Insektsinventering med fokus på gaddsteklar
|
|
- Ellen Hellström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 1 av Insektsinventering med fokus på gaddsteklar Sammanfattning Området Sand i Älvkarleby har inventerats under 2012 på uppdrag av Upplandsstiftelsen. De kalkrika gräsmarkerna vid Sand levererar en rik- och varierad nektar- och pollenflora. I området finns också flera öppna sandmarker som är utmärkta boområden för marklevande gaddsteklar. Området är i stort behov av engångsnaturvårdsåtgärder och en långsiktig strategi för att bevara och utveckla de naturvärden som finns. Denna inventering redovisar översiktligt vilka arter av gaddsteklar som finns här och vilka arter som med rätt skötsel kan komma att etablera sig i området. Figur 1. I område 10.2 finns aggregationer av flera gaddstekelarter. Här behövs en initial röjning och ytskrapning. En långsiktig hävdform som bör omfatta antingen bete eller slåtter är önskvärd.
2 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 2 av 16 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metodik... 3 Ytor... 3 Inventering efter arter... 3 Inventering efter habitat... 3 Osäkerhet i bedömningen... 3 Artbestämning... 3 Resultat... 4 Övergripande beskrivning... 4 Brynen i norr... 4 Värdväxter för gaddsteklar... 4 Artfokus... 4 Rödlistade arter... 4 Naturvärdesarter... 5 Oligolektiska arter... 5 Övriga arter... 5 Habitat... 6 Förslag på naturvårdsåtgärder... 6 Slutsatser... 8 Förutsättningar för gaddstekelfaunan... 8 Fokusarter... 8 Biotoper... 8 Naturvårdsåtgärder... 8 Friluftsliv... 9 Övrigt... 9 Kartor... 10
3 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 3 av 16 Bakgrund Området väster och norr om kyrkan i Älvkarleby har uppmärksammats som ett område som kan vara fokus för naturvårdsåtgärder. Under sommaren 2012 inventerade Magnus Stenmark området med fokus på gaddsteklar. Daniel Segerlind, Tommy Löfgren och Oskar Löfgren deltog vid ett eller flera av fältbesöken. Fokus för inventeringen har varit gaddsteklar. I Sverige omfattar gaddsteklar ca 820 arter. Den största gruppen av gaddsteklar är vildbin som räknar ca 300 arter. Metodik Området besöktes flera gånger under säsongen för att täcka in olika försommar, högsommar och sensommararter avgaddsteklar. Tabell 1. Datum för inventering på Sand Datum Fältinventering Genomgång av alla ytor i området Utsättning av färgskålar på två platser i området Vittjning av färgskålarna. Genomgång av alla ytor i området Intagning av färgskålarna. Ytor Åtgärder som föreslagits är kopplade till benämningarna i Tommy Löfgrens shapefil över området. Inventering efter arter I fält har arter aktivt eftersökts genom observationer, frihåvning med håv och genom insektsfällorna som genrerat fällprover för senare artbestämning. Inventering efter habitat Innan inventeringen togs en lista fram på habitat för hotade arter av gaddsteklar. Dessa habitat bedömdes i fält dels genom att mäta dagens status men också genom att uppskatta potential. Den lista som togs fram innan inventeringen framgår av habitatlistan under resultat. Figur 2. Vid inventeringen användes färgskålar. En gul, en vit och en blå skål (utan plexiglas) placerades på två platser. Osäkerhet i bedömningen Artinventeringen bör inte ses som fullständig. Listan över befintliga habitat är däremot med stor sannolikhet en bra bild över vilka hotade arter avgaddsteklar som kan finnas inom området inom snar framtid. Artbestämning Magnus Stenmark artbestämde steklar och vissa andra individer. Joel Hallqvist artbestämde skalbaggarna och Sven Hellqvist artbestämde de flesta arterna av tvåvingar.
4 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 4 av 16 Resultat Övergripande beskrivning Området visar med sin gaddstekelfauna att det finns hög potential att fokusera på området med konkreta naturvårdsåtgärder. På flera håll finns boplatser för gaddsteklar på sandblottor och sydvända brynen. Området Sand erbjuder både sandblottor, en rik och varierad örtflora och ädellövrika solbelysta bryn. Sandmarken i norr För gaddsteklar är den enskilt viktigaste bomiljön den stäppartade torräng som finns i norra delen av område 10. Här växer gul fetknopp, bockrot och knytling i stor mängd. Rovstekeln Oxybelus uniglumis är en sandspecialist och påträffades rikligt på denna sandiga torräng. Den tidigare rödlistade rovstekeln Lestica subterranea bor på denna öppna sandmark. Här finns också en aggregation av hartsbiet Trachusa byssina, liksom mindre aggregationer av de vanliga arterna sobersandbiet Andrena cineraria och gyllensandbiet Andrena nigroaenea. Brynen i norr De fina lövbrynen i norra delarna av området består av ask, lönn och gråvide. I dessa bryn finns också inslag av getapel, oxel, rönn, hägg, knäckepil, skogsalm, vårtbjörk, gran och tall. Värdväxter för gaddsteklar De viktigaste värdväxterna för gaddsteklar i området i dag är följande: Teveronika Harklöver Sibirisk ärtbuske Humlelusern Klövrar Gulvial Väddklint Brudbröd Fingerörter Artfokus Under inventeringen 2012 observerades 174 arter (Tabell 2). Tabell 2. Antal arter under 2012 på Sand Taxa Antal arter Varav rödlistade Gaddsteklar 67 1 Skalbaggar 63 0 Tvåvingar 23 0 Fjärilar 17 4 Trollsländor 4 0 Rödlistade arter Praktbyxbiet Dasypoda hirtipes NT påträffades på sandmarken och har där en liten population. Populaitonen är en av de allra nordligaste i landet. Fyra rödlistade fjärilsarter registrerades.
5 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 5 av 16 Figur 3. Praktbyxbiet NT finns vid Sand i en liten population. Populationen är en av de nordligaste som påträffats i landet. Naturvärdesarter Trätapetserarbiet Megachile ligniseca påträffades under inventeringen. Arten är ovanlig och bor i håligheter. Trätapetserarbiet födosäker främst på väddklint. Oligolektiska arter Området Sand är rikt på flera viktiga pollenväxter. Sälg- och videarter Salix är värdväxterna för en rad arter. I området påträffades sobersandbiet Andrena cineraria. Blåklockor Campanula förekommer i stor mängd och specialisten Småsovarbiet Chelostoma campanularum påträffades. Fibblor finns i stor mängd, främst gråfibbla, hagfibbla och höstfibbla. Ingen fibblespecialist påträffades. Södra området utmärker sig genom at hysa en rik ärtväxtflora med gulvial, kråkvicker, humlelusern och andra arter. Fler gaddstekelarter som födosöker på ärtväxter påträffades. Bockrot är mycket vanlig och är värdväxt för den sällsynta arten dvärgsandbi Andrena nanula, som dock inte påträffades under inventeringen. Väddklint är bitvis vanlig i området och värdväxt för bland andra klinttapeterarbiet Megachile pyrenaea en art som föreslås bli målindikator i området. Övriga arter Väggbiet Heriades truncorum - en naturvårdsart finns i en stabil population på Sand och bor i timerväggar i närheten. Följande NTlistade gaddstekelarter bör vara aktuella för området och bör fortsätta eftersökas under följande säsonger: rovstekeln Crossocerus congener NT, ängssolbi Dufourea dentiventris NT, kustbandbi Halictus confusus NT, droppgökbi Nomada guttulata NT, klöverhuma Bombus distinguendus NT, kantsmalbi Lasioglossum sexmaculatum NT, fibblesandbi Andrena fulvago NT, småfibblebi Panurgus calcaratus NT, lusernbi Melitta leporina NT, stampansarbi Stelis phaeoptera NT, lansettkägelbi Coelioxys lanceolata NT.
6 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 6 av 16 Habitat Ett antal habitat för hotade (Gärdenfors 2010) gaddstekelarter identifierades. Inget av dessa habitat kunde dokumenteras på Sand. Flera av arterna finns dock på Marma skjutfält. Tabell 3. Habitat för hotade gaddstekelarter som eftersöktes under fältarbetet. Samtliga habitat finns eller har funnits i Älvkarleby kommun. Habitat Svenskt namn Fynd Potential Ferreola diffinis Raggarvägstekel Nej Kräver troligen mer sand Symmorphus murarius större vedgeting Nej Knuten till brynen med asp Megachile pyrenaea Klinttapetserarbi Nej Öka väddklint och sand Nysson interruptus inget namn Nej Knuten till rik stritfauna Andrena nanula dvärgsandbi Nej Bockrot De nationella åtgärdsprogrammen för hotade arter omfattar 9 program med totalt 37 arter av gaddsteklar. Alla dessa arter gicks igenom men endast 4 kan vara aktuella för området. Ingen åtgärdsprogramart har ännu påträffats i Älvkarleby kommun. Närbelägna lokaler, t ex Marma, hyser Panurgus calcaratus. Tabell 4. ÅGP-arter aktuella för Sand. Ingen ÅGP-art har påträffats på Sand. Åtgärdsprogram Art Värdorganism Vildbin och småfjärilar på torräng Andrena gelriae Getväppling Vildbin och småfjärilar på torräng Andrena labialis Flera ärtväxtarter Vildbin och småfjärilar på torräng Nomada fuscicornis Panurgus calcaratus Vildbin och småfjärilar på torräng Nomada stigma Andrena labialis Svartpälsbi Anthophora retusa Vallört, sommargyllen mm Förslag på naturvårdsåtgärder Ett antal naturvårdsåtgärder är lämpliga för att utveckla förutsättningarna för en artrik och varierad fauna av gaddsteklar. Naturvårdsåtgärderna kan delas in i tre typer av åtgärder: de som ökar möjligheterna att bygga bo de som ökar födotillgången de som skapar en långsiktig hävdform
7 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 7 av 16 Tabell 5. Benämningarna för ytorna är samma som används i Tommy Löfgrens shapefil. Yta Engångsåtgärd Långsiktig skötsel 2 Grässvål bör störas Bete eller slåtter efter behov genom ytskrapning på 20 % av ytan 5.1 & 5.2 Områdena har fläckar av torrmark. Tjock grässvål bör avlägsnas genom Vid bete bör hårdare bete för förläggas hit genom placering av foder eller grind i närheten. 7, 8 & 9 harvning över hela ytan. Ytorna är degenererade men har torrmarksflora i västra kanterna. Initialt bör ytorna omfattas av slåtter två ggr / per år för att avlägsna förnaansamling Rotryckning av 90 % av busk. Ytskrapning av 200 m 2 fördelat på fem platser 10.1 Röjning med rotryckning. 90 % av all busk rycks. 11 Slänten i 11b ska röjas fri så att sand blottläggs Säkra solinstrålning på stenpartier genom eventuell röjning Lämpliga att ingå i större fålla för bete eller slåtter. Ytan är lämplig för intensivt bete som kan åstadkommas genom fållindelning eller genom att placera utfodring eller grindar på så sätt att djuren ofta uppehåller sig här. Ytan är lämplig för intensivt bete som kan åstadkommas genom fållindelning eller genom att placera utfodring eller grindar på så sätt att djuren ofta uppehåller sig här. Denna yta är av igenväxningskaraktär men kan genom slåtter eller bete lätt återställas till en leverantör av nektar- och pollenkällor. Åkervädd, väddklint och gulvial bör vara fokusarterna i vegetationen här. Vid restaurering av den igenväxta ängen skapas automatiskt goda förutsättningar för de värdefulla kantzonerna. 13 Inget Denna degenererade torräng har kvar florakvaliteter som liten blåklocka och färgkulla. Skötsel bör fortsatt vara bete eller slåtter och bör vid fållindelning kopplas till yta b Inget Här finns en särskilt artrik ängs- och buskvegetation. Ytan är liten och bör ingå i ett större sammanhang med bete eller slåtter som grund. 16 & 17 Säkra varma bryn och frilagda torrmarkssträngar framför bryn. Röjning av busk. Dessa två områden riskerar at kraftigt förbuskas de närmaste åren. Efter initial röjning måste områdena ingå i bete eller slåtter för att fortsätta leverera mångfald.
8 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 8 av 16 Slutsatser Områdets potential för naturvärden och friluftsliv gör Sand till ett utmärkt objekt för att bilda ett naturreservat. Naturreservatet bör instiftas i kommunal regi för att på bästa sätt förankra initiala naturvårdsåtgärder och långsiktig skötsel. En viktig aspekt är också att tidigt knyta medborgarnas önskemål till friluftslivsanpassningar. Förutsättningar för gaddstekelfaunan All blomrik mark fungerar som nekaroch pollenleverantörer åt vildbin, och som jaktområden för de rovlevande arterna. Området Sand har i dag en dominans av degenererade ängsmarker som endast har ett framtidsvärde för gaddstekelfaunan. Med enkla metoder kan en balans skapas mellan fungerande bosubstrat och nektar- och pollenrika ängsmarker. Ett sådant scenario kommer att öka artrikdomen och diversiteten av gaddsteklar markant. Målarter Området har redan i dag en artrik och varierad fauna av gaddsteklar. De skötselåtgärder som föreslås bör koppla till att öka de habitat för hotade arter som togs fram i detta arbete. Enskilda hotade arter som bör vara så kallade målarter är klinttapetserarbiet Megachile pyrenaea VU, droppgökbiet Nomada guttulata VU och ängssolbiet Dufourea dentiventris NT. Biotoper Den huvudsakliga biotopen för gaddsteklar är den kalkrika gräsmarken som finns spritt över området. I synnerhet område 10 och 13 är viktiga för en artrik och varierad gaddstekelfauna. Även de varierade brynmiljöerna med asp, ek, alm är också av stort värde för många arter av gaddsteklar. I dessa bryn samlar till exempel de stritsmalande rovstekelarterna sitt byte. Figur 5. Degenererad mark mellan yta 10 och 11. Uppländsk vallört och ryssgubbe är viktiga pollenkällor för hotade arter, t ex svartpälsbiet som tyvärr inte påträffades. Naturvårdsåtgärder Den långsiktiga hävdformen är givetvis en central del för Sand. Utan en strategi för framtiden är det olönsamt att ge sig in och utföra engångsinsatserna. Den långsiktiga skötseln bör, ur perspektivet artrik och varierad gaddstekelfauna, omfatta en helhetslösning med naturbetesmark över hela eller nästan hela området. Fördelen med naturbetesmark, jämfört med till exempel slåtter, är att markblottor, varierat betestryck och dynga skapar är gynnsamma faktorer för en artrik fauna av torrmarksinsekter. Om naturbetesmark inte är förenligt med andra mål kan dessa naturvärden också gynnas av slåtter och återkommande insatser som harvning, ytskrapning, utläggning av bibäddar och andra åtgärder som gynnar gaddsteklar och andra insekter.
