Sydsvensk Arkeologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr ) utfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Brännemölla 2

Transkript

1

2

3

4

5

6

7 Sydsvensk Arkeologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr ) utfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Brännemölla 2:1, Svedala socken, Svedala kommun. WSP Sverige AB planerar för sin kund, Bara Mineral AB, en lertäkt inom fastighet. Det aktuella exploateringsområdet tillika utredningsområdet består av två områden (Område A och B) med en sammalagd storlek av ca 28 hektar. Den arkeologiska utredningen omfattar tre steg en översiktlig byråinventering (arkeologisk utredning steg 1, AU1), en fältinventering (arkeologisk utredning steg 1, AU1) och därefter en undersökning i form av sökschaktsgrävning (arkeologisk utredning steg 2, AU2). Syftet med den arkeologiska utredningen är att klargöra fornlämningssituationen med anledning av planerad lertäkt. Utredningen skall visa om det finns fornlämningar inom området. Det framtagna materialet skall vara ett planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens handläggning enligt 2 kapitlet kulturmiljölagen (1988:950 - KML), men också ett underlag för sökandes fortsatta planering. Undersökning inleddes genom en översiktlig byråinventering vilken omfattade en översiktlig genomgång av arkivmaterial och historiskt kartmaterial. Därefter gjordes en fältinventering inom utredningsområdena i syfte att fastställa områden med potentiella fornlämningar. Inventeringsresultatet (fyndförekomsten) låg tillsammans med topografiska iakttagelser sedan till grund för den genomförda sökschaktsdragningen. Schakt samt påträffade anläggningar och fynd mättes in med GPS. Data lagrades och bearbetades i Intrasis 3.0. Det aktuella området är beläget strax sydost om Svedala och väster om Börringesjön. Landskapet består av utdragna höjdstråk som begränsas i norr av Sege å. Jordarten är huvudsakligen lera och området är till största delen uppodlat i dag. Det aktuella området ligger på ca m ö.h. och är bitvis kuperat. Under fältinventeringen påträffades 61 slagna flintor som mättes in. Totalt togs sedan 56 sökschakt upp med en sammanlags yta av m 2. Endast 13 arkeologiska objekt påträffades och dessa var lokaliserade till två mindre områden på utredningsområde B. Lämningarna var få, dåligt bevarade, och glest spridda inom ytorna, därför föreslås inga vidare arkeologiska åtgärder i samband med denna exploatering.

8 Sydsvensk Arkeologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr ) utfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Brännemölla 2:1, Svedala socken, Svedala kommun. Utredning genomfördes under mars månad. WSP Sverige AB planerar för sin kund, Bara Mineral AB, en lertäkt inom fastighet (figur 1, 2 och 3). Det aktuella exploateringsområdet tillika utredningsområdet består av två områden (Område A och B) med en sammalagd storlek av ca 28 hektar (figur 4). Den arkeologiska utredningen omfattar tre steg en översiktlig byråinventering (AU1), en fältinventering (AU1) och därefter en utredning i form av sökschaktsgrävning (AU2). Kulturgeograf Lars Persson, Malmö Museer har medverkat i byråinventeringen genom att göra en översiktlig sammanställning av historiskt kartmaterial som berör undersökningsområdet.

9 Syftet med den arkeologiska utredningen är att klargöra fornlämningssituationen med anledning av planerad lertäkt. Utredningen skall visa om det finns fornlämningar inom området. Det framtagna materialet skall vara ett planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens handläggning enligt 2 kapitlet kulturmiljölagen (1988:950 - KML), men också ett underlag för sökandes fortsatta planering. Undersökning inleddes genom en översiktlig byråinventering vilken omfattade en översiktlig genomgång av arkivmaterial och historiskt kartmaterial. Därefter gjordes en fältinventering inom utredningsområdena i syfte att fastställa områden med potentiella fornlämningar. Inventeringsresultatet (fyndförekomsten) låg tillsammans med topografiska iakttagelser sedan till grund för sökschaktsdragningen. Inom identifierade områden genomfördes därefter sökschaktning. Schakt om en skopbredd, ca 1,8 m, togs upp inom områdena. Schakt samt påträffade anläggningar och

