Tjänsteutlåtande Återrapportering av uppdrag Handlingsplan för upphandling

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr FN 2019/ Teknik- och fastighetsförvaltningen Thomas Pennanen Epost: thomas.pennanen@vasteras.se Fastighetsnämnden Tjänsteutlåtande Återrapportering av uppdrag Handlingsplan för upphandling Förslag till beslut 1. Förslag till handlingsplan för upphandling godkänns. 2. Rapporten läggs till handlingarna och uppdraget avslutas. Ärendebeskrivning Teknik- och fastighetsförvaltningen fick den 19 mars 2019, 80, i uppdrag att återkomma med förslag på handlingsplan för upphandling inom fastighetsnämnden, som bland annat tar ställning till upphandling av uppdrag som idag utförs av TFF produktion (SFE). Förslag till handlingsplan togs upp i fastighetsnämnden för överläggning den 28 maj 2019 och återkommer nu för beslut. Planen fungerar som en vägledning för tjänstepersoner som arbetar inom fastighetsnämndens verksamhetsområde. Handlingsplanen beskriver olika upphandlingsförfaranden och gällande regelverk inom Västerås stad och ska därigenom bidra till att upphandlingar genomförs på ett effektivt och korrekt sätt. Förvaltningen anser med denna återrapportering att uppdraget är slutfört och föreslår att uppdraget avslutas. Förvaltningen fick även i uppdrag att i samband med framtagandet av handlingsplanen jämföra sina kostnader för de tjänster som kan bli aktuella för upphandling med några närliggande kommuner. Eftersom det har varit svårt att få in underlag föreslår förvaltningen att uppdraget återrapporteras vid ett senare tillfälle i avvaktan på svar från kontaktade kommuner. TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Hans Näslund Direktör Thomas Pennanen Biträdande enhetschef

2 Diarienr 2019/xxx-FN nternati Handlingsplan för upphandling, Fastighetsnämnden Antagen av Fastighetsnämnden xx/xx-20xx program policy handlingsplan riktlinje

3 Handlingsplan för upphandling program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

4 Handlingsplan för upphandling Innehåll 1. Inledning 4 Bakgrund 4 Nuläge 5 Syfte 5 2. Organisation 7 3. Strategier för upphandlingsområden 8 Övergripande 8 Övergripande strategier 9 Drift av stadens fastigheter 9 Avtalslängd 9 Tekniska system 9 Strategi för tekniska system 10 Upphandling av konsulttjänster 10 Strategi för upphandling av konsulttjänster: Strategier kring krav i upphandlingar 10 Hållbarhetskrav på miljöhänsyn 11 Hållbarhetskrav på social och etisk hänsyn 11 Kvalitetskrav Strategier kring avtalsuppföljning och utvärdering 12 Strategi för avtalsuppföljning och utvärdering Kompetensutveckling 13 LOU: Lagen om offentlig upphandling Bilaga 1: Inköps- och upphandlingspolicy för Västerås stad med helägda bolag Bilaga 2: Handlingsplan för upphandlingar i Västerås stad Bilaga 3: Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar 2015 Bilaga 4: Riktlinjer för direktupphandling Bilaga 5: Västerås stads Handlingsplan för kemikalier

5 Handlingsplan för upphandling 3

6 Handlingsplan för upphandling 1. Inledning Fastighetsnämnden omsätter ca miljoner kronor per år. Stora delar av Fastighetsnämndens verksamheter handlas upp. Genom utformningen av förfrågningsunderlag kan kontoret styra kvaliteten på arbetet, miljöpåverkan och sociala villkor samt totalekonomin för uppdragen. Denna handlingsplan utgör Fastighetsnämndens styrande dokument när det gäller inköp och upphandlingar. Handlingsplanen gäller för åren Upphandlingsstrategier och förteckning över avtal revideras minst en gång per mandatperiod eller vid andra behov. Bakgrund Teknik- och fastighetsförvaltningens tjänstepersoner arbetar under Fastighetsnämnden och utgör beställande enhet. Alla produkter, tjänster och entreprenader beställs från olika utförare från marknaden genom olika typer av upphandlingar. Fastighetsnämnden arbetar främst med RAM avtal på våra vanligaste tjänster och produkter. Inom RAM avtalen tillämpas även förnyad konkurens då olika beslutade belopp uppnås. Entreprenadskontrakt upprättas vid ombyggnationer och nybyggnationer. Västerås stads interna utförare av tekniska tjänster är Produktion på Teknik- och fastighetsförvaltningen. Tjänsteperson har alltid rätt att beställa externt eller från egen regin. Egen regi ska väljas om tjänsterna redan finns etablerade och fungerar bra. Det är viktigt att en avvägning mellan flexibilitet och lägre pris alltid görs i respektive fall. Detta kan innebära konkurrensutsättning. Inom Fastighetsnämndens ansvarsområden finns verksamheter som bygger på myndighetsbesiktningar. Myndighetsbesiktningar ska alltid läggas ut på entreprenörer. Dock finns undantag, staden olika bolag kan nyttja tjänster från egen regi som leverarar samma typ av tjänst, det blir då mellan två juridiska bolag i staden. Kommunfullmäktige antog stadsövergripande Inköps- och upphandlingspolicy för Västerås stad med helägda bolag, den är antagen maj 2011 och reviderad mars 2017 (se även Bilaga 1). Kommunstyrelsen antog en stadsövergripande Handlingsplan för upphandling i Västerås stad för åren (se även Bilaga 2), den antogs i december Syftet med den övergripande policy och handlingsplanen är att säkerställa en effektiv verksamhet inom bland annat Fastighetsnämnden. Vidare beslutade kommunstyrelsen om Riktlinjer för hållbarhetskrav i upphandlingar den antogs mars 2015, (se även Bilaga 3). Riktlinjen är grundläggande för all upphandling som görs av Västerås stad och alla dess helägda bolag. 4

7 Handlingsplan för upphandling Nuläge Under september 2016 upphandlades driftavtal för samtliga Västerås stads fastigheter, det gäller till augusti 2020 med ytterligare förlängning om två år + ett år. Städupphandlingen är centraliserad i Västerås stad, den ligger hos Teknik- och fastighetsförvaltningen och omfattar 19st städområden som upphandlas vart 4:e år löpande åt verksamheterna. De kommande åren har kontoret en stor utmaning i alla olika sorters kommande entreprenadsupphandlingar. Konkurrensen inom hela Västerås kommun är mycket hård. Att få bra offerter och att få offerter i rätt kostnadsläge är en stor utmaning. En annan utmaning är att kunna hantera vår stora mängd av RAM avtal, ett bra sammarbete sker med Upphandlings- och inköpscenter i staden. Syfte Kommunfullmäktiges handlingsplan ska brytas ner på nämndnivå där egna mål och aktiviteter bestäms i syfte att uppnå den övergripande handlingsplanen. Därför behöver Teknik- och fastighetsförvaltningen ta fram en egen handlingsplan för respektive nämnd kring upphandling. Syftet med handlingsplanen är att på ett systematiskt sätt säkerställa att upphandlingsverksamheten i högsta möjliga grad leder mot uppfyllande av verksamhetens mål. En handlingsplan för upphandlingar gör det möjligt för kontoret att planera de kommande årens verksamhet. Genom att ställa relevanta krav i våra upphandlingar säkerställer vi att minskad miljöpåverkan, ökad kvalitet och social hänsyn går hand i hand med bästa möjliga totalekonomi. 2. Organisation Fastighetsnämnden är ansvarig för all verksamhet som utförs inom ansvarsområdet. Teknisk- och fastighetsförvaltningen har genom delegeringsordning och genom nämndbeslut uppdraget att utföra de arbetsuppgifter som krävs för att verksamheten ska fungera, däribland att administrera upphandlingar och beställningar. Fastighetsnämnden ska alltid godkänna upphandlingar där totalsumman inklusive eventuella optioner beräknas överstiga den övre gränsen för gällande delegeringsordning. Teknik- och fastighetsförvaltningen samverkar alltid med Upphandlings- och inköpscenter, i samtliga typer av upphandlingar. Hos upphandlings- och inköpscenter finns specialistkompetens kring inköp och upphandlingar och det är också upphandlaren som sköter om den administrativa processen för upphandlingarna. Vissa former av upphandlingar kan även läggas ut på konsultuppdrag. Upphandlare tillsammans med kontorets representanter är med i alla utvärderingen av inkomna anbud. 5

8 Handlingsplan för upphandling Fastighetsnämndens förväntningar är att Upphandlings- och inköpscenter tar huvudansvaret för; att delta och ta aktiv del i alla upphandlingar som Fastighetsnämnden genomför, från tidigt skede av upphandling via genomförande av upphandling till och med påskrivet avtal/kontrakt att utgöra expert- och konsultstöd till Teknik- och fastighetsförvaltningen inom upphandlingsområdet tillhandahålla kompetens och utgöra konsultstöd vid uppföljning av olika hållbarhetskrav att sammanställa och sprida information om pågående upphandlingar, tecknade avtal samt om gällande lagstiftning kring upphandling, att föra upphandlingsregister med tidplaner för kommande upphandlingar samt att uppmärksamma kontoret på aktuella optioner och förlängningar av gällande avtal att visa på vilka krav som är möjliga att ställa utifrån kunskap och erfarenhet att informera om gällande och nytecknade ramavtal inom övriga staden att ge råd och instruktioner vid direktupphandling, enligt Riktlinjer för direktupphandling antagna november 2014 (se även Bilaga 4) att sammanställa genomförda direktupphandlingar inom hela den upphandlande myndigheten Fastighetsnämnden tar huvudansvaret för; att initiera upphandlingar för våra olika behov att utse ansvarig representant från Teknik- och fastighetsförvaltningen för varje upphandling, att personal som handlägger beställningar och upphandlingar har relevant kunskap om gällande lagstiftning, policys och riktlinjer att medverka i samordnad upphandling genom att beskriva krav, kriterier, funktion och annan information som är relevant för upphandlingen att alltid avropa från ramavtal för relevanta varor och tjänster att ställa relevanta hållbarhetskrav på varor, tjänster och entreprenader att genomföra direktupphandlingar, d v s inköp av varor och tjänster som köps sällan och där det sammanlagda ordervärdet för hela Västerås stad understiger direktupphandlingsgränsen Fastighetsnämnden kan komma till undertecknat kontrakt/beställning antingen genom direktbeställning till egen regin eller genom upphandling. Teknik- och fastighetsförvaltningen har alltid rätt att beställa från egen regin, Produktion. Beställningarna strider inte mot Lagen om offentlig upphandling, LOU 1 eftersom Teknik- och idrottsförvaltningen(tff) och enheten Produktion inom TFF är en del av samma organisation. Genom upphandlingar säkras tillgången på varor, tjänster och entreprenader som behövs för att driva verksamheten. I stort sett allt som Teknik- och fastighetskontoret vill anskaffa från marknaden, måste handlas upp. 1 Lag om offentlig upphandling Finansdepartementet UR. SFS 2007:

9 Handlingsplan för upphandling En upphandling av en tjänst eller entreprenad kan beskrivas genom olika steg. Tabell 1. Steg för upphandling Aktivitet Analys av verksamhet och marknadsläge Villkoren beslutas Förfrågningsunderlaget skapas Annonsering av förfrågningsunderlaget Anbudstid Registrering av inkomna anbud Kvalificering Utvärdering Tilldelningsbeslut Annonsering av tilldelningsbeslut Avtalsspärr Avtalstecknande Kommentar Förberedande insamling av information samt omvärldsbevakning Upphandlingssekretess inträder för alla Förfrågningsunderlag för projekt vars kostnad beräknas överskrida den övre gränsen för delegeringsordningen ska alltid beslutas av Fastighetsnämnden eller delegation innan den publiceras. Elektronisk annonsering på vald webbplats av Upphandlings- och inköpscenter(uic) Möjlighet att besvara frågor eller komplettera förfrågningsunderlaget Sker löpande under anbudstiden av UIC Kontroll om anbudsgivarna uppfyller kvalificeringskraven av UIC Enbart de anbud som klarat kvalificeringen utvärderas Tas enligt fastställd beslut/delegationsordning De ska Upphandlings- och inköpscenter administrera, oftast elektroniskt Oftast 10 dagar, under vilka avtal inte kan tecknas, alternativt villkoras mot eventuell överprövning Detta för att ge anbudsgivare möjlighet att begära överprövning i rättsinstans Avtalet undertecknas av direktör eller enhetschef enligt delegationsordning 7

10 Handlingsplan för upphandling 3. Strategier för upphandlingsområden Övergripande En grundläggande strategi i Fastighetsnämndens upphandlingsarbete är att genom god affärsmässighet säkerställa en långsiktigt god ekonomi. Särskilt med tanke på respektive projekt olika ekonomiska förutsättningarna från alla olika beställande nämnder. Allt för att under lång tid kunna upprätthålla goda ekonomiska förutsättningar i stadens alla ägda fastigheter. Fastighetsnämndens upphandlingar ska kännetecknas av rätt kompetens och professionalitet. Upphandlingarna ska utformas för att främja konkurrens på lika villkor, och uppläggen ska vara affärsmässiga vilket bl a innebär realistiska tidplaner och relevanta krav. Som kommunal upphandlare har Teknik- och fastighetskontoret ansvar för att indirekt vårda marknaden. Detta ansvar innebär att inom vår rådighet agera på ett sådant sätt att marknaden stimuleras och sunda förhållanden gynnas. Teknik och fastighetsförvaltningen ska vara trogen de avtal som tecknas. Kontoret ska uppfattas som en seriös beställare. Det åstadkoms genom god omvärldsbevakning och samverkan med branschen. En angelägen fråga för kontoret är hur upphandlingar kan marknadsföras mot branschen för att säkerställa att konkurrensen upprätthålls. Inför större upphandlingar kan kontoret bjuda in marknadsaktörerna till branschträffar för att fånga in synpunkter på kommande upphandlingar. Fastighetsnämnden ska inte försvåra för mindre företag eller sociala företag att lämna anbud. Utvärderingskriterier ska väljas utifrån förutsättningarna för varje upphandling. Vid utvärdering av anbud ska kraven alltid tolkas strikt enligt LOU. Nya ersättningsmodeller kan prövas när så bedöms lämpligt. Exempelvis kan kvalitetsupphandling vara intressant, där anbudsgivarna ska beskriva hur uppdraget ska genomföras inom ramen för en ersättning där nivån är given på förhand av beställaren. Exempel på de nu är städ och driftavtalsupphalningar. I de flesta tjänste- och anläggningsentreprenader sker vissa förändringar av uppdraget under kontraktstiden(17 kap LOU). Förhållningsregeln är att 10 procent av kontraktets eller ramavtalets värde, om det är fråga om varuupphandling eller upphandling av tjänst, eller 15 procent av kontraktets eller ramavtalets värde, om det är fråga om upphandling av byggentreprenad. Det är också tillåtet att göra förändringar i kontrakt och ramavtal som inte är väsentliga( 14 LOU). Det kan handla om ändringar, tilläggsarbeten eller avgående arbeten (kallas ÄTA). Vid tilläggsarbeten är det vanligaste att den upphandlade entreprenören får ett utökat uppdrag i form av en korrekt ÄTA. Teknik- och fastighetsförvaltningen ska i varje upphandling göra tydligt hur ÄTAarbeten ska hanteras i det aktuella uppdraget, även gällande mandat för projektets olika representanter. 8

11 Handlingsplan för upphandling Konventioner I alla upphandlingar, oavsett värde och upphandlingsform, ska ILO: s 8 kärnkonventioner och FN:s barnkonvention uppfyllas. Detta innebär bl.a. följande: Barnarbete, enligt definitionen i ILO-konventionen, får inte förekomma. I enlighet med FN:s barnkonvention, artikel 32, ska barn ha skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller äventyra barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling. Utnyttjande av tvångs- eller straffarbete accepteras inte. Diskriminering på grundval av etnisk tillhörighet, kön, religion eller annan trosuppfattning, socialt ursprung, funktionsnedsättning, politiska åsikter eller sexuell orientering får inte förekomma. Anställda ska ha rätt att organisera sig fackligt utan negativa konsekvenser. I länder där föreningsrätten är begränsad eller under utveckling, ska anbudsgivareen medverka till att anställda får möta företagsledningen för att diskutera löne- och arbetsvillkor utan negativa konsekvenser. Utöver ovan nämnda krav får diskriminering på grund av ålder inte förekomma i anbudsgivarnas verksamhet. Övergripande strategier Affärsmässighet och långsiktigt god hushållning med ekonomiska resurser Omvärldsbevakning och samverkan med respektive bransch sker löpande Inbjud marknadsaktörer till branschträffar inför större upphandlingar Utvärderingskriterier ska väljas utifrån förutsättningarna för varje upphandling. Pröva nya ersättningsmodeller när så bedöms lämpligt Pröva olika upphandlingsformer när så bedöms lämpligt Pröva olika avtalsformer när så bedöms lämpligt Alla ändringar i en entreprenad sker via ÄTA. Vid varje upphandling ska hanteringen av ÄTA-arbeten tydliggöras inom projektet Fordon ska upphandlas enligt krav i särskild instruktion från Västerås stad I Tabell 2 återfinns olika avtalsområden som upphandlas av Fastighetsnämnden med angivna strategimål som i första hand bör gälla. Tabell 2. Sammanfattning av några olika avtalsområden Avtalsområde Konsulttjänster Arkitekter Städupphandling Drift av fastigheter Myndighetsbesiktningar Tekniska system Strategi Lägsta pris Lägsta pris Fast pris- med kvalitetsuppföljning(insta) Fast pris- med drift- och kvalitetsuppföljning Lägsta pris Lägsta pris, alt. ekonomiska mest fördelaktiga 9

12 Handlingsplan för upphandling Drift av stadens lokaler För drift av stadens lokaler är en entreprenör för uppdraget tecknat inom hela Västerås kommun. Det omfattar samtliga äganden som idag finns inom Teknikoch fastighetsförvaltningen. Entreprenörer arbetar även mot vissa av stadens ingående bolag med samma uppgifter, finansieras då från respektive bolag. Avtalslängder Avtal kan tecknas på olika lång tid vilket regleras i LOU och enligt rättslig prövning. Ofta har entreprenörerna en inkörningsperiod när de startar upp på ett nytt område. Med längre avtalstider blir inkörningsperioderna färre. Därför kan Teknik- och fastighetsförvaltningen motivera avtalstider på två år med möjlighet till förlängning på upp till två ytterligare år. Om alla områden upphandlas samtidigt tar det många år innan marknaden får möjlighet att räkna på ett område igen. Detta innebär att marknaden underhålls bäst genom att de olika avtalen förskjuts i tiden. Det tar mycket tid och resurser för leverantörerna att ge anbud på en upphandling. Även arbetsbelastningen på personalen blir mycket hög under en upphandling. Flera upphandlingar som löper parallellt är resursmässigt svårt att genomföra för kontorets personal. Om flera upphandlingar löper parallellt kommer personalen att starta upphandlingsprocesserna betydligt tidigare än vid enstaka upphandling. Ett sådant förfarande bör föregås av planering och nyttjande av samordningsvinster inom hela staden, vilket Upphandlingscenter och inköp gör. Erfarenheten visar att längst möjliga avtalstid ger nästan alltid ett lägre pris. Strategi för yttre skötsel Så länge kvaliteten i leveransen upprätthålls och kostnadsnivån inte överstiger marknadens prisökningar så kan yttre skötsel vara en del av Produktion/TFF. Denna del kan även upphandlas separat i framtiden. Tekniska system Verksamhetsområdet innehåller olika fastigheter som kräver särskild kompetens, t ex elbehörighet, badvattenkemi eller olika VVS-kompetenser. Teknik- och fastighetsförvaltningen har tillsammans med egen regin och med Kultur och Idrottsförvaltningen(KIFF) tagit fram dokumentation av drift- och underhållsåtgärder för badanläggningar, där varje anläggnings status och de löpande driftåtgärderna beskrivs och genomförs. Strategi för tekniska system Så länge kvaliteten i leveransen upprätthålls och kostnadsnivån inte överstiger marknadens prisökningar ska drift av badanläggningar beställas av KIFF i egen regi. 10

13 Handlingsplan för upphandling Upphandling av konsulttjänster En förutsättning för att uppnå en effektiv verksamhet är att ha väl fungerande ramavtal med konsulter och entreprenörer för olika återkommande uppdrag. Den övergripande inriktningen är att enheterna ska ha egen personal i sådan omfattning att alla uppgifter som ligger inom deras ansvarsområde med planering, beställning och uppföljning utförs med tillfredsställande resultat. Det är av yttersta vikt att enheterna har erforderlig kompetens för att vara en kvalificerad beställare. Enheterna använder konsulter till uppdrag som kräver specifik kompetens som är svår att upprätthålla på grund av verksamheternas komplexitet alternativt att omfattningen är för liten, inom områden där det är kostnadseffektivt samt för att hantera olika arbetsanhopningar. Nedan anges områden där enheten har som inriktning att ha upphandlat stöd i form av konsulter för våra enheter: Fastighetsvärdering Gestaltningsförslag, arkitektarbete Projektering, all typ av projektering inklusive förprojektering Besiktning av byggprojekt och instalationer Konstruktionsarbete, el, VVS, Vent, Styr, m.m. Installation av fiber, LAN/WAN arbete Installationer av installationer, elarbeten, VVS, Vent, plåt m.m. Byggledning och projektledning sker i första hand med egen personal och i andra hand med konsulter. Strategi för upphandling av konsulttjänster: Konsulter anlitas där kontoret inte har egen bemanning eller kompetens Prioritering mellan konsulter görs utifrån ramavtalets uppbyggnad och utformning 4. Strategier kring krav i upphandlingar I ett nationellt perspektiv har krav i offentlig upphandling ett starkt stöd. I LOU framgår t ex att man bör ställa miljö- och sociala krav i offentlig upphandling. I stadens upphandlingspolicy beskrivs stadens förhållningssätt till inköp och upphandlingar. Upphandlingarna ska medverka till en för staden god och långsiktigt hållbar totalekonomi. Detta görs t ex genom att normalt alltid beakta miljö- och sociala/etiska krav i syfte att verka för en hållbar utveckling. Västerås stad är diplomerad som Fairtrade City. Diplomeringen innebär bland annat att kommunen måste leva upp till vissa rättvisekrav. Detta innebär att etiska krav normalt måste ställas vid upphandling. Fastighetsnämnden har beslutat att Miljöbyggnad Silver ska alltid upphandlas på egenägda fastigheter under nyproduktion. Det ska också vara ett av stadens argument när Teknik- och fastighetsförvaltningen förhandlingar med annan part som nybygger åt stadens olika behov. Under mars 2015 beslutade kommunstyrelsen om Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar (se Bilaga 3). Riktlinjen är grundläggande för all upphandling som görs av Västerås stad och dess helägda bolag. Riktlinjen säger att hållbarhetskrav, 11

14 Handlingsplan för upphandling dvs miljökrav samt krav på social och etisk hänsyn, ska normalt ställas i alla upphandlingar. Vilka krav som ska ställas avgörs efter en lämplighetsbedömning av olika omständigheter. Riktlinjen är vägledande för Teknik- och fastighetskontorets upphandlingar. Fastighetsnämnden har beslutat att Byggvarubedömningen ska tillämpas och gälla vid all nyproduktion. Föreslås en vara inte uppfylla rätt klass ska varje undantag bedömas och dokumenteras var för sig i det aktuella projektet. För en noggrannare beskrivning av hållbarhetskraven hänvisas till riktlinjen som återfinns i bilaga 3. Krav på miljöhänsyn samt sociala och etiska hänsyn i upphandlingar kan ställas i olika delar av upphandlingen: Genom att dessa krav ställs på anbudsgivaren eller på det som upphandlas Genom att miljöhänsyn, samt sociala och etiska krav är kriterium vid utvärderingen av ett anbud Genom att krav på miljö, social och etisk hänsyn ställs vid fullgörande av kontrakt Affärsetik(dela av stadens Inköps- och upphandlingspolicy, bilaga 1) Affärsetik innefattar såväl affärsmässighet och att inte ta ovidkommande hänsyn, som ett i övrigt etiskt agerande och ger därför ytterligare en vägledning i det gemensamma uppträdandet. Därför råder alltid upphandlingssektetess, för beslutande nämnd är det rosa papper. Leverantörer och anbudsgivare ska känna trygghet när det gäller att känslig information inte lämnas ut på annat sätt än vad som är tillåtet eller tvingande enligt gällande lagstiftning. Inga orimliga eller onödiga krav ska ställas som kan medföra att anbudsgivare eller leverantör gynnas eller missgynnas. Samma krav ska ställas på såväl egen som upphandlad verksamhet. Förtroendevalda och anställda ska inte ha personliga intressen i leverantörsföretag (jäv) som kan påverka utgången av en upphandling eller ett inköp. Otillbörliga gåvor och tjänster från befintliga och potentiella leverantörer ska undvikas. Rese- och logikostnader vid besök hos eller vid resor tillsammans med leverantörer ska alltid betalas av förvaltningen/bolaget själva. Hållbarhetskrav på miljöhänsyn Vid framtagande av förfrågningsunderlag ska en bedömning göras av i vilka typer del av miljökrav som ska ställas. Vid bedömningen ska beaktas hur störst miljöhänsyn uppnås med hänsyn till totalekonomin. Västerås kommunfullmäktiga har antagit en handlingsplan för kemikalier antagen december 2014, bilaga 5. Vid all upphandling ska normalt även denna handlingsplan beaktas. Hållbarhetskrav på social och etisk hänsyn Vid framtagande av förfrågningsunderlag ska en bedömning göras av i vilken del av upphandlingen som sociala och etiska krav ska ställas. Vid bedömningen ska beaktas hur socialt och etiskt hänsynstagande uppnås bäst. Förfrågningsunderlag ska också utformas så enkelt som möjligt för att underlätta för 12

15 Handlingsplan för upphandling t.ex. sociala företag att lämna anbud. När sociala och etiska hänsyn används som ett tilldelningskriterium måste kriteriet vara kopplat till föremålet för upphandlingen. Sociala och etiska hänsyn som tilldelningskriterium och som villkor för fullgörande av kontrakt kan användas vid alla former av upphandling. Vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ska krav ställas på att leverantörerna redovisar sina rutiner i fråga om arbetsmiljö. Rutinen ska innehålla arbetsmiljöpolicy, identifierade arbetsmiljörisker rangordnade efter riskklass, beskrivning av hur arbetet med att minska arbetsmiljörisker genomförs samt hur uppföljningen av arbetsmiljöarbetet dokumenteras. Redovisade i bl.a. en APD plan (arbetsplatsdispositionsplan) som ständigt ska uppdateras. Samordning och uppföljning av hållbarhetskrav är ett arbete som behöver administreras av Teknik- och fastighetsförvaltningen i samarbete med Upphandlings- och inköpscenter. Uppföljning av detta görs vid slumpvis revision av olika avtal eller entreprenad. Kvalitetskrav Kvalitetskrav i upphandlingar syftar till att säkerställa att den beställda entreprenaden/tjänsten håller önskvärd standard. De allra flesta kvalitetskrav är verksamhetsspecifika, eller till och med specifika för varje upphandling. Det finns dock även exempel på allmänna kvalitetskrav. Till allmänna kvalitetskrav hör t ex kravet på att leverantören ska arbeta enligt något kvalitetsledningssystem. I Fastighetsnämndens upphandlingar ska ett allmänt krav vara att leverantören ska arbeta enligt något ISO krav, ex. ISO9001 eller något annat likvärdigt system, men även eget företagssystem accepteras. Kvalitetskrav ska även ställas för trafiksäkerhet i de fall som det är tillämpbart. Krav som kan komma i fråga gäller utförarens fordon, utförarens metoder eller verktyg för att säkerställa en säker användning av fordonen samt att godkänd trafikanordningsplan ska finnas och följas. 5. Strategier kring avtalsuppföljning och utvärdering Oavsett om Fastighetsnämndens verksamheter utförs i egen regi eller av en marknadsaktör är uppföljning och utvärdering viktiga moment för att säkerställa kvalitet och effektivitet i verksamheten. Den löpande uppföljningen behöver förstärkas så att avvikelser kring ställda krav på hållbarhet och kvalitet upptäcks i tid och kan påpekas för leverantören. Uppföljning avser den rutinmässiga dagliga dokumentationen som görs av både beställare och utförare. Uppföljningen är en förutsättning för att kunna genomföra en korrekt utvärdering. Utvärdering avser en heltäckande genomgång av hur verksamheten bedrivs. Revision är en typ av formaliserad utvärdering där kontoret, antingen med egna resurser eller med hjälp av en konsult/revisor, granskar en entreprenad eller avtal utifrån i förväg givna kriterier, t ex kvalitet eller miljö. Utformning och utvärdering av förfrågningsunderlag vid upphandling Kontroll och uppföljning av byggnation vid entreprenader Kontroll och uppföljning av pågående driftverksamhet 13

16 Handlingsplan för upphandling Strategi för avtalsuppföljning och utvärdering Byggmöten där synpunkter, planering, ekonomi, status på uppdrag mm gås igenom och hålls löpande uppdaterad Stickprovkontroller försöker genomförs i befintliga entreprenader Olika besiktning på plats sker av samtliga projekt Stora kostnadsavvikelser på projekt förhindras genom att prognoser lämnas löpande av projektledaren till kontoret och ekonomienheten 6. Kompetensutveckling Det är viktigt för Teknik- och fastighetsförvaltningen har en hög beställarkompetens. Hela kedjan från förberedelser inför en upphandling till uppföljning av avtal samt och åtgärder utifrån uppföljningen behöver kompetenssäkras. Avtalsskrivning, avtalskrav och uppföljning av avtalen är viktiga delar såväl som avtalsjuridik. Därför ser kontoret löpande över sina kunskaper. Ny personal behöver utbildas och befintlig personal behöver uppdatera sina kunskaper. Ett bra sammarbete behöver finnas mellan Upphandlings- och inköpscenter och stadens juridiska del. 14

17 Handlingsplan för upphandling 17

18 LOU: Lagen om offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling, LOU, är grunden till arbetet med upphandlingar. För att rätt kunna tillämpa idéerna i Västerås stads upphandlingspolicy är det viktigt med en förståelse för de villkor och ramar som lagen ställer upp. En kort genomgång följer nedan. Offentlig upphandling styrs av EU:s lagstiftning. Den offentliga upphandlingen ska vara icke-diskriminerande och sörja för likabehandling av anbudsgivarna. Upphandlingen ska göras på ett transparent sätt, så att krav och formalia tydligt framgår för anbudsgivarna. Proportionalitet ska råda, vilket innebär att ställda krav och villkor ska stå i proportion till det som upphandlas. I Sverige har de EG-rättsliga principerna fått sin tillämpning i LOU, (2007:1091). Lagen ska säkerställa att kommunen använder offentliga medel på ett optimalt sätt och drar nytta av konkurrensen som finns på varje marknad. Precis som på EUnivå reglerar LOU att alla anbudsgivare behandlas lika och konkurrerar på samma villkor. I LOU förekommer också begreppet tröskelvärde. Det aktuella tröskelvärdet beslutas från år till år. För kommunala upphandlingar av varor och tjänster ligger tröskelvärdet för år 2018 på ca 2,1 miljoner kronor, medan tröskelvärdet för byggentreprenader ligger på ca 52,6 miljoner kronor. Om värdet på en upphandling beräknas överstiga tröskelvärdet inträder striktare formkrav på upphandlingsförfarandet, bl a när det gäller annonsering. Tröskelvärden och direktupphandlingsgräns i kronor(sek) från 1 januari 2018 LOU Varor & Byggentreprenad Sociala och andra särskilda tjänster tjänster Statliga myndigheter* Övriga upphandlande myndigheter Direktupphandlingsgränsen exkl. välfärdstjänst

19 Direktupphandling Direktupphandling, som regleras i 2 kap, 23 LOU, är ett sätt att handla upp varor och tjänster för mindre belopp utan krav på regelrätt anbudsförfarande, genom att ta direktkontakt med ett antal potentiella leverantörer. Under 2014 beslutade kommunstyrelsen om en riktlinje för direktupphandling i Västerås stad. I riktlinjen finns vissa krav, bland annat ska anbud/offerter tas in från minst tre leverantörer och en leverantörskontroll ska göras. Enskild tjänsteperson kan handla för upp till 30 kkr, mellan 30 kkr och 100kkr ska allt dokumenteras och över >100 kkr ska Upphandlings- och Inköpsenheten göra själva upphandlingen. Vid direktupphandling är det viktigt att uppdraget beskrivs tydligt, och att omfattningen av uppdraget/inköpet är ringa. Totalkostnaden inklusive eventuella tilläggsbeställningar och optioner får inte överstiga 28 procent av tröskelvärdet, dvs kronor (2018). Vid en direktupphandling får det inte finnas något ramavtal. Finns ramavtal så ska dessa användas. Viktigt att ta hänsyn till är att Västerås stad i detta avseende betraktas som en och samma upphandlande myndighet. Det innebär att direktupphandlingar av varor och tjänster som utförs av andra nämnder måste slås samman med direktupphandlingar inom Fastighetsnämndens verksamheter. Det finns alltså stor risk att beloppet för direktupphandling redan är överskridet för en viss typ av tjänster från en viss leverantör. Samordningen av direktupphandlingar sker hos Servicepartner, Upphandlings- och inköpscenter, där dessa frågor ska bevakas. Riktlinjer för direktupphandling antagna november 2014 (se även Bilaga x4) Tjänstekoncession (undantag för fastighetnämnden) En tjänstekoncession är ett kontrakt som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja tjänsten. Den upphandlande myndigheten betalar inte för tjänsten, så konceptet bygger på att det finns en marknad som är beredd att betala. Exempel på verksamheter inom Fastighetsnämndens ansvarsområde som lämpar sig för tjänstekoncession är t.ex. reklam på offentlig plats och Mälarcampingen. Reglerna i LOU gäller inte vid tilldelning av en tjänstekoncession. Dock finns det domar från EG-domstolen som pekar på att den upphandlande myndigheten vid tilldelning av tjänstekoncessioner måste iaktta de grundläggande principerna (likabehandling, proportionalitet etc) som gäller vid offentlig upphandling.

20 Bilaga 1: Inköps- och upphandlingspolicy för Västerås stad med helägda bolag Bilaga 2: Handlingsplan för upphandlingar i Västerås stad Bilaga 3: Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar Bilaga 4: Riktlinjer för direktupphandling Bilaga 5: Västerås stads Handlingsplan för kemikalier Tekniska kontoret Västerås Telefon

21 Diarienr 2014/995-KS nternati Riktlinje för direktupphandling Beslutad av kommunstyrelsen 19 november 2014 program policy handlingsplan riktlinje

22 Riktlinje för direktupphandling program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

23 Riktlinje för direktupphandlingar I enlighet med Västerås stads Inköps- och upphandlingspolicy får direktupphandling användas då avtal saknas. 1. Bakgrund Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, gäller för alla köp av varor och tjänster som görs av staden. Beroende på omfattningen av köpet kan olika upphandlingsförfaranden tillämpas. En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering vilket innebär ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden i LOU. Den upphandlande myndigheten begär in anbud från utvald leverantör. Anbud kan vara muntliga eller skriftliga. Vid direktupphandling finns inga lagbestämmelser om hur anbud ska utformas, men vid all direktupphandling ska denna riktlinje följas. Den upphandlande myndigheten ska vid direktupphandling alltid ta hänsyn till de grundläggande EU-rättsliga principerna för offentlig upphandling, dvs. principerna om icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, öppenhet (förutsebarhet och transparens) och ömsesidigt erkännande. Direktupphandling är endast tillåten vid upphandlingar som inte omfattas av EUdirektiven. En direktupphandling tillåts för att kostnaderna för ett annonserat förfarande (exempelvis ett förenklat eller öppet förfarande) skulle vara större än vinsterna med detsamma. Den upphandlande myndigheten ansvarar för att de direktupphandlingar som genomförs inom myndigheten inte överstiger beloppsgränsen för direktupphandling, därför måste all direktupphandling som sker inom Västerås stad måste samordnas för att säkerställa att beloppsgränsen ( kronor per år från den 1 januari 2015) för upphandlingar av samma slag inte överskrids. Västerås stad är en stor organisation med många beställare. För att underlätta för våra beställare att följa upphandlingslagstiftningen har staden valt att kanalisera sina inköp via ett beställningssystem, Västerås Inköpsportal (VIP). Även avtal som tecknats efter direktupphandlingar ska därför registreras i VIP. Registreringen ger upphandlingsenheten underlag för eventuellt genomförande av framtida upphandlingar av varor och tjänster där direktupphandlingsgränsen nåtts, eller där upphandling av annat skäl lämpligen bör genomföras. Västerås stad använder också ett upphandlingssystem som underlättar hanteringen vid alla de upphandlingar där anbud och avtal ska hanteras i skriftlig form, t.ex. i de fall skriftligt/-a anbud begärs in vid direktupphandling. 2. Direktupphandling steg för steg 2.1 Kontrollera om avtal finns Innan du gör ett inköp ska du kontrollera om behovet kan täckas av ett redan upphandlat ramavtal. Stadens avtal finns inlagda i VIP som alla medarbetare i staden har tillgång till. Sök särskilt efter produkter markerade med symbolen tummen upp dessa artiklar har de mest förmånliga priserna. Om inte ramavtal finns får direktupphandling göras av den aktuella varan eller tjänsten.

24 2.2 Bedöm om inköp av samma typ av vara eller tjänst redan gjorts eller kommer att göras Inför en direktupphandling måste värdet av troliga och förväntade tillägg, uppgraderingar och modifikationer av varan eller tjänsten eller under avtalstiden, beräknas. Med alla delar av behovet sammanräknade kanske beloppsgränsen har överskridits innan direktupphandlingen ens är påbörjad, eller i vart fall riskerar att överskridas i samband med att det tänkta avtalet tas i bruk. Bedöm om inköp av liknande vara, tjänst eller entreprenad har gjorts eller kommer att behöva göras på din förvaltning under året. Alla inköp av liknande varor och tjänster ska räknas samman innan inköp, för att säkerställa att beloppsgränsen för direktupphandling inte överskrids. Tänk på att det inte är tillåtet att dela upp inköp och avtal för att komma under beloppsgränsen ( kr/år från 1 januari 2015). Eftersom Västerås stad är en och samma juridiska person och en upphandlande myndighet är det även viktigt att kontrollera andra förvaltningars direktupphandlingar av samma och liknande varor och tjänster och entreprenader. Det är den som genomför en direktupphandling som måste försäkra sig om att förfarandet verkligen får användas. Kontroll av direktupphandlingar kan ske genom att kontakt tas med upphandlingsenheten. 2.5 Marknadsanalys och leverantörskontroll Om det står klart att det som ska köpas in ligger under beloppsgränsen kan en direktupphandling genomföras. Om ramavtalsleverantör finns av den aktuella varan eller tjänsten, ska köp göras från den leverantören. Om inte ramavtalsleverantör, men annan känd leverantör av aktuell vara eller tjänst finns, kan köp under kr göras från den leverantören, utan att flera leverantörer tillfrågas. Om ingen känd leverantör finns av aktuell vara eller tjänst, får upphandling göras genom att enbart en leverantör tillfrågas. Vid inköp till högre värden, från kr, ska offert begäras in från minst tre leverantörer. För värden mellan kr ska anbud/offerter begäras in från minst tre leverantörer och ett avtal som reglerar leveranser och villkor ska upprättas. Vid direktupphandling inom detta beloppsspann, ska leverantörskontroll utföras, dvs. kontroll att leverantören sköter inbetalningar av skatter och avgifter, har giltig F- skattesedel och stabil ekonomisk ställning, ska göras. Även vid direktupphandling är man skyldig att ge tillfrågade leverantörer besked om vem som valdes att utföra den aktuella leveransen. 2.6 Dokumentation All direktupphandling ska dokumenteras. Både skälen till att upphandlingen genomförs och de handlingar som upprättas i samband med denna ska registreras i enlighet med stadens redovisningsplan dels för att staden ska kunna fastställa att beloppsgränserna för direktupphandling inom olika områden inte överskrids, och dels för att underlätta för tillsynsmyndigheten, Konkurrensverket, att sköta

25 uppföljning och kontroll av upphandlingsverksamheten. Vid direktupphandling till ringa värde kan upphandlingen genomföras av den förvaltning som har behovet. Kvitto eller faktura utgör tillräcklig dokumentation av köpet. Leverantören ska registreras i VIP och köpet ska göras via VIP. Skriftligt anbud eller offert behöver inte inhämtas och skriftligt avtal behöver inte upprättas. Om flera leverantörer tillfrågas om pris ska de underrättas om vem som valdes som leverantör av varan eller tjänsten. Under-rättelsen ska dokumenteras. Vid direktupphandling till ett värde som uppgår till kr ska upphandlingen genomföras i samråd med upphandlingsenheten. Skriftligt avtal utifrån inlämnat anbud eller offert ska upprättas om flera leveranser kommer att göras under en längre tid. Tillfrågade leverantörer ska även underrättas om vem som valdes som leverantör av varan eller tjänsten. Direktupphandlingen genomförs med hjälp av stadens upphandlingssystem och avtalet ska även registreras i VIP. Vid direktupphandling till ett värde som uppgår till kr ska upphandlingen genomföras upphandlingen av upphandlingsenheten. Annonsering eller så kallad förhandsinsyn (meddelande om att ett avtal kommer att ingås med en utvald leverantör) ska övervägas och skriftlig förfrågan ska skickas till minst tre utvalda leverantörer och skriftliga anbud ska inhämtas. Leverantörskontroll ska göras. Tillfrågade leverantörer underrättas om vem som valdes som leverantör av varan eller tjänsten. Skriftligt avtal baserat på den skriftliga förfrågan ska upprättas. Direktupphandlingen ska genomföras med hjälp av stadens upphandlingssystem och avtalet ska även registreras i VIP. 3. Otillåten direktupphandling Direktupphandling är ett undantagsförfarande som ska tillämpas restriktivt. De tillfällen som anges i LOU för när direktupphandling är tillåten är uttömmande och det är viktigt att den som genomför en direktupphandling försäkrar sig om att något av undantagen är tillämpligt. Ett avtal som tecknats på felaktiga grunder är en så kallad otillåten direktupphandling. Ett sådant avtal kan ogiltigförklaras av domstol. Om ett avtal ogiltigförklaras kan Västerås stad tvingas lämna tillbaka varor vi köpt av en leverantör och leverantören kan även bli skyldig att betala tillbaka pengar för dessa. Staden kan dessutom bli föremål för skadeståndstalan och bli dömd att betala upphandlingsskadeavgift om avtal och upphandlingar genomförs i strid med lagen om offentlig upphandling. 4. Ansvar Stadsledningskontoret ansvarar för att denna riktlinje revideras vid behov. Förvaltningarna ansvarar för att genomföra direktupphandlingar upp till kr Förvaltningarna ansvarar för att i samråd med upphandlingsenheten genomföra direktupphandlingar från kr. Upphandlingsenheten ansvarar för att genomföra direktupphandlingar från kr. Upphandlingsenheten ansvarar för att utarbeta nödvändiga rutiner för genomförande av direktupphandlingar inklusive blankett för direktupphandling samt anvisningar till den.

26 Stadsledningskontoret Västerås Telefon Produktion: Västerås stad 2007-XX

27 Dnr 2016/00947-KS nternati Handlingsplan för upphandling i Västerås stad Antagen av Kommunstyrelsen 7 december 2016 program policy handlingsplan riktlinje

28 Handlingsplan för upphandling program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

29 Handlingsplan för upphandling i Västerås stad Upphandlingspolicyn jämte förtydliganden är det övergripande och styrande dokumentet för stadens upphandling. Handlingsplanen anger mål och aktiviteter för ett eller flera år. Med Västerås stad avses i denna handlingsplan Västerås stad exklusive bolagen. Handlingsplanen ska brytas ned på nämndnivå där egna mål och aktiviteter bestäms, i syfte att nå upp till målen i denna handlingsplan. Handlingsplanen följs upp i Kommunstyrelsen vid minst två tillfällen under perioden. Målen i handlingsplanen följs upp löpande under året av upphandlingsrådet och processledningsgruppen för inköp. Organisation De flesta av stadens upphandlingar utförs av Servicepartner, Upphandlings-och inköpscenter (UIC) på uppdrag av övriga nämnder och styrelser. UIC har även till uppgift att utveckla stadens upphandlingsarbete, verka för samordning och styrning av upphandlingar och tillhandahålla information inom upphandlingsområdet. Sociala nämndernas förvaltning och barn- och utbildningsförvaltningen utför egna upphandlingar inom sina verksamhetsområden. Nämndernas upphandlingsplaner I syfte att nå upp till målen i handlingsplanen ska nämndspecifika upphandlingsplaner tas fram, där egna mål och aktiviteter beslutas. Detta ska ske i dialog med UIC. Upphandlingsplanen ska följas upp i den egna nämnden/styrelsen. Fokusområdet Upphandlingsverksamheten är av stor betydelse och omsätter ca 3,7 Mdkr per år. För att säkerställa en effektiv verksamhet är fokusområdet för perioden fortsatt utveckling av upphandlingsprocessen. I det ingår även en utökad samverkan kring upphandling inom koncernen. Aktiviteter Uppföljning av beslutade riktlinjer Antagna riktlinjer skall följas upp under perioden. Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandling Riktlinje för direktupphandling Riktlinje för inköp av livsmedel Ansvarig: Servicepartner/UIC Tidplan: Klart senast

30 Revidering av styrdokument Under perioden ska nedanstående styrdokument revideras. Dessa beslutas av kommunstyrelsen respektive kommunfullmäktige i takt med att de tas fram. Riktlinje för inköp av livsmedel Riktlinje inköp av fordon Riktlinje fordonskrav i upphandlingar Riktlinje för anskaffning IT-stöd Ansvarig: Stadsledningskontoret Tidplan: Klart senast Samordnad distribution för varuleveranser Stadsledningskontoret har genomfört en fördjupad förstudie om införande av samordnad distribution av varor till stadens verksamheter. Införande kommer inte att ske i nuläget men vi fortsätter att omvärldsbevaka för att få mer kunskap i området. Ansvarig: Stadsledningskontoret Tidplan: Klart senast Utökat samarbete inom koncernen Ett internt nätverk bildas för att få en koncerngemensam syn på upphandlings- och inköpsfrågorna. Syftet med nätverket är att effektivisera resursanvändning genom informationsutbyte, gemensamma upphandlingar och utbildningar. Ansvarig: Servicepartner/UIC Tidplan: Genomfört senast Uppföljning Utveckla rutinerna för uppföljning av upphandling, avtal, leverantörer och inköp. Syftet är att höja kvaliteten i upphandlingar och avtal samt ökad kostnadseffektivitet. Ansvarig: Servicepartner/UIC Tidplan: Genomfört senast Mål Mål Indikator Styrtal Kostnadseffektiva upphandlingar och inköp Hållbara upphandlingar och inköp Andel elektroniska fakturor i VIP (e-fakturor, med eller utan beställning i systemet) Andel fakturor som kommer från beställningar i VIP Ökning av avtal årligen Inköpt andel miljömärkta produkter i VIP Inköp av rättvisemärkta produkter i VIP Andel annonserade upphandlingar med ställda hållbarhetskrav i förhållande till totalt antal upphandlingar 100 % 50 % 15 % 50 % 100 % 100 %

31 Stadsledningskontoret Västerås Telefon

32 Diarienr 2016/00929-KS nternati Inköps- och upphandlingspolicy för Västerås stad med helägda bolag Antagen av kommunfullmäktige 5 maj 2011 Reviderad av kommunfullmäktige 9 mars 2017 program policy handlingsplan riktlinje

