hälsoundersökning som sker på patientens initiativ utan symtom som orsak bedömning av livsstil 1. Vad skiljer en Hälsoundersökning

Transkript

1 23 mars 2011 Hälsoundersökning på vårdcentral Enligt uppdrag från HSA har sektorsrådet i allmänmedicin under tagit fram en specifikation av hälsoundersökning. I denna finns med en screening för intresse att ändra levnadsvanor om behov skulle finnas. Sektorsrådets utgångspunkt för uppdraget Om vi har en avgift så måste det vara standardiserat vad som ska göras och en hälsoundersökning som sker på patientens initiativ utan symtom som orsak ska göras oberoende av symtom. Om man har symtom blir man föremål för vanlig utredning i sjukvården och när en patient vill beställa tid för en hälsoundersökning på vårdcentral har vi räknat med att man säkerställer att det inte beror på att man känner sig sjuk. Undersökningen måste ha ett värde samtidigt som vi ska inte lova mer än vi kan stå för. I VG primärvård vi måste kunna erbjuda hälsoundersökningar även om det kan tyckas medicinskt lågprioriterat. Det finns en efterfrågan. Vi bedömer det självklart att även bidra med kunskap om hur den enskilde själv kan påverka sin framtida goda hälsa. Men den som vill ha en hälsoundersökning tror vi även vill kontrollera att de inte lider av någon sjukdom även om de känner sig friska. Mer utförlig bedömning av levnadsvanor? På begäran kompletterade vi med ett underlag för en mer utförlig en bedömning av livsstil och information om hur den enskilde själv kan påverka sin framtida goda hälsa. Till slut fattade man dock beslut om det bifogade. 1. Vad skiljer en Hälsoundersökning från ett vanligt besök Till skillnad från ett vanligt besök på vårdcentral ber personen själv om en utförlig undersökning trots att inga symtom på sjukdom finns. Det finns troligen en hög förväntan att bli friskförklarad. Det finns många aktörer och reklam för andra hälsoundersökningar. Det finns generellt en hög tilltro till laboratorieprover och fysikaliska undersökningar. I själva verket är det samtal läkaren för med patienten det viktigaste verktyget vid en utredning av symtom. Det är detta som bestämmer vilka prover som ska tas och vilka undersökningar som ska göras. Patienten betalar här själv och vill ha valuta för pengarna. Eftersom det inte är en utredning måste det vara en standardiserad undersökning. Man får vid en hälsoundersökning tillfälle ta upp hälsofrämjande åtgärder och eftersom vi utgår från att det i grunden finns en önskan att förbli frisk har vi fokuserat även på detta. Om personen visar sig ha symtom som behöver utredas går man vidare med detta som vanligt i vården. Ingen kan dessvärre garantera absolut friskhet mer än för stunden. Vi anser det viktigt att framhålla att om symtom skulle uppstå efter hälsoundersökningen så ska man rådfråga sin vårdcentral som man annars skulle ha gjort. 1