10 fynd mättes in med GPS. Data lagrades och bearbetades i Intrasis 3.0. Det aktuella området är beläget strax sydost om Svedala och väster om Börringesjön (figur 2 och 3). I anslutning till Börringesjön finns ett låglänt område som tidigare varit våtmark, men som idag i princip är helt utdikat, en mindre del kvarstår dock under namnet Ugglarps mosse. Landskapet består av utdragna höjdstråk som begränsas i norr av Sege å. Jordarten är huvudsakligen lera och området är till största delen uppodlat i dag. Det aktuella området ligger på ca m ö.h. och är kuperat med en generell stigning från norr mot söder (figur 5). Närområdet kring det nu aktuella utredningsområdet är rikt på fornlämningar (tabell 1 och figur 6). Inte minst är området kring Börringesjön, ca två kilometer öster om undersökningsområdet

11 och strax utanför bild i figur 6, framträdande. Här finns bl.a. mesolitiska lokaler samt den välkända borgkullen där en gång riksborgen Lindholmen stod (Frostin 1981[1996]; Althin 1954:117ff; Mogren & Wienberg 1995). Det aktuella utredningsområdet ligger i anslutning till ett område av Riksintresse för Kulturmiljövården, Börringe-Anderslöv (MK 122). De medeltida borgmiljöerna utgör ett av kärnvärdena i riksintresset. Området ligger även inom kulturmiljöintresset Börringe- Lindholmen (Svedala Översiktsplan 2010). Fynd- och boplatser med stenåldersmaterial dominerar i det absoluta närområdet, även om senare tidsperioder också finns representerade. RAÄ Svedala 41:1, fyndplats för en tunnackig flintyxa, ligger inom de sydligaste delarna av utredningsområdet. Utredningsområdet har berörts av en tidigare undersökning. År 2001 genomfördes en arkeologisk utredning steg 1 (AU1) inom ett omfattande område som bl.a. berörde delar av det norra området, Område A, i det aktuella utredningsområdet (Serlander 2001) (figur 6). Inventeringen genomfördes under delvis svåra omständigheter. Den genomfördes under sensommaren när åkrarna var bevuxna med högväxande gröda. Två ytor i och i anslutning till det aktuella utredningsområdet pekades ut som intressanta ur fornlämningshänseende. Dessa benämndes Norra Lindholmen Plats 1 och Plats 2 (figur 6). Plats 1 utgörs av ett markerat höjdparti där flinta av neolitisk karaktär påträffades. Område A i det nu aktuella utredningsområdet ligger till stor del inom den västra delen av Plats 1. Läget på en höjd i anslutning till rinnande vatten, Sege å, och omgivande våtmarker bedömdes utgöra ett bra boplatsläge. I övrigt noterades närheten till den gamla kvarnen Brännemölla, RAÄ Svedala 95:1. Kvarnen omnämns första gången 1363 (Skansjö 1981[1996]:87). Plats 2 utgör en höjdplatå öster om Plats 1 och bedömdes också utgöra ett typiskt neolitiskt boplatsläge. Platsen har tidigare utgjort en mindre halvö med omgivande våtmarker. En arkeologisk utredning steg 2 (AU2) genomfördes inom två ytor i det område som benämndes Norra Lindholmen vid AU1 (Jansen 2002) (figur 6). I den östligaste delen av Plats 1 drogs 15 sökschakt. Ett par osäkra stolphål dokumenterades och flinta iakttogs. Lämningarnas gavs en sannolik datering till neolitikum. Området med lämningar har getts nummer RAÄ Svedala 123:1 och direkt norr om finns ytterligare en neolitisk indikation i form av fyndplatsen RAÄ Svedala 132:1.

12 Inom Plats 2 drogs nio sökschakt. Inom två ytor, båda registrerade som RAÄ Svedala 124:1, påträffades anläggningar i form av ett stolphål samt gropar och en härd. Lämningarna daterades till neolitikum samt järnålder. Resultaten från AU2 pekade sammantaget på diffusa, och vid en utredningsschaktning, svårtolkade anläggningar och rekommenderades inte för vidare arkeologiska insatser. Diffusa anläggningar kan dock vara att vänta om det rör sig om platser med i huvudsak neolitiska lämningar. Omkring 500 m öster om utredningsområdet genomfördes en arkeologisk undersökning 1975, RAÄ Svedala 23:1 (Jacobsson 1978; se även Frostin 1981[1996]:69ff) (figur 6). Vid denna undersöktes boplatslämningar från mesolitikum samt vendel

13 vikingatid. Stolphål, härdar, gropar och sammanlagt 16 grophus undersöktes. Grophusen daterades till vendel vikingatid och innehöll i en del fall bl.a. vävtyngder, sländtrissor, järnföremål och järnslagg. Aktiviteter i form av smide och textilhantverk kunde därmed knytas till platsen. Fornl. nr Lämningtyp Beskrivning Undersökningar Svedala 78:1 Kvarn Kvarnlämning bestående av - sexsidig grund. Svedala 79:1 Fyndplats Lösfynd, 1 tjocknackig - flintyxa. Svedala 80:1 Fyndsamling 1 flintskära, nackparti av - skafthålsyxa, 1 spetsnackig flintyxa, 2 flintknivar, 3 flintdolkar, 1 flintmejsel, 2 tunnbladiga flintyxor, 1 flintkärna, 1 tunnackig flintyxa, eggparti av en slipad flintyxa, 1 slipsten av sandsten. Föremålen funna på Nygårds ägor. Finns även 1 skaftlappsyxa av brons med okänd fyndort. Svedala 90:1 Boplats Boplats?, oklar utsträckning. - Vid inventering 1985 tillvaratogs några flintavslag varav ett par retuscherade. Flintavfall iakttogs. Svedala 101:1 Fyndplats Lösfynd av 1 flintspån och 1 - håleggad flintyxa. Börringe 108:1 Fyndplats Lösfynd bestående av 1 - lancettformad flintdolk. Svedala 115:1 Fyndplats Lösfynd bestående av - eggparti till en tjocknackig flintyxa. Svedala 117:1 Fyndplats Lösfynd, uppgift om, bestående - av flera flintyxor. Svedala 118:1 Tegelindustri Tegelbruk, uppgift om. - Enligt Rittman, Anderslöv, den troliga platsen för ett tegelbruk vilket nämns i ett kungligt brev Detta bekräftas i en äldre Lantmäteriakt samt av tegelfynd. Svedala 75:1-2 Ristning, Grindstolpar, inskription - medeltid/historisk tid C:HERSLOW samt STAAND:HEME. Svedala 10:1 Boplats Boplats, oklar utsträckning, bl.a. har flintavfall, flintredskap och möjligen keramik påträffats. - Svedala 106:1 (två punkter) Svedala 116:1 Fyndplats Bytomt/gårdst Lösfynd bestående av flintspån, spånkärnor, spånskrapa, skivyxa, spetsnackiga, tunnackiga, tjocknackiga, håleggade flintyxor, flintmejslar, stenhammare, pilspetsar, dolkar, skäror, stenklubba, skafthålsyxor, 1 holkyxa av brons och 1 amulett med runor. Bytomt, ungefärlig plats för. Det sannolika läget för - -

