Gravar och boplats i Lunda Fornlämning Spånga Raä 272 och 273 Arkeologisk rapport 2006:8 Stadsmuseet Michél Carlsson

Transkript

1 Gravar och boplats i Lunda Fornlämning Spånga Raä 272 och 273 Arkeologisk rapport 2006:8 Stadsmuseet Michél Carlsson

2 Stadsmuseet Box Stockholm Rapportförfattare: Michél Carlsson Foto John Hedlund ISBN: Publicering: 2016 Stadsmuseet

3 Figur 1. Undersökningsområdet markerat på registerkaran skala 1:4000. Endast två säkra fornlämningar fanns i området före undersökningen. 1 Inledning Med anledning av planerad bebyggelse inom kvarteret Lunda 6:1.2 i Spånga socken utförde Stockholms stadsmuseum en arkeologisk förundersökning under tiden 28 april 10 maj Förundersökningen föregicks av att SMÅA AB hos Länsstyrelsen i Stockholms län ansökte om tillstånd till ingrepp i fornlämning (Lst Dnr: ). Ansvarig för förundersökningen var Michél Carlsson som även sammanställt rapporten. 1

4 2 Bakgrund Stadsdelen Lunda är namngiven efter byn Lunda. Byn omnämns första gången 1441 i Lundha. Samma år säljer en Gotskalk Bengtsson av egendom i Lunda till Helgeandshuset i Stockholm (Ferm et.al s. 323). Lunda bytomt ligger cirka en kilometer öster om exploateringsområdet. Det aktuella området sträcker sig i en triangel längs kommungränsen till Järfälla i norr, mot kvarteret Forsmark i öster och befintlig bebyggelse i Kälvesta i söder. Marken består idag av ängsmark som delvis håller på att slya igen. I de östra och centrala delarna av området finns moränryggar med blandskog. Fram till 1960-talet brukades dock marken som åker. Marken skall enligt uppgift ha hört till torpet Tumultet som i en förteckning från 1758 upptas bland torp uppodlade av öde skog och mark. Torpet omnämns första gången 1735, då som Lunda Båtsmanstorp (Stahre et.al s. 538, RAÄ 290). Den senaste fornlämningsinventeringen i området genomfördes Då registrerades två flacka stensättningar från äldre järnålder (RAÄ 272) samt en osäker stensättning (RAÄ 273) inom exploateringsområdet. De förstnämnda är belägna i en svag sydöstsluttning närmast kvarteret Forsmark. I fornlämningsregistret betonas även att det i anslutning till gravarna kan finnas ytterligare någon eller några flacka stensättningar av liknande slag. Efter en förfrågan från Markbyrån, Region Ytterstad, angående eventuell nybebyggelse i området gjordes en besiktning på plats i juli Vid detta tillfälle kunde ytterligare två stensättningar noteras norr om de tidigare registrerade. Ett hundratal meter norr om RAÄ 272 finns flera stensättningar registrerade (RAÄ 260:1-4). Vid inventeringen 1980 framkom även uppgifter om ytterligare nu bortschaktade gravar i samma område. Av de registrerade gravarna kunde åtminstone en RAÄ 260:3 inte återfinnas vid förundersökningstillfället. Denna har sannolikt schaktats bort, alternativt täckts över med jordmassor, vid husbyggnation under senare år. Inte fullt hundra meter sydväst om RAÄ 272 finns en osäker fornlämning RAÄ 273, registrerad. Den ligger på krönet av en moränrygg och är registrerad som en eventuell stensättning. Sydöst om det planerade exploateringsområdet finns ytterligare fornlämningar. Dessa utgörs av två stensättningar (RAÄ 225:1-2) samt två skärvstenshögar (RAÄ 112:1-2). Några tidigare arkeologiska undersökningar har inte företagits inom exploateringsområdet. 2

5 Figur 2 Fornlämningar i undersökningsområdets närhet. Utsnitt ur DPmap, Stockholms stadsbyggnadskontor. 3 Sammanfattning och slutsatser Förundersökningen av RAÄ 272 visade att det inom fornlämningen finns minst sju gravar vilket gör att den bör betraktas som ett gravfält och inte som tidigare en gravgrupp. Möjligheten finns att de närliggande gravarna RAÄ 260:1-4 hör till samma gravfält som RAÄ 272 varför det bör beaktas att gravar kan finnas inom ytan mellan dessa. Gravarna kan morfologiskt placeras inom äldre järnålder. Erfarenheter från tidigare undersökningar av äldre järnåldersgravfält visar att antalet gravar oftast fördubblas vid en total avtorvning (Bennet 1987 s. 144). I ängsmarken direkt väster om gravfältet finns en boplats med anläggningar i form av stolphål, härdar och nedgrävningar. Kulturlager förekommer i mycket begränsad omfattning. Förundersökningen av RAÄ 273 visade att den utgörs av en oregelbunden ca 8 x 5 m stor stensättning. 3

6 I avvaktan på en eventuell slutundersökning återställdes fornlämningarna under september månad. Boplatslämningarna täcktes först med en fiberduk innan schakten återställdes. 4

7 Figur 3. Schaktplan över den undersökta ytan. 5

8 4 Utförande/Metod/Syfte RAÄ 272 RAÄ 272 ligger på en moränrygg som sträcker sig i nordväst-sydöstlig riktning, ställvis med berg i dagen och bevuxen med blandskog. Inför förundersökningen avverkades ytan norr om de två tidigare kända stensättningarna på skog och sly. Avsikten var att minimera ingreppen i befintlig växtlighet varför större träd inte avverkades. Figur 4. Den centrala delen av RAÄ 272 innan avtorvning. Här framkom tre, möjligen fyra, tidigare okända stensättningar (A923, A948, A968, A998). Foto: John Hedlund (SSM S :6). Från SV Två schakt togs upp med hjulburen grävmaskin norr om de tidigare kända stensättningarna. I det nordligaste schaktet framkom en närmast 2 x 2 m stor kvadratisk blockstensättning (A1008). Söder därom påträffades ytterligare tre stensättningar samt en osäker stensättning. Två av stensättningarna var närmast rektangulära 3 x 4 m (A968), respektive 5 x 6 m (A923) stora. Den tredje stensättningen (A948) mätte 2,5 x 2,5 m och föreföll vara skadad i den norra och östliga delen med rester av en kantkedja i sydväst. I direkt anslutning till den norra delen av A968 framkom en osäker 1 x 1,8 m stor stensättning (A998). Det kan inte uteslutas att denna egentligen utgör en del av A968. Ett tiotal meter norr om A1008 inmättes ytterligare en förmodad blockstensättning (A1049) vilken förmodligen är rundoval och mäter 3,5 x 4,7 m. 6

9 I ytan mellan och öster om de tidigare kända stensättningarna (A872, A894) och de vid förundersökningen framkomna gravarna finns sannolikt flera stensättningar. För att fastställa detta måste dock flertalet träd avverkas och hela ytan avtorvas och rensas för hand vilket inte var möjligt att genomföra inom ramen för förundersökningen. Figur 5. Schaktplan över de förundersökta gravarna vid RAÄ

10 Området mellan gravarna i öster och den forna åkermarken i väster, som idag utgörs av äng, avgränsas av en låg stensträng. I avsikt att konstatera om det fanns bortodlade gravar Figur 6. I ängsmark direkt väster om RAÄ 272 framkom en boplats vid förundersökningen. Foto: John Hedlund (SSM S :10). Från SV. alternativt boplatsrester i anslutning till de kända gravarna togs sammanlagt sex schakt upp i ängsmarken. I schakten som var mellan m långa och 3-5 m breda påträffades inga gravrester men ett stort antal lämningar av boplatskaraktär, huvudsakligen stolphål (28 st) och härdar (4 st). Boplatsytan kunde avgränsas till ett ca 25 x 50 m stort område (1250 kvm) upp mot gravfältet. Boplatsindikerande fynd i form av keramik, lerklining och en knacksten hittades. I schakt 269 framkom sex stycken parställda stolphål i en nordöst-sydvästlig linje som förmodligen utgör delar av ett hus. En av härdarna i schakt 263 grävdes ut till hälften i avsikt att erhålla kol för C 14 -datering. Anläggningarna låg huvudsakligen i sandig morän på ett djup av 0,2-0,3 meter under markytan. Då marken tidigare plöjts fanns inga kulturlager bevarade förutom inom en mindre yta längst i sydös 8

11 Figur 7 Schaktplan över den tidigare okända boplatsen vid RAÄ 272. Den streckade linjen anger den förmodade utbredningen väster om stensträngen. Förmodligen sträcker sig boplatsen längre norrut in på gravfältsområdet. 9

12 RAÄ 273 RAÄ 273 ligger på krönet av en skogbevuxen moränrygg med berg i dagen. Då lämningen var registrerad som en stensättningsliknande formation torvades den av i sin helhet i syfte att fastställa dess status. Efter avtorvning framkom en tät närmast kvadratisk stenpackning i den nordvästra delen av anläggningen. I övrigt bestod den av blandat stenmaterial och var svår att avgränsa då en del större stenar sannolikt påförts under senare tid. Bedömningen är dock att det rör sig om en anlagd grav. Området väster och söder om stensättningen banades av för att se om det fanns ytterligare anläggningar vilket dock inte gav något resultat. Figur 8. Schaktplan över den förundersökta graven RAÄ

13 5 Referenser Litteratur Bennett, A Graven - religiös och social symbol: strukturer i folkvandringstidens gravskick i Mälarområdet. Stockholm. Ferm, O. et.al = Ferm, O. & Johansson, M. & Rahmqvist, S. Det medeltida Sverige. Bd 1: Uppland. 7: Attundaland : Bro, Färingö, Adelsö, Sollentuna. Stockholm. Stahre et.al = Stahre, N.-G. & Fogelström, P.-A. & Ferenius, J. & Lundqvist, G. Stockholms gatunamn. 2:a utök. uppl. Monografier utgivna av Stockholms stad 50. Stockholm. 6 Administrativa uppgifter Socken: Spånga Kvarter: Lunda 6:1.2 Adress: - Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Uppdragsgivare: SMÅA AB Länsstyrelsens beslut dnr: SSM dnr: 2004/ Undersökningsperiod: April maj Återställning september Arkeologisk personal: Michél Carlsson, John Hedlund Dokumentation: Samtliga schakt och anläggningar är inmätta digitalt med totalstation i programmet Intrasis. Två sektioner i skala 1:20 är upprättade. Foto S/V: S , S , S Dokumentationen förvaras i SSM:s arkiv. 11

14 Bilaga 1: Fyndlista Fnr. Fynd Material Antal Vikt Strlk Schakt Anm. F293 Keramik Bränd lera 2 9 gr 275 En mynningsbit. F294 Lerklining Bränd lera 1 7 gr 2,4 cm 275 Avtryck från trä. F1251 Knacksten Sten gr 5,5x8,3 cm 263 Bilaga 2: Anläggningsbeskrivningar gravar RAÄ 272 A872: Stensättning, rundoval. Ca 7 x 11 m i diam. och intill 0,3 m hög. Tendens till mittförhöjning. Övertorvad med ett flertal 0,1-0,6 m stora stenar synliga i ytan. Synlig kantkedja i den södra delen. Tidigare inventerad. A894: Stensättning, närmast rund. Ca 10 m i diam. Tät stenpackning av 0,1-1 m stora stenar av blandad karaktär. Lätt övertorvad. Delvis omplockad i den södra delen. Tidigare inventerad. A923: Stensättning, närmast rektangulär. Ca 5,4 x 6,3 m stor, 0,2-0,3 m hög. Lätt övertorvad med en del stenar synliga i ytan. Stenpackningen är tät och består av 0,3-0,7 m stora stenar - både rundade och kantiga. Anläggningen är uppbygg mot en bergklack i öster. Endast delar av den norra delen av anläggningen torvades av. Ej känd innan förundersökning. A948: Stensättning, rundoval? 2,6 x 2,9 m stor, 0,2 m hög. Ej synlig innan förundersökngen. Anläggningen var lätt övertorvad, vissa stenar var synliga ovan torven innan avtorvning. Den nordöstra delen av anläggningen förefaller vara skadad. Partier av en rundad (friliggande?) kantkedja av 0,15-0,2 m stora stenar finns bevarad i anläggningens södra del, en antydan till kantkedja finns även i den västra delen. Packningen utgörs till övervägande del av 0,15-0,25 m stora kantiga stenar. En antydan till förhöjd mittpackning finns. Centralt i anläggningen ligger en 0,3-0,6 m stor sten. Ett antal större stenar finns även i anläggningens västra del. Ej känd innan förundersökningen. A968: Stensättning, närmast rektangulär. Ca 3 x 4 m stor, 0,2-0,4 m hög. Orienterad i nord - sydlig riktning. Lätt övertorvad med vissa stenar synliga i ytan. Kantkedja med 0,4-0,6 m stora stenar i öster, antydan till kantkedja i norr och väster. Packningen förefaller vara tät och utgörs av 0,2-0,4 m stora stenar. Ej avtorvad. Ej känd före förundersökningen. A998: Stensättning?, oregelbunden ca 1 x 1,5 m stor, 0,3 m hög. Lätt övertorvad med vissa stenar synliga ovan torven. Anläggningen utgörs av 0,3-0,5 m stora stenar. Två stubbar står centralt i anläggningen. Anläggningen ligger ligger i direkt anslutning till det nordvästra hörnet av A968 och kan utgöra en del av denna. Ej synlig före avtorvning. Ej känd före förundersökningen. A1008: Blockstensättning, oregelbundet kvadratisk. Ca 2 x 2,2 m stor, 0,2 m hög. 12

15 Ej synlig före avtorvning. Anläggningen är uppbyggd kring ett 1 x 1,25 m stort och 0,5 m högt markfast block. Väster om blocket finns en tät stenpackning av 0,1-0,3 m stora stenar med en rak och tydlig avgränsning åt sydväst. Ej känd före förundersökningen. A1049: Mittblockstensättning, närmast rundat rektangulär. Ca 3,6 x 4,6 m stor. Anläggningen är uppbyggd kring ett 1,8 x 1,8 m stort och 1 m högt markfast block. Kring denna finns en lätt övertorvad stenpackning av 0,2-0,4 m stora stenar. Packningen förefaller vara relativt tät. Anläggningen är ej avtorvad. RAÄ 273 A706: Oregelbunden stensättning. Ca 5,5 x 8 m stor. Tidigare registrerad som osäker stensättning. Efter avtorvning framkom en närmast kvadratisk ca 2 x 2 m stor stenpackning i anläggningens nordvästra del. Packningen var tät och bestod av 0,15-0,4 m stora stenar. Resten av anläggningen var svår att avgränsa och bestod av såväl mindre 0,1-0,3 m stora stenar som 0,4-1,2 m stora stenar. Bilaga 3: Anläggningstabell boplatsanläggningar Anl. Typ Anr. Schakt Mått Anmärkning Härd A ,7 m i diam 50% grävd Härd A ,5 m i diam Härd A m i diam 50% grävd Härd A ,45 x 0,7 m Stensträng A1216+A1228+A1249 Ca 1,5 x 70 m Stolphål A ,5 m i diam Stolphål A ,2 m i diam Stolphål A ,3 m i diam Stolphål A ,25 m i diam Stolphål A ,35 m i diam Stolphål A ,5 m i diam Stolphål A ,3 m i diam Stolphål A ,5 m i diam Stolphål A ,6 m i diam Stolphål A ,4 m i diam Stolphål A ,5 m i diam Stolphål A ,4 m i diam Stolphål A ,5 m i diam Stolphål A ,5 m i diam Stolphål A m i diam Stolphål A ,9 m i diam Stolphål A ,5 m i diam Stolphål A ,5 m i diam Stolphål A ,4 m i diam Stolphål A ,6 m i diam Stolphål A ,8 m i diam Stolphål A ,6 m i diam 13

16 Stolphål A ,6 m i diam Stolphål A ,7 m i diam Stolphål A ,75 m i diam Stolphål A ,4 m i diam Stolphål A ,4 m i diam Stolphål A ,65 m i diam Nedgrävning A ,1 x 2,5 m Bilaga 4: Schaktbeskrivningar RAÄ 272 Schakt 200: Schaktet togs upp vid förundersökning inom RAÄ 272. Det var ca 5,5 x 9 m stort. I schaktet framkom en tidigare okänd grav i form av en närmast kvadratisk blockstensättning A1008. Schakt 212: Schaktet togs upp vid förundersökning inom RAÄ 272. Det var oregelbundet, ca 12 x 16 m stort. I schaktet framkom tre tidigare okända gravar samt en osäker grav. Två av gravarna var närmast kvadratiska stensättningar och tangerades endast - A923 och A968. Den tredje graven - A948 - är förmodligen en ursprungligen rundad stensättning med kantkedja. Den osäkra graven (A998) framkom i anslutning till A968. Schakt 253: Schaktet togs upp i ängsmark i en svag sydslänt och var ca 3 x 14 m stort och 0,3 m djupt. Fyllningen utgjordes av mylla. I ploggången påträffades ett lösfynd i form av en bit lerklining (förkommet). Schakt 257: Schaktet togs upp i ängsmark i en svag sydvästslänt och var ca 3,5-6 x 18 m stort och 0,2 m djupt. Fyllningen utgjordes av mylla. Inga anläggningar framkom i schaktet. I den norra delen av schaktet framkom 5 anläggningar. Schakt 263: Schaktet togs upp i ängsmark i en svag sydvästslänt och var ca 3,8-4,4 x 24 m stort och 0,2 m djupt. Fyllningen utgjordes av mörk humus. Botten bestod av morän som övergick i grus mot söder. Sammanlagt framkom 10 anläggningar i schaktet. En härd - A grävdes ut till hälften och dokumenterades. Kolprov togs i härden. I schaktets norra del påträffades en knacksten F1215. Schakt 269: Schaktet togs upp i ängsmark i en svag sydvästslänt och var ca 3,5 x 25 m stort och 0,2 m djupt. Fyllningen utgjordes av mylla. Botten utgjordes av grus och mjäla. I de centrala och norra delarna av schaktet framkom 9 anläggningar, bl.a. 6 parställda stolphål som kan vara delar av ett stolphus. Schakt 275: Schaktet togs upp i ängsmark i en svag syd-sydvästslänt. Schaktet som var olikformat var mellan ca 3,5-5,3 brett och sammanlagt närmare 60 m långt och 0,2-0,3 m djupt. Fyllningen utgjordes av mylla. Botten utgjordes av grus och mjäla i de högst belägna norra delarna längre mot söder övergick den till lera. I de östra och norra delarna av schaktet framkom 9 anläggningar samt fynd i form av keramik och lerklining. 14

17 RAÄ 273 Schakt 687: Schaktet togs upp i anslutning till stensättningen A706 (RAÄ 273) och var 13,5 x 18 m stort. Några fler anläggningar utöver A706 framkom inte. 15