2 Processen Vi tog fram ett förslag som alla andra sektorsråd fick möjlighet att lämna synpunkter på. Vi fick många värdefulla synpunkter som ledde till några justeringar. Delvis fanns andra utgångspunkter än vår. Det är inte samma sak att utreda symtom som att utesluta sjukdom hos personer utan symtom. Det är också skillnad att bedöma prover från en frisk befolkning och en sjuk person. Vi har därför inte tagit med prover där det inte finns evidens för hur man undersöker en frisk befolkning. Det kan ge en omotiverad falsk trygghet. Detta gäller t ex avföringsprov (med tanke på tjocktarmscancer). Prover kan tillkomma om evidens kommer fram. Allmänt kan man säga att en ökad osäkerhet i provsvarens relevans är sannolik i en frisk befolkning. Det borde dock vara av större värde att ta dessa prover hos den ordinarie läkaren vid hälsoundersökning än vid fristående hälsoundersökning någon annanstans, beroende på att man då vid senare eventuella symtom kan se en process som varit på gång. Information till patienten Vi letar bara efter sjukdom som man, i alla fall inledningsvis, kan ha utan tydliga symtom. Om symtom föreligger förväntar vi oss att det framkommer i det frågeformulär personen fyller i vid första besöket. Vi ger genom livsstilsfrågor en möjlighet att påverka sin hälsa. Mammografi och gynekologiskt cytologprov ingår i generella screeningprogram, så dessa prover ingår inte. Drogtest ingår inte. Genetisk rådgivning ingår inte Hälsoundersökningen A. Besök 1: (hos sjuksköterska) 1. Frågeformulär hälsoundersökning, bilaga 1a a. för att utesluta symtom på sjukdom 2. Frågor om din livsstil, bilaga 1b 3. Provtagning Blodprover - Blodvärde (B-Hb) a. Blodsocker (P-glucos) b. Levervärde (S-ALAT/ASAT) c. Ämnesomsättning (S-TSH) d. S- Ca e. Njurfunktion (S-Kreatinin) f. Blodfetter (HDL/LDL -kolesterol, S-triglycerider) Urinprov Blod,Urinsocker, Protein Längd, vikt, midjeomfång, BMI Vilo-EKG Blodtryck sittande Syn- och hörselkontroll enligt körkortskrav 4. HIV efter information och fråga 5. PSA (erbjuds alla män, men kräver noggrann skriftlig info om provets begränsningar och vad man ska göra med svaret) bilaga 1 c B. Besök 2: (hos läkare) Bedömning av frågeformulär och de prover som har tagits Kroppsundersökning minst normalstatus inkl enkel neurologi och prostatapalpation för män. (at, cor, pulm, bltr, buk, llgl, mammae, PR, rutinneuro (reflexer, grov styrka, balans, känsel)). 2

3 Sammanfattande bedömning i Rapportblad hälsoundersökning, bilaga 1d. och muntligt besked Självkostnadspris Priset är beslutat i Avgiftshandboken till kr år 2011, exkl HIV och PSA.(Bakgrund: Ekonomi hälsoundersökning 2011, bilaga 2). Om HIV och PSA tas ska man ta betalt. För sektorsrådet i allmänmedicin Monica Ericson Sjöström Bilaga 1a: Frågeformulär hälsoundersökning Bilaga 1b: Frågor om din livsstil Bilaga 1c: Angående PSA prover Bilaga 1d: Rapportblad hälsoundersökning Bilaga 2: Ekonomi hälsoundersökning

4 Bilaga 1a. Frågeformulär/Autoanamnes hälsoundersökning Datum:... Namn:... Födelsenummer:... Vikt:... Längd:... Arbete/sysselsättning:... Har Du under de senaste 5 åren kontrollerats eller behandlats hos läkare eller annan vårdgivare? Ja För vad... Använder Du något läkemedel? (receptbelagt eller receptfritt) Ja Vilket?... Är Du allergisk mot något? Ja Mot vad?... Finns några sjukdomar i Din släkt som Du vet eller tror är ärftliga? Ja Vilka?... Har Du symptom eller besvär från: Mage/tarmar? Ja Vad?... Urinvägar Ja Vad?... Underliv? Ja Vad?... Luftvägar/andningsorgan? Ja Vad?... Del av Hälsoundersökning på vårdcentral i två steg

5 Har du ändrad avföring? Ja Hur?... Har du oplanerad viktnedgång Ja Hur mycket?... Har du för Dig onormal trötthet? Ja Vad?... Har du andra symtom som är nya eller oroar Dig? Ja Vilka?... Har Du sömnproblem? Ja Vilka?... Har Du koncentrationssvårigheter? Ja Hur?... Upplever Du ofta stress eller oro? Ja När?... Känner Du att Du behöver skära ner på Din alkoholkonsumtion? Ja Röker Du? Om nej - har du tidigare rökt? Ja Ja När slutade du röka?... Anser du att Du rör dig tillräckligt promenerar/motionerar? Ja Hur ofta och hur mycket rör Du dig?... Har Du som Du själv anser nedsatt aptit på livet? Ja I det stora hela skulle jag beskriva min hälsa som: (kryssa för ett alternativ) Utmärkt Mycket god God Någorlunda Dålig... Patientens namnteckning Del av Hälsoundersökning på vårdcentral i två steg

