloppet än på produktionsbudgeten. 26. Kommissionen anser att medlemsstaterna får kräva att upp till 100 % av det stöd som ges för produktion av ett visst audiovisuellt verk används i den medlemsstat som Principerna i fördraget hindrar inte medlemsstater från att kräva att upp till 100 % av produktionsbudgeten används i EES. Det skulle inte fragmentera den inre marknaden eftersom det inte skulle binda stödet vid någon viss del av EES Study on the Economic and Cultural Impact, notably on Co-productions, of Territorialisation Clauses of State aid Schemes for Films and Audiovisual Productions, Exempel: en producent gör en film med en budget på 10 miljoner euro och ansöker om stöd för en ordning som tillhandahåller högst 1 miljon euro per film. Det är orimligt att utesluta filmen från stödordningen av det skälet att producenten inte väntar sig att använda minst 8 miljoner euro av produktionsbudgeten i den medlemsstat som tillhandahåller stödet. 5

7 tillhandahåller stödet 12. Dessutom anser den att alla produktionsutgifter inom EES måste berättiga till stöd från audiovisuella stödordningar där stödnivån baseras på produktionsutgifterna inom ett visst geografiskt område, t.ex. skattelättnader för film KONKURRENS FÖR ATT LOCKA STORA UTLÄNDSKA PRODUKTIONER 27. När 2001 års filmmeddelande antogs förekom ännu inte fenomenet att medlemsstater med hjälp av filmstöd försöker locka till sig stora utländska filmprojekt för att få dem producerade inom sitt eget territorium. Sedan dess har flera medlemsstater infört stödordningar med det uttalade syftet att fånga in en större andel rörliga filmprojekt. Alla dessa stödordningar uppfyllde med lätthet 2001 års kriterier för bedömning av statligt stöd eftersom stödet var avsett för en kulturprodukt, omfattade territoriella utgiftskrav på upp till 80 % av produktionsbudgeten, stödnivåerna låg klart under 50 % och de stödberättigande utgifterna omfattade alla typer av produktionsutgifter i medlemsstaten. 28. Synpunkter som inkommit i samband med det offentliga samråd som föregick detta meddelande tyder på att det främsta syftet med den här typen av stöd är att locka produktioner med hög profil till Europa i global konkurrens med inspelningsplatser och anläggningar i Förenta staterna, Kanada, Nya Zeeland och Australien. De som deltog i samrådet höll med om att dessa produktioner var nödvändiga för att upprätthålla en audiovisuell infrastruktur av hög kvalitet, främja användningen av studioanläggningar, utrustning och personal av hög klass samt bidra till överföring av teknik, know-how och sakkunskap. Om dessa inspelningsanläggningar delvis kunde användas för utländska produktioner skulle det bidra till att upprätthålla kapacitet att genomföra europeiska produktioner av hög klass och hög kvalitet. 29. Utländska produktioner kan ha en varaktig effekt på den audiovisuella sektorn i Europa eftersom de i regel i stor utsträckning använder sig av lokal infrastruktur och lokala skådespelare. På det hela taget kan detta ha en positiv effekt på den nationella audiovisuella sektorn. Det bör även noteras att många av de filmer som anses vara viktiga tredjelandsprojekt i själva verket är samproduktioner som också europeiska producenter medverkar i. Därmed skulle stöd av detta slag också gagna europeiska audiovisuella verk och bevara anläggningar för inhemsk filmproduktion. Kommissionen är dock oroad över att medlemsstaterna i allt större omfattning använder offentlig finansiering för att konkurrera med varandra och inte bara med tredjeländer för att locka till sig filmproduktioner. Även om detta stöd till utländska produktioner sannolikt också tjänar syftet att främja kultur, är frågan vanligtvis inte om dessa audiovisuella verk kommer att produceras överhuvudtaget utan snarare var det kommer att ske. 30. Vid tillämpningen av artikel 107 i EUF-fördraget är det tillräckligt att det finns en risk för snedvridning av konkurrensen, som helt klart föreligger i det här fallet och som Det betyder att en film inte får uteslutas från en stödordning bara därför att man inte kommer att använda mer än 100 % av stödbeloppet lokalt (kriterium för stödberättigande). Detta hindrar inte att en urvalskommitté ger stödet till de filmer som den anser vara mest förtjänta av det bland de projektförslag som kommit in. Generellt är produktionsutgifterna för filmproduktioner som får stöd genom en filmstödordning i praktiken ofta större än stödbeloppet. I alla händelser har medlemsstaterna ingen skyldighet att ålägga filmproducenter några territoriella utgiftsåtaganden.. Medlemsstaterna kan dock kräva att upp till 100 % av produktionsstödet används inom deras territorium. 6

8 skulle vara väsentligt mindre om produktionsutgifterna åtminstone inom EES vore stödberättigande som referens för stödnivån i stödordningar för den audiovisuella sektorn. 31. Om kommissionen ändå anser att sådant stöd i princip kan vara förenligt med artikel d i EUF-fördraget som stöd för att främja kultur, måste vissa gränser dras. Stödbeloppen kan vara mycket höga (tänk bara på de enorma budgetarna för stora tredjelandsproduktioner. Ett tak för stödet garanterar att andra parametrar för lokaliseringsbeslutet, t.ex. kvaliteten på lokala filmbesättningar, scener och tekniska arrangemang, förblir avgörande och att konkurrensen huvudsakligen sker på grundval av pris och kvalitet och inte på grundval av statligt stöd. 32. Kommissionen anser därför att det är lämpligt att utarbeta olika standarder för europeiska filmer och andra filmer. Om en stödordning står öppen för filmer och tvproduktioner som inte motsvarar definitionen av ett europeiskt verk (se bilagan) bör den högsta tillåtna stödnivån sänkas för filmer med större budget, utifrån en regressiv skala. 33. Detta kommer att begränsa en eventuell snedvridande effekt på konkurrensen samtidigt som möjligheten finns kvar att stärka den lokala audiovisuella sektorn i syfte att indirekt främja europeiska filmproduktioner. Samtidigt undviker man att budgetar som används för en kapplöpning med hjälp av statligt stöd ökar ytterligare. 5. ÖKA SPRIDNINGEN OCH UTBUDET AV EUROPEISKA FILMER 34. Den digitala revolutionen erbjuder möjligheter eftersom den ger publiken allt bättre tillgång till audiovisuella produktioner och gör det möjligt för europeiska filmer att nå en större publik. Grönboken om distribution av audiovisuella verk 14 har satt igång en diskussion om huruvida det finns ett behov av ändringar, bl.a. av den rättsliga ramen, för att rättighetshavare, användare och medborgare ska kunna dra nytta av den potential som finns på den digitala inre marknaden Ordningsföljden för releasefönster 35. Flera av dem som deltog i det första offentliga samrådet noterade att vissa medlemsstater ålägger villkor för när och var det understödda audiovisuella verket får släppas ut (s.k. releasefönster 15 ) som ett villkor för stöd. Enligt domstolens rättspraxis är sådana restriktioner förenliga med fördraget om de har till syfte att främja filmproduktion i sig och inte går längre än vad som är nödvändigt för att garantera att det eftersträvade målet ska kunna nås 16. De kommersiella aspekterna av strategin för distribution och marknadsföring kan dock variera beroende på vilket audiovisuellt verk det är fråga om. Obligatoriska releasefönster som ett villkor för stödet kan hindra audiovisuella verks synlighet och spridning. Det rekommenderas att medlemsstaterna inte inför onödiga begränsningar av distributionen och marknadsföringen av ett audiovisuellt verk som ett villkor för stöd KOM(2011) 427 slutlig. Restriktionerna gäller särskilt releaseordningen via biografer, betal-tv, hemvideoförsäljning, hemvideouthyrning, gratis-tv och beställvideo. Dom av den 11 juli 1985 i mål 60-61/84, Cinetheque SA,, REG 1985, s

9 5.2. Öka det internationella utbudet av filmer på nätet 36. Det kan hända att filmdistributörer kombinerar rättigheter till visning av filmer på nationell grund, det visade redan det första offentliga samrådet. I regel köper de visningsrättigheterna under förproduktionsfasen och spelar därför en avgörande roll för finansieringen av filmen. Producenter är ofta beroende av förhandsförsäljningen av sina rättigheter och försöker därför maximera sina intäkter på kort sikt genom att sälja alla rättigheter till olika geografiska områden med ensamrätt (teaterrättigheter, sändningsrättigheter, digitala rättigheter osv.). Programföretag kräver ofta exklusiva digitala rättigheter utöver sändningsrättigheterna. 37. Få europeiska filmer distribueras utanför det område där de har producerats. Medlemsstaterna rekommenderas att främja den gränsöverskridande tillgången till europeiska filmer, och de skulle t.ex. som villkor för stöd kunna uppmana rättighetshavare att till tredje man upplåta näträttigheterna till sådana objekt (inklusive sådana geografiska områden) som dessa annars inte skulle kunna utnyttja. Detta skulle också främja konkurrens, innovativa modeller för online-företag och internationell tillgång till filmer på nätet. 38. I vidare bemärkelse kommer kommissionen att som uppföljning av grönboken om audiovisuella verk undersöka om den rättsliga ramen, med hänsyn tagen till en högre skyddsnivå för rättighetshavare, bör ändras för att främja distributionen av audiovisuella verk över nätet. Förslaget till rådets rekommendation om europeisk film i den digitala tidsåldern handlar om hur man ska kunna främja lämpliga metoder, bl.a. genom att öka öppenheten i samband med rapportering och betalningar. En sådan öppenhet skulle öka tillförsikten bland skådespelarna och bidra till att utveckla den digitala distributionen Filmarvet 39. Filmer bör samlas in, bevaras och finnas tillgängliga för kommande generationer för kultur- och utbildningsändamål. Därför rekommenderas medlemsstaterna att som villkor för stöd kräva att producenter deponerar en kopia av den understödda filmen som lämpar sig för långvarig förvaring i den institution som det stödgivande organet utsett att bevara filmarvet, och att medlemsstaterna stöder producenterna i detta sammanhang BEDÖMNING AV STÖDET FÖRENLIGHET 40. När kommissionen bedömer ordningar för stöd till filmverk och tv-program kontrollerar den på grundval av ovanstående överväganden - för det första om stödordningen följer principen om allmän lagenlighet, dvs. kommissionen måste kontrollera att stödordningen inte innehåller bestämmelser som strider mot EUF-fördragets bestämmelser på andra områden än statligt stöd, - för det andra om stödordningen uppfyller de särskilda förenlighetskriterier för stöd som anges nedan. 17 Medlemsstaterna utser institutioner för bevarande av filmarvet för att samla in, bevara och göra filmarvet tillgängligt för kultur- och undervisningsändamål. Medlemsstaterna har listat sina institutioner för filmarv i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om filmarvet. Listan finns tillgänglig på följande adress: 8

10 6.1. Allmän lagenlighet 41. Kommissionen måste först kontrollera att stödet följer principen om allmän lagenlighet och att villkoren för stödberättigande och tilldelningskriterierna inte innehåller klausuler som strider mot EUF-fördraget på andra områden än statligt stöd. Detta innebär att garantera att EUF-fördragets principer om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet, fri rörlighet för varor, fri rörlighet för arbetstagare, fri etableringsrätt, frihet att tillhandahålla tjänster och fri rörlighet för kapital har respekterats (artiklarna 18, 34, 36, 45, 49, 54, 56 och 63 i EUF-fördraget). Kommissionen ser till att dessa principer iakttas i samband med tillämpningen av konkurrensreglerna när de bestämmelser som strider mot dessa principer inte kan hållas isär från stödordningens funktion. 42. I enlighet med ovan angivna principer får stödordningar t.ex. inte förbehålla stödet enbart landets egna medborgare, innehålla krav på att stödmottagarna är nationella företag etablerade enligt nationell bolagsrätt (företag som är etablerade i en medlemsstat och verksamma i en annan genom en permanent filial eller agentur måste ha rätt till stöd; vidare får agenturkravet endast tillämpas beträffande utbetalning av stödet och får aldrig leda till en skyldighet att etablera mer än ett driftsställe inom en viss medlemsstats territorium), innehålla krav på att anställda i utländska företag som tillhandahåller filmproduktionstjänster ska följa nationella arbetsrättsliga normer, på ett otillbörligt sätt begränsa stödmottagares frihet att förvärva varor och tjänster någonstans på den inre marknaden; i en stödordning för filmproduktion kan dock ställas som villkor att en andel på högst 100 % av stödbeloppet används inom ett visst geografiskt område i den stödbeviljande medlemsstaten, förutsatt att denna andel utgör högst 50 % av produktionsbudgeten Särskilda bedömningskriterier enligt artikel d i EUF-fördraget 43. Syftet med att stödja produktionen av europeiska audiovisuella verk och se till att det finns nödvändig infrastruktur för att producera och visa dem är att forma europeiska kulturella identiteter och slå ett slag för den kulturella mångfalden. Därför är syftet med stödet att främja kultur. Sådant stöd kan vara förenligt med fördraget enligt artikel d i EUF-fördraget. Företag inom filmproduktions- och tv-produktionssektorn kan också omfattas av andra typer av stöd som beviljas på grundval av artikel a och c i EUF-fördraget (t.ex. regionalstöd, stöd till små och medelstora företag, FoU-stöd, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd), inom de högsta tillåtna stödnivåerna i fråga om kumulering av stöd. 44. I fråga om ordningar för stöd till manusskrivning, utveckling, produktion, distribution och främjande av audiovisuella verk som omfattas av detta meddelande kommer kommissionen att granska följande kriterier för att bedöma om stödordningen är förenlig med fördraget enligt artikel d i EUF-fördraget: (1) Stödet ska avse en kulturprodukt. Varje medlemsstat garanterar, genom en effektiv kontroll för att undvika uppenbara fel, att innehållet i den understödda produktionen är kulturellt enligt sina egna nationella kriterier. Detta sker antingen genom att en panel väljer ut filmförslag eller, om en sådan urvalsprocess inte 9

11 finns, att man fastställer en lista med kulturkriterier mot vilka varje audiovisuellt verk ska kontrolleras. (2) Om det audiovisuella verk som ska stödjas är ett europeiskt verk 18 måste stödnivån i princip begränsas till 50 % av produktionsbudgeten, i syfte att stimulera normala kommersiella initiativ. Om flera stödordningar tillämpas på samma kostnad måste den ackumulerade stödnivån vara begränsad till 50 %. Mot bakgrund av vikten av att producenter från olika medlemsstater samarbetar kring produktionen av europeiska verk som ses i flera medlemsstater och i överensstämmelse med artikel i EUF-fördraget får stödnivån uppgå till 60 % för gränsöverskridande produktioner som finansieras av mer än en medlemsstat och omfattar producenter från mer än en medlemsstat. Smala audiovisuella verk 19 och samproduktioner som omfattar länder från OECD:s DAC-lista 20 är undantagna från dessa begränsningar. Filmer vars enda originalversion är på det nationella språket i små medlemsstater med liten befolkning och inom ett begränsat språkområde under alla omständigheter kan betraktas som smala audiovisuella verk i detta sammanhang. (3) I princip finns det ingen gräns för stöd till manusskrivning eller utveckling. Om det resulterande manuset eller projektet slutligen blir film inkluderas kostnaderna för manusskrivning och utveckling därefter i produktionsbudgeten och beaktas vid beräkningen av den högsta tillåtna stödnivån för det audiovisuella verket i enlighet med punkt 2 ovan. (4) Kostnaderna för att distribuera och marknadsföra europeiska audiovisuella verk som berättigar till produktionsstöd kan stödjas upp till samma stödnivå som var eller skulle ha kunnat vara fallet för produktionen av dessa. (5) Om det audiovisuella verk som ska stödjas däremot inte är något europeiskt verk 21 bör stödet begränsas till följande gradvis minskande stödnivåer i förhållande till produktionsbudgeten: (6) Del av produktionsbudgeten Högsta tillåtna stödnivå Under 10 miljoner euro 50.00% miljoner euro 30.00% Enligt definitionen i bilagan till detta meddelande. T.ex. kortfilmer, filmer som gjorts av förstagångsregissörer eller andragångsregissörer, dokumentärfilmer eller lågbudgetverk eller verk som på något annat sätt är smala i kommersiellt hänseende. DAC-listan visar alla länder och geografiska områden som är berättigade till officiellt utvecklingsbistånd. Det är fråga om låg- och medelinkomstländer som fastställs på grundval av de uppgifter om bruttonationalinkomsten (BNI) per capita som offentliggjorts av Världsbanken. G8- medlemmar, EU-medlemmar eller länder med ett fastslaget datum för anslutning till EU kan dock inte vara sådana länder. Listan omfattar också alla de minst utvecklade länderna enligt Förenta nationernas definition. Se Enligt definitionen i bilagan till detta meddelande. 10