33 Inköps- och upphandlingspolicy program uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

34 Inköps- och upphandlingspolicy Inköps- och upphandlingspolicy för Västerås stad med helägda bolag Denna policy jämte förtydliganden innehåller de huvudprinciper som ska gälla för all upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader i Västerås stad. Syfte Inköp och upphandling är strategiskt viktiga områden för Västerås stad. Syftet med policyn är att säkerställa att inköp och upphandling utförs affärsmässigt, i enlighet med gällande lagstiftning och stadens riktlinjer samt att de utförs med en för staden god och långsiktig hållbar totalekonomi. Västerås stad med bolag ska ha en effektiv, rationell och väl fungerande inköpsverksamhet, baserat på en helhetssyn för staden. Denna policy, med tillhörande tillämpningsanvisningar, innehåller de huvudprinciper som ska gälla för all upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader inom Västerås stad och ge en vägledning i hur förtroendevalda och anställda ska agera när det gäller inköp och upphandling. Konkurrensutsättning ska öka för verksamheter där marknad finns. Västerås stad ska också bidra till att marknader bildas till exempel genom utformningen av upphandlingsunderlagen. Med Västerås stad förstås i denna policy även de helägda bolagen. Förhållningssätt Stadens agerande vid inköp och upphandling ska medverka till en för staden god och långsiktigt hållbar totalekonomi genom att: alla inköp och upphandlingar ska göras genom att nyttja av de konkurrensmöjligheter som finns och aktivt bidra till att flera leverantörer kan verka på marknaden, såväl små som stora. alltid ställa relevanta miljö och sociala/etiska krav i syfte att verka för en hållbar utveckling alla anbudsgivare, anbudssökande och anbud ska behandlas lika utan ovidkommande hänsyn. En förutsättning för att uppnå effekterna med upphandling är att stadens förvaltningar och bolag ska nyttja de avtal som tecknats. Hållbar utveckling Stadens arbete med inköp och upphandling ska främja en långsiktigt hållbar utveckling och genomföras i enlighet med stadens miljöprogram och övriga styrande dokument. Hållbarhetskrav ska ställas i alla upphandlingar. Västerås stad ska verka för en god livsmiljö och en långsiktig hållbar utveckling genom att välja varor, tjänster och entreprenader som ligger i linje med stadens högt ställda ambitioner, både med avseende på den yttre miljön och på arbetsmiljön samt tar hänsyn till sociala/etiska krav. 3

35 Inköps- och upphandlingspolicy Samverkan Västerås stad ska samverka inom staden och med andra kommuner, myndigheter och organisationer i syfte att genomföra så kostnadseffektiva och hållbara inköp och upphandlingar som möjligt. I de fall behov sammanfaller ska upphandlingsarbetet samordnas. Staden ska aktivt verka för att utbyta information rörande kommande upphandlingar och inköp med andra kommuner, myndigheter och organisationer för att på så sätt söka samordning. 4

36 Inköps- och upphandlingspolicy Förtydliganden Inledning Detta är förtydliganden av inköps- och upphandlingspolicyn för att ge en vägledning i hur förtroendevalda och anställda ska agera när det gäller inköp och upphandling. Om inget annat anges i förtydligande gäller dessa även för bolagen. Inköps- och upphandlingspolicyn jämte förtydligandena utgör ett komplement till aktuell lagstiftning och styrande dokument. Inköp och upphandlingar ska utföras affärsmässigt Innebörd Alla inköp och upphandlingar ska göras genom att nyttja de konkurrensmöjligheter som finns och alla som utför upphandlingar ska ha god kännedom om kommersiella villkor för upphandling, avseende gällande regelverk för offentlig upphandling och förekommande avtalsrutiner. Målsättningen är att göra långsiktigt goda affärer. Förhållningssätt Konkurrens Alla inköp och upphandlingar ska göras genom att nyttja de konkurrensmöjligheter som finns i syfte att långsiktigt få fler leverantörer att verka på marknaden. För det ändamålet ska lämpliga metoder användas vid upphandling och förfrågningsunderlaget ska utformas så att det är möjligt för alla leverantörer, såväl stora som små, att lämna anbud. Standardiserade förfrågningsunderlag och/eller elektroniskt lämnade anbud kan användas där så är möjligt. Stadens riktlinjer för konkurrensutsättning av kommunalt finansierad verksamhet ska följas. Syftet med riktlinjen är att stödja en rationell och väl fungerande handläggning i arbetet med konkurrensutsättning av kommunalt finansierad verksamhet. Affärsetik Affärsetik innefattar såväl affärsmässighet och att inte ta ovidkommande hänsyn, som ett i övrigt etiskt agerande och ger därför ytterligare en vägledning i det gemensamma uppträdandet. Leverantörer och anbudsgivare ska känna trygghet när det gäller att känslig information inte lämnas ut på annat sätt än vad som är tillåtet eller tvingande enligt gällande lagstiftning. Inga orimliga eller onödiga krav ska ställas som kan medföra att anbudsgivare eller leverantör gynnas eller missgynnas. Samma krav ska ställas på såväl egen som upphandlad verksamhet. Förtroendevalda och anställda ska inte ha personliga intressen i leverantörsföretag (jäv) som kan påverka utgången av en upphandling eller ett inköp. Otillbörliga gåvor och tjänster från befintliga och potentiella leverantörer ska undvikas. Rese- och logikostnader vid besök hos eller vid resor tillsammans med leverantörer ska alltid betalas av förvaltningen/bolaget. 1 1 Hänvisning till Västerås stads skrift Korruption, muta - ekonomisk brottslighet. Berör det mig? 5

37 Inköps- och upphandlingspolicy Leverantörer ska inte lovas något eller utnyttjas på ett sådant sätt som vi inte har befogenheter eller laglig möjlighet att uppfylla. Alla överenskommelser ska vara skriftliga. Genom ett agerande i enlighet med dessa förtydliganden främjar staden en god affärsetik, vilket i sin tur gör förvaltningarna och bolagen till trovärdiga aktörer på både den offentliga och den privata marknaden. Inköp och upphandlingar ska utföras med en för staden god och långsiktig hållbar totalekonomi Innebörd Stadens arbete med inköp och upphandling ska främja en långsiktigt hållbar utveckling vilket innebär: ekologisk hållbarhet det vill säga att minska klimatpåverkan, skydda naturoch kulturtillgångar, minska mängden och spridningen av skadliga ämnen samt arbeta för ett energi- och resurseffektivt samhälle social hållbarhet - det vill säga att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. ekonomisk hållbarhet det vill säga att ta ansvar för medborgarnas skattepengar utifrån ett totalekonomiskt perspektiv Förhållningssätt 2 FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor Ekologisk hållbarhet Alla inköp och upphandlingar ska genomföras i enlighet med gällande miljöprogram och riktlinjer. De långsiktiga miljövinsterna ska prioriteras framför kortsiktiga ekonomiska vinster. Staden ska fungera som en pådrivande kraft i arbetet för ett hållbart samhälle. Vid inköp och upphandling ska vi ställa krav på och prioritera miljöanpassade varor, tjänster och entreprenader. Vid upphandling nav livsmedel ska minst motsvarande krav ställas på livsmedel som ställs på svensk livsmedelsproduktion. Social hållbarhet Västerås stad ska ställa sociala och etiska krav i upphandling. Inköps- och upphandlingsverksamheten ska bidra till arbetet mot ett socialt och etiskt hållbart samhälle. Hänsyn ska tas till ILO:s 2 kärnkonventioner som bland annat behandlar föreningsfrihet, organisationsrätt och erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar, avskaffande av alla former av tvångsarbete, avskaffande av barnarbete samt avskaffande av diskriminering i arbetslivet. Sociala och etiska krav i upphandlingar kan vara krav på kollektivavtalsliknande villkor vad gäller lön, semester, arbetstid och önskad tjänstgöringsgrad. Sociala och etiska krav ska ställas utifrån en lämplighetsbedömning beroende på berörd bransch, upphandlingens ekonomiska värde och marknadens möjligheter att uppfylla ställda krav. I upphandlingar ska hänsyn tas till alla invånares behov att få tillgång till det som 6

38 Inköps- och upphandlingspolicy upphandlas. Tekniska specifikationer ska bestämmas med hänsyn till tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning eller utformning med tanke på samtliga användares behov. Vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ska krav ställas på rutiner i fråga om arbetsmiljö. I syfte att få fler invånare ut i arbetslivet är det av stor vikt att vid upphandling beakta behovet av att tillhandahålla praktikplatser och utföra andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för utsatta grupper. Vid verksamhetsövergång och vid konkurrensutsättning av kommunalt finansierad verksamhet är det önskvärt att den upphandlade leverantören ställer platser av arbetsmarknadspolitisk karaktär till förfogande. Beslutad Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandling ska följas. Ekonomisk hållbarhet Genom att ta hänsyn till varans eller tjänstens hela livscykel skapar vi en långsiktigt hållbar totalekonomi för staden och bidrar till ett resurseffektivt samhälle. Fokus ska ligga på kostnader hänförliga till produkten och inte endast på priset. Inköp och upphandlingar ska utföras i enlighet med gällande lagstiftning och riktlinjer Innebörd Alla inköp och upphandlingar ska genomföras enligt gällande lagstiftning om offentlig upphandling och som vilar på de grundläggande EU-principerna om ickediskriminering, likabehandling, transparens (öppenhet och förutsebarhet), proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Förhållningssätt Alla som utför inköp och upphandlingar inom Västerås stad ska ha god kännedom om gällande lagstiftning och, i förekommande fall, stadens övriga regler såsom policys, riktlinjer och andra tillämpliga styrande dokument. Det åligger var och en att inhämta nödvändig kunskap hänförlig till den produkt eller tjänst som ska upphandlas. Samverkan Genom att samordna och samverka vid upphandlingar kan staden som helhet uppnå bästa möjliga affärsvillkor samt aktivt påverka kvalitet, miljö och sociala/etiska hänsyn. Samordningen innebär även att vi kan minimera de administrativa kostnaderna för stadens upphandlingar och inköp. Vid upphandling har alla en skyldighet att delta i diskussioner om samordning även om det innebär jämkning av de egna behoven. Helhetens behov ska alltid vara det primära. Samordnad upphandling ska genomföras inom de områden där det finns gemensamma intressen. Samverkan kan även ske med andra kommuner, myndigheter och organisationer där så är lämpligt. Avtalstrohet Ramavtal ingås med en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkor för avrop under en viss given tidsperiod och medför att kommunen är rättsligt bunden att följa 7

39 Inköps- och upphandlingspolicy det som anges i respektive avtal. Avtalstrohet mot tecknade ramavtal skapar förutsättningar för att uppnå bra affärsmässiga villkor samt innebär att stadens trovärdighet som kund ökar och det skapar ett ökat intresse från leverantörer att delta i upphandlingar. Vid inköp och innan eventuell upphandling sker ska alltid förekomsten av ramavtal kontrolleras. Finns ramavtal ska dessa användas. Avtalstroheten ska följas upp årligen. Ansvar Kommunstyrelsen Har det övergripande strategiska ansvaret för inköps- och upphandlingsprocessen. Utövar uppsikt över stadens upphandlingsarbete och beslutar om övergripande mål Ansvarar för stadsövergripande upphandlingar. I förekommande fall måste dialog med bolagen ske först. Ansvarar för att riktlinjer avseende inköp och upphandling tas fram och att gällande styrdokument revideras. Nämnder och styrelser *) Ansvarar för att upphandlingar genomförs inom sitt ansvarsområde. Bedriver inköpsverksamheten ändamålsenligt och enligt antagen policy och riktlinjer. Den gemensamma nyttan för helheten är överordnad. Ansvarar för att ställa relevanta krav på varor, tjänster och entreprenader i enlighet med gällande lagstiftning, policys och riktlinjer. Ansvarar för att följa upp avtal. Ansvarar för att vid behov ta fram egna riktlinjer som ett komplement till gällande policy och riktlinjer. Servicepartner, Upphandlings-och inköpscenter *) Ansvarar för att samordna, utveckla och driva stadens gemensamma upphandlingsprocess på uppdrag av stadsledningskontoret Genomför upphandlingar på uppdrag av styrelser och nämnder och i nära samverkan med berörda förvaltningar. Ansvarar för uppföljning och rapportering av stadens upphandlingsverksamhet. Ansvarar för samordning av och samverkan i upphandlingar. Ansvarar för att ställa relevanta krav på leverantörerna. Ansvarar för att hålla leverantörerna informerade om frågor gällande upphandlingsområdet. Bolagen Ansvarar för upphandlingar inom sina unika verksamhetsområden. I de fall behoven sammanfaller med stadens ska upphandlingsarbetet samordnas. *) Beställarnämnderna inom den mjuka sektorn ansvarar för upphandling av entreprenader och ramavtal inom sitt verksamhetsområde och berörs då av samma ansvar som gäller för nämnder/styrelser och förvaltningar samt Servicepartner, upphandlings- och inköpscenter. 8

40 Inköps- och upphandlingspolicy Övriga styrdokument Kommunstyrelsen beslutar om en handlingsplan för inköp och upphandling för Västerås stad och anger mål, fokusområden och aktiviteter för ett eller flera år. Information om upphandlingsverksamheten i form av rapportering av gällande handlingsplan sker årligen i Kommunstyrelsen. Nämnder och styrelser bryter ner handlingsplanen på nämndnivå till upphandlingsplaner, där egna mål och aktiviteter bestäms, i syfte att nå upp till de övergripande målen. 9

41 Stadsledningskontoret Västerås Telefon

42 Västerås stads handlingsplan för kemikalier

43

44 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning Bakgrund Inledning Syfte Avgränsningar Uppdragets organisation Genomförande och uppföljning... 6 Centrala ord och begrepp Problembeskrivning Befintliga mål, planer och lagstiftning Västerås stads miljöprogram, miljöpolicyn och andra styrande dokument Miljöprogrammets fokusområde skadliga ämnen och dess precisering Kemikalieplanens koppling till stadens andra handlingsplaner Nationella och regionala miljökvalitetsmål för en Giftfri miljö Lagstiftning och internationellt samarbete Kemikalieinspektionens handlingsplan för en giftfri vardag Utgångsläget för kemikaliearbetet i Västerås Användning av kemikalier inom den egna verksamheten Användning av kemikalier inom Västerås kommun Handlingsplanens prioriteringar Prioriterade varu- och produktgrupper...18 Kemiska produkter...18 Hygieniska produkter...18 Byggprodukter...18 Textilier...18 Elektriska och elektroniska produkter...19 Leksaker och annan utrustning riktad till barn...19 Bekämpningsmedel...19 Läkemedel...19 Inredning Prioriterade kemiska ämnen Mål och åtgärder Kemikaliehandlingsplanens mål Översikt över mål och åtgärder Stöd till Genomförande av kemikaliehandlingsplanen...21 Inriktningsmål 1 - Den totala mängden särskilt farliga ämnen ska minska...21 Inriktningsmål 2 - Exponeringen för farliga ämnen ska minska...24 Inriktningsmål 3 - Konsumenters kunskap om kemikalier ska öka...25 Inriktningsmål 4 - Öka informationen och tillsynen av verksamheter med inriktning på kemikalier i varor och produkter...26 Inriktningsmål 5 - Öka Västerås stads samverkan med andra myndigheter...27 Inriktningsmål 6 - Öka samverkan inom Västerås stad Beskrivning av mål och åtgärder Bilaga 1. Lokala fokusämnen...37 Bilaga 2. Kemikaliepolicy Bilaga 3. Kriterier för prioriterade kemiska ämnen

45 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Sammanfattning I Västerås stads miljöprogram beskrivs ett framtida Västerås där ett aktivt kemikaliearbete bedrivs för att förhindra negativa effekter hos människan och miljön. Västerås ska vara en stad där invånare kan bo och verka i en varaktigt frisk, livskraftig och attraktiv miljö. Syftet med Västerås stads handlingsplan för kemikalier är att skapa gemensamma prioriteringar och driva på kemikaliearbetet inom staden. Handlingsplanen ska genomföras av förvaltningar och bolag för att förebygga kemiska risker och framtida kostnader som orsakas av kemikalier. Tillsammans ska Västerås stad arbeta för en giftfri miljö. Ett fungerande kemikaliearbete bygger på fyra principer; åtgärda vid källan, försiktighetsprincipen, förorenaren betalar och utbytesregeln. Handlingsplanens mål bygger på dessa principer och innehåller åtgärder inom de områden som kommunen har rådighet över; tillsyn, information till företag och invånare, kemikaliekrav vid inköp och upphandling och den egna användningen av kemikalier. Barn är särskilt känsliga för kemikalier. Därför innehåller handlingsplanen bland annat åtgärder för att barn inte ska utsättas för farliga ämnen i förskolan. För att nå målen i handlingsplanen är samverkan en nyckel. Samverkan ska ske såväl internt mellan stadens förvaltningar och bolag som externt mellan kommuner och andra aktörer. En förvaltningsövergripande kemikaliegrupp föreslås bildas och en kemikaliesamordnare tillsättas som stöd för genomförandet av handlingsplanen. Handlingsplanen har identifierat ett antal varu- och produktgrupper som ska användas för prioritering i stadens kemikaliearbete. kemiska produkter hygieniska produkter byggprodukter och inredning elektriska och elektroniska produkter leksaker och annan utrustning riktad till barn bekämpningsmedel läkemedel Kemikaliehandlingsplanen identifierar även lokala fokusämnen för informationsinsatser och stöd för prioritering i tillsynsarbetet. För att undvika risker med kemikalier behövs större kunskap och medvetenhet både inom staden, i företagen och hos invånarna. Målet för staden är att med olika verktyg och styrmedel byta ut farliga ämnen i produkter och varor mot bättre alternativ i verksamheten. Västerås stad ska vara en förebild, och med hjälp av informationsinsatser ska västeråsarna få tillgång till mer kunskap för att kunna göra egna medvetna och kloka val i sitt dagliga liv som bidrar till en giftfri miljö. Västerås stad ska aktivt byta ut farliga ämnen i den egna verksamheten. I det arbetet ska Kemikalieinspektionens PRIO-databas, som innehåller prioriterade utfasningsämnen och riskminskningsämnen, användas. Vid stadens upphandling av varor och tjänster ska ämnen upptagna på EU:s kandidatförteckning samt hormonstörande ämnen upptagna på Internationella kemikaliesekretariatets SIN-lista användas för att ställa krav på leverantörer. 4

46 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Bakgrund 1.1 INLEDNING Användningen av kemikalier är starkt kopplad till vår vardag. Den mat vi äter kan ha odlats med hjälp av bekämpningsmedel, de bilar vi kör använder drivmedel, spolarvätskor och oljor. Datorerna på våra arbetsplatser kan innehålla allt från bly till bromerande flamskyddsmedel, och leksakerna våra barn leker med riskerar att innehålla ftalater och andra farliga ämnen. Den här diffusa spridningen av farliga ämnen som ingår i varor orsakar risker för människor och miljön, samtidigt som vi vet väldigt lite om effekterna. Kommunstyrelsen gav Stadsledningskontoret i uppdrag att ta fram en handlingsplan för kemikalier i Västerås stad. Handlingsplanen grundar sig på Miljöprogrammets fokusområde för skadliga ämnen, som anger att I Västerås ska vi aktivt arbeta för att minska mängden och spridningen av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Den nationella kemikaliepolitiken grundar sig på det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det övergripande syftet med målet är att minska förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i samhället. Västerås stads styrande handlingsprogram för miljöfrågor finns i miljöprogrammet. Detta fastslår stadens miljöinriktade ambitioner för de kommande 20 åren. Handlingsplanen för kemikalier utgår från förstudien Giftfritt Västerås slutsatser, där det bland annat konstateras att det sker en diffus spridning av ämnen från många av de varor som västeråsarna använder i sin vardag. Västerås är en stad i en expansiv fas. Inom tätorten växer staden både till ytan och till antalet invånare. Utvecklingen ställer krav på staden i form av utveckling och ansvar. För att uppnå en giftfri miljö och säkra en hållbar utveckling för invånarna, krävs det att Västerås stad intar en aktiv roll. 5

47 Västerås stads handlingsplan för kemikalier SYFTE Syftet med kemikaliehandlingsplanen är att skapa gemensamma prioriteringar och driva på kemikaliearbetet inom Västerås stad för att förebygga kemiska risker och framtida kostnader som orsakas av kemikalier. Handlingsplanen ska bidra till att uppfylla miljöprogrammets fokusområde för skadliga ämnen och kompletterar stadens befintliga handlingsplaner inom miljöområdet. Handlingsplanen ska fungera som ett planeringsunderlag för stadens förvaltningar och bolag med ändamålet att bidra till en giftfri miljö. En viktig del av planen är att fungera som en katalysator för stadens invånare och övriga verksamheter genom att uppmuntra till en ökad medvetenhet om kemikalier. 1.3 AVGRÄNSNINGAR Handlingsplanen är begränsad till de områden som Västerås stad har rådighet över. Ingår gör också det geografiska område som kommunen råder över. I de fall kommunen inte har rådighet, är en viktig uppgift att påverka andra aktörer genom informationsinsatser och samarbete för att lyfta frågan på regional och nationell nivå. Med Västerås stad avses alla kommunala förvaltningar och bolag. Handlingsplanen avgränsas mot de områden som berör stadens andra handlingsplaner, till exempel förorenade områden, avfall, dricksvatten och luftfrågor. Utöver det berör handlingsplanen inte heller området livsmedel då dessa behandlas i projektet framtidens mat samt riktlinjer för livsmedelsinköp. 1.4 UPPDRAGETS ORGANISATION Kemikaliehandlingsplanen har tagits fram av tjänstemän från Västerås stad med tillhörande bolag. Projektgruppen har bestått av följande medlemmar: Caroline Söderlund (projektledare) Mei Jangesjö Bertil Mattsson Anna Kruger Hans Derenkow Inga-Lill Thörn Sabina Björklund Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ProAros VafabMiljö Fastighetskontoret Fastighetskontoret Fastighetskontoret Mälarenergi Åsa Wievegg Anna Wadsten David Liderfeldt Linnea Viklund Maria Johansson Karoline Lindström Linda Vestman Mälarenergi Mimer Tekniska kontoret Tekniska kontoret Teknik- och idrottsförvaltningen Upphandlingsenheten Barn- och utbildningsförvaltningen En styrgrupp bestående av följande representanter har bildats: Olof Bergold (ordförande) Stadsledningskontoret Marianne Lidman Hägnesten Hans Näslund Katarina Hogfeldt Forsberg Per-Erik Persson Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Tekniska kontoret Mälarenergi VafabMiljö 1.5 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Handlingsplanen för kemikalier beslutas av kommunfullmäktige. Revidering av planen ska ske vart femte år. Mål och åtgärder i handlingsplanen ska följas upp årligen. Ett underlag för uppföljning tas fram av kemikaliesamordnaren tillsammans med berörda förvaltningar och bolag. Övergripande uppföljningsansvar har kommunstyrelsen. Planen omfattar perioden

48 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Centrala ord och begrepp A- och B-verksamhet Tillståndspliktiga miljöfarlig verksamheter, enligt 9 kapitlet i miljöbalken, delas in i A-, B-, C- eller så kallade U-anläggningar beroende på verksamhetens omfattning och miljöpåverkan. Biocid Bekämpningsmedel som används mot levande organismer för att t.ex. döda eller avskräcka. Exempel på produkter som är biocider är båtbottenfärg, råttgift, myggmedel och konserveringsmedel. CIP-projektet Projekt under FN:s miljöprogram som syftar till att utveckla globala riktlinjer för hur informationen i varukedjan, från tillverkare till konsumenter och sist avfallsledet, ska förbättras gällande vilka ämnen som finns i varor. CMR ämnen Ämnen som är cancerogena, mutagena (ämnen som skadar arvsmassan, DNA) och reproduktionstoxiska (ämnen som skadar fertiliteten eller som är fosterdödande eller fosterskadande) CLP- förordningen CLP, eller EU:s CLP-förordning, gäller klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar. Reglerar bl.a. vilka farosymboler och fraser som ska användas vid märkning. Farliga ämnen Ämnen som är klassificerade enligt CLP-förordningen som giftiga, allergiframkallande eller på annat sätt hälsofarliga, samt ämnen som är miljöfarliga. Klassificeringen anger ämnets inneboende farliga egenskaper. Förorenaren betalar Innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärderna. Försiktighetsprincipen Innebär att risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Kandidatförteckningen Reach-förordningens lista med särskilt farliga ämnen (SVHC). Ämnen som kan föreslås till kandidatförteckningen är ämnen som har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och i miljön, så kallade särskilt farliga ämnen. Kemikalier Det som benämns som kemikalier är det som i allmänhet kallas kemiska ämnen eller kemiska produkter. Med kemikalier avses det som har framställts eller utvunnits av samhället för kommersiella ändamål. Gäller även blandningar av kemiska ämnen. Kemiska ämnen Ett ämne definieras som ett kemiskt grundämne eller föreningar av detta ämne i naturlig eller tillverkad form. Kemisk produkt En blandning bestående av två eller flera ämnen. Exempel på kemiska produkter är rengöringsmedel för städning, limmer, smörjoljor och lösningsmedel. KIFS-förordningarna Kemikalieinspektionens grundföreskrifter. PBT ämnen Ämnen som är långlivande (tar lång tid innan de bryts ner), bioackumulerande (ansamlas i högre koncentrationer ju högre upp i näringskedjan de kommer) och toxiska. 7

49 Västerås stads handlingsplan för kemikalier PIC proceduren Gäller hantering av förhandsgodkännande för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel. Hör till Rotterdamkonventionen. POPs ämnen Långlivade organiska föreningar, exempelvis DDT, vissa bromerade flamskyddsmedel och PCB. PRIO-listan Webbaserat verktyg framtaget av Kemikalieinspektionen. Verktyget används för att prioritera bland särskilt farliga ämnen och kategorisera dessa till två grupper utifrån deras egenskaper utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen. Utfasningsämnen Ämnen med så allvarliga egenskaper att de inte bör användas. Varor EU:s kemikalieförordning Reach definierar en vara som ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilket i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion. Exempel på varor är leksaker, datorer, möbler, fordon och byggprodukter. vpvb ämnen Ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande. Se ovan. Prioriterade riskminskningsämnen Är ämnen som har egenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet. REACH Den europeiska kemikalielagstiftningen. Reach står för registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Bestämmelserna i Reach omfattar kemiska ämnen, både ämnet som sådant och när ämnet ingår i en blandning. Recipient Vattendrag som tar emot avloppsvatten. SAICM Global överenskommelse och forum för samverkan mellan olika aktörer som är intresserade av att uppnå en säker kemikaliehantering Substitution och substitutionsprincipen Utbyte av ett miljö- och hälsofarligt ämne mot ett mindre farligt ämne eller annan teknik. Särskilt farliga ämnen (SVHC) Med särskilt farliga ämnen avses ämnen som är CMR, PBT eller vpvb, samt ämnen med andra allvarliga egenskaper som inger motsvarande grad av betänklighet. Ämnen som är kraftigt allergiframkallande, hormonstörande ämnen samt metallerna kvicksilver, kadmium och bly räknas till de särskilt farliga ämnena i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. UNEP FN:s miljöprogram, samordnar utvecklingen av globala miljöprogram och stödjer arbetet med att bygga upp miljöarbetet i utvecklingsregioner. 8

50 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Problembeskrivning Kemikalier har de senaste 50 åren fått en allt mer betydande roll i vårt vardagliga liv. På bara ett par decennier har den industriella revolutionen resulterat i att det går att handla maten färdiglagad i närmsta matbutik och att tv-apparaten har blivit en stående inredningsdetalj i de svenska vardagsrummen. Kopplingen mellan en ökad konsumtion och ökad användning av kemikalier är tydlig. Billiga produkter som produceras i utvecklingsländer där kemikaliekontrollen är dålig, transporteras över världen där de såsmåningom riskerar att sprida kemikalier. Många av dagens kemikalier fyller viktiga behov, men utvecklingen har skett utan tillräcklig hänsyn till kemikaliernas och varornas påverkan på naturen och våra kroppar. Kemikalieproblematiken har antagit en ny skepnad, det är inte längre industrier och miljöfarliga verksamheter som är det enda problemet, faktum är att det idag är våra hem, skolor och arbetsplatser som bidrar till flera av de kemikalieutsläpp som anses som problematiska. I vår vardag exponeras vi och våra barn kontinuerligt för små doser av kemiska ämnen. Socialstyrelsens och Karolinska institutets miljöhälsorapport från 2013 pekar på fyra huvudsakliga exponeringsvägar där människor utsätts för kemikalier; dricksvatten, livsmedel, förorenade områden och konsumentprodukter. Hos den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA är det idag ca olika ämnen registrerade. Mängden kemiska ämnen tillsammans med mängden varor och produkter bidrar till att området är väldigt svårt att överblicka och ingen vet exakt vilka ämnen som är ofarliga eller vilka som kan ge effekt på oss människor eller miljön. Det är viktigt att påpeka att det endast är läkemedel och bekämpningsmedel som prövas och godkänns av en myndighet innan de får säljas. Läkemedel är en viktig del i ett fungerade samhälle och en självklar del av vården. Under 2009 hämtade två tredjedelar av den svenska befolkningen ut ett eller flera receptbelagda läkemedel. Många av dessa läkemedel är tillverkade med syftet att påverka människokroppen och dess processer redan vid låga koncentrationer. En vanlig missuppfattning är att sjukhus står för en stor del av läkemedelsflödet till miljön. Med utgångspunkt från statistik framtagen av Apoteket Service AB kunde Läkemedelsverket fastställa att det var endast drygt två procent av den totala försäljningen av läkemedel under 2009 som kom från slutenvården. Samtidigt som det är tydligt att stora delar av befolkningen behöver läkemedel i sin vardag slår Regeringen fast att det finns en brist i kunskapen om läkemedels miljöpåverkan, vilket i längden bör ses som en riskfaktor för den framtida vattenförsörjningen. De läkemedel som inte bryts ner av kroppen utsöndras via urin eller avföring och hamnar så småningom i reningsverken. När läkemedlen når reningsverket finns det tre vägar för dessa att färdas, antingen bryts de ner eller så hamnar de i det renade utgående avloppsvattnet, ytvattnet, eller i slammet. Eftersom det idag inte finns några krav på att reningsverk ska kunna rena bort läkemedelsrester finns det risk att halterna av läkemedel i vattendrag nedströms reningsverk kan bli tillräcklig höga för att till exempel påverka fisk. Kemikaliers inneboende egenskaper kan ha olika karaktär. En del kan ge effekt vid en liten tillfällig exponering, till exempel kvicksilver, medan andra ger effekter vid långtidsexponering. Kemikalier kan även vara långlivade i miljön och ansamlas i levande organismer. Det är endast ett fåtal ämnen vars farlighet man känner till; de flesta ämnenas farlighet vet man tyvärr alldeles för lite om i dagsläget. Cocktaileffekten är den verkan som uppstår när två eller flera kemiska ämnen blandas i människors kroppar eller i miljön. Kunskapen om kemiska ämnen och vad som händer när dessa blandas är låg. En del ämnen är skadliga var och en för sig, och andra kan ge en dubbel effekt när det kombineras med ett annat ämne. Dessa exponeringar kan ge en rad effekter och misstänks ligga bakom den ökade mängden av cancer- och diabetesfall i samhället. Forskare har även hittat ett samband mellan kemikalier och svårigheter att få barn, skador på nervsystemet, fetma och allergier. Bristen på kunskap och test-data är orsaken till att man idag inte vet vilka risker det finns med kemikalieanvändandet, inte heller hur exponeringen ser ut. Ett exempel på farliga ämnen är bromerade flamskyddsmedel. Dessa används ofta i elektronik och textilier för att minska risken för brand. Vid användande av till exempel en madrass som innehåller bromerande flamskyddsmedel, frigörs kemikalierna succesivt och hamnar i damm och inomhusluft. Något som innebär problem framförallt för små barn eftersom de ofta befinner sig nära golvet där dammet samlas. Barn och unga är särskilt känsliga för kemikalier. En rad olika hormonella system måste samspela för att ge en normal utveckling. Samspelet är mycket komplext. Särskilt känsligt för störningar är den snabba utvecklingen hos det ofödda barnet. Men utvecklingen fortsätter fram till och under hela puberteten, den period då barnet utvecklas till vuxen. Kroppens hormoner styr pubertetens start och utveckling. De olika förlopp som styr utvecklingen från befruktningen av ägget till vuxen ålder kan störas av kemikalier. Många av de ämnen som ingår i varor och produkter frigörs i samband med att de produceras, används eller blir till avfall. Beroende på hur hårt kemikalien är bunden till föremålet/varan, kan den läcka ut i olika grad och därefter tas upp i människors kroppar eller andra organismer i omgivningen. Det som släpps ut idag kan ge effekter först inom ett eller ett par decennier. Det kan också ta avsevärd tid innan de åtgärder som sätts in ger resultat, särskilt då halterna av kemikalier har byggts upp under många år. 9

51 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Befintliga mål, planer och lagstiftning I detta kapitel beskrivs översiktligt de befintliga mål, planer och lagstiftning som har bäring, direkt eller indirekt, på kemikaliehandlingsplanen. Det handlar om Västerås stads olika miljöprogram och handlingsplaner, nationella och regionala miljökvalitetsmål (Giftfri miljö) samt lagstiftning och internationellt arbete. 3.1 VÄSTERÅS STADS MILJÖPROGRAM, MILJÖPOLICYN OCH ANDRA STYRANDE DOKUMENT Strategiska planen är Västerås stads övergripande styrdokument och sätter upp mål för att staden ska nå upp till visionen om 2026 staden utan gränser. Planen består av tre övergripande målområden med tillhörande strategier, där målet Västerås ska vara Sveriges bästa miljökommun har störst bäring på handlingsplanen för kemikalier. Handlingsplanen för kemikalier har sin utgångspunkt i stadens styrande handlingsprogram för miljöfrågor miljöprogrammet. Miljöprogrammet bygger på de nationella miljömålen och beskriver en framtidsbild där Västerås är långsiktigt ekologiskt hållbart. Programmets syfte är att ge miljöfrågorna större kraft och därigenom ge bra förutsättningar för en god planering i Västerås. Västerås stads miljöpolicy ger vägledning för stadens medarbetare i förvaltningar och bolag i det interna miljöarbetet. Policyn anger: Vi ska utveckla Västerås Mälarstaden, så att dagens invånare och framtida generationer kan bo och leva i en varaktigt frisk, livskraftig och attraktiv miljö genom att: Hushålla med jordens resurser och samverka med andra för ett långsiktigt hållbart samhälle i samklang med naturens bärkraft och kretslopp. Väga in miljöhänsyn i stadens beslutsprocesser och miljöanpassa stadens samtliga verksamhetsområden. Stimulera invånarna till ett miljöanpassat beteende genom bland annat information, utbildning och samhällsplanering Vid upphandling av varor och tjänster fungera som en pådrivande kraft i arbetet för ett hållbart samhälle. Aktivt förebygga föroreningar. Med marginal uppfylla tillämplig miljölagstiftning och övriga krav. Engagera och utbilda samtliga medarbetare och förtroendevalda. Ständig förbättra stadens arbete för en bättre miljö Miljöprogrammets fokusområde skadliga ämnen och dess precisering I Västerås ska vi aktivt arbeta för att minska mängden och spridningen av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Miljöprogrammets fokusområde för skadliga ämnen beskriver Västerås stads ambitioner i kemikaliefrågor och preciseras i sex punkter, varav tre är direkt tillämpliga i handlingsplanen för kemikalier. Ambitionerna visar åtaganden som Västerås stad bör genomföra för att vara drivande i den ekologiska utveckling som miljöprogrammet beskriver: Verka för en minskad användning och spridning av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Minska den egna användningen av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster i största möjliga utsträckning Kemikalieplanens koppling till stadens andra handlingsplaner Handlingsplanen för kemikalier förhåller sig till andra planer, både genom att påverkas av och påverka. De aktuella planer som beskrivs översiktligt nedan är: Översiktsplanen Vattenplanen Handlingsplan för dagvatten Avfallsplanen Handlingsplan för förorenade områden Handlingsplan för utomhusluft Trafikplanen Översiktsplanen Den kommuntäckande översiktsplanen, ÖP 2026, är en plan för användning av mark och vatten i Västerås. ÖP 2026 redovisar tolv strategier för hur vi tillsammans ska arbeta för att nå visionen och gå mot det långsiktigt hållbara Västerås. Planen gör även en utblick till år Kemikaliefrågorna berörs på flera områden i planen. En riktlinje i avsnittet om vatten föreskriver att Planeringen ska medverka till att mängden näringsämnen och miljögifter som tillförs våra vatten minskar. Utsläpp av miljögifter, näringsämnen eller försurande ämnen får konsekvenser för livet i vattnet och vår möjlighet att utnyttja resurserna knutna till vattnet. Åtgärder som särskilt lyfter fram vattnets rekreationsvärde och bevarar och stärker biologisk mångfald uppmuntras i fortsatt planering. 10

52 Västerås stads handlingsplan för kemikalier ÖP 2026 beskriver också hur förekomsten av kemikalier påverkar samhället. I avsnittet om landskapsvärden och naturresurser behandlas verksamheter som hanterar farliga eller miljöstörande ämnen och material. ÖP konstaterar att denna typ av verksamheter och transporter genom bebyggelsen är förenade med risker för omgivningen. Det handlar både om risk för olyckor och katastrofsituationer och om risker för människors hälsa och miljön på lång sikt genom exponering av farliga ämnen, strålning eller liknande. En av de tolv strategierna i översiktsplanen handlar om att hushålla med naturresurserna. Där anges att användningen av råvaror och andra resurser kontinuerligt ska minska. Utnyttjandet skall vara så effektivt som möjligt och i enlighet med kretsloppsprincipen. Det innebär att man varken skall förgifta naturen eller utnyttja den mer än vad den långsiktigt tål. Vad som utvinns ur naturen skall på ett uthålligt sätt kunna användas och återanvändas och återvinnas eller slutligen omhändertas med minsta möjliga resursförbrukning. Vattenplanen Vattenkvaliteten i vattendrag, sjöar och grundvatten speglar vad som händer på land. Dagens kemikalieanvändning riskerar att påverka vår möjlighet att använda sjöar och vattendrag som en resurs. Vattenplanen syftar till att konkretisera stadens vilja att vara ekologiskt hållbar samt uppfylla miljömålen och miljökvalitetsnormerna för vatten. Vattenplanen innehåller mål och åtgärder som i första hand syftar till att minska förekomsten av Vattendirektivets prioriterade ämnen, såsom metaller och organiska miljögifter. I vattenplanen nämns kemikalier under kapitlet miljögifter som en viktig del att arbeta vidare med. Bekämpningsmedel och läkemedelsrester är två typer av föroreningar som särskilt tas upp. De åtgärder som tas upp syftar till att sammanställa befintlig kunskap och att utreda de viktigaste källorna för miljögifter. Arbetet med handlingsplanen för kemikalier bör ses som ett led i arbetet att förbättra vattenkvaliteten. Mål i vattenplanen som har koppling till handlingsplanen för kemikalier: Inriktningsmål: Såväl yt- och grundvattentillgångar skall skyddas och bevaras så att den framtida vattenförsörjningen tryggas. Övergödning och belastningen av näringsämnen och miljögifter till Mälaren ska minska och vattenkvalitetet i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras. Förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i vatten ska minska. Vattenkvaliteten i Mälaren och dess tillflöden skall vara så god att även de känsligaste arterna i vår vattenmiljö kan fortleva. Kunskapen om källor till och konsekvenser av miljögifter ska öka. Belastningen av miljögifter i Västerås ska minska. Effektmål: Västerås stad ska inom ramen för sin verksamhet se till att miljökvalitetsnormerna god ekologisk status, samt god kemisk status uppnås (inte överskrids) 2015/2021, samt att de åtgärder som beslutats av vattenmyndigheten , som berör Västerås stad, genomförs. Belastningen på dagvatten vad gäller metaller och miljögifter ska till 2021 reduceras med 20 procent. Målet bör revideras om det framtida kunskapsläget pekar mot en ny riktning. Handlingsplan för dagvatten Handlingsplanen för dagvatten antogs i mars 2014 och ska revideras vart femte år. Dagvatten är en av spridningsvägarna för kemikalier till Mälaren. Främst handlar det om kemikalier som sammankopplas med trafik eller spridning av bekämpningsmedel. Merparten av dagvattnet går idag orenat ut i Mälaren, trots att vattnet för med sig föroreningar från många olika källor. Det finns ett ökat behov av en förbättrad dagvattenhantering. Staden växer och i takt med det skapas nya hårdgjorda ytor, vars dagvatten behöver tas omhand av ett begränsande befintligt ledningssystem. Detta i kombination med att sannolikheten för kraftiga regn förväntas öka i framtiden, ställer högre krav på omhändertagande av dagvatten än vad som varit fallet hittills i Västerås. Koppling till kemikaliehandlingsplanen: Belastningen via dagvattnet vad gäller metaller och miljögifter ska till 2021 reduceras med 20 procent jämfört med Målet bör revideras om det framtida kunskapsläget pekar mot en ny riktning. Hänsyn ska tas till föroreningsutsläpp vid val av byggprodukter vid stadens upphandlinga Avfallsplanen Västerås stad har tagit fram ett förslag till en ny Renhållningsordning. Renhållningsordningen består av Avfallsplan samt Lokala föreskrifter om avfallshantering. Fastställelse av denna beräknas ske under våren De målområden som arbetet under den kommande perioden ska inrikta sig mot är: 1. Den totala mängden avfall och avfallets farlighet ska minska 2. De resurser som finns i avfallet ska tas till vara 3. Avfallet ska hanteras på ett säkert sätt med avseende på hälsa och miljö 4. Avfallshanteringen ska svara upp mot samhällets och kundernas krav på ekonomi, service och kvalitet 5. Mark och utrymmen som krävs för en god avfallshantering ska tryggas 6. Nedskräpningen i Västerås ska minska De delar i avfallsplanen som berör kemiska produkter och varor är främst punkterna 1, 2 och 3 ovan. Aktiviteter och åtgärder som kommer att dras igång under perioden och dess syfte beskrivs i korthet nedan: Utreda lämpliga förebyggande åtgärder riktade mot hushållens användning av kemikalier och hantering av farligt avfall. Ställa krav vid upphandlingar med syfte att bidra till att minska avfallets mängd och farlighet. 11

53 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Återkommande aktiviteter för att påverka attityder och vanor avseende återanvändning och hållbar konsumtion. Utreda hur insamling, återanvändning och återvinning av textilier kan utvecklas. Återkommande information om farligt avfall. Driva på utvecklingen och se över möjligheten till alternativa insamlingssystem för farligt avfall inklusive elektronikavfall och genomföra försök. Utforma och genomföra en kampanj om farligt avfall. Informera hushåll och fastighetsägare om farligt avfall. Delta i nationella och regionala informationskampanjer om farligt avfall Informera om och uppmuntra olika målgrupper till fastighetsnära insamling av farligt avfall inklusive elavfall I tillsynsplaneringen särskilt beakta verksamheternas hantering av farligt avfall och genom tillsyn kontrollera att farligt avfall hanteras på ett miljöriktigt sätt. Flera av punkterna ovan har en direkt koppling till kemikalieplanen. Detta förstärker arbetet och innebär att aktiviteter i form av exempelvis information tjänar dubbla syften. Handlingsplan för förorenade områden Förorenade områden är mark, vatten, sediment eller byggnader där halterna av skadliga ämnen påtagligt överskrider den lokala bakgrundshalten. Sådana områden hittar man främst i anslutning till industrier. Syftet med planen är att åtgärda de områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden. Handlingsplanen för förorenade områden utgår från miljöprogrammets fokusområde för skadliga ämnen och har följande inriktningsmål: Föroreningar i mark och sediment ska behandlas för att uppnå nivåer som inte skadar människors hälsa eller naturmiljön. Förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i luft, mark och vatten ska minska. Handlingsplanen för kemikalier handlar främst om att minska och förebygga exponering och risker för kemikalier genom att substituera och välja rätt från början, medan handlingsplanen för förorenade områden handlar om att sanera och minska risken för ytterligare spridning och exponering för farliga ämnen som redan är spridda i miljön. Handlingsplan för utomhusluft Handlingsplanen för utomhusluft antogs 2013 och ska revideras vart femte år. Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att Västerås har god luftkvalité både nu och i framtiden och att luft inte utsätter människor för obehag och sjukdomar. Det finns en tydlig koppling mellan luftfrågor och kemikaliefrågor i allmänhet då vissa kemikalier sprids genom luft. Handlingsplan för utomhusluft innehåller åtgärder kopplade till bland annat metallerna bly, nickel, kvicksilver och kadmium. Dessa är i kemikaliehandlingsplanen utpekade som lokala fokusämnen och därmed särskilt viktiga att arbeta med ur ett informationsperspektiv. Koppling mellan planerna: Användningen av lösningsmedel i verksamheter inom Västerås ska minska med fem procent per treårsperiod och ge en total minskning med 20 procent till år Trafikplanen Trafikplan 2026 strategidel är under framtagande, samrådsremissen är avslutad och handlingsplanen antas troligen i kommunfullmäktige under Liksom översiktsplanen ÖP 2026 har den målet inställt på år Trafikplanen innehåller tio strategier för en långsiktigt hållbar trafik i en attraktiv stad. I trafikplanen riktas fokus mer och mer mot de konsekvenser som bilismen har på trafiken och samhället. Trafiken på våra vägar är den främsta källan till hälsofarliga partiklar i utomhusluften. Luftföroreningar innebär stora kostnader för samhället. I den stora luftmassan vi andas finns endast en liten del luftföroreningar, men trots det ger de stora negativa effekter på människors hälsa och miljön. Trafikplanens mål om minskad andel biltrafik av den totala mängden resande, är ett steg för att minska exponeringen av luftföroreningar för människor och miljö. Trafiken är också en stor källa till föroreningar av dagvattnet som rinner ut i Västerås vattendrag och Mälaren. Föroreningarna kommer till exempel från avgaser, olja och slitage från asfalt, däck och bromsbelägg. Större utsläpp till vatten kan även ske i samband med trafikolyckor. I dagsläget saknas oftast rening av vägdagvattnet i Västerås. Rening av vägdagvatten kan ske på olika sätt, men ska i första hand ske lokalt, nära källan. I trafikplanen hänvisas till vattenplanens mål om att belastningen via dagvattnet vad gäller metaller och miljögifter ska reduceras med 20 procent till Därför föreslås inga åtgärder inom detta område i handlingsplanen för kemikalier. 3.2 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL FÖR EN GIFTFRI MILJÖ De nationella miljömålen utgörs av 16 miljökvalitetsmål, med ett tillhörande generationsmål, antagna av riksdagen med syftet att uppnå ett samhälle som är ekologiskt hållbart. Handlingsplanen för kemikalier utgår från det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Målet för en Giftfri miljö lyder: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Kemikalieinspektionen har i den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen från 2012 gjort bedömningen att det inte är möjligt att nå en Giftfri miljö till 2020 med beslutade eller planerade styrmedel. 12

54 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Strukturen i miljömålsarbetet utgår från tre nivåer, den högsta och övergripande nivån utges av Generationsmålet som innebär att det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet anger också övergripande vad miljöpolitiken ska inriktas mot, till exempel att människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan, att kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen och att konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Den andra nivån i miljömålsarbetet utgörs av de 16 miljökvalitetsmålen, som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Den tredje nivån är etappmålen som tydliggör vilka förändringar som krävs i samhället för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska uppnås. Till Giftfri miljö finns ett antal preciseringar som förtydligar innebörden av miljökvalitetsmålet och som tillsammans med etappmålen visar vilka områden riksdagen och regeringen tycker att länsstyrelser, myndigheter, kommuner och näringsliv ska prioritera. Preciseringar till Giftfri miljö: Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga. Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig. Regeringen har fastställt åtta etappmål för området farliga ämnen: 1. Utfasning av särskilt farliga ämnen 2. Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper 3. Information om farliga ämnen i varor 4. Utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler 5. Effektivare kemikalietillsyn inom EU 6. Giftfria och resurseffektiva kretslopp 7. Minska barns exponering för farliga kemikalier 8. Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag till nya etappmål inom miljömålssystemet med förslag på åtgärder och styrmedel samt förslag på hur målen kan följas upp. Förslaget skickades ut på remiss Målet för en Giftfri miljö ska nås till år För att åstadkomma detta krävs samverkan mellan samhällets alla nivåer, därför anpassas de nationella miljömålen till regional nivå i form av regionala miljömål. Ansvarig för detta är Länsstyrelsen i Västmanland. Det regionala miljömålet Giftfri miljö har i länet samma innebörd som på nationell nivå. För tillfället pågår en process hos Länsstyrelsen för att klargöra om nya regionala miljömål ska tas fram. Regeringen presenterade i november 2013 kemikaliepropositionen På väg mot en giftfri vardag plattform för kemikaliepolitiken (prop. 2013/14:39). Där redovisar regeringen en strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Propositionen omfattar bland annat insatser för att minska kemikalierisker för barn, minska riskerna med läkemedelsubstanser i miljön och tillämpningen av befintliga kemikalieregelverk. Följande insatser pekas ut för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö: Bättre kunskap och information för att förebygga risker Utfasning och substitution av särskilt farliga ämnen bör snabbas på Insatser avseende läkemedel, materialkretslopp och tillsyn Riskerna med farliga ämnen i varor behöver minska Minskad exponering via livsmedel och kosmetiska produkter Insatser inom EU och på global nivå Forskning och kunskapsuppbyggnad Nationella regler 3.3 LAGSTIFTNING OCH INTERNATIONELLT SAMARBETETE Kemikalier kan användas inom många olika funktioner i samhället och regleras inom ett brett spektrum av lagar; miljölagstiftning, arbetsmiljölagstiftning, transport av farligt gods, brandfarliga och explosiva varor, med fler. Detta avsnitt gör en övergripande beröring av den lagstiftning som finns för kemikalier som sätts på marknaden Miljöbalken Bestämmelserna i Miljöbalken (1998:808) syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. och ska tillämpas så att: 1. Människans hälsa och miljön ska skyddas mot störningar 2. Natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas 3. Den biologiska mångfalden ska bevaras 4. En god hushållning av mark och vatten ska tryggas 5. Återanvändning och återvinning ska tryggas Miljöbalkens grundläggande bestämmelser gäller likväl för kommuner, som för företag och privatpersoner. De allmänna hänsynsreglerna (2 kap) omfattar både användningen av kemiska produkter och kemikalier i varor. Hänsynsreglerna syftar till att förebygga negativa effekter på miljön. Särskilda bestämmelser om kemiska produkter, biotekniska organismer och varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt finns i 14 kapitlet. Grund för ett fungerade kemikaliearbete, med hänvisning till Miljöbalkens bestämmelser samt EU-lagstiftning, är främst fyra principer: 13

55 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Försiktighetsprincipen: innebär att risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Skyldigheten gäller alltså inte bara konstaterade skador och olägenheter, utan även att vidta åtgärder då det finns en vetenskapligt grundad misstanke om risk för att skador på människors hälsa eller miljön kan uppkomma. Förorenaren betalar: innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärderna. Substitutionsprincipen: även kallas utbytesregeln. Säger att kemiska produkter som kan ersättas av mindre farliga produkter eller tekniker, ur miljö- och hälsosynpunkt, ska bytas ut till det bättre alternativet. Principen om förebyggande åtgärder och att åtgärda vid källan: Syftar till att förebygga innan problemen uppstår. Substitutionsprincipen är bland annat en variant av detta EU-lagstiftning Eftersom begränsningar för kemikalier ofta berör handel så är lagstiftningen harmoniserad inom EU för att gälla lika inom hela den inre marknaden. De två grundläggande kemikalielagstiftningarna inom EU är klassificerings- och märkningsförordningen (CLP) och Reach som reglerar registrering, informationskrav, begränsningar och tillståndskrav för farliga ämnen. Inom områdena bekämpningsmedel, läkemedel, kosmetiska produkter och vissa varugrupper, till exempel leksaker och elektronik, finns det speciallagstiftning. Reach (Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals) är den grundläggande europeiska kemikalielagstiftningen och har som syfte att förbättra skyddet av människors hälsa och miljön genom registrering och snabbare identifiering av inneboende egenskaper hos kemiska ämnen. Reach berör alla som tillverkar, importerar eller hanterar kemikalier i alla EU-länder. Kopplat till Reach-förordningen finns kandidatförteckningen som listar ämnen som identifierats som särskilt farliga, mer om denna i bilaga 3. EU:s CLP-förordning (Classification, Labelling and Packaging of substances and mixtures) reglerar klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och kemiska produkter. Förordningen gäller i hela den europeiska unionen och har som syfte att harmonisera märkningsregler i alla medlemsländer. Genom CLP genomför EU-länderna den globala konventionen GHS (Globally Harmonised System) om klassificering och märkning av kemikalier. Förordningen börjar gälla fullt ut den 1 juni 2015 och ersätter då Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS (2005:7). I november 2013 beslutades EU:s sjunde miljöhandlingsprogram som kommer att utgöra grunden för utvecklingen av EU:s miljöpolitik fram till Senast 2018 ska EU-kommissionen presentera en gemensam strategi för en giftfri miljö med åtgärder för att minimera exponeringen för hormonstörande ämnen, säkerställa att nanomaterial och material med liknande egenskaper hanteras säkert, hantera kombinationseffekter av farliga ämnen i lagstiftningen samt minimera exponering för kemikalier i varor. Särskilt importerade varor ska beaktas, liksom att åstadkomma giftfria materialkretslopp och minska exponeringen för farliga ämnen i inomhusmiljön Internationellt På internationell nivå har kemikaliefrågorna blivit alltmer aktuella, främst utifrån den globala handeln. Internationellt samarbete är en viktig byggsten för att minska riskerna med kemikalier, och det finns idag konventioner inom kemikalieområdet som reglerar POPs (persistenta organiska miljögifter), kvicksilver och för informationsutbyte vid import/export av farliga kemikalier (PIC). Den globala kemikaliestrategin, SAICM, är en global överenskommelse och forum för samverkan mellan olika aktörer som är intresserade av att uppnå en säker kemikaliehantering. Kemikaliestrategin syftar till att följa upp och driva på för att uppnå målet från World summit 2002, att senast år 2020 ska kemikalier produceras och användas på ett sådant sätt att skadliga effekter på människors hälsa och miljön blir så begränsade som möjligt. UNEP, FN:s miljöprogram, samordnar utvecklingen av globala miljöprogram och stödjer arbetet med att bygga upp miljöarbetet i utvecklingsregioner. Sedan 2009 bedriver programmet det så kallade CiP-projektet som syftar till att utveckla globala riktlinjer för hur informationen i varukedjan, från tillverkare till konsumenter och sist avfallsledet, ska förbättras gällande vilka ämnen som finns i varor. Hittills har projektet prioriterat fyra produktgrupper; leksaker, elektronik, textilier och byggprodukter. 14

56 Västerås stads handlingsplan för kemikalier KEMIKALIEINSPEKTIONENS HANDLINGSPLAN FÖR EN GIFTFRI VARDAG Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och arbetar nationellt och inom EU för att minska riskerna med farliga kemikalier. Ett verktyg i arbetet för ett säkert kemikaliesamhälle är Kemikalieinspektionens handlingsplan för en giftfri vardag - Skydda barnen bättre. Handlingsplanen är framtagen på uppdrag av regeringen och ska mellan åren lägga fokus på barn- och unga med målsättningen att minska exponeringen för farliga kemikalier i vardagen. År 2014 beslutade regeringen att förlänga handlingsplanen fram till år Kemikalieinspektionen anser att tillämpning och utveckling av EU:s kemikalieregler är det enskilt viktigaste området för att få till stånd en effektiv och förebyggande kemikaliekontroll. Utöver detta pekas farliga ämnen i konsumentvaror är fortsatt prioriterat. Tillsynen bör i vissa projekt kompletteras med andra åtgärder för att genom ett helhetsgrepp få ökat genomslag i samhället. Speciella satsningar på: hormonstörande ämnen Högfluorerade ämnen Allergiframkallande ämnen Handlingsplanen lyfter fram ett antal varu- och produktgrupper i vår vardag där vi riskerar att utsättas för farliga ämnen: Kemiska produkter Kosmetiska och hygieniska produkter Byggvaror och byggmaterial Kläder och andra textilier Elektronik, elektriska apparater och verktyg Leksaker Bekämpningsmedel Förorening av livsmedel och dricksvatten 15

57 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Utgångsläget för kemikaliearbetet i Västerås Den lokala situationen är på många sätt lik den nationella. Kemikalier sprids från många olika typer av mänskliga verksamheter. Den gamla tidens kemikalieutsläpp kom till största del från punktutsläpp från industrier. Miljöföroreningar i dagens samhälle består, förutom av industrins utsläpp, även av kemiska ämnen som kommer av konsumtionen av kemikalier och konsumentvaror i våra hem och andra miljöer där människor vistas. Avsnittet beskriver utgångsläget för Västerås stads arbete med kemikalier i den egna verksamheten, förvaltningar och bolag, liksom möjligheterna att påverka andra aktörers användning inom Västerås kommun. 4.1 Användning av kemikalier inom den egna verksamheten Västerås stad ansvarar för att förskolor, skolor, vård och omsorg till äldre, bibliotek, gator, parker, sophämtning, vatten och värme, samt mycket mer, finns i Västerås. De verksamheter som har vana av att hantera kemiska produkter, såsom processkemikalier, har till stor del god kontroll. Dels genom att verksamheterna har sett till att ha en förteckning över vilka kemikalier som används, men även att användningen har setts över för att minska risken för miljö- och hälsoskador. Vafab och Mälarenergi är exempel på verksamheter inom Västerås stad som redan idag har system för detta. Stadens användning av varor och vissa kemiska produkter, såsom städkemikalier, behöver dock förbättras gällande hanteringsrutiner och vilka varor som köps in. Stadens verksamheter bidrar till spridningen av farliga ämnen, dels genom användning av kemiska produkter men även genom användningen av varor som innehåller farliga ämnen. Kontrollen av vad som köps in till Västerås stad är i vissa fall bristfällig och utrymme för förbättring finns. I dagsläget är det i många fall inte känt vad de produkter och varor som köps in till stadens verksamheter innehåller. Det gäller såväl vid kravspecificering, som uppföljning, av upphandlingar. För att kunna ställa relevanta kemikaliekrav i upphandlingar behöver kompetensen inom området stärkas. Det är viktigt att Västerås stad inser sin del i kemikalieproblematiken. Även om utsläpp från kemikalieanvändning inte alltid syns direkt i den närliggande miljön bidrar stadens användning till att koncentrationerna av kemikalier ökar. Det arbete som görs i staden finns utförligare beskrivet i förstudien Giftfritt Västerås Användning av kemikalier inom Västerås kommun Flödet av kemikalier i Västerås miljö är diffus och härstammar från flera olika källor. I egenskap av gammal industristad har miljön i staden präglats av de verksamheter som tidigare bedrevs. Ytbehandlingsverksamheter, metallbearbetning och gjuterier har bidragit till att det idag finns en rad kemiska ämnen som hittas i miljön, bland annat grundämnena bly, koppar och zink. Sådana ämnen riskerar att förorena områden och därigenom fortsätta påverka miljön negativt under mycket lång tid genom att många ämnen bryts ner och bidrar till oförutsägbara spridnings- och omvandlingsprocesser. Kemikalieinspektionen samt Stockholms stads miljöförvaltning slår fast att de utsläppskällor som dominerar miljöpåverkan i form av kemikalieutsläpp är vägtrafik, byggprodukter och konsumentvaror. Uppemot av de kemikalier som hittas i miljön är kemikalier som samhället använder varje dag. Det finns inga skäl att tro att spridningen skulle vara annorlunda i Västerås. Den värld vi människor lever i är i ständig utveckling och det sätt som vi har valt att leva våra liv på, där trender i kläder, inredning och teknik hela tiden ändras, vilket bidrar till att den enskilda konsumenten idag har en aktiv roll i den spridning av farliga ämnen som sker i samhället. En ökad efterfrågan på produkter och varor har bland annat fått som resultat att farliga ämnen hittas lite varstans i människors vardag. Sedan 1950-talet har den årliga kemikalieanvändningen i världen ökat från sju miljoner ton per år till 400 miljoner ton, och FN konstaterar att kemikalieproduktionen är starkt kopplad till världsekonomin och vår livsstil med ökad konsumtion av varor. Det syns bland annat i det slam och det vatten de kommunala reningsverken producerar. Mycket tyder på att det är konsumentvaror och andra typer av produkter som används i människors hem som är en del av källan till exponering och utsläpp av kemikalier till miljön. Stockholms stad har i en studie kartlagt förekomsten av ämnen som påträffas i några av de vanligaste konsumentprodukterna, till exempel triklosan i tandkräm, bromerande flamskyddsmedel i textilier och möbler, silver i tvättmaskiner m.m. Studien visar att miljön i Stockholm kontinuerligt tillförs en rad av de undersökta ämnena. Stadens invånare bidrar också till spridning av kemikalier genom transporter. I Västerås är bilen ett av de vanligaste transportmedlen, med ca personbilar och ca lastbilar registrerade. Till dessa bör även de uppemot fordon som varje dygn trafikerar E18 på väg genom 16

58 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Västerås inkluderas. Utöver transport på vägar är båten ett vanligt fortskaffningsmedel i Västerås. Alla dessa transporter ger upphov till föroreningar till luft, mark och vatten. Kemikalieanvändning i form av bilvårdsmedel, drivmedelsanvändning, oljor, asfalt, farliga båtbottenfärger som målas på skrovet för att hålla mikroorganismer borta, och mycket mer riskerar att förorena vår mark, vårt grund- och dagvatten, och så småningom Mälaren. Industri Utflöde Sjukhus Avlopp Avloppsreningsverk Miljö Slam Hushåll Figur 1 Exempel på diffus spridning av kemikalier till vatten ( naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/ pdf) Bekämpningsmedel används inom bland annat lantbruk, fastighetsskötsel och av hushållen för att förebygga eller motverka skadedjur, ogräs och svampangrepp på blommor, grönsaksodlingar eller egendom. Förutom de direkta hälsoriskerna för användaren kan resultatet av användningen bli att dagvatten och grundvatten förorenas. Den senaste tiden har användningen av så kallade biocider, till exempel silverjoner, ökat i en mängd vardagsvaror. Allt från träningskläder, skor, köksredskap, tapeter, mattor m.m. säljs med antibakteriell funktion. Tyvärr med resultatet att ämnena förr eller senare hamnar i Mälaren. Västerås stad har som kommun ett ansvar gentemot invånarna. För att minska spridningen av farliga ämnen till Västeråsmiljön måste Västerås stad inta en aktiv roll för att påverka invånarnas vilja och möjlighet att göra kloka val som bidrar till att minska onödig användning av kemikalier och minskar kemiska risker. Gentemot invånarna och verksamheter som bedrivs i kommunen är informationsinsatser samt ett aktivt tillsynsarbete de främsta redskapen. Kommunen har också ett ansvar att ha ett eget aktivt arbete, till exempel genom att arbeta internt med kemikaliefrågor inom kommunens roll som arbetsgivare, tillhandahållare av samhällsservice (till exempel i form av förskolor, skolor, äldreboenden, fastigheter) och i rollen som stadsplanerare och förvaltare (fastighetsunderhåll, insamling av avfall, skötsel av vägar och så vidare). 17

59 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Handlingsplanens prioriteringar I det här kapitlet redogörs för de prioriteringar som ska genomsyra stadens kemikaliearbete de närmaste åren. Prioriteringarna återspeglas i handlingsplanens mål och åtgärder. Den grundläggande principen i allt kemikaliearbete är att förebygga att kemiska ämnen orsakar skada på människor eller miljö. I arbetet med att minska riskerna med farliga ämnen är barn och ungdomar särskilt viktiga. Barn och ungdomar är mer sårbara än vuxna för påverkan från farliga ämnen, bland annat eftersom deras utveckling är beroende av komplexa hormonella system. När vi är särskilt rädda om våra barn och ungdomar innebär det ofta att vi även skyddar vuxna från farliga ämnen i vardagsmiljön. 5.1 PRIORITERADE VARU- OCH PRODUKTGRUPPER De varu- och produktgrupper som är prioriterade i handlingsplanen är utvalda eftersom de är konsumenttillgängliga genom att de lätt går att köpa i butik. Grupperna är också utvalda då de används inom Västerås stads verksamheter samt i många fall upphandlas till staden. Ytterligare en viktig aspekt är att varu- och produktgrupperna är utpekade av Kemikalieinspektionen, Miljömålsberedningen och Regeringen som särskilt viktiga att arbeta med. Följande varu- och produktgrupper är prioriterade i Västerås stads kemikaliehandlingsplan: Kemiska produkter Hygieniska produkter Byggprodukter Textilier Elektriska och elektroniska produkter Leksaker och annan utrustning riktad till barn Bekämpningsmedel Läkemedel Inredning Kemiska produkter Kemiska produkter utgörs i de flesta fall av produkter som användaren vet innehåller kemiska ämnen. Många av dem har en märkning som indikerar vilka risker det finns med användandet, till exempel att de är miljöfarliga, frätande eller giftiga. I avfallsledet samlas dessa in och tas omhand som farligt avfall. Exempel på kemiska produkter är städprodukter, lösningsmedel och tändvätska. Kemiska produkter förekommer i hög grad inom Västerås stads verksamheter. Det gäller allt från städkemikalier, limmer och tvättmedel till industrikemikalier. Hygieniska produkter Tvål, våtservetter, tand- och hudkrämer är exempel på hygieniska produkter som är vanligt förekommande hos hushållen, och som också är vanliga inom kommunens verksamheter. Förskolor och skolor är ofta flitiga användare av dessa produkter för att till exempel minska smittspridning. Utmärkande för produkterna är att de används direkt på huden eller i munnen. Hygieniska produkter består av kemiska ämnen som uppfyller syftet med produkten, till exempel lösa upp fett och smuts, men de kan även innehålla andra kemiska ämnen så som parfymämnen för att ge god lukt, färgämnen och konserveringsmedel. Rester av till exempel schampo, hårfärg och tandkräm spolas ut i avloppet och passerar via reningsverket ut i Mälaren. En del ämnen bryts inte ner utan finns kvar och gör skada länge i naturen. Byggprodukter Till byggprodukter räknas både byggvaror som golv och fönster, liksom kemiska produkter; exempelvis färg och fogmassa. Byggprodukter och byggnader har en stor miljöpåverkan. De material som används kan påverka miljön när kemiska ämnen i dem utsöndras, och inomhusmiljön för de som vistas i byggnader. Byggprodukter har en miljöpåverkan under flera skeden av livscykeln; vid framtagning av råvaror, i samband med att människor bor i byggnader, vid hantering av restprodukter från ombyggnad och vid rivning (avfall). Ofta är det inte känt om eller hur ämnen avgår från materialen eller vilka effekter de kan ha på människors hälsa eller i miljön. De stora materialvolymerna samt byggnaders långa livslängd ökar risken för att byggprodukter kan påverka människors hälsa och miljön negativt. Textilier Kläder och andra textilier kan innehålla många sorters kemiska ämnen, de kan till exempel vara flamsäkrade med bromerande flamskyddsmedel, vattenavvisande med PFOS (Perfluorooktansulfonat) eller luktsäkra med antibakteriella ämnen. Förutom att ge textilierna en funktion används kemiska ämnen också vid tillverkningen. Kemiska ämnen i textilier kan läcka ut vid användningen. Det innebär att personen som har tyget mot sin hud exponeras, att de kemiska ämnena kommer till våra reningsverk vid tvättning och att de samlas i damm och inomhusluft. 18

60 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Elektriska och elektroniska produkter Elektriska och elektroniska produkter, såsom tv-apparater, datorer, mobiltelefoner, batteridrivna leksaker m.m. finns i alla människors vardag, både i hemmen och på arbetsplatserna och skola/förskola. Hemelektronik av den här typen innehåller hundratals olika sorters kemiska ämnen, till exempel i lödpunkter och plastdetaljer. När apparaterna används och blir varma avdunstar kemiska ämnen vilket ökar risken för att människor utsätts för dem. Det finns en miljövinst i att återvinna gamla elektriska apparater, främst pga. innehållet av metaller. Detta innebär dock att människor som arbetar med återvinning exponeras. Vid felaktig återvinning kan det även innebära att miljön exponeras. Leksaker och annan utrustning riktad till barn Barn omgärdas av många olika produkter som i sin tur kan innehålla många olika kemiska ämnen. I de flesta barns vardag, både hemma och i skola/förskola, finns det allt från barnvagnar och kläder, till nappflaskor, skor, leksaker, smycken och sängkläder. Dessa varor kan vara tillverkade av t.ex. plast, trä, metall, gummi, textil eller papper. Plast och gummi kan till exempel innehålla ftalater, textil kan bland annat innehålla flamskyddsmedel. Leksaker kan även innehålla färg och doftämnen som är allergiframkallande. Då barn är en grupp i samhället som är särskilt utsatta för kemikalier pga. sin storlek och känslighet, är de särskilt prioriterade i kemikaliehandlingsplanen. Bekämpningsmedel Med bekämpningsmedel avses en produkt eller en organism som är avsedd eller särskilt framställd för att förebygga eller motverka att skadedjur, ogräs och svampar skapar problem för människors hälsa eller skadar egendom. Bekämpningsmedel tillhör kategorin kemiska produkter men har fått en extra betydande roll eftersom syftet är att produkten ska vara giftig för levande organismer och användningen innebär därför särskilda risker för människors hälsa och för miljön. Ett bekämpningsmedel måste vara godkänt av Kemikalieinspektionen för att få säljas i Sverige. Läkemedel Läkemedel är av stor betydelse för människors liv och hälsa, detta har bidragit till att användningen av läkemedel i världen har ökat, både för människor och djur, med tre till fem procent varje år, vilket i sin tur har haft konsekvensen att förekomsten av läkemedelsrester i vattenmiljöer är ett växande problem. Västerås stad som organisation hanterar en väldigt liten mängd läkemedel, den största användningen sker i hushållen. Läkemedel är designade att vara svårnedbrytbara, det innebär att även när de har fullföljt sitt syfte i människokroppen kan flera av de aktiva substanserna följa med urin och avföring ut via avloppsvatten till avloppsreningsverk och hamna i recipienter, dricksvatten och slam. Reningsverket kan bara till viss del avlägsna läkemedelsrester från avloppsvattnet. Inredning Människors hem och arbetsplatser består till stor del av möbler och annan inredning. Den här typen av varor består oftast av trä, plast och textil, material som ofta innehåller flera olika sorters kemikalier. Genom att ämnena i vissa fall kan avgå till luft och spridas med partiklar kan människor som vistas i lokalerna exponeras för kemikalierna. I avfallsskedet kan farliga ämnen i inredning ha en miljö- och hälsoeffekt genom urlakning och därigenom spridning till miljön via vatten och luft. 5.2 PRIORITERADE KEMISKA ÄMNEN Västerås stads kemikaliearbete kräver att det finns tydliga riktlinjer för prioritering av ämnen. Prioritering av kemikalier har delvis gjorts genom att använda egenskapskriterier, och delvis utifrån att peka ut specifika ämnen. Exempel på egenskaper hos ämnen som har prioriterats är cancer- och allergiframkallande, miljöfarliga, hormonstörande och ämnen som skadar fortplantningen. Listor som utgår från egenskapskriterier lämpar sig bäst i verksamhetsområden såsom upphandling, byggande och den egna kemikaliehanteringen. Listor med utpekade ämnen i handlingsplanen kallat lokala fokusämnen, lämpar sig bäst vid informationsspridning till invånare och verksamheter. Urval av kemiska ämnen har skett utifrån utpekade farliga ämnen i Kemikalieinspektionens PRIO-databas, kandidatförteckningen och SIN-listan. Ämnen i PRIOdatabasen är ämnen som omfattas av riksdagens miljömål Giftfri miljö. Målsättningen både på nationell och lokal nivå är att användningen av dessa ämnen på sikt ska upphöra eller ske på ett säkrare sätt än vad som sker idag. Urvalet har resulterat i tre listor: PRIO-databasens utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen: Ska användas som grund i stadens eget substitutionsarbete. Bygger på de ämnen som av Kemikalieinspektionen är utpekade som utfasningsämnen samt prioriterade riskminskningsämnen. Listan uppdateras av Kemikalieinspektionen och används av alla stadens förvaltningar och bolag. Utfasningslista: Används för att ställa krav på leverantörer vid stadens upphandlingar av varor och tjänster. Utfasningslistan består av kandidatförteckningens ämnen (se bilaga 3), samt SIN-listans hormonstörande ämnen (se bilaga 3). Listan uppdateras löpande och används av upphandlingsenheten. Lokala fokusämnen: Ska ligga till grund för stadens informationsarbete mot invånarna, samt en möjlighet att prioritera i tillsynsarbetet. Listan revideras i samband med handlingsplanens revidering. För egenskapskriterier se bilaga 3. 19

61 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Mål och åtgärder Kapitlet ger inledningsvis en beskrivning av handlingsplanens mål och målstruktur (6.1). Därefter presenteras en översikt över mål och åtgärder (6.2), samt kortfattade beskrivningar av respektive åtgärd (6.3). Handlingsplanen innehåller åtgärder inom de områden som Västerås stad har störst rådighet över och möjlighet att påverka i önskad riktning: Stadens egen användning av kemikalier Ställa kemikaliekrav i upphandling av varor och tjänster Tillsyn och myndighetsutövning Information till invånare och lokala företag Ökad samverkan mellan olika aktörer Kemikaliehandlingsplanens mål och åtgärder avgränsas mot de områden som berörs av stadens andra handlingsplaner, till exempel förorenade områden, farligt avfall, dricksvatten och luftfrågor (1.3). Utöver det berör handlingsplanen inte heller området livsmedel. 6.1 KEMIKALIEHANDLINGSPLANENS MÅL Kemikaliehandlingsplanens målstruktur är uppbyggd med sex stycken inriktningsmål, till varje inriktningsmål hör ett eller flera effektmål. Inriktningsmål anger vilken inriktning arbetet ska ha inom olika områden i kommunen. Effektmålen anger på ett mer konkret sätt vad det är som ska uppnås, vilken är effekten. I de fall det saknas effektmål till inriktningsmålet beror det på att det har varit svårt att hitta mätbara mål som går att följa upp, främst på grund av att det råder brist på kunskap och information inom kemikalieområdet. Effektmålen i kemikaliehandlingsplanen blir därför i hög grad åtgärdsinriktade. Handlingsplanens mål och åtgärder har sin grund i miljöprogrammets inriktningsmål, kopplat till fokusområdet för skadliga ämnen: Förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i luft, mark och vatten ska minska Kemikaliehandlingsplanens inriktningsmål: 1. Den totala mängden särskilt farliga ämnen ska minska 2. Exponeringen för farliga ämnen ska minska 3. Konsumenters kunskap om kemikalier ska öka 4. Öka informationen och tillsynen av verksamheter med inriktning på kemikalier i varor och produkter 5. Öka Västerås stads samverkan med andra aktörer i samhället 6. Öka samverkan mellan Västerås stads förvaltningar och bolag Kemikaliehandlingsplanens effektmål: 1. Samtliga förvaltningar och bolag ska vid utgången av år 2016 ha genomfört en inventering och dokumentering av klassificerade kemikalier 2. Samtliga förvaltningar och bolag ska under år 2016 ha påbörjat utfasning av utfasningsämnen enligt kriterierna i PRIO-databasen 3. Vid utgången av 2019 ska alla Västerås stads byggnader vara fria från kvicksilverhaltiga komponenter samt PCB-fogar 4. Senast år 2019 ska kemikaliekrav tillämpas vid samtliga upphandlingar av de av handlingsplanen utpekade prioriterade varu- och produktgrupperna 5. År 2017 ska det ha genomförts uppföljning med avseende på kemikaliekrav på minst 20 procent av dessa upphandlingar 6. Senast 2016 ska 100 procent av alla byggprodukter vid all ny- och ombyggnation utförd av staden registreras i upphandlat produktvalssystem 7. Minst en giftfri förskola ska ha projekterats och byggts innan Västerås stad ska genomföra 20 st. informationsinsatser om kemikalier i varor avsedda för privatpersoner till Genomföra tio stycken tillsynsprojekt fram till år 2020 med inriktning på varor avsedda för privatpersoner 10. Samverkan är initierad med alla identifierade aktörer 6.2 ÖVERSIKT ÖVER MÅL OCH ÅTGÄRDER I tabellen nedan ges en översikt över mål och åtgärder. För varje åtgärd redovisas en grov tidplan för när åtgärden ska genomföras. För åtgärder som genomförs under ett visst år eller en begränsad tidsperiod anges ett årtal. För åtgärder som ska genomföras minst en gång per år anges i tidplanen Löpande. För varje åtgärd redovisas vilken organisation som har huvudansvar för genomförandet av åtgärden. Detta kan även innebära i samråd eller samarbete med andra organisationer, vilket anges. Huvudansvaret kan innebära att initiera arbetet, för att sedan lämna över resterande delar av åtgärden för att genomföras av en annan. För varje åtgärd har även en översiktlig bedömning av resursbehovet för genomförandet av åtgärden gjorts. Varje enskild förvaltning och bolag ansvarar själv för att hantera resursbehovet. 20

62 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Övergripande stöd till genomförandet av handlingsplanen Åtgärd Påbörjat Avslutat Huvudansvar Medansvar Samverkan Resurs En kemikalie-samordnare anställs 2015 MKN 750 Tkr per år Genomförande av kommunikationsplan 2015 Kemikaliesamordnaren Alla 100 Tkr Årliga seminarietillfällen med syftet att öka kunskapen hos stadens politiker och tjänstemän Kemikaliesamordnaren Alla 200 Tkr Reviderad handlingsplan för kemikalier tas fram Kemikaliesamordnaren Alla Inom budget för kem.sam. Inriktningsmål 1 - Den totala mängden särskilt farliga ämnen ska minska Effektmål: Samtliga förvaltningar och bolag ska vid utgången av år 2016 ha genomfört en inventering och dokumentering av klassificerade kemikalier Samtliga förvaltningar och bolag ska under år 2016 ha påbörjat utfasning av utfasningsämnen enligt kriterierna i PRIO-databasen Vid utgången av 2019 ska alla Västerås stads byggnader vara fria från kvicksilverhaltiga komponenter samt PCB-fogar Senast år 2019 ska kemikaliekrav tillämpas vid samtliga upphandlingar av de av handlingsplanen utpekade prioriterade varu- och produktgrupperna År 2017 ska det ha genomförts uppföljning med avseende på kemikaliekrav på minst 20 % av dessa upphandlingar Åtgärd Påbörjat Avslutat Huvudansvar Medansvar Samverkan Resurs 1.1 Stadens alla bolag och förvaltningar ska dokumentera alla klassificerade kemikalier i den egna verksamheten 2016 Alla Kemikaliesamordnaren 500 Tkr 1.2 Stadens alla bolag och förvaltningar ska fasa ut utfasningsämnen enligt PRIO-databasen, om det inte går att visa att produkten inte går att byta ut Alla Kemikaliesamordnaren 200 Tkr 21

63 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Inriktningsmål 1 - Den totala mängden särskilt farliga ämnen ska minska Åtgärd Påbörjat Avslutat Huvudansvar Medansvar Samverkan Resurs 1.3 Stadens alla bolag och förvaltningar ska redovisa en plan för utbyte av utfasningsämnen i verksamheten 2016 Alla Kemikaliesamordnaren 100 Tkr 1.4 Användning av prioriterade riskminskningsämnen ska särskilt motiveras och så långt som möjligt bytas ut Alla 100 Tkr 1.5 Utvärdera, och köpa in, system för dokumentering av klassificerade kemikalier 2015 Kemikaliesamordnaren KoS 100 Tkr per år, delas mellan alla förvaltn 1.6 I form av ett pilotprojekt stödja skolor och förskolor att genomföra åtgärderna 1.1. till BUN 150 Tkr 1.7 Inventera och byta ut termometrar och andra produkter innehållande kvicksilver i skolor och äldreomsorg 2020 BUN proaros MKN, Landstinget Inom ram för ordinarie budget 1.8 Byta ut kvicksilver-innehållande komponenter i stadens inventerade byggnader 1.9 Avlägsna PCB-fogar i stadens byggnader 1.10 Inventera andra PCB-haltiga produkter med syftet att produkterna ska avlägsnas 2020 FN Mimer Inom ram för ordinarie budget 2016 FN Mimer, ME MKN Inom ram för ordinarie budget 2019 FN Mimer, ME MKN 50 Tkr 22

64 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Inriktningsmål 1 - Den totala mängden särskilt farliga ämnen ska minska Åtgärd Påbörjat Avslutat Huvudansvar Medansvar Samverkan Resurs 1.11 Ta fram specifika kemikaliekrav (produkt/vara) och tillämpa vid upphandling av de av staden prioriterade varu- och produktgrupperna (kemiska produkter, hygeniska produkter, byggprodukter, textilier, elektriska och elektroniska produkter, leksaker och annan utrustning i barns vardag, inredning, bekämpningsmedel, läkemedel) KoS Upphandlande förvaltning 150 Tkr per år 1.12 Ta fram övergripande kemikaliekrav (leverantör) för användning vid upphandling av varor och produkter KoS Upphandlande förvaltning 100 Tkr per år 1.13 Ta fram specifika kemikaliekrav och tillämpa på tjänster/ utförande entreprenader och mark/byggentreprenörer KoS Upphandlande förvaltning 150 Tkr per år 1.14 Ha rutiner för systematisk uppföljning av ställda miljöoch kemikaliekrav KoS Upphandlande förvaltning 100 Tkr per år 1.15 Granska och revidera utbudet i beställarstödet för att styra mot en minskad användning av miljö- och hälsoskadliga kemikalier 1.16 Använda miljömärkningsfunktionen i beställarstödet (VIP) 1.17 Utbildning i beställarstödet (VIP)och kunskap om hur man väljer/hittar miljöanpassade produkter KoS SK 50 Tkr KoS 50 Tkr Löpande KoS 50 Tkr per år 23

65 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Inriktningsmål 2 - Exponeringen för farliga ämnen ska minska Effektmål: Senast 2016 ska 100 procent av alla byggprodukter vid all ny- och ombyggnation utförd av staden registreras i upphandlat produktvalssystem Minst en giftfri förskola ska ha projekterats och byggts innan 2018 Åtgärd Påbörjat Avslutat Huvudansvar Medansvar Samverkan Resurs 2.1 Pilotprojekt med syftet att inventera förskolor med avseende på inredning och utrustnings innehåll av farliga kemikalier 2.2 Inventera befintliga förskolor avseende inredning och utrustning i den dagliga verksamheten, med målet giftfri förskola 2.3 Undersöka eventuella risker med konstgräsplaner och annat material i barns idrotts- och lekmiljöer 2.4 Informera om miljö- och konsumentnämndens riktlinjer för spridning av ogräsmedel på hårdgjorda ytor i staden 2.5 Produktvalssystem för byggprodukters kemikalieinnehåll ska användas vid ny- och ombyggnation av fastigheter 2.6 Staden ska bygga giftfria förskolor med avseende på innehåll av farliga ämnen i byggprodukter Pilotprojekt ska genomföras och vara klart Verka för att utveckla, och testa, ny teknik för avloppsrening med syftet att minska mängden farliga kemikalier i Mälaren och uppkommet slam 2015 BUN 250 Tkr BUN 1 Mkr TN FN, KIFN KoS, MKN, BUN 200 Tkr-300 Tkr 2015 MKN 10 Tkr FN Mimer KoS 100 Tkr per år FN Mimer KoS 1 Mkr ME 200 Tkr 24

66 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Inriktningsmål 3 - Konsumenters kunskap om kemikalier ska öka Effektmål: Västerås stad ska genomföra 20 st. informationsinsatser om kemikalier i varor avsedda för privatpersoner till 2020 Åtgärd Påbörjat Avslutat Huvudansvar Medansvar Samverkan Resurs 3.1 Informationsinsatser med syftet att minska hushållens användning av bekämpningsmedel Löpande MKN Vafab, FN, Mimer Inom ram för ordinarie budget 3.2 Kampanj med inriktning på farligt avfall som uppkommer i samband med fritidsbåtsanvändandet 2020 Vafab KIFN 250 Tkr 3.3 Gemensamma aktiviteter med syftet att sprida kunskap till invånarna om kemikalier i varor och produkter Löpande MKN Vafab, Mimer, BUN, ME 20 Tkr per förvalt/bolag 3.4 Information till allmänheten genom att bland annat erbjuda studiebesök och skolinformation, med syftet att informera om farligt avfall och kemikalier i avloppet Löpande ME Vafab Inom ram för ordinarie budget 3.5 Enkätundersökning med syftet att utreda konsumenters kunskap och attityder till kemikalier 2015 samt 2018 MKN 50 Tkr Vid två tillfällen 25

67 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Inriktningsmål 4 Öka informationen och tillsynen av verksamheter med inriktning på kemikalier i varor och produkter Effektmål: Genomföra tio stycken tillsynsprojekt fram till år 2020 med inriktning på varor avsedda för privatpersoner Åtgärd Påbörjat Avslutat Huvudansvar Medansvar Samverkan Resurs 4.1 Tillsynsbesök på skolor med inriktning på kemikalier som används i undervisningen 4.2 Genomföra frukostseminarier för butiker och verksamheter med inriktning på kemikalielagstiftning 4.3 Kontinuerlig tillsyn på miljöfarliga verksamheters kemikaliehantering 4.4 Återkommande tillsynsarbete inriktat mot varor 4.5 Projekt båtbottenfärger 4.6 Kontroll av kemiska produkter i butik 4.7 Uppströmsarbete med syftet att kartlägga, granska och minska användningen av PRIO-ämnen hos A- och B- verksamheter 2016 MKN Inom ram för ordinarie budget Löpande MKN 10 Tkr per år Löpande MKN Inom ram för ordinarie budget Löpande MKN Inom ram för ordinarie budget MKN KIFN Inom ram för ordinarie budget 2018 MKN Inom ram för ordinarie budget 2015 ME MKN Inom ram för ordinarie budget 26

68 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Inriktningsmål 5 - Öka Västerås stads samverkan med andra aktörer i samhället Åtgärd Påbörjat Avslutat Huvudansvar Medansvar Samverkan Resurs 5.1 Aktiv samverkan med andra kommuner med syftet att dela erfarenheter och kunskap Löpande Kemikaliesamordnaren Inom budget för kem.sam. 5.2 Samverka med Landstinget i Västmanland med målet att minska förekomsten av läkemedelsrester i miljön Löpande SK ME Äldrenämnden, TN 100 Tkr 5.3 Samverka med Kemikalieinspektionen i tillsyns- och informationsprojekt Löpande MKN Inom ram för ordinarie budget Löpande 5.4 Samverka med Länsstyrelsen i Västmanland gällande kunskapsutbyte och miljöövervakning Kemikaliesamordnaren ME Inom budget för kem.sam. Inriktningsmål 6 - Öka samverkan inom koncernen Västerås stad Åtgärd Påbörjat Avslutat Huvudansvar Medansvar Samverkan Resurs 6.1 Öka samverkan mellan stadens förvaltningar och bolag Löpande SK 50 Tkr 6.2 En kemikaliegrupp bestående av representanter från stadens bolag och förvaltningar ska bildas 2015 Kemikaliesamordnaren ME, MKN, Vafab, TIF, TN, BUF, ProAros, Mälarhamnar, KIFN, Flygplatsen 10 Tkr per år 6.3 Upprätta en rutin för hur information ska spridas i koncernen 2015 Kemikaliesamordnaren Inom budget för kem.sam. 27

69 Västerås stads handlingsplan för kemikalier BESKRIVNING AV MÅL OCH ÅTGÄRDER Nedan ges en kort beskrivning av handlingsplanens åtgärder. Stöd till Genomförande av kemikaliehandlingsplanen Åtgärder: En kemikaliesamordnare anställs 2015 En kommunikationsplan genomförs Årliga seminarietillfällen med syftet att öka kunskapen inom staden genomförs En reviderad handlingsplan för kemikalier tas fram för beslut senast 2019 KEMIKALIESAMORDNARE För att genomföra kemikaliehandlingsplanen behövs samordning inom staden och uppföljning av de åtgärder som ingår i planen. En kemikaliesamordnare anställs med följande huvudsakliga arbetsuppgifter: Sammankallande funktion för stadens kemikaliegrupp, åtgärd 6.2 Utveckla det strategiska arbetet med kemikalier i staden, till exempel framtagande av förslag till riktlinjer för användning av kemikalier Uppföljning av handlingsplanen Projektledaransvar för vissa projekt och åtgärder som ingår i handlingsplanen Driva på kemikaliefrågorna inom staden, bland annat genom att delta i planering och genomförande av årliga seminarier (se nedan) Samverka med andra kommuner samt länsstyrelsen med syfte att bygga upp kunskap och dela erfarenheter Samordnarrollen är en heltidstjänst som lokaliseras till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen då förvaltningen har kunskap och erfarenhet inom kemikalieområdet. Kommunicering av handlingsplanen Kemikaliehandlingsplanen behöver vara känd i och utanför organisationen. Genomförandet av kommunikationsplanen är en viktig del i att kommunicera handlingsplanen inom förvaltningar och bolag samt till invånarna. Årliga seminarietillfällen Seminarietillfällen anordnas årligen för stadens politiker och tjänstemän med syfte att dels diskutera handlingsplanens genomförande, men också sprida information och öka kunskapen inom staden och ge tyngd åt kemikaliefrågan. Revidering av kemikaliehandlingsplanen Handlingsplanen för kemikalier gäller perioden För att ha en färdig och godkänd handlingsplan innan perioden är slut krävs det att arbetet med att ta fram en reviderad plan påbörjas innan perioden för den föregående handlingsplanen löper ut. Inriktningsmål 1 - Den totala mängden särskilt farliga ämnen ska minska Effektmål: Samtliga förvaltningar och bolag ska vid utgången av år 2016 ha genomfört en inventering och dokumentering av klassificerade kemikalier Samtliga förvaltningar och bolag ska under år 2016 ha påbörjat utfasning av utfasningsämnen enligt kriterierna i PRIO-databasen Vid utgången av 2019 ska alla Västerås stads byggnader vara fria från kvicksilverhaltiga komponenter samt PCB-fogar Senast år 2019 ska kemikaliekrav tillämpas vid upphandlingar av de av handlingsplanen utpekade prioriterade varu- och produktgrupperna År 2017 ska det ha genomförts uppföljning med avseende på kemikaliekrav på minst 20 procent av dessa upphandlingar Dokumentera särskilt farliga ämnen Åtgärd: 1.1 Stadens alla bolag och förvaltningar ska dokumentera alla klassificerade kemiska produkter och deras innehåll av PRIO-ämnen i den egna verksamheten Ett antal av stadens förvaltningar och bolag består av tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalkens (1998:808) 9 kapitel om miljöfarlig verksamhet. För dessa finns det specifika krav på att föra kemikalieförteckning enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. För resterande förvaltningar och bolag gäller 26 kap. 19 Miljöbalken som har som grundkrav för alla verksamhetsutövare att ha en ordentlig egenkontroll. Att föra kemikalieförteckning är en del av egenkontrollen. Ett första steg i en utfasning och substitution av särskilt farliga ämnen är att dokumentera vilka kemiska produkter som köps in till Västerås stad, samt hur de används. Västerås stads alla förvaltningar och bolag ska dokumentera och årligen inventera sin användning av klassificerade kemiska produkter. Dokumenteringen ska resultera i ett register över användningen av särskilt farliga ämnen i Västerås stad, som ska ligga till grund för stadens utfasning av särskilt farliga ämnen i kemiska produkter. Genom dokumentationen ska det vara möjligt att tydligt, år för år, följa stadens minskning av användningen av utfasnings- och riskminskningsämnen. Klassificering av ett ämne eller en blandning återspeglar ämnet eller blandningens potential att skada människor eller miljö. I dagsläget har en stor del av de ämnen som används kommersiellt inte testats för sin farlighet och kan därför inte heller klassificeras och bedömas. I och med Reach-förordningen kommer kunskapen och informationen om ämnens farlighet att öka successivt vilket betyder att ämnen som idag inte är klassificerade som farliga kan komma att bli det. Det är viktigt att staden påbörjar arbetet och dokumenterar de produkter och ämnen som används för att förebygga kemikalierisker inom den egna verksamheten så långt det är möjligt med dagens kunskap. Arbetet visar en tydlig viljeriktning. 28

70 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Åtgärder: 1.2 Stadens alla bolag och förvaltningar ska fasa ut utfasningsämnen enligt PRIO-databasen, om det inte går att visa att produkten inte går att ersätta 1.3 Stadens alla bolag och förvaltningar ska redovisa en plan för utbyte av utfasningsämnen i verksamheten 1.4 Användning av prioriterade riskminskningsämnen ska särskilt motiveras och så långt som möjligt bytas ut I 2 kap. 4 Miljöbalken beskrivs substitutionsprincipen, principen innebär att kemiska produkter som kan medföra en risk för människors hälsa eller miljön ska bytas ut mot alternativ med mindre risker. Alla stadens förvaltningar och bolag ska ha ett löpande arbete med att byta ut utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen i den egna verksamheten. Kriterier för utfasningsämnen samt prioriterade riskminskningsämnen hittas i bilaga 3. Användningen av utfasningsämnen ska motiveras och förvaltningen/bolaget ska kunna visa att produkten inte kan ersättas i de aktuella processerna. I redovisningen ska det framgå vilket syfte produkten har i verksamheten samt motiv till varför ett direkt utbyte vore omöjligt. Till detta ska förvaltingen/bolaget även ta fram en plan för utbyte av ämnet, t.ex. i form av ett egenkontrollprogram. Planen ska innehålla: Namn på produkten Vilket/vilka utfasningsämnen produkten innehåller och deras farlighetsklassificering eller motsvarande (till exempel PBT-, vpvb- och hormonstörande ämnen) Prioriteringsordning av utfasningsämnena Prioriterade riskminskningsämnen får användas, men förvaltningen/bolaget som har dessa ämnen i sin verksamhet ska göra en bedömning av vilka risker användningen medför samt vidta de åtgärder som krävs för att minska riskerna med användingen. I motiveringen ska det framgå vilket syfte produkten har i verksamheten samt motiv till att ett utbyte vore omöjligt. Varje förvaltning har ett eget ansvar för att ta fram motiveringarna och aktivt arbeta för att substituera utfasnings och riskminskningsämnen enligt PRIO-databasen. Samordning av varje förvaltnings/bolags utfasningsarbete kommer att ske genom kemikaliegruppen (6.2.). Åtgärd: 1.5 Utvärdera, och köpa in, system för registrering av kemikalier för stadens bolag och förvaltningar Åtgärd: 1.6 I form av ett pilotprojekt stödja skolor och förskolor att genomföra åtgärderna 1.1. till 1.5. Skola och förskola är utpekat som särskilt viktiga att arbeta med. Arbetet att inventera och fasa ut utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen i kemiska produkter kommer bli omfattande då det är ett stort antal verksamheter. Det är därför viktigt att dessa verksamheter får det stöd de behöver för att kunna genomföra åtgärderna 1.1 till 1.5. Syftet med pilotprojektet är att ta fram underlag, bland annat i form av checklistor, för att underlätta inventeringen vid resterande skolor och förskolor. Fasa ut PCB och kvicksilver Åtgärder: 1.7 Inventera och byta ut termometrar och andra produkter innehållande kvicksilver i skolor och äldreomsorg 1.8 Byta ut kvicksilverinnehållande komponenter i stadens inventerade byggnader År 1992 förbjöds yrkesmässig tillverkning och försäljning av termometrar och andra mätinstrument, med vissa undantag. År 2009 utökades förbudet till ett generellt kvicksilverförbud, där också användning av kvicksilver förbjöds. För varor som innehåller kvicksilver gäller inte användningsförbudet om varorna redan tagits i bruk. Däremot får varan inte överlåtas vidare, dvs. släppas ut på marknaden eller föras ut från Sverige. Den får inte heller fyllas på med nytt kvicksilver. Idag förekommer det fortfarande termometrar innehållande kvicksilver i några av stadens verksamheter. Detta bör åtgärdas för att säkerställa att termometrarna tas omhand på rätt sätt och inte går sönder med risk att kvicksilver sprids. År 1999 genomförde Länsstyrelsen, tillsammans med länets kommuner, en inventering av kvicksilverinnehållande komponenter. Kvicksilverkomponenter hittades i flera av stadens byggnader. Det finns fortfarande byggnader där dessa komponenter finns kvar, vilket bör åtgärdas. Åtgärder: 1.9 Avlägsna PCB-fogar i stadens byggnader 1.10 Inventera andra PCB-haltiga produkter med syftet att produkterna ska avlägsnas Syftet med åtgärden är att stadens förvaltningar och bolag ska ha likvärdiga system för att möjliggöra att, år för år, följa stadens minskning av användningen av utfasningsoch riskminskningsämnen. Systemet ska användas av stadens förvaltningar och bolag. Undantaget förvaltningar och bolag som redan har likvärdiga system. 29

71 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Förordning (2007:19) om PCB m.m. anger att sanering av byggnader ska genomföras där halterna PCB i fogar och golvmassor är över 500 vikts-ppm. Saneringen ska ha skett senast den 30 juni 2014 för byggnader uppförda eller renoverade , med undantag för industribyggnader. Byggnader uppförda samt industribyggnader ska vara sanerade senast 30 juni Det gäller även byggnader renoverade samt om golvmassa använts inomhus. Ägaren till en byggnad eller anläggning där halten är vikts-ppm ska se till att massan avlägsnas senast i samband med renovering, ombyggnad eller rivning. Andra typer av produkter som misstänks innehålla PCB är exempelvis: Små kondensatorer. De finns i till exempel lysrörsarmaturer, oljebrännare, och andra elapparater - särskilt som startkondensatorer för små enfasmotorer i äldre diskoch tvättmaskiner samt köksfläktar Transformatorer/flamskyddade transformatorvätskor Isolerrutor Lättoljekablar Kopplingsutrustning Upphandling Åtgärder: 1.11 Ta fram specifika kemikaliekrav (produkt/vara) och tillämpa vid upphandling av de av staden prioriterade varu- och produktgrupperna kemiska produkter hygeniska produkter byggprodukter textilier elektriska och elektroniska produkter leksaker och annan utrustning i barns vardag inredning bekämpningsmedel läkemedel 1.12 Ta fram övergripande kemikaliekrav (leverantör) för användning vid upphandling av varor och produkter utfasningslistan. Listan är baserad på kandidatförteckningens ämnen samt SIN-listans hormonstörande ämnen. Vid kravställning ska befintliga verktyg, såsom konkurrensverkets och miljöstyrningsrådets kriterier användas. Alternativt tas kraven fram utifrån de kriterier för kemikalier som används av miljömärkningarna som Svanen, Bra Miljöval, EU Ecolabel eller andra likvärdiga alternativ. I dagsläget finns det fortfarande varu- och produktgrupper där det saknas godtagbara alternativ, vilket innebär att staden ändå skulle bli tvungna att upphandla en vara eller produkt trots att den innehåller kemikalier som handlingsplanen reglerar för utfasning. En möjlighet för staden att undvika detta scenario är arbeta med så kallat innovationsupphandling. Den typen av upphandling bidrar till att staden är med och utvecklar nya produkter, med målet att inga varor eller produkter innehållande särskilt farliga ämnen upphandlas. Åtgärd: 1.13 Ta fram specifika kemikaliekrav och tillämpa på tjänster/ utförande entreprenader och mark/byggentreprenörer För att få stadens verksamhet att fungera upphandlar Västerås stad delar av de tjänster och entreprenader som är nödvändiga. Exempel på tjänster är städtjänster, tvätteritjänster, tryckeritjänster och klottersanering. I dessa fall hamnar ansvaret för vilka kemikalier som används i tredje parts händer, vilket innebär att staden har sämre möjlighet till kontroll. Kontrollen över detta måste förändras och staden ska därför ställa krav på vilka produkter som används. Åtgärd: 1.14 Ha rutiner för systematisk uppföljning av ställda miljö- och kemikaliekrav Västerås stad upphandlar varor, tjänster och entreprenader till ett värde av ca 2,5 miljarder kronor/år. För hela Sverige är den summan mellan miljarder kronor/ år enligt konkurrensverket. De stora summorna bidrar till att upphandling är ett effektivt styrmedel att styra mot ett minskat kemikalieanvändande. Genom att ställa krav på redovisning av innehåll i produkter, att kräva att produkter som offereras till staden är fria från prioriterade kemikalier samt att genom utvärdering välja produkter som ger minimal negativ påverkan på miljön och människors hälsa kan upphandling bidra till att minska förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen i staden. Viktiga principer att beakta för kemikaliekrav vid upphandling är försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen. Utgångsläget ska vara att staden ska ställa kemikaliekrav på de prioriterade varu- och produktgrupper beskrivna under rubrik 5.1 prioriterade varu- och produktgrupper. Kraven ska utgå från den av staden framtagna Uppföljning av upphandlingskrav är viktigt för att vara säker på att det som har efterfrågats har levererats. Uppföljning av ställda krav är också ett bra verktyg för att utveckla kravspecifikationen till nästa upphandling. Staden ska ha en systematisk uppföljning av ställda miljöoch kemikaliekrav vid upphandling av de utpekade prioriterade områdena (5.1). Hur uppföljningen ska genomföras avgörs från fall till fall. Exempel på tillvägagångssätt är verifikat, leverantörsförsäkran, kontroll av produkt genom kemisk analys och kontroll av leverantörens rutiner. I åtgärden ingår, förutom att ta fram rutiner, även att genomföra uppföljningen. Uppföljning av ställda miljöoch kemikaliekrav genomförs av upphandlingsenheten som också kan behöva kompetensförstärkning för att klara detta. 30

72 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Åtgärder: 1.15 Granska och revidera utbudet i beställarstödet (VIP) för att styra mot en minskad användning av miljö- och hälsoskadliga kemikalier 1.16 Använda miljömärkningsfunktionen i beställarstödet (VIP) 1.17 Utbildning i beställarstödet (VIP) och kunskap om hur man väljer/ hittar miljöanpassade produkter Utbudet i stadens beställarstöd (VIP) är i många avseenden obegränsat. Genom att minska utbudet till att endast ha ett eller några alternativ till varje vara eller produkt är det möjligt för staden att erhålla de varor som behövs till verksamheterna, men ändå styra verksamheternas inköp mot mer medvetna val ur ett kemikalieperspektiv. Beställarstödet (VIP) har en funktion som tydliggör om varan eller produkten har någon miljömärkning, till exempel Svanen eller Bra miljöval. Denna funktion ska utnyttjas för att den som köper in varan eller produkten ska kunna göra ett medvetet val att välja bort en omärkt produkt och istället välja en som har en miljömärkning. För att åtgärd 1.16 ska fungera hela vägen krävs det att användarna av beställarstödet har fått den kunskap de behöver för att göra rätt val. Konsult och service blir ansvariga för att utbilda inköparna på respektive förvaltning/avdelning. Inriktningsmål 2 - Exponeringen för farliga ämnen ska minska Effektmål: Senast 2016 ska 100 procent av alla byggprodukter vid all ny- och ombyggnation utförd av staden registreras i upphandlat produktvalssystem Minst en giftfri förskola ska ha projekterats och byggts innan 2018 Exponeringen för farliga ämnen kan ske på flera sätt; bland annat genom användande av kemiska produkter, eller då farliga ämnen avgår från varor som innehåller eller har behandlats med farliga ämnen. Kunskapen om exponering för farliga ämnen tillsatta i varor, såsom plastgolv, elektronik eller textilier, är låg. Forskning inom ämnet börjar nu visa att det kan vara, och i vissa fall är, stora risker förknippade med den här typen av exponering. Det är viktigt att staden påbörjar åtgärder som leder till en kunskapshöjning vilket stärker val av produkter vid inköp och hantering. Målet är att minska exponeringen för såväl anställda som för dem som nyttjar stadens tjänster i form av skola, omsorg och offentliga miljöer. Barns vardagsmiljö Åtgärder: 2.1 Pilotprojekt med syftet att inventera förskolor med avseende på inredning och utrustnings innehåll av farliga kemikalier 2.2 Inventera befintliga förskolor avseende inredning och utrustning i den dagliga verksamheten, med målet giftfri förskola Pilotprojekt ska genomföras och vara klart 2018 Barn är, eftersom de är små och växer och utvecklas, extra känsliga för exponering av farliga kemikalier. Förskolan är en viktig del i barns vardagliga miljö. Det är därför viktigt att inomhusmiljön på förskolan är bra och att barnen inte utsätts för onödiga hälsorisker. Byggprodukter och varor, såsom leksaker och möbler, som används i förskolan påverkar vilka kemiska ämnen som finns i barnens omgivning. Västerås stad måste öka kunskapen hos ansvariga i förskolan och minimera barns exponering för kemikalier i förskolan. Pilotprojektet ska främst syfta till att ta fram en metodik för att stötta resterande förskolor vid genomförande av åtgärd 2.2. Inventeringen och utfasningen av farliga kemikalier ska främst fokusera på kategorierna leka, äta, sova och då beröra följande varugrupper inom dessa kategorier: Leksaker och annan utrustning i barns vardag Textilier Inredning Elektriska och elektroniska produkter Material i kontakt med livsmedel Inventeringen ska ske i syftet att byta ut inredning och utrustning som innehåller farliga kemikalier. Genom att planera för ett övergripande projekt med namnet giftfri förskola kan arbetet få en större genomslagskraft. Arbetet med en giftfri förskola ska även innefatta åtgärd 2.5 samt 2.6. Begreppet giftfri förskola hänvisar till Miljöstyrningsrådets och Kemikalieinspektionens projekt giftfri förskola, samt Naturskyddsföreningens Operation giftfri förskola. Åtgärd: 2.3 Undersöka eventuella risker med konstgräsplaner och annat material i barns idrotts- och lekmiljöer Åtgärden har främst fokus på konstgräsplaner, men det är viktig att ytterligare material som kan förekomma i barns idrotts- och lekmiljöer utreds. Konstgräs är ett material som i störst utsträckning används inom idrotts- och lekmiljöer. Konstmaterialet innehåller ofta återvunna gummigranulat från uttjänta bildäck, ett material som i många fall innehållit ett flertal ämnen med farliga egenskaper. Ur ett hälsoperspektiv är riskerna med konstgräsplaner dåligt undersökta. Ur ett miljöperspektiv för den närliggande omgivningen kan användningen innebära en lokal miljörisk. Utifrån Kemikalieinspektionens rekommendation ska Västerås stad därför inte köpa in nytt konstgräs eller liknande material som innehåller särskilt farliga ämnen som till exempel förbjudna PAH:er. Annat material som används i barns idrotts- och lekmiljöer är exempelvis gungor av återvunna bildäck, sandlådesarg som kan innehålla farliga ämnen, fallskyddsplattor och gung- och klätterställningar. Stadens befintliga konstgräsplaner ska utredas med avseende på hur gummigranulaten lakas ur och påverkar miljön runt omkring. Möjliga effekter på hälsan hos människor som vistas nära planerna bör också undersökas genom att följa den forskning som sker på området. 31

73 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Användning av bekämpningsmedel på hårdgjorda ytor Åtgärd: 2.4 Informera om miljö- och konsumentnämndens riktlinjer för användning av ogräsmedel på hårdgjorda ytor i staden Kemisk bekämpning inom tätorten sker främst med syftet att avlägsna ogräs som uppstår i fogar och kanter på gator eller andra hårdgjorda ytor. Det finns en vilja i samhället att minska användningen av bekämpningsmedel och istället hitta alternativa metoder till ogräsbekämpning. Miljö- och konsumentnämnden har under 2014 tagit fram riktlinjer för användning av ogräsmedel på hårdgjorda ytor i staden. Syftet med åtgärden är att informera verksamhetsutövare i staden om dessa riktlinjer. Byggprodukter Åtgärder: 2.5 Produktvalssystem för byggprodukters kemikalieinnehåll ska användas vid ny- och ombyggnation av fastigheter 2.6 Staden ska bygga giftfria förskolor med avseende på innehåll av farliga ämnen i byggprodukter Pilotprojekt ska genomföras och vara klart 2018 Byggsektorn står för en hög andel av användandet av material och produkter i Sverige. Uppskattningsvis används det ca olika sorters byggprodukter i form av färg, lim, spackel, trämaterial, gipsskivor, betongtillsatser och mycket mer. De stora materialvolymerna samt byggnaders långa livslängd ökar risken för en högre och längre exponeringstid från byggprodukter, vilket kan påverka människors hälsa genom byggnaders inomhusmiljö, samt den externa miljön. Genom att redan vid byggskedet ställa krav på att produkter och varor dokumenteras och bedöms enligt något av de produktvalssystem som finns på marknaden, går det att förebygga att farliga kemikalier byggs in. Detta säkerställer att Västerås stad bygger sunda hus. Att använda ett produktvalssystem är också ett verktyg för Västerås stad att kunna påverka produktutvecklingen i en riktning mot mer miljöanpassade byggprodukter. Ny reningsteknik för avloppsvatten reningsmetoder utvecklas. Det är betydelsefullt att Västerås stad och Mälarenergi bidrar till den här utvecklingen genom att till exempel samverka med universitet och andra forskningsinstanser med syftet att bidra med kunskap och testmöjligheter av ny teknik. Mälarenergi och staden bör också bidra med kunskapsuppbyggnad genom att delta vid seminarium och andra kunskapshöjande aktiviteter, samt genomföra pilotprojekt med avseende att kartlägga förekomsten av de av staden utsedda lokala fokusämnen. Genom att bidra till att ny forskning testas och utvecklas har man möjligheten att undersöka behovet av att utöka antalet reningssteg i avloppsreningsverket ytterligare i framtiden. Exempel på åtgärder: Samverka med universitet och andra forskningsinstanser med syftet att bidra med kunskap och testmöjligheter av ny teknik Bidra med kunskapsuppbyggnad genom att delta vid seminarier och andra kunskapshöjande aktiviteter Genomföra pilotprojekt med avseende att kartlägga förekomsten av de av staden utsedda lokala fokusämnen Utreda om avloppsreningsverkets kontrollprogram för kemikalier ska utökas. Inriktningsmål 3 - Konsumenters kunskap om kemikalier ska öka Effektmål: Västerås stad ska genomföra 20 st. informationsinsatser om kemikalier i varor avsedda för privatpersoner till 2020 Det är ett stort problem att människors hem och arbetsmiljöer är källor till exponering och utsläpp av kemikalier. För att kunna göra medvetna val krävs det att det finns kunskap. En viktig samhällsfunktion som Västerås stad har är att sprida information till invånarna. Detta kan genomföras genom informationskampanjer, ökad information på hemsidan, utställningar på bibliotek, mässor och andra mötesplatser. Information som ger mer kunskap till människor att göra medvetna val är därför en prioriterad fråga. Åtgärd: 2.7 Verka för att utveckla, och testa, ny teknik för avloppsrening med syftet att minska mängden farliga kemikalier i Mälaren och uppkommet slam Samhällets användning av kemikalier återspeglas bland annat i avloppsvatten och avloppslam i reningsverket. I första hand bör kemikalierisker förebyggas genom uppströmsarbete, men inom överskådlig tid kommer farliga ämnen att fortsätta nå reningsverket. Det gäller till exempel för läkemedelssubstanser. Det finns idag inga användbara reningsmetoder för att få bort alla kemikalier från avloppsvatten. För att minska risken att kemikalier passerar avloppsreningsverket är det viktigt att nya 32

74 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Informationsinsatser Åtgärd: 3.1 Informationsinsatser med syftet att minska hushållens användning av bekämpningsmedel Åtgärd: 3.4 Information till allmänheten genom att bland annat erbjuda studiebesök och skolinformation, med syftet att informera om farligt avfall och kemikalier i avloppet Spridningen av bekämpningsmedel från hushållen är betydande, där medel mot mossa och ogräs överväger. Spridningen av bekämpningsmedel från hushåll bidrar till en ökad mängd bekämpningsmedel i avloppsnät, vilket sker genom direkt markinfiltration, vindavdrift m.m. från till exempel hustomter samt via transport av kontaminerat material till avfallsanläggningar. Informationsinsatserna kommer att fokusera på att minska hushållens användning. Exempel på möjliga aktiviteter är: Artiklar och annonser i stadens alla kanaler Särskild informationsbroschyr för utskick och utdelning vid event och i butiker Informationsfilm för den lokala biopubliken Åtgärd: 3.2 Kampanj med inriktning på farligt avfall som uppkommer i samband med fritidsbåtsanvändandet Fritidsbåtanvändandets i Västerås är omfattande och är en av de fritidsaktiviteter som har den starkaste kopplingen till kemikalier. Kemikalierna används till att måla på skrovet samt för rengöring och drivmedel i form av bensin och diesel. Kemikalierna riskerar att spridas till människor och miljön t.ex. genom att kemiska produkter i form av rengöringsmedel m.m. lämnas kvar på båtuppställningsplatsen. Kampanjen handlar om att öka båtägarnas kunskap om farliga kemikalier och miljövänligare alternativ. Informationsinsatserna kopplat till detta är förslagsvis att: Insamlingsaktiviteter av restkemikalier som uppstår i samband med fritidsbåtsanvändandet Utskick av informationsbroschyr till alla båtägare som hyr båtplatser av Västerås stad Anordna ett event vid lokala båtuppställningsplatser där Vafab tillsammans med olika förvaltningar informerar om kemikalier Uppställning av fast inlämningsplats för kemikalier Åtgärd: 3.3 Gemensamma aktiviteter med syftet att sprida kunskap till invånarna om kemikalier i varor och produkter Exempel på aktiviteter som kan övervägas är: Deltagande i lämpliga mässor och event Information på hemsidor och i sociala medier Artiklar och annonser i stadens tidningar Informationsmaterial till skolor och förskolor att använda i undervisningen Det är viktigt att nå ut till nästa generation konsumenter. En möjlig väg är att vända sig till skolor och förskolor. Stadens informationskanaler i form av tidningar, hemsidor, sociala medier, är bra redskap för att sprida information till invånarna. Mälarenergi och Vafab erbjuder allmänheten att besöka deras verksamheter för att ge besökarna en bättre inblick i verksamheten samt att öka engagemanget för bl.a. avfalls- och avloppsfrågor. Studiebesök på avloppsreningsverket ska innehålla information om kemikalier i avlopp och varför det är viktigt att inte spola ner sådant som inte hör hemma i avloppet. Studiebesök på avfallsstationen ska beröra farligt avfall och vikten av att lämna detta på återbruken. Åtgärd: 3.5 Enkätundersökning med syftet att utreda konsumenters kunskap och attityder till kemikalier Det är viktigt att få en inblick i hur invånarnas kunskap och medvetenhet om kemikalier ökar eller minskar efter föreslagna informationsinsatser, en riktad enkätundersökning ska därför genomföras. Enkätundersökningen ska genomföras två gånger. Första gången år 2015 för att skapa en bild av kunskapsnivån idag. Andra gången år 2018 för att få veta om kunskap och attityder har ändrats sedan den förra undersökningen. Åtgärdens syfte är att mäta resultaten av åtgärdena 3.1, 3.2, 3.3 och 3.4. Inriktningsmål 4 Öka informationen och tillsynen av verksamheter med inriktning på kemikalier i varor och produkter Effektmål: Genomföra tio stycken tillsynsprojekt fram till år 2020 med inriktning på varor avsedda för privatpersoner Det är tydligt att kemikalier i framförallt konsumentvaror har blivit ett allt större problem. Tillsyn, tillsammans med upphandling, är ett av Västerås stads främsta styrmedel för en minskad miljö- och hälsopåverkan från varor, produkter och verksamheter. Regeringens proposition På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken, pekar ut kommunens roll som tillsynsmyndighet och förmedlare av information som två viktiga delar för att uppnå miljökvalitetsmålet giftfri miljö. Kommunerna har tillsammans med Kemikalieinspektionen ansvar för tillsyn över kemikalier i varor, med uppdelningen att kommunerna har ansvar för kemikalier i varor i detaljhandelsledet och Kemikalieinspektionen har tillsyn över varutillverkare och importörer (och ev. även detaljhandeln). I varutillsynen ligger den främsta utmaningen i den stora mångfalden av varor och det stora antalet företag som tillverkar, importerar och saluför dessa. Företagen har ofta bristfällig kunskap om kemikalieinnehållet i de varor som de hanterar, vilket till viss del 33

75 Västerås stads handlingsplan för kemikalier beror på att leverantörskedjorna är långa. Stickprov som genomförs av tillsynsmyndigheter visar inte sällan att tillåtna halter av farliga ämnen överskrids i varor. För att miljö- och hälsoskyddsförvaltningens varutillsyn ska bli effektiv krävs det en prioritering av varugrupper. Handlingsplanen för kemikalier har prioriterat enligt grupperna under rubriken prioriterade varu- och produktgrupper. Kemikalier i samband med undervisning Åtgärd: 4.1 Tillsynsbesök på skolor med inriktning på kemikalier som används i undervisningen Åtgärden är inriktad på de kemikalier som används i samband med skolans kemiundervisning. Ny teknik har bidragit till att det idag kan vara möjligt att byta ut konventionella experiment mot datorsimuleringar, med resultatet att de kemikalier som tidigare använts i undervisningen riskerar att bli kvar i skåp och annat utan att de används. Det är viktigt att dessa samlas in och omhändertas på rätt sätt, så de inte riskerar att hamna på fel plats. Tillsynen inriktas främst på informationsspridning, men även kontroll av skolornas lagefterlevnad. Frukostseminarier för verksamhetsutövare Åtgärd: 4.2 Genomföra frukostseminarier för butiker och verksamheter med inriktning på kemikalielagstiftning Informationsspridning är en viktig del i tillsynsarbetet och bidrar till att företagens förståelse och efterlevnad av lagstiftningen ökar. Exempelvis Reach-lagstiftningen är en stor och komplex lagstiftning som ställer krav på verksamhetsutövarna. För att underlätta deras kemikaliearbete och uppmuntra till lagefterlevnad ska miljö- och hälsoskyddsförvaltningen bjuda in till frukostseminarier där verksamhetsutövare får en djupare inblick i lagstiftningen. Tillsyn av miljöfarliga verksamheter Åtgärd: 4.3 Kontinuerlig tillsyn på miljöfarliga verksamheters kemikaliehantering Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utför idag tillsyn på miljöfarliga verksamheter. I egenkontrollen finns det krav på att dessa verksamheter har en god kemikaliekontroll och förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ska fortsätta med denna tillsyn, samt aktivt arbeta för att utveckla denna. Tillsyn på varor avsedda för barn Åtgärd: 4.4 Återkommande tillsynsarbete inriktat på varor Tillsynen kommer främst att fokusera på varor avsedda för barn inom de prioriterade varu- och produktgrupperna: Kemiska produkter Hygieniska produkter Textilier Elektriska och elektroniska produkter Leksaker och annan utrustning i barns vardag Inredning Syftet med tillsynen är att undersöka hur detaljhandelns rutiner för kemikaliekontroll ser ut, kontroll av specifika förbud av begränsade ämnen, samt om det finns varor som innehåller mer än 0,1 procent av de ämnen som finns på kandidatförteckningen. Tillsyn av kemiska produkter Åtgärder: 4.5 Projekt båtbottenfärger 4.6 Kontroll av kemiska produkter i butik Kemiska produkter är blandningar bestående av två eller flera ämnen. Exempel på kemiska produkter är rengöringsmedel för städning, lim, målarfärg och lösningsmedel. Tillsynen av kemiska produkter i butik kan till exempel inriktas på kontroll av märkning, men också barnförslutande förpackningar, otillåtna bekämpningsmedel och bekämpningsmedel som säljs till konsument. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen bedriver en årlig brevinspektion av mängden försålda båtbottenfärger i Västerås. Tillsynen visar att den för Mälaren förbjudna Ost- och Västkustfärgen säljs i stora mängder. Undersökningar av Mälarens sediment i närheten av stadens båtuppläggningsplatser visar att ämnen som har varit förbjudna i båtbottenfärger i 25 år fortfarande hittas i de övre delarna av bottensediment. För att motverka trenden bör Västerås stad öka sitt arbete med att minska den försålda mängden giftiga båtbottenfärger i Västerås. Förslagsvis initieras ett projekt där flera förvaltningar tillsammans arbetar med detta. Uppströmsarbete riktat mot miljöfarliga verksamheter Åtgärd: 4.7 Uppströmsarbete med syftet att kartlägga, granska och minska användningen av PRIO-ämnen hos A- och B- verksamheter En viktig del i att minska förekomsten av kemikalier är att arbeta mot källan genom ett aktivt uppströmsarbete. Genom att ställa krav på att tillstånds- och anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter, s.k. A- och B verksamheter, kartlägger, granskar och minskar användningen av PRIO-ämnen kan Mälarenergi uppnå: Färre störningar i den biologiska reningsprocessen Förbättra arbetsmiljön för dem som arbetar i reningsverken Minska behovet av extra reningssteg Få ett mindre förorenad restprodukt i form av slam 34

76 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Få ett mindre förorenat vatten som går ut till Mälaren Punkter från Naturvårdsverkets rapport: avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen Mälarenergis mål är att begränsa och eliminera utsläpp av farliga/oönskade ämnen till både dag- och spillvattennätet. Inriktningsmål 5 - Öka Västerås stads samverkan med andra myndigheter Effektmål: Samverkan är initierad med alla identifierade aktörer Kemikaliefrågorna tillhör de stora svårlösta miljöproblemen där flera olika aktörer behöver samverka för att åstadkomma förändring. På senare tid har kemikaliefrågor fått ett allt större utrymme i den nationella och regionala debatten, det är därför viktigt att Västerås stad antar en aktiv roll i de samverkansformer som finns tillgängliga. Staden har ett ansvar gentemot invånarna i Västerås att driva på kemikaliefrågan ur ett kommunperspektiv. Andra kommuner Åtgärd: 5.1 Aktiv samverkan med andra kommuner med syftet att dela erfarenheter och kunskap Samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer är ett effektivt sätt att bygga upp kunskap och erfarenhet. I dagsläget har staden ett aktivt samarbete med kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg med syfte att samverka i kemikaliefrågor. Syftet med gruppen är att dela erfarenheter och kunskaper, då dessa arbetar med liknande frågor. Samverkansgruppen kommer att fortsätta sitt arbete. Landstinget i Västmanland Åtgärd: 5.2 Samverka med Landstinget i Västmanland med målet att minska förekomsten av läkemedelsrester i miljön med på Vattendirektivets prioriteringslista, och där det finns alternativ som har samma verkan men inte innehåller detta ämne. Ett pilotprojekt där ett mindre reningsverk kopplas till Mälarenergis befintliga kommer att genomföras under sommaren Projektet går ut på att mäta förekomsten av läkemedel i inkommande avloppsvatten, men även att testa olika reningsmetoder för att minska utsläppen till Mälaren. Kemikalieinspektionen Åtgärd: 5.3 Samverka med Kemikalieinspektionen i tillsyns- och informationsprojekt Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Årligen genomför Kemikalieinspektionen nationella tillsynsprojekt med tidigare inriktning på kemikalier i varor och Reach-förordningen. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ska delta i de tillsynsprojekt som är möjliga. Västerås stad ska också ha en aktiv dialog med Kemikalieinspektionen med syftet att utbyta erfarenheter och kunskap, till exempel i upphandlingsfrågor och information till konsumenter. Länsstyrelsen Åtgärd: 5.4 Samverka med Länsstyrelsen i Västmanland gällande kunskapsutbyte och miljöövervakning Länsstyrelsen är en statlig myndighet som fungerar som en länk mellan kommuner och regering, riksdag och centrala myndigheter. Länsstyrelsen i Västmanland är ansvarig för de regionala miljömålen kopplade till giftfri miljö och 2008 genomfördes bland annat en kartläggning av användningen av farliga kemikalier i länet. Det är viktigt att Västerås stad samarbetar med Länsstyrelsen i Västmanland i kemikalierelaterade frågor med möjligheten att föra upp frågor till regering och riksdag. Landstinget i Västmanland är ansvarig för stora delar av förskrivningen av läkemedel i Västerås. För att kunna minska mängden läkemedel i miljön krävs det att flera aktörer går samman och arbetar utifrån de egna förutsättningarna. Västerås stad bör delta i samverkan utifrån ansvaret för omhändertagande av avloppsvatten. Landstinget bör delta utifrån förutsättningen att de är förskrivare av läkemedel samt en stor användare av preparaten inom den egna verksamheten, till exempel vårdinrättningar. När det gäller läkemedel är det svårt att kräva utbyte till miljöanpassade produkter. Många läkemedel är livsviktiga och de kan därför vara svåra att byta ut. Ändå är det viktigt att hela tiden ha ett aktivt arbete med att försöka byta ut läkemedel där det finns likvärdiga alternativ, men som är bättre ur miljöhänsyn. Exempel på ett sådant är Zon och Voltaren som innehåller diklofenak, ett ämne som finns 35

77 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Inriktningsmål 6 - Öka samverkan inom Västerås stad För att uppnå ett adekvat och strategiskt kemikaliearbete internt krävs det att stadens förvaltningar och bolag arbetar mot samma mål. Åtgärder: 6.1 Öka samverkan mellan stadens förvaltningar och bolag 6.2 En kemikaliegrupp bestående av representanter från stadens bolag och förvaltningar ska bildas 6.3 Upprätta en rutin för hur information ska distribueras i koncernen Flera av stadens förvaltningar och bolag berörs av kemikaliearbetet och det kommer att krävas samarbete för att kunna lösa frågorna. Samverkan kommer att krävas för att uppfylla handlingsplanens mål och åtgärder. Bildandet av en tvärgrupp med representanter från flera av stadens bolag och förvaltningar hjälper till att stärka det egna arbetet. Syftet med gruppen är att höja stadens interna kunskapsnivå och löpande följa genomförandet av handlingsplanen. Gruppen kommer att utgöras av representanter från de förvaltningar och bolag som har intresse i kemikaliefrågan; antingen genom direkt ansvar för åtgärder i handlingsplanen eller behov av att bolla egna frågor i ämnet. Gruppen ska träffas minst 4 gånger per år och ska bland annat: Följa upp och ta fram förslag till uppdateringar av kemikaliehandlingsplanen Bidra till ökad kunskap och informationsspridning, till exempel genom omvärldsbevakning Verka för ökad samverkan inom staden Utgöra stödfunktion till förvaltningar och bolag Synliggöra kemikaliearbetet 36

78 Västerås stads handlingsplan för kemikalier BILAGA 1. LOKALA FOKUSÄMNEN Exempelämnen för användning vid informationsspridning till invånarna. Grupp/Ämne Antibakteriella ämnen Silver Triklosan Bromerande flamskyddsmedel PBDE (pentabrom-difenyleter) HBCDD (hexabrom-cyklododekan) TBBP-A (tetrabrom-bisfenol A) PBB (polybromerade bifenyler) Ftalater DEHP (Di(2-etylhexyl)ftalat) DBP (Dibutylftalat) BBP (Bensylbutylftalat) DINP (Diisononylftalat) DIDP (Diisodecylftalat) DNOP (Di-n-oktylftalat) PCB (Polyklorerade bifenyler) Polyflourerade föreningar PFOS PFOA Bisfenoler BPA (Bisfenol A) Tungmetaller Kadmium Bly Zink Kvicksilver Krom Koppar Tennorganiska föreningar TBT (Tributyltenn) Polycykliska aromatiska kolväten Antracen Läkemedel 37

79 Västerås stads handlingsplan för kemikalier BILAGA 2. KEMIKALIEPOLICY Denna policy anger Västerås stads generella förhållningssätt till kemikalier. Kemikaliepolicyn ger medarbetare i förvaltningar och bolag vägledning i det interna och externa kemikaliearbetet. Västerås stad ska arbeta föredömligt och förebyggande med kemikaliefrågor, detta gör vi genom att hantera och använda kemikalier med försiktighet och största möjliga kunskap. Substitutionsprincipen tillämpas när det är möjligt. Vi har en förståelse för, och tar hänsyn till, att kemikalier som finns i varor och produkter kan medföra miljö- och hälsorisker. Vi ska genom vårt arbete sträva efter att informera, och underlätta för invånarna att göra medvetna val. För att uppnå detta ska vi samverka med andra myndigheter. Vi ska: Beakta kemikaliekrav vid tillämpliga upphandlingar inom staden I största möjliga mån minska och substituera den egna användningen av utfasnings och prioriterade riskminskningsämnen Hantera kemikalier som misstänks ge effekt på människors hälsa och miljö med försiktighet Alltid beakta kemikalieperspektivet vid inköp av varor och produkter Med marginal leva upp till befintlig miljö- och kemikalielagstiftning BILAGA 3. KRITERIER FÖR PRIORITERADE KEMISKA ÄMNEN Utfasningsämnen enligt PRIO Ämnen som ingår i denna kategori är: CMR-ämnen (cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen), kategori 1 & 2 enligt KIFS 2005:7 alternativt kategori 1A & 1B enligt CLP-förordningen PBT- och vpvb-ämnen (persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen, samt mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen) enligt REACH bilaga XIII Hormonstörande ämnen, se nedan. Ozonnedbrytande ämnen (enligt förordning 2037/2000/EG) Särskilt farliga metaller (kadmium, kvicksilver, bly och deras föreningar) Utfasningsämnen är ämnen med särskilt allvarliga egenskaper. Nyproducerade varor ska så långt som möjligt vara fria från ämnen med dessa egenskaper. Prioriterade riskminskningsämnen enligt PRIO Ämnen som ingår i denna kategori är: CMR-ämnen, kategori 3 enligt KIFS 2005:7 alternativt kategori 2 enligt CLP-förordningen Potentiella PBT- och vpvb-ämnen (persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen, samt mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen enligt REACH bilaga XIII) Ämnen med mycket hög akut giftighet (enligt KIFS 2005:7 alternativt CLP-förordningen) Allergiframkallande ämnen (enligt KIFS 2005:7 alternativt CLP-förordningen) Ämnen med hög kronisk giftighet (enligt KIFS 2005:7 alternativt CLP-förordningen) Miljöfarliga ämnen och ämnen med långtidseffekter i miljön (enligt KIFS 2005:7 alternativt CLP-förordningen) 38

80 Västerås stads handlingsplan för kemikalier Prioriterade riskminskningsämnen har egenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet. De ska alltid bedömas i förhållande till den aktuella användningen, exponeringen och utifrån den risk som då kan uppkomma. EU:s Kandidatförteckning Kandidatförteckningen består av ämnen som i enlighet med kraven i Reach-förordningen har identifierats som substances of very high concern (SVHC). För att identifieras som ett särskilt farligt ämne enligt Reach ska kemikalien uppfylla något av följande kriterier: CMR-ämne i kategori 1A och 1B enligt CLP-förordningen (cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen) PBT-ämne enligt särskilda kriterier i Reach (långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen) vpvb-ämne enligt särskilda kriterier i Reach (mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen) Andra farliga egenskaper som inger motsvarande grad av oro, som till exempel hormonstörande egenskaper. Bedömning från fall till fall. Ämnen på kandidatförteckningen är behäftade med olika krav, bland annat informationskravet som säger att alla som tillverkar, importerar eller säljer varor som innehåller mer än 0,1 procent av ämnet är skyldiga att tillhandahålla sina kunder sådan information att varan kan hanteras på ett säkert sätt. Minst namnet på ämnet måste anges. Konsumenter som frågar efter informationen har rätt att få motsvarande information inom 45 dagar. Ämnen uppförda på kandidatförteckningen kan så småningom bli aktuella att skrivas in i bilaga XIV till Reach-förordningen, de ämnen som har hamnat där får inte användas eller sättas ut på den europeiska marknaden utan tillstånd från den europeiska kemikaliemyndigheten Echa. En del av kemikalierna på kandidatförteckningen är dock redan förbjudna, utan att ha blivit uppförda i bilaga XIV, i vissa typer av produkter och varor genom speciallagstiftning till exempel leksaksdirektivet. Kandidatförteckningen är under framtagande och uppdateras varje halvår. EU kommissionens mål är att alla relevanta SVHC-ämnen ska vara upptagna på listan år För tillfället finns det över ett hundratal ämnen på kandidatförteckningen och ett tiotal ämnen på tillståndslistan i bilaga XIV till Reach-förordningen. SIN-listan SIN-listan, framtagen av organisationen ChemSec, består av ämnen bedömda enligt samma kriterier som EU:s Kandidatförteckning. SIN-listan består idag av 626 ämnen och inkluderar även 22 hormonstörande ämnen som har identifierats efter en grundlig genomgång av vetenskaplig litteratur och granskats av oberoende experter. Inom EU saknas än så länge kriterier för hormonstörande ämnen vilket gör att vissa ämnen inte finns med på kandidatförteckningen. I genomförandet av kemikaliehandlingsplanen kommer därför SIN-listans identifierade hormonstörande ämnen att inkluderas. SIN-listan är ett verktyg för de företag och organisationer som vill ligga steget före lagkraven. Lokala fokusämnen Tanken med lokala fokusämnen är att kemikaliearbetet i staden ska vara samordnat för ett visst antal ämnen. Dessa ämnen ska främst vara prioriterade i stadens informationsarbete, samt en möjlighet att i tillsynsarbetet prioritera. Listan grundas på följande kriterier: Ämnets inneboende miljö- och hälsofarlighet utifrån ovanstående kriterier för utfasnings- och riskminskningsämnen, Ämnen som man sedan tidigare vet att det finns behov av att arbeta med ur ett Västeråsperspektiv, Möjligheter för staden att vidta ytterligare åtgärder För listan, se bilaga 1. 39

81 VÄSTERÅS STAD För ytterligare information kontakta Västerås stad på

82 Diarienr. 2014/996-KS nternati Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar Beslutad av kommunstyrelsen den 4 mars 2015, 72 program policy handlingsplan riktlinje

83 Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

84 Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar 1. Bakgrund Enligt Inköps- och upphandlingspolicyn för Västerås stad med helägda bolag, som uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för upphandling i koncernen Västerås Stad, ska miljökrav samt sociala och etiska krav, krav som gemensamt brukar betecknas hållbarhetskrav, beaktas i upphandlingar, i syfte att verka för en hållbar utveckling. Denna riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar är grundläggande för all upphandling som görs av Västerås stad och dess helägda bolag. Utöver denna riktlinje finns andra riktlinjer för specifika varor eller tjänster 1 som innehåller krav som ska tillämpas vid upphandling av just dessa varor eller tjänster. Dessutom har Västerås kommun diplomering som Fairtrade City. 2 Diplomeringen innebär bl.a. att kommunen, så länge diplomeringen består, måste leva upp till vissa rättvisekrav vilket innebär att etiska krav, som också faller under begreppet hållbarhetskrav, måste ställas vid upphandling. 2. Allmänt om hållbarhetskrav i upphandlingar I alla upphandlingar ska hållbarhetskrav ställas. Vilka krav som ska ställas ska göras efter en lämplighetsbedömning av olika omständigheter, såsom t.ex. vad som upphandlas, avtalets totala värde, om det som upphandlas innebär stor miljöpåverkan eller innefattar riskfyllda arbetsmoment, samt marknadens möjligheter att uppfylla olika krav och hur ställda krav påverkar potentiella anbudsgivareers förmåga att leverera eller utföra de varor, tjänster eller entreprenader som upphandlingen avser. 3. Miljöhänsyn i upphandlingar Krav på miljöhänsyn i upphandlingar kan ställas i olika delar av upphandlingsprocessen: genom att miljökrav ställs på anbudsgivaren eller på det som upphandlas (se 3.1 nedan). (Om en anbudsgivare inte uppfyller ett miljökrav vid anbudsprövning eller om det som upphandlas inte uppfyller ställda krav kommer anbudet att uteslutas från anbudsprövning.) genom att miljöhänsyn är ett kriterium vid utvärderingen av ett anbud (se 3.2 nedan) genom att krav på miljöhänsyn ställs vid fullgörande av kontrakt (se 3.3 nedan) Vi framtagande av förfrågningsunderlag ska en bedömning göras av i vilken del av upphandlingsprocessen som miljökrav ska ställas. Vid bedömningen ska beaktas hur störst miljöhänsyn uppnås. 1 T.ex riktlinje för upphandling av livsmedel samt riktlinje för upphandling av fordon 2 Se t.ex. kommunstyrelsens beslut , 217 om ansökan att bli diplomerad kommun samt kommunfullmäktiges beslut , 59 och kommunstyrelsens beslut , 478, om köp av och mål för etiskt märkta produkter

85 Västerås kommunfullmäktiga har antagit en handlingsplan för kemikalier 3. Vid all upphandling ska även denna handlingsplan, eller plan som sätts i dess ställe, beaktas. 3.1 Miljökrav på anbudsgivare och det som upphandlas Miljökrav kan t.ex. ställas på produkt, som egenskaper i tekniska specifikationer, i samband med att krav på prestanda och funktion ställs eller som hänvisning till miljömärkning (t.ex. Svanen, Bra Miljöval). Om hänvisning till miljömärkning sker, ska de specifikationer som tillämpas för miljömärkningen vara lämpliga för det som upphandlas samt bygga på vetenskapliga rön. Specifikationerna ska vara fritt tillgängliga, vilket t.ex. innebär att de ska vara tillgängliga utan avgift. (Det är dock inget hinder att licensavgift utgår för den som vill använda märkningen på sina produkter.) Om hänvisning sker till miljömärkningsspecifikationer måste andra lämpliga bevis för att specifikationerna uppfylls, också godtas. Miljökrav som rör tillverkningsprocess eller produktionsmetod ska ställas när det är möjligt och lämpligt. Krav på anbudsgivares förmåga att leverera eller utföra den eller de tjänster som upphandlingen avser, t.ex. i fråga om förmåga att hantera miljörisker, ska också ställas när det är möjligt och lämpligt. Vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ska - när det är möjligt och lämpligt krav ställas på att anbudsgivarna redovisar sina rutiner i fråga om miljöledning. 3.2 Tilldelningskriterier Som alternativ till miljökrav kan miljöhänsyn tas vid utvärderingen av anbud genom att man vid upphandlingen använder utvärderingsgrunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, och som ett utvärderingskriterium använder miljöhänsyn. Vid utvärderingen kan miljöhänsyn genom viktning tilldelas stor betydelse i utvärdering av anbud. När miljöhänsyn används som ett tilldelningskriterium måste kriteriet vara kopplat till föremålet för upphandlingen. 3.3 Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt 3 Kommunfullmäktiges beslut den 4 december 2014, 333. Miljöhänsyn som villkor för fullgörande av kontrakt kan användas vid alla former av upphandling. 4. Sociala och etiska hänsyn i upphandlingar Krav på sociala och etiska hänsyn i upphandlingar kan ställas i olika delar av upphandlingsprocessen: genom att sociala och etiska krav ställs på anbudsgivaren och på det som upphandlas. (Om en anbudsgivare inte uppfyller ett miljökrav vid anbudsprövning eller om det som upphandlas inte uppfyller ställda krav

86 kommer anbudet att uteslutas från anbudsprövning.) genom att sociala och etiska krav är ett kriterium vid utvärdering av anbud. genom att sociala och etiska krav ställs vid fullgörande av kontrakt. Vi framtagande av förfrågningsunderlag ska en bedömning göras av i vilken del av upphandlingsprocessen som sociala och etiska krav ska ställas. Vid bedömningen ska beaktas hur socialt och etiskt hänsynstagande uppnås bäst. Förfrågningsunderlag ska också utformas så enkelt som möjligt för att underlätta för t.ex. sociala företag att lämna anbud. När sociala och etiska hänsyn används som ett tilldelningskriterium måste kriteriet vara kopplat till föremålet för upphandlingen. Sociala och etiska hänsyn som tilldelningskriterium och som villkor för fullgörande av kontrakt kan användas vid alla former av upphandling. 4.1 Allmänt I alla upphandlingar, oavsett värde och upphandlingsform, ska ILO: s 4 kärnkonventioner och FN:s barnkonvention uppfyllas. Detta innebär följande: Barnarbete, enligt definitionen i ILO-konventionen, får inte förekomma. I enlighet med FN:s barnkonvention, artikel 32, ska barn ha skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller äventyra barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling. Utnyttjande av tvångs- eller straffarbete accepteras inte. Diskriminering på grundval av etnisk tillhörighet, kön, religion eller annan trosuppfattning, socialt ursprung, funktionsnedsättning, politiska åsikter eller sexuell orientering får inte förekomma. Anställda ska ha rätt att organisera sig fackligt utan negativa konsekvenser. I länder där föreningsrätten är begränsad eller under utveckling, ska anbudsgivareen medverka till att anställda får möta företagsledningen för att diskutera löne- och arbetsvillkor utan negativa konsekvenser. Utöver ovan nämnda krav får diskriminering på grund av ålder får inte förekomma i anbudsgivarnas verksamhet. 4.2 Övriga sociala och etiska krav Anbudsgivare och underanbudsgivare till dessa ska följa arbetsmarknadens villkor för sina anställda, som minst ska motsvara kollektivavtal för aktuell bransch. När det är lämpligt ska krav ställas på att anbudsgivare vid kontraktets genomförande ska anställa arbetslösa, särskilt långtidsarbetslösa, andra personer som är särskilt missgynnade på arbetsmarknaden, t.ex. personer med funktionsnedsättning samt andra grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, såsom 4 Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och befrämja social rättvisa. I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen, samt att värna om fackliga fri- och rättigheter.

87 ungdomar, eller anordna utbildning för dessa. Vid bedömningen om sådana krav ska ställas ska en avvägning göras utifrån vad som upphandlas och marknadens möjligheter att uppfylla kravet samt hur ställda krav påverkar potentiella anbudsgivares förmåga att leverera eller utföra de varor, tjänster eller entreprenader som upphandlingen avser. I upphandlingar ska hänsyn tas till alla medborgares behov att få tillgång till det som upphandlas. Tekniska specifikationer ska bestämmas med hänsyn till tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning eller utformning med tanke på samtliga användares behov. De standarder som finns inom I.C.T 5 -området ska beaktas för att äldre och personer med funktionsnedsättning lättare ska kunna ta del av informationssamhället. Vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ska krav ställas på att leverantörerna redovisar sina rutiner i fråga om arbetsmiljö. Rutinen ska innehålla arbetsmiljöpolicy, identifierade arbetsmiljörisker rangordnade efter riskklass, beskrivning av hur arbetet med att minska arbetsmiljörisker genomförs samt hur uppföljningen av arbetsmiljöarbetet dokumenteras. Anbudsgivare ska följa gällande nationella lagar, och inte på något sätt medverka i korruption, bestickning, bedrägeri eller utpressning. Vid all upphandling ska anbudsgivare som fullgör skattskyldighet till någon av de s.k. offshore-ekonomierna uteslutas från anbudsprövning. 5. Leverantörsuppföljning Vid all kravställning, oavsett i vilken del av upphandlingsprocessen kraven ställs, måste uppföljning av kraven ske. Uppföljning av ställda krav kan ske antingen genom att Västerås stad gör det på egen hand eller genom en tredje part. Vid uppföljning ska anbudsgivarna kunna styrka att uppställda krav efterlevs. De avtal som tecknas med anbudsgivare efter upphandling ska innehålla regler som möjliggör att krav på vite och skadestånd från anbudsgivaren kan framställas, om inte anbudsgivaren kan styrka att hållbarhetskrav som ställts med stöd av denna riktlinje, uppfylls. 6. Ansvar Stadsledningskontoret ansvarar för att denna riktlinje revideras vid behov. Nämnder och styrelser ansvarar för att hållbarhetskrav, i enlighet med denna riktlinje, ställs på anbudsgivareer vid upphandling. Upphandlingsenheten ansvarar för att hålla kompetens vad gäller hållbarhetskrav i upphandlingar samt att i upphandlingar som upphandlingsenheten deltar i självmant initiera att hållbarhetskrav ställs på lämpligt sätt i respektive upphandling, utifrån vad som anges i denna riktlinje. Upphandlingsenheten ansvarar för att uppföljning genomförs av ställda håll- 5 I.C.T Information and communication technology: IT-tillgänglighetsstandarder utarbetade inom ESO (European Standard Organisation) för offentlig upphandling

88 barhetskrav. Periodisitet och antal uppföljningar beslutas årligen av stadens Upphandlingsråd. Upphandlingsenheten lämnar förslag till Upphandlingsrådet på anbudsgivare som ska följas upp och på antal uppföljningar. Stadsledningskontoret Västerås Telefon