6

7

8 Om PSA-test

9 Innehåll Om prostata och prostatacancer 7 Flera undersökningsmetoder 7 Vad är PSA egentligen? 8 Vad betyder det om PSA-värdet stiger? 9 Varför höjs PSA vanligen vid prostatacancer? 9 PSA-kvot 9 Kan bidra till tidig upptäckt 10 Inga enkla svar 11 Individen väljer 13 Några fördelar för den som är symtomfri 14 Några nackdelar för den som är symtomfri 14 Vid ärftlig belastning 15 Text: Helene Wallskär. Formgivning: Annika Lönn. Teckningar: Roland Klang sidan 6. Göran Bergkvist sidan 7 och 8. Medicinskt granskad av docent Ola Bratt, Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund. Tryck: Edita, Västerås. ISBN: Reviderad 5:e upplaga, Mer forskning behövs 15 När man misstänker eller har hittat prostatacancer 16 PSA vid uppföljning 16 Cancerfondens informations- och stödlinje 17

10 Den här broschyren vänder sig till dig som överväger att göra ett psa-test. psa-testet är ett bra hjälpmedel för att upptäcka prostatacancer. Testresultatet kan ge en varningssignal som följs upp med ytterligare utredning. psa-svaren ger också vägledning i valet av behandling av prostatacancer och är till hjälp när man ska följa sjukdomsutvecklingen. Om läkaren misstänker prostatacancer på grund av symtom eller efter att ha undersökt prostatakörteln är psa-test mycket värdefullt. Däremot är det mer oklart vilka för- och nackdelar psa-testning har som en ren hälsoundersökning, det vill säga testning av män utan tecken på prostatacancer. Det pågår stora, vetenskapliga undersökningar av effekterna av psa-testning av hela befolkningsgrupper, så kallad screening. Resultaten av dessa kommer successivt under de närmaste åren att öka vår kunskap på området. Eftersom man ännu inte känner till vilka effekter en allmän screening skulle ha, rekommenderas inte detta av sjukvårdsmyndigheterna vare sig i Sverige eller utomlands. Om PSA-test 5

11 Socialstyrelsen gav år 2007 ut nationella riktlinjer för prostatacancersjukvården. I dessa konstateras att allmän screening med psa-tester tills vidare endast ska utföras inom ramen för forskningsprojekt. Män som själva efterfrågar en hälsokontroll för prostatacancer ska få skriftlig information om vilka för- och nackdelar psa-testning kan ha i allmänhet. De ska också få diskutera med en läkare hur balansen mellan dessa för- och nackdelar kan förväntas vara för just dem. psa-testning av män som inte fått ta del av informationen ska inte förekomma. Socialstyrelsen har gjort en kort, skriftlig information om psa-testning som ska finnas tillgänglig på alla vårdcentraler och på företagshälsovård. Syftet med den här broschyren är att ytterligare bidra med fakta om psa-testning för att underlätta för män att ta ställning till om de ska testa sig eller inte. Cancerfonden har givit ut en broschyr om prostatacancer, där sjukdomen och dess behandling beskrivs utförligare. Den kan beställas på talongen längst bak. urinblåsa Om prostata och prostatacancer Prostata (blåshalskörteln) är en valnötsstor körtel som omsluter urinrörets övre del. I prostata bildas den vätska som blandas med spermierna vid utlösning. Cancer i prostatakörteln är mannens vanligaste cancersjukdom. Varje år upptäcks prostatacancer hos omkring män i Sverige. Drygt hälften är då över 70 år. Prostatacancer är ovanlig före 50- årsåldern. I början ger prostatacancer oftast inga symtom. Om tumören växer till kan den så småningom orsaka urinträngningar, svag urinstråle och svårigheter att komma igång vid vattenkastning. Dessa symtom behöver dock inte betyda att man har cancer, utan kan även uppträda vid så kallad godartad prostataförstoring. Vid spridning av prostatacancer angrips ofta skelettet i rygg, bäcken och höfter, vilket kan ge smärtor. Det är inte alltid prostatacancer utvecklas till någon egentlig sjukdom. Det är vanligt med små härdar av cancerceller i prostatakörteln som växer mycket långsamt. Förekomsten ökar med stigande ålder. I sextioårsåldern har en tredjedel av alla män cancerceller i sin prostatakörtel. Endast en mindre andel av dessa män får symtom av sin prostatacancer innan de avlider av någon annan orsak. prostata sädesledare testikel 6 Flera undersökningsmetoder psa-test är en av flera metoder för att undersöka prostata. En annan viktig undersökningsmetod är rektalpalpation läkaren känner via ändtarmen på prostata med ett finger. Om PSA-test Om PSA-test 7

12 För att få ett säkert svar på om mannen har prostatacancer eller inte, tar man vävnadsprov från prostatakörteln och analyserar i mikroskop. Provet kan tas med en provtagningsnål som förs in via en sond i ändtarmen. Detta kan kombineras med att prostata avbildas med ultraljud, vilket är till hjälp när vävnadsproverna tas. Vad är PSA egentligen? psa är en förkortning av prostataspecifikt antigen. Det är inte något cancerämne som kommer från en tumör, utan ett äggviteämne som finns naturligt i kroppen även när man är frisk. psa produceras i så kallade körtelceller i prostata. psa finns i hög koncentration i sädesvätska. En del av det psa som tillverkas kommer ut i blodet. Även en frisk man har alltså små mängder psa i blodet. psa-halten i blodet mäts med hjälp av ett vanligt blodprov som tas i armvecket. psa brukar betraktas som normalt om det är under tre mikrogram per liter. Om PSA-test Vad betyder det om PSA-värdet stiger? Om psa-halten i blodet blir högre än normalt tyder det på att något onormalt sker i prostatakörteln. Men det behöver inte handla om cancer. Förhöjt psa-värde förekommer till exempel vid godartad prostataförstoring, vid bakteriella infektioner i prostata och vid urinvägsinfektion. Omkring var tionde medelålders eller äldre man har förhöjt psa på grund av godartad prostataförstoring. I själva verket är det vanligare att ett förhöjt psa-värde hos en symtomfri man beror på godartad förstoring än på cancer. När cancer upptäcks hos friska män som testar sitt psa-värde räknar man oftast med att den upptäcks fem till femton år innan den hade vuxit så mycket att den orsakat symtom. För att fastställa den bakomliggande orsaken till ett höjt psa krävs ofta fler undersökningar. Ett problem är att det är svårt att säkert friskförklara män med förhöjt psa; dessa brukar därför kontrolleras regelbundet. Varför höjs PSA vanligen vid prostatacancer? Cancerceller i prostata producerar mindre psa än friska celler. Att psa-halten i blodet ändå kan stiga vid prostatacancer beror bland annat på att tumören på olika sätt gör att läckaget av psa till blodet ökar. Det är ovanligt med behandlingskrävande prostatatumörer hos män med låga psa-värden. PSA-kvot Större delen av det psa som finns i blodet är bundet till särskilda bärarproteiner. En mindre del finns fritt i blodet. Vid analys av psa-halten undersöks Om PSA-test 9

13 ofta också den så kallade psa-kvoten, det vill säga hur stor andel av den totala mängden psa i blodet som är fritt. Att ta reda på psa-kvoten är till hjälp för läkaren framför allt när det gäller att hitta orsaken till måttliga psa-förhöjningar (cirka 3 10 mikrogram per liter). Det är främst sådana måttliga förhöjningar som kan bero på såväl prostatacancer som på mer godartade sjukdomar. Andelen fritt psa är en ledtråd till om det handlar om cancer eller något annat. Ju högre kvoten är, desto troligare är det att det är en helt godartad prostataförstoring och inte cancer som orsakar det förhöjda psa-värdet. Gränsvärdet för när man kan låta bli att ta vävnadsprov vid ett måttligt förhöjt psa ligger kring 20 procent fritt psa. I sådana fall följer man i stället utvecklingen av psa till exempel halvårsvis, under förutsättning att prostatakörteln känns helt godartat förstorad. Kan bidra till tidig upptäckt på gott och på ont Det råder ingen tvekan om att man med hjälp av psa-test i ett visst skede av cancerutvecklingen kan komma en prostatatumör på spåret redan innan den börjat trycka på urinröret och ge symtom. psatestning kan vara en hjälp att upptäcka cancern tidigare än man annars skulle ha gjort, oftast fem till femton år tidigare. Ju tidigare tumören hittas, desto större är chansen att den kan opereras eller strålas bort innan den hunnit sprida sig i kroppen. För en del män leder psa-testning till att de blir botade från en prostatacancer som senare hade blivit allvarlig. 10 Ett problem är att många av de prostatatumörer som kan upptäckas vid måttligt förhöjda psavärden är så långsamt växande att de inte hinner utvecklas till symtomgivande cancersjukdom under mannens livstid. När sådana långsamt växande tumörer upptäcks på grund av vävnadsprov kan man inte säkert skilja dem från mer allvarlig prostatacancer. Därför leder upptäckt av tidig prostatacancer oftast till aktiv behandling, även om man vet att många av dessa patienter inte skulle behöva någon behandling alls man kan ju inte säkert veta vilka! Det innebär att många män som psatestas får en cancerdiagnos och behandling helt i onödan. De skulle ha levt lika länge och utan besvär av prostatacancer hela livet även om deras prostatacancer inte hade upptäckts. Vetskapen om att ha cancer kan i sig minska livskvaliteten. Behandlingen som de fått kan dessutom ha givit dem biverkningar som de får leva med resten av livet. Inga enkla svar Det som gör frågan om tidig upptäckt av prostatacancer så komplicerad är alltså framför allt: De flesta män med måttligt förhöjt psa har godartad prostataförstorning och inte cancer. Trots upprepade undersökningar med vävnadsprov är det ofta svårt att säkert säga att det inte finns cancer i prostatakörteln. Detta betyder att många män oroas av misstanken på cancer och de upprepade provtagningarna som blir följden. Prostatacancer är en sjukdom med många olika ansikten. Det finns aggressiva prostatatumörer som växer och sprider sig på några få år. Det finns också mindre aggressiva tumörer som utvecklas långsamt och inte ger några dottertumörer på tjugo år. Om PSA-test Om PSA-test 11

