5. Årsredovisning Arsredovisningen skickas till ordinarie ledamöter. Övriga hittar den på
|
|
- Britt-Marie Falk
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 j HABO KOMMUN Datum Sida I (2) KALLELSE Sammanträde: Kommunfullmäktige Tid: Torsdagen den 25 april 2019, kl Plats: Kammarsalen, kommunhuset, Habo FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Val av justerare Tidförjustering: Måndag 29 april kl Upprop och godkärmande av dagordningen 3. Information om miljöutbildning Besök av miljöstrateg Ellen Lindberg. Inga handlingar. 4. Slutredovisning av investeringsprojekt 5. Årsredovisning Arsredovisningen skickas till ordinarie ledamöter. Övriga hittar den på 6. Revisionsberättelse 2018 och beslut om ansvarsfrihet Besök av revisionen. 7. Reglemente för byggnadsnämnden/trafiknänmden. 8. Reglemente för barn- och utbildningsnämnden 9. Svar på motion om prioritering av bussgator 10. Redovisning av ej avgjorda motioner 11. Redovisning av ej avgjorda medborgarförslag 12. Redovisning av ej verkställda motioner och av ej verkställda fullmäktigebeslut 13. Avsägelse och fyllnadsval 14. Val av ordförande och två ledamöter till bolagsstyrelsema för Habo Energi AB, Habo Kraft AB och Habo Bostäder AB 15. Val av nämndenmän Motion angående hedersrelaterat våld och fö1iryck 17. Motion om digital lekplats 18. Motion om staiiande av grnndsärskola
2 19. Medborgarförslag om bättre villkor för närtrafiken inom Habo kommun 2 Lisbet Bärenboldt ordförande Frida Wahlund sekreterare
3 HABO KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 91 Dnr KS19/ Slutredovisning av investeringsprojekt Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna redovisningen. Äreudebeskrivning Tekniska förvaltningen har lämnat in slutredovisning för investeringsprojekt som överstiger 3 miljoner kronor. Fuktåtgärder på Hagabodaskolan Hus 2/Kulturskolan har kostat 6,4 miljoner kronor, vilket är ca 1 miljon kronor mindre än budgeterat. Den positiva avvikelsen förklaras främst av icke budgeterade bidrag från Boverket. Periodiskt underhåll av gata/park har kostat kronor, vilket är kronor mer än beräknat. Avvikelsen ses som försumbar. VA-projekt på Skolgatan har kostat kronor vilket är 872 kronor mindre än budgeterat. Avvilcelsen beror på förmånligare anbud än förväntat. Justeras o.,,/ \...4. C)VV V\,\_.. I Expedierats
4 LI, 7 11,ij HABO KOMMUN \.. Helena Wigerfelt Controller Datum Slutredovisning av investeringsprojekt som överstiger 3 mnkr I sammanställningen nedan särredovisas investeringsprojekt som avslutats under 2018, vars totala budget överstiger 3 mnkr. Under tabellen redogörs orsakerna till budgetavvikelser Projekt Proiektnr Budget (tkr) Utfall (tkr) Avvikelse Fuktåtgärder Hagabodaskolan Hus 2/Kulturskola Investering Gata/Park, fd periodiskt underhåll Projekt Fuktåtgärder Hagabodaskolan Hus 2/Kulturskola redovisas med avvikelse med hänsyn tagen till omfördelning en! KF Den positiva avvikelsen förklaras främst av icke budgeterade bidrag från Boverket, Investering Gata/Park, fd periodiskt underhåll samlar löpande underhåll av gator etc. Avvikelsen om 1,2% betraktas som försumbar. POSTADRESS BESÖKSADRESS INTERNETADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Box 212 Jönköpingsvägen (vx) (vx) info@habokommun.se HABO
5 HABO KOMMUN Cl' Helena Wigerfelt Controller Datum Slutredovisning av investeringsprojekt som överstiger 3 mnkr - VA-verksamheten I sammanställningen nedan särredovisas investeringsprojekt inom VA-verksamheten som avslutats under 20 I 8, vars totala budget överstiger 3 mnla. Under tabellen redogörs orsakerna till budgetavvikelser Proiekt Proiektnr Bud1rnt (tkr) Utfall (tkr) Avvikelse Habo Centrum, Skole:atan VA Projekt Habo Centrum, Skolgatan VA Projektet har omfattat reinvestering av VA-nätet vid Skolgatan. Projektet hade en positiv budgetavvikelse om 872 tkr pga att förmånligare anbud än förväntat. POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS INTERNETADRESS TELEFON Jönköpingsvägen OO(vx) TELEFAX (vx) E-POST info@habokommun.se
6 HABO KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 93 DnrKS19/58 83 Årsredovisning 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning att godkänna reservationer från 2018 års investerings budget till 2019 års investerings budget med kronor, innebärande att 2019 års investerings budget ökas i motsvarande grad att godkänna förskott och under- och överskott från 2018 års investeringsbudget med kronor, innebärande att 2019 års investerings budget minskas i motsvarande grad att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Energi AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Kraft AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om lcronor,jämte därpå löpande ränta och kostnader att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader att ingen avsättning eller disposition ur resultatutjänmingsreserv (RUR) görs för Avsättningen uppgår därför till oförändrat kronor att ombud till bolagsstämma i Habo Energi AB ges direktiv att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret, samt att i övrigt godkänna föreliggande redovisning. Ärendebeskrivning Ekonomienheten har tagit fram en årsredovisning för Resultatet uppgår till 23 miljoner kronor, vilket är 21,6 miljoner kronor bättre än budget. Justeras Q v,i v\,l Expedierats I
7 N.',,,, lnvesteringsuppföljning 2018 ( ) Kommunledningskontor Proj nr Text Budget 2018 Utfall 2018 Återstår Reserv Förskott Ö-/u-skott Budget 2019 Revb Diverse IT E-myndighet IT Virtuella klienter i administrationen TimeCare Utveckling Agresso Nytt serverrum (MSB) Hagabodaskolan IT Intranät Ny modul hemsidan Blå salen, enklare utrustning Dagcentral IT Anställningsguide Beslutsstödsystem Öppen Wifi Ljud- och bildanläggning kammarsalen (MSB) Datacenter, gröna servrar Nätverk Core Inventariesystem Inventarier KLK Nätverk Access Smart Cities Delsumma kommunledningsförvaltningen Fordon, transportfordon (Räddningstjänsten) Materiel Räddningstjänsten Delsumma kommunledningsförvaltningen Tekniska förvaltningen Proj nr Text Budget 2018 Utfall 2018 Återstår Reserv Förskott Ö-/u-skott Budget 2019 Revb 2019
8 c-:j xxxdirektinv Tekniska förv 10 års avs kr tid Brandskyddsåtgärder Vårdcentrum, utemiljö trädgård Toppbe!äggningar, ej underhåll Tomtförsäljning Div trafiksäkerhetsåtgärder xxx Habo tätort, bussfickor/väderskydd xxx A!lesko!an Gatubelysning reinvesteringar Trafiksäkerhetsåtgärder Kärrsvägen Kameraövervakning xxx:til!b Räddningstjänsten för ambulans Gatubelysning utbyte styrsystem MSB Tekniska Ospecificerat Ombyggnad Kärrsgården xxxhagenskolan tillbyggnad åk Investering Fastighet 2015, fd periodiskt underhåll Fuktåtgärder källargrund ve Hagabodaskolan skolgård Parkering utemiljö Fagerhults fsk Nytt uppvärmningssystem Äventyret Nytt serverrum kommunhuset xxx Ventilation sporthal! A Utbyggnad förskola Fagerhult Ventilbyte, injust. värme Vårdcentrum Utbyte passagesystem Fuktåtgärder Hagabodask hus2/kulturskola Omb. Högspänningsanläggning VC Gruppbostad Energieffektivisering Projektering matsalsutbyggnad hus Ombyggnad demensboende
9 --' c..( Utbyte o anpassn. lekutr. infosky!tar Bränningeskl Ombyggnad centralkök Hundrastgård Strömförsörjning Kommunhuset Utbyte och anpassning av lekutrustning skolor Förskolegård modul sporthallen Utredning förskola Furusjö Ny skola Bränninge/modu! xxx Oljeavskiljare Kommunförråd xxx Oljeavskiljare Räddningstjänsten Tillagningskök Hagabodaskolan Föreningsmodu!er (Flytt fr Fagerhultsskolan) Ombyggnation Västerkärr EKB Moduler Fagerhults förskola (2018) Förskola 5öderkulla/5olhöjden (80 barn) Inventarier gata park Investering Gata/Park 2015, fd periodiskt underhåll Habo centrum, Skolgatan Gästgivaregatan GC-väg Malmgatan Renovering GC-bro Västgöte Pendlarparkering Fagerhult, Fagerlidsvägen m fl GC-väg Fagerhu!t-Baskarp, asfalt o belysning xxxsödra Bränninge Etapp Byte Hg-Armaturer GC-väg Kärrsvägen-Slätten Belysnig Rödån Centralkök Utbyte av kvicksilverarmatur m.m. Utbyggnad av förskolan Upptäckaren Serviceanläggning Västgöte Delsumma tekniska förvaltningen
10 ""'.s-; Fritids- och kulturförvaltningen Proj nr Text Budget 2018 Utfall 2018 Återstår Reserv Förskott Ö-/u-skott Budget 2019 Rev b Ombyggnad kal!förråd Slätten Gräsklippare Förstärkta bibliotek !smaskin Industrihistoriskt expo Bryggor Furusjö Inventarier sporthal! Delsumma fritids- och kulturförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Proj nr Text Budget 2018 Utfall 2018 Återstår Reserv Förskott Ö-/u-skott Budget 2019 Rev b Inventarier Hagabodasko!an lnventariertill 70 barn Ombyggnad Fagerhu!ts fsk Utrymningslarm Hagabodaskolan T-hus, hus Bränningeskolan, eller där det blir- klassuppsättnini Ny förskola Hälsofrämjande skola - skärmar Skoladministrativt system Ny förskola Utomhusytor Hagenskolan/Hagabodaskolan Delsumma barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Proj nr Text Budget 2018 Utlall 2018 Återstår Reserv Förskott Ö-/u-skott Budget 2019 Revb Särskilt boende Gemensamt IFO Möbler/inventarier hela förvaltningen Nytt larm SÄBO Digitala signeringslistor
11 .:.._v,-,,._;_'>., Testprojekt med nattkameror inom hemtjg Inventarier gruppbostad funktionshinderomsorgen Sängar särskilt boende Inventarier Rehab och ssk Inventarier funktionshinderomsorgen Verksamhetssystem Välfärdsteknik Utemiljö, demensboende Delsumma socialförvaltningen Exploatering Proj nr Text Budget 2018 Utfall 2018 Återstår Reserv Förskott Ö-/u-skott Budget 2019 Revb Exploatering västra Solhöjden etapp Exploatering Tum bäcks industriomr Delsumma exploatering Tekniska kontoret, VA Proj nr Text Budget 2018 Utfall 2018 Återstår Reserv Förskott Ö-/u-skott Budget 2019 Revb Projektering VA Anslutningsavgifter Förnyelse, vattenledningar Dagvattenavledning Styr/övervakning mätstation överordn system xxx Fiskebäckstomt kommunal VA-anläggning Reinvestering VA xxxhabo centrum, Skolgatan VA Eket, Ebbarp m f! kommunal va Gästgivaregatan VA Furusjö väster VA enligt VA-plan xxx:västra Solhöjden VA, etapp Furusjö västerva enl. VA-plan, ansl.avg Fagerhult, Fagerlidsvägen m fl Kärnekulla exploatering
12 1...:.\. _) Ahlins Gärdet Tumbäcks industriområde VA Vakant Bränningegatan Va-Skyttevägen S:a Bränninge, Etapp Ledningsreinvestering (Bagaregatan mfl) Södra Bränninge etapp Västra Solhöjden etapp OelummaVA Summa totalt Justering för anslutningsavgifter VA Summa efter justeringar
13 HABO KOMMUN Revisorerna Till Fullmäktige i Habo kommun Revisionsberättelse för år 2018 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och genom utsedda lekmannarevisorer/revisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten samt för återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granslmingen har genomförts med den imiktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi har under året granskat årsredovisning, delårsredovisning, haft särskilda möten med samtliga nämnder samt genomfört fyra fördjupade granskningar. Vi noterar att barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott mot budget med 5,8 mnkr, trots att 2,25 mnkr tillförts under året. Vi uppmärksammade nämndens underskott även i 2017 års revisionsberättelse. V år uppfattning är att barn- och utbildningsnämnden måste förbättra sin ekonomistyming. Av kommunstyrelsens protokoll att det finns ett stort antal fullmäktigebeslut som inte har verkställts. Vissa av besluten är fattade flera år tillbaka i tiden. Vår uppfattning är att kommunstyrelsen måste agera och tillse att de beslut fullmäktige tar genomförs. Vår uppfattning är att det är en alltför låg måluppfyllelse avseende verksamhetsmålen, endast 25 % av målen uppnås. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Habo kommun i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunlct tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig.
14 I', ) i. i-.. Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen delvis är förenligt med de finansiella mål fullmäktige beslutat. Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen inte är förenligt med de verksamhetsrelaterade mål fullmäktige beslutat. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för Till revisionsberättelsen bifogas granskningsrapporter från lekmannarevisorerna samt revisionsberättelser för av kommunen ägda aktiebolag. Habo den 11 april 2019 fj!lc? u,4:= Stellan Carlström J flj son/ 1/IL{/L 6 Z;:/l --./ -o '.'.;9t)
15 I \(}..'). Bilagor: Rapport avseende granskning av Habo kommuns årsredovisning 2018 (bilaga 1). Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna samt revisionsberättelser för följande aktiebolag (bilaga 2): Habo Energi AB Habo Kraft Aktiebolag Habo Bostäder Aktiebolag
16 Deloitte,!-:Ano 1 0/V\MUN l<rn r11r1uril,aff;liol i\11k. lllld [)/, I / l)11r..... Rapport avseende granskning av årsredovisning Habo kommun Mars 2019 Pernilla Rehnberg, Sebastian Lundin och Fredrik Hernqvlst \ HABO KOMMUN
17 (o 5 0 Inneha Il Sammanfattning Inledning Granskningsresultat 2 4 6
18 Sammanfattning Uppdrag och Bakgrund Revisorerna ska enligt kommunallagen pröva om räkenskaperna är rättvisande samt bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Revisionsfråga Är räkenskaperna rättvisande och är resultatet i årsbokslutet förenligt med de mål fullmäktige beslutat? Underliggande revisionsfrågor: Kvalitetssäkring av årsredovisningens delar. Innehåller dokumentet den information som föreskrivs av lag om kommunal redovisning samt gällande rekommendationer? Granskning av väsentliga resultat- och balansposter med avseende på fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Redogör årsredovisningen för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut? Är räkenskaperna I allt väsentligt rättvisande? Är resultatet I årsbokslutet förenligt de mål fullmäktige beslutat? Är balanskravet uppfyllt? Revisionskriterier Följande revisionskriterier används: Kommunallagen Kommunala redovisnlngslagen God revisionssed för kommunal verksamhet Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Svar på revisionsfrågan Vår bedömning är att årsredovisningen I allt väsentligt Innehåller uppgifter som är väsentliga för att bedöma verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning. Vi bedömer räkenskaperna I allt väsentligt rättvisande. Vår bedömning är att resultatet I ärsredovisningen delvis är förenligt med de finansiella mål fullmäktige beslutat. Vår bedömning är att resultatet i årsredovisningen inte är förenligt med de verksamhetsrelaterade mål fullmäktige beslutat. 2
19 Iakttagelser Vid granskning av väsentliga resultatposter och balansposter har vi gjort följande noteringar: Avsättning för att sluttäcka avfallsdeponin uppgår till 21,3 mkr. Kommunen h/ir under år 2018 gjort en utredning kring avfallsdeponin. Avsättningen bedöms av kommunen vara bästa bedömning per rapportdatum. Vi har Inte noterat något som ger oss en anledning att göra en annan bedömning. Dock bör kommunen fortsätta ompröva sin bästa bedömning inför kommande bokslut. Arets resultat är 23,0 mkr, totalt justerat resultat enligt balanskravet är 16, 7 mkr. Det lagstadgade balanskravet är därmed uppfyllt. Är 2017 var justerat resultat enligt balanskravet 13,4 mkr, vilket innebar att kommunen även uppfyllde balanskravet föregående år. I årsredovisningen redovisas de finansiella och verksamhetsmässiga målen. Ett av tre finansiella mäl har uppnåtts. Vi har vidare noterat att fullmäktige har antagit totalt 10 övergripande verksamhetsmäl, varav sju följs upp under är Kommunfullmäktige har i kommunens övergripande styrkort brutit ned dessa sju verksamhetsmäl I 24 underliggande mål, varav samtliga följs upp I årsredovisningen. I årsredovisningen bedömer kommunstyrelsen att 6 mål är uppnådda, 17 mål ej uppnådda och att 1 mål ej mätts under år Målen kopplat till skolverksamheten ska ses som strävansmål från Skolinspektionen. Målen är I praktiken mycket svåra att nå. Därför rekommenderar vi att kommunstyrelsen även följer upp utfallet av målen avseende skolverksamheten i förhållande till utfallet från föregående år. För 5 av 24 mål finns inget utfall för 2018 vid bokslut. Istället fär utfallet från tidigare år användas_. Rekommendationer Kommunstyrelsen och nämnderna rekommenderas att arbeta för en ökad måluppfyllelse. Kommunstyrelsen rekommenderas att följa upp utfallet av målen avseende skolverksamheten i förhällande till utfallet från föregående är. Habo den 4 april 2019 DELOITTE AB Pernilla Rehnberg Auktoriserad revisor Torbjörn Bengtsson Certifierad kommunal revisor 3
20 Inledning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Habo kommun har Deloitte genomfört en granskning av kommunens årsredovisning per Enligt lag om kommunal redovisning (KRL) ska en kommuns årsredovisning redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Rådet för kommunal redovisning (RKR), vars huvuduppgift är att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner och landsting i enlighet med KRL, har gett ut rekommendationer för den kommunala redovisningen. I tillämpliga delar ska även normering från Redovisningsrådet och Bokföringsnämnden användas. Enligt KRL och kommunallagen (KL) är det kommunstyrelsen som ansvarar för årsredovisningens upprättande. 1. Uppdrag och bakgrund Revisorerna ska enligt kommunallagen pröva om räkenskaperna är rättvisande samt bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet Revisionsfråga Är räkenskaperna rättvisande och är resultatet i årsbokslutet förenligt med de mål fullmäktige beslutat? Underliggande revislonsfrågor: Kvalitetssäkring av årsredovisningens delar. Innehåller dokumentet den information som föreskrivs av lag om kommunal redovisning samt gällande rekommendationer? Granskning av väsentliga resultat- och balansposter med avseende på fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Redogör årsredovisningen för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Är resultatet i årsbokslutet förenligt de mål fullmäktige beslutat? Är balanskravet uppfyllt? 1.2. Revisionskriterier Följande revisionskriterier används: Kommunallagen Kommunala redovisningsiagen God revisionssed för kommunal verksamhet Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. 4
21 1.3. Avgränsning Granskningen omfattar genomgång av årsredovisningen med fokus på förvaltningsberättelse, verksamhetsredovisningen, resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys, nothänvisningar samt sammanställd redovisning Metod Revision har utförts i enlighet med god revisionssed I Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Revisionen innefattar att utifrån en bedömning av väsentlighet och risk granska ett särskilt urval av underlag till belopp och annan information i räkenskapshandllngarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och kommunstyrelsens tillämpning av dem samt bedöma de betydelsefulla uppskattningar som kommunstyrelsen gjort vid upprättandet av årsredovisningen samt utvärdera informationen. 5
22 Granskningsresultat 2.1 Kvalitetssäkring av årsredovisningens delar Nedan presenteras vår granskning av årsredovisningen baserat på revlsionskriterlerna. För att tydliggöra huruvida kommunens årsredovisning är I överensstämmelse med kommunallagen och lagen om kommunal redovisning finns nedan en tabell över ett antal lagkrav: Tabe/11: Uppfyllelse mot kommunal/agen och lagen om kommunal Ska innehålla en översikt över KRL 4 kap 1 Ja utvecklingen av kommunens verksamhet Sädana förtiällanden som inte KRL 4 kc1p 1 1p Ja :skaredovlsas i balans- eller resultaträ!{ningarna, rnen som är viktiga för. bedömningen av kommunens res.u.ltat och ställning Upplysning om händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Upplysning omkommunens förväntade utyeckllng KRL 4 kap 1 2p KRL 4 kap 1 3p Väsentliga personalförhållanden KRL 4 kap 1 4p och uppgift om sjukfrånvaro KRL 4 kap 1a Kollimunehs KRL 4 kap 2 Jnvesteringsverksamiiet Redovisning av hur utfallet KRL 4 kap 3 förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten Bur ett ventuellt negativt }esulfat ska regleras... balanskravet KRL4 kap.4 Hur målen för god ekonomisk KRL 4 kap 5 hushållning uppnåtts Ja Ja, återfinns I nämndernas verksami1etsberättelser. Ja, återfinns i avsnittet "Personal redovisning". Ja, återfinns I avsnittet "lnvesterlngsredovisning". Ja, återfinns i avsnittet "Driftredovisning".. Ja Finansiella mål 1 av 3 mål är uppfyllda. Verksamhetsmål Totalt har 24 mål följts upp I kommunens övergripande styrkort i årsredovisningen. Av dessa är 6 mål uppfyllda, 17 inte uppfyllda och 1 mål ej mätt. 6
23 Uppställningen av årsredovisningen bör överensstämma med resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning enligt årsredovisningen under det närmast föregående räkenskapsåret. Vidare bör årsredovisningen Innehålla väsentliga nyckeltal och jämförelsesiffror för motsvarande period föregående år. Motsvarande redovisningsprinciper bör också gälla. Väsentliga notupplysnlngar bör dessutom ingå i årsredovisningen. Uppställningarnas form beträffande resultat- och balansräkning, kassaflödeanalys, noter och övriga finansiella analyser för Habo kommun överensstämmer med uppställningen i senaste årsredovisningen. Utfallet för rapportperioden avseende kommunen Jämförs med utfallet för motsvarande period Årsredovisningen bör omfatta både kommunen och kommunkoncernen. Årsredovisningen för Habo kommun Innehåller en koncernredovisning för applicerbara delar. Iakttagelse Vår bedömning är att årsredovisningen i allt väsentligt innehåller den Information som föreskrivs av lag om kommunal redovisning samt gällande rekommendationer. 2.2 Granskning av väsentliga resultat- och balansposter Enligt KRL 5:1 ska resultaträkningen redovisa samtliga Intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet förändrats under året. Balansräkningen ska enligt KRL 5:2 redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser ska tas upp inom linjen. 7
24 liesl!itaträlu1ing 2018 jäml'örr;!se mol: fi:ir1: gåewide år Nedan presenteras ett utdrag ur kommunens resultaträkning för år 2018 och år 2017 vilka presenteras I årsredovisningen för respektive år. Kommunledningskontoret f'feiknlskt kontör Fritids- & Kulturförvaltningen l:{:/io;', ' årn- och utblldningsnämnd Socialnämnd 'övriga nämnder Affärsverksamheten För$äljning av tomter Nämndernas nettokostnader :\ä ansierlng Årets resultat ,2% -4140,, 18,9% ,9% ,6% ,9% ,7% ,8% ,2% ,0% ,5% ,4% ' Habo kommun visar för år 2018 upp ett årets resultat om +23,0 mkr. I resultatet ingår engångsposter om 3,3 mkr. Engångsposterna avser realisationsvinster försäljning av tomter om +6,3 mkr samt nedskrivning - 2,9 mkr avseende anläggningar vid Slbbabo i samband med June Avfalls övertagande. Vi har noterat att kommunstyrelsen presenterar driftredovisning för 2018 med jämförelse mot budget samt även mot föregående år för hela Habo kommun. Respektive nämnd redovisar även jämförelse mot budget och föregående år i siffror. Kommunstyrelsen gör en analys för socialnämnden mot föregående år. Kommunstyrelsen gör även en analys mot budget avseende barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och tekniska nämnden. I verksamhetsberättelserna för nämnderna görs analyser främst i jämförelse mot budget. I verksamhetsberättelserna kommenterar enbart kommunledningskontoret förändringar mot föregående års utfall jämfört med årets utfall. övriga nämnder redovisar enbart Jämförelser mot budget. De väsentligaste förklaringarna till årets resultat jämfört med föregående år är följande, baserat på Habo kommuns övergripande kommentarer i driftredovisningen: 8
25 Socialnämndens nettokostnad har minskat med 1,5 mkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på ett flertal olika faktorer men främst av lönekostnader. Under året har en ny verksamhet tillkommit som medfört ökade kostnader med 3,8 mkr samtidigt som kostnader för korttidsverksamhet och hemtjänst minskat med totalt 6,1 mkr. Vidare har lönekostnaderna påverkats av ett nytt löneavtal under Kommunens resultat för år 2018 uppgår till +23,0 mkr ( +24,9 mkr). Iakttagelse Vi har noterat att VA har ett resultat om ca +0,7 mkr. Enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster 30 gäller följande "Avgi erna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ördna och driva va-anläggningen". Medel får dock avsättas för framtida nyinvestering, om i lagen särskilda omständigheter kan åberopas. 9
26 Jämfi'meise mot b1u1dget Förutom i samband med årsbokslutet gör kommunen budgetuppföljning per tertial 1 och delårsbokslutet vilka redovisas inför kommunfullmäktige. Uppföljningen av budgeten och budgetuppföljnlngsrapporterna under året bedöms vara ett viktigt styrinstrument i. kommunen. Nedan följer ett sammandrag av kommunens resultaträkning för år 2018 I jämförelse med budget. Kommunledningskontoret ,7% Tekniskt kontor ,4% Fritids- & l<ulturförvaltningen ,4% isåfn-.och :utbild11ingsnämnd , ,5% Socialnämnd ,5% 10!,i,','.. pvrlga nämnder " ,70/o Affärsverksamheten ,0%,,,.,. FörsijlJning av tomter.o ,0% Nämndernas ,0% nettokostnader >;.-;: -,,,. Finansiering ,3% Arets resultat Samtliga nämnder/verl<samheter I Habo kommun förutom barn- och utbildningsnämnden och tekniska nämnden visar lir 2018 ett överskott mot budget. Kommunstyre/sen/Kommunledningskontoret har ett överskott mot budgeten om +1,8 mkr. Överskottet är främst hänförligt till att antalet bredbandsbidrag bara använts i begränsad omfattning under året. överskottet är också hänförligt till lägre personalkostnader än budgeterat på grund av tjänstledigheter och vakanser. Tekniska kontorets olika verksamheter visar ett underskott jämfört med budget om -1,6 mkr. Det ekonomiska utfallet av tekniska kontorets olika verksamheter har varierat under året. Budgetavvikelsen beror på flera orsaker. Bland annat förklaras underskottet av outhyrda lokaler samt underskott för kostverksamheten. 10
27 Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott mot budget om -5,8 mkr, Avvikelsen hänförs främst till förskoleverksamheten med -3,8 mkr och verksamheten inom grundskolan med -3,3 mkr. Förskoleverksamhetens underskott förklaras av fler barn än budgeterat I förskolan och färre barn än budgeterat inom fritidsverksamheten och ökade lönekostnader i samband med rekryteringar, Grundskolans underskott hänförs till enskilda rektorsområden, elevvård, skolskjutsar samt skolmat, Underskotten kompenseras i viss mån av överskottet inom nämnd och administration, Socialnämnden visar ett överskott mot budget om +9,5 mkr. Avvikelsen hänförs till flertalet olika verksamhetsgrenar Inom nämnden. överskottet fördelas på +3,9 mkr för flykting och integration och övrig verksamhet med +5,6 mkr. Det största överskottet finns inom familj och individomsorgen med +6,3 mkr och det största underskottet finns inom funktlonshinderomsorgen med -6,2 mkr. överskottet för övriga nämnder mot budget om +1,4 mkr består främst av att byggnadsnämnden har ett överskott mot budget om +0,6 mkr och miljöförvaltningen ett överskott om +1,0 mkr. överförmyndaren har ett underskott mot budget om -0,4 mkr. Resterande avvikelse om +0,2 mkr förklaras av flera mindre avvikelser inom kommunens övriga nämnder. Affärsverksamheten visar en positiv avvikelse mot budget om +0,8 mkr. överskottet hänförs till stor del till av Inköp av vatten och avledning av avlopp samt köp av stödt;jänster och reparationer har varit lägre än budgeterat. Iakttagelse vår analys av nämndernas kostnader i relation till budget visar Inte på några oförklarade differenser. 11
28 Bal,msräkningeu1 Nedan följer ett sammandrag av kommunens balansräkningar vilka presenteras I årsredovisningen. Därefter följer en analys av väsentliga balansposter och fluktuationer. t4 rk, bygg n ader och anläggningar ;i]i\asklner och inventarier F.inansiella anläggningstillgångar 'Påg!\ende investering r övriga omsättningstillgångar i Kassa och llanl<. Summa tillgångar 539,0 543,5 33,8 34,9 41,2 27,8 84; ,4 46,6 51,5 41,7 792,6 749,7 Ingående eget kapital tarets iesultat.. Avsättningar för pensioner 'J1 ättningar för deponi Övriga avsättningar Långfristiga skulder \:-_;,;. ' :, ' Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 299,6 274,7 23,0 24,9 25,8 21,0 21,,3 21,9. 14,4 2,7 292,7 284,3 115,7 120,3 792,6 749,7 Materiella anläggningstillgångar Samtliga anläggningstillgångar finns I anläggnlngsreglstret i verksamhetssystemet Agresso Milestone. Avskrivningar påbörjas när anläggningen tas i bruk i enlighet med god redovisningssed. Som framgår av årsredovisningen har Investeringar för den skattefinansierade och den affärsdrivande verksamheten genomförts med totalt 65,5 mkr vilket motsvarar 59 % av budgeterat anslag. I budgeten för år 2018 har investeringar om 111 mkr antagits. Mark, byggnader och anläggningar, 539 mkr (544 mkr) Investeringar och aktiveringar I byggnader, mark och tekniska anläggningar har gjorts med 29,3 mkr. Försäljningar, utrangeringar har ej skett under året. Planenliga avskrivningar har gjorts med 34 mkr. Maskiner och inventarier, 34 mkr (35 mkr) Maskiner och inventarier har anskaffats för 6,6 mkr. Inga försäljningar eller utrangeringar har gjorts under året. Planenliga avskrivningar har gjorts med 6 mkr. 12
29 Pägäende investeringar, 84,8 mkr (55 mkr) Kommunen har upparbetade pågående projekt om totalt 84,8 mkr. Investeringarna är hänförliga till flertalet projekt som investerats i under året. Deloitte har stickprovsgranskat de 3 enskilt största projekten i projektlistan för rörelsetillhörighet och attest utan anmärkning. Iakttagelse Vår slutsats efter genomförd granskning är att kommunen upprättar noterna för materiella anläggningstillgångar I enlighet med god redovisningssed och RKR 11 :4. Habo l<ommun redovisar sedan i år 2014 anläggningstillgångar enligt komponentavskrivning fullt ut. Vi har Inte noterat något I vår granskning som tyder på att kommunens materiella anläggningstillgångar inte skulle vara upptaget till ett korrekt belopp. Finansiella anläggningstillgångar Habo kommun har andelar i aktiebolag och ekonomiska föreningar. VI har stämt av kommunens sammanställning av Innehav mot underlag. Innehaven har förändrats under år Kommunen har under året tagit upp bidrag till statlig infrastruktur avseende ombyggnation av rondell mm. Iakttagelse VI har inte noterat något i vår granskning som tyder på att kommunens innehav av aktier och andelar inte skulle vara upptaget till ett korrekt belopp. Kortfristiga fordringar Posten kortfristiga fordringar består av kundfordringar, förutbetalda kostnader, upplupna intäkter och skattekonto. Posten kundfordringar samt fordringar på staten kommenteras nedan. Kundfordringar, 9 mkr (8 mkr) Kommunen stämmer av kundreskontran mot huvudboken. VI har granskat kommunens avstämning mot huvudboken och kan konstatera att denna är gjord. Kundfordringarna är I nivå med föregående år vilket bedöms rimligt. Iakttagelse VI har Inte noterat något som indikerar ett felaktigt värde av kundfordringarna. Fordringar på staten Posten består främst av bidrag för ensamkommande barn för vilka ansökan görs månadsvis och, betalning sker I efterhand. VI har stämt av huvudboken mot bokslutsbilaga, 13
30 Iakttagelse VI har Inte noterat något i vår granskning som tyder på att fordringarna inte skulle vara upptagna till rätt belopp. Kassa och bank Posten består av banktillgodohavanden och handkassor som finns ute i verksamheten. VI har stämt av tillgångarna mot engagemangsbesked erhållna från bank samt kassaintyg. Iakttagelse Vi har inte noterat något I vår granskning som tyder på att kommunens kassa och bank inte skulle vara upptagen till ett korrekt belopp. Eget Kapital Kommunens egna kapital har ökat med 23,0 mkr. Denna förändring består av årets resultat om 23,0 mkr. Iakttagelse VI har inte noterat något I vår granskning som tyder på att kommunens egna kapital är felaktigt redovisat. Avsättningar för pensioner Habo kommun har avsättningar för pensioner. Kommunen tillämpar den lagstadgade blandmodellen. Blandmodellen innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas Inklusive särskild löneskatt som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Utbetalningar för pensioner intjänade före 1998 bokförs därmed som årets kostnad tillsammans med årets intjänade pensioner. Detta överensstämmer med lagen om kommunal redovisning och rådet för kommunal redovisnings rekommendationer. Vi har stämt av avsättningen för pensioner mot externa underlag från KPA pension. Iakttagelse Vi har inte noterat något i vår granskning som tyder på att kommunens pensionsavsättning inte skulle vara upptagen till ett korrekt belopp. Avsättningar för återställande av deponi Sibbabo Per den 31 december 2018 redovisas en avsättning för deponi om 21,3 mkr då kommunen har ett åtagande att sluttäcka avfallsdeponin I Sibbabo. Kommunen genomförde 2016 en större utredning kring avfallsdeponin och under 2018 har ianspråktagande av tidigare avsättningar skett om -0,6 mkr. Avsättningen bedöms av kommunen vara bästa bedömning per rapportdatum. 14
31 Iakttagelse Vi har noterat att kommunen har gjort en bästa bedömning gällande vad avsättningen för deponin i Sibbabo bör uppgå till. VI har Inte noterat något som ger oss en anledning att göra en annan bedömning. Dock bör kommunen fortsätta ompröva sin bästa bedömning Inför kommande bokslut. Övriga avsättningar Per den 31 december 2018 redovisas en övrig avsättning om 14,4 mkr. Avsättningarna består av två poster. Rivning av en byggnad samt avsatta medel till trafikverket avseende ombyggnation av rondell. Iakttagelse VI har inte noterat något i vår granskning som tyder på att kommunens avsättningar inte skulle vara upptagen till ett korrekt belopp. Långfristiga skulder Kommunen har långfristiga skulder till Kommuninvest om 275 mkr samt 16,4 mkr avseende anläggnings/anslutningsavgifter. Vidare har kommunen skuld för investerlngsbldrag om 1,4 mkr som tillkommit I år. Posten långfristiga skulder har ökat med 8,4 mkr gentemot föregående år. Ökningen är hänförlig till ökade skulder investeringsbldrag samt anläggnings/anslutningsavgifter. Anslutningsavgifter hanteras från 2017 enligt ny princip, RKR 18. Iakttagelse Vi har gjort en avstämning av posten mot underlag. Vi har inte noterat något i vår granskning som tyder på att kommunens långfristiga skulder inte skulle vara upptagna till rätt belopp. Kortfristiga skulder Posten kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, moms och särskilda punktskatter, personalens skatter och arbetsgivaravgifter, övriga kortfristiga skulder, semesterlöneskuld, löneskatt, upplupna räntekostnader, upplupna pensionskostnader, förutbetalda Intäkter, övriga upplupna kostnader m.m. Nedan följer en analys av väsentliga delar av kortfristiga skulder. Leverantörsskulder, 35 mkr (44 mkr) Kommunen stämmer av leverantörsreskontran mot huvudboken. Vi har granskat kommunens avstämning mot huvudboken och kan konstatera att denna är gjord. Iakttagelse Vi har Inte noterat nilgot som Indikerar ett felaktigt värde av leverantörsskulderna. 15
32 Personalrelaterade skulder, 67 mkr (66 mkr) Vi har stämt av personalens skatter och arbetsgivaravgifter mot inlämnade deklarationer och semesterlöneskulden mot semesterlöneskuldslista. Posten ligger på liknande nivå jämfört med föregående år, vilket bedöms rimligt då inga väsentliga ändringar har genomförts på personalstyrkan. Iakttagelse Vi har inte noterat något i vår granskning som tyder på att de personalrelaterade skulderna inte är rätt redovisade i bokslutet. Moms, 6 mkr (7 mkr) Kommunen redovisar varje månad moms till Skatteverket som sedan regleras likvldmässlgt. Kommunen nettoredovisar ingående och utgående moms i årsredovisningen. Momsfordran och momsskuld i bokslutet avseende november och december 2018 har stämts av mot underlag samt skattedeklarationen som är skickad till Skatteverket. Iakttagelse VI har inte noterat något I vår granskning som tyder på att kommunen inte har en tillförlitlig rutin vad gäller kommunens redovisning och inbetalning av moms. 2.3 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen ska enligt KRL 8:2 Innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens resultaträkning och resultaträkningarna för de övriga juridiska personer I vilka kommunen har ett betydande inflytande. Redovisningen skall vidare Innehålla en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens balansräkning och balansräkningar för de övriga juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande Inflytande. Enligt rekommendation nr 8: 1 från Rådet för kommunal redovisning är det god redovisningssed att inkludera en kassaflödesanalys. Iakttagelse VI har granskat den sammanställda redovisningen och tillhörande tilläggsupplysnlngar utan anmärkning. Kommunens uppställning av den sammanställda redovisningen är i enlighet med god redovisningssed. Vi anser att årsredovisningen uppfyller kraven enligt KRL. 2.4 Årsredovisningens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Enligt KRL 3:1 ska årsredovisningen redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid 16
33 räkenskapsårets slut. Årsredovisningen Innehåller resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys per affärsverksamhet. Genom granskning och analyser presenterade under 2.2 har vi kontrollerat att årsredovisningen uppfyller kraven enligt KRL 3. Iakttagelse Vår bedömning är att årsredovisningen i allt väsentligt innehåller uppgifter som är väsentliga för att bedöma verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning. Vi bedömer räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. Kommunens årsredovisning innehåller en särskild redovisning och uppställning för VA-verksamheten. Enligt VA-lagen från 2007 ska VAverksamheten särredovisas i separat balans- och resultaträkning med tillhörande tilläggsuppiysningar. Det är inget krav att ha med denna särredovisning i årsredovisningen men den måste finnas tillgänglig för fastighetsägarna. Kommunen har upprättat en separat balans- och resultaträkning. 2.5 Måluppfyllelse Kommunallagen reglerar att kommunfullmäktige ska anta mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Habo kommuns kommunfullmäktige har fastställt vision och mål för Habo kommun i vilken kommunens totalt tio övergripande mål presenteras. I samband med årsredovisningen görs en bedömning av hur verksamheterna bedrivs mot kravet om god ekonomisk hushållning. Bedömningen av årsredovisningen är en översiktlig granskning. Det huvudsakliga syftet är att ge fullmäktige ledning för den fortsatta styrningen av verksamheten för att en god ekonomisk hushållning ska uppnås. Är de föiansnella målen uppfyllda? I årsredovisningen ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning utvärderas. De finansiella målen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Den finansiella redovisningen, d.v.s. externredovisnlngen utgör underlag. Ett exempel på vad som kan Ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav för att bibehålla nuvarande service. Resultatkravet bör ligga på en nivå som konsoliderar ekonomin. Andra exempel på mål är skuldsättningen på kort och lång sikt, soliditet samt hur investeringar och pensioner ska finansieras. Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. 17
34 Ett av de övergripande målen i fullmäktiges vision och mål är finansiellt och benämns "En sund ekonomi och ekonomlstyrning". Målet är uppdelat i tre mindre mål, vars uppfyllelse enligt årsredovisningen redogörs I tabell 5 nedan. Tabell 5: Finansiella m l Kommunens/nämndens Målet uppfylls ej för år investeringar överstiger 2018, 95 %. ej summan av avskrivningar och årets resultat. Kommunen/nämnden Målet uppfylls ej för år har varje år ett resultat 2018, 3 15%, på minst 2 % c1v skatter och statsbidrag, (För har ett må! på 4 Ö/o satts) Uppnås ej Uppnl\s ej Budgetföljsamhet Nämndernas Uppnås budgetföljsamhet nås per Iakttagelse En utvärdering av samtliga av kommunfullmäktige fastställda finansiella mål för 2018 presenteras i årsredovisningen. Vår bedömning är att målen är relevanta för kommunens styrning. Totalt har Habo kommun antagit tre finansiella mål varav kommunstyrelsen bedömer en av tre som uppfyllda per Uppnås ej Uppnås ej Uppnås Vi noterar att kommunstyrelsen bedömt målet avseende nämndernas budgetföljsamhet som uppnått, trots att barn- och utblldnlngsnämndens har ett negativt resultat på 5,8 mkr gentemot budget och tekniska förvaltningen har ett negativt resultat på 1, 7 mkr gentemot budget. I samband med vår granskning framkom dock att målet avser nämndernas samlade budgetutfall. Då nämndernas samlade resultat per bokslutet utgör ett budgetöverskott bedömer vi målet som uppnått. Vår bedömning är att resultatet delvis är förenligt med de finansiella mål fullmäktige har beslutat om för ekonomisk hushållning. Är de verksan1hetsrelaternde målen uppfyllda? Enligt KL skall det i årsredovisningen finnas en utvärdering av hur de uppsatta verksamhetsmålen uppfyllts. I årsredovisningen presenteras en strukturerad uppställning av fullmäktiges övergripande verksamhetsrelaterade mål. Habo kommuns kommunfullmäktige har beslutat om ett styrsystem som började gälla från och med budgetåret Styrsystemet innehåller tio 16
35 övergripande verksamhetsmål varav fyra följs upp årligen. Kommunfullmäktige har beslutat att samtliga mål inte ska följas upp varje år. övriga sex målen följs upp var tredje år, med uppföljning av två mål per år under treårsperioden. Detta har dock inte följts utan av de övriga målen har tre stycken följts upp 2018: Trygg och säker kommun. I Habo kommun är barnen i centrum. En miljösmart och miljömedveten kommun. De kommunövergripande målen som antagits av fullmäktige och ska följas upp årligen är: Ekonomi Serviceanda. Kvalitet. Föredöme som arbetsgivare. De kommunövergripande målen följs upp i årsredovisning 2018 på ett strukturerat sätt genom indelning i fyra perspektiv: ekonomi, medborgare, medarbetare och verksamhet/utveckling. Varje övergripande mål har därefter brutits ned i ett eller flera underliggande mål med tillhörande målindikatorer. Nedan presenteras måluppfyllelsen för de sju övergripande verksamhetsmässiga mål som utvärderas i årsredovisningen för år Kommentar lämnas till de mål som inte uppnås. En sund ekonomi och ekonomistyrning Sex mål har inte uppfyllts inom verksamhetsmålet. Målet att kommunens investeringar ej ska överstiga summan av årets resultat och avskrivningar uppnås ej. Målet att årets resultat ska uppgå till minst 2 % av skatter och bidrag uppnås inte, då kommunstyrelsen I sitt styrkort beslutat att höja målindikatorn till 4 % och utfallet är 3,5 %. För skattefinansierlngsgraden av investeringarna har ett mål på 100 % satts men utfallet är 95 %. Målet att det ska finnas upphandlingsavtal Inom de områden där varor/tjänster köps mest frekvent, 80/20 regeln, och att förvaltningarna ska hålla sig till de upphandlade avtalen uppnås ej. Kostnaden per brukare inom särskilt boende uppgår till 953 tkr under 2017, vilket gör att målet på 945 tkr ej uppnås. Förskolans kostnader per inskrivet barn uppgår till 152 tkr per barn, vilket överstiger målet på 145 tkr per barn. Målet har därmed ej uppnåtts. 19
36 Kostnaden per brukare Inom hemtjänst uppgår till 384 tkr under 2017, vilket innebär att målet på 371 tkr ej uppnås. Kostnaden per betygspoäng I åk 9 ska enligt målet uppgå till högst 305 kr. Målet har dock bedömts som ej mätbart längre eftersom måttet Inte längre återfinns i KKiK. Tabell 6. KS bedömning mä/uppfyllelse: En sund ekonomi och Trygg och säker kommun Antalet personal en hemtjänsttagare möter under 14 dagar ska uppgå till 15 personer I genomsnitt, vilket Inte uppnås eftersom utfallet är I Habo kommun är barnen i centrum Tre målindikatorer har antagits inom verksamhetsmålet att barnen i kommunen är i centrum. Två av tre mål bedöms som uppnådda per Ett mål på 4,9 barn per årsarbetare i förskolan har satts. Resultat för 2018 saknas och för 2017 var utfallet 5,4, vilket Inte når upp tlll målet. 3 0 En miljösmart och miljömedveten kommun Det antagna målet Inom området mlljösmart och miljömedveten kommun har uppnåtts enligt årsredovisningen. Av kommunens totala hushållsavfall har 47 % samlats in för återvinning, vilket överstiger målnivån på 45 %. Utfallet gäller för Tabell 9. KS bedömning mäluppfyllelse: En mi/jösmart och miljömedveten 20
37 1 0 Föredöme som arbetsgivare Ett underliggande mål har Inte uppfyllts Inom verksamhetsmålet. Kommunens totala personalomsättning uppgick under år 2018 till 13,8 %, vilket är högre än målvärdet på 10 %. 3 2 Serviceanda Inget av de underliggande målen inom området serviceanda har uppnåtts. Andelen personer som får svar på e-post-ärenden Inom två dagar ska uppgå till 96 %. Måttet har dock ändrats och avser andelen som får svar inom en dag, vilket uppgår till 78 %. Andelen som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga ska uppgå till 80 %. Per bokslutsdagen uppgick utfallet till 56 % Kvalitet Sex av sex underliggande mål har inte uppnåtts inom verksamhetsmålet kvalitet. Kvalitetsaspekterna Inom särskilt boende uppmättes under år 2018 till 77 %, vilket ska ställas mot målet på 84 %. Målet avseende andel ungdomar som ej återvänt till socialtjänsten inom ett år efter avslutad utredning/insats har inte uppnåtts. Totalt har 77 % av ungdomarna ej återvänt. Målet är att 86 % inte ska återvända. För målet vilket resultat elevernas i åk 6 når har måttet ändrats om till andelen elever i åk 6 som lägst får godkänt betyg E i matematik. Resultatet uppgår till 93,6 %, vilket inte når målet på 100 %. För målet att kommunens elever i åk 3 till 100 % ska uppnå godkänt resultat på de nationella proven har måttet ändrats om till andelen elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk. Där uppgår resultatet till 78 % och målet uppnås därför inte. 21
38 Andelen behöriga till nationellt gymnasieprogram ska enligt kommunens mål vara 100 %. År 2018 var 80,7 % behöriga till nationellt program. Målet bedöms som ej uppnått. Målet om att 100 % av eleverna vid kommunens gymnasieprogram fullföljer utbildningen inom fyra år uppnås inte, då utfallet för år 2018 är 83,8 %. Målen kopplat till skolverksamheten ska ses som strävansmål från Skolinspektionen. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen även följer upp utfallet av målen avseende skolverksamheten I förhållande till utfallet från föregående år. 0 Iakttagelse Vi har noterat att fullmäktige har antagit totalt 10 övergripande verksamhetsmål, varav sju följs upp under år Kommunfullmäktige har i kommunens övergripande styrkort brutit ned dessa sju verksamhetsmål i 24 underliggande mål, varav samtliga följs upp i årsredovisningen. I årsredovisningen bedömer kommunstyrelsen att 6 mål är uppm dda, 17 mål ej uppnådda och att 1 mål ej mätts under år Vår bedömning är att resultatet i årsredovisningen delvis är förenligt med de verksamhetsrelaterade mål fullmäktige beslutat för god ekonomisk hushållning. Figur 1. M/1/uppfyllelse mf1//11dikatorer Måluppfyllelse målindikatorer, Uppnås, Uppnås ej, Ej mätt Vi noterar att målet om att kommunens resultat varje år ska uppgå till minst 2 % av skatter och bidrag. För 2018 är målet 4%. 22
39 För 5 av 24 mål finns inget utfall för 2018 vid bokslut. Istället får utfallet från tidigare år användas. Rekommendation Kommunstyrelsen och nämnderna rekommenderas att arbeta för en ökad måluppfyllelse. 2.6 Balanskravet VI har granskat att Habo kommun uppfyller balanskravet. Kommunen redovisar en balanskravsavstämning enligt kommunallagens krav i förvaltningsberättelsen under rubriken "Balanskravet", Det balanserade resultatet är enligt resultaträkningen 23,0 mkr. I resultatet ingår reavinster från försäljning av tomtmark med 6,3 mkr. Justerat resultat för året uppgår då till 16,7 mkr. Det lagstadgade balanskravet för 2018 är därmed uppfyllt. Föregående år var Justerat resultat 13,5 mkr, vilket Innebar att kommunen även uppfyllde balanskravet föregående år. 23
40 H/\EIO KOMMUN 1<01 llllllll i!<, 1/1.;\if't.. HABO KOMMUN /\n!i znrn 01,. 1? G (1,, 1)111. Till årsstämman i Habo Energi AB org. nr Granskningsrapport för år 2018 Vi, av fullmäktige i Habo kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Habo Energi AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordniog, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter och kommunala befogenheter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som uttrycks i bolagsordning och ägardirektiv. Bolagets verksamhet har bedrivits från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Habo 5 april 2019 tj> t: k Stellan Carlström Lekmannarevisor
41 HABO KOMMUN Ank. /11 l!j 11h I i Dr11 Till årsstämman i Habo Kraft AB org.nr Granskningsrapport för år 2018 Vi, av fullmäktige i Habo kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Habo Kraft AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter och kommunala befogenheter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som uttrycks i bolagsordning och ägardirektiv. Bolagets verksamhet har bedrivits från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Habo 5 april 2019 J/41&;/, tc:,j/4_,.. _ Stellan Carlström Lekmannarevisor (- I' - p;t)ja - / ).aine Andersson Le iumarevisor
42 El HABO KOMMUN I, o \Q () Till årsstämman i Habo Bostäder AB org. nr Granskningsrapport för år 2018 Vi, av fullmäktige i Habo kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Habo Bostäder AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter och kommunala befogenheter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattniug som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som uttrycks i bolagsordning och ägardirektiv. Bolagets verksamhet har bedrivits från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Habo 5 april 2019 :Jfft/lleiv U -, Stellan Carlström Lekmannarevisor
43 HABO KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 76 DmK.S19/5 67 Reglementen för byggnadsnämnden, fritids- och kulturnämnden, miljönämnden och socialnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta reglementen för byggnadsnämnden, fritids- och kulturnämnden, miljönämnden och socialnämnden. Årendebeskrivning Minst en gång per mandatperiod sker en översyn av kommunstyrelsens och övriga nämnders reglementen (barn- och utbildningsnämnden, byggnadsnämnden, fritids- och kulturnämnden, miljönämnden och socialnämnden). Ett nytt reglemente för kommunstyrelsen behandlas av kommunfullmäktige den 28 februari Förslag till nya reglementen för övriga nämnder behandlas av respektive nämnd innan de behandlas av kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsnämnden har ännu inte tagit upp sitt reglemente och det kommer därför till kommunfullmäktige vid ett senare tillfälle. Justeras I Expedierats
44 HABO KOMMUN Byggnadsnämnden SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Sammanträdesdaturn Sida 2 Dnr BN Revidering av reglemente Beslut Byggnadsnämnden godkänner revideringen av byggnadsnämndens/trafiknämndens reglemente och föreslår kommunfullmäktige att anta densamma. Ärendebeskrivning Med anledningen av den nu påböijade mandatperioden, , ska nämndernas reglemente ses över och vid behov revideras. Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justeras Expedierats I
45 REGLEMENTE för Byggnadsnämnden/trafiknämnden i Habo kommun Beslutat av kommunfullmäktige den 25 april 2019 XX Gäller från och med den 1 maj 2019 HABO KOMMUN
46 Byggnadsnämndens och trafiknämndens verksamhetsområde Allmänt om nämndens uppgifter 1 Byggnadsnämnden ska: fullfölja kommunens uppgifter med utgångspunkt i plan- och bygglagen och med dem hörande förordningar och myndighetsföreskrifter. Byggnadsnämnden ska se till att beslut är förenliga med gällande lag och praxis, ge råd och upplysningar och utöva tillsyn över byggandet. enligt 12 kap 2 plan- och bygglagen 1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö, 2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning, 3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet. biträda kommunstyrelsen vid den översilctliga fysiska planeringen av kommunen. fullgöra kommunens uppgifter enligt miljöballcen och härmed svara för prövning av ärenden om dispens från strandskyddsreglerna och för tillsynen över att reglerna om strandskydd efterlevs. bedriva tillsyn över den byggda miljön, tillsyn över enkelt avhjälpta hinder, tillsyn över obligatorisk ventilationskontroll (OVIC), tillsyn över hissar och andra motorch-ivna anordningar samt tillsyn över lekplatser enligt 11 kap plan- och bygglagen beträffande skydd- och säkerhetsfrågor utifrån bestämmelser i lag om skydd mot olyckor samt lag om brandfarliga och explosiva varor fullgöra tillsynen över kommunalägd verksamhet. fullgöra kommunens skyldigheter enligt lagen om lägenhetsregister. vara remissinstans i ärenden som berör nämndens verksamhetsområden. Trafilmämnden ska: fullgöra de uppgifter som avses i 1 lag om nämnder för vissa trafikfrågor. vara uppdaterad på trafikförhållanden i kommunen och verka för hög trafiksäkerhet. vara remissinstans i ärenden som berör nämndens verksamhetsområden. utfärda parkeringstillstånd utöva parkeringsövervalming utfärda lokala trafikföreskrifter Ekonomi och planering 2 Byggnadsnämnden och trafiknämnden ansvarar för att verksamheterna enligt 1 beckivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter 1
47 som finns i lag eller förordning samt bestämmelserna i detta reglemente. Nänmden ska årligen framlägga en plan för sin verksamhet samt utarbeta förslag till årsbudget enligt kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens direktiv. Nänmden ska ha hand om den ekonomiska förvaltningen inom sitt förvaltningsområde inom ramen för av kommunfullmäktige beviljade medel. Nänmden är skyldig, att minst två gånger per år till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige avge delårsrapport om nänmdens ekonomiska ställning, verksamhet och förväntad utveckling i övrigt. Nänmden ska också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt effektivt, rättssäkert och tillfredsställande sätt i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om övergripande intern kontroll. Nänmden får besluta om avvil,elser från av fullmäktige fastställda taxor och avgifter om det kan anses påkallad med hänsyn till särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Delegering från kommunfullmäktige 3 Byggnadsnänmden och trafiknänmden ska besluta i följande typer av ärenden inom nämndens förvaltningsområde: förändringar inom den egna förvaltningsorganisationen. vid behov inrätta, indraga eller konvertera tjänster. Innan nänmden fattar beslut, ska samråd ske med personalchef. återbesättningsprövning för personal. Samråd ska ske med personalchefen inför tillsättande av administrativ personal och chefstjänster. omfördela medel i driftsbudgeten och i investerings budgeten som anslagits till nänmdens verksamhet. Byggnadsnänmden får också som kommunens representant: besluta om planbesked enligt 5 kap 2, i de ärenden som inte avser ett omfattande område eller är av stor strategisk vil,t för kommunen. anta, ändra och upphäva detaljplaner och områdes bestämmelser i enlighet med 5 kap 1 som handläggs genom ett så kallat begränsat standardförfarande eller standardförfarande. Standardförfarandet kan tillämpas om förslaget till detaljplan: - är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande - inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse - inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan Befogenheten omfattar även rätt att förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid ( 4 kap 24 plan- och bygglagen) men inte rätt att ändra eller upphäva detaljplanen före genomförandetidens utgång. vid behov ansöka om upphävande av strandskydd enligt 7 kap 18b miljöball,en. begära förrättning enligt 18 anläggningslagen. fullgöra kommunens uppgifter för skydd och skyddsrum enligt lag om skyddsrum. 2
48 besluta om att förlänga eller förnya en detaljplans genomförandetid en!. 4 kap 24 PBL. Nämnden har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplanen före genomförandetidens utgång mot fastighetsägares bestridande. att anta områdesbestämmelser enligt PBL 4 kap 41. En förutsättning för byggnadsnämndens befogenheter är att kommunstyrelsen inte har någon erinran mot åtgärden och att bestämmelserna inte reglerar exploateringssamverkan. påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark- och vatten ska kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt, enligt 5 kap 3 fastighetsbildningslagen (FBL) tredje stycket. påkalla fastighets bildning när det gäller område med detaljplan eller områdes bestämmelse eller område beträffande villcet fråga väckts om upprättande av sådan plan enligt 14 kap 1 a första stycket 3-7 FBL. rätt att godkänna förrättning enligt 15 kap. 11 FBL Särskilda uppgifter Process behörighet 4 Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden som rör nämndens ansvarsområden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Arkivmyndighet/övrig 5 Nämnden ansvarar för nämndens arkiv enligt vad som föreski-ivs i arkivlagen och Arkivreglemente för Habo kommun Uppdrag och verksamhet 6 Byggnadsnämnden ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. Nämnden ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att nämnden ska fullgöra. Nämnden ska även verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna rilctlinjer. Organisation inom verksamhetsområdet 7 Byggnadsnämnden har ingen egen förvaltning, utan personal anställd av tekniska förvaltningen utför alla förekommande arbetsuppgifter för nämnden. Nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till 3
49 av fullinäktige fastställda mål och styrning samt lagar och författningar för verksamheten. Behandling av personuppgifter 8 Nämnden är pel'sonuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Nämnden ska utse dataskyddsombud. Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 9 Nämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet och om fullmäktige så begär rapportera till fullmäktige om nämndens verksamhet. Information och samråd 10 Nämnden ska i möjligaste mån från övriga nämnder erhålla den information och det underlag som behövs i verksamheten. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för villcen sekretess råder. Nämnden bör även samråda med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. Medborgarförslag 11 Medborgarförslag, där fullmäktige överlåtit till nämnden att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att nämnden kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i fullmäktige. Nämnden ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattats med anledning av ett medborgarförslag. Nämnden ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte avgjorts inom ett år från det att förslagen väcktes i fullinäktige. Fullinäktige ska informeras om anledningen till att ärendena inte har avgjorts och när beslut kan förväntas fattas. Redovisningen ska göras på fulhnäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, bör förslagsställaren un <lerrättas. Nämnden får besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarför- 4
50 slag ska bjudas in i syfte att presentera sitt förslag. Arbetsformer Tidpunkt för sammanträden 12 Nämnden sa1nmanträder på dag och tid som nämnden bestä1nrner. Sarnrnanträden ska hållas också orn minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller orn ordföranden anser att det behövs. En begäran orn extra sarnrnanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska orn möjligt samråda rned vice ordförandena orn tiden för extra sammanträde. Orn det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Orn möjligt ska samråd ske tned vice ordförandena. Orn ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas orn beslutet. Kallelse 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammantt ädena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den sorn varit ledarnot i nämnden längst tid göra detta. Orn flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledarnoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift otn tid och plats för sarnrnanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledarnot och ersättare samt annan förtroendevald sotn får närvara vid sarnrnanträdet senast fyra dagar före sarntnanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt orn det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestärnrner i vilken utsträckning handlingar sorn tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas. Offentliga sammanträden 14 Nämnden får besluta orn offentliga sammanträden. Närvarorätt 15 5
51 Kotn1nunalråd har rätt att närvara vid nämndens sa1111:nanträden och delta i överläggningarna, yttra sig, men inte deltaga i handläggningen. Närvarorätten gäller dock inte ärenden då jäv föreligger. Sammansättning 16 Byggnadsnä1nnden består av det antal ledamöter och ersättare som fulltnäktige beslutat. Närvarorätt gäller inte då jäv föreligger. Ordföranden 17 Det åligger byggnadsnä1nndens ordförande att: leda nä1nndens arbete och satn1nanträden ha uppsikt över nämndens förvaltningso1ntåde med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nä1nndens för valtningso1ntåde, särskilt frågor som rör budget, ekonotni, verksamhetens effektivitet och kvalite, och om så erfordras ta nödvändiga initiativ i dessa frågor främja ett kotn1nungemensamt synsätt, verka för samförstånd och samverkan med kotn1nunens öv1-iga nämnder representera nä1nnden vid uppvaktningar hos enskilda personer, myndigheter, konferenser och satn1nanträden. besluta i ärenden som söks av lmtn1nunens tekniska förvaltning Presidium 18 Inom byggnadsnä1nnden ska finnas ett presidium. Presidiet består av två ledamöter, ordförande och 1:a vice ordförande, samt två ersättare, en från majoriteten och en från oppositionen. Ersättare deltar endast vid frånvaro av ordinarie ledamot. Ersättare för ordförande och vice ordförande 19 Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt satn1nanträde eller en del av ett sa1111:nanträde, får nä1nnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nä1nnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgörings tid fullgörs ordförandens 6
52 uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/ övriga presidiets uppgifter. Förhinder 20 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde kallar själv in ersättare. Ersättares tjänstgöring 21 Om en ordinarie ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare deltaga i ett sammanträde, ska en ersättare kallas att tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ordinarie ledamot inträder i tjänst först efter att pågående ärende är avslutat. Om ersättare ej finns från det parti vars ledamot är frånvarande inträder ersättare i enlighet med särskilda regler för ersättares inkallande till tjänstgöring (KF 123/14). Om ersättare från det parti vars ordinarie ledamot är frånvarande inställer sig senare under sammanträdet har den senare ersättaren rätt att tjänstgöra. Ersättare som ej tjänstgör får deltaga i överläggningen, yttra sig, men ej deltaga i handläggningen. Jäv, avbruten tjänstgöring 22 En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får återgå i tjänst, sedan ärendet har hand1agts. Reservation 23 Om en ledamot har reser verat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen ska ledamoten avge denna i skriftlig form. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som fastställes för justering av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Justering av protokoll 7
53 24 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nätnnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid satntnanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Delgivningsmottagare 25 Delgivning med nätnnden sker med ordföranden, förvaltningschefen eller nätnndsekreteraren. Undertecknande av handlingar 25 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutats av nätnnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall av dennes ersättare och kontrasigneras av ansvarig tjänsteman vars verksatnhetsotnråde frågan berör. Nätnnden får delegera rätten att underteckna avtal, handlingar etc. Ikraftträdande Detta reglemente träder i kraft den 1 maj
54 HABO KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 89 DnrKS19/5 79 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta barn- och utbildningsförvaltningens förslag på reviderat reglemente. Reviderat reglemente gäller från den 1 maj Ärendebeskrivning Minst en gång per mandatperiod sker en översyn av kommunstyrelsens och övriga nämnders reglementen (barn- och utbildningsnämnden, byggnadsnämnden, fritids- och kulturnämnden, miljönämnden och socialnämnden). Nya reglementen för kommunstyrelsen, fritids- och kulturnämnden, miljönämnden och socialnämnden har redan behandlats. Vid dagens sammanträde behandlas reglemente för barn- och utbildningsnämnden. Nämnden har föreslagit två justeringar vilka avser: 2 där verksamhetsområdet "öppen förskola" läggs till samt att "utbildning i svenska för invandrare stryks". Öppen förskola har tillkommit som verksamhetsområde och utbildning i svenska för invandrare ingår numera i kommunal vuxenutbildning. 16 där orden "samt annan förtroendevald" stryks i meningen Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra dagar före sammanträdesdagen, då kommunfullmäktige beslutat att insynsplatserna i nämnden ska tas bort. Juste,P L I Expedierats
55 HABO KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8 5.L Dnr BU15/53 30 Revidering av reglemente för barn- och ntbildningsnämnden Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta barn- och utbildningsförvaltningens förslag på reviderat reglemente. Reviderat reglemente ska gälla från den 1 maj Ärendebeskrivning I samband med den nya mandatperioden har barn- och utbildningsförvaltningen gått igenom barn- och utbildningsnämndens reglemente och sett att några mindre justeringar behöver göras. Justeringarna avser: 2 där verksamhetsområdet "öppen förskola" läggs till samt att "utbildning i svenska för invandrare stryks". Öppen förskola har tillkommit som verksamhetsområde och utbildning i svenska för invandrare ingår numera i kommunal vuxenutbildning. 16 där orden "samt annan förtroendevald" stryks i meningen Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammantt ädet senast fyra dagar före sammanträdesdagen, då kommunfullmäktige beslutat att insynsplatserna i nämnden ska tas bmt. Förvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden att besluta om att föreslå kommunfullmäktige att anta det föreslagna reviderade reglementet och att detta ska gälla från den 1 maj Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justeras I Expedierats
56 REGLEMENTE för Barn-och utbildningsnämnden i Habo kommun Beslutat av kommunfullmäktige i Habo den XX HABO KOMMUN
57 Barn-och utbildningsnämndens verksamhetsområde Allmänt om barn- och utbildningsnämndens uppgifter 1 Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna på sätt som stadgas i skollagen (SFS 2010:800) och de bestämmelser som finns i annan lag och förordning. 2 Nämndens uppgifter omfattar förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, kommunalt aktivitetsansvar, kommunal vuxenutbildning, särskola, öppen förskola och kommunal kulturskola. Nämnden ska också uppmärksamt följa plan- och byggnadsfrågor inom kommunen. Gymnasieskolan 3 Gymnasieskolan anordnas i huvudsak genom tecknat samverkansavtal med Jönköpings kommun. Avtal om gymnasieutbildningsplats för enskild elev kan tecknas även med annan kommun. I dessa fall är Jönköpings kommun eller motsvarande avtalspart utbildningshuvudman enligt lag och förordning. Utbildningshuvudmannen svarar därvid för antagning, information, annonsering etc. vad gäller ifrågavarande gymnasieutbildningar. Ekonomi och planering 4 Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att verksamheterna enligt 1-2 bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fulhnäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller förordning satnt bestämmelserna i detta reglemente. Nämnden skall årligen framlägga en plan för sin verksamhet samt utarbeta förslag till årsbudget enligt kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens direktiv. Nämnden skall ha hand om den ekonomiska förvaltningen inom sitt förvaltningsområde inom ramen för av kommunfulhnäktige beviljade medel. Nämnden är skyldig, att minst två gånger per år till kommunstyrelsen och kommunfullmäk-tige avge delårsrapport om nämndens ekonomiska ställning, verksamhet och förväntad ut-veckling i övrigt. Nämnden skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt effektivt, rättssäkert och tillfredsställande sätt i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om övergripande intern kontroll. I
58 Delegering från fullmäktige 5 Barn- och utbildningsnämnden skall besluta i följande typer av ärenden inom nämndens förvaltningsområde: förändringar inom den egna förvaltningsorganisationen. återbesättningsprövning för personal. Samråd skall ske med personalchef inför tillsättande av administrativ personal och chefstjänster. vid behov inrätta, indraga eller konvertera tjänster. Innan nämnden fattar beslut, ska samråd ske med personalchef. omfördela medel i driftsbudgeten och i investeringsbudgeten som anslagits till nä1nndens verksamhet. uppdra åt tjänsteman hos nämnden att på nämndens vägnar besvara samrådsremisser i detaljplaneärenden där enkelt planförfarande tillämpas. Särskilda uppgifter Processbehörighet 6 Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Arkivmyndighet 7 Nämnden ansvarar för nämndens arkiv enligt vad som föreskrivs i arkivlagen och Arkivreglemente för Habo kommun. Uppdrag och verksamhet 8 Barn- och utbildningsnämnden ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. Nämnden ska följa det fulhnäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut, har bestämt att nämnden ska fullgöra, samt även verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. 2
59 Organisation inom verksamhetsområdet 9 Nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och författningar för verksamheten. Personalansvar 10 Nämnden är anställningsmyndighet för personal inom sitt förvaltningsområde, dock inte för förvaltningschef, enligt gällande lagar, förordningar och avtal. Nämnden har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor. Personuppgifter 11 Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Uppföljning, återredovisning och rapportering 12 Nämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet, och om fullmäktige så begär rapportera till fullmäktige om nämndens verksamhet. Information och samråd 13 Nämnden ska i möjligaste mån från övriga nämnder erhålla den information och det underlag som behövs i verksamheten. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vill,en sekretess råder. Nämnden ska även samråda med dem som nyttjar nämndens tjänster. Nämnden beslutar om formerna för samrådet. Medborgarförslag 14 Medborgarförslag, där fullmäktige överlåtit till nämnden att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att nämnden kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i fullmäktige. Nämnden ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattats med anledning av ett medborgarförslag. 3
60 Nämnden ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte avgjorts inom ett år från det att förslagen väcktes i fullmäktige. Fullmäktige ska informeras om anledningen till att ärendena inte har avgjorts och när beslut kan förväntas fattas. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, bör förslagsställaren underrättas. Nämnden får besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag ska bjudas in i syfte att presentera sitt förslag. Arbetsformer Tidpunkt för sammanträden 15 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträden ska hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 16 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgörings tid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare senast fyra dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträck- 4
61 ning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas. Offentliga sammanträden 17 Nämnden får besluta om offentliga sammanträden. Närvarorätt 18 Kommunalråd har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna, yttra sig, men ej delta i handläggningen. Närvarorätten gäller dock inte ärenden då jäv föreligger. Sammansättning 19 Barn- och utbildningsnämnden består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. Närvarorätt gäller dock inte då jäv föreligger. Ordföranden 20 Det åligger barn- och utbildningsnämndens ordförande att leda nämndens arbete och sammanträden, ha uppsikt över nämndens förvaltningsområde, med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens förvaltningsområde, särskilt frågor som rör budget, ekonomi, verksamhetens effektivitet och kvalite, och om så erfordras ta nödvändiga initiativ i dessa frågor, främja ett kommungemensamt synsätt, verka för samförstånd och samverkan med kommunens övriga nämnder, representera nämnden vid uppvaktningar hos enskilda personer, myndigheter, konferenser och sa1nmanträden. Presidium 21 Inom barn- och utbildningsnämnden ska finnas ett presidium. 5
62 Presidiet består av tre ledamöter, ordförande, 1 :e och 2:e vice ordförande, samt två ersättare, en från majoriteten och en från oppositionen, Ersättare deltar endast vid frånvaro av ordinarie ledamot. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 22 Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i helt sammanträde eller del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättare ska fullgöra samtliga ordförandens/ övriga presidiets uppgifter. Förhinder 23 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde kallar själv in ersättare. Ersättares tjänstgöring 24 Om en ordinarie ledamot är förhindra att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare kallas att tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ordinarie ledamot inträder i tjänst först efter att pågående ärende är avslutat. Om ersättare ej finns från det parti vars ledamot är frånvarande inträder ersättare i enlighet med särskilda regler för ersättares inkallande till tjänstgöring (Kir 4/18). Om ersättare från det parti vars ordinarie ledamot är frånvarande inställer si g senare under sammanträdet, hat den senare ersättaren rätt att tjänstgöra. Ersättare som ej tjänstgör får delta i överläggningen, yttra sig, men ej deltaga i handläggningen. Jäv, avbruten tjänstgöring 25 En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får återgå i tjänst, sedan ärendet har handlagts. 6
63 Reservation 26 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera resetvationen ska ledamoten avge denna i skriftlig form. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som fastställes för justering av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Justering av protokoll 27 Protokollet justeras av ordförande och en ledamot. Styrelsen kan beslut att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Delgivningsmottagare 28 Delgivning med nämnden sker med ordföranden, förvaltningschefen eller nämndsekretemren. Undertecknande av handlingar 29 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutats av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall av dennes ersättare och kontrasi g neras av ansvarig tjänsteman vars verksamhetsområde frå g an berör. Nämnden får delegera rätten att underteckna avtal, handlingar etc. Ikraftträdande Detta reglemente träder i kraft den 1 maj
64 HABO KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum '!. I Sida 97 Dm-KS19/49 86 Svar på motion om prioritering av bussgator Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad. Ärendebeskrivning Joakim Lindblom (SD) har lämnat in en motion i vilken han skriver att Habo kommun bör ta bort avsmalningar, trånga gator och göra bussfickor så att trafiken för bussen flyter på bättre, samt se över dragningen av buss gatorna så att.mer "slingtrafik" kan köras mot tåget och hållplatser i andra delar av Habo för att skapa ett lokalt resande. Han skriver även att Habo i sarmåd med regionen bör se över möjligheten att köra matartrafik och direktbussar från pendelparkeringar till industriområden i Jönköping. Motionären föreslår att Habo kommun ser över och prioriterar bussgatorna, samt att trafikdragningen täcker fler områden för lokalt resande och mer pendeltrafik till Jönköping, och att Habo kommun frågar bussförarna vad som är bäst för deras arbetsmiljö och trafiksäkerheten vid ombyggnation av bussgator. Administrativ chef Frida Wahlund slaiver att det på flera håll inom Habo tät01t förekommer avsmalningar och liknande som trafiksäkerhetshöjande åtgärder, till exempel utanför Alleskolan. Habo kommun har inte mottagit några synpunkter från Jönköpings länstrafik om att detta skulle vara ett problem för bussen eller för bussförarna. Också i centrum förekommer avsmalningar, och även om det inte inkommit några synpunkter från Jönköpings länstrafik om detta så har det inkommit andra synpunkter på trafiksituationen i centrum och det kan finnas anledning att se över den. Kommunfullmäktige beslutade att en markanvändningsplan ska tas fram för centrum. Syftet med markanvändningsplanen är att ta ett samlat grepp om utvecklingen av Habo centrum, och där ingår också att se över trafikflödena. Vad gäller trafikdragningen av bussar så är det Jönköpings länstrafik som ansvarar och finansierar kollektivtrafiken. Habo kommun för dock en ständig dialog med länstrafiken om vilka behov som kommunen ser. I flera års tid har kommunen påtalat behovet av bättre kollektivtrafik på nya Bränningeområdet. Tyvärr har detta ännu inte blivit verklighet på grund av att länstrafiken dragits med stora underskott, men i och med ny upphandling av regionbussar kommer en ny linje att trafikera Habo på Bränningesidan från och med juni Exakt dragning av denna linje är dock fortfarande under utredning. Justerar:. / OJV '\711 Expedierats I
65 HABO KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 98 Forts 86 Habo tätort har i dagsläget god pendeltrafik till Jönköpings resecentrum med halvtinnnestrafik med buss och heltinnnestrafik med tåg. Dock saknas kollektivtrafik till de stora industriområdena i Jönköpings konnnun. För att få bättre underlag till vilka åtgärder som konnnunen bör satsa på för att öka möjligheten för invånarna att åka kollektiv konnner en resvaneundersökning att genomföras våren Beroende på vad enkäten visar för resultat kan det bli aktuellt för konnnunen att i dialog med länstrafiken arbeta för anpassningar av linjetrafiken. Vad gäller bussförarnas arbetsmiljö så är det arbetsgivarens ansvar och inte konnnunens, men det kan vara lämpligt att konnnunen, inför en eventuell ombyggnation av bussgatoma, för en dialog med länstrafiken för att inhämta synpunkter på hur de och entreprenörerna anser att bussgatoma ska se ut för bästa arbetsmiljö och trafiksäkerhet. Dock är en ombyggnation i nuläget inte aktuell. Justerat. /' ovv \\..._ I Expedierats
66 Prioritering av bussgator i Habo /\nk '/019 /)1 '] {) Dnr,, S.[CJflCJ Av egen erfarenhet som yrkesförare åker jag inte gärna in med lastbil bland avsmalningar och diverse krumbukter i Habo centrum, Som Bussförare har man längre mellan främre och bakre hjul och betydligt mer överhäng fram och bak på fordonet som gör att det tar mer plats att manövrera detta större och otympliga fordon, Att Bussförarna lyckas med detta konststycke att dag ut och dag in, att köra runt labyrinterna i Habo som kallas bussgator, mitt I trafiken, där det många gånger är skymd siktutan att det händer olyckor är en uppvisning som kräver applåder, Samtidigt som många undrar varför bussbolagen alltid söker nya förare, Bussåkande är ett mycket bra alternativ till personbil med tanke på bilköerna mot Jönköping, och då bör Habo kommun prioritera bussgatorna och ta bort avsmalningar, trånga gator och göra bussflckor så att trafiken flyter på bättre, samt se om dragningen av bussgatorna kan ändras så att mer "sllngtrafik" kan köras mot t,ex. tåget och fler hållplatser på andra delar av Habo skapas för lokalt resande, Tex Bränningeleden, Då Habo växer ökar persontransporterna och i samråd med regionen se över möjligheten att köra matartrafik och direktbussar från pendelparkeringar till industriområden i Jönköping, Sverigedemokraterna Habo yrkar: Att Habo kommun ser över och prioriterar bussgatorna, samt att trafikdragningen täcker fler områden för lokalt resande och mer pendeltrafik till Jönköping, Att Habo kommun frågar Bussförarna vad som är bäst för deras arbetsmiljö och trafiksäkerheten vid ombyggnation av bussgator. u Joa blom SO Habo
67 HABO KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 99 Dm KS19/95 87 Redovisning av ej avgjorda motioner Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna redovisningen av de ej avgjorda motionerna. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen ska redovisa ej avgjorda motioner till kommunfullmäktige två gånger per år (april och oktober). Det finns för närvarande åtta motioner som inte är avgjorda: 1. Motion om likabehandlingsprincipen vid bredbandsutbyggnad (C) Inkom Aterremitterad av kommunstyrelsen till förvaltningen. 2. Motion om lokal tiggeribegränsning (HD) Inkom Motion om tiggeriförbud (SD) Inkom Motion om klimatomställningsplan 01) Inkom Motion om införande av kommunbyggnadspris (SD) Inkom Motion om prioritering av bussgator (SD) Inkom Behandlas vid dagens sammanträde. 7. Motion om kostpolicy kring matfetter (SD) Inkom Motion om trygghetsboende vid Falks rondell med ägardirektiv (HD) Inkom Justeras y7'\_l I Expedierats
68 HABO KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 100! l DnrKS19/95 88 Redovisning av ej avgjorda medborgarförslag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna redovisningen av de ej avgjorda medborgarförslagen. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen ska redovisa ej avgjorda medborgarförslag till kommunfullmäktige två gånger per år (april och oktober). Det finns för närvarande tre medborgarförslag som inte är avgjorda: I. Medborgarförslag om ny infart till förskolan Upptäckaren Inkom Medborgarförslag om gångväg från pendelparkeringen till stationen Inkom Medborgarförslag om konstfryst isbana vid Slätten Inkom w' Justeras y"'\,i.._ I Expedierats
69 HABO KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 101 Dm KS19/95 89 Redovisning av ej verkställda motioner och av ej verkställda fullmäktigebeslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna redovisningen av ej verkställda motioner och av ej verkställda fullmäktigebeslut, samt att låta samtliga motioner och beslut stå kvar på bevakningslistan utom motion om Äldreboende i modem tappning vilken föreslås avföras från listan. Ärendebeskrivning Enligt beslut i kommunfullmäktige den 26 oktober 2000, 132 ska samtliga bifallna motioner som finns på en bevakningslista redovisas till kommunfullmäktige en gång per år. Rutinmässigt sker detta vid fullmäktiges sammanträde i april. Vid redovisningstillfället ska kommunfullmäktige besluta om vilka motioner som ska avföras från bevakoingslistan. Sedan 2014 redovisas även övriga kommunfullmäktigebeslut som inte har verkställts. För närvarande finos följande motioner på bevalmingslistan: Motion om hundrastgård Beslutsdatum: Beslut: Kommunfullmäktige bifaller motionen och översänder den till budgetberedningen. Kommentar: Ej genomfört. Motion om äldreboende i modem tappning Beslutsdatum 1: Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Beslutsdatum 2: Beslut: Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att utifrån prioriteringsordningen i rapporten ge förslag till lämpliga platser att avsätta mark för byggnation på, samt att utifrån förslaget utlysa en markanvisningstävling i syfte att undersöka möjligheterna och intresset för att genomföra projektet. Processen ska också inoehålla någon form av medborgardialog och utställning på biblioteket för att presentera de olika förslagen som inkommer i markanvisningstävlingen. I markanvisningen ska det framgå att även kooperativa hyresrätter kan vara ett alternativ med vård och serviceavtal. Kommentar: Telmiska förvaltningen har utifrån rapporten upprättat ett utvärderingsunderlag för de olika lokaliseringsaltemativen, samt tagit fram ytterligare ett alternativt markområde som bedöms ha bättre förutsättning för lokalisering av boende jämfört med rapportens förslag. Kommunstyrelsen beslutade att uppdra till telmiska förvaltningen att upprätta ett förslag till markanvisningstävling för detta Justerasc /' (NI/ \"4.-L I Expedierats
70 HABO KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum I, L Sida 102 Forts 89 område, dvs. korsningen Munkvägen-Kråkerydsvägen. Endast ett bidrag lämnades in och detta gick inte i linje med intentionen för markanvisningstävlingen varför kommunstyrelsen beslutade att inte anta det inkomna bidraget, och att utlysa en ny markanvisningstävling på lämplig plats utifrån intentionerna i motionen. Sedan motionen lämnades in 2014 och slutrapporten togs fram våren 2017 har förutsättningarna i centrum ändrats. Flera centrumnära fastigheter har sålts och fått nya ägare. Med anledning av detta beslutade kommunfullmäktige att en markanvändningsplan för centrum ska tas fram. Förslag till beslut: Motionen föreslås avföras från bevakningslistan med hänvisning dels till att kommunstyrelsen har beslutat att utlysa en ny markanvisningstävling, dels till att förutsättningarna i centrum har förändrats sedan motionen lämnades in och slutrapporten togs fram. Motion om allmän gatubelysning i Rödån Beslutsdatum: Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att hänskjuta motionen till budgetberedningen, och att därmed anse motionen vara besvarad. Kommentar: Arbete pågår. Motion om bättre skolresultat tack vare ökat fokus på barnens lunchrniljö Beslutsdatum: Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionens förslag om att det kostpolitiska programmet ska revideras under 2017 och att mätbara mål för elevernas miljö vid skolmåltiden ska tas fram. Kommentar: Det kostpolitiska programmet har ännu ej reviderats. Motion om att minska matsvinnet Beslutsdatum: Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla förslaget om att lägga in ett mål om att minska matsvinnet i miljöprogrammet och att detta läggs in i det nya prograrmnet som ska tas fram Kommentar: Det nya milj öprograrmnet är inte klart. Motion om dagens och morgondagens kollektivtrafik Beslutsdatum: Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifaila motionen, men att tillsättande av fullmäktigeberedning ska ske efter valet Kommentar: Fullmäktigeberedningen är ännu ej tillsatt, kansliet kommer att arbeta med frågan efter Europaparlamentsvalet. Justeras /?'1-L. Expedierats I
71 HABO KOMMUN Kommuustyrelseu SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum '' \') ' '. ( ' Sida 103 Forts 89 Motion om fler busskurer vid väg 195 Beslutsdatum: Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen i den del som avser att sätta upp busskurer vid Ebbarp och att anse motionen vara besvarad i den del som avser övervakningskameror. Kommentar: Ej genomfört. Motion om möjligheter till kompetensförsörjning genom företagssafari Beslutsdatum: Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen och att uppdra åt näringspolitiska rådet att utse en projektgrupp. Kommentar: Ej genomfört på grund av bristande intresse hos företagarna. Nytt försök planerat till hösten Motion om rätten till en trygg framtid för våra barn och unga i Habo Beslutsdatum Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att avsätta kronor år 2019 till folkhälsorådet för information och förebyggande arbete bland våra barn och ungdomar angående normer, samtycke ömsesidighet och respekt. Elevhälsan ska inkomma med en utvärdering av insatserna hösten 2019 till folkhälsorådet för eventuellt permanentande. Kommentar: Två aktiviteter genomförda i form av temadagar med årskurs 7 och 8. Utvärdering ej gjord. Ej verkställda kommunfullmäktigebeslut Följande beslut ( exklusive motioner) som fattats fram till den 31 december 2018 har ännu inte verkställts: KF Upprätta förslag på parkeringstal Kommentar: Arbetet har ännu inte påbörjats. KF Beslut att en bevarandeplan för vilka fastigheter som ska bevaras i kommunen ska tas fram. Kommentar: Fritids- och kulturnämnden äskade medel för detta i budget 2018, men det beviljades ej och beslutet kommer därför ej att bli verkställt under KF Beslut om att göra en begränsad översyn av lekplatsen i Baskarp. Kommentar: Översynen är ännu inte genomförd. KF Beslut att ändra paragraf 16 i den kommunala ordningsstadgan. Användning av fyrverkerier och andra pyrotelmiska varor ska endast vara tillåtna på nyårsafton mellan klockan 21 :00 till följande Justerasw 'i:"ll I Expedierats
72 HABO KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum l, l l j Sida 104 Forts 89 dag klockan 02:00. Under övriga tider på året krävs tillstånd av polismyndigheten. Kommentar: Länsstyrelsen har upphävt kommunens beslut. Kommunen har överklagat. KF Beslut om att anta förslag till revidering av de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Habo kommun. Kommentar: Länsstyrelsen har upphävt kommunens beslut. Kommunen har överklagat. Justeras 0. / A oyv?\.l I Expedierats
73 Härmed avsäger jag mig uppdraget som ersättare i fritids och kulturnämnden.
74 HABO KOMMUN Valberedningen SAMMANTRÅDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 1 Val av ordförande och två ledamöter i styrelserna för Habo Energi AB, Habo Kraft AB och Habo Bostäder AB Valberedningens förslag Kommunfullmäktige beslutar att utse Mats Wärnbring, Swedenborgsgatan 71, Jönköping till ordförande i ovan nämnda styrelser fram till ordinarie bolagsstämma år 2020, samt Mathias Bransmo, Notdragargatan 3, Habo, och Lisette Ohlsson, Skinnkärr 11, Bankeryd till ledamöter i ovan nämnda styrelser fram till ordinarie bolagsstämma år Ärendebeskrivning Nuvarande styrelse för Habo kommuns bolag till är Mats Wärnbring (ordförande), Ulf Karlsson (vice ordförande), Catrin Jalkander, Mattias Bransmo och Lisette Ohlsson. Ulf Karlsson och Catrin Jalkander är valda fram till ordinarie bolagsstämma 2020 medan övriga är valda fram till bolagsstämman Ordförande väljs på ett år medan övriga ledamöter väljs på två år. Valberedningens presidium har vidtalat Mats Wämbring, Mattias Bransmo och Lisette Ohlsson som alla ställer upp för omval. Expedierats I
75 HABO KOMMUN Valberedningen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 2 Val av nämndemän Valberedningens förslag Kommunfullmäktige beslutar att för perioden l utse följ ande personer som nämndemän vid Jönköpings tingsrätt: Maria Carlen, Rödån Lyckan 2, Brandstorp Peter Olofsson, Soluppgången 2, Habo Jimmy Svärdhagen, Båtsmansgatan 15, Habo Marielouise Johansson, Västerkärr Skogsvägen 7, Mullsjö Maria Lindell Westmar, Fexhult, Habo Olle Moln Teike, Habo Kyrkby Lampen 1, Habo Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har att utse sex nämndemän från Habo kommun att verka i Jönköpings tingsrätt. Valberedningens behandling Thomas Werthen (M) föreslår Peter Olofsson och Maria Carlen. Ragnwald Ahlner (Iill) föreslår Jimmy Svärdbagen. Anders Rickman (L) föreslår Marielouise Johansson. Thomas Werthen föreslår Maria Lindell Westmar. Olle Moln Teike (SD) föreslår sig själv, vilket Lennart Karlsson (HD) stödjer. Ordföranden finner att det finns sex förslag och frågar om valberedningen kan föreslå fullmäktige att utse dessa sex till nämndemän, vilket hon finner att valberedningen gör. Expedierats I
76 Habo Motion angående hedersrelaterat våld och förtryck I i1\:10 1<:0MN\UN \\ jr1:: 1: 1;1\<.ar1:;1i( t / lll 7 fl ll111.. K,S 1qj(:;,/2,. Hedersrelaterat väld och förtryck, liksom mäns väld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet stär föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller pästädda beteende. Kontrollen kan sträcka sig frän begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermäl och skilsmässa. Det är inte ovanligt att kontrollen utvecklas till hot om väld och väld, och ibland även dödligt väld. Pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan ocksä drabbas. så lyder regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen Östergötland ansvarar för det Nationella kompetensteam som ansvarar för dessa frågor. Till kompetensteamets stödtelefon inkom det under 2018 i snitt inkommit 80 samtal i månaden och antalet utsatta uppskattas till 1000 personer och merparten av dessa under 18 år (54 %). Utsattheten kan handla om barnäktenskap och tvångsäktenskap. Barn och unga som förts utomlands. Grovt fysiskt våld. Allvarligt psykiskt våld och hot. Omfattande kontroll och begräsningar i den utsattes vardag och liv. Jönköpings län ligger på plats 5 gällande inkommande samtal till kompetensteamets stödtelefon. Därför yrkar vi på att kommunstyrelsen inleder ett arbete för: Att kartlägga i vilken grad som problematiken med hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i Habo kommun. - Att ta fram en handlingsplan gällande hedersrelaterat våld och förtryck. - Att utbilda och informera personal inom socialtjänst, kommunal sjukvård, skola och förvaltningar om att anmälningsskyldigheten även gäller vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck. - Att en elevenkät genomförs årligen där man belyser dessa frågor, med ett speciellt fokus o sisk ohälsa i samband med hed ter c 2 :, ;, ; : Thomas Gustafsson S Ca hl;; yberd t'.:t' vv 'c:::::} Margareta Fick MP Johanna Rundlöf V
77 I ---lial30 l\ommun l\oi rntllll 1kc111sliel Habo Motion angående digital lekplats Idag blir allt fler lekplatser uppkopplade till den digitala tekniken. Tekniken har tagit oss in i en ny värld. Samtidigt så ser vi att den generation som växer upp nu, generation sitt, aktiverar sig allt mindre och tillbringar allt mer tid i soffan med en dator eller en mobil i handen. Active Healthy Kids Global Alliance är ett internationellt nätverk som mäter barns fysiska aktivitet i 49 länder. Varje land får betyg A till F, utifrån tio kriterier, bland annat nationella strategier, aktiv lek och transport och skola. Den senaste rapporten visar att fysiska aktiviteten minskar i 75 procent av länderna. Ett inaktivt liv påverkar både den fysiska och psykiska hälsan men även sociala och kognitiva färdigheter. Läget är mycket allvarligt, en folkhälsokris hotar en hel generation. Sverige är inget undantag i den globala utvecklingen. Svenska barn och ungdomar får underkänt. D+ i fysisk aktivitet och C+ i stillasittande!. För att bryta detta vill vi prova att införa en digital lekplats i Habo kommun. Den digitala lekplatsen ändamål är att få barn att röra sig mer, samt att tänka och lösa uppgifter samtidigt som barnen har roligt. Digitala lekplatser kan bygga i olika miljöer, utomhus eller inomhus. Ett exempel där man infört digital lekplats är på Sticklige skola i Lidingö kommun. De leker i den nya lekparken Memo som är en digital lekpark där barnen kan välja mellan åtta olika spel. Vissa har fokus på rörelse och lek, andra handlar mer om lärande och matematik vidare tränar andra minnet med memoryspel. Framtidens lekplatser är här och kommer ta oss till helt andra nivåer av barns lek. Vi yrkar på att: Kommunfullmäktige ger i uppdrag ta med i budgetarbetet för 2020 att nästa lekplats som byggs i kommunens regi är en digital lekplats. r L- Thomas Gustafsson S Kent Bjärkhed S
78 HAElO l'(omniui\j!<ur rht1unk c,; L:li c:t ilnk.!ijjii [)I, Il 8 J D11r.,t /j/jö.,.. -- Motion till Kommunfullmäktige i Habo gällande startande av Grundsärskola i '\ ' ', y_, Bakgrund: Vilka barn/ elever får gå i Särskola Skolgång i grundsärskolan börjar i åk 1 och är en rättighet och ett erbjudande för barn och ungdomar som bedöms att inte kunna nå grundskolans kunskapsmål på grund av en intellektuell funktionsvariation. För att elev ska vara berättigad till särskola, skall en utredning inom fyra göras. Eleven skall utredas; socialt, medicinskt, pedagogiskt och psykologiskt och samtliga utredningar skall visa på en intellektuell funktionsvariation. Visar utredning på att man är berättigad till denna skolform, har vårdnadshavarna möjlighet att välja grundsärskolan som skolform. Om man avstår detta kvarstår eleven i grundskolan. Har man som vårdnadshavare ett barn som är berättigat till särskola, kan man välja på att eleven åker till grundsärskolan i Jönköping eller går individintegrerat i grundskolan i Habo. Habo kommun har sedan många år tillbaka avtal med Jönköpings kommun angående vår kommuns grundsärskoleelever. Elever från Habo, som valt grundsärskola, går idag på ett flertal olika skolor beroende på behov och mån av plats. Idag finns det i Habo kommun 14 grundsärskoleelever som har sin skolgång i Jönköping. Av dessa är 2 elever individintegrerade i Habos grundskolor. Till läsåret 2019/ 2020 ökar antalet elever med ytterligare 4 elever, varav 2 är individintegrerade. Barnkonventionen. Svensk lag från I Barnkonventionen föreskrivs hur barnets värde och rättigheter ska skyddas. Det står bland annat: Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Artikel 23: Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället och Artikel 28: Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla. Skollagen I den svenska skollagen kan vi också läsa följande: 11 kap. Grundsärskolan Utbildningens syfte 2 Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
79 I (}. '/ u '/-- Grundsärskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 24 Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundsärskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundsärskolan och inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen 1. anordnar grundsärskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda, eller 2. kommer överens med en annan kommun att den i sin grundsärskola ska ta emot de elever som hemkommunen ansvarar för. Skäl för att starta grundsärskola i Habo Mänskliga värden: barnet/ eleven får utvecklas i sin takt, utifrån sina behov, utan att behöva ta hänsyn till långa tröttande resor till och från skolan, som i många fall även förändrar barnets naturliga dygnsrytm. Sociala värden: barnet/ eleven får vara kvar i den sociala närmiljön, där möjlighet ges till att knyta kam ratko nta kte r. Barn och elever i grundsärskoleelevens omgivning får möjlighet att utveckla förståelse för funktionsvariationer. Pedagogiska värden: barn/ elever med intellektuella funktionsvariationer behöver givetvis en specialpedagogisk kompetens, för att deras behov ska tillgodoses. En ökad kompetens bland personal kommer även andra elever med behov av specialpedagogisk handledning att få nytta av. Ekonomiska värden- Idag köper vi grundsärskoleplatser enligt tariff baserat på tre olika nivåer beroende på elevens totala behov. Årets kostnad är kronor, men kommer efter halvåret öka med ytterligare ca 1.3 Mnkr. Till detta ska läggas en skolskjutskostnad på 1,8 Mnkr. Totalt gör det ca 8,7 Mnkr, vilket vi kunde investera i egen personal och utrustning. Habo kommun är idag en växande kommun, vilket innebär ett ständigt ökande antal barn och ungdomar. Ovan antal grundsärskoleelever kommer troligtvis att bli konstant eller kommer, än mer troligt, att öka. För att möta barn och elevers behov, höja den specialpedagogiska kompetensen i kommunen, ge barnen möjlighet till ökad social kontakt med kamrater i närmiljön yrkar vi att: 1. I samband med byggnation av ny skola på Kärnekulla alternativt Bränninge ängar, planeras för grundsärskola årskurs 1-6 samt träningsskola årskurs Med start 2022 starta upp grundsärskola årskurs 7-9 på Hagabodaskolan eller annan 7-9- enhet. För Socialdemokraterna Eva- Lis Svensson } ö t? rpartiet t 1 )vl\l1, Nuit1( Magnus Runnvall
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012. HÄRJEDALENS KOMMUN 17 maj 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...
Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun
Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3
Granskning av årsredovisning 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Elin Freeman Revisionskonsult April 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning...
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
PM - Granskning av årsredovisning 2006*
Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning RAGUNDA KOMMUN
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2014. RAGUNDA KOMMUN 31 Mars 2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och
Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning Krokoms kommun
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2014. Krokoms kommun 9 april 2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated
Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Granskning av årsredovisning 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Katarina Enbom Auktoriserad revisor Pajala kommun Månad 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor...
Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009
Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2
Granskning av delårsrapport 2017
Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Habo kommun. Granskning av årsredovisning April 2013 Pernilla Rehnberg, Torbjörn Bengtsson
Habo kommun Granskning av årsredovisning 2012-12-31 April 2013 Pernilla Rehnberg, Torbjörn Bengtsson Innehåll Sammanfattning 3 Uppdrag och Bakgrund 3 Revisionsfråga 3 Revisionskriterier 3 Svar på revisionsfrågan
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer
Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av årsredovisning 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Cert. kommunal revisor Mars 2018 Granskning av årsredovisning 2017 Kommunalförbundet Sydarkivera Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Syfte
Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Stenungsunds kommun, kommunrevisionen
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning
Granskning av årsredovisning 2016
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Mars 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.2. Revisionskriterier...
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2016
KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning
Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013
Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3
Granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Delårsrapport 2007-08-31
Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning Härjedalens kommun
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2014. Härjedalens kommun 30 april 2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...
Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av årsredovisning 2016
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Conny Erkheikki Auktoriserad revisor April 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.2.
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
www.pwc.com/se Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Granskning av årsredovisning 2016
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Anna Carlénius Revisionskonsult April 2017 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Syfte och revisionsfrågor...3 2.2. Revisionskriterier...4
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7.
Revisionsrapport Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap oktober 2oi7 Granskning av delårsrapport 2017 Pwc nnehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning i 2 nledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Maria Schönbeck Revisionskonsult 19 oktober 2017 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9
Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per
Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2017-08-31 1 Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning och prognos... 3 Balansräkningen... 3 Sammanfattande slutsats rörande resultat och ställning i staden...
Habo kommun. Granskning av delårsrapport Oktober 2013 Pernilla Rehnberg, Torbjörn Bengtsson
Habo kommun Granskning av delårsrapport 2013-08-31 Oktober 2013 Pernilla Rehnberg, Torbjörn Bengtsson Innehåll Sammanfattning 1 Uppdrag och Bakgrund. 1 Revisionsfråga 1 Revisionskriterier 1 Svar på revisionsfrågan
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2
Granskning av årsredovisning 2008
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Lindesbergs kommun 2009-03-30 Bert Hedberg Certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4
Granskning av delårsrapport 2018
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Lisbet Östberg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3
Granskning av årsredovisning 2012
www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober Örnsköldsviks kommun. Granskning av delårsbokslut
Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2017 Örnsköldsviks kommun Granskning av delårsbokslut 2017-08-31 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3
Översiktlig granskning av delårsrapport 2016
www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2016 Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Haninge kommun Granskning av delårsbokslut Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2015
Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2015 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 2 3. Kommunens resultat
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal
Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november 2016 Nykvarns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Granskning av delårsrapport och
Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Rebecka Hansson Kerstin Sikander Caroline Liljebjörn Alexander Arbman Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Granskning av årsredovisning 2016
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Cert. kommunal revisor 15 mars 2017 Granskning av årsredovisning 2016 Samordningsförbundet Östra Södertörn Innehållsförteckning Sammanfattning...
Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun
www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun April 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.
Dnr: Revisorerna 20/2016. Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per
Dnr: Revisorerna 20/2016 Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2016-08-31 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2016 Innehåll Inledning...2 Resultaträkning
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor
Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck
Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking
Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2
Granskning av delårsrapport 2007-08-31
Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...
Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Richard Vahul Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Simon Löwenthal Revisionskonsult Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...
Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun September 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor 2009-09-15 Namnförtydligande Namnförtydligande
RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport PerÅke Brunström Lisbet Östberg Oktober 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 1.1 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...
Granskning av årsredovisning 2016
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Mars 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Syfte
Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod
Granskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Elinore Fahlgren September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Revisionsrapport Orust kommun Granskning av årsredovisning 2016
Revisionsrapport Orust kommun Håkan Olsson, Certiferad kommunal yrkesrevisor Samuel Maytap Auktoriserad revisor Henrik Bergh Granskning av årsredovisning 2016 Mars 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 1
Översiktlig granskning av delårsrapport 2015
www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens