Revisorernas redogörelse 2015
|
|
- Mikael Ek
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisorernas redogörelse 2015
2 Innehållsförteckning Revisionen i Norrbottens läns landsting... 3 Lagstiftning och god revisionssed...3 ger innehållet...3 Den årliga revisionsprocessen...3 Riskanalys är vägledande...3 Redogörelse för genomförda granskningar Omhändertagande av depression och ångest (bilaga 2)...4 Granskning av landstingsstyrelsen ekonomiska styrning och kontroll (bilaga 3)...4 Övertidsarbete inom hälso- och sjukvården (bilaga 4)...5 Delårsrapport per augusti 2015 (bilaga 5)...5 Granskning av landstingsstyrelsens styrning, ledning, uppföljning och kontroll av pågående investeringsprojekt (bilaga 6)...5 Granskning av inhyrd personal (bilaga 7)...6 Granskning av palliativ vård samverkan mellan landsting och kommun (bilaga 8)...6 Granskning av eftervård vid hjärtinfarkt (bilaga 9)...7 Rehabilitering efter stroke (bilaga 10)...7 Våld i nära relation (bilaga 11)...8 Omhändertagande och vård vid depression och ångest, del II (bilaga 12)...8 Landstingsstyrelsens ansvarsutövande...9 Fullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande (bilaga 13-15)...9 Hälso- och sjukvårdsberedningarna nord, mitt, syd och öst (bilaga 13)...9 Programberedningen (bilaga 14)...10 Regionala beredningen (bilaga 15)...10 Patientnämndens ansvarsutövande (bilaga 16)...11 Granskning av årsredovisning 2015 (bilaga 17)...11 Förstudier...11 Revisorerna på landstingets hemsida...11
3 Revisionen i Norrbottens läns landsting I den representativa demokratin utkräver medborgarna ansvar vid val till fullmäktige. Fullmäktige utkräver sedan, genom en årlig process, ansvar av styrelse, beredningar och nämnder. Landstingsrevisionen i Norrbottens läns landsting är fullmäktiges organ för att med oberoende, saklighet och integritet främja och granska verksamheten i styrelse, fullmäktigeberedningar och patientnämnd. Uppdraget är ytterst att komma med förslag vad gäller ansvarsfrihet för styrelsen, fullmäktigeberedningar, patientnämnd och enskilda förtroendevalda. Enligt Norrbottens läns landstings reglemente väljer landstingsfullmäktige 9 förtroendevalda ledamöter. Bland de förtroendevalda revisorerna utser landstingsfullmäktige även lekmannarevisorer, vilka har ett självständigt uppdrag att granska landstingets bolag som helt eller delvis ägs av Norrbottens läns landsting. Lagstiftning och god revisionssed ger innehållet Uppdraget som förtroendevald revisor skiljer sig på flera sätt från andra politiska uppdrag. Revisorerna är självständiga i förhållande till varandra, men strävar efter att i enighet ta ställning i revisionsarbetet och arbeta gemensamt och samordnat utifrån god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna ska med oberoende, objektivitet och integritet granska och främja landstingets verksamhet. Revisorernas uppdrag regleras genom kommunallagen, aktiebolagslagen, god sed för kommunal revision samt det av landstingsfullmäktige fastställda revisionsreglementet. I kommunallagen fastställs att granskningen ska ske årligen och i den omfattning som följer av god revisionssed. Revisorerna ska årligen pröva om: Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Räkenskaperna är rättvisande. Styrelsen och nämndernas interna kontroll är tillräcklig. God revisionssed är de principer och tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna vid kommunal revision. God sed regleras inte i lag utan utformas och utvecklas av normbildare som t.ex. Sveriges Kommuner och landsting (SKL). God sed kan sägas ta vid där lagstiftningen slutar. Den årliga revisionsprocessen Den årliga revisionsprocessen omfattar ett flertal steg. Den börjar med en revisionsplanering som består av omvärldsanalys, riskanalys och upprättande av den årliga revisionsplanen. Därefter genomförs de i revisionsplanen fastställda revisionsinsatserna. Revisionsprocessen avslutas med att årets alla granskningar analyseras och bedöms. Då prövar revisorerna om landstingsstyrelse, fullmäktigeberedningar och patientnämnd har fullgjort sina uppdrag. En revisionsberättelse upprättas som lämnas till fullmäktige. I revisionsberättelsen uttalar sig revisorerna om ansvarsfrihet bör tillstyrkas och om fullmäktiges mål för verksamheten har uppfyllts under året. Som bilaga till revisionsberättelsen upprättas även revisorernas redogörelse för Riskanalys är vägledande Alla delar av landstingets verksamhet ska årligen granskas av revisorerna. De resurser som avsätts för revisionen måste dock prioriteras till de områden som revisorerna anser som mest angelägna. Här är utgångspunkten den övergripande riskanalysen som revisorerna årligen låter göra. Analysen ligger till grund för prioritering av revisionsårets granskningsinsatser. Meningen är att revisionsarbetet ska inriktas på sådana väsentliga områden där risker konstateras eller befaras, vilka kan påverka verksamhetens inriktning, förvaltning och redovisning eller påverka förtroendet för landstinget som organisation. Landstingets revisorer genomför därför en gång per år en övergripande riskanalys. För 2015 medförde analysen prioriterade granskningar som sammanfattas i nedanstående redogörelse. 3 Revisorernas årsredogörelse 2015
4 Redogörelse för genomförda granskningar 2015 Nedan lämnas en redogörelse över granskningar som genomförts under revisionsåret Omhändertagande av depression och ångest (bilaga 2) Granskningen syftade till att bedöma om landstingsstyrelsen tillser att vården av personer med depression och ångest är ändamålsenlig. Vår granskning visade att vården av personer med depression och ångest inte är ändamålsenlig. Utifrån granskningen gör vi följande bedömningar: Implementering av de Nationella riktlinjerna för depression och ångest inom landstinget går långsamt. Ingen expertgrupp har utsetts för att implementera dessa riktlinjer. Enligt beslut av landstingsdirektören ska expertgrupper finnas för att utgöra mottagare av nationella riktlinjer samt stödja införandet av sådana riktlinjer inom landstingets hälso- och sjukvård. Gränsdragningen mellan vuxenpsykiatrin och primärvården vad gäller omhändertagande av personer med depression och ångest är inte tydlig. Rutiner för remisshantering från primärvården till specialistpsykiatrin är inte klarlagda. Det finns kontinuitetsproblem, både inom primärvården och vuxenpsykiatrin, vilket innebär att patienter med psykiska problem ofta får träffa olika läkare under vård- och behandlingsprocessen. Granskning av landstingsstyrelsen ekonomiska styrning och kontroll (bilaga 3) Granskningen syftade till att ge landstingets revisorer ett underlag för sin bedömning av ansvarsprövningen samt bedömning om landstingsstyrelsen verkar för en i sammanhanget tillräcklig ekonomisk styrning och kontroll. Vår granskning visade att landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll inte är tillräcklig. Utifrån granskningen gör vi följande bedömningar: Det prognostiserade helårsresultatet i delårsrapporten är inte förenligt med de finansiella målen för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Bedömningen baseras på att inget av måtten når måluppfyllelse per sista april. Vidare bedöms trenden för måluppfyllelsen överlag som nedåtgående. Det går inte heller utläsa några tydliga tecken på att fullmäktiges strategiska mål om en ekonomi som ger handlingsfrihet och inte belastar kommande generationer kommer att uppfyllas för I divisionernas månadsrapporter per april följs redovisade, genomförda och planerade sparåtgärder upp i enlighet med landstingsstyrelsens regler. Vi konstaterar dock att endast tre av sex divisioner kommer att uppnå sina planerade besparingar, vilket motsvarar 56 procent av beslutade sparpaket. Divisionerna har redovisat ytterligare sparåtgärder utifrån lämnade prognoser per sista april. Utifrån lämnad helårsprognos samt de redovisade sparåtgärderna och dess måluppfyllelse bedöms däremot inte de åtgärderna räcka till för att nå resultatmålet som fullmäktige fastställt för divisionerna år Landstingsstyrelsen har under året identifierat områden för kostnadsreduktioner, fastställt sparåtgärder och säkerställt uppföljning och rapportering av sparåtgärderna. Sparåtgärderna bedöms däremot inte leda till en ekonomi i balans Vi bedömer därför att styrelsen i dagsläget inte har en tillräcklig kontroll över besparingsarbetet. Delårsrapportens uppföljning och redovisning sker i enlighet med den strategiska planens intentioner för balanserad styrning. 4 Revisorernas årsredogörelse 2015
5 Delårsrapport per augusti 2015 (bilaga 5) Granskningen syftade till att ge underlag för en bedömning om delårsrapporteringen upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet i delårsrapporteringen är förenligt med fullmäktiges mål för en god ekonomisk hushållning. Vår granskning visade att den prognos som lämnas i delårsrapporten visar på att landstinget inte kommer att uppfylla kommunallagens krav på en ekonomi i balans för Övertidsarbete inom hälso- och sjukvården (bilaga 4) Granskningen syftade till att bedöma om landstingsstyrelsen har en tillräcklig intern kontroll gällande övertidsarbetets styrning, omfattning, utveckling och orsaker. Vår granskning visade att landstingsstyrelsen inte har en tillräcklig intern kontroll gällande övertidsarbetets styrning, omfattning, utveckling och orsaker. Utifrån granskningen gör vi följande bedömningar: Övertidens styrning sker, utöver lagstiftning och avtal, inom ramen för de mål styrelsen satt för arbetsmiljöarbetet. Riktlinjer för övertidsområdet är inte fullt ut kända i verksamheterna, vilket kan ge låg tillämpning och därigenom riskera den interna kontrollen. Styrelsen bör därför verka för ökad kännedom/tillämpning av gällande regler och riktlinjer. På landstingsövergripande nivå görs regelbunden uppföljning av övertiden i samband med månads/ tertialrapporter och årsredovisning. Uppföljningen är emellertid aggregerad och ger inte styrelsen mer precis information om hur övertiden uppstår och fördelas. Vi menar att landstingsstyrelsen, för att stärka sin interna kontroll av området, måste efterfråga en mer omfattande personalekonomisk redovisning. Granskningen visar också att landstingets övertidsuttag är ett symptom för en bristande tillgång på personal. Istället för att vara ett undantag, börjar uttag av övertid hos medarbetare nästan vara ett normaliserat sätt för verksamheterna att kunna verkställa sitt uppdrag. Därför är det av betydelse att landstingsstyrelsen, som ytterst ansvarig vårdgivare, säkerställer att de får tillräcklig information om de konsekvenser bristande tillgång på personal kan få, såväl för landstingets ekonomi, som för medarbetarna och för patientsäkerheten. Utifrån granskningen gör vi följande bedömningar: Det har inte framkommit några omständigheter som tyder på att landstingets delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Det prognosticerade resultatet är inte förenligt med målen i det finansiella perspektivet som fullmäktige fastställt för Inte heller den prognosticerade måluppfyllelsen avseende verksamheten är förenlig med de av fullmäktige fastställda strategiska målen för året. Granskning av landstingsstyrelsens styrning, ledning, uppföljning och kontroll av pågående investeringsprojekt (bilaga 6) Syftet med granskningen var att bedöma om landstingsstyrelsens styrning, ledning, uppföljning och kontroll av pågående investeringsprojekt var tillräcklig. Vår granskning visade att landstingsstyrelsens styrning, ledning och uppföljning av pågående projekt kan förbättras i vissa avseenden. Vi grundar vår bedömning på följande: Landstingsstyrelsen behöver ta ställning till vilka risker som de anser vara förknippade med byggnadsprojekt. Vi bedömer även att landstingsstyrelsen måste ta in detta i sitt internkontrollarbete, vilket innebär att styrelsen ska begära redogörelse för hur de olika riskerna omhändertas i verksamheten och bedöma om det behöver vidtas ytterligare åtgärder. 5 Revisorernas årsredogörelse 2015
6 Granskning av inhyrd personal (bilaga 7) Granskningen syftade till att ge underlag för bedömning av om upphandling och avrop av inhyrd personal sker på ett ändamålsenligt sätt samt om landstingsstyrelsens interna kontroll i sammanhanget är tillräcklig. Vår granskning visade att upphandling och avrop av inhyrd personal inte sker på ett ändamålsenligt sätt samt att landstingsstyrelsens interna kontroll i sammanhanget är otillräcklig. Vi grundar vår bedömning på följande: Granskningen visade att upphandlingsprocessen avseende inhyrd personal inte var ändamålsenlig då den aktuella upphandlingen inte byggde på en kravspecifikation som verksamheterna i tillräcklig omfattning varit delaktiga i att utarbeta. Inhyrning av personal endast delvis sker i enlighet med tecknade ramavtal och landstingets regelverk. Vi bedömer även att den interna kontrollen i samband med fakturahantering av inhyrd personal är otillräcklig. Verksamheterna fortsätter att i relativt hög utsträckning använda sig av icke avtalade leverantörer. Vi ser även att det har skett en viss försämring när det gäller avtalstroheten sedan vår förra granskning, år Vidare har lands-tingets regler för attest inte följts då ett flertal uppenbart felaktiga fakturor tillåtits passera. Vår bedömning är att landstingsstyrelsen, med anledning av revisorernas föregående granskning, ännu inte genomfört ändamålsenliga åtgärder. Bedömningen baseras på att inhyrningen av personal inte har minskat sedan vår förra granskning, trots att en uttalad målsättning om detta finns. Vi noterar samtidigt att landstinget är i en besvärlig situation då det stora behovet av att hyra in läkare och sköterskor bidrar till att inhyrningen till stor del sker på bemanningsföretagens villkor. Vi ser positivt på beslutet att inrätta en avropsfunktion med helhetsansvar för inhyrning av personal och löpande kontroller. Vi bedömer att denna åtgärd, om den fullt ut implementeras, har goda möjligheter att i framtiden öka kontrollen av leverantörer, fakturor och efterlevnad av avtal. Granskning av palliativ vård samverkan mellan landsting och kommun (bilaga 8) Granskningen syftade till att bedöma om samverkan gällande mål om att erbjuda personer en god vård under livets sista tid är tillräcklig. Vår granskning visar att samverkan inte är tillräcklig i alla delar. Vi grundar vår bedömning på följande: Landstingsstyrelsen har fastställt mål för området palliativ vård och har gett särskilt utredningsuppdrag inom området. Regelbunden rapportering sker till styrelsen utifrån målsättningar. Brister finns dock vad gäller implementering och tillämpning av det för länets kommuner och landstingets gemensamma handlingsprogram. Det gäller såväl diagnossättning som dokumentation av genomfört brytpunktssamtal och behandlingsstrategi. Dessutom brister det vad gäller att utse en fast vårdkontakt och/eller oklarheter om vem som är medicinskt ansvarig vilket kan innebära oklarheter för de aktörer som finns kring patienten och dennes anhöriga. Trots att ansvarsfördelningen mellan huvudmännen på en övergripande nivå är tydlig visar granskningen att det ändå är oklart för den personal som arbetar närmast patienten om vilka insatser en patient kan erhålla i hemmet. Granskningen visar att kommunaliseringen av hälsooch sjukvård i ordinärt boende medfört en högre tillgänglighet för länets patienter vad gäller dygnet-runt vård. De palliativa rådgivningsteam som finns i länet uppfattas som mycket värdefulla och personal bedöms har erforderlig kompetens. Samtidigt har kommunaliseringen inneburit en bristande möjlighet till en löpande och effektiv kommunikation mellan primärvårdens läkare och kommunala sjuksköterskor. Det kan i många fall innebära en otillräcklig informationsförsörjning som vi menar i sig kan medföra risker för patientsäkerheten. I början av år 2014 konstaterade vi även då brister gällande informationsöverföring mellan huvudmännen. 6 Revisorernas årsredogörelse 2015
7 Granskning av eftervård vid hjärtinfarkt (bilaga 9) Syftet med granskningen var att bedöma om landstingsstyrelsen säkerställt att den eftervård som erbjuds inom sjukhusvården och primärvården är ändamålsenlig. Granskningen visade att landstingsstyrelsen till begränsad del säkerställt att eftervården är ändamålsenlig. Vi grundar vår bedömning på följande: Samtliga av länets sjukhus deltar i kvalitetsregistret Swedeheart, där varje sjukhus kan följa utvecklingen av bl.a sekundärpreventiva insatser inom hjärtsjukvården. Men det saknas en, av landstinget upprättad, statistik som kan ge en länsövergripande bild över granskningens patientgrupp. Granskningen har inte funnit att ett länsövergripande arbete sker för att motverka oskäliga skillnader i medicinska resultat, beroende på geografi eller kön vad gäller patientgruppen. Berörd personal har låg kännedom om avsnittet gällande sekundärpreventiva åtgärder i landstingets riktlinje akuta hjärtan. Däremot är upprättad handläggningsöverenskommelse mellan sjukhusvården och primärvården för patientgruppen känd. Uppföljning av följsamhet till evidensbaserade åtgärder inom sekundärprevention sker, men det finns utrymme att involvera länets hälsocentraler i högre utsträckning. Landstingsstyrelsen erhåller en regelbunden rapportering av måluppfyllelse för patientgruppen inom ramen för årsredovisning, delårsrapporter samt uppföljningar av beställningar till division Närsjukvård och länets primärvård. Trots att landstingsstyrelsen gett ett uppdrag till landstingsdirektören om att tillsätta en expertgrupp inom hjärtsjukvård med representanter från sjukhus och primärvård är detta inte verkställt. Vi bedömer dock att det är positivt att initiativ har tagits till att utveckla en systematiserad återrapportering av de uppdrag landstingsstyrelsen ger till landstingsdirektören. Detta, menar vi, är ett sätt för styrelsen att stärka den interna kontrollen. Rehabilitering efter stroke (bilaga 10) Syftet var att bedöma om landstingsstyrelsen säkerställt att rehabiliteringen inom sjukhus och primärvård är ändamålsenlig. Granskningen visade att landstingsstyrelsen till övervägande del säkerställt att denna rehabilitering är ändamålsenlig. Vi grundar vår bedömning på följande: Organiseringen av rehabiliteringen vid länets sjukhus har stora likheter. Sjukhusen har strokeenheter, där olika yrkesprofessioner med ett teambaserat arbetssätt tillsammans arbetar kring och med patienter som insjuknat i stroke och dennes närstående. Skillnader finns däremot i länet för patienters möjlighet att bo på patienthotell i samband med öppenvårdsrehabilitering för denna patientgrupp. En expertgrupp inom stroke finns i länet och befintligt vårdprogram avseende stroke är väl implementerat och känt inom verksamheterna. Visst utrymme finns dock om att uppdatera och förtydliga vårdprogrammet. Samtliga sjukhus deltar i det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. Landstingsstyrelsen erhåller regelbunden rapportering avseende måluppfyllelse för patientgruppen i samband med årsredovisning, delårsrapporter och uppföljningar av beställningar till division Närsjukvård och länets Primärvård. Ett utvecklingsarbete har startat avseende strokeprocessen, vilket vi ser som positivt. Inom ramen för granskningen har vi däremot inte funnit att åtgärder vidtagits för att finna eventuella oskäliga skillnader i medicinska resultat beroende på geografi och kön. Vi menar att möjligheter att identifiera eventuella skillnader borde finnas inom ramen av påbörjat utvecklingsarbete. 7 Revisorernas årsredogörelse 2015
