Högskolans ekonomi

Transkript

1 Rapport : R Högskolans ekonomi vad har hänt?

2 Högskoleverket Luntmakargatan Box, Stockholm tfn fax e post hsv@hsv.se Högskolans ekonomi vad har hänt? Utgiven av Högskoleverket Högskoleverkets rapportserie : R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Marie Kahlroth Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: AB Danagårds Grafiska, Ödeshög, februari Tryckt på miljömärkt papper

3 Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Förteckning över olika grupper av lärosäten Intäkter för grundutbildning Utbyggnad av den högre utbildningen Utvecklingen av grundutbildningsanslaget Takbeloppen har ökat kraftigt vid högskolorna Takbeloppsutfall och balansmöjligheter Intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå, miljarder för forskning och forskarutbildning Direkta statsanslagen kvar på samma nivå som Relationen direkta statsanslag/externa medel Externa medel Intäkter är ej = inbetalda medel Kostnader Fördelning av kostnader på verksamhetsgrenar Lärosätenas ekonomiska ställning Resurser i form av personal Avslutande reflektioner Om statistiken Tabellbilaga

4

5 Förord I otaliga utvärderingar har bedömarna konstaterat brist på resurser i grundutbildningen. Bristerna hotar utbildningens kvalitet, vilket drabbar studenterna. I denna studie blir resursbristen tydlig i ekonomiska termer. Här framkommer att den genomsnittliga anslagsintäkten per helårsstudent ligger kvar på samma nivå som för tio år sedan. Detta trots flera höjningar av ersättningsbeloppen. Samtidigt har universiteten och högskolorna ålagts ett stort antal nya uppgifter utan särskild ersättning. Satsningarna har fullständigt urholkats av den otillräckliga pris- och löneomräkningen som inte följer kostnadsutvecklingen inom staten. Högskoleverket har redan tidigare uppmärksammat detta problem avseende forskningsanslagen. Nu har regeringen aviserat betydande ökningar av forskningsanslagen de kommande åren. Det är bra. Det är dags att regeringen gör betydande satsningar också på grundutbildningen. Börja med att höja de lägsta ersättningsbeloppen till kronor per helårsstudent! Anders Flodström Universitetskansler

6

7 Sammanfattning Sedan har de totala intäkterna till universitet och högskolor ökat med procent i reala termer och var totalt, miljarder kronor. Intäkterna ökade stadigt till och med år, för att därefter stagnera och under senare år till och med minska. Sedan har såväl lärosätenas intäkter av direkta statsanslag som av externa medel minskat med miljoner kronor vardera ( års pris). Grundutbildningsanslaget minskade på grund av färre studenter, forskningsanslaget ligger kvar på samma nivå som. Minskningen av externa intäkter sedan avser främst forskning och forskarutbildning, men även intäkter från uppdragsutbildning har minskat under senare år. Minskade externa intäkter för forskning sedan trots ökade inbetalningar från finansiärerna Intäkterna för forskning och forskarutbildning har ökat med procent under perioden, till, miljarder kronor. Hela ökningen skedde. Sedan dess har alltså intäkterna från externa finansiärer minskat. Men inbetalningarna från externa finansiärer har inte minskat, utan ökat. Ökningen syns i balansräkningen genom att oförbrukade bidrag ökade kraftigt. Endast förbrukade medel bokförs som intäkter. De minskade externa intäkterna beror på minskad förbrukning av externa medel för forskning. Lärosätenas ekonomiska situation är således starkare än tidigare avseende forskning och forskarutbildning. Sammantaget har universiteten och högskolorna mer pengar att forska för. Merparten är dock uppbundna till särskilda projekt. Genomsnittsintäkten per student kvar på samma nivå som När det gäller grundutbildning är situationen annorlunda. Trots ekonomiska förstärkningar och det faktum att en mindre andel av studentvolymen nu avräknas inom utbildningsområden med de lägsta ersättningsbeloppen har inte intäkterna ökat särskilt mycket i förhållande till studentvolymen. De ekonomiska förstärkningar av grundutbildningen som har gjorts under perioden har inte inneburit någon reell förstärkning för lärosätena. De har bara lett till att genomsnittsersättningen har hållits oförändrad. Den årliga pris- och löneomräkningen av anslagen har inte varit tillräcklig i förhållande till kostnadsutvecklingen och genomsnittsersättningen per helårsstudent ligger kvar på samma nivå som.

8

9 Inledning Under det gångna decenniet har det skett stora förändringar inom högskolesektorn. Tre nya högskolor har inrättats, fyra högskolor har blivit universitet och ett antal landstingskommunala vård- och hälsohögskolor har inlemmats i olika statliga lärosäten. En kraftig utbyggnad av utbildningsvolymen har genomförts. Alla högskolor har fått fasta forskningsresurser och några högskolor har fått examensrätt för forskarutbildning inom ett begränsat område, så kallat vetenskapsområde. Samtidigt som satsningarna på forskning har ökat har den tidigare kraftiga utbyggnaden av grundutbildningen nu avstannat och på senare år har lärosätenas totala grundutbildningsutbud inte utnyttjats av studenterna. Det finns alltså många skäl till att studera hur finansieringen av universitetens och högskolornas verksamhet har förändrats sedan. I denna rapport ingår en omfattande tabellbilaga, se särskild företeckning på sidan. I Sverige satsas omfattande resurser på högskoleverksamhet. År var lärosätenas intäkter, miljarder kronor, dvs. drygt, procent av Sveriges bruttonationalprodukt. I internationell jämförelse är det något över genomsnittet för de OECD-länder som det finns uppgifter om (EAG Table B.), men lägre än i exempelvis Finland och Danmark. Figur. Lärosätenas totala intäkter som andel av BNP.,%,% Intäkter som andel av BNP,%,%,%,%,%,% Sedan har universitetens och högskolornas totala intäkter ökat från, miljarder kronor (löpande pris) till, miljarder kronor. I förhållande till BNP har lärosätenas intäkter förändrats från, procent till som högst, procent år. Därefter har högskolans intäkter som andel av BNP minskat och var åter, procent.. Södertörns högskola, Malmö högskola och Högskolan på Gotland.

10 Verksamheten vid universitet och högskolor står för knappt procent av den totala kostnaden för hela det svenska utbildningsväsendet (inklusive studiestöd och centrala myndigheter). Om man inkluderar kostnaden för studiestöd på högskolenivå blir kostnaden för högskoleutbildning och -forskning närmare procent av BNP. Det är alltså stora belopp som satsas på högskolesektorn. Men högskolan sysselsätter också många personer. Höstterminen var studenter och doktorander registrerade vid landets universitet och högskolor. Antalet anställda var personer, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av alla anställda inom staten. Det bör också poängteras att Sverige skiljer sig från de flesta länder i så motto att den offentligt finansierade forskningen nästan uteslutande bedrivs inom högskolan. Därutöver bör man ha i åtanke den valfrihet och det utbud av fristående kurser som kännetecknar den svenska högskolan. En stor del av det livslånga lärandet bedrivs i Sverige inom högskolan, medan det i andra länder i stor utsträckning sker inom andra utbildningsformer. När man gör internationella jämförelser bör detta tas i beaktande. Totala intäkter till universitet och högskolor År var universitetens och högskolornas totala intäkter, miljarder kronor. Det kan jämföras med, då de totala intäkterna var, miljarder kronor omräknat i års pris (Statistiska centralbyråns implicitprisindex för statlig konsumtion totalt). Intäkterna har alltså ökat med knappt, miljarder kronor eller procent i reala termer. Tabell. Lärosätenas intäkter per verksamhetsgren respektive, miljoner kronor, års pris. Grundläggande högskoleutbildning Forskning och forskarutbildning Annan verksamhet Totala intäkter Ökning % % - - % % Universitet och högskolor ska redovisa all verksamhet som antingen utbildning eller forskning. Tidigare kunde lärosäten också redovisa verksamhet som inte direkt kunde hänföras till utbildning eller forskning under en tredje verksamhetsgren, Annan verksamhet av betydande omfattning. Denna möjlighet togs dock bort och sedan dess ska all verksamhet redovisas på de två verksamhetsgrenarna Grundläggande högskoleutbildning respektive Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete.

11 Figur. Intäktsutveckling inom de olika verksamhetsgrenarna. Miljoner kronor, års pris. Forskning och forskarutbildning Grundutbildning Annan verksamhet Lärosätenas intäkter för grundläggande högskoleutbildning har ökat mer än intäkterna för forskning och forskarutbildning, både i absoluta tal och relativt sett. Hur lärosätena har valt att fördela intäkterna för den verksamhet som tidigare redovisats som annan verksamhet på grundläggande högskoleutbildning respektive forskning och forskarutbildning påverkar således utvecklingen av intäkter för respektive verksamhetsgren. De statliga anslag som går direkt till lärosätena har ökat mer än intäkterna från externa finansiärer och vi ska längre fram i rapporten titta lite närmare på utvecklingen sedan. Redan här kan dock nämnas att grundläggande högskoleutbildning till den absolut övervägande delen finansieras av direkta statsanslag ( procent ), medan forskning och forskarutbildning till drygt hälften finansieras av intäkter från olika externa källor. Tabell. Vid fast prisberäkning av den ekonomiska utvecklingen har Statistiska centralbyråns implicitprisindex för statlig konsumtion använts. År Index,,,,,,,,,,, Årlig förändring, %,,,,,,,,,,

12 Förändringar i personal- och studentantal Sedan har antalet anställda ökat med procent, från helårspersoner till. Under samma period har antalet helårsstudenter ökat med procent. Utbildningssammansättningen inom grundutbildningen har förändrats på så sätt att andelen helårsstudenter inom utbildningar med de lägsta per capitaersättningarna har minskat (se tabell b i tabellbilagan med ersättningsbeloppen per utbildningsområde). Fortfarande finns dock mer än procent av det totala antalet helårsstudenter inom utbildningsområden med de lägsta ersättningsnivåerna. Förteckning över olika grupper av lärosäten Under den studerade perioden har fyra högskolor blivit universitet och ytterligare några har fått examensrätt för forskarutbildning inom ett vetenskapsområde. Med dessa beslut har också följt anslagsökningar. Det är därför intressant att undersöka intäktsutvecklingen för olika grupper av lärosäten. Vi har därför valt att dela in lärosätena i följande grupper. Äldre universitet Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Stockholm Sveriges lantbruksuniversitet Nya universitet Karlstads universitet Mittuniversitetet Växjö universitet Örebro universitet Högskolor med vetenskapsområde Blekinge tekniska högskola Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Malmö högskola Mälardalens högskola

13 Övriga högskolor Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Gymnastik- och idrottshögskolan Lärarhögskolan i Stockholm Södertörns högskola Konstnärliga högskolor Danshögskolan Dramatiska institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm Enskilda utbildningsanordnare* Beckmans designhögskola Stockholms Musikpedagogiska Institut Ericastiftelsen Ersta Sköndal högskola Gammelkroppa skogsskola Johannelunds teologiska högskola Röda korsets högskola Sophiahemmet högskola Örebro teologiska högskola Teologiska högskolan, Stockholm Övriga psykoterapianordnare * Exklusive Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping samt Handelshögskolan i Stockholm som i denna rapport ingår i andra grupper. Medellånga vårdutbildningar, exempelvis utbildningar till sjuksköterska eller sjukgymnast, bedrevs tidigare i landstingskommunalt finansierade vård- och hälsohögskolor. Även statliga lärosäten bedrev sådan utbildning, på uppdrag av landstingen och finansierad av landstingen. De tidigare vårdhögskolorna har under åren runt millennieskiftet allteftersom inkorporerats i statliga lärosäten. Reformen avslutades i och med att staten övertog huvudmannaskapet för dessa utbildningar, inklusive finansieringen.

14 I denna rapport ingår intäkter och andra verksamhetsuppgifter för dessa vård- och hälsohögskolor i motsvarande uppgifter för de statliga lärosäten som de senare kom att tillhöra.

15 Intäkter för grundutbildning Lärosätenas intäkter för grundläggande högskoleutbildning har i reala termer ökat från, miljarder kronor till, miljarder. Ökningen om, miljarder kronor har skett nästan uteslutande i form av ökade direkta statsanslag. Lärosätenas anslagsintäkter för grundutbildning består huvudsakligen av ersättning för redovisade helårsstudenter och helårsprestationer, upp till ett så kallat takbelopp som fastställs för varje lärosäte. De nationella ersättningsbeloppen är olika för olika utbildningsområden och utgör ett beräkningsunderlag för avräkning av takbeloppen. Hur resurserna sedan fördelas internt för olika utbildningar beslutas av lärosätena själva. Tidigare uppföljningar har emellertid visat att de nationella ersättningsbeloppen i hög grad är styrande för den interna fördelningen. De lägsta ersättningsbeloppen avser humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi och inom dessa utbildningsområden återfinns under hela perioden över procent av det totala antalet helårsstudenter. De högsta ersättningsbeloppen avser helårsstudenter och helårsprestationer inom olika konstnärliga utbildningsområden (inklusive design och media), som sammantaget utgör bara ett par procent av det totala antalet helårsstudenter. (Antal helårsstudenter som får avräknas med de högsta ersättningsbeloppen är begränsat.) Se tabell a i tabellbilagan för en detaljerad redovisning av antal helårsstudenter per utbildningsområde. Förutom takbeloppet kan lärosätena ha olika anslagsposter för särskilda åtaganden eller liknande. I denna studie redovisas avräknade anslag Grundutbildningsanslag avser i denna rapport avräknade anslag, som ibland är lägre än lärosätenas tilldelade anslag, och ibland högre. De avräknade grundutbildningsanslagen överensstämmer ibland inte med de grundutbildningsanslag som statsmakterna har beslutat om, eftersom lärosätena får avräkna anslag motsvarande ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer upp till ett visst belopp, det så kallade takbeloppet. Om antalet studenter och deras prestationer blir färre än planerat kan inte hela takbeloppet utnyttjas och en del av anslaget får inte avräknas. Vissa balansmöjligheter finns dock, se vidare i avsnittet om takbelopp och balansmöjligheter. Som ovan beskrivits bedrevs så kallade medellånga vårdutbildningar tidigare i landstingskommunalt finansierade vård- och hälsohögskolor. Vissa statsbidrag utgick då till verksamheten. År övertog staten huvudmannaskapet för dessa utbildningar. Därmed upphörde också lärosätenas intäkter för landstingskommunal grundutbildning och de särskilda statsbidragen, och staten tog över finansieringen. De direkta statsanslagen ökade i motsvarande

16 omfattning. I kategorin bidrag till ordinarie grundutbildning ingår betydande bidrag från landstingen för finansiering av vårdutbildningarna. Dessa upphörde i och med att staten tog över huvudmannaskapet och finansieringen. Sammantaget ökade intäkterna till grundutbildning (exklusive uppdragsverksamhet) från, miljarder kronor till, miljarder år, en ökning om procent. Tabell. Intäkter till verksamhetsgrenen grundläggande högskoleutbildning respektive, miljoner kronor, års pris. Totala anslag för grundutbildning Intäkter från landstingskommunal grundutbildning Bidrag till ordinarie grundutbildning Avgiftsintäkter till ordinarie grundutbildning Finansiella intäkter S:a intäkter grundläggande högskoleutbildning Intäkter från beställd utbildning Intäkter från uppdragsutbildning S:a intäkter uppdragsverksamhet Totala intäkter i verksamhetsgrenen grundläggande högskoleutbildning Ökning, % - -,% - -, %, % - -, %, % - -, %, % Uppdragsverksamheten inom grundläggande högskoleutbildning består av beställd utbildning och uppdragsutbildning. Beställd utbildning består av kurser som lärosätena köper av varandra för sina antagna studenter. Ett exempel är Lärarhögskolan i Stockholm, som under många år har köpt kurser inom olika ämnen av Stockholms universitet för sina lärarstudenter. Liknande verksamhet förekommer vid många lärosäten, men har minskat under perioden. Minskningen finns främst inom två högskolor; Stockholms universitet och Chalmers tekniska högskola, som kraftigt har minskat sina intäkter från beställd utbildning. Uppdragsutbildning är reglerad i en särskild förordning (SFS :) och innebär, enkelt uttryckt, att arbetsgivaren köper utbildning för sina anställda. En fysisk person kan inte köpa en plats på en uppdragsutbildning. Merparten av uppdragsutbildningen köps av statliga myndigheter, kommuner och landsting samt svenska företag. Dessa tre grupper stod för procent av lärosätenas intäkter för uppdragsutbildning och så har det varit under många år. Statliga myndigheter har kommit att dominera allt mer i och med att de fördubblat sina inköp av uppdragsutbildning sedan, samtidigt som kommuner och landsting respektive svenska företag har minskat sina inköp. Sammantaget har intäkterna av uppdragsutbildning ökat något under perioden, men ökningen skedde till. Under de senaste åren har intäkter av uppdragsutbildnings minskat.

17 Utbyggnad av den högre utbildningen I slutet av -talet fortsatte den relativt kraftiga utbyggnad av den högre utbildningen som påbörjats tidigare under decenniet, bl.a. med syftet att gynna breddad rekrytering och skapa bättre förutsättningar för lärosätenas kontakter med omvärlden. Under denna period inrättades också tre nya högskolor. År hade riksdagen beslutat att en ny högskola skulle inrättas på Södertörn och inrättades den nya högskolan. En ny högskola etablerades i Malmö, bland annat baserad på stora delar av Lunds universitets dåvarande verksamhet i Malmö. Dessutom organiserades den redan befintliga högskoleverksamheten på Gotland i en självständig högskola och Linköpings universitets campus i Norrköping byggdes ut. Under åren byggdes grundutbildningen ut med medel motsvarande nya platser. Utbyggnaden skedde vid såväl universitet som högskolor och tyngdpunkten skulle vara på naturvetenskap och teknik (mål för antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik fanns angivna för varje lärosäte). Relativt sett var utbyggnaden betydligt större vid högskolorna och de nya universiteten än vid de äldre universiteten. Svårigheter att rekrytera tillräckligt antal studenter inom naturvetenskap och teknik ledde till att lärosätena år uppmanades att omfördela platser till humaniora, samhällsvetenskap och juridik, områden med större efterfrågan. Utbyggnaden fortsatte med medel motsvarande nya platser för vart och ett av åren och en ytterligare utbyggnad planerades för. År gavs vissa lärosäten möjlighet att omfördela utbildningsplatser även till utbildningsområdena design och media (i regleringsbrevet anges inom vilka utbildningsområden respektive lärosäte får avräkna helårsstudenter). Samtidigt infördes dock en begränsning för det antal helårsstudenter som får avräknas med ersättningsbelopp för konstnärliga utbildningsområden (inklusive design och media). När huvudmannaskapet för de medellånga vårdutbildningarna övertogs av staten gavs samtliga lärosäten möjlighet att avräkna en del av utbildningen med per capitaersättningar för medicin, som har betydligt högre ersättningsbelopp än vård. Dessutom utökades möjligheterna att avräkna helårsstudenter inom de konstnärliga utbildningarna, särskilt inom design.. Prop. /: Utgiftsområde, sidan.. En ökning om platser vardera åren, samt platser år (se sidan i prop. /: Utgiftsområde ).. Prop. /: Utgiftsområde, sidan.

18 Figur. Utveckling av antal helårsstudenter inom olika grupper av utbildningsområden. Humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik Naturvetenskap, teknik farmaci Vård Undervisning och Övrigt utbildningsområde Medicin och odontologi Konstnärliga utbildningsområden samt idrott Antalet helårsstudenter inom de utbildningsområdena har här och i figur slagits samman i grupper med ungefär lika stora ersättningsbelopp. I års ekonomiska vårproposition aviserades för första gången en höjning av de lägsta ersättningsbeloppen och under åren genomfördes den första, av flera därpå följande, förstärkningar av ersättningsbeloppen för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Den aviserade utbyggnaden av grundutbildningen för år genomfördes inte helt. Sammanlagt utbildningsplatser drogs tillfälligt in från ett antal lärosäten (se sidan i prop. /: utgiftsområde ). Frigjorda resurser användes i stället för andra ändamål, bland annat uppbyggnaden av IT-stödd distansutbildning via det så kallade nätuniversitetet. En omfördelning av utbildningsplatser, företrädesvis från lärosäten med teknisk utbildning, genomfördes också. År genomfördes generella minskningar av anslagen på statsbudgeten i syfte att begränsa den statliga konsumtionen. För grundutbildningen begränsades utgifterna i stället genom att den planerade utbyggnaden inte genomfördes fullt ut. En viss utbyggnad skedde dock. Därutöver höjdes ersättningsbeloppen för vårdområdet. I och med att lärosätena tog över kostnaden för de statliga avtalsförsäkringarna från staten höjdes anslagen i motsvarande mån. För åren - tilldelades lärosätena särskilda anslag, men fr.o.m. bakades ersättningen in i de ordinarie anslagen. Därför höjdes ersättningsbeloppen för samtliga utbildningsområden. Detta var dock en ren kostnadsersättning. År drogs miljoner kronor in från grundutbildningsanslagen och omfördelades till forskning, bl.a. till Vetenskapsrådet och Vinnova (prop. /: utgiftsområde, sidan ). De utbildningsplatser som tillfälligt drogs in från ett antal lärosäten återfördes.

19 Den socialdemokratiska regeringen hade som mål att procent av en årskull skulle ha påbörjat en högskoleutbildning vid års ålder. I syfte att uppnå målet genomfördes ånyo en kraftig utbyggnad av högskolan, då medel motsvarande närmare nya platser tillfördes. En mindre del av utbyggnaden genomfördes redan efter förslag i regeringens vårproposition. Därutöver aviserades fortsatt utbyggnad. Då den nuvarande regeringen tillträdde beslutade den att inte genomföra den tidigare aviserade utbyggnaden, förutom utbyggnaden av tandläkar- och läkarutbildningen. De frigjorda resurserna satsades i stället på en ytterligare ökning av per capitaersättningarna för de lägst betalda utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi, utöver den förstärkning som om redan beslutats om för för dessa områden samt för naturvetenskap, teknik och farmaci. År genomfördes en ytterligare kvalitetsförstärkning av ersättningsbeloppen för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi, samt för naturvetenskap, teknik och farmaci. Denna förstärkning finansierades av en generell minskning av takbeloppen. I praktiken innebär det att den tillgängliga utbildningsvolymen minskade. Utbildningssammansättningen har förändrats mot större andel studenter som genererar högre ersättning Under perioden har antalet helårsstudenter (inklusive landstingsfinansierad grundutbildning) ökat från helårsstudenter till drygt helårsstudenter, en ökning om procent. Som framgår ovan har en stor del av ökningen av grundutbildningen under perioden skett inom utbildningsområden med relativt höga per capitaersättningar. Inom utbildningsområden med de lägsta ersättningsbeloppen (humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi) sammantaget har antalet helårsstudenter ökat med endast procent, dvs. betydligt mindre än den genomsnittliga ökningen. Inom utbildningsområden med högre per capitaersättning har antalet helårsstudenter ökat betydligt mer. Särskilt kraftig har ökningen varit inom medicin och undervisningsområdet, samt inom media, design och idrott. Se tabell a i tabellbilagan.

20 Figur. Förändringar i utbildningssammansättningen. Bilden visar den procentuella fördelningen av antal helårsstudenter inom olika grupper av utbildningsområden. % % Humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik % Naturvetenskap, teknik och farmaci % % % % % Vård Undervisning och Övrigt utbildningsområde % % Medicin och odontologi Konstnärliga utbildningsområden samt idrott % Förutom att det har skett en förskjutning mot större andel helårsstudenter inom utbildningsområden med högre ersättningsbelopp har alltså de lägsta ersättningsbeloppen förstärkts vid ett flertal tillfällen och utbildningsområdet vård fick en förstärkning. Därutöver har, som ovan beskrivits, ersättningsbeloppen höjts på grund av en administrativ förändring avseende finansieringen av statliga avtalspensioner. Genomsnittsintäkten kvar på samma nivå som Sammantaget borde alltså den genomsnittliga anslagsintäkten per student ha ökat betydligt under perioden. Så är det emellertid inte. I löpande priser har naturligtvis genomsnittsintäkten ökat kraftigt. Men när man räknar om grundutbildningsanslaget till fasta priser och relaterar anslaget till antalet helårsstudenter respektive år konstaterar man att genomsnittsintäkten ligger kvar på samma nivå sedan. Om man bara jämför åren och har den genomsnittliga anslagsintäkten per helårsstudent ökat, men det har andra förklaringar. År utbildade lärosätena betydligt fler studenter än de kunde få ersättning för. Det fanns inte heller något anslagssparande från tidigare år att räkna av eftersom balanssystemet nollställdes efter den första treårsperioden. Sedan ändrades balansmöjligheterna. Därför var genomsnittsersättningen förhållandevis låg och när takbeloppen ökade och lärosätena fick ersättning för fler studenter ökade genomsnittsintäkten. Mellan och låg genomsnittsintäkten på ungefär samma nivå, men ökade den ganska kraftigt. Ökningen av genomsnittsintäkten beror till stor del på att lärosätena kunde räkna av merparten av sina takbelopp trots minskat antal studenter, eftersom de hade sparade prestationer i lager. År fick alltså lärosätena betalt för studenter som de hade utbildat tidigare år utan ersättning och således blev genomsnittsintäkten högre.

21 Figur. Genomsnittsintäkt per helårsstudent, exklusive landstingsfinansierad grundutbildning, tusentals kronor.,, Genomsnittsintäkt per hst fast pris,,, Genomsnittsintäkt per hst löpande pris,,, Genomsnittsintäkten har räknats fram genom att dividera de direkta statsanslagen för grundutbildning med totalt antal helårsstudenter, exklusive landstingskommunalt finansierad grundutbildning, för respektive år. Förstärkningarna av ersättningsbeloppen och förskjutningen av utbildningsvolymen till större andel helårsstudenter med högre ersättningsbelopp har alltså inte lett till någon reell ökning av genomsnittsintäkten per helårsstudent. Utvecklingen av grundutbildningsanslaget Inräknat den landstingskommunala finansieringen avseende utbildning som sedermera har inkorporerats i statliga lärosäten har de direkta statsanslagen för grundläggande högskoleutbildning ökat med, miljarder kronor i reala termer, motsvarande procent, sedan. I löpande pris har intäkterna ökat med procent, vilket illustreras i figur. Figur. Utveckling av lärosätenas grundutbildningsanslag i löpande pris respektive fast pris, miljoner kronor. Grundutbildningsanslag, års pris Grundutbildningsanslag, löpande pris

22 Grundutbildningsanslagen ökade kontinuerligt fram till och låg sedan kvar på samma nivå till. Under minskade de avräknade anslagen, främst beroende på ett minskat studentantal, vilket ledde till att många lärosäten inte kunde avräkna hela anslaget för. Vi ska nu titta lite närmare på hur intäkter av grundutbildningsanslaget har utvecklats vid olika grupper av lärosäten (se förteckning i inledningen) mellan och. Notera att här ingår samtliga anslag för grundläggande högskoleutbildning: takbelopp, anslag för särskilda åtaganden samt eventuella övriga anslag. Dessutom har intäkter för landstingskommunal grundutbildning vid vårdhögskolorna inräknats bland intäkterna till de statliga lärosäten som vårdhögskolorna har uppgått i. För redovisning per lärosäte se tabell i tabellbilagan. Tabell. Direkta statsanslag för grundläggande högskoleutbildning per lärosätesgrupp respektive, miljoner kronor, års pris. Beloppen avseende inkluderar landstingskommunal finansiering. Äldre universitet Nya universitet Högskolor med vetenskapsområde Övriga högskolor Konstnärliga högskolor Enskilda utbildningsanordnare Totalt grundutbildningsanslag Förändring % % % % % % % Vid de äldre universiteten sammantagna var de avräknade anslagen som högst, men minskade med en halv miljard kronor under, och därmed stannade ökningen för perioden på, miljarder, eller procent. Vid denna grupp av lärosäten minskade först antalet helårsstudenter, men ökade sedan från till, då de var drygt. Under de tre senaste åren har studentvolymen, mätt i helårsstudenter, minskat och antalet var år, dvs. något färre än. Jämfört med har alltså inte antalet helårsstudenter ökat alls vid de äldre universiteten, men anslagen har ändå ökat med procent. Anslagsökningen förklaras till viss del av förändringar i utbildningssammansättningen, men särskilt av det faktum att perioden inleds med kraftig överprestation utan ersättning och avslutas med underprestation. Utbildningsvolymen inom humaniora och teologi (två av utbildningsområdena med de lägsta per capitaersättningarna) har vid de äldre universiteten minskat kraftigt, medan det har skett en kraftig ökning av antalet helårsstudenter inom medicin samt inom design, media och idrott som ersätts med betydligt högre belopp. Motsatsen förekommer också; vid Kungl. Tekniska högskolan har utbildningsvolymen ökat med procent, medan anslaget bara ökat marginellt, beroende på en ökad andel utbildning inom humaniora och samhällsvetenskap. I sammanhanget bör påpekas att utfallet för gruppen delvis påverkas av en minskning av antalet helårsstudenter vid Lunds universitet

23 i samband med att universitetets verksamhet i Malmö överfördes till Malmö högskola. Figur. Utvecklingen av antal helårsstudenter inom olika grupper av utbildningsområden vid de äldre universiteten. Humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik Naturvetenskap och teknik Alla övriga utbildningsområden Anslagsökningen för de fyra nya universiteten är miljoner kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig ökning om procent, men det finns stora variationer. Vid Mittuniversitetet har det avräknade anslaget först ökat för att därefter minska kraftigt på grund av minskat antal studenter. Vid Växjö universitet har det avräknade anslaget ökat med procent, medan ökningarna är mer moderata vid Karlstads universitet och vid Örebro universitet. Vid denna grupp av lärosäten har studentvolymen ökat till och med och därefter minskat till samma nivå som. Bland de fyra nya universiteten har antalet helårsstudenter visserligen ökat vid Växjö universitet och Örebro universitet, men denna ökning motverkas av en kraftig minskning av antalet helårsstudenter vid Mittuniversitetet. Anslagsökningen vid de nya universiteten har till stor del samma förklaringar som vid de äldre universiteten. Om man jämför det avräknade grundutbildningsanslaget med de år dessa lärosäten blev universitet (Karlstad, Växjö och Örebro blev universitet, medan Mittuniversitetet blev det ) konstateras att grundutbildningsanslagen har ökat vid alla tre universitet utom Mittuniversitetet. Hela ökningen av studentvolymen finns vid högskolorna Högskolorna med vetenskapsområde samt gruppen övriga högskolor har tillsammans fått procent av den totala anslagsökningen. Sammantaget har deras grundutbildningsanslag därmed ökat kraftigt och nästan hela ökningen av studentvolymen finns vid dessa lärosäten. Här finns dock stora variationer, främst beroende på att de tre nystartade högskolorna återfinns i denna grupp.

24 Vid samtliga fem högskolor med vetenskapsområde har de avräknade grundutbildningsanslagen ökat kraftigt, vilket resulterat i en sammantagen ökning som är lika stor som ökningen vid de äldre universiteten. Till viss del påverkas ökningen av omflyttningen av verksamhet från Lunds universitet till Malmö högskola (se ovan), men det är bara en delförklaring. Vid samtliga fem högskolor har grundutbildningsanslaget ökat kraftigt. Även gruppen Övriga högskolor påverkas av nystartad verksamhet; Högskolan på Gotland och Södertörns högskola bildades under perioden. Men frånsett detta är anslagsökningen även i denna grupp generellt kraftig, sammantaget, miljarder kronor. Förutom de nyetablerade högskolorna är anslagsutvecklingen särskilt kraftig vid Högskolan i Borås och Högskolan Väst. I övrigt rör det sig om anslagsökningar på mellan och procent, utom vid Gymnastik- och idrottshögskolan samt Lärarhögskolan, där ökningarna är små. Figur. Utveckling av antal helårsstudenter vid olika grupper av lärosäten Övriga högskolor Högskolor med vetenskapsområde Nya universitet Konstnärliga högskolor Enskilda utbildningsanordnare Vid de konstnärliga högskolorna sammantagna har de avräknade anslagen inte ökat alls under perioden. Men i denna grupp finns det stora variationer. Vid Danshögskolan och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har anslagen ökat, medan anslagen har minskat vid övriga konstnärliga högskolor. Särskilt kraftig är anslagsminskningen vid Operahögskolan i Stockholm. Vid Danshögskolan har antalet helårsstudenter ökat kraftigt och trots minskat avräknat anslag i reala termer har antalet helårsstudenter ökat vid både Dramatiska institutet och Kungliga Konsthögskolan.

25 Figur. Utvecklingen av grundutbildningsanslag för olika grupper av lärosäten, miljoner kronor, års pris. Äldre universitet Övriga högskolor Högskolor med vetenskapsområde Enskilda utbildningsanordnare Enskilda utbildningsanordnare Nya universitet Konstnärliga högskolor Vid de enskilda utbildningsanordnarna (utom Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping samt Handelshögskolan i Stockholm, som ingår i andra grupper) var anslagen mycket blygsamma. Vid ett antal vårdhögskolor (Ersta Sköndal högskola, Röda korsets högskola samt Sophiahemmet högskola) har anslagen ökat kraftigt och Beckmans designhögskola ingår sedan. Därmed har anslagen för denna grupp ökat med miljoner kronor, till miljoner. Gemensamt för nästan alla lärosäten är att grundutbildningsanslagen minskade under. Undantag är Gymnastik- och idrottshögskolan samt Danshögskolan, som båda fick utökat utbildningsuppdrag det året, samt ett antal enskilda utbildningsanordnare. Här blir det alltså tydligt att den vikande studentefterfrågan har påverkat lärosätenas anslagsavräkning i negativ riktning. Takbeloppen har ökat kraftigt vid högskolorna Som tidigare beskrivits består lärosätenas grundutbildningsanslag huvudsakligen av det så kallade takbeloppet. Därutöver tillkom alltså landstingsfinansierad vårdutbildning fram till och med. Därför är skillnaderna ganska stora mellan anslag och takbelopp i början av den studerade perioden, vilket illustreras nedan i figur. År var takbeloppet högre än det avräknade grundutbildningsanslaget eftersom flera lärosäten inte kunde räkna av hela takbeloppet på grund av minskat antal studenter.

26 Figur. Lärosätenas sammanlagda grundutbildningsanslag respektive takbelopp, miljoner kronor, års pris. Grundutbildningsanslag Takbelopp Grundutbildningsanslaget inkluderar intäkter av landstingskommunal grundutbildning. Den utbyggnad av grundutbildningen som beskrevs i tidigare avsnitt har skett genom ökningar av lärosätenas respektive takbelopp. Takbeloppen höjdes också då resurser för lärosätenas premier för de statliga ålderspensionsavgifterna lades in i lärosätenas respektive grundutbildningsanslag och anslag för forskning och forskarutbildning. Fördelningen mellan verksamhetsgrenarna gjordes i proportion till storleken på anslaget för grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning vid respektive lärosäte. Högskolor utan vetenskapsområde fick hela ökningen inom grundutbildningsanslaget. Samtidigt höjdes ersättningsbeloppen med, procent, men hela ökningen lades på ersättningen för helårsstudenter. Eftersom den sammanlagda uppräkningen av takbeloppen blev olika vid lärosätena innebar det i praktiken att en del lärosäten behövde öka antalet helårsstudenter för att nå upp till takbeloppet, medan andra kunde minska antalet. Nedan beskrivs hur takbeloppen har förändrats vid olika grupper av lärosäten (gruppen enskilda utbildningsanordnare, Handelshögskolan i Stockholm och Sveriges lantbruksuniversitet har inget takbelopp och ingår därför inte i sammanställningen nedan). Tabell. Förändring av takbeloppet vid olika lärosätesgrupper, miljoner kronor, års pris. Lärosäte Äldre universitet Nya universitet Högskolor med vetenskapsområde Övriga högskolor Konstnärliga högskolor Summa takbelopp Förändring % % % % % %

27 De konstnärliga högskolornas takbelopp har inte ökat alls. Bland övriga lärosäten har de äldre universitetens takbelopp haft den minsta procentuella ökningen, trots att de ökat med närmare, miljarder kronor. Det innebär att de äldre universitetens andel av de sammantagna takbeloppen har minskat från procent till procent. Den största ökningen finns vid Linköpings universitet, vars takbelopp ökat med närmare en halv miljard kronor, eller procent. Relativt sett finns dock den största ökningen vid Karolinska institutet, vars takbelopp ökat med procent. Vid de nya universiteten sammantagna har takbeloppen ökat med miljoner kronor eller procent, dvs. inte så väldigt mycket över den totala genomsnittliga ökningen och därmed har deras andel av det sammanlagda takbeloppet knappt förändrats alls. Per lärosäte spänner ökningen från lägst drygt procent vid Mittuniversitetet till en dubblering av takbeloppet vid Örebro universitet. Den relativt sett kraftigaste ökningen finns vid högskolorna, särskilt vid högskolorna med vetenskapsområde (där Malmö högskola påverkar utfallet). Därmed har takbeloppen för dessa två grupper sammantagna ökat från procent av lärosätenas sammanlagda takbelopp, till procent. Vid flertalet av högskolorna har takbeloppet mer än dubblerats, och vid Högskolan Väst har det till och med tredubblats. Se tabell a i tabellbilagan. Figur. Takbelopp per lärosätesgrupp, miljoner kronor, års pris. Äldre universitet Övriga högskolor Högskolor med vetenskapsområde Konstnärliga högskolor Nya universitet Takbeloppsutfall och balansmöjligheter Varje år fastställer regeringen ett så kallat takbelopp för varje lärosäte, dvs. det maximala belopp som utgår för respektive lärosätes utbildningsvolym inom grundläggande högskoleutbildning (numera utbildning på grundnivå och avancerad nivå). Tidigare fanns mål för totalt antal helårsstudenter angivna för respektive lärosäte, men dessa togs bort.

28 Efter avslutat budgetår redovisar lärosätena antal helårsstudenter och helårsprestationer (avklarade kurspoäng) per lärosäte inom de olika utbildningsområdena. De intäkter som redovisade helårsstudenter och helårsprestationer genererat stäms av mot takbeloppet. Om den totala ersättningen motsvarar takbeloppet får lärosätet behålla hela takbeloppet, liksom om värdet av utbildningsvolymen överskrider takbeloppet (överprestation). Om värdet av utbildningsvolymen överskrider takbeloppet får alltså lärosätet inte mer pengar. Emellertid får lärosätet vid så kallad överprestation spara överskjutande prestationer (maximalt procent av takbeloppet) för framtiden och avräkna dem om man inte når takbeloppet ett kommande budgetår. Det år den totala ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer för ett lärosäte understiger takbeloppet (så kallad underprestation) får eventuella sparade prestationer från tidigare år avräknas upp till takbeloppet. Lärosätena har också möjlighet att balansera i den andra riktningen (maximalt procent av takbeloppet). Om ett lärosäte har en utbildningsvolym vars värde understiger takbeloppet (underprestation) och lärosätet inte har några sparade prestationer i lager kan den outnyttjade delen av takbeloppet sparas till ett kommande budgetår (anslagssparande). Det innebär att om lärosätet ett påföljande år skulle överprestera i förhållande till sitt takbelopp kan man utnyttja anslagssparandet och därmed få räkna av ett större belopp än takbeloppet. Genomsnittsintäkten per helårsstudent påverkas inte bara av utbildningsvolymens sammansättning, utan också av i vilken utsträckning lärosätena över- eller underpresterar och i vilken utsträckning lärosätena har sparade prestationer att räkna av. Under de två senaste åren har flertalet lärosäten underpresterat och år förbrukade de merparten av sina tidigare reserver av sparade prestationer. Därmed ökade genomsnittsintäkten per student, men den minskade igen. För internationella jämförelser används ofta kostnaden per student som ett mått för att illustrera hur mycket de olika länderna satsar på högskoleutbildning. I OECD:s publikation Education at a Glance (med uppgifter avseende ) framgår att kostnaden per student har minskat i Sverige och ett fåtal andra länder mellan och. Samma mönster gäller för Sveriges satsningar på universitet och högskolor som andel av BNP. Minskningen i Sverige torde i stor utsträckning förklaras av de besparingar på anslagen som genomfördes under flera år under -talet, samt att avläsningsåret är just, då genomsnittsintäkten var förhållandevis låg. Eftersom kostnaderna för utbildningen i mycket hög grad korrelerar med tilldelade medel följer kostnaden per student i Sverige genomsnittsintäkten i stor utsträckning. Därför var kostnaden per student år relativt låg efter tre år med överprestation. Sedan steg kostnaden igen.

29 Överprestation i början och underprestation i slutet påverkar hela anslagsutvecklingen Perioden inleddes med en kraftig överprestation och avslutades med kraftiga underprestationer. Ungefär hälften av den studerade perioden har lärosätenas utbildningsvolym relativt väl motsvarat de belopp som riksdagen har anvisat för ändamålet, dvs. lärosätenas takbelopp. Övriga år har såväl överprestationer som underprestationer förekommit. Se tabell b i tabellbilagan. Figur. Lärosätenas samlade takbelopp samt ekonomiskt värde av helårsstudenter och helårsprestationer, miljoner kronor, löpande pris. Här framgår också det samlade värdet av lärosätenas sparade prestationer respektive anslagssparande i löpande pris. Takbelopp (löpande pris) Utfall HST och HPR totalsumma (löpande pris) Utgående balans sparade prestationer Utgående balans anslagssparande Utbildningsvolymen är svår att reglera i båda riktningar. Inflödet påverkas både av konjunktursvängningar och av storleken på årskullarna för aktuella åldersgrupper. Utflödet på arbetsmarknaden påverkas naturligtvis också av konjunktursvängningar; vid lågkonjunktur tenderar studenterna att stanna längre och utbilda sig mer. Både och var det ekonomiska utfallet av antalet helårsstudenter och helårsprestationer betydligt högre än takbeloppen, vilket innebar att lärosätena utbildade fler studenter än de fick ersättning för. Åren var situationen den motsatta, då utfallet var procent av takbeloppen. Några år av överprestation följde, vilket innebar att lärosätena byggde upp ett lager av sparade prestationer och vid ingången av var värdet av lärosätenas sparade prestationer nästan en miljard kronor. De tidigare överprestationerna i förhållande till takbeloppen vändes till kraftiga underprestationer de två senaste åren,. Eftersom de flesta lärosäten då hade sparade prestationer kunde många underpresterande lärosäten ändå räkna av merparten av sina takbelopp för, dvs. de fick betalt för utbildning som de hade bedrivit tidigare. Det året fick således lärosätena en högre total ersättning än vad värdet av deras utbildningsvolym för året

30 motsvarade. År var dock situationen en annan. Då var merparten av de sparade prestationerna redan förbrukad. Därmed kunde inte hela det belopp som riksdagen avsatt för högskoleutbildning utnyttjas. Överprestationen och det faktum att det inte fanns något anslagssparande att utnyttja, samt den kraftiga underprestationen har haft stor påverkan på anslagsutvecklingen för perioden. Fortsatt färre studenter än det ekonomiska utrymmet medger Enligt lärosätenas prognoser i augusti kommer antalet studenter visserligen att öka en aning jämfört med (Statistisk analys /: Fortsatt färre studenter än det ekonomiska utrymmet medger, se statistiksidan på men de flesta lärosätena räknade med att inte nå sina takbelopp för. Ett flertal lärosäten förutspår att man inte heller kommer att kunna fylla sina takbelopp. Enligt högskole- och forskningsministern uppgår den lediga kapaciteten till cirka platser (DN debatt ). I propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. /:, s. ) förslår regeringen en omfördelning av medel mellan universitet och högskolor i syfte att möta efterfrågan och åstadkomma bättre utnyttjande av utbildningsplatser. Omföringen omfattar medel motsvarande platser från lärosäten med ledig kapacitet till lärosäten i Västsverige, Blekinge och Jönköping.

31 Intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå År fick alla högskolor fasta forskningsresurser, bland annat för att säkra forskningsanknytningen i utbildningen. De nya forskningsfinansiärer som tillkom i mitten på -talet genom bildandet av ett antal forskningsstiftelser med medel från löntagarfonderna fick olika breda strategiska uppdrag, men även uppdrag riktade specifikt mot vissa lärosäten, bl.a. att bidra till att bygga upp forskningsmiljöer vid högskolorna, inklusive de högskolor som sedan blev universitet. Högskolor fick möjlighet att ansöka om att bli universitet eller att få examensrätt för forskarutbildning inom ett begränsat område. Fyra högskolor har blivit universitet och därutöver har fyra högskolor fått examensrätt på forskarnivå. Särskilda satsningar har gjorts på de högskolor som har blivit universitet och även på de högskolor som tilldelats vetenskapsområde. Några genomförda reformer Samtidigt som statsmakterna har satsat resurser på forskning och forskarutbildning har kostnadsdrivande reformer genomförts, i vissa fall utan resurstillskott. Forskarutbildningsreformen genomfördes i avsikt att öka effektiviteten i forskarutbildningen. Den innebar bland annat att lärosäten med examensrätt i forskarutbildning fick uppdrag i form av mål för antal examina och att krav på studiefinansiering under hela utbildningstiden infördes. För genomförandet av reformen avsatte regeringen ett resurstillskott om miljoner kronor (se s. och i prop. /: utgiftsområde ) för förstärkning av studiefinansieringen i forskarutbildning. Inför reformen fördelade också Riksbankens jubileumsfond medel motsvarande ungefär anställningar som doktorand. Därutöver räknade regeringen med medel för studiefinansiering motsvarande upp emot doktorander från de offentliga forskningsstiftelserna. År trädde nya regler i kraft för anställning och befordran av högskolans lärare. Behöriga tillsvidareanställda lektorer och adjunkter eller sökande till nya anställningar som lektor eller adjunkt ska anställas som professor eller lektor om personen ifråga är behörig. Inga särskilda medel anvisades för att genomföra reformen och den ursprungliga avsikten var att anställningsvillkoren inte direkt skulle förändras med anledning av befordran. I realiteten blev det så att befordrade lärare också krävde bättre anställningsvillkor, dvs. såväl högre löner som mer tid för forskning, vilket genererade ökade kostnader för lärosätena. År inrättade regeringen nationella forskarskolor vid ett antal olika lärosäten med ett permanent resurstillskott om fem miljoner kronor per forskarskola.

32 Vetenskapsområden införs och tas bort igen I avsikt att underlätta för lärosätena att göra tvärvetenskapliga satsningar ersattes de tidigare fakulteterna av breda vetenskapsområden som indelningsgrund för resurser. Med samma syfte, men också av andra skäl, inrättades en ny forskningsfinansieringsorganisation. Den dåvarande regeringen hade ambitionen att en allt större andel av de statliga forskningsmedlen skulle fördelas via forskningsråden och Vinnova. Att tillkommande resurser fördelades i konkurrens skulle borga för hög kvalitet. Därefter har situationen förändrats. Högskolorna strävar efter att bli universitet eller åtminstone få examensrätt inom ett vetenskapsområde. Denna utveckling har medfört att högskolorna har strävat efter ökad bredd i sin verksamhet, samtidigt som regeringen påtalat behovet av profilering och samarbete. På senare år har lärosätena inlett ett arbete med denna inriktning via Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Det framtida högskolelandskapet. I den senaste forskningspolitiska propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. /: ) framför regeringen att högskolorna bör ha möjlighet att ansöka om examensrätt på forskarnivå för ett smalare område än de breda vetenskapsområdena, ett så kallat forskningsområde. Vetenskapsområde har i den senaste brudgetpropositionen (prop. /: ) de facto avskaffats som indelningsgrund för resurser. Från och med får lärosätena hela anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå (utom vissa öronmärkta belopp) i form av en så kallad basresurs., miljarder för forskning och forskarutbildning Universitetens och högskolornas intäkter för forskning och forskarutbildning består till knappt hälften av direkta statsanslag (knappt procent år ) och den andra dryga hälften består av intäkter från olika externa finansiärer. Sedan har lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning ökat med miljarder kronor i reala termer och var, miljarder kronor år. De statsanslag som går direkt till lärosätena har ökat med procent, medan lärosätenas intäkter från externa finansiärer har ökat med procent. Även den externa finansieringen består till största delen av offentliga medel (statliga myndigheter, kommuner och landsting, offentliga forskningsstiftelser samt EU), och sammantaget kommer procent av finansieringen av forskning och forskarutbildning från olika offentliga källor. Det är för övrigt samma fördelning mellan offentlig och privat finansiering som, men under åren var andelen privat finansiering några procentenheter högre.