14 omt Sandberga bytomt är inom det markerade området. Området har till stora delar omfattats av grustäkt. Svedala 23:1 Boplats Se text. Jacobsson 1978 Svedala 41:1 Fyndplats Lösfynd, 1 tunnackig flintyxa. - Svedala 125:1 Boplats Boplats, okänd utbredning, Serlander 2001; Jansen 2002 påvisad av två mycket tunna härdrester, två flintavslag vara ett retuscherat. Svedala 126:1 Boplats Boplats, okänd utbredning, Serlander 2001; Jansen 2002 påvisad av tre härdar och två stolphål. Flintavslag. Svedala 4:1 Avrättningsplats Galgbacke, uppgift om. - Svedala 39:1 Bro Stenbro. - Svedala 95:1 Kvarn Vattenkvarn, uppgift om. Brännemölla kvarn har äldsta kända belägg från Svedala 40:1 Fyndplats Lösfynd, 1 spjutspets av gul flinta. Svedala 81:1 Boplats Boplats, oklar utsträckning. Påträffats minst ett 15-tal flintspån och flintskrapor, 1 flintspets m.m. Svedala 132:1 Fyndplats Fyndmaterial av neolitisk karaktär. Fyndplatsen endast ungefärligt angiven i rapporten. Svedala 123:1 Boplats Boplats, okänd utbredning, fynd av flintkärna, två osäkra stolphålsliknande anläggningar. Svedala 124:1 (två ytor) Boplats Boplats, okänd utbredning, påvisad genom fynd av 1 diffust stolphål, 3 gropar och 1 härd samt fynd av bearbetad flinta, 1 keramikfragment och ett fragment av bränd lera. Datering neolitikum och järnålder Serlander 2001 Serlander 2001; Jansen 2002 Serlander 2001; Jansen 2002 En översiktlig genomgång av historiskt kartmaterial redovisas i tabell 2 (se även Serlander 2001:11f för detaljer kring Område A). Förutom akter över Svedala har även kartor över Aggarps by tagits med då området berör vad som före skiftena var byns utmark Aggarps hed. Dessutom har en karta över Lindholmens säteri tagits med då den i sin ytterkant redovisar ett par hus som ligger i anslutning till undersökningsområdet (Persson, muntligen). En mer detaljerad analys av kartmaterialet har inte rymts inom ramen för byråinventeringen. Tabell 2 redovisar ett underlag för en fördjupad analys vid en eventuell fortsatt undersökning inom området.

15 Lantmäterimyndigheternas arkiv Akt 12-SVE-1, Förbättringshusen, 1759 Akt 12-SVE-2, Lindholmens kungsgård, 1709 Akt 12-SVE-6, Aggarps by (storskifte), 1783 Lantmäteristyrelsens arkiv Akt 194-2:1, Aggarps by (storskifte), 1771 Akt 194-2:4, Aggarps by (enskifte), 1810 Akt 194-5:1, Bränne mölla (laga skifte), 1856 Akt :1, Lindholmens berustade säteri, 1771 Fosfatkartan visar på relativt måttliga fosfathalter inom utredningsområdet (figur 7). Ett undantag med högre halter ses i det sydvästra hörnet samt i ett mindre parti som sticker in i området från öster. En större förhöjning av fosfathalten ses också i norr, direkt öster om utredningsområdet (Arrhenius 1934).