8 Våld i nära relation (bilaga 11) Syftet har varit att bedöma om landstingsstyrelsen säkerställt att arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld är ändamålsenligt, och om den interna kontrollen inom området är tillräcklig. Granskningen visar att landstingsstyrelsen i begränsad utsträckning har säkerställt att arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld är ändamålsenligt. Granskningen visar även att den interna kontrollen inom området är bristfällig. Vi bygger vår bedömning på i huvudsak följande: Fastställda rutiner för arbetet med våld i nära relation finns, både vad gäller våldsutsatta vuxna samt barn som bevittnat eller upplevt våld. Däremot är kännedomen och tillämpningen av dessa begränsad. Granskningen visar även att svårigheter finns för verksamheternas personal att finna aktuella rutiner i landstingets system för styrande dokument (VIS). Granskningen finner att den dokumentation som idag sker avseende tillfrågan om våldsutsatthet sannolikt inte kan sägas avspegla det arbete som sker. Utöver att det innebär att brister finns gällande tillämpning av antagen rutin, menar vi att det även innebär brister för ansvarig vårdgivare ur ett uppföljnings- och internkontrollperspektiv avseende tillförlitlig statistik. Fastställda rutiner finns avseende den anmälningsskyldighet personal har gällande barn som kan vara våldsutsatta eller som kan ha bevittnat våld. Granskningen visar dock att det finns personal som har bristande kunskap om sin anmälningsskyldighet inom ramen för sitt yrkesutövande. Detta kan följaktligen även innebära att anmälningar i en otillräcklig utsträckning sker och att våldet kan få fortgå. Den uppföljning landstingsstyrelsen årligen efterfrågar (antal tillfrågade om våldsutsatthet och antal upprättade orosanmälningar) avseende våld i nära relation är inte heltäckande och omfattar endast en del av de för området satta målen. Granskningen kan däremot inte spåra hur landstingsstyrelsen följer upp kvaliteten i arbetet med våldsutsatta samt barn som bevittnat våld. För att ytterligare stärka sin interna kontroll av området menar vi att landstingsstyrelsen bör ta initiativ till åtgärder och aktiviteter som innebär en högre kännedom och tillämpning av för området gällande riktlinjer och rutiner hos verksamheternas personal. Det menar vi även torde bidra till en mer tillförlitlig uppföljning. Omhändertagande och vård vid depression och ångest, del II (bilaga 12) Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstingsstyrelsen tillser att verksamheten är ändamålsenlig med tillräcklig intern kontroll. Vi bedömer att omhändertagande och vård av barn och unga med depression och ångest inte är ändamålsenlig i alla delar och att den interna kontrollen inom området visar på vissa brister och därför inte är tillräcklig. Vi bygger vår bedömning i huvudsak på följande: De Nationella riktlinjerna för omhändertagande och vård vid depression och ångest är i begränsad utsträckning implementerade, kända och följs. Följsamheten sker indirekt genom andra dokument som ligger i fas med de Nationella riktlinjerna. Det finns en dokumenterad överenskommelse mellan barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården avseende gränsdragning och ansvarsfördelning. Men denna överenskommelse tillämpas inte i praktiken, framför allt på grund av angivna resurs- och kompetensbrister inom primärvården. Skriftliga rutiner för vuxenpsykiatrins övertagande av patientansvaret från barn- och vuxenpsykiatrin då patienten fyllt 18 år saknas i ett länsperspektiv. Det finns skriftliga överenskommelser mellan landstinget och länets kommuner för barn och unga med psykisk funktionsnedsättning inom ramen för Norrbus som tydliggör ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. Barnkonventionens intentioner beaktas till övervägande del i barn- och ungdomspsykiatrins och primärvårdens arbete med barn och unga med psykiska problem. Landstingsstyrelsens interna kontroll inom området behöver förstärkas. 8 Revisorernas årsredogörelse 2015
9 Landstingsstyrelsens ansvarsutövande Granskningen har pågått under året och haft som syfte att ge underlag, tillsammans med genomförda fördjupade revisionsprojekt, för revisorernas samlade bedömning av landstingsstyrelsens ansvarsutövande. Granskningen avslutades med en hearing av landstingsstyrelsen och nedan redovisas slutsatser som baseras på de iakttagelser som framkom under hearingen. Verksamheten är år 2015 inte anpassad till den aktuella intäktsnivån. Beslut om besparingar har inte verkställts fullt ut. Den ekonomiska uppföljningen till landstingsstyrelsen uppges släpa tidsmässigt, även om det blivit bättre under året. Det finns en otydlighet i styrelsens beredning av ärenden. Beredningarna protokollförs ej, vilket gör det svårt att följa ett ärendes gång innan det når landstingsstyrelsen för beslut. Analyserna i uppföljningarna brister. Analysförmåga bedöms vara ett förbättringsområde. Uppföljningen av verkställighet av beslut brister. Den interna kontrollen behöver utvecklas. Det finns en osäkerhet hos styrelsens ledamöter och ersättare om begreppet intern kontroll. De ospecificerade besparingarna som landstingsfullmäktige lämnat till landstingsstyrelsen riskerar att ge en rundgång då verksamheterna ibland behöver lyfta behov av besparingar till landstingsfullmäktige för beslut. Vem bär ansvar för att det samlade behovet av besparingar verkställs om landstingsfullmäktige säger nej till förslag till besparingsbeslut? Vid besparingar behöver konsekvensbeskrivningarna även omfatta ev. kringkostnader som kan öka på ett annat ställe i landstingsorganisationen. Landstingsstyrelsen har föreslagit skattehöjning för 2016 (som landstingsfullmäktige sedan beslutat om) ett sätt att ta ansvar för att verksamhetens kostnader ska anpassas till den aktuella intäktsnivån. Det är dock viktigt att de beslutade ekonomiska ramarna hålls och att styrelsen löpande kontrollerar att beslutade besparingar verkställs. Införandet av styrmodellen måste snarast landa med en fungerande effektiv uppföljning av verksamhet och ekonomi. Det är mycket viktigt att landstingsstyrelsen ges möjlighet att följa upp såväl verksamhet som ekonomi löpande och utifrån det som uppföljningarna visar fattar beslut om åtgärder. Fullmäktigeberedningarnas ansvarsutövande (bilaga 13-15) Granskningen omfattade landstingsfullmäktiges sex (6) beredningar. Hälso- och sjukvårdsberedningarna nord, mitt, syd och öst (bilaga 13) Syftet med granskningen har varit att bedöma om beredningarna, var och en enskilt, för 2015 på ett tillfredsställande sätt utfört sina uppdrag från landstingsfullmäktige gällande frågor kring Jämlik hälsa för barn och ungdomar. Vår granskning har utmynnat i följande bedömningar: Vi bedömer att de fyra hälso- och sjukvårdsberedningarna aktivt arbetat med medborgarkontakter. Vi saknar dock en på förhand tydliggjord och fastställd systematisk plan kring hur urvalet av medborgardialog skall genomföras och hur återföring av kunskap skall ske till de man fört dialog med. De fyra hälso- och sjukvårdsberedningarna har i en gemensamt skriven verksamhetsrapport presenterat ett samfällt och gemensamt material. Följden av detta samfällt presenterade material är att det inte går att utläsa respektive berednings iakttagelser. Ej heller redovisas tydliga