Emigrationen frin Askim pi 1800-talet

Transkript

1 det 6r dd ldreningen startade och fram till 19,15 pdgick andra viirldskriget. Detta piverkade iviss mdn det svenska samhiillet. Vad som alltid har legat i frireningens intresse ar att ordna aktiviteter fdr barnen. Det kan exempclvis vara barnfester och olika idrottsaktiviteter. I var fclrening har det alliid fun rrits mycket barn och undom, och sedan vi f6tt bygga permanenta fritidsstu gol pd fem olika omriden, har det varit sa att fcjrelingens idroltssektion arrangarar omridesfotboll. Detta har hallit pd alltsedan Det handlar inte bara om fotboll, gymrastik ar ockse en stor aktivitet hiir ute barn och ungdomar tranar gymnastjk tvd gdnger i veckan hela 5()n)maren. Dennr.porl har pieitt i mtngl ir. For ca sju ir sedan startade vi en seglarskola fdr vara ungdon]ar! men lnte bara lcir vdra egna, utan lika myckct ldr ungdomarna som bor runt onkring vart omride. VAr fcjrening ar mycket akliv och hittar pa olika saker fbr sd\al unga som gamla. Si har vi hallit p6 under alla dessa Ar Vi ar mycketacksamma mot alla dem som i sitt enkla sommarboende fcjr 50 ir sedan, startade denna f6rening. Vi vill ocksri rikta ett tack till dem i fcirutvarande Askirrs kommun som dil bcstiimde och lal oss utveckla virt sommarstueeboende si som vi idas haf dct. Emigrationen frin Askim pi 1800-talet FrAn arkiven av Konrad Ekdahl Varje linje som Atlanten korsar Markt med rdtt pe kartan se jag vill Ty det ar vart hjiirteblod som forsar Utur dppna sar et vastern till

2 14dura llar,t.le ttt h't t dpt 4\'d lond.'. Sveriges befolkning blev mellan 6ren 1860 och 1910 dderlaten pa mer an en miljon mzinniskor. De flesta flyttade till USA, mest pa mitten av 8O-talet med om aret. Fdrdelningen av emigranterna var mycket skiftande mellan olika landsdelar. I vastsvenska bygder blev nettoutvandringen - emigration minskad med immigration - minst i omraden narmast Goteborg, I till 4q0, medan den i Dalsland och det inre av Vastersdtland kunde stiga till dver 20. Samtidigt p6gick en "utvandring" fran landsbygden till staderna och andra tatofier. Som exempel pe denna folkomflyttning kan namnas att folkmiingden i Askim fr6n 1850 till 1900 sj6nk fr6n 13'77 till n44, knappt halva minskningen orsakad av emigration. I Gdteborg dkade invanarantalet under samma tid frin till , en femdubbling; liknande utveckling t ex i Bores. Denna flykt frin landsbygden orsakades av att behovet av arbetskraft inom jordbruket minskade men dkade kraftigt inom industrin. Men staderna kunde inte ta emot alla som blev arbetsldsa p6 landsbygden. Minga lockades istallet till Amerika, framst genom erbjudandet darifrdn om gratis jordbruksmark. Andra orsaker till emigrationen dit var bl a dnskan att slippa viirnplikten, kyrkans konservatis med fdrfdlielse mot de

3 frireligidsa, locktoner frd.n tidigare amerikafararg emigrantvarvares propaganda, kanske ocksa aventyrslust. De uppgifter om Askims emigranter och immigranter som skall lamnas har, insamlades fdr ett 20-tal Ar sedan dels pd landsarkivet i Cdteborg, dels pa pastorsexpeditionen, som da 169 i prastgarden. Som framgir av listan var det fler man, 71, zin kvinnoq 42, som reste ut; samma tendens i dvriga delar av landet. Detta galler ocksi dldersfordelningen; hiilften av Askims utvandrare var mellan l7 och 25 ir Overviigande antalet resande var ogifta, 35 var hemmasdner, l5 hemmaddttrat l0 arbetare, l0 pigor och 7 driingar Socknens indelning i rotar hade ursprungligen sin betydelse fdr fattigvarden, indelningsverket och skolan. Ett antal narbelagna gardar - kanske en by - bildade en rotq ddr man gemensamt hjalpte sina fattiga, rotehjon, ansttillde och underhcill en soldat, roteknekt, och forsig socknens l2irare den korta tid han besdkte roten med husrum och skolsal, roteskolan. Nar mottagarlandet inte skrivits ut ar det "Norra Amerika", fran 1898 heter det Fdrenta staterna. Ett par forkortningar: og=ogift, r=rote. lnnan jag riiknar upp namnen pa emigranterna skall jag niimna n6gra, om vilkajag inte har uppgifter om fddelsedatum eller om var i Askim de varit bosatta. Ar 1874 flyttade till Amerika Anna Andreasdorrer, hemmadotter fodd 1845, och driingen Anders Andersson, fctdd Ar 1884 emigrerade sjomannen Nils Johan Nilsson till Skottland, fddd Till Amerika gardsdttaren Per Emil Olsson, fddd 1860, samt pigorna Anna Brita Andersdotter, fddd 1855, och Emilia Josefina Andersdotte(?), fddd Samma dr, 1884, immigrerade frdn Danmark Anna BOrjesdotter, fctdd 1842 med sina - som det hette - "oaka" tre barn: Rasmus Peter 8 ir. Hans Cristian 5 ir och Anna Catarina 2 tn. 1EE5: Frits Viktor Andersson sjciman l0l Brottkdrr VAstergird. Aterkom Martin Johansson s j6man 29/ll 1853 Skintebo Uggledals r Johan Alfred Creutz sjciman 18/12 l85l Hagen Gatersereds r. Till Australien. Alma Josefina Nym an piga 5/61862 Hult Myren Hults r. Olof Albin Olsson hemmason arbetare 23/ Otterback Brottkarrs r. Aterviinde - inte struken i fdrsamlinssboken. l0

4 1886: Viktor Hugo Karrberg og hemmason23/ Heden Gatersereds r. Olivia Bernhardina Petersson piga 22l Litsegdrden Kopparas r. Carl Albin Oberg hemmason 2ll5 l86l Brollkiirr Ostergdrd B.r Sven David Nilsson drang 26, Lilla Arekarr Catsereds r. Axel Emil Carlsson hemmason 7,/ Gatersered Scirgird G. r. Bernhard Christiansson arbetare 5/ Bjorkedal (Aterkom l0lll 1922 till y. Fr6lunda.),drel Ludvik Carlsson arbetare Hovas utjord Brottkarrs r Anton Henning Carlsson arbetare 15/41867 Hovas utjord Brottkarrs r. Emma Hedina Carlssor piga 22/ HovAs utjord Brottkarrs r. Henning Anton Andersson hemmason 25/ Lilla Svindal Kopparas r Lars Johan Johansson hemmason 27ll 1866 Storegirden Kopparis r. 1887: Kleton Uno Karrberg hemmason l2/4 186'l Heden Gatersereds r. Anton l-eonard Jonasson hemmason 8/ Nygarden Uggledals r. Gustaf Albin Johansson hemmason 15/91856 Nygdrden Uggledals r Johan Edvin Andersson Uggledal U. r. Anna Petronella Jdnsdotter piga f. Vard Halland 5/ Hult KrokegArd H. r. Alfred Obed Sandberg hemmason 12/91868 Stora Skintebo Uggledals r. (Fadern var Carl Johan Sandberg ll/l 1823) Johan August Larsson hemmason Hult Krokegdrd H. r. Hulda Maria Olsson gift 3l/12 186l Lindis Kopparis r. (Maken Oskar Albin Olsson frin Elfsdker i Halland, lysning lll2 1887) Hulda Erica Kiirrberg hemmadotter Heden Gatersereds r Lovisa Matilda Andersson hemmadotter 3/ Srora Arekarr Gatersereds r Brita Maria Bengtsdotter piga og Hult SkomakaregArd H. r. August Emil Andersson arbetare og 2/ Kopparis K. r. custaf Alfred Olsson hemmason 30/ Uggledal U. r. Immigranter: (Frits Viktor Andersson sjdman l0l5 1866, se 1885) (Anna Lovisa Svensson hustru 8/3 186l nu till Domkyrko Gdteborg) (Tenny Ethel Carlsson barn 1887) (Adolf Carlsson, till Norra Amerika 23/5 1882) ll

5 IEE8: Henning Obed Andersson hemmason og 3/ Ambjcirnhagen Gatersereds r. Gustaf Adolf Larsson hemmason og20/ Hylte Nedergrird H. r. Emanuel Peter Pilsson hemmason og26/6 186'l Stora Arekarr Catersereds r Anders Emil Andersson drdng og 8/ Kobbegdrden Hylte r AIfred Larsson hemmason og l2/ Tiakarrslatt Gatersereds r. Stina Maja Larsson hemmadotter og 6/ Ti6ktirrsliitt Gatersereds r. Alfred Johan Petersson hemmason og28/ll 1870 Stora Svindal Koppards r. 1889: Axel Sigfrid Johansson inte konfirmerad og drl\ng 23/l lg72 Litsegirden Koppar6s r. Karl Johan Hultman arbetare l3ll 1859 Hult Myren H r. Lovisa Johanna Hultman arb Hult Myren H r Alma Josefina Hultman 27 / Hult Myren H r Johanna Mathilda Hultman 18,/ Hult Myren H r. Sven Peter Hultman l4l Hult Myren H r. Bertha Wilhelmina Andersson hemmadorter og 22,/ll 1877 Billdal Uggledals r.. Wirginia Henriksson hemmadotter og lll Hagen Gatersereds r. Anna Brita Niklasdotter abohustru l5ll 1g33 Hovis utjord Brottkiirrs r. Karl Patrik Klaesson hemmason og l0/41870 Kopparas K. r. 1890: Karl Wilhelm Larsson og jordbruksarb. 5/3 lg:'l Tiakarrslatt Gatersereds r. Erik Gustaf Rost, maskinist 1849 Baku, Ryska Asien hustrun Anna Andersson Rost 1857 Baku, Ryska Asien. Hustrun och barnen iterkom 1891 men flyttade 1892 till Haga, coteborg barnen Karl Laurits Rost 1886 Baku, Ryska Asien Elin Agnes Rost 1884 Baku, Ryska Asien Johan Wilhelm Eliasson og drang l3/5 l$6j pilegrirden Hylte r Artikelfdrfattaren vadjar till intresserade lasare, som mdjligen har eller haft slakt inom Askim, som emigrerat under har namnda tidsperiod. Hdr i si fall av Er till Konrad Ekdahl via hembygdsfdreningens telefon_ nummer, se sid. 40. I2