16 Vid fältinventeringen var området i det närmaste i sin helhet plöjt (höstplöjt) vilket innebar att området legat som barmark över vintern. Undantaget var den nordöstligaste delen av Område A, norr om gården, som bestod av gräsbevuxen betesmark. Där genomfördes därför ingen inventering. Förhållandena medförde goda förutsättningar för inventering. Inventeringen genomfördes genom en fältvandring i stråk med ca 20 meters mellanrum mellan stråken. Stråktätheten innebar att samtliga topografiska delar inom fälten fångades in. Vid inventeringstillfället var det relativt svårinventerat, då det var förhållandevis blött och därmed mycket lerigt och tungt att gå. Varje iakttagelse av slagen flinta mättes in med GPS i syfte att få en överskådlig bild av fyndförekomst inom olika topografiska lägen. Totalt påträffades 61 slagna flintor inom de båda utredningsytorna. Fyndförekomsten visas på figur 8. Inventeringsresultatet låg tillsammans med topografiska iakttagelser till grund för sökschaktsdragningen. Utredningsområdena (område A och B) omfattade ca m 2. Totalt schaktades m 2 upp fördelat på 56 sökschakt (vilket motsvarar ca löpmeter med en skopbredd av 1,8 m) (figur 8). Det innebär att ca 1,3 % av utredningsytan schaktades upp. Inom område A togs 26 sökschakt upp, med en total yta på m 2 (ca 980 löpmeter). Matjordens tjocklek inom område A varierade mellan ca 20 och 40 cm, och underlaget bestod av mycket styv lera. Inga arkeologiska objekt påträffades inom detta område. Inom område B togs 30 sökschakt upp, med en total yta på m 2 (ca löpmeter). Matjordens tjocklek varierade även på detta område mellan ca 20 och 40 cm, och underlaget bestod av mycket styv lera. I sju av de 30 sökschakten påträffades totalt 13 arkeologiska objekt (tabell 3). De arkeologiska objekten var överlag mycket dåligt bevarade. De arkeologiska objekten kunde lokaliseras till två områden (område 1 och område 2) med troliga boplatser inom område B (figur 9). Inom område 1 som är ca m 2 stort, påträffades två troliga gropar (AG800 & AG816) i två olika schakt (OS810 & OS824), samt ett oklassificerat arkeologiskt objekt (A843) i ett annat schakt (OS836). Inom område 2 som är ca m 2 stort påträffades sex hårt åtgångna härdbottnar, som mest bestod av sot- och träkolsfläck-

17 ar (AH665, 675, 706, 717, 738 & 753), på en topografiskt tydlig höjd i schakten OS683, 698, 747 & 764. Inom samma schakt

18

19 påträffades också två troliga stolphål (AS652 & 659), samt ett oklassificerat troligt arkeologiskt objekt (A774) (figur 9). Sannolikt har den mycket styva leran i området gjort att den aktuella utredningsytan inte har varit attraktiv ur ett boplatsperspektiv. Schaktid Anläggningsid Typ X Y Z OS Stolphål , ,53 69,83 OS Stolphål , ,62 69,79 OS Härdbotten , ,81 69,62 OS Härdbotten , ,93 69,61 OS Härdbotten , ,44 68,69 OS Härdbotten , ,05 68,69 OS Stolphål , ,39 68,49 OS Härdbotten , ,71 67,93 OS Härdbotten , ,10 67,73 OS Oklassificerad , ,85 67,18 OS Grop , ,59 63,07 OS Grop , ,36 65,35 OS Oklassificerad , ,49 65,25

20 Med anledning av att de få påträffade arkeologiska objekten överlag var dåligt bevarade föreslås inga vidare arkeologiska åtgärder i samband med denna exploatering.

21 Althin, C-A The Chronology of the Stone Age Settlement of Scania, Sweden. I. The Mesolithic Settlement. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 4. N 1. Bonn/Lund. Frostin, E [1996, 3:e upplagan]. Tio årtusenden före år I: Karlsson, K., Mårtensson, E., Ripa, E. & Sahlée, B. (red.). Svedala genom tiderna. Svedala. Jacobsson, B Arkeologisk undersökning Boplatslämningar, mesoliticum, vendelvikingatid, Lindholmen 1:15, Svedala, Skåne. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer Rapport Uppdragsverksamheten 1978:9. Stockholm. Jansen, J Arkeologisk utredning steg 2. Norra och södra Lindholmen, Svedala socken, Svedala kommun, MK 91, S27:005. Arkivrapport Malmö Kulturmiljö. Mogren, M. & Wienberg, J. (red.) Lindholmen. Medeltida riksborg i Skåne. Lund Studies in Medieval Archaeology 17. Stockholm. Serlander, D Arkeologisk utredning steg 1. Lertäkter i Anderslöv, Fru Alstad och Svedala sn, Svedala och Trelleborgs kommuner, LM-län, Skåne, MK11, S27:004. Arkivrapport Malmö Kulturmiljö. Skansjö, S [1996, 3:e upplagan]. Svedalabygden från tidig medeltid till dansktidens slut. I: Karlsson, K., Mårtensson, E., Ripa, E. & Sahlée, B. (red.). Svedala genom tiderna. Svedala. FMIS Fornsök. Arrhenius, O Karta över Fosfathalten hos Skånska J ordar. Sveriges Geol. Unders. Ser. C. N:R 383. A.B. Kartografiska Institutet. Stockholm. Svedala översiktsplan 2010, Planförutsättningar Kulturmiljö, 5.3 Kulturmiljö, Antagandehandling KF Hämtat M:K 122, Börringe Anderslöv (M:K 122). 6155/1345. Hämtat %C3%B6rringeAndersl%C3%B6vMK122.pdf Lars Persson, kulturgeograf, Malmö Museer.

