Guatemala. Geografi.

Transkript

1 Guatemala Guatemala i Centralamerika har storslagen natur och levande indiankultur med uråldriga rötter. Turismen är trots det begränsad, på grund av landets våldsamma historia. Inbördeskriget krävde över människors liv. Flertalet offer var fattiga mayaindianer som föll offer för militärens övervåld. Efter kriget har omfattande våldsbrottslighet och korruption brett ut sig. Guatemala är ett medelinkomstland, men resurserna är extremt snedfördelade och många lever i djup fattigdom. Geografi Guatemala ligger i nordvästra Centralamerika och är till ytan som en fjärdedel av Sverige. Landet har en längre kust i söder mot Stilla havet samt ett kort kustavsnitt i öster mot Karibiska havet. Större delen av Guatemala är bergigt. Fem mil innanför sydkusten reser sig bergskedjan Sierra Madre. Här finns Centralamerikas högsta berg, vulkanen Tajumulco (4 220 m ö h). Längre norrut löper bergskedjan Los Cuchumatanes. Huvudstaden Guatemala City ligger i höglandet mellan de båda bergssystemen och här bor större delen av befolkningen. Längst i söder finns en bördig kustslätt. Öster om höglandet sluttar terrängen ner mot träskmarker vid den karibiska kusten. Den nordligaste tredjedelen av Guatemala utgörs av den otillgängliga och flacka kalkstensplatån El Petén med grässlätter, träskmarker och regnskog. Tidigare var större delen av Guatemala skogsbeväxt, men skogarna täcker nu endast omkring en tredjedel av ytan. Djurlivet är rikt; i molnskogar i centrala delar av landet finns den färggranna nationalfågeln quetzal, som gett sitt namn åt landets valuta. Regionen är jordbävningsdrabbad. Den tidigare huvudstaden Antigua Guatemala övergavs efter ett förödande skalv på 1700-talet. År 1976 drabbades Guatemala City tillsammans med stora delar av landet i övrigt av en jordbävning som krävde uppemot människors liv. 1/51

2 Yta km2 (2017) Tid svensk 7 timmar Angränsande land/länder Mexiko, Belize, El Salvador, Honduras Huvudstad med antal invånare Guatemala City/Ciudad de Guatemala (utan förstäder, officiell uppskattning 2013) Övriga större städer Villa Nueva , Mixco , Cobán (officiell uppskattning 2013) Högsta berg Tajumulco (4 220 m ö h) Viktiga floder Usumacinta, Motagua Klimat Klimatet skiljer sig mellan olika delar av Guatemala. Vid kusterna och i El Petén i norr är klimatet tropiskt. I höglandet i mellersta Guatemala är det något svalare, i genomsnitt 20 grader. Kallare är det i de nordligare bergen där en stor del av ursprungsfolken bor. Där kan det bli minusgrader på nätterna. 2/51

3 I större delen av landet regnar det huvudsakligen mellan maj och november, men den karibiska kusten i öster får nederbörd året om. Emellanåt orsakar orkaner eller kraftiga stormar svåra översvämningar och jordskred där. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn Guatemala City 17 C (jan), 21 C (juli) Medelnederbörd/månad Guatemala City 3 mm (jan), 274 mm (juni) Befolkning och språk Guatemala tillhör de latinamerikanska länder som har störst andel ursprungsfolk bland sina invånare. Närmare hälften av guatemalanerna tillhör ursprungsfolket maya, som indelas i 22 olika folkgrupper. Drygt hälften av guatemalanerna är mestiser (av blandat europeiskt och indianskt ursprung). Mestiserna kallas ladinos, en benämning som även omfattar urfolk som inte talar indianspråk eller utövar traditionell kultur. I gruppen ingår ofta också ättlingar till européer och araber. De vita (av europeisk härkomst) beräknas bara utgöra någon procent av befolkningen. Vid den karibiska kusten finns några tiotal tusen svarta, garífuna, som är ättlingar till karibiska urinvånare och svarta slavar. Vid gränsen till El Salvador bor en annan minoritet, xinka, som tillhör ursprungsfolken men inte är maya. Befolkningen är starkt segregerad med stora skillnader i livsstil och levnadsvillkor. Maya och andra urfolk bor i huvudsak på landsbygden, där de lever i stor fattigdom och saknar politiskt inflytande. Ladinos återfinns i större utsträckning i städerna, på Stillahavskusten och i sydöst. De är över lag mer välbeställda och välrepresenterade i samhället. Den lilla gruppen vita är överrepresenterad i toppskiktet. Under inbördeskriget flydde hundratusentals guatemalaner undan strider på landsbygden. Många hamnade i städernas slumområden, andra tog sig över gränsen till Mexiko. De flesta återvände från grannlandet under 1990-talet. Enligt officiella uppskattningar bor 1,5 miljoner guatemalaner i USA, två tredjedelar av dem som papperslösa. Spanska är officiellt språk och förstaspråk för drygt hälften av befolkningen. Sedan 2003 erkänns 22 mayaspråk samt garífuna och xinka som nationella språk. Det ska innebära rättigheter till samhällsservice på de språken i områden där de dominerar, även om lite har skett i praktiken. De största mayaspråken är k iche, mam, q eqchi och kaqchiquel. Andra mayaspråk samt xinka och garífuna, som i huvudsak är ett karibiskt språk, är det få som talar FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 148 (2014) Andel invånare i städerna 52,0 procent (2016) Nativitet/födelsetal 25,6 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 3/51

4 5,2 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 2,5 procent (2014) Fertilitetsgrad 3,8 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 51,2 procent (2014) Förväntad livslängd 73 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 76 år (2015) Förväntad livslängd för män 70 år (2015) Folkgrupper mayaindianer och mestiser är största folkgrupper, minoriteter av vita, svarta och xinka Språk spanska är officiellt språk Religion mayaspråk samt garífuna och xinka är nationella språk Nästan alla guatemalaner är kristna och de flesta av dem tillhör katolska kyrkan, även om en stor del av ursprungsfolken också utövar mayareligion. Protestantismen har en stark historisk ställning, eftersom en rad politiska ledare ända sedan slutet av talet har varit protestanter. De senaste årtiondena har missionärer, främst från USA, varit aktiva och numera tillhör mer än var tredje invånare något protestantiskt samfund. En liten andel av ursprungsfolken utövar mer renodlad traditionell religion. Utbildning Var fjärde guatemalan kan inte läsa och skriva. Analfabetismen är särskilt hög bland kvinnor från mayafolket på landsbygden. I vissa delar av landet är tre av fem kvinnor inom denna grupp inte läs- och skrivkunniga. Trots att Guatemala har ökat de statliga utgifterna för utbildning sedan mitten av 1990-talet tillhör det ändå de länder i Latinamerika som satsar minst på utbildning. Skolväsendet präglas av stora ojämlikheter och av brist på pengar. Guatemalanska flickor och alla barn från ursprungsfolken har genomgående sämre tillgång till utbildning än genomsnittet av befolkningen. Skolgången är obligatorisk i nio år, från sju till 15 års ålder. Den är indelad i ett första stadium på sex år och ett högstadium på tre år. I områden med en hög andel ursprungsfolk har barnen rätt till tvåspråkig undervisning. Enligt officiell statistik börjar nästan alla barn i första klass, men många hoppar därefter av i förtid. I genomsnitt går barnen 5,6 år i skolan, medan motsvarande siffra bland ursprungsfolken är 3,7 år. Mayaflickor går i genomsnitt bara tre år i skolan. En anledning till att barnen inte fullföljer skolgången är att familjerna har svårt att klara de utgifter för bland annat böcker och skoluniformer som förekommer trots att skolan formellt ska vara gratis. 4/51

5 År 2011 började två av fem guatemalanska barn i högstadiet. Därefter följer två- och treårigt gymnasium. Det statliga universitetet San Carlos har sitt huvudsäte i Guatemala City men filialer finns ute i landet. Det finns också ett jordbruksuniversitet och ett universitet med inriktning på sociala ämnen. Dessutom finns det omkring 15 privata universitet. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 85,5 procent (2013) Antal elever per lärare i grundskolan 23,7 (2013) Läs- och skrivkunnighet 78,3 procent (2012) Kostnader för utbildning i andel av BNP 2,8 procent (2013) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 20,6 procent (2013) Kultur Arvet från de antika mayacivilisationerna är rikt. Det syns på den stora mängden arkeologiska lämningar och, inte minst, i den samtida mayakulturen. Trots århundraden av förtryck har mayakulturen överlevt och utvecklats. En rad informella institutioner lever kvar vid sidan av de formella, till exempel mayaborgmästare, mayapräster, byäldste, barnmorskor och i vissa fall också ett eget rättssystem. Fortfarande används traditionella dräkter, både till vardags och till fest. Slående är de färgsprakande textilierna och de vackra symbolladdade broderierna. Flera gamla danser lever kvar, liksom en fascinerande mytologi. Gemensam för alla invånare är en stark musiktradition där nationalinstrumentet marimba är centralt. Marimba är ett slagverk i trä, med rötter i Afrika. Landets författare har nästan uteslutande varit ladinos (se Befolkning och språk). Mest känd är poeten, romanförfattaren och diplomaten Miguel Ángel Asturias ( ) som fick Nobelpriset i litteratur Asturias verk är rotade i mayakulturen och hans magiska realism har haft stor inverkan på latinamerikansk litteratur. Kritik mot det långvariga förtrycket av urfolken är ett vanligt tema. Hombres de maíz (Majsmänniskor) är Asturias mest kända verk. Massmedier Grundlagen garanterar pressfrihet och den fungerar någorlunda väl. Sedan 2009 är också rätten till att få ta del av offentlig information skyddad i lag. Men journalister som rapporterar om korruption eller organiserad brottslighet lever farligt. Hot och trakasserier mot journalister är vanliga och bidrar till självcensur. Journalister på landsbygden är särskilt utsatta. Bakom övergreppen ligger ofta polis, politiker och den organiserade brottsligheten inte sällan i samröre med varandra inträffade en våg av journalistmord; fyra journalister dödades inom loppet av fem månader. Motiven var inte klarlagda, men inrikesministern sade trots det att personliga skäl låg bakom brotten. Pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser fann 5/51

6 utvecklingen oroande och sade att det inte kunde uteslutas att de fyra journalisterna hade dödats på grund av sin yrkesutövning. Alla de fyra mordoffren var också lokalpolitiker och fackligt aktiva vid sidan av journalistjobben. I början av 2015 mördades tre journalister inom loppet av några dagar vilket skapade oro om ökat våld inför valet senare samma år (se Kalendarium). De viktigaste dagstidningarna är Prensa Libre och de betydligt mindre Siglo VeintiunoochEl Periódico. Störst är Nuestro Diario som med sensationsjournalistik och stort bildutrymme fått snabbt genomslag sedan starten Samtliga dagstidningar är privatägda. De flesta ägs av konservativa företagare. För majoriteten av befolkningen utgör radio och TV de viktigaste informationskällorna. Det finns hundratals radiostationer, de allra flesta reklamfinansierade. TV domineras av fyra reklam-tv-kanaler. De ägs alla av den mexikanske mediemogulen Ángel Remigio González, som också äger flera radiokanaler och anses ha ett stort politiskt inflytande i landet. Många guatemalaner har också tillgång till ett rikt utbud av kabel-tv-kanaler, framför allt mexikanska. Det finns inga uppgifter om statliga restriktioner kring tillgången till internet. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 37,9 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 106,6 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 23,4 (2014) Äldre historia I det område som idag är Guatemala blomstrade mayafolkets högkultur mellan 300- och 900-talet e Kr. Den hade stagnerat när Spanien koloniserade regionen på 1520-talet. Efter självständigheten 1821 ingick Guatemala först i kejsardömet Mexiko, därefter i Centralamerikanska unionen och blev till slut en självständig republik Ett par tusen år före vår tideräkning blev människor bofasta i det som idag är Guatemala. Så småningom växte den högtstående mayakulturen fram på höglandet. Den spred sig till vad som nu är södra Mexiko och grannländerna i söder. Mayafolket var framstående matematiker, astronomer och arkitekter. Under mayakulturens glansperiod mellan 300- och 900-talet byggdes bland annat tempelstaden Tikal i norra Guatemala. När de spanska erövrarna kom till området på 1520-talet hade mayacivilisationen sedan länge stagnerat. Riket hade splittrats i en rad mindre stadsstater som stred sinsemellan. Spanjorerna kunde snabbt ta kontroll över hela regionen, som utropades till vicekungadömet Nya Spanien. Européernas militära överlägsenhet och de sjukdomar de förde med sig fick förödande konsekvenser för mayafolket, även om en del av dem sökte en fristad i de otillgängliga bergen. Spanska bosättare lade efter hand beslag på mark och utnyttjade hänsynslöst ursprungsfolken som arbetskraft. Självständighet Mexikanernas uppror mot kolonialmakten ledde 1821 till att också Centralamerika blev självständigt. Området ingick först i Mexiko, men efter två år bildades Centralamerikanska unionen. Denna präglades dock av motsättningar mellan lokala ledare (caudillos). Unionen föll sönder med början 1838, då Rafael Carrera intog 6/51

7 Guatemala City. Carrera var en konservativ caudillo som kom att dominera politiken i Guatemala fram till sin död Självständigheten innebar ingen förändring av den samhällsstruktur som etablerats under kolonialtiden. Makten låg kvar hos en liten grupp godsägare, som med stöd av den katolska kyrkan och militären utnyttjade de fattiga guatemalanerna som arbetskraft. Ekonomin var ensidigt byggd på plantageodling och tillväxten var långsam. År 1871 inleddes den så kallade liberala revolutionen. Ekonomin moderniserades genom satsningar på förbättrad infrastruktur, odling av exportgrödor och ökade utländska investeringar. Kyrkans makt bröts och dess stora jordegendomar såldes till privata intressenter, ofta tyska invandrare. Kaffe började odlas i högländerna. Indianerna förlorade i samband med detta enorma landområden, som de ägt kollektivt, och de blev ännu mer beroende av daglönearbete. I början av 1900-talet började bananer odlas i låglandet. Det amerikanska bananbolaget United Fruit Company blev en av Guatemalas mest inflytelserika jordägare. Kupp avslutar period av demokrati Den sista företrädaren för epoken var general Jorge Ubico som valdes till president Under Ubico ökade det politiska förtrycket och under andra världskriget lyckades han stöta sig med både nationalister inom armén och progressiva intellektuella. Det banade väg för en folklig resning och 1944 tvingades Ubico avgå. Nu inleddes Guatemalas första demokratiska period. En ny författning skrevs som garanterade grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter. President Juan José Arévalo och hans efterföljare Jacobo Árbenz moderniserade ekonomin och genomförde sociala reformer. Stora satsningar gjordes på att bygga sjukhus, skolor och bostäder. En kampanj igångsattes för att öka läs- och skrivkunnigheten bland befolkningen. Fackföreningar bildades. Försök gjordes också att bryta USA:s grepp om landets utrikespolitik och ekonomi. En lag om omfördelning av jorden antogs 1952 och blev ett hot mot de stora jordägarna, däribland det amerikanska bananbolaget United Fruit Company. USA stoppade då allt bistånd med motiveringen att kommunister hotade Guatemalas stabilitet. När en grupp exilguatemalaner med amerikanskt stöd 1954 tågade in i landet för att störta Árbenz fick presidenten inte arméns stöd. Modern historia Mellan 1954 och 1985 var Guatemala en militärdiktatur. Hårt förtryck och ojämn jordfördelning ledde på 1960-talet fram till ett inbördeskrig mellan gerilla och armén. Kriget pågick ända till 1996, då ett fredsavtal slöts. Tiden därefter har präglats av utbredd våldsbrottslighet och fortsatt stora sociala orättvisor. Militärkuppen 1954 (se Äldre historia) blev inledningen till över tre decenniers militärt styre. Under och 1970-talen var ofta generaler eller överstar presidenter. Val anordnades, men de präglades av fusk, och hela eller delar av oppositionen uteslöts. Kommunistpartiet förbjöds. Fackföreningar och vänster- och mittenpartier utsattes för våldsamma förföljelser. Förtrycket och den ojämna jordfördelningen skapade grogrund för en väpnad revolt. I början av 1960-talet inleddes ett gerillakrig, som intensifierades när general Romeo Lucas García var president Som mest beräknas gerillan ha haft medlemmar gick tre gerillagrupper och delar av kommunistpartiet samman i Revolutionära nationella guatemalanska enheten (URNG). 7/51

8 Samma år kom general Efraín Ríos Montt till makten genom en statskupp. Hans regim var den blodigaste under inbördeskriget. I jakten på gerillasoldater utplånades hela byar, varav de flesta var byar med mayafolk. Tiotusentals människor dödades och ännu fler flydde, många till Mexiko. Regimens kampanj "gevär och bönor" erbjöd landsbygdsborna mat i utbyte mot att männen anslöt sig till så kallade civila självförsvarspatruller (PAC). De tvångsanslutna medlemmarna av dessa bondemiliser tvingades ofta begå brutala övergrepp mot sina egna. Förhandlingar leder till fred Motståndet mot Ríos Montt växte och i augusti 1983 störtades han av sin försvarsminister som förberedde för en övergång till civilt styre. Inom ramen för en ny författning hölls i november 1985 val som vanns av kristdemokraten Vinicio Cerezo. Förhoppningarna var högt ställda på Cerezo som lovade demokrati och rättssäkerhet, men han lyckades inte begränsa militärens inflytande eller stoppa våldet. Cerezo tog dock en första trevande kontakt med URNG-gerillan. Kontakterna följdes senare upp av Jorge Serrano Elías, som hade valts till president i början av Samtalen kollapsade dock snart och brotten mot de mänskliga rättigheterna ökade. Situationen i Guatemala fick internationell uppmärksamhet när Rigoberta Menchú från k'iche'-folket fick Nobels fredspris 1992 för sin kamp för urfolkens rättigheter. Serrano Elías förlorade alltmer stöd och 1993 försökte han genomföra en så kallad autogolpe, en statskupp mot sig själv för att stärka presidentmakten. Kritiken blev massiv både på hemmaplan och i omvärlden, och han tvingades avgå. Tiden tycktes ha sprungit ifrån den gamla sortens diktatorer. Inom landet ville allt fler ha fred och USA ville inte se nya generaler vid makten. Kongressen utsåg istället ombudsmannen för de mänskliga rättigheterna till övergångspresident. Fredssamtalen med URNG fortsatte under FN:s medling. I valen 1995 vann det företagarvänliga Nationella framstegspartiet (PAN) både presidentposten och en majoritet i kongressen. Den nye presidenten Alvaro Arzú tillträdde i januari 1996 och satsade genast på att föra fredsprocessen i hamn. I mars utlyste URNG vapenvila och Arzú svarade med att avbryta alla militära insatser mot gerillan. Flera delavtal slöts innan ett slutgiltigt fredsavtal kunde undertecknas i december Våld präglar även e erkrigssamhället Därmed sattes punkt för 36 år av inbördeskrig. Över människor hade då dödats, de allra flesta av dem från mayafolket. En FN-stödd sanningskommission slog fast att militären och regeringsstödda miliser låg bakom över 90 procent av övergreppen. Fredsuppgörelsen omfattade politiska, sociala och ekonomiska reformer. Däri ingick avtal om urfolkens rättigheter, avväpning, författningsändringar, jordägarfrågor och viss amnesti för brott begångna under kriget. Några snabba resultat av fredsavtalet var att URNG avväpnades och blev ett politiskt parti, samt att militären bantades. I övrigt gick reformarbetet trögt mördades biskop Juan Gerardi bara två dagar efter det att han presenterat en omfattande rapport som gav militären skulden för merparten av de grova brott som begåtts under kriget. Mordet visade att politiskt obekväma personer fortfarande levde farligt. Ett år senare avvisade guatemalanerna en rad grundlagsändringar som skulle ha stärkt urfolkens rättigheter, reformerat rättsväsendet och begränsat militärens makt. Folkomröstningen var dåligt organiserad och valdeltagandet rekordlågt; bara var femte väljare deltog. Inbördeskriget var slut men våldsbrottsligheten ökade istället lavinartat. De sociala orättvisorna kvarstod, ekonomin hade försämrats och korruptionen bredde ut sig. I slutet av 1999 segrade det högerpopulistiska partiet Guatemalanska republikanska fronten (FRG), som grundats av den forne diktatorn Ríos Montt. Partiets presidentkandidat Alfonso Portillo vann stort. Som gammal kuppmakare fick Ríos Montt själv inte 8/51

9 kandidera till presidentposten, men han blev kongressens talman och enligt många bedömare den verklige makthavaren. FRG:s regeringstid präglades av utbredd korruption och straffrihet, och trakasserierna mot jurister, journalister och människorättsaktivister ökade. Borgerliga partier vinner valet Valrörelsen hösten 2003 var orolig och våldsam. Valets segrare blev affärsmannen Oscar Berger Perdomo, som först var PAN:s kandidat men som bytte till den nybildade Stora nationella alliansen (Gana), ett valsamarbete mellan tre borgerliga partier. Berger besegrade i andra valomgången Álvaro Colom Caballeros, kandidat för vänsterorienterade Hoppets nationella union (UNE). Ríos Montt ställde upp för FRG, efter att ha fått författningsdomstolens godkännande, men han slogs ut i första omgången. Gana blev störst även i kongressen, följt av FRG och UNE. När president Berger tillträdde i januari 2004 bad han officiellt om ursäkt för de människorättsbrott som hade begåtts under inbördeskriget. Han utlovade krafttag mot korruptionen och den organiserade brottsligheten, samt ökade rättigheter för kvinnor och ursprungsfolk. Korruptionsåtal väcktes mot flera medlemmar av den förra regeringen och mot höga militärer, men rättsprocesserna gick trögt. Bland de anklagade fanns den förre presidenten Portillo, som flydde till Mexiko. Ansatser gjordes också för att ställa Ríos Montt inför rätta för brott mot mänskligheten i början av 1980-talet och för oroligheterna före presidentvalet Det skulle dock dröja nästan tio år innan rättegången mot honom började. Regeringen hade ett allt svagare stöd i kongressen och tvingades förhandla och kompromissa med alla partier för att få lagförslag antagna. Våldet ökade till allt mer alarmerande nivåer och få ställdes inför rätta för brotten omkom omkring människor när orkanen Stan drog in över landet. Hela byar begravdes i jordskred och de materiella skadorna uppgick till hundratals miljoner dollar. Vänstern segrar i valet 2007 I februari 2007 mördades tre salvadoranska politiker på besök i Guatemala. Fyra poliser som greps för inblandning i mordet mördades kort därefter i häktet. En av dem var chef för polisens enhet mot organiserad brottslighet. Morden tycktes bekräfta misstankar om samröre mellan polis och organiserad brottslighet, och om förekomsten av så kallade dödspatruller. En följd blev att inrikesminister Carlos Vielmann avgick. Valrörelsen inför president- och kongressvalet i september 2007 blev den våldsammaste sedan slutet av inbördeskriget. Över 50 kandidater och politiska aktivister mördades, vilket bidrog till att sätta säkerheten högst på dagordningen. Kampen mot våldsbrottsligheten kom att överskugga andra valfrågor i debatten. Den tidigare generalen Otto Pérez Molina, som kandiderade för det högerinriktade Patriotiska partiet (PP), lovade att fördubbla landets polisstyrka och sätta in armén mot gatugängen (maras; se Politiskt system). Det vänsterorienterade UNE blev största parti i kongressen och dess kandidat Álvaro Colom Caballeros säkrade presidentposten. Därmed kom ett vänsterorienterat parti till makten för första gången sedan militärkuppen Colom hade starkt stöd bland de fattiga utanför städerna, där hans löften om satsningar på sjukvård, utbildning och landsbygdsutveckling gick hem. Han vann med 52 procent av rösterna i andra valomgången över Pérez Molina. I kongressen vann UNE 48 av 158 mandat, medan Gana fick 37 mandat och PP 30 mandat. UNE fick alltså långt ifrån egen majoritet och president Colom blev därför tvungen att förhandla med andra partier för att försöka driva sin politik. Vid sitt tillträde i början av 2008 lovade president Colom att bekämpa brottsligheten genom att minska fattigdomen och genom att avskeda korrupta åklagare och domare. Hans mål var att bygga ett socialdemokratiskt Guatemala med maya-ansikte. Coloms flaggskepp var det sociala programmet Mi familia progresa (Min familj gör framsteg), i vilket nästan en halv miljon fattiga familjer på landsbygden fick hjälp med 9/51

10 bostäder och mat om de skickade sina barn till skolan. För att finansiera mer omfattande sociala reformer krävdes skattehöjningar, men när Colom försökte höja skatterna stötte han liksom tidigare presidenter på patrull i kongressen. Drogkartellen Zetas infiltrerar landet Guatemala präglades av våldsbrottslighet och antalet mord ökade konstant. President Colom, som sagt sig vilja minska arméns deltagande i polisarbetet, meddelade i september 2008 att armén istället skulle utökas med soldater för att stötta polisen i brottsbekämpningen. Läget förvärrades av att mexikanska drogkarteller, särskilt Zetas, runt 2008 började flytta sin verksamhet till norra Guatemala sedan mexikansk polis slagit till hårt mot knarkkartellerna i Mexiko. I december 2010 utlyste Colom två månaders undantagstillstånd i provinsen Alta Verapaz, som då i stort sett kontrollerades av Zetas. Syftet var att polis och militär med ökade befogenheter skulle kunna återta kontrollen över provinsen. I maj 2011 infördes undantagstillstånd också i den nordligare provinsen Petén efter en massaker på 27 lantarbetare som Zetas misstänktes för. UNE:s redan svaga majoritet i kongressen urholkades ytterligare när en grupp utbrytare ur partiet i början av 2009 bildade ett nytt, oberoende block: Förnyad demokratisk frihet (Líder). Senare anslöt sig även andra ledamöter till Líder som efter ett halvår blivit det största oppositionspartiet. I maj 2009 hamnade regeringen i en allvarlig kris på grund av en bisarr mordhistoria. President Colom anklagades för att vara inblandad i mordet på en framstående advokat, vilket ledde till demonstrationer mot honom. Colom förnekade all inblandning i mordet och hans anhängare anklagade högerkrafter för att försöka fälla presidenten med syftet att hindra hans kamp mot organiserad brottslighet och för sociala reformer. Den FN-stödda internationella kommissionen Cicig (se Politiskt system) kom senare fram till att Colom var oskyldig och att advokaten orkestrerat mordet på sig själv. Svält och global finanskris Guatemala drabbades hårt av den globala finanskris som inledden hösten Den ekonomiska tillväxten var svag, samtidigt som svår matbrist uppstod i landet. Situationen fick Colom att utlysa katastroftillstånd i september Regeringen vädjade om livsmedelsbistånd från utlandet. Närmare 500 personer beräknades vid det laget ha dött av svält och över familjer var drabbade av bristen på mat. Svår torka i framför allt östra Guatemala låg bakom den akuta nöden. Dessutom hade de pengar som guatemalaner utomlands skickar till sina släktingar i hemlandet minskat som en följd av finanskrisen. Enligt president Colom var en bidragande orsak också den ojämna resursfördelningen i landet som gör att en stor del av befolkningen helt saknar ekonomiska marginaler. I augusti 2009 föll den första domen för mord och försvinnanden under inbördeskriget; ett halvmilitärt befäl som samarbetat med militären i utrensningskampanjer fick 150 års fängelse. Några månader senare dömdes en arméöverste samt ytterligare tre medlemmar av paramilitära styrkor till 53 års fängelse vardera. Fler domar följde under 2011 och Coloms svårigheter med en motsträvig kongress blev uppenbara när han hösten 2009 inte lyckades få lagstiftarna att anta 2010 års budget i tid. Därmed kom budgeten för 2009 att gälla även Coloms mandatperiod präglades också av otaliga byten av ministrar, rikspolischefer och riksåklagare. Flera avskedades på grund av misstankar om korruption och narkotikahandel. Våren 2010 kom rapporter om dödspatruller inom polisväsendet och Cicig tillsatte en utredning. I maj 2011 tillträdde advokaten och människorättsaktivisten Claudia Paz y Paz Bailey som ny riksåklagare, vilket välkomnades av enskilda organisationer. 10/51

11 Colom fick inte ställa upp för omval i presidentvalet hösten 2011 och vänstern blev utan kandidat när den person som Colom ville se som sin efterträdare, hans förra hustru Sandra Torres, underkändes av författningsdomstolen. Enligt reglerna får inte en maka eller make till en sittande president kandidera och när Colom och Sandra Torres skiljde sig en kort tid före valet bedömde författningsdomstolen att det bara var ett spel för gallerierna och underkände hennes kandidatur. Exgeneralen Otto Pérez Molina som åter ställde upp för högerpartiet PP fick flest röster i första valomgången, men inte tillräckligt för att säkra segern. I andra omgången vann Pérez Molina med 54 procent av rösterna mot 46 procent för Líders partiledare Manuel Baldizón. I den andra valomgången fick Baldizón stöd av UNE/Gana. Valkampanjen blev våldsam, men själva valdagen var lugn. Pérez Molina tillträdde som president i januari Politiskt system Guatemalas författning från 1986 garanterar medborgerliga fri- och rättigheter. Vissa tillägg har gjorts men författningsändringar som var tänkta att befästa stora delar av fredsavtalet från 1996 har ännu inte antagits. Därmed saknar ursprungsfolken fortfarande särskilt grundlagsskydd för bland annat kultur och språk, och militärens makt har inte heller begränsats i lag. Presidenten är stats- och regeringschef samt överbefälhavare, och utser själv sina ministrar. Mandatperioden är fyra år och presidenten kan inte väljas om. Den lagstiftande kongressen består av en kammare med 158 ledamöter, som också väljs på fyra år. En ledamot kan väljas om en gång efter ett uppehåll på en mandatperiod. Rösträtt ska gälla för alla över 18 år som inte är militärer, men krångliga regler hindrade tidigare många fattiga från att rösta. Efter en reform inför valet 2007 nästan fördubblades antalet vallokaler vilket ledde till betydligt högre valdeltagande på landsbygden, inte minst bland ursprungsfolken. Guatemala är indelat i 22 provinser som styrs av en guvernör utsedd av regeringen. De drygt 330 kommunerna styrs av folkvalda borgmästare. Politiska partier De politiska partierna i Guatemala har sällan någon stark ideologisk förankring och är vanligtvis inte heller långlivade. Sedan 1986 har inget parti haft makten i mer än en mandatperiod. När ledamöter valts in i kongressen är det vanligt att de byter parti om det ger dem ekonomiska fördelar. Det första året efter valet 2011 gick runt hälften av de 158 kongressledamöterna över till andra partier. På grund av en korruptionsskandal i regeringspartiet (se nedan) ställdes mycket på ända inför valet 2015, vilket bidrog till att en tidigare politiskt helt oerfaren kandidat dök upp i slutet av valrörelsen och vann presidentvalet. Jimmy Morales är skådespelare och känd från TV. Han var kandidat för Frente de convergencia nacional (Nationella konvergensfronten, FCN), ett litet konservativt parti som bildades 2004 av medlemmar av en förening för militärveteraner, Avemilgua. Guatemala styrdes av president Otto Pérez Molina och det högerliberala Patriotiska partiet (Partido patriota, PP). Partiet grundades av Pérez Molina I valet 2003 var PP en del av den segrande Stora nationella alliansen (Gran alianza nacional, Gana), ett samarbete mellan tre borgerliga partier som stod näringslivet nära. Efter valet lämnade PP emellertid alliansen. PP vann både president- och kongressvalet 11/51