jämförelser som påvisar likheter/ skillnader mellan respektive hälso- och sjukvårdsberednings geografiska område. Detta innebär att de fyra hälso- och sjukvårdsberedningarna, var och en enskilt, för 2015 inte redovisat sitt resultat i den framlagda verksamhetsrapporten på tillfredsställande sätt, i enlighet med reglementet. Vår sammanfattande bedömning är att respektive hälso- och sjukvårdsberedning, som alla är enskilda revisionsobjekt, endast i begränsad utsträckning utfört sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Vid presentationen av beredningarnas rapport i landstingsfullmäktige, samt vid genomförda hearingar, har vi noterat att det funnits en inte helt samstämmig syn på beredningarnas uppdrag, samt att beredningarnas förutsättningar förändrats jämfört med tidigare år, t.ex. avseende administrativt stöd. För att säkerställa att beredningarna framöver ges möjlighet att fullfölja sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt, kan det finnas skäl att förtydliga beredningarnas roller och uppdrag. 9 Revisorernas årsredogörelse 2015
10 Programberedningen (bilaga 14) Syftet med granskningen har varit att bedöma om beredningen för år 2015, på ett tillfredsställande sätt, utfört sitt uppdrag från landstingsfullmäktige. Programberedningens uppdrag har varit att arbeta med frågor kring neuropsykiatriska funktionshinder. Vi bedömer att programberedningen till övervägande del utfört sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Vi baserar vår bedömning på följande: Programberedningen har till övervägande del arbetat aktivt med medborgarkontakter. Vi saknar dock en på förhand tydliggjord och fastställd systematisk plan kring hur urvalet av medborgardialog skall genomföras och hur återföring av kunskap skall ske till de man fört dialog med. Programberedningen har till övervägande del svarat på de frågor som landstingsfullmäktige gett dem i uppdrag att besvara. Verksamhetsrapporten ger dock ingen tydlig bild över hur den allmänna behovssituationen ser ut, då det inte fullt ut går att utläsa hur representativ behoven som presenteras är för målgruppen i Norrbotten. Detta innebär att beredningens rapport, likväl som den presenterar vissa behov, kan ha förbisett andra behov för vidare beredning. Detta utan att det i den framlagda rapporten resoneras kring hur detta eventuella bortfall kan ha påverkat beredningens bedömning/analys av de uppdragna frågorna. Programberedningen har i enlighet med fastställt reglemente redovisat sitt resultat i en rapport till fullmäktige på ett, till övervägande del, tillfredsställande sätt. Vi noterar att det i nuläget inte på ett tydligt sätt går att utläsa var iakttagelser framkommit samt hur representativa dessa iakttagelser är för målgruppen i Norrbotten. Regionala beredningen (bilaga 15) Syftet med granskningen har varit att bedöma om beredningen för år 2015, på ett tillfredsställande sätt, utfört sitt uppdrag från landstingsfullmäktige. Regionala beredningens uppdrag har under 2015 varit att arbeta med frågor kring det regionala innovationssystemet. Vi bedömer att regionala beredningen till övervägande del utfört sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Vi baserar vår bedömning på följande: Regionala beredningen har för året haft i uppdrag att öka kunskapen kring ett område som bedöms kunna inhämtas utanför kretsen medborgare, varigenom kontakt har tagits med aktörer/företag, som här förväntas representera medborgare behov. Regionala beredningen bedöms därigenom till övervägande del aktivt ha arbetat med medborgarkontakter. Vi saknar dock en på förhand tydliggjord och fastställd systematisk plan kring hur återföring av kunskap skall ske till de man fört dialog med. Beredningen har till övervägande del svarat på fullmäktiges frågor. Vi bedömer samtidigt att beredningen, i den verksamhetsrapport som ska utgöra underlag för fortsatt beredning, hade kunnat presentera sin analys med en tydligare koppling mot de iakttagelser som beredningen gjort under respektive fråga som fullmäktige gett dem i uppdrag att besvara. Vi bedömer att en sådan koppling underlättat för läsaren, men även vid landstingsstyrelsens fortsatta beredning av materialet. Vår bedömning är att beredningen till övervägande del redovisat resultatet i en rapport till fullmäktige, i enlighet med fastställt reglemente. I nuläget går det dock inte att på ett tydligt sätt utläsa hur iakttagelser framkommit, samt hur representativa dessa är för behoven i Norrbotten. Foto: Anders Alm 10 Revisorernas årsredogörelse 2015
11 Patientnämndens ansvarsutövande (bilaga 16) Syftet med granskningen har varit att bedöma om patientnämnden vidtagit aktiva åtgärder för att uppnå en tillräcklig styrning, uppföljning och intern kontroll över den verksamhet patientnämnden ansvarar för. Vår sammantagna bedömning är att patientnämnden till övervägande del har en tillräcklig styrning, uppföljning och intern kontroll. Vi bygger vår bedömning på i huvudsak följande: Styrande lag för patientnämnden och dess verksamhet kan spåras i verksamhetsplanen. Vi bedömer däremot att utrymme finns en tydligare koppling till fullmäktiges strategiska plan och den enligt reglemente verksamhetsinriktning och handlingsplan som ska ingå. Vi ser positivt på det utvecklingsarbete nämnden påbörjat under året avseende verksamhetsplansarbetet. Det saknas en tydlig koppling mellan genomförda aktiviteter och nämndens mål. Vi uppmanar nämnden att ta initiativ till att formulera än mer tydliga och uppföljningsbara mål. Det menar vi kan vara ett sätt för nämnden att stärka sin interna kontroll av den verksamhet de ansvarar för. Vi bedömer att nämnden under året varit aktiva vad gäller information i form av nytt informationsmaterial och även försökt bjuda in sig till länets kommuner. Vi konstaterar däremot att nämndens hemsida inte är uppdaterad vad gäller verksamhetsplan och protokoll för verksamhetsår Vi menar att ett värde finns för nämnden vad gäller att göra sig känd genom att ha sådan information tillgänglig för allmänheten. En tillräcklig uppföljning av patientnämndens ekonomi bedöms ske, medan uppföljningen av nämndens verksamhetsmål och fokusområden däremot inte bedöms ske tillräckligt systematiskt som innebär att det tydligt framkommer i vilken utsträckning antagna mål har uppnåtts. Vi menar att en mer systematisk och strukturerad uppföljning av verksamhetsmålen kan vara ett sätt för patientnämnden att stärka sin interna kontroll. Positivt är att nämnden tagit initiativ till att efterfråga uppföljning av antal kontakter utredarna har. Vi bedömer att patientnämnden rapporterat enligt reglemente. Granskning av årsredovisning 2015 (bilaga 17) Syftet med granskningen var att ge revisorerna ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som landstingsfullmäktige beslutat om. Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Landstinget lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Årets balanskravsutredning visar på att landstinget nu har 275 mnkr att återställa. Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de verksamhets- och finansiella mål som fullmäktige beslutat om i Strategisk plan Utifrån den utvärdering som görs bedömer vi den finansiella måluppfyllelsen som mycket svag. Vidare bedöms verksamhetens utfall endast delvis vara förenlig med verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer att landstingets ekonomiska utveckling är mycket oroande då besparingsarbetet inte ger de förväntade effekterna samtidigt som resultatförsämringen förstärks av kostnadsökningar på andra områden. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Förstudier Under året har revisorerna genomfört följande förstudier som inte resulterat i en fördjupad granskning: Arbetsmiljöarbetet inom NLL Vuxenhabiliteringen Patientcentrerad vård Revisorerna har även genomfört en förstudie om ungdomsmottagningen. Denna har resulterat i en fördjupad granskning som kommer att slutföras och redovisas under revisionsåret Revisorerna på landstingets hemsida Våra revisionsberättelser, skrivelser, rapporter, granskningssammandrag och mycket mer därtill hittar ni på revisorernas hemsida: och insyn/landstingets revisorer Där kan du läsa mer om årets och tidigare års granskningsinsatser. 11 Revisorernas årsredogörelse 2015
12 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Telefon Robertsviksgatan Luleå
Revisionsplan 2018 Fastställd:
REGIONENS REVISORER Region Norrbotten Revisionsplan 2018 Fastställd: 2018-02-22 Innehållsförteckning 1 Den årliga revisionsprocessen... 3 1.1 Lagstiftning och god revisionssed ger innehållet... 3 1.2 Riskanalysen
Läs merRevisorerna. Revisionsstrategi. Antagen
Revisorerna Revisionsstrategi 2017 2018 Antagen 2017-06-15 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 3 1.1 Den kommunala revisionens uppgift utgår från fullmäktige... 3 1.2 Skillnader mellan privat och kommunal
Läs merLANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Revisionsstrategi. Fastställd
LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting Revisionsstrategi 2011 2014 Fastställd 2011-04-27 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 3 1.1 Den kommunala revisionens uppgift utgår från fullmäktige...
Läs merREVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017
Gällivare kommun Revisionsberättelse 1 (9) Kommunfullmäktige i Gällivare kommun REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivs i styrelser
Läs merRevisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc Landstingsfullmäktiges hälso- och sjukvårdsberedning nord, mitt, syd och öst- granskning
Läs merRevisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Certifierad kommunal revisor ErikJansen Revisionskonsult mars 2017 pwc Innehåll 1. Inlediting... 2 1.1. Inledande information om organisationsförändring... 2
Läs merRevisionsstrategi Beslutad:
Kommunrevisionen Revisionsstrategi Beslutad: 2017-12-04 Inledning Revisorernas granskningsuppdrag regleras i kommunallagen som fastställer att granskningen ska ske årligen och i den omfattning som följer
Läs merLandstingets revisorer
Landstingets revisorer Grafisk formgivning: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, april 2011 Det är vi som är Revisorerna i Norrbottens läns landsting Lars Hedberg (s) ordf Marita Björkman (s) vice
Läs merGranskning av årsredovisning samt revisionsberättelse Regionfullmäktige Östen Högman, revisionens ordförande
Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse 2018 Regionfullmäktige 2019-04-11 Östen Högman, revisionens ordförande 2015-2018 Mandatperioden rapporter, 2015-2018 Antal skriftliga rapporter: 98
Läs merRevisionsberättelse för år 2017
Sida 1 av 18 Kommunfullmäktige i Kalix kommun Revisionsberättelse för år 2017 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder och ev fullmäktigeberedningar,
Läs merRevisionsberättelse för år 2016
Sida 1 av 16 Kommunfullmäktige i Kalix kommun Revisionsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder och ev fullmäktigeberedningar,
Läs merRevisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14
Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam
Läs merGranskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll
Landstingets revisorer 2017-03-28 Rev/17010 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna
Läs merINTERN Revisionsplan 2013 Beslutad:
Kommunrevisionen INTERN Revisionsplan 2013 Beslutad: 2013-01-08 Den årliga revisionsprocessen Den årliga revisionsprocessen omfattar ett flertal steg. Den börjar med en revisionsplanering som består av
Läs merRevisorernas redogörelse Foto: Anders Alm
Revisorernas redogörelse 2013 Foto: Anders Alm Innehållsförteckning Revisionen i Norrbottens läns landsting... 3 Revisionen Det demokratiska ögat...3 Lagstiftning och god revisionssed ger innehållet...3
Läs merGranskning år 2012 av patientnämnden
Granskning år 2012 av patientnämnden Rapport nr 22/2012 Februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Revisionsfrågor...
Läs merRevisionsplan 2015 Sollefteå kommun
Sollefteå kommun Anneth Nyqvist Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Uppdrag 1 2 Revisionsuppdraget 1 3 Revisionsplanering 1 3.1 Bedömning av väsentlighet och risk 1 3.2 Revisionsprojekt 2015 1 3.2.1
Läs merRev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19
Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar
Läs merREVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2013
Gällivare kommun Revisionsberättelse 1 (8) Kommunfullmäktige i Gällivare kommun REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2013 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivs i styrelser
Läs merSOLNA STAD Revisorerna. Solna stad. Revisorerna
SOLNA STAD Revisorerna Solna stad Revisorerna Revisionsplan 2009 Innehållsförteckning REVISIONENS ÖVERGRIPANDE INRIKTNING OCH ARBETSSÄTT...3 UTGÅNGSPUNKTER...3 REVISIONSUPPGIFTEN...3 REVISIONSPROCESSEN...4
Läs merREVISIONSSTRATEGI LANDSTINGET HALLAND
REVISIOSSTRATEGI LADSTIGET HALLAD 2002-08-23 2 (10) IEHÅLLSFÖRTECKIG REVISIO I KOMMUER OCH LADSTIG 3 Lagstiftning och God revisionssed 3 Utgångspunkt för kommunal revision 3 AMBITIOE MED REVISIOSSTRATEGI
Läs merRevisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium
Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2015 10 13 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam
Läs merGranskning år 2015 av patientnämnden
Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...
Läs merGranskning av årsredovisning
Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur
Läs merRevisionsstrategi
1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i
Läs merRevisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16
Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5
Läs merRevisionsplan 2019 Trollhättans Stad
Revisionsplan 2019 Trollhättans Stad Antagen 2019-04-24 Revisionsplan 2019 1. Uppdrag Revisionens uppdrag är att granska all verksamhet i kommunen. Det innebär att revisorerna prövar om verksamheten sköts
Läs merRevisionsberättelse för år 2013
2014-04-14 1 (5) Kommunfullmäktige i Kalix kommun Revisionsberättelse för år 2013 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivs i styrelser och nämnder och genom utsedda
Läs merRevisionsplan 2014 Landstinget Dalarna
Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2013-12-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Riskanalys 3
Läs merGranskning av landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll Norrbottens läns landsting
Läs merLANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Årsredogörelse 2014
LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting Årsredogörelse 2014 Innehållsförteckning REVISORERNAS REDOGÖRELSE 2014... 3 Revisionen i Norrbottens läns landsting... 3 Lagstiftning och god revisionssed
Läs merIntern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Läs merReglemente för Umeå kommuns revisorer
Reglemente för Umeå kommuns revisorer Dokumenttyp: Reglemente Dokumentansvarig: Kommunledningsstaben Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2016-12-19 DNR: KS-2016/00834 Revisionens roll Revisorerna
Läs merPAJALA KOMMUN
Datum 1(6) Kommunfullmäktige i Pajala kommun Revisionsberättelse för år 2012 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivs i styrelser och nämnder och genom utsedda lekmannarevisorer
Läs merREVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer
2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,
Läs merVad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund
Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan
Läs merReglemente för revisorerna i Grums kommun
REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRUMS KOMMUN Datum Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad datum Paragraf 14 1(5) Reglemente för revisorerna i Grums kommun 2(5) Reglemente för revisorerna i Grums kommun Revisionens
Läs merRevisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN. Antagen
Revisionsplan 2016 KUNGSBACKA KOMMUN Antagen 2016-04-11 Revisionsplan 2016 1. Uppdrag Revisionens uppdrag är att granska all verksamhet i kommunen. Det innebär att revisorerna prövar om verksamheten sköts
Läs merGRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013
GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut
Läs merReglemente för Älvsbyns kommuns revisorer
Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska
Läs merGranskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per april 2014 Rapport nr 03/2014 Juni 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1 Sammanfattande analys... 3 2 Bakgrund... 4 2.1 Granskning
Läs merReglemente för landstingets revisorer
Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER
Läs merÅrsrapport NU-sjukvården Diarienummer REV
Årsrapport NU-sjukvården 2017 Diarienummer REV 2017 00067 Behandlad av revisorskollegiet den 14 mars 2018 Årsrapport NU-sjukvården, 2018-02-23 2 (6) Innehåll Årets granskning... 3 Styrelsens ansvar...
Läs merKommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente
Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: 2006-11-27 Reviderad senast: 2016-10-31 FÖRFATTNINGSSAMLING Revisionsreglemente 2/8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionens roll...
Läs merGranskning år 2014 av patientnämnden
Granskning år 2014 av patientnämnden Rapport nr 26/2014 Mars 2015 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Diarienummer: Rev 24:2-2014 Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. INLEDNING... 4 3. NÄMNDENS UPPDRAG...
Läs merDiarienummer REV Revisionens ramplanering 2018 Revisorskollegiet Västra Götalandsregionen
Revisionens ramplanering 2018 Revisorskollegiet Västra Götalandsregionen 1 Revisionens planeringsgrund Inledning Detta dokument syftar till att på en övergripande nivå beskriva grunden för revisionens
Läs merRevisionsreglemente för Falkenbergs kommuns revisorer
REVISIONSREGLEMENTE FÖR FALKENBERGS KOMMUNS REVISORER fastställt av kommunfullmäktige 200 6-11-30 154 Gäller fr o m 2007-01-01 Dnr: 2006:294 Revisionsreglemente för Falkenbergs kommuns revisorer Revisionens
Läs merREVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN
1 REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN KF 2006-12-18 196 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars
Läs merGRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN
Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges
Läs merAnsvarsprövning mm. Skyrevs årsstämma
Ansvarsprövning mm Skyrevs årsstämma 2016 09 20 Lotta Ricklander Karin Tengdelius Vi tar upp Ansvarsprövningen i teori och praktik Aktuella frågor - Grundläggande granskning - Fullmäktige och revisorerna
Läs merREVISIONSPLAN Beslutad av revisorerna Kommunrevisionen
REVISIONSPLAN 2018 Beslutad av revisorerna 2018-04-18 Kommunrevisionen 1. Uppdrag... 3 2. Mål... 3 3. Arbetssätt... 4 4. Samverkan kommunfullmäktige revisorskollegiet... 4 5. Inriktning... 4 6. Analys
Läs merRevision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
Läs merRevisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Haparanda stad. Uppföljning granskning av placerade barn och unga
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober 2018 Haparanda stad Uppföljning granskning av placerade barn och unga Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Läs merRevisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult
Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2
Läs merReglemente för revisorerna
Revisionens uppdrag 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och prövar om verksamheten
Läs merKommunal ag (2017:725) 12 kap. Revision 12
Kommunallag (2017:725) 12 kap. Revision 12 Revisorerna ska varje år till fullmäktige lämna en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret.
Läs merGranskning av delårsrapport per augusti 2014
Granskningsrapport Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport per augusti 2014 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1 Sammanfattande
Läs merReglemente för revisorerna i Kumla kommun
Reglemente för revisorerna i Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 20 november 2006, 114 1 Revisionens roll Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas
Läs merReglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län
Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska
Läs merLUDVIKA KOMMUN 1 (5) Kommunal författningssamling Revisionsreglemente. Revisionens roll
LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.
Läs merFör revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.
Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll
Läs merRevisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer
Revisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2011 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders,
Läs merReglemente för revisorerna i Ovanåkers kommun
Reglemente för revisorerna i Ovanåkers kommun Revisionens uppdrag 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.