9 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 9 av 16 Friluftsliv Området Sand har ett centralt läge i Älvkarleby. I dag besöks området flitigt av närboende för rekreation och området ger goda utrymmen för lek och upptäcktsfärder med sin kuperade terräng och varierade biotopsammansättning. Övrigt Genom att prata med närboende fick vi reda på att en man vid namn Bertil Söderström brukat markerna i norra delen. Han bor fortfarande, tillsammans med sin fru Birgit, kvar samhället. Hans kunskap om hur markerna brukats är viktiga att dokumentera för att kunna restaurera och hävda området i framtiden.
10 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 10 av 16 Kartor
11 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 11 av 16 Tabell 6. Under inventeringen 2012 registrerades 174 arter. Taxa Svenskt namn Antal individer Coleoptera skalbaggar 209 Anthicidae kvickbaggar 4 Notoxus monoceros inget namn 4 Cerambycidae långhorningar 1 Stenurella melanura ängsblombock 1 Chrysomelidae bladbaggar 22 Bruchus loti inget namn 1 Longitarsus succineus inget namn 19 Neocrepidodera ferruginea inget namn 1 Sphaeroderma testaceum inget namn 1 Coccinellidae nyckelpigor 9 Coccinula quatuordecimpustulata inget namn 7 Propylea quatuordecimpunctata fjortonprickig nyckelpiga 1 Scymnus mimulus inget namn 1 Curculionidae vivlar 31 Cleopomiarus graminis inget namn 25 Miarus campanulae inget namn 2 Otiorhynchus ovatus inget namn 2 Pityogenes bidentatus tvåtandad barkborre 1 Rhyncolus ater inget namn 1 Elateridae knäppare 2 Agriotes sputator mindre sädesknäppare 1 Sericus brunneus inget namn 1 Histeridae stumpbaggar 1 Margarinotus striola inget namn 1 Leiodidae mycelbaggar 3 Anisotoma orbicularis inget namn 1 Leiodes obesa inget namn 2 Melyridae borstbaggar 1 Dasytes niger inget namn 1 Mordellidae tornbaggar 26 Mordella holomelaena bred tornbagge 1 Mordella huetheri stor tornbagge 5 Mordellistena parvula inget namn 4 Mordellistena pumila inget namn 16 Nitidulidae glansbaggar 2
12 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 12 av 16 Taxa Svenskt namn Antal individer Thalycra fervida inget namn 2 Scarabaeidae bladhorningar 6 Aphodius rufipes aftondyngbagge 1 Protaetia cuprea olivgrön guldbagge 2 Serica brunnea brunborre 1 Trichius fasciatus humlebagge 2 Staphylinidae kortvingar 101 Aleochara moerens inget namn 25 Anotylus hamatus inget namn 1 Atheta brunnea inget namn 1 Atheta gagatina inget namn 11 Atheta macrocera inget namn 4 Atheta nesslingi inget namn 1 Philonthus addendus inget namn 22 Philonthus succicola inget namn 34 Philonthus varians inget namn 1 Scaphisoma agaricinum inget namn 1 Diptera tvåvingar 37 Asilidae rovflugor 5 Machimus setibarbus inget namn 2 Rhadiurgus variabilis inget namn 3 Bombyliidae svävflugor 7 Hemipenthes maurus inget namn 6 Thyridanthrax fenestratus inget namn 1 Conopidae stekelflugor 1 Sicus ferrugineus inget namn 1 Hybotidae puckeldansflugor 1 Platypalpus interstinctus inget namn 1 Piophilidae ostflugor 1 Liopiophila varipes inget namn 1 Scathophagidae kolvflugor 1 Norellisoma spinimanum inget namn 1 Sciomyzidae kärrflugor 2 Coremacera marginata inget namn 1 Limnia paludicola inget namn 1 Sepsidae svängflugor 1 Nemopoda nitidula inget namn 1 Syrphidae blomflugor 13
13 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 13 av 16 Taxa Svenskt namn Antal individer Eristalis arbustorum lillslamfluga 1 Eristalis interrupta fältslamfluga 3 Helophilus pendulus pendelblomfluga 1 Orthonevra stackelbergi ängsglansblomfluga 1 Sericomyia silentis ljungtorvblomfluga 2 Sphaerophoria scripta taggsländfluga 1 Sphaerophoria taeniata ängssländfluga 1 Syrphus ribesii gul solblomfluga 2 Volucella bombylans humleblomfluga 1 Tachinidae parasitflugor 1 Cylindromyia pusilla inget namn 1 Therevidae stilettflugor 4 Thereva plebeja inget namn 1 Thereva strigata inget namn 3 Hymenoptera steklar 227 Andrenidae grävbin 13 Andrena denticulata tandsandbi 6 Andrena helvola äppelsandbi 1 Andrena intermedia rödklöversandbi 1 Andrena nigriceps sommarsandbi 4 Andrena ruficrus åssandbi 1 Apidae långtungebin 36 Apis mellifera honungsbi 5 Bombus bohemicus jordsnylthumla 1 Bombus hortorum trädgårdshumla 3 Bombus hypnorum hushumla 1 Bombus lapidarius stenhumla 2 Bombus lucorum ljus jordhumla 2 Bombus lucorum coll. jordhumlor 4 Bombus norvegicus hussnylthumla 1 Bombus pascuorum åkerhumla 6 Bombus pratorum ängshumla 2 Bombus ruderarius gräshumla 3 Bombus soroeensis blåklockshumla 1 Bombus subterraneus vallhumla 3 Bombus sylvarum haghumla 1 Eucera longicornis långhornsbi 1 Colletidae korttungebin 8