12 2011 men inför valet 2015 krossades partiets chanser till återval när en korruptionsskandal rullades upp. Den slutade med att en häktningsorder utfärdades för Pérez Molina som därmed avgick och greps, bara dagarna före valet (se vidare Aktuell politik och Kalendarium). Gana ombildades efter segern 2003 till ett parti som blev näst störst i närmast följande val men sedan har förlorat i betydelse. Mellan 2007 och 2011 regerade det socialdemokratiska Hoppets nationella union (Unión nacional de la esperanza, UNE). Det var första gången sedan kuppen 1954 som en mitten-vänstergruppering satt vid makten. UNE bildades 2001 ur ett valsamarbete mellan den före detta gerillan Revolutionära nationella guatemalanska enheten (Unidad revolucionaria nacional guatemalteca, URNG) och ett par andra grupper. URNG finns också kvar som ett mindre parti. UNE vann valet 2007 då Álvaro Colom blev president och har blivit näst största parti i kongressen i de följande två valen. UNE leds av Sandra Torres, som är Coloms före detta hustru bildade utbrytare ur UNE en ny oberoende gruppering, kallad Förnyad demokratisk frihet (Libertad democrática renovada, Líder). Partiet kom på tredje plats i kongressvalet 2011 och dess kandidat Manuel Baldizón kom på andra plats i presidentvalet. Han ledde länge i opinionsmätningarna inför presidentvalet 2015, men gick i slutändan inte ens vidare till den andra valomgången. Líder blev dock största parti i kongressen. Rättsväsen och mänskliga rättigheter Rättssystemet är ineffektivt och korrumperat. Företrädare för de högsta rättsinstanserna har ofta nära band till den politiska eliten och till näringslivet. Politiskt motiverade mord, kidnappningar och dödshot förekommer. Tjänstemän inom rättsväsendet som försöker bekämpa korruptionen utsätts inte sällan för hot och mord, liksom människorättsaktivister och fackligt verksamma. Domstolarna är inte politiskt oberoende, det gäller även Högsta domstolen och författningsdomstolen. Guatemala hamnar långt ner på organisationen Transparency Internationals lista över korruptionen i världens länder intog det plats 123 av 177 granskade länder, vilket var en försämring jämfört med På landsbygden är domstolarna för få och rättssystemet tar inte tillräcklig hänsyn till ursprungsfolkens rättigheter vad det gäller exempelvis deras språk. Många på landsbygden upplever också att polisen inte kommer när brott anmäls och därför är det vanligt att bybor bildar medborgargarden och tar itu med brottslingarna själva. Enligt polisens statistik dödades 13 personer och runt 30 skadades av medborgargarden De som utsattes för folkmobbarna var ofta misstänkta för våldtäkt, kidnappning, stöld eller utpressning. Guatemala har förhållandevis få poliser, och poliserna har låg status och dålig utbildning. Många poliser har avskedats för att de varit inblandade i korruption och grov brottslighet. Antalet militärer har ökat mer än antalet poliser, och militären har satts in för att minska brottsligheten, vilket till viss del har gett resultat. Det finns mångdubbelt fler vakter i privata säkerhetsbolag än det finns poliser. Staten har ingen kontroll över säkerhetsbolagen och flera av deras anställda har anklagats för övergrepp. Ungdomsgäng, mord och stra rihet Den våldskultur som växte fram under inbördeskriget (se Modern historia) lever kvar och har blivit ett svårt samhällsproblem. Våldet utövas av polis och militär, den organiserade brottsligheten och av ungdomsgängen (maras). Maras uppstod från början i Los Angeles, men när USA på 1990-talet utvisade unga kriminella till deras ursprungsländer bildades maras snabbt i Guatemala och andra centralamerikanska länder. Sedan 2008 har också mexikanska drogkarteller fått stort inflytande i norra Guatemala och de har rekryterat 12/51

13 medlemmar från maras. En stor andel mord har samband med narkotikahandeln i regionen. Men kriminaliteten drabbar även civila guatemalaner och turister, inte minst då knarkligor och ungdomsgäng överfaller och rånar bussar. Mordfrekvensen är bland de högsta i världen, men den minskade mellan 2009 och Det året rapporterades antalet mord vara drygt 5 000, efter en succesiv nedgång från nästan mord Även antalet kidnappningar minskade under samma period, dock från en hög nivå. Enligt president Pérez Molina minskade kidnappningarna med en tredjedel från 2011 till 2012, och många kriminella gäng upplöstes (se Aktuell politik). Straffriheten är utbredd, även om den minskat sedan Endast två procent av morden klarades upp 2010, året därpå hade siffran ökat till tio procent. Bakom den positiva trenden ligger bättre samordning mellan bland annat riksåklagaren, inrikesdepartementet och Internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala (Cicig). Cicig inrättades 2007 med stöd av FN för att bistå i arbetet mot straffriheten. Kommissionens mandat har förlängts efter hand i nya tvåårsperioder. Särskilt i Guatemala City har andelen lösta mord ökat, bland annat tack vare en omorganisering av åklagarmyndigheten som stötts av Cicig lade Cicig i samarbete med åklagarmyndigheten fram bevis på ett korruptionsnätverk som sträckte sig ända upp till presidenten, vilket fick långtgående politiska följder (se Aktuell politik). Rättsliga uppgörelser e er kriget Försök att åtala militärer och medlemmar av regeringsstödda miliser som begick övergrepp under inbördeskriget har ofta misslyckats. Flera rättegångar har stoppats, och straff som har utdömts har ofta kortats i högre instans. När de första domarna kom hösten 2009 för försvinnanden i början av 1980-talet såg många det som viktiga genombrott i kampen mot straffrihet. Först dömdes ett halvmilitärt befäl som samarbetat med militären i utrensningskampanjer till 150 års fängelse. Några månader senare dömdes en arméöverste samt ytterligare tre medlemmar av paramilitära styrkor till 53 års fängelse vardera och 2012 kom livstidsdomar mot tio före detta soldater och milismedlemmar, för två olika massakrer 1982 på bybor som misstänktes ha samarbetat med vänstergerillan. I maj 2013 dömdes den 87-årige exdikatorn Efraín Ríos Montt till 80 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten. Enligt domen hade han beordrat massakrer på människor från mayafolket under sin tid vid makten , något han förnekade. Ríos Montts 17 månader vid makten tros ha varit den mest våldsamma perioden under inbördeskriget. Men på grund av procedurfel rev författningsdomstolen upp domen och delar av rättegången måste göras om. Rättegången återupptogs i januari 2015 men sköts omedelbart upp igen (se även Kalendarium). Sommaren 2014 dömdes för första gången en tidigare gerillaledare för mord under inbördeskriget, till 90 års fängelse. Dödsstraffet avskaffades i praktiken 2000, då den senaste avrättningen utfördes. Högerpolitiker och en stor andel av folkopinionen anser att dödsstraffet behövs för att bekämpa den höga våldsbrottsligheten. Försök har gjorts i kongressen att återinföra dödsstraffet, men vänsterpresidenten Alvaro Colom lade in sitt veto mot det 2008 och År 2011 omvandlades 13 dödsstraff till fängelse och sedan februari 2012 finns inga dödsdömda fångar i landet. Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag låg i Guatemala och inte mycket har blivit bättre sedan inbördeskriget tog slut Värst utsatta för diskriminering är ursprungsfolken, kvinnor och barn (se Sociala förhållanden). 13/51

14 FAKTA POLITIK Officiellt namn República de Guatemala/ Republiken Guatemala Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Jimmy Morales (2016 ) Regeringschef Viktigaste partier med mandat i senaste val Förnyad demokratisk frihet (Líder) 44, Hoppets nationella union (UNE) 36, Todos 18, Patriotiska partiet (PP) 17, Nationella konvergensfronten (FCN) 11, övriga 32 (2015) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Patriotiska partiet (PP) 56, Hoppets nationella union/stora nationella alliansen (UNE-Gana) 48, Förnyad demokratisk frihet (Líder) 14, Unionen för nationalistisk förändring (UCN) 14, Engagemang, förnyelse och ordning (Creo) 12, övriga 14 (2011) Valdeltagande 71 % i valet i september 2015 Kommande val president- och kongressval 2019 Aktuell politik Guatemala styrs sedan januari 2016 av president Jimmy Morales, en tidigare skådespelare och TV-komiker som oväntat vann valet några månader tidigare, sedan en korruptionsskandal briserat på högsta nivå. Nu tycks landet vara på väg in i en ny politisk kris när anklagelser om valfusk riktas också mot Morales. Krisen uppstod i slutet av augusti 2017 när guatemalanska åklagare med stöd av den FN-stödda kommissionen Cicig begärde att presidentens åtalsimmunitet upphävs. Anledningen är misstankar om att Morales och hans parti underlåtit att rapportera motsvarande 1 miljoner dollar i finansieringsbidrag i samband med valet Morales reagerade på kravet med att förklara Cicigs chef "persona non grata" vilket innebär att han måste lämna landet men då satte författningsdomstolen ned foten och förklarade att presidenten inte har sådana befogenheter. Därmed blir Cicig-chefen, en colombiansk advokat, kvar i Guatemala (se vidare Kalendarium). Kritiken blev skarp både inhemskt och i utlandet när presidenten försökte sparka ut chefen för Cicig, vars uppdrag är att hjälpa det guatemalanska rättsväsendet i kampen mot korruption och straffrihet. Missatankarna om finansieringsfusk är särskilt besvärande då Morales både under valrörelsen och i sitt segertal lovade att satsa på korruptionsbekämpning. När den nyvalda kongressen tillträtt 2016 rivstartade den också med att riva upp 54 kontrakt som hade skrivits året innan med personer som anställts av den föregående kongressen. Det visade sig bland annat att den lagstiftnade församlingen hade närmare anställda, många av dem släktingar eller bekanta till ledamöter. De korruptionsanklagelser som kom i dagen under 2015 utlöste en politisk kris som kulminerade när presidenten, Otto Pérez Molina, tvingades avgå bara några dagar inför stundande president- och kongressval (se nedan). Morales seger sågs av många som ett stöd för en nystart för landet och en protest mot det traditionella etablissemanget. Samtidigt var valdeltagandet förehållandevis låg, cirka 56 procent, vilket visar att många väljare vände politiken ryggen helt. 14/51

15 Morales kommer från en enkel bakgrund, har en ekonomiutbildning och var tidigare mest känd för en TV-roll där han spelade en misslyckad cowboy som blir president av en slump. När han valdes var det ganska oklart vad hans politiska program bestod av. Presidenten förespråkar låga skatter och en begränsad roll för staten, men hade inte presenterat några åtgärder för att nå sina mål. Några konkreta förslag väckte kritik, som att alla lärare ska förses med GPS-sändare (så att det går att kontrollera var de är) eller att alla skolbarn skulle få en Iphone. Morales parti Nationella konvergensfronten (FCN) fick bara elva mandat i kongressen och har samarbetar därför med andra konservativa partier. En del guatemalaner har befarat att Morales seger innebär att militären får ett stort inflytande över politiken, eftersom FCN grundades av veteraner från armén. Men även företrädaren Otto Pérez Molina hade band till militären. När han vann valet 2011 var han den första tidigare militären som vunnit ett presidentval sedan demokratin återinfördes Hans Patriotiska partiet (PP) segrade samtidigt i kongressvalet, och högerpartiet tog därmed över styret efter fyra år med en vänsterinriktad regering i Guatemala (se Modern historia). Kamp mot fattigdom och våldsbrottslighet Stora utmaningar väntade Pérez Molina när han tillträdde presidentposten i januari Guatemala intar en bottenplacering bland världens länder när det gäller såväl ojämnt fördelade resurser som antalet våldsbrott. Sedan inbördeskrigets slut 1996 har organiserad brottslighet och gängkriminalitet brett ut sig i snabbt takt. Kriminaliteten har förvärrats av att mexikanska drogkarteller har flyttat sin verksamhet till norra Guatemala. Våld och korruption har alltmer kommit att prägla samhället samtidigt som över hälften av invånarna lever i fattigdom. För att kunna infria sina vallöften måste Pérez Molina öka statens inkomster. Skatteuttaget i Guatemala låg på knappt 11 procent av bruttonationalprodukten (BNP), den lägsta andelen i Centralamerika. Kongressen hade stoppat den tidigare vänsterregeringens försök att höja skatterna, men redan efter en månad vid makten lyckades Pérez Molina få igenom en mindre skattehöjning (se vidare Ekonomi). Det totala skatteuttaget ökade dock knappast under hans mandatperiod. Rättsliga uppgörelser Kritiker hade hävdat att Pérez Molina med sin militära bakgrund skulle hindra rättsprocesser mot militärens illdåd under inbördeskriget. Men i januari 2012 åtalades den förre diktatorn Efraín Ríos Montt för folkmord och brott mot mänskligheten begångna av militären under hans tid som president I maj 2013 dömdes Ríos Montt till 80 års fängelse för att ha beordrat massaker på människor från mayafolket under sin tid vid makten. Ríos Montt nekade till brott. På grund av ett procedurfel rev dock författningsdomstolen upp domen och rättegången måste delvis göras om. Den återupptogs i januari 2015 men sköts omedelbart upp på nytt. Rättegången ska fortsätta, även om en domstol slagit fast att Ríos Montt är dement och inte kommer att kunna dömas till något straff. Under 2012 inträffade en rad våldsamheter och sociala uppror på flera håll i landet. I oktober sköts sex personer från mayafolket ihjäl vid en demonstration mot regeringen i provinsen Totonicapán i väster. De dödande skotten avfyrades av militären som kallats till platsen för att stötta polisen. Händelsen gjöt nytt liv i debatten om president Pérez Molinas kritiserade beslut att låta militären hjälpa polisen att upprätthålla lag och ordning. Våldsamma gruvprotester 15/51

16 Våldsamheterna fortsatte under 2013, då minst två personer dödades i samband med protester mot en planerad silvergruva vid staden San Rafael Las Flores i sydöstra Guatemala. I maj utlyste regeringen undantagstillstånd i San Rafael Las Flores och tre andra städer i samma region sedan en demonstrant och en polis skjutits ihjäl. Demonstranterna, som hävdade att gruvan skulle förstöra deras dricksvatten, hade också kidnappat 23 poliser. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter uttryckte oro för våldet kring gruvorna. När ett halvår återstod till valet i september 2015 låg Manuel Baldizón bäst till i opinionsmätningarna. Han var kandidat för mittenhögerpartiet Förnyad demokratisk frihet (Líder) och hade kommit på andra plats i valet Som god två låg PP:s kandidat, den tidigare kommunikationsministern Alejandro Sinibaldi. Men då kom i rask följd två avslöjanden som ändrade förutsättningarna radikalt. Först presenterade den FN-stödda kommissionen Cicig (se Politiskt system) och riksåklagarämbetet en härva inom landets skatteverk SAT. Ett 50- tal personer anklagades för skattebrott och för att ha ingått i en komplex smuggelhärva i mångmiljonklassen. Bland de misstänkta fanns både den aktuella och den föregående chefen för SAT samt vicepresident Roxana Baldettis privatsekreterare, som utpekades som härvans ledare (se även Kalendarium). Avslöjandet ledde till att Sinibaldi hoppade av bara fem månader före valet. Sinibaldi lämnade också partiet. Regeringen som redan var pressat av utlandet att begära en förlängning av Cicigs mandat gjorde just det, bara några dagar efter avslöjandet. Mandatet skulle annars ha löpt ut i september. Skandalen utlöste gatuprotester med krav på att presidenten skulle avgå. Vicepresident Baldetti hamnade under ännu starkare tryck då också företrädare för näringslivet krävde hennes avgång, även om hon till att börja med inte formellt utpekades som inblandad i härvan. När författningsdomstolen gav klartecken för en utredning om att häva hennes åtalsimmunitet avgick Baldetti, i början av maj. Flera ministrar fick också gå. Nya anklagelser Bara några veckor senare kom Cicig och åklagarämbetet med nya korruptionsanklagelser, den här gången mot socialförsäkringsinstitutet IGSS. Bland flera som greps fanns institutets chef, en nära allierad med presidenten, och landets centralbankschef. Under de följande månaderna växte protesterna mot presidenten. Demonstrationer och massmöten hölls närmast oavbrutet i huvudstaden med krav på att Pérez Molina skulle avgå. Sammanlagt sex ministrar avgick och tog avstånd från presidenten, liksom fem viceministrar och flera högt uppsatta tjänstemän. I början av augusti greps den avsatta vicepresidenten Baldetti och i slutet av månaden kom Cicig med de mest allvarliga anklagelserna dittills: både Baldetti och Pérez Molina utpekades direkt som delaktiga i skattehärvan. Landet befann sig därmed i en allvarlig politisk kris, bara ett par veckor före valet den 6 september. När bara dagar återstod röstade kongressen med bred marginal för att häva presidentens immunitet mot åtal, och en häktningsorder mot honom utfärdades. Därefter dröjde det inte länge innan Pérez Molina gav besked om att han lämnar sin post. En domare beordrade att han hålls i häkte. Alejandro Maldonado, som efterträtt Baldetti som vicepresident i juni, tog över som president. När presidentvalet närmade sig fanns förutom Baldizón två ledande kandidater. Den ena var Sandra Torres, kandidat för det socialdemokratiska Hoppets nationella union (UNE) och före detta hustru till expresident Colom. Hon hade varit kandidat redan 2011 men då stoppats i domstol (se Modern historia). Den andra kandidaten dök upp en kort tid före valet och blev snart favorit. Det var Jimmy Morales, generalsekreterare för det lilla konservativa FCN. Han utmålade sig som en anti-etablissemangskandidat som utmanar den traditionella eliten. Det vann gehör hos väljarna: Morales fick flest röster i första omgången. Mellan Baldizón och Torres vägde det så jämnt att det tog valdomstolen en dryg vecka att komma med ett resultat: Torres besegrade Baldizón med knappt röster och ställdes mot Morales i den andra valomgången. 16/51