Läs merGRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013
GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut
Läs merRevisionsplan 2013 Landstinget Dalarna
Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys
Läs merHÄRNÖSANDS KOMMUN. Härnösandsmodellen. en effektiv kommunal revision
HÄRNÖSANDS KOMMUN Härnösandsmodellen en effektiv kommunal revision Revisorernas granskning ska utgå från de mål och riktlinjer som fullmäktige har fastställt för den verksamhet som styrelse och nämnder
Läs merRevisorernas årsredogörelse för år 2010
16 mars 2011 Bilaga 1 Landstingsfullmäktige i org nr 232100-0230 Revisorernas årsredogörelse för år 2010 Revisorernas uppdrag och arbetsformer regleras genom kommunallagen, aktiebolagslagen och revisorernas
Läs merReglemente för revisorerna i Vingåkers kommun
VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 3.17 Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun, rev 2015.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 3.17 Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27, 127 Gäller
Läs mer2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.
REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.
Läs merRevisorerna i Nacka kommun
Revisorerna i Nacka kommun När en verksamhet bedrivs för medborgarnas räkning och med deras medel finns behov av och krav på att kunna kontrollera och säkerställa att uppdraget utförs i enlighet med fullmäktiges/medborgarnas
Läs merVi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.
Revisorerna Till Fullmäktige i Ragunda kommun Organisationsnummer 212000-2452 Revisionsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse
Läs merRevisionens roll. Revisionens uppgift
1 Reglemente för Malmö Stadsrevision ant av kf 17 18/12 1991, 304, bih 208. Ändr 25/5 2000, 99, bih 50, 1/11 2002, 200, bih 99, 15/5 2003, 105, bih 54, 1/11 2006, 230, bih 145, 29/11 2006, 247, bih 148,
Läs merRevisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2
1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den
Läs merReglemente för revisorerna i Falu kommun
Reglemente för revisorerna i Falu kommun Revisionens uppdrag 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.
Läs merRevisionsreglemente för revisorerna i Surahammars kommun
REGLEMENTE 1 (5) Revisionsreglemente för revisorerna i Surahammars kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-11 88 Dnr 2006.200.003 Gäller fr. o m 2007-01-01 Revisionens roll 1 och lekmannarevisorerna
Läs merReglemente för revisorerna i Knivsta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 57,
Datum Diarienummer 2010-04-29 KS-2009/1033 Reglemente för revisorerna i Knivsta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 57, 2010-04-29 Reglemente för revisorerna i Knivsta kommun I anslutning till allt som
Läs merRevisorerna , 76 Rev , 71
1 ÅNGE KOMMUN Antaget av fullmäktige Revisorerna 2006-11-27, 76 Rev 2010-12-20, 71 REVISIONSREGLEMENTE Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska
Läs merÖverkalix kommun. Revisionsberättelse för år Revisorerna Ert datum. Till Fullmäktige i Överkalix kommun Org.
Revisorerna Överkalix kommun 2016-04-06 Ert datum Referens Er referens Till Fullmäktige i Överkalix kommun Org. Nr 212000-2684 Revisionsberättelse för år 2015 Vi har granskat kommunstyrelsens och övriga
Läs merFörbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.
BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars
Läs merReglemente för revisionen
Reglemente för revisionen Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-19, 42 Diarienummer 0922/11 Dokumentägare Administration/kansliet Giltighetstid Framtagen av Kansliet
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Läs merRevisionsplan Uppdrag. Öckerö Kommun REVISORERNA
Revisionsplan 2014 1. Uppdrag Revisorerna är kommunfullmäktiges organ för kontroll av och stöd till kommunstyrelsen och nämnderna och syftar ytterst till ansvarsprövning av styrelser och nämnder. Enligt
Läs merGranskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Rebecka Hansson Kerstin Sikander Caroline Liljebjörn Alexander Arbman Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Läs merekonomi; om verksamhetens resultat och resurser står i ett rimligt förhållande till varandra
Revision 2018-04-10 Bilaga revisionsberättelse 2017 1 Inledning Kommunens revisorer har kommunfullmäktiges uppdrag att granska kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och pröva om den sköts på ett ändamålsenligt
Läs merREGLEMENTE FÖR REVISORERNA. Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m
1 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m. 2007-01-01 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs
Läs merGRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT
GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda
Läs merReglemente för revisorerna i Vimmerby kommun
Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-26 86 Gäller från och med år 2011 Vimmerby kommun Kommunens revisorer Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Gäller
Läs merRevisionsberättelser och granskningsrapporter 2007
LANDSTINGS- REVISORERNA Revisionsberättelser och granskningsrapporter 2007 med sammanfattning av yrkesrevisorernas årsrapporter för nämnder, styrelser och bolag April 2008 RK 200706-48
Läs merGranskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport
Granskning av redovisad måluppfyllelse i delårsrapport per augusti 2014 Rapport nr 13/2014 November 2014 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...
Läs merLandstinget Dalarnas revisorer
Landstinget Dalarnas revisorer fr o m 2019-01-01 Region Dalarnas revisorer Kjell Johansson Revisionschef Grundläggande ansvarssystem Beslutande organ Verkställande organ Granskande organ 2018-11-14 2 Det
Läs merFör revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.
1 Antaget av kommunfullmäktige 2000-09-13, 182, Dnr: 68/00.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-12-06, 55, Dnr 117/06.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-10-24, 218, Dnr 67/12.003 Reglemente för
Läs merREGLEMENTE FÖR REGION GOTLANDS REVISORER
REGLEMENTE FÖR REGION GOTLANDS REVISORER Antaget av Region Gotland (dåvarande kommunfullmäktige) 1992-05-11. Ändrat 1996-09-16 och 2006-10-16. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen)
Läs merFÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER
1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2001:06 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr 07:06 2007:16 REVISIONSREGLEMENTE Reglemente för revisorerna i Höganäs kommun Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år
Läs merReglemente för revisorerna i Hylte kommun
Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll
Läs merREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige , 127
REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-09, 127 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna, i bolagen, (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas
Läs merGranskning av landstingsstyrelsens redovisning av måluppfyllelse i delårsrapporten per augusti 2013
Granskning av landstingsstyrelsens redovisning av måluppfyllelse i delårsrapporten per augusti 2013 Rapport nr 12/2013 November 2013 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1 Sammanfattande analys...
Läs merRevisionsplan 2011. Stenungsunds kommun Revisorerna
Revisionsplan 2011 Stenungsunds kommun Revisorerna 1 1. Uppdrag Revisorernas uppgift är att på kommunfullmäktiges uppdrag granska den verksamhet som bedrivs inom styrelsens och nämndernas verksamhetsområden.
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1 Kf 19/2006 Dnr Ks 2012/135 Dnr Ks/K 2006.10322 REVISIONSREGLEMENTE Gäller från den 1 januari 2007. Revisorernas roll 1 Revisorernas uppgift är att
Läs merLandstingets revisorer
Landstingets revisorer Grafisk formgivning: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, november 2008 Det är vi som är Revisionen i Norrbottens läns landsting Lars Hedberg (s) ordf Vanja Berglund (s) vice
Läs mer