12 Över 20 miljoner euro 10.00% (7) Bortsett från stöd till manusskrivning och utveckling är stöd för särskild produktionsverksamhet (t.ex. efterproduktion eller själva filminspelningen) inte tillåtet. Syftet är att garantera att stödet har en neutral stimulanseffekt och att undvika att verksamheten i fråga skyddas i en medlemsstat eller lockas till andra medlemsstater. 45. Vid bedömningen av om den högsta tillåtna stödnivån respekteras ska hänsyn tas till det samlade offentliga stöd som medlemsstaterna beviljar för den verksamhet eller det projekt som understöds, oavsett om stödfinansieringen kommer från lokala, regionala eller statliga källor eller från unionen. Medel som beviljas direkt inom ramen för EUprogram, t.ex. Media-programmet, utan att medlemsstater är involverade i beslutet om att bevilja dem utgör inte statliga medel. Därför tas sådana medel inte med i beräkningen av de högsta tillåtna stödnivåerna. 7. LÄMPLIGA ÅTGÄRDER 46. Som lämpliga åtgärder enligt artikel i EUF-fördraget föreslår kommissionen att medlemsstaterna anpassar sina befintliga stödordningar för filmfinansiering till detta meddelande inom tolv månader efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Medlemsstaterna bör inom en månad efter offentliggörandet av meddelandet i Europeiska unionens officiella tidning bekräfta för kommissionen att de godkänner de föreslagna lämpliga åtgärderna. Om svar uteblir kommer kommissionen att utgå från att den berörda medlemsstaten inte samtycker. 8. ANSÖKAN 47. Detta meddelande kommer att tillämpas från och med dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Det kommer att ersätta bestämmelserna om statligt stöd i 2001 års filmmeddelande. 48. Från och med att detta meddelande offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning kommer kommissionen att tillämpa det på alla anmälda stödåtgärder den har att fatta beslut om, även om stödåtgärderna anmälts före offentliggörandet. 49. I enlighet med kommissionens tillkännagivande om vilka regler som är tillämpliga för att avgöra om ett statligt stöd är olagligt 22 kommer kommissionen vid oanmält stöd att tillämpa a) detta meddelande, om stödet har beviljats efter det att meddelandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. b) 2001 års filmmeddelande i övriga fall. 22 EGT C 119, , s

13 Bilaga Ett europeiskt audiovisuellt verk är alla verk som uppfyller följande villkor: - Verket ska till övervägande del ha producerats av en eller flera producenter etablerade i Europeiska unionen/ees. För att kunna betraktas som faktiska producenter måste produktionsbolagen anges som producenter i listan över medverkande. Även andra faktorer, som konstnärlig kontroll, innehav av filmrättigheter och andel av vinsten kan beaktas vid fastställandet av vem den faktiska producenten är, och - verket ska produceras med stort deltagande av branschfolk som är medborgare eller bosatta i medlemsstater i Europeiska unionen/ees. Stort deltagande definieras som mer än 50 procent av poängen i nedanstående tabell (t.ex. tio eller fler poäng när det gäller spelfilm eller störst andel poäng om det sammanlagda poängantalet är lägre än 19, vilket normalt gäller dokumentärfilmer eller animerade filmer där alla kategorier vanligtvis inte ingår i listan över medverkande): Europeiska inslag Poäng Regissör 3 Manusförfattare 3 Kompositör 1 Skådespelare 1 2 Skådespelare 2 2 Skådespelare 3 2 Konstnärlig 1 ledare/produktionsde signer Chefsfotograf 1 Filmklippare 1 Ljud 1 Inspelningsplats 1 Laboratorium 1 Totalt 19 12