14 Vanligen är sjukdomsförloppet någonting mittemellan dessa former. Vissa män dör av sin prostatacancer. För dem hade tidigare upptäckt och behandling kanske varit livräddande. Många andra män lever i åratal med sin prostatacancer och avlider av andra orsaker innan den hunnit utvecklas särskilt långt. Deras livslängd påverkas inte av tidig upptäckt. Ännu fler har små härdar av cancerceller i prostatan som inte växer så mycket att de någonsin upptäcks under männens livstid. Läkarna har ännu inga helt säkra metoder att på ett tidigt stadium säkert fastställa hur en prostatatumör kommer att utvecklas, men det mikroskopiska utseendet av cancern och utvecklingstakten av psa-värdet kan ofta ge vägledning. att bota används olika bromsande behandlingar. Nästan alla prostatatumörer behöver det manliga könshormonet testosteron för att växa. Spridd prostatacancer kan vanligen hållas under kontroll under många år genom kirurgisk eller medicinsk kastrering. Vid kirurgisk kastrering opereras testiklarna bort så att produktionen av testosteron försvinner. Medicinsk kastrering sker med hjälp av injektioner av ett läkemedel som hämmar testosteronproduktionen. Dessa behandlingar leder oftast till att sexlusten försvinner. Även energi och livslust kan minska. Vid en annan form av hormonbehandling i tablettform hämmas tumörens upptag av testosteron. Testosteronnivån fortsätter då att vara normal och biverkningarna är lindrigare. Samtliga behandlingar vid prostatacancer har biverkningar som påtagligt kan försämra livskvaliteten. De enda behandlingar som kan vara botande är att operera bort prostatakörteln (prostatektomi) och strålbehandling. Dessa behandlingar kan ta bort cancern om den är begränsad till prostatakörteln. Både vid operation och strålning är risken stor att mannens erektionsförmåga går förlorad. Urininkontinens och besvär från ändtarmen är andra biverkningar som kan uppstå. En yngre man som kan botas och får ett längre liv tack vare att en aggressiv prostatacancer upptäcks tidigt är kanske beredd att betala priset i form av biverkningar. Men de flesta män som insjuknar är äldre. När man väl fått sin diagnos kan det vara svårt att avstå från behandling, även om sannolikheten är stor att man avlider med sin tumör och inte av den. Följden kan bli att man betalar biverkningspriset utan att egentligen vinna något. Om sjukdomen upptäcks när den inte längre går Individen väljer efter samråd med läkare De vetenskapliga undersökningarna har ännu inte lett till resultat som visar om vinsterna med tidig upptäckt av prostatatumörer i allmänhet är större än nackdelarna. För en enskild man kan däremot antingen fördelarna eller nackdelarna överväga. Innan man låter göra ett psa-test är det klokt att göra klart för sig varför man vill göra det och hur man skulle påverkas om provresultatet inte blir den friskförklaring man önskar sig. Faktorer som kan ha betydelse är bland annat ålder, hälsa, personlighet, social situation och ärftlig belastning. Man bör diskutera med sin läkare hur dessa faktorer samverkar för egen del. Före 50 års ålder är prostatacancer en sällsynt sjukdom, utom för släktingar till män som har drabbats ovanligt tidigt. Har man andra allvarliga sjuk- 12 Om PSA-test Om PSA-test 13

15 domar eller är över 75 år är det mycket osannolikt att en liten, botbar prostatacancer ska hinna utvecklas till en allvarlig sjukdom. Om man är mycket mån om sin livskvalitet här och nu och tycker att sexlivet är en viktig del av livet, kan det tala mot psa-testning. Om man har upplevt vänner och familjemedlemmar som avlidit av prostatacancer och själv vill ta varje chans att slippa drabbas, talar det för testning. Några fördelar för den som är symtomfri Om psa-värdet är normalt känns det för många bra att veta det. Oron för att drabbas av cancer kan minska. Prostatacancer kan upptäckas tidigare än annars. Man kan få behandling som botar sjukdomen eller håller den under kontroll. I vissa fall kan detta förlänga livet. Några nackdelar för den som är symtomfri Man kan bli invaggad i en falsk trygghet. Testning är ingen garanti för att slippa allvarlig prostatacancer. Testningen kan hos vissa snarare öka än minska cancerrädslan, även om resultatet är normalt. Det är vanligt att godartad prostataförstoring ger förhöjt psa. I sådana fall leder detta till upprepade kontroller och provtagningar. Detta kan upplevas mycket oroande. Tidig upptäckt av prostatacancer kan tvinga fram beslut om behandlingar som försämrar livskva- 14 Om PSA-test liteten, även om man inte märker av sjukdomen och kanske aldrig hade fått symtom av den under sin livstid. Läkarna har ingen säker metod för att avgöra vem som har något att vinna på behandling och vem som inte har det. Vid ärftlig belastning I vissa släkter är det flera män som drabbats av prostatacancer. Då finns det skäl att misstänka arvsanlag som ökar risken. Män som har två eller fler nära släktingar (till exempel far och en bror eller farbror) brukar rekommenderas att beställa tid hos en urolog för att diskutera regelbundna kontroller av psa. Mer forskning behövs Forskning pågår för att få fram metoder som kan ge ett säkert svar på om en prostatatumör är av mer aggressivt slag eller om den är mindre aggressiv och kanske inte behöver någon behandling alls. Ett annat viktigt forskningsområde är att utveckla än mer effektiva och samtidigt mer skonsamma behandlingar mot prostatacancer. Ju längre forskningen når på dessa områden, desto mindre blir problemet med att så många oskyldiga prostatatumörer hittas med hjälp av psa-testning. Man forskar också för att få fram bättre tester som kan komplettera psa när det gäller att bedöma hur stor risken är att en man har prostatacancer. Bland annat utvärderas ett urinprov, men det är för tidigt att säga om det tillför något av värde eller inte. Om PSA-test 15