14 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 14 av 16 Taxa Svenskt namn Antal individer Colletes daviesanus väggsidenbi 3 Hylaeus angustatus smalcitronbi 1 Hylaeus confusus ängscitronbi 3 Hylaeus hyalinatus kölcitronbi 1 Crabronidae rovsteklar 16 Cerceris rybyensis inget namn 1 Diodontus medius inget namn 1 Lestica subterranea inget namn 5 Mimumesa dahlbomi inget namn 1 Nysson spinosus inget namn 4 Oxybelus uniglumis inget namn 1 Pemphredon lugens inget namn 1 Tachysphex obscuripennis inget namn 1 Trypoxylon figulus inget namn 1 Formicidae myror 13 Formica pratensis ängsmyra 1 Lasius flavus gul tuvmyra 3 Lasius niger trädgårdsmyra 1 Lasius platythorax skogsjordmyra 6 Lasius umbratus ängsjordmyra 1 Myrmica rugulosa sandrödmyra 1 Halictidae vägbin 25 Halictus tumulorum ängsbandbi 5 Lasioglossum albipes ängssmalbi 1 Lasioglossum calceatum mysksmalbi 3 Lasioglossum leucopus bronssmalbi 2 Lasioglossum morio metallsmalbi 11 Sphecodes ephippius mellanblodbi 1 Sphecodes geoffrellus småblodbi 1 Sphecodes pellucidus sandblodbi 1 Megachilidae buksamlarbin 51 Anthidium manicatum storullbi 1 Chelostoma campanularum småsovarbi 37 Chelostoma rapunculi storsovarbi 2 Heriades truncorum väggbi 4 Hoplitis claviventris märggnagbi 1 Megachile ligniseca trätapetserarbi 2 Megachile versicolor ängstapetserarbi 1
15 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 15 av 16 Taxa Svenskt namn Antal individer Osmia bicornis rödmurarbi 1 Trachusa byssina hartsbi 2 Melittidae sommarbin 2 Dasypoda hirtipes praktbyxbi 2 Pompilidae vägsteklar 30 Anoplius nigerrimus skogsvägstekel 1 Anoplius viaticus vargvägstekel 21 Arachnospila anceps ögonvägstekel 1 Arachnospila spissa krokvägstekel 1 Priocnemis exaltata höstvägstekel 1 Priocnemis hyalinata buskvägstekel 3 Priocnemis parvula ljungvägstekel 2 Sphecidae sandsteklar 30 Ammophila pubescens inget namn 30 Tiphiidae pansarsteklar 1 Tiphia femorata rödbent pansarstekel 1 Vespidae getingar 2 Vespula vulgaris vanlig geting 2 Lepidoptera fjärilar 43 Hesperiidae tjockhuvuden 4 Ochlodes sylvanus ängssmygare 3 Thymelicus lineola mindre tåtelsmygare 1 Lycaenidae juvelvingar 7 Glaucopsyche alexis klöverblåvinge 1 Lycaena hippothoe violettkantad guldvinge 1 Lycaena virgaureae vitfläckig guldvinge 1 Plebejus argus ljungblåvinge 1 Polyommatus icarus puktörneblåvinge 2 Polyommatus semiargus ängsblåvinge 1 Nymphalidae praktfjärilar 28 Aphantopus hyperantus luktgräsfjäril 5 Boloria selene brunfläckig pärlemorfjäril 2 Coenonympha arcania pärlgräsfjäril 15 Coenonympha pamphilus kamgräsfjäril 1 Melitaea athalia skogsnätfjäril 4 Polygonia c-album vinbärsfuks 1 Zygaenidae bastardsvärmare 4 Zygaena filipendulae allmän bastardsvärmare 1
16 Sand, Älvkarleby, 2012 Sida 16 av 16 Taxa Svenskt namn Antal individer Zygaena lonicerae bredbrämad bastardsvärmare 1 Zygaena viciae liten bastardsvärmare 2 Odonata trollsländor 4 Calopterygidae jungfrusländor 1 Calopteryx virgo blå jungfruslända 1 Corduliidae skimmertrollsländor 1 Somatochlora flavomaculata gulfläckig glanstrollslända 1 Lestidae smaragdflicksländor 1 Lestes sponsa allmän smaragdflickslända 1 Libellulidae segeltrollsländor 1 Sympetrum flaveolum gulfläckad ängstrollslända 1 Totalsumma 520
Bin och dagaktiva fjärilar i vägkanter i Skövde driftområde
Bin och dagaktiva fjärilar i vägkanter i Skövde driftområde 2012 Trafikverket Samhälle, Region Väst Kontaktperson: Mats Lindqvist, miljöspecialist/ekolog, UHasm Text och fältarbete: Artbestämning av: insamlade
!"#$%&'%()*"+",-* /*#0)%1" 2+&)+ #)%3+1 45,,3+"#6%)% Bilaga 4. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
!"#$%&'%()*"+",-* /*#0)%1" 2+&)+ #)%3+1 45,,3+"#6%)% Bilaga 4 2016 Innehåll!"#$%&'()"' +,-./)"' 0 Referenser 9 Digitala källor 9 Rapport: Naturvärdesanalys Östberga Dnr: Datum: 2017-01 Utgivare: Exploateringskontoret,
Biparadiset ett naturprojekt i Bokhultet, Växjö Jan 2009
Biparadiset ett naturprojekt i Bokhultet, Växjö Jan 2009 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Mål med Biparadiset 4 Beskrivning av området 5 Viktiga blommande träd och buskar i Bäckaslöv 7 Viktiga
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit
Rapport 2012:92. Inventering av hotade vildbin i Västra Götalands län 2012-2013
Rapport 2012:92 Inventering av hotade vildbin i Västra Götalands län 2012-2013 Rapportnr: 2012:92 ISSN: 1403-168X Projektledare: Jennie Niesel, Länsstyrelsen Rapportansvariga: Thomas Appelqvist, Leif Andersson,
Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 2011
Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 20 Jan Bergsten, för WWF Nu kommer de hotade arterna tillbaka till Malma... Den mindre bastardsvärmaren lever som larv av de klöverväxter
Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson
Biologisk mångfald på spåren Magnus Larsson, Sofia Larsson Faunistica Specialister inom miljö och naturvård Bredd Verksamhet Naturinventering Fysisk planering Utbildning och coachning Projektet Syfte Påvisa
Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl
Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Klassindelning av vägkanter... 3 Resultat... 4 Redovisning av vägkanter... 5 Sträcka 01... 9 Sträcka
N A T U R. Inventering av gaddsteklar i Naturreservaten Tinnerö eklandskap och Viggeby. - 2009 och 2010. Håkan Andersson 2010:3 I LINKÖPING
N A T U R I LINKÖPING 2010:3 Inventering av gaddsteklar i Naturreservaten Tinnerö eklandskap och Viggeby. - 2009 och 2010 Håkan Andersson Förord Steklar är den artrikaste ordningen bland insekterna i landet
Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012
Gaddsteklar i Västra Götalands län
Gaddsteklar i Västra Götalands län miljöövervakning 2011 Rapport 2012:20 Rapportnr: 2012:12 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Thomas Appelqvist, Pro Natura Foto: Camilla Finsberg,
Bin och andra insekter
Bin och andra insekter med fokus på hotade arter vid Osdal-Bråt i Borås Stad 2013 - inför byggandet av ny väg 27 Uppdragsgivare: Infrastructure AB på uppdrag av Trafikverket Kontaktperson Trafikverket:
Gaddsteklar i Tinnerö eklandskap
NATUR I LINKÖPING 2014-1 Gaddsteklar i Tinnerö eklandskap - Inventering med håv 2014 Tobias Ivarsson Förord Under 2014 har Tobias Ivarsson, Växjö, inventerat naturreservatet Tinnerö eklandskap kultur
Insekter vid Kungsladugårdshällarna Visby 2010
Insekter vid Kungsladugårdshällarna Visby 2010 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Framsidesbilder; väpplingblåvinge, stortapetserarbi, hårig
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
GRÄVANDE GADDSTEKLAR I NORRA DELEN AV ALINGSÅS KOMMUN Slutrapport LONA projekt 2014
GRÄVANDE GADDSTEKLAR I NORRA DELEN AV ALINGSÅS KOMMUN Slutrapport LONA projekt 2014 Projektledning: Stellan Andersson, Alingsås kommun Fältarbete: Ola Bengtsson och Thomas Appelqvist, Pro Natura Sammanställning
Naturvärdesbedömning vid Görla
Naturvärdesbedömning Görla Sida 1 av 15 2012-11-29 Naturvärdesbedömning vid Görla Sammanfattning En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen
Natur i Norr, Umeå Årgång 21 (2002), häfte 1:35-40 Myror och andra gaddsteklar i området kring Övre Tälningsån, Hälsingland JOHANNES BERGSTEN, PER-OLA HOFFSTEN & SVEN HELLQVIST Inledning Detta är en del
Inventering av vildbin och övriga gaddsteklar och validering av vildbinätverk i Sollentuna kommun 2015
Inventering av vildbin och övriga gaddsteklar och validering av vildbinätverk i Sollentuna kommun 205 Beställare: Sollentuna kommun Kontaktperson: Paola Ponzio och Karin Hermansson, Kommunledningskontoret,
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 1. SYFTE Att: restaurera de
Grödor och vildbin i Sverige
Grödor och vildbin i Sverige Kunskapssammanställning för hållbar utveckling av insektspollinerad matproduktion och biologisk mångfald i jordbrukslandskapet Mats W. Pettersson Björn Cederberg & L. Anders
Bin och biologisk mångfald
Bin och biologisk mång gfald vid Osdal Bråt i Borås Stad 2014 1 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Rapportansvarig: Text: Foto: Kartor: Omslag: Borås Stad Anna Ljunggren BioDivers Naturvårdskonsult Peter Nolbrant
Gaddsteklar och blomflugor
Gaddsteklar och blomflugor i tio skogsområden i Västra Götalands län 2008 Rapport 2010:60 Rapportnr: 2010:60 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Håkan Andersson, Calluna AB Foto: Håkan Andersson, Calluna
Inventering av dagfjärilar vid ängs- & hagmarker i Höörs kommun 2001
Inventering av dagfjärilar vid ängs- & hagmarker i Höörs kommun 2001 1. Inledning Roine Strandberg Många dagfjärilsarter har höga krav på den miljö de lever i och är därmed bra indikatorarter för skyddsvärda
Miljöövervakning av gaddsteklar
Miljöövervakning av gaddsteklar Västra Götalands län Rapport 2015:03 Rapportnr: 2015:03 ISSN: 1403-168X Projektledning: Anna Stenström Fältarbete och rapport: Lilian Karlsson, Naturcentrum AB Foto: Lilian
Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Artrika vägmiljöer i Trafikverket Region väst
Underhåll Utveckling & miljö Artrika vägmiljöer i Trafikverket Region väst Mats Lindqvist Miljöspecialist/ekolog 2013-09-12 Infrastrukturens biotoper 2013-10-09 Infrastrukturens biotoper Infrastrukturens
RAPPORT Miljöövervakning av dagfjärilar och vildbin längs utvalda artrika vägkanter i Sjuhäradsområdet år 2015
RAPPORT Miljöövervakning av dagfjärilar och vildbin längs utvalda artrika vägkanter i Sjuhäradsområdet år 2015 Rapport: 2017:225 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se
Gaddsteklar på Öland. riktad inventering av gaddsteklar i sex naturområden
Gaddsteklar på Öland riktad inventering av gaddsteklar i sex naturområden Gaddsteklar på Öland - riktad inventering av gaddsteklar i sex naturområden Meddelandeserien nr 2012:06 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven
POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS
POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare,
RAPPORT Inventering av vildbin och dagaktiva fjärilar utefter det statliga vägnätet i driftområde Skövde år 2012
RAPPORT Inventering av vildbin och dagaktiva fjärilar utefter det statliga vägnätet i driftområde Skövde år 2012 Rapport: 2012:244 Trafikverket Postadress: Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se
Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
alvar LARS-AKE JANZON
alvar LARS-AKE JANZON Gaddsteklar och andra blombesrikande insekter pd Alands Stora alvar 173 174 Lars-Ake Janzon Sedum album - Tortella-aIvar Festuca-alvar Gadtlsteklar ot'h andra blombesiikande insekter
Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
Vildbin och fragmentering
Vildbin och fragmentering Kunskapssammanställning om situationen för de viktigaste pollinatörerna i det svenska jordbrukslandskapet Weronika I. Linkowski Björn Cederberg & L. Anders Nilsson Svenska Vildbiprojektet
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Skötselplan för ytor utanför spelplanen
Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014
2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen
Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner
Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat Göteborgs och Partille kommuner Pro Natura Thomas Appelqvist Rickard Gimdal Mikael Finsberg 1997 Bakgrund
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad
Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Rapport 2008-07-07 Naturvårdskonsult Gerell Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Sammanfattning et noterade arter och individer av fladdermöss är överraskande
Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)
Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder) Björn Cederberg, entomolog (ArtDatabanken Uppsala) bjorn.cederberg@slu.se Tidigare utbredning
PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20
PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning
Övervakning av gaddsteklar i Göteborgs Stad 2018
Rapport 2019:17 Miljöförvaltningen Övervakning av gaddsteklar i Göteborgs Stad 2018 ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver vårt gemensamma synsätt på miljöarbetet.
Inventering av gaddsteklar på f.d. Österhagsdeponin sommaren 2016
JA NATUR Inventering av gaddsteklar på f.d. Österhagsdeponin sommaren 2016 Johan Abenius 2016-09-30 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Uppdraget... 2 Gaddsteklar och deras värde som miljöindikatorer...
Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta
Infrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson
Infrastrukturens biotoper Tommy Lennartsson Infrastrukturens biotoper Referensgrupp Tommy Lennartsson, Roger Svensson, CBM Marie Johnsson, Martin Olgemar, Trv Anders Sjölund, Trv; J-O Helldin, CBM, Åsa
Pollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.
Fristad vid spåret Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. 0708 15 Många hotade insekter och växter har funnit en fristad på järnvägsstationer. Där bevaras
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun
F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR
Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén
Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén Bjuv 2009-09-15 1 Innehållsförteckning Uppdragsinformation...3 Beställare...3
Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun
Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings
Grönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Restaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Trädesmarker i västra Åhus
Trädesmarker i västra Åhus Inventering av trädesmarker i västra Åhus 2005 Inventering av trädesmarker i västra Åhus Den 10-14 juli 2001 inventerade jag förekomsten av trädesmarker strax väster om tätorten
Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
RAPPORT 2009/3 INVENTERING AV BIN vid upplandskusten, Östhammar. Erik Sjödin Knus Natur
RAPPORT 2009/3 INVENTERING AV BIN vid upplandskusten, Östhammar Erik Sjödin Knus Natur FÖRFATTARE Erik Sjödin, Knus Natur OMSLAGSFOTO Erik Sjödin PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN
Vad flyger på Arlanda? Inventering av insekter och kärlväxter på gräsmarkerna
Biologisk mångfald på Arlanda Sida 1 av 49 Vad flyger på Arlanda? Inventering av insekter och kärlväxter på gräsmarkerna Biologisk mångfald på Arlanda Sida 2 av 49 Sammanfattande bedömning Under säsongen
Naturvårdsåtgärder i stationsmiljöer och längs linjer
Naturvårdsåtgärder i stationsmiljöer och längs linjer Här presenteras konkreta åtgärdsförslag för att bevara, gynna och utveckla den biologiska mångfalden på 15 inventerade stationsområden och 5 inventerade
Naturreservat i Säffle kommun
Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater
Insekter vid Kungsladugårdshällarna Visby 2013
Insekter vid Kungsladugårdshällarna Visby 2013 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se Framsidesbild; Gräshoppsstekel Sphex funerarius med en grå
humlor Skog, Landskap Bakgrund och syfte med undersökningstypen Linjeinventering av Version 1:0 2009-04-16
Linjeinventering av humlor 1 Programområde: Undersökningstyp: Jordbruksmark, Fjäll, Våtmark, Skog, Landskap Linjeinventering av humlor Bakgrund och syfte med undersökningstypen Flera humlearter har minskat
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Miljöövervakning av gaddsteklar
Miljöövervakning av gaddsteklar Resultat från 2015 års övervakning och syntes för åren 2010-2015. Rapport 2016:46 Rapportnr: 2016:46 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Magnus Stenmark,
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
INVENTERING AV SVAMPAR I
INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Spetssandbi LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Spetssandbi och andra rödlistade sandbin beroende av sälg- och videblommor i Sverige En inventering och statusbedömning 2006 Meddelande 2007:12 - 2 - Författaren är
Genarp-Sturup. Översiktlig inventering av gaddsteklar och andra insekter i sex områden vid Genarp och Sturup 2007
Genarp-Sturup Översiktlig inventering av gaddsteklar och andra insekter i sex områden vid Genarp och Sturup 2007 Bivarg med byte Krister Larsson ALLMA Natur och Kultur 2007 Bakgrund och tack Denna inventering
Metapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
Vägrenarnas betydelse för vildbin i Storåns dalgång (Marks & Bollebygds kommuner)
Vägrenarnas betydelse för vildbin i Storåns dalgång (Marks & Bollebygds kommuner) - med särskild inriktning på väddsandbi och guldsandbi Rapport 2010:105 1 Trafikverket Samhälle, Region Väst Kontaktperson:
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Rapport 2017:06. Miljöövervakning av gaddsteklar i Västra Götalands län 2016
Rapport 2017:06 Miljöövervakning av gaddsteklar i Västra Götalands län 2016 Rapportnr: 2017:06 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare och fältarbete: Magnus Stenmark, Charlotte Jonsson,
Rapport 2007:21 Insekter i sand- och grustag
Rapport 2007:21 Insekter i sand- och grustag En inventering i Stockholms län 2006 Författare: Jan Bergsten Rapport 2007:21 Insekter i sand- och grustag En inventering i Stockholms län 2006 Myskbock Aromia
Vildbin och andra insekter längs vägkanter med färgginst
Vildbin och andra insekter längs vägkanter med färgginst driftområde Mariestad Rapport 2012:067 Trafikverket Samhälle, Region Väst Kontaktperson: Mats Lindqvist, miljöspecialist/ekolog, UHasm Text och
Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland 6. Humlor och solitära bin (Hymenoptera: Apoidea)
Ent. Tidskr. 130 (2009) Bin i Stenbrohults socken Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland 6. Humlor och solitära bin (Hymenoptera: Apoidea) Sven G. Nilsson, Markus Franzén & LARS NORÉN Nilsson, S.G.,
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Hävd av ängs- och betesmark
Hävd av ängs- och betesmark Förslag till strategi med utgångs- punkt i ekologi och miljökrav hos solitära bin på två lokaler i Höörs kommun MIKAEL SÖRENSSON 2002 Innehåll Abstract... 1 INLEDNING...1 OMRÅDESBESKRIVNINGAR...
Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet
Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet Biparadiset i Bokhultet Biparadiset i Växjö är Sveriges första biparadis. Det invigdes 2010 och skapades på en två hektar stor plan som tidigare användes för övningskörning
Bilaga. Insektsinventering, Karlberg, Solna stad, med anledning av utredning inför detaljplan
Bilaga Insektsinventering, Karlberg, Solna stad, med anledning av utredning inför detaljplan Innehåll: Uppdraget!... 3 Bakgrund!... 3 Metod och genomförande!... 3 Resultat!... 3 Intressanta noteringar!...
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Inventering av sand- och tallevande insekter vid Sandudden i Ekerö kommun
Insektsinventering Sandudden slutversion Inventering av sand- och tallevande insekter vid Sandudden i Ekerö kommun Underlagsmaterial för framtagande av skötselåtgärder för sand-, tall- och strandskogsmiljöer
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.
Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013
Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle
Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Strandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning