Anmflrkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1984

Transkript

1 Anmflrkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1984 INGVAR SVENSSON Svcnsson. l.: Anmdrkningsvirda fynd av Microlepidoptera isverige 198'1. IRemarkable finds of Microlcpidoptera in Swcdcn during Ent. Tidskr. 106: Uppsala' Sweden ISSN txl I3-886x. My scrics of papers cntitled -Rernarkable linds of Microlepidoptera in Sweden" is continued foi thc twclftir year. Excepl for a wurnt period in May, most of the collecting season was- charactcrized by rither unfavourablc wcather. Two species vere found new to Sweden in 1984, Ptuteltu hauii Stgr. and Trifur<:ulu eurema Tutt. Five species, Scopario sp., Ps.eudatemelia sub' ochreetla Dl'tltl., Monochroa sp., Coleophora paradrymidis Toll and Stigmella zelleri 5n., are recorded tbr the first time in Swedcn though thev have hecn collcctcd earlier. The synonymization ol Stigmella lappovirnello Svn. is rej;cl cd. A t prese nt species of Microlepidopte ra are known fiom Swedin. Additionallv, some other inleresting spccies are dealt with. ln a separate section. species new to Swedish provinces are listed. As hcf(trc. lhe classification of Catalogus Insectorum Sueciae, Microlepidoptera. is followed with some modernization of namcs. l. Svensson, VivedolsvAgen 10, Osrcr.rliiv, S Kristianstotl, Sweden. Dctta Ar den tolfte rapporlcn om anmf,rkningsviirda smifliirilsfynd isvcrigc. Liksom ftirut behandlas ictt forsta avsnitt mera utforligt sddana arter som dr nya for landet. siillsynta eller annars av sarskilt intresse. I ett andra avsnitt fdrtecknas nya landskapsfynd, inklusive s&dana frin forsta avsnittet. Insamlare anges hdr inom parentes genom fcirkortningar enligt ZOO-TAX. Insamlingsir angcs cndast f<ir fynd forc En ftirteckning dvcr insamlarna med forkortningar foljer diirefter. Ordningstoljden ir av praktiska skal alltjamt densamma som i den ursprungliga katalogen av Benander (1946) med Additamenta (Benander 1953) och Additamenta II (Svensson 1974) samt de foljande irsrapporterna (Svensson ). Sliikt- och artnamn har fortlopande modcrniscrats dzir si bedomts angcliiget och mtljligt. Ilehovet av en nytryckt katalog for Sverige kanns tringande. Si manga arter och landskapsfynd har tillkommit under de senaste 40 aren att dct ar svert att komplettera dcn ursprungliga katalogcn. siirskilt for nya smafjiirilssamlare. (Det iir dock inte nigot problem fdr mig ifall uppgifter insiindes fr!r redan noterade landskap). I Vasteuropa har vidare under nagra Ar anvdnts en helt annorlunda systematik som btirjar med de liigst stiende grupperna och som diirtill har en lingtgientlc sliiktuppdelning fdrutom att menga artnamn :indrats, vilket kan medf<ira svarigheter och misstag vid <iverforingen till den gamla katalogen. Tyvirr Ar man internationellt sett lingtifrin ense om ordningsftiljden mellan familjcrna (Kyrki 19tt{)). Mycket tyder pa ati man inte kommit mycket liingre mot ctt fylogenctiskt riktigt system sedan irhundradets borjan. Den varmaste perioden under insamlingssisongen 1984 infoll redan i maj. Pi sina hill registrerades da arets hogsta temperaturer. Som si ofta varit fallet blev juli siirskilt kylig. I synncrhet rikade en expedition till nordligaste Lappland ut f<ir diligt vdder och inga anmdrkningsviirda fynd finns atl notera hirifrin. Eftersommaren och hcistcn bjrid pd perioder med sydosthga vindar, men inga migrerandc smitliirilar noterades. Gcnom ihiirdtgt arbete av samlarna kunde trots allt tva for landet nya arter insamlas 1984: Plutellu haasl Stgr. och Trifurc'ula euremotttr. Elterbcarbetning av tidigarc matcrialgav ytterligarc fem artcr Scoparia sp., Pseudatemelia subochreella Dbld., Monochroa sp., Coleophora paradrymidis 'loll och Stigrnella zelleri Sn.l: repentiellawolffl. Synonymiseringe n av Stigmella lappovimello Svn. med S. zelleriella accepteras inte (se nedan) To' talt ar nu kant 1656 smifjiirilsarter fr&n Sverige, Rapportserien kommcr fdrhoppningsvis att fortsatta. Fyndlistorna tor 1985 bdr komma mig tillhanda omedelbart efter trettonhelgen for att

2 72 lngvar Svensson 2,t:i{. \T Fig. l l. Scopariu sp S. muraru Curt Argyropktce sieyersiana Nolckqn d rapportcn skall hinna itryck kire sommaren. Frir all hjiilp med erets rapport mitt hjiirtliga tack. Iniressanlare arler Scoparia sp. Pi senare ir har i Finland insamlats etl antal exemplar av en Scoparia (Eudonia) som dlir kallats anriquelluzett. Vid XI nordiska microlepidopterologmdtet 4-6 maj 1984 fick jag i uppclrag att kontrollera Zcttcrstcdts originalexemplar i Lund. Dctta, en 61, visadc sig cntydigt vara den art som vi kdnner som S. murana Curt. och den nya arten dr silunda trllsvidare utan namn. Den forekommer iven i Sverige men dr sannolikt fdrbisedd. Pi Getberget i Torp s: n. Medelpad, fingade iag \2.VII.81 cn cl som fl(ig iskymningen vid bcrgsstupct. Den passadc intc in pa nigon av de kzinda arterna. Flcr exenrplar gick dock inte att uppbringa vid tillfallet. Endast ytterligare ett svenskt exemplar har kommit fram hittills, en Q insamlad av Hans Hellberg 8.VII.79 vid Styggforsen i Dalarna. Lokalerna tyder pa att fjarilen heller till vid klippor och bcrgsstup ibarrskogsomridcn Iiksom murana. Fjiirilcn iir relativt latt att skilja frdn vara andra Scoparia. Den iir ungefiir Iika stor som tnurana. vingbredd mm. Framvingarna har nastan jemnt morkgre grundfiirg, tvtrlinjer utan vil kant. Fransarna ilr inte skiickiga som hos nrrrrana och truncicolella Stt. (Fig. l-2)s. borealis Tgstr. har tydligt smalare framvingar, siirskilt Q. Genitalierna visar ofta sm6 skillnader i sldktet. men den nya artcn ar latt att kanna igen pa sin ovanligt linga aedeagus, ca I.5 mm mot 1.0 I.2 mm hos murana, forutom att basen av gnathos visar olikheter. Ductus bursae dr lingre f,n hos,nurana, Argyroploce (Aterpia) sieversiana Nolcken har varit en problematisk art att fa grepp pe, inle minst frir ati den hos oss bara forekommer pi Gotland. Min forsta bekantskap med arten gjorde jag I1.VI.56. da jag iterbesokte ett stort, 10 ir gammalt skogsdikningsobjekt i Stenkumla s:n. En Cl flog i dikeskanten kl 5 pa morgonen i en di iinnu cj hclt igenvuxen dcl av dikningstrakten. Bengt A. Bengtsson ville frirstis gerna se arten vid vart gemensamma bescik pi Gotland juni juli 1984, si dikningsomridet blev virt fdrsta mal. Ihardigt sdkande en hel dag var dock frirgiives. Nu vet vi att

3 Anmtirkningsviirda.fyntl av Mitolepidoptera i Sverige Fig BactralacteanaCar.d.-6.?.-T.B.lancealqnaHw-d.-8.?.-9.8-furfuranaHw.Cr ll. B. rohustanu Chr. C/ I. sieversiona knappast kan finnas kvar dar, eftersom omridet dr helt igenvuxet, huvudsakligen med brakved. Senare fangster visar niimligen att arten iir bunden till dppna myrar. Pi den stora myren i Kallgateburgs naturreservat, Hejnum s:n, fick Bengt sina tve forsta exemplar pi kviillen 19.VI.

4 74 Ingvar Slenssott Fcirst pii morgoncn, i soluppgingen, sag vi dock arten flvga inzigot strirrc antal diir myren stiger mot skogskantcn i vaster. NAringsvaxten er okiind. [Jtover starr och gras fanns sarskilt Angsviidd (.Saccisa pratensis) pit de stlllen diir fjlirilen upptriidde. Fjirilen kan forvaxlas med A. bipunctatn F., men de vita partierna i framvingarna iir begrinsade till flackar i stallot frir band. Honan dr mindre och klumpigarc samt flygcr inte se garna (Fig. 3-a). Bactra lactaana Car. publiceradcs som ildre synonym t i ll gcrzrzr n.t a na ^f oll av Diakonoff ( 1962). men han kom ssnare till uppfattningen att den inte kunde uppriitthillas som art och synonymiserade den med litrjurarra Hw. (Diakonoff 1972). I vart fall i Svcrige stir det helt klart. att det finns en fran furfurana skild art som riverensstammer med gozmanvana i Polen. Diakonoffs genitalbild av lcctotypen till lactcona ger inte tillriickliga hillpunktcr f<ir en s:iker beddmning. Tills biittrc information star till buds bdr vi dock intc iin cn ging byta namn. Dc svcnska arterna isliiktet ar svarskilda bidc till dct vttre och cllcr genitalierna. Framvingetcckningcn :ir starkt variabel och diirtillfdrekommer hos lacleana, lancealana Hw. och robustana Chr. tvi skilda former. en med mera normal vingtcckning och en enfargat mcirk med bred ljus framkant, sirskilt ufialat hos Q. Normalt kan man kinna den fjiirde arten, furfurana, utan genitalpreparat. Den har kraftigt tecknadc, rodbruna framvingar, diir siirskilt ctt ljust tvarband en tredjedel frin bascn skiljer artcn lrdn rivriga (Fig. 5- l2). Don anrraffas istorrc antal helr lokah ismi vattcnsamlingar mcd.scirtzrs- och Jaflcus arter. Avc:t r<tbustuna dr oftast litt att namnge, di den vanligcn iir storre dn de andra arterna och nastan uteslutande flyger inne ibestand av naringsvaxtcn havssiiv (Sclrpus maritimus). Svdrast att skilja iir lancealana och latteana. BAda Ar lika stora och varierar pi samma sett i utsccndc. Hosd av lacleana svnes dct dock gcnomgicndc finnas tvi svartaktiga llngsstrcck utet fran disktviirribban utdver de nagot morktiirgade ribborna. Dessa svartaktiga strcck saknas hos loncealana. mcn viil kan spridda svartaktiga fjiill finnas. I genilalicrna (Fig. I3-21)) dr de diiremot viil skilda. Hos C/ nrir tornarna i sacculus rivcr randcn hos lanrculunu rncn inte hos /acteona. Hos? ar signum storsthos lacteana,betydf igt mindre hos lancealano och minst hos futfurura. medan robustana saknar signum. En omfattande jiimforelse mellan arterna ges av Toll ( 1958). Ovrig litteratur kan liitt I<ira pi villoviigar. Fig. l-1 2t). Genitalicr Bactru lactcunu Car. d. 11. B. Ianceulunu Hw. Cf. 15. B. lurlttrunu Hw. d B. robustunu Cltr. ql.17. B.lacteunuCar.?. - l{,1. B. lanceuluna Hw. Q B. t'urfurana Hw B. robrirlnra Chr. Q. Den allminna lancealana flyger 6vcrallt pa myrar och andra blota, oppna stallen. med an locteono tas mer enstakil och syncs fiiredra nhgot nindre vita lokalcr. Gcn italprcparcring av firlgasatta lancea /ana kommcr sarrnolikt att visa att lacteana flrekommer i de flcsta landskap. Pseudqtenrclia vboclreellu Dblcl. var v:intad i Sverige. eftersom tlen fcirekommcr ndrmast pd nordristra Sjnlland. Petcr Koch-Sclrrnidt fick det forsta exernplct. cn Q, l9.vi.tt3 pi ljus ibokskog i Borringe, Skine. Fjiirilen ir mindre och mer gul dn ovriga svenska arter islaktet och kan mcijligen

5 Annttirkningsliirda t'ynd av M icrole pidoptera i Sverige Fig.2l Pseutlutemeliu srdttx hreella Dbld,. - 27, Stottop te ryx sangicl/a Stt Mortochrousp. d.-: M. ekngella Z. 26. M. lutulcntellu Z. 2T. Plutellu haasi Stgr P. geniatellu Z.

6 76 lrrgvar St,enssott forviixlas med Borkhtusenia linctella Hb. P. subochreella har dock utet negot formorkade framvingar (Fig. 21). Fjarilen tycks overallt vara mycket sallsynt, vilket kan bero pe att den troligen flyger i gryningen. Enligt engelska uppgifter skall man kunna finna larvsdckarna tidigt pe viren genom att kratsa undan de torra loven mellan rotbcnen av ekar. I Danmark och Sverigc synes dock artcn vara bunden till bokskog. Stomoptery.r sangiel/a Stt. ar sedan gammalt noterad fran Sodermanland-Uppland och anlriffas alltjiimt i sodra Finland. Riitt ihiirdiga efterforskningar i Stockholms-trakten under senare ir har dock intc getl resultat. Antligen har ialla fall ett nyarc svenskt exemplar kornmit idagen. Jan-Olov Bjorklund fick en d pe lampa 9.VII.81 ivika i Dalarna. Pi lokalen vdxer k?iringtand (Lotus corniculams), som enligt finliindska uppgifter skall vara vardvexten. Larven vecklar i bdrjan av juni ihop bladen till sma nystan. Fjiirilen (Fig. 22) liknar S. anthyllidel/a Hb. men ar st6rre, vingbrcdd mm, vingarna verkar bredare, den gulvita flacken pi framkantcn av framvingarna dr mindre och friga stdrre an motfldckcn pi bakkanten. Antcnnerna Ar tydligt ljusringadc. Hangenitalierna avbildas av Wolff (195ti). Monochroa sp. 17. VI.8'l fingadc jagvidflygfiiltct i Brida pi Oland en litcn mrirk Monochroa-hona, vilken det hittills inte gett att fa namn pi. Vid tillfiillet bedrevs bide hivning och ljusfingst, men tyvarr antecknades inte hur den insamlades. Detsamma var fallet pi Cotland, dar jag fick ytterligare en Q i Boge 12.VI.84 och diir Bengt A. Bengtsson och jag tog 3Q Q i Burs 15.VI.84. Senare fick jag i Ardre 2d d 27.Vl.84 som sannolikt h<ir till samma art fast de zir stdrre. Vingbredd d mm, Q 9-1 I mm. Tursanrt nog fick jagpi Cotland ocks6 min fdrsta Q av M. ltttulentellaz. bland alla dd. Genitalundersokning visade att den hade nastan identiskt signum med den obekanta arten - ett egenartat signum som piminner om en fylld ros. Det storre materialct medger sdkrare slutsatser om var den hcir hemma. Dcn dr uppenbarligen niira besldktad med s6viil M. lutulentella som M. elongella Z. De har allatrezl 5 vita eller ljusa leder omvdxlande med 7 (eller 1) svarta frin spetsen riiknat. Den nya arten har enfiirgat svartgri framvingar med otydlig mrirk diskpunkt och omkring 8 smi fliickar av vita ellcr ljusa fjiill vid roten av framvingefransarna. Franrvingarnas framkant iir starkt inbuktad innanforfransarna hos Q. M. Iutulentella dr i regel betydligt storre, vingbredd lzt-18 mm, svartbrun gulbrun med tydlig svart diskpunkt. Ddremot ar clongella ungefiir lika stor, vingbredd 1l 15 mm. Den har ocksi svartgri framvingar men med strddda mdrkare molnfllckar och vanligen tydlig vit motfliick pi framkanten (Fig ). I genitalierna finns klara skillnadcr (Fig ). Den nya artcn har stora cornuti, upp till 0,05 mm mol 0,0-3 hos lutulentella och 0.02 hos elong,ella och :iven annat utsecnde pi sacculus. Rosliknande signum skiljer Q av den nya arten lrhn elongella, vars signum dr en platta med smi taggar och lutulentella har ldngre bakre apofyser. M- lutulentella lever i roten av Filipendula ulntaria, vilket ger anledning frirmoda att den nya arten lever pi liknande silt pi Filipendula vulgaris,som var karaktarsvext pi fingstlokalerna. Coleophora paraclrymidis Toll. Vid XI nordiska microlepidopterologmotet visade Ole Karsholt en i av denna tidigare endast frin Polen k6nda art. tagen av honom i H6gsby ismiland 5.VI.82 mcn upptackt fcirst cftcr hcmkomsten. Pi lokalen flog samtidigt talrikt C. murinipennella Dup., som dcn ytligt sett latt forvaxlas rncd. Det ar en liten art. vingbredd 9-11 mnr, med ratt oansenligt utseende, varf<ir misstinkta exemplar bor genitalkontrolleras. B6de han- och hongenitalier avbildas av Toll (1952). Om naringsviixten er intet kant, men det kan namnas att den exklusiva vixten spindelort ('fhesium alprnurn ) har goda lokaler i trakten. Ethmia pyrausta Pall. [r en karakteristisk men ovanlig art med begrdnsad utbredning i Mcllansverige. Hans Hellberg och Gciran Palmqvist fann den som larv 20.VII.84 i Overhogdal i Hiirjedalcn. Larven iir uppenbarligen nattaktiv. Pi dagen kundc cndast enstaka larver antraffas men pi natten satt det larver pi nastan varenda Thalictrumplanta. Plutella haasi Stgr. var i Europa linge en exklusiv norsk art. F6rst nyligen har den anm8lts fr&n Storbritannien och nu har Hans Hellberg och Goran Palmqvisl hittat dcn pi Hamrafjiillet i Hiirjcdalen. De sig 6.VII.84 ctt flertalexemplar nedanfor toppen isoder och sydviist pi angsartade partier av kalfjallet, oversilningsmarker och tidigare snolegor. Fjiirilen forviixlades forst med P. geniatella Z. och endast ett fetal insamlades. Dcn kan emellertid liitt skiljas frin dvriga arter islaktet gcnom att den morka begriinsningen framit av framvingarnas ljusa bakkant inte ar vagformad utan rak (Fig ). Hangenitalierna ir egendomliga genom att valverna iir kvadratiska. P. haasi dr uppenbarligen uniccntrisk fdr det sydliga fjallom-

7 Anmiirkningsviirda fynd av M icrolepidoptera i Sverige o--:/ Fig Genitalier.--2g.Monochroasp.d--3O.Q.-3l.OchsenheimeriaurellaF.R.d.32.O.mediopectinella Hw. Scale lrom the outside of valva Anellus Tip of aedeagus Trifurcula eurema Tutt. d. radet och en slags vikariant f<ir den likaledes unicentriska geniatella i norr. O chsenheimeia me diopectine lla Hw. (-m felaktig bdjningsform enligt nomenklaturreglema) och O. urella F.R. skall ersetta de gamla vilkanda namnen birdella Curt. och bisontella Z. enligt en utfdrlig artikel om slaktet av Ole Karsholt och Ebbe Schmidt-Nielsen (1984). Dlir ges ocksi goda fotografier och bestimningsnycklar, men just f<ir de tvi nimnda arterna, som er de mest svarskilda,

8 78 lngvur Svensson ger nycklarna latt fcl rcsultat. Gamla mdrken, som den kontraslerande vita trascn av bakvingarna hos mediopedinella, Ar fortfarandc viktiga frir sorteringcn av fjiirilarna. Dcssutonr utm:irks d av mediope<:tinella av linga, utstaende fjell mitt pa antenncrna, med,an urella-hirnen har forliingda fjiill vid antennbasen. Emellertid kan fjiillen skavas bort och det hiinder alt urella har f<irliingda fjiill vid antennernas mitt. Hos I dr antennerna utspiirrat fjiilliga till dver mitten hos bdda arlerna. De skiljs i stiillet pa a( Q av mediopectinella har niistan lika morka framvingar som C, i motsats till urella, vars t iir myckct ljusarc (Fig ). Genitalprcparering brir ske i oslikra fall. NZt det gallcr Q iir bcstdmningsnyckeln i Karsholt-Nielsen pilitlig. fransett att formen av tergit VllI iir alltfor variabel f<ir att vara anvandbar. Daremot ar nyckeln fdr hangenitalierna vilseledande. Bide rrzdiopectinello och urella har mer eller mindrc trubbig aedeagus varierandc cftcr prcparering, valvaformen dr ett oslkert krinnetecken och tornarna pi sacculus kan vara fataliga iiven hos urella. I samarbctc med Bengt A. Bcngtsson harjagfunnit niigra andra kzinncteckcn sorn synes halla. Anellus hos urel/a dr tvdrrynkig. hos mediopectinella nred tdnder. Aedeagus hos urella har ett svagt rynkfiilt nara spetsen som saknas hos mediopectirrel/a. Slutligen har rrrel/a ett knippe hir pi utsidan av valverna, med an nrcdiopcctinalla har smala fjiill med kluven spets (Fig. 3l 34). Samtliga arter kan slaghivas pii dagen frin mer hdgvuxna grasstrtn, urella olta lalrikt frin slutct av juli till slutet av augusti. ntediopectirrel/a mcra sillan. taurella myckel sdllan och t,acatlella naslan intc alls. Sistndmnda kan istiillet ofta bankas frin stratak istort antal crh zinnu i septembcr. Fjiirilarna spelar garna d6- da och liknar di muslortar i hdven. Stignrella [: Nepticula] centifoliella Z. uppges frin Sverige, men nilgra ratt bestamda exemplar har inte kunnat uppbringas. Exempelvis en Cl fran Sk:ine. Kullaberg 13.VI.52 i coll. Benander har jag funnit vara S. luleelh Stt. Minorna av centifoliellu och S. anomalellu Giizc. hida pi Rosa. kan trirrnodligen inte skiljas rned sakerhet. men det uppges att larven av centifoliella minerar med buksidan uppit. Gamla uppgifter om centifoliella i Sverige fir sdlunda belraktas som osannolika och br.rr bckriiftas ge nom nyfynrl. Niir j ag plockade nagra minor 1{J.lx.fl3 frin cn nyponbuske ndra havsstranden sodcr om Slite pi Gotland, seg jag inga skillnader mot anonmlella-minor. Men pe viren klicktes fjiirilar med tvarband, alhse centi- Jiliella (Fig ). ( ien italpreparat av en qf stammer med c lttifoliella lrin Danmark, iven om skilf naderna gentemot anonrulella iir smi. Viktigast ir kanske att aedeagus av centifoliella har tvtt knippen av kraftiga cornuti mot endast ett knippe hos anomalella. Med de sma genitalskillnaderna air det markligt att vingteckningen kan vara si helt olika. Det kan tilliiggas att frin andra lokalcr pi Gtrtland kliicktcs enbart a no ma le I la. Stigntella zelleriel/a Sn. Har nyligen av Nieukcrkcn (1983) fastlagts som cn dldre synonym till repe tiella Wolff. Samtidigt synonymiserade han lappovimella Svn. med zelleriella. Emellertid hade han endast nigra fi exemplar av lappovinrclla att jamfdra med och inga nya fakta som grund fdr synonymiseringen, fdrulom att han overhuvudtaget inte berdrde mojligheten av underarter. Enligt min mening kan hopslagningcn inte acccplsras. zivcn om de bida artcrna tills vidare inte kan skiljas med szikerhet pe gcnitalicrna. Fjiirilarnas utscende (Fig.4G-41), fastiin myckct variabelt, liimnar i regel intet tvivcl om arttillhorighelcn cns frir enstaka exemplar. Hanen av lappovimella har enfiirgade eller niistan enfdrgade framvingar, medan Q har smalt vitt tvarband ungefar som hos ql av zelleriella. Ibland har dock! hela basdelen vitaktig. Honan av zelleriellu har mest brett gult tvarband eller med <ivergangar helt gul basdel. IIuvudhdren ir mestadels bruna hos lappovintella. ri)dahos zelleriella. Frln minor insamlade 7.IX.83 pri krypvide (Sali:t repens) pi nordristligastc uddcn pi Firo, Gotland. kliicktes viren efter ctt antal zelleriella som inte awiker fr6n mina tidigare danska. Bengt A. Bengtsson har meddelat att den benanderellahan tidigare anmalt frin FirO var zcl- /eriel/c. Nyligen har jag haft tillfiille se de zelleriel- /a som pi 60-talet anmaldes frin Hangci, Finland. oc:h de var QQ av benanderel/n Wolff. Kanske forckommer inte zelleriellu i Finland. eftersom dc fiirilar som jag sctt liingrc norrifriln scr ut som svcnska lappovimellu. Dct iir mojligt att lappovimella inte ar hcltbunden till lappvide (Salit lapponum) utan kan gd ovcr till krypvidc. Vid Oresjrin i norra Dalarna har jag sett bada vaxterna iamte mcllanforme r viixa tillsammans, vilkct tydcr pe att tlc iir mer ndrstiende en viintat- Det skullc dock inte fcirvana, om det visar sig att Sligmella pi Salix innehiller ett komplex av svirskilda arter. PAborjade elektroforesforsok kan kanske si smaningom ge en fingervisning. Tril'urcula rodello Svn. kan visa sig vara samma art som f. headle_y-ellu Stt. Bcngt A. Bengtsson har

9 Atmtirkningsv'iirdu Jynd ut, M icrolepidopteru i Sverige Fig. 36-{ Ochsc,nheincriu nrcdiopectinella Hw. d (). urella F.R S. anontolella Coze. 1ll. S.:ellerielh Sn. d Q Trifitroth eurenqtttt c4plel/d Stt. 38..Sn8Dr //.r c entifoliella Z. S9.

10 80 Ingvar Svensson niimligen efter genitalundersokning funnit bida formerna bland havat material frin Klagshamn i Skine 5.VI1.81 och dessutom funnit nagot som ser ut som en mellanform i hivat material fren Oland. Klackt material frin brun<irt (Prunella vulgaris) har dock hittills inte visat avvikelser fran typiska headleyella-genitalier. Mer forskning beh<ivs innan rodella kan begravas i synonymin. Trifurcula eurema Tutt har nyligen antriiffats pi Jylland, men det var iindi ett oventat fynd niir Bengt A. Bengtsson skraphivade sammanlagt l0 exemplar av den annars engelska arten innanfor havsstranden s<ider om Slite pi Gotland 26.1V och i.vii.84. Pi lokalcn vlixer kiiringtand (Lorus coniculatus). som hdr bdr vara ndringsvdxten dven om andra Lolas-arIcr ocksi uppges. Fjnrilen (Fig ) skiljes genom tvi motfliickar, som kan flyta ihop till ett tvarband, frin niirstiende cryptella Stt. som har endast tornalflack och griseellawolff som dr helt utan framvingeteckning. Hanar av dessa tre skiljer sig fran andra arter genom resla ljusa fjiill i yttre tredjedelen av bakvingarnas undersida. Det ar osakert om eurema och cryptella gir att skilja pi genitalierna (Fig. 35), eftersom dessa avbildas olika hos olika forfattare. Niiringsvaxterna dr ocksi samma. Nya landskapsfynd 27. Crambus maculalit Zett. Upl (FYKS 83). 36. C. si/vrl/us Hb. Hall (SVNS). 53a. Homoeosomo olbatella F.ag. Sm (PENS 7t ). 58. Ephestia cout?//a Wlk. Bl (SVNS). 65a. Euzophera Jitliginosella }i,etn. GSand (JOJS). 75. Salebria berulac Goze. Cstr (SVNS 83). 88. Diorvctria ubirreila Schiff. Boh (CHAS 83) D. s<'huetzeelh Fuchs. Ol (BABS). Vrm (PENS). Hrj (svns). l19. Tiranio schroikiana Hochcnw. Vstm (RPLS 83). 134a. Scoparia (Eudoniu).rp. Dlr (HHLS 79). Med (svns 8l ). l4l. Nomophilo nocruella Schiff. Dlr (BJOS). 148a. Pyrausro ostritalis tltt. Nrk (RPLS) P. crocealis Hb. Sdm (CSNS 83) P. pulu-,rlla/lr Hb. Nrk (CHAS 83) P. hamalis Thnbg. Nrk (RPLS) Platyptilia gorrodncryla Schiff. Vrm (PENS 83) Stenoptiliu bipunctidactylo Hw. Nb (PENS) 196. Cupperia (lidacl.vki L. Jmt (GPAS) Pselrutpfutrtu hetcrodactylus Mnll. l: brachl'' r/acr_r'/us Tr. I Jmt (CPAS) Acleris emurgunu F. Hri (SVNS) ,4. rmbrana Hlt. Llpl (GPAS 76) A. notana Don I: ferrugana Tr-l Hrj (HHLS) A. shep' he/ano Stph. Sm str!kes (Uppgil'ten ej fren BABS). -:.18. A. l,tgidna Schitf. Dlr(BJOS) A. conrurionat. Hrj (SVNS) Cqcoecia crataegono tlb. Sm (PENS) C. hebenstreitella Mnn, [: sorbrnza Hb.] Nrk (CPAS 82), Vstm (BJOS 8l ) C. consimi- /ana Hb. Sm (PENS 80). 271a. TortrLx unitana Hb. Sm (PENS) Cnephasia intananu Stph. Vrm (PENS) C. penziana'fhnbg. Nrk (CHAS) C. argentana Cl. Og (RPI-S 80). 297.?onricodes rcliicella Hl't'. vstm (BABS) Phalonia rutilano Hb. Hrj (CPAS, HHLS) P. rubiganatr. Jmt icpas) P. rupi' cola Curt. Ol strykes (BABS). -3J3. P. minimaaa Car. Ol IBABS). Nrk (RPLS) Clidonia hartmanniana Cl. GSand (JOJS) Euxanrhis ulternana Stph. Dlsl (SVNS) Lndothenio marginana Hw. Og (GPAS). 36O. A rgy roploc e I i n eanq Schitt. I= hart manniana L.l Ctl (BABS). - f69. A. lemniscutqna Kenn. Hti (GPAS) A. roseomaculana HS. Dlr (GPAS). 3S2.,4. sideranotr. Nrk (CPAS 8l) A. rulano Sc. Vrm (PENS 82) ,4. obsoletlna Zett. Sm (PENS 77) Bacta lancealsnq Hb. Nrk (RPLS) a. B. lacteana Car. Ol (BABS) Epmotia diniana Gn. Hrj (S_VNS) Scmario contetmitrunu HS. Ol (P"ENS 8l) Asthenia pygmaeana Hl). Vg (BABS). 5lll. Epiblema nisella Cl. Hrj (SNS) Dichrorampha flovdorsana Knaggs. Og (GPAS), Jmt (HHLS) Laspel:resia pacrolana Z. Jmt (GPAS) L. arobana Tr. Nrk (RPLS) L. gallicanagn. Nb (BABS 82). 57O. Pammene nitidunu F. tlpl (WHSS). Vstm (GPAS). 577a. Choreutis montelli Hackm. Dlr(BJOS83) Glyphipterix ttuasonella Sc. Nrk (CHAS 81) G. haworthana Stph. Sdm strykes (GPAS) G. equitella Sc. Sdm (GPAS 80), Dlr (BJOS 81) Agonopteryx cr.rslosrr Hw. Og (RPLS), Vg (RPLS) A. liturclla Schiff. Dlsl (SVNS). * 595a. A. hroenruteensi.r Strand. Hrj (SVNS) A. ciniflonellu Z. Gstr (HHLS) ,4. alstroemeriana Cl. Sm (PENS) A. conterminella Z. Bl (WHSS) Depressaria pinpineilae Z. Vstm (BABS). - 62'1. D. weirella Stt. tlrj (SVNS) D. pulcherrimella str. og (svns), Dlsl (SVNS), vrm (PENS), - 629b. D. silesiaca H,eir. Og(GPAS) D. ultimelhsu. Sm (PENS) Borkhausenia ninutellal. Nrk (CHAS 83). 655a. Pseudt emelia subochrcellu Dbld. Sk (KSMS 83 ) Schtffermuelleria rripunctu Hw. Ctl (SVNS), GSand (JOJS) S, borkhauseni Z. Og (GPAS). 665a. Brochmia lineolellu 7-. Nrk (CPAS 82) Dichometis sabinella 7-. Dlr (BJOS) a. Aconthophila laripennello Rcb. Ol (BABS) Teleiodes paripunuella'fhnbg. L1"lpm (OLBS). Tlpm (PENS) Platyedra subcinerea Hw. l=vi1"11o 7.1 Or, (SVNS) Gelechia igra Hw. I)lsl (SVNS) G. hlp-

11 Anntiirkningsvtirda fynd av Microlepidoptera i Sverige pophaella Schrk. Sdm (GPAS) G.,raDilello Zefi. Hrj (SVNS). -'132. A. diffinis Hw. Dlsl (SVNS). 737c. Phtlprimaea brunneomaculello Hackm. Jmt (GPAS) P. amaurelluher. Dlsl (SVNS) P. pullutella Tgstr.Gtl (SVNS) P. kiningerelh HS. Hrj (GPAS) P. albifasciella'f<tll. Bl (WHSS) P- vicinella Dgl. Dlsl (SVNS), 773. Btyotropho purpurella Zen. Dh (GPAS. HHLS). - 'l'77. B. similis Stt. Jmt (GPAS, HHLS), 784a. Metzneriu ehikeella Gozm. Gtl (BABS, SVI\S). 794a. Stomopteryx sangiella Stt. Dlr (BJOS 81). 8Oo. Monochroa lurulentello Z. Nrk 1!,PLS 82). - 80oa. M. sp. ol (svns 8l ). crl (BABS. SVNS) M. htcidellosrph. vstm strykes (ej anmald av HHLS). 801a. M. niphognaria Gozm. Bl (WHSS). Ol (BABS). - 8l L M. palustrella Dgl. Gtl (SVNS) M, rn iczl/a Schiff. Gtl (svns) Mompha propinquella Stt. Sm (KSMS) M. terminellawstw. Sdm (MON$ 75). fl55. Cowopterux ltenigiellat. Ol (BABS) Coleophora milvipennis Z. Hrj (HHLS) C. sp/ssirornis Hw. Gsand (JOJS). - 9O4. C. discordella Z. Jmt (GPAS. HHLS). -932a. C. paradrymitlis'foll. Sm (KAOD 82) C. glaucicolellq Wood. Jmt (GPAS, HHLS) C. otitae Z. GSand (JOJS 82) a. C. asteris Mnhl. Hall (SVNS) Caloptilio populetorumz. Hrj (SYNS) C. betulicola Her. Hrj (GPAS. HHLS) C. leucapennglla Stph. 1= tu1o1r,,rrl/a Hw-] Vslm (BJos. BAtsS) Lithocolletis insignitellq Z. Dlr (BJOS 83) a. L. trifasciella Hw. Sm (KSMS) Ph r-l loc n i sti s s uffuselh Z. Gstr (HHLS). 1056'r. Bucculatri.t cupreellakrog. Sdm (GPA$ 83) Leucoptera spartiloliella Hh. Ol (BABS). - 10'14. L. st:itellaz. Vstm (GPAS, HHLS). 1O79. Tischeria dolonuea Stt. G\lr ( mina H H LS). lo9lz. Elachirta gangohello Z. Cll (BABS) - 10s2. E. bisulccllo Dup. Hall^(JOJS). -1O95. L. subolbidel/a Schlag. Gtl (BABS. SVNS). 10q7. E. d'spilelloz.hrj (GPAS) E. ttiseriatella Stt Dlsl (SVNS) E. a/piflel/a Stt. Hrj (GPAS. HHLS) a. E. aielswolffsvn. Hrj (GPAS. HHLS) E. nobilella Z. Ystm (GPAS. HHLS) E. eleot:lnriella Stt. Gtl (s\.ns 77) Epe-rntenia chaerophyllella Gtize. Vstm (BABS). ll4la..sc-yrfiris picaepennis Hw. [= t,,., GSand (JOJS) S. inspersellahb. ""r"r.rn" GSand (JoJS) S. cicoclclla Z. Hall strykes (svns) Yporoneuro stannellus'fltnbg. Ol (PENS 80). ll11. Erhmia pyrausta Pall. Hrj (GPAS, HHLS). llt)2. Arg)'rasthio aurulertrella Stt. Hri (SVNS) A.loarigarello HS. Ctl (BABS). l20tl. D.vscedcstr's Jitrinatello Dup. Hrj (SVNS) Ypsolophus s1'lveltus L. Dlsl (SVNS) Y. nemortllus L. Vr nt (PENS). 1225a. Phucllq hqqsi Stgr. Hrj (GPAS. HHLS) Roeslerstommia erxlebello F. Hrj (GPAS) Scardia tessularells Z. Vstm (JAKS 83, RPLS 83). 1243a. Monopis fenestrarello Heyd. Upl (WHSS) Tineo trinotelln Thnbg. Nrk. (CHAS 82). l2'73a. I nfurcitinea albicomellq HS. Sm (KSMS) Orhsenhumeria mediopeuinellahw.l=^birdellu Curt.l Hall slrvkes (SVNS). Ol (BABS 76, SVNS 76), vs (JSNS sl). 1288a. lncurvorio citl'ulella Zett. Hr.i (KSMS83) Heliozela b?u/ae Stt. Jmt (HHLS) Stigrnella l= Nepticulal anomolella G<ize. Dlsl (mina SVNS), Hri (rnina SVNS), S. aceris Fre y. Vrm (mina SVNS), Gstr (mina HHLS) S. t mariaewck. Gstr (mina HHLS) S. prunetorum Stt. Upl (HHLS) S. centifoliella Z. Gtl (SvNS) S. occuhella Hein. sm (JoHS 82). ol (JOHS 67) s glutinosac stt. Grl {BABS. SVNS) S. sorbi Stt. Hrj (mina SVNS) '7. S. aticollis Stt. Sm (mina JOHS) S. rubivoratnck. Gstr (mina HHLS) salrcrs Stt. Hrj (GPAS, HHLS) a. S. lappovimella Svn. Lylpm (JOJS 7Z). ^ 1372b. S. benanderella wolff. Ctlstrykes (BABS) d. S. zelleriel- Ia Sn. Gr I (B A BS 8l. SVNS) S. septembrella Stt. Gtl (SVNS) S. weavei Stt. Lulpm (JOHS 78) S. sericopeza Z. Boh (SVNS)..' S. timqculella Hw. Sm (mina PENS). Gstr (mina HHLS). l3tl6a. Ttifurculq lteodleyella Stt. Gd (SVNS). 1388b. T. rotlellu Svn. St(BABS8l). 1389b. T. earcm, Turt. Gtl (BABS). - l39lb. T. griseellu wolff. Sk (JOHS 82) Eriocrania sparmqnnella Bosc. Y stm (RPLS 83) b. E. salopiella Stt. Sdm (GPAS), Dlr (BJos 83) Micropteryt mansuetella Z. Hrj (CPAS, HHLS). Insamlare BJOS = Jan-Olov Bjrirkluncl, gass. = Bengt A. Bengtsson, CHAS = Hans Carlsson, CPAS = Piir Carlsson, CSNS = Malte Carlsson. FYKS = Ingemar Frycklund. GPAS : Goran Palmqvist. HHLS = Hans Hellberg. JAKS : KjellJacobsson, JOHS = Roland Johansson. JOJS = Jan Jonasson. JSNS = Sven Johansson, KAOD : Olc Karsholt, KSMS = Pe ter Koch-Schmidt, MONS = Arne Moberg. PENS : Carl Ake Pettersson, RPLS = Gdran Ripler, SVNS = Ingvar Svenssort, WHSS = Sten Wahlstrcim. Litteratur Benander. P. 19'16. Catalogus Insectorum Sueciae. Vl Microlepidoptera. - Opusc. ent. I 1: Benander, P Catalogus Insectorum Sueciae, Additamenta. VI Microlepidoptera, - Opusc. ent. l8: 89-l0r. Diakonoff, A Preliminary., survey ofthe palearctic species of thc subgenus Bactra Stephens. - Zool. Verh. -59: plate I-XVIIl.

12 82 lngvar Svenssott Diakonoff. A. and Razowski. J The Results of Dr. Z. Kaszab Zoological Expedition to Mongolia. Nr. 273: Tortricidae and Cochylidae. - Acta zool. cracov. l7: Karsholt, O. and Schmidt Nielsen, E A taxonomic review of thc stcm moths. Ochsenheimeria Hiibner, of northcrn Europe. - Ent. scand. l5: , Kyrki, J Perhosten suursvstematiikasta (med svenskt sammandrag). - Baptda 5: Nieukerken, E. J. v. I983. The identity of Stigmella zelleriella (Snellen, 1875 ). a senior synonym of S. repentiella(wolff, 1955). -Zool. Meded. Leiden 57: Svsnsson. I Catalogus lnsectorum Sueciae. Vl Microlepidoptcra (1946). Additamcnta II. - Ent. Tidskr. 95: l5l- l7l. Svensson, I. ls7,t Anmiirkningsvdrda fynd av Microlepidoptera isveriee t13. - Ent. Tidskr Toll, S Rodzina Eupistidae Polski. - Documenta physiogr. Pol. 32. Toll, S Drei weitere neue Arten der Familie Tortricidae aus Polen. - Annls zool.. Warsz. 17: Wolff, N. L Further Notes on the Stomopteryx Group. - Ent. Meddr 28: Upprop: inventering av groddjur och kriildjur Under viren startar en riksomfattande invcntering av groddjur och kriildjur isverige med sldd fran Statens Naturvardsverk. VArldsnaturtbnden och Sveriges lantbruksuniversitet. Om vi skall uppna ett gott resultat kravs en omfattande medverkan fran olika biologiska foreningar och enskilda naturintresserade personer. Av storsta vikt air informalion om sillsynta arter och fran glcst befolkadc omriden. men alla iivriga obscrvationer dr ocksa av varde. Du kan liimna enstaka uppgifter eller ta pi dig ansvaret att undersdka ett visst omr6de, t cx idin hembygd. Vi skall sa langt mojligt hjalpa till mcd bestdmnings- och kartmatcrial. Uppgifterna behandlas med sekretess sa att kiinsliga lokaler inte avslojas. Virt kulturlandskap har som bekant forandrats kraftigt under senare Ar. Det smeskaliga jord- och skogsbrukslandskapet med giirdsgirdar, dikcskanter. buskage, betad Angsmark och mdnga smivatten har under artusenden gynnat grod- och krildjurcns overlcvnad och utbredning i virt land. De allt strirrc modcrna "brukningscnhcterna" har inncburit att dvervintringsrosen. parningsplatser, grimstiillen, fodos<iksplatser dvs livsmiljon fd,r minga av dessa artcr har minskat kraftigt eller forsvunnit helt. Vdrst drabbade iir groddjuren som fdr sin fortplantning ir beroende av smevatten. vilka i stor skala dikats ui. fyllts igen. <ivergodslats, fdrgifiats eller frirsurats. Hiilften av vira grod- och kr:ildjursarter har dessutom sin naturliga nordgrdns i dc klimatiskt mesl gynnsamma delarna av scidra Sverige. Den sista naturliga populationen av klockgroda dog ut i Skine Dcn gr0nflackiga paddan har nigra fi isolcrade f6rckomster kvar i sydligaste delen av landet. Den senasle sammanstallningen av svenska grod- och kriildjurs utbredning och status gjordes for mer 6n 25 ar sedan (Gisl6n, T. & H. Kauri Zoogcography of the Swcdish amphibians and reptiles. Acta Vertebratica l: ), och minga av uppgiftcrna var fririldradc och inaktuella redan vid utgivningen. Sedan mitten av 1950-talet har endast bcgriinsade zoogeografiska insatser gjorts, vanligen av enstaka arter i sme omriden. Stora delar av sridra Sveriges inland och ostkust. liksom de mellersta och norra delarna av landet ir diligt unders<ikta, siirskilt g?iller detta utbredning och status hos arter som vi fortfarande tror Ar ganska vanliga. Syftet med inventeringen Ar att skapa ett nodvtndigt faktaundcrlag, si att lokala myndigheter kan ta hdnsyn till viirdefulla grocl- och kriildjurspopulationer vid framtida markanvdndning. NaturvArdsmyndigheter och forskare behriver ocks6 denna kunskap for att kunna planera meningsfulla skvddsatgarder och forskningsinsatser. VAr avsikt ar att den nva informationen ocksi skall ligga till grund for en publikation over de svenska grodoch kriildjurens nuvarande status och utbredning. Vi hoppas att du vill vara med och g6ra en insats. For yttcrligarc information och rapportblankctter var god tag kontakt mcd: Claes Andrh och (ibran Nilson Zoo lo gi s ka it stitu ti o n e n Cdteborgs Universitet Box U) -11 Goreborg 'felefon 031lt)