16 När man misstänker eller har hittat prostatacancer När en man har symtom som skulle kunna bero på prostatacancer, är psa-provet en viktig del av den medicinska utredningen. I kombination med analys av vävnadsprov får man svar på om mannen har en tumör eller någon annan sjukdom i prostata eller inte. Utvecklingen av psa-värdet över tid, det vill säga hur snabbt värdet stiger, ger ofta vägledning om man ska behöva behandla en tidig prostatacancer, eller om man kan nöja sig med att bara kontrollera tumören. psa-värdet ger också vägledning om risken att sjukdomen är spridd eller begränsad inom prostatakörteln. En mycket kraftig psa-förhöjning tyder på att prostatacancern spridit sig och då väljer man vanligen behandlingsmetoder som är inriktade på att bromsa sjukdomsutvecklingen och hålla cancern under kontroll. En mer måttlig förhöjning är ett tecken på att tumören är begränsad till prostatakörteln. Då kan det bli aktuellt med operation eller strålbehandling inriktad på fullständig bot. PSA vid uppföljning av patienter med prostatacancer PSA-halten analyseras ofta med jämna mellanrum efter det att en patient opererats eller strålbehandlats i botande syfte. psa-värdet kan visa hur effektiv behandlingen varit. psa-halten kan även ge information om effektiviteten hos bromsande behandlingar. Hur stort värdet är av att följa psa-värdet varierar dock. Hos vissa patienter är det viktigt att kontrollera psa regelbundet, hos andra har 16 Om PSA-test det inte samma betydelse. Är man fundersam över betydelsen av sitt psa-värde, ska man inte dra sig för att fråga sin läkare. Cancerfondens informations- och stödlinje Cancerfondens informations- och stödlinje bemannas av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Hit kan du vända dig om du har frågor och funderingar om cancer, vill ha stöd eller ytterligare skriftlig information. Telefonnumret är Samtalen är kostnadsfria. Du kan även skriva till: Cancerfondens informations- och stödlinje Stockholm eller skicka e-post till: infostodlinjen@cancerfonden.se På Cancerfondens webbplats finns samlad information om cancer, behandling, forskning och prevention samt möjlighet att kommunicera med patienter och närstående: cancerfonden.se Om PSA-test 17

17 Enstaka broschyrer kan beställas utan kostnad. Vid större antal 5 kr/styck plus portokostnad. Kryssa för eller ange antal broschyrer Att ha förlorat någon i en cancersjukdom Att vara med i en forskningsstudie, endast på cancerfonden.se/forskningsstudie Att vara närstående till en cancersjuk Att vara närstående vid livets slut Bröstcancer Bukspottkörtelcancer, endast på cancerfonden.se/bukspott Cancer Cellförändringar på livmoderhalsen Cytostatikabehandling Efter cancerbeskedet Gynekologisk cancer Hjärntumörer Hudcancer Leukemi, endast på cancerfonden.se/leukemi Lever- och gallvägscancer, endast på cancerfonden.se/lever Lungcancer Lär känna dina bröst Magsäckscancer, endast på cancerfonden.se/magsack Malignt lymfom, endast på cancerfonden.se/lymfom Mammografi Mat vid cancer Munhåle-, svalg- och strupcancer, endast på cancerfonden.se/mun Myelom Njurcancer, endast på cancerfonden.se/njurcancer Prostatacancer PSA-test Sex och cancer Sköldkörtelcancer, endast på cancerfonden.se/skoldkortel Smärtbehandling vid cancer, endast på cancerfonden.se/smartbehandling Strålbehandling Testikelcancer, endast på cancerfonden.se/testikelcancer Tjock- och ändtarmscancer Urinblåsecancer Utan mjälte, endast på cancerfonden.se/utanmjalte Vad säger jag till barnen? STOCKHOLM Jag önskar information om att bli medlem i Cancerfonden. Namn Adress Postadress Var vänlig texta! PSA08 PORTO

18 Denna broschyr är tryckt med stöd av Apoteket AB som ansvarar för landets läkemedelsförsörjning och informerar om hälsa och friskvård via 900 apotek. Apoteket AB är huvudsponsor till Cancerfonden. Cancerfonden är en ideell organisation med tre viktiga uppgifter: att stödja och samordna cancerforskning, att informera om cancer och att ge stöd för utveckling av nya metoder i vården av cancersjuka. Genom olika former av gåvor från privatpersoner och företag är Cancerfonden den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Cirka 400 forskningsprojekt finansieras via Cancerfonden varje år. Cancerfonden har inga statliga bidrag. Cancerfonden Stockholm Besök: David Bagares gata 5 Telefon Fax Cancerfondens informations- och stödlinje Gåvor vid begravning eller högtidsdag Plusgiro cancerfonden.se

19 Bilaga 1d Rapportblad hälsoundersökning Namn: Personnummer: A. Utifrån de upplysningar Du lämnat i frågeformuläret och den läkarundersökning och provtagning Du genomgått framkommer: att Din hälsa bedöms vara god att Din hälsa bedöms vara god men du rekommenderas följande för att minska risken för framtida ohälsa: att en uppföljande utredning rekommenderas i form av: B. Redovisning av provsvar: Bifogas i form av utdrag ur lab-journalen C. En hälsoundersökning är alltid i någon mån en färskvara:. Det innebär att om Du skulle få symtom eller besvär som Du inte haft nu så ska Du alltid rådfråga oss igen. Vårdcentralen... Ort och datum... Underskrift. distriktsläkare Del av Hälsoundersökning på vårdcentral i två steg

20 Hälsoundersökning i primärvård VGPV - en basal utredning på patientens initiativ. Fokus är att att utesluta sjukdom som man kan ha utan symtom och genom att söka väcka intresse för en hälsofrämjande livsstil undvika framtida sjukdomar. Kostnad: 1625 kr för hela paketet. Detta ska göras rutinmässigt om patienten vill ha en hälsoundersökning utan att ha några besvär, "för säkerhets skull" OBS 1. Om läkaren vid sin bedömning ser att det finns anledning till vidare utredning blir fortsättningen som en "vanlig " patient. OBS 2. Om det när patienten beställer tid framkommer att patienten har symtom som kräver utredning, ska vanlig tid bokas för det Kostnadsberäkning hälsoundersökning SÄS prislista 2010 kr SÄS prislista 2010 kr Besök 1 dsk/usk Ingår i Betalas priset 1625 extra enl kr beslut 1. Frågeformulär hälsoundersökning, bilaga 1 a patienten besvarar 2. Frågor om din livsstil Bilaga 1 b. patienten besvarar 3. Provtagning lab B-Hb 14 P-glukos 18 S-ALAT 12 S-ASAT 12 S-TSH 60 S-Ca 10 S-Krea 10 S-HDL kol 27 S-LDL kol 14 S_triglyc 14 Urinsticka m glu, erytro,prot 3 längd vikt BMI EKG Bltr Synkontroll enl körkortskrav Hörselkontroll enl körkortskrav Prover tas om patienten efter information önskar Se Bakgrund: 4. Prov? HIV 111 Se Bakgrund: 5. Prov? Bilaga 1 c. PSA 238 (Information om PSA) summa Distriktssköterska 45 min 375 provtagning och undersökning Besök 2 Läkarbesök för resultat Läkare 1 tim 1050 genomgång av provsvar, undersökning och slutbedömning av hälsoundersökningen. Rapportblad hälsoundersökning Bilaga 1 d. summa Avrundat 1625