22 Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Projektnummer: Län: Kommun: Socken: Skåne Svedala Svedala Fastighet: Brännemölla 2:1 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM X koordinat: ,9 Y koordinat: ,3 Höjdsystem: M ö.h. RH m ö.h. Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 5 Antal arkeologtimmar: Antal maskintimmar: Exploateringsyta: Undersökt yta: Projektledare: Personal: Underkonsulter: Företagare: Tidigare undersökningar: Fynd: Dokumentationsmaterial: 81 (inkl. byrå- och fältinventering) 20 (exkl. återställning) ca 28 ha (utredningsområdet) ca 28 ha (utredningsområdet), m 2 (schaktad yta) Fredrik Grehn Kristian Brink, Therese Ohlsson Byggnadsmaskiner WSP Sverige AB på uppdrag av Bara Mineral AB Arkeologisk utredning steg 1 inom delar av Område A Intrasisprojekt SA_ (Brännemölla 2:1) förvaras på Regionmuseet, Kristianstad

23 Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare) Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare) Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

24

25 1. Fru Alstad 36 och Bösarp 6, 85, 87 och 93. Fru Alstad och Bösarps socknar, Trelleborgs kommun. Arkeologisk undersökning Joakim Frejd & Therese Ohlsson. 2. Ledning mellan Näsum och Bromölla. Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 3. Kristianstad 5:59. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 4. Vinslöv 129:18 m.fl. Vinslövs socken, Hässleholms kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 5. Fastigheterna Priorn 4, 5 och del av 6:147, samt del av Innerstaden 6:59. Arkeologisk utredning, steg 2 år Malmö stad och kommun. Therese Ohlsson. 6. Norra Vallvägen. Kristianstad socken, stad och kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 7. Degeberga 78:1. Degeberga socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 8. Garvaren 10. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 9. Helsingborg Arkeologisk förundersökning vid schaktningsarbeten inom fornlämning nr 42, Helsingborgs stad och kommun. Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 10. Ravlunda 72:1. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Ravlunda socken, Simrishamns kommun. Therese Ohlsson. 11. Fulltofta 33:15. Fulltofta socken, Hörby kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 12. Kunzehusets källare. Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 13. Östervång 2:6, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 14. Spritan 5. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning Fredrik Grehn. 15. Hammar 10:31 m.fl. Nosaby socken, Kristianstad kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 16. Vä 68:4, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning Tony Björk. 17. Eskilstorp 2:26. Fastighet Eskilstorp 2:26, fornlämning Eskilstorp 20:1 m.fl., Eskilstorps socken, Vellinge kommun. Arkeologisk förundersökning Kristian Brink & Therese Ohlsson. 18. Christinelund 2:3. Allerums socken, Helsingborgs kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd. 19. Håslöv 5:3. Gustav Adolfs socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 20. Brännemölla 2:1. Svedala socken och Svedala kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn & Kristian Brink.

26