Handbok för förtroendevalda Juni 2015

Transkript

1 Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers Hornsgatan 103 SE Stockholm, Sweden T: info@svenskatecknare.se Handbok för förtroendevalda Juni 2015 Kontaktuppgifter... 2 Kalendarium... 4 Verksamhetsplan Budgetberäkningar Kanslistruktur Regionalt arbete Medlemsinval Styrelse och arbetsgrupper Föreningshandbok Stadgar Bolagsordning Konflikt- och rättshjälpsfonden Kopieringsfonden Placeringsreglemente Principer för arvodering Attestordning LÖNEPOLICY Principer vid jäv Principer för rådgivningen Krisplan

2 Kontaktuppgifter Arvodesgruppen Ann-Christin von Reybekiel Kati Mets Mattias Gordon Roland Ingemarsson Tomas Karlsson Felicia Fortes Anya? BUG-gruppen Anna Bengtsson Henning Trollbäck Karin Ahlin Katarina Strömgård Lennart Eng Siri Ahmed Backström IBBY Helena Bergendahl Invalsnämnden Ann-Christin von Reybekiel Pia Koskela Thomas Fröhling Konflikt- och rättshjälpsfonden Eva-Marie Wadman Helena Davidsson Neppelberg Ingela Jondell Jessica Laurén Kerstin Olsson-Grönvik Peter Häggström Kopieringsfonden Björn Bergenholtz Ingela Almgren Jonna Björnstjerna Maja K Zetterberg maja.zetterberg@gmail.com Martin Holmer martin.naturbildab@telia.com Per Demervall per@demervall.se Ulf Lundkvist ulf.lundkvist1@gmail.com MEM-juryn Gunnar Kaj gunnar@kaj.se Karin Cyrén karincyren@gmail.com

3 Referensgruppen författarfonden Annika Huett Emma Virke Knut Larsson Referensgruppen Kavalla Elin Molander Johnny Dyrander Lotta Glave Revisor Ingse Ellesson Johan Svärdlöf Per Thornéus Styrelsen Arina Stoenescu Björn Atldax Frida Hammar Gunna Grähs Hanna Nilsson Karin Ahlin Karin Persson Lars Fuhre Tyra von Zweigbergk Supportgruppen Charlotta Björnulfson Elin Hjulström Lord Massih Naisan Svensk Bokkonst Eva Lindeberg Syd Elisabeth M Marttala em@ingelaochvi.com Peter Turkalj peter@harvestagency.se Michaela Green michaela@amore.se Väst Felicia Fortes kontakt@feliciafortes.com Helena Bergendahl helenabergendahl@gmail.com Karin Persson karin@mermermer.com Karolina Westenhoff Norr Frida Hammar fridahammar@itry.se

4 Valberedningen Helena Bergendahl Jimmy Wallin Mats Simons Kalendarium 11 juni Styrelsemöte 11 juni Medlemsinfo ut 17 juni Medlemsundersökningen ut 15 juni Sommarmingel på kansliet 16 juni Sista dag för att rapportera in timmar 1 juli Seminarium Almedalen behövs nya umgängesregler på marknaden för bild och form? 6 juli Kansliet stänger för sommaren 3 augusti Kansliet öppnar 19 augusti Prel medlemsinfo ut 28 augusti Styrelsemöte, Umeå 29 augusti Prata! Umeå Animation om att arbeta internationellt 1 september Deadline Tecknaren september Cattis går på föräldraledighet sept Comic Con Malmö 17 september Prel medlemsinfo ut 17 september Release Tecknaren september AW ST Väst, Göteborg sept Bok- och bibliotek, Göteborg 1 oktober Kopieringsfonden öppnar för anmälningar xx oktober Avtal/arvoden xx oktober Avtal/arvoden 12 oktober Kursstart distanskurs animation 15 oktober Prel medlemsinfo ut 17 oktober Prata! Malmö, bilderboken för vem? oktober Ico-D kongress oktober Planeringsdagar 11 oktober Deadline Tecknaren oktober AW ST Väst, Göteborg oktober Höstlov skolorna 29 okt 1 nov Comic Con/Gamex Stockholm 29 oktober Releasefest Tecknaren oktober Sista dag för ansökninar till fotokopieringsfonden 9 november Prel: illustratorkurs 10 november Prel: illustratorkurs 11 november Prel: illustratorkurs nov Fotokopieringsfondens styrelse 4

5 17 november Prel medlemsinfo ut 19 november AW St Väst, Göteborg 8 december Styrelsemöte 16 december Prel medlemsinfo ut 17 december Releasefest Tecknaren december Kansliet stänger 4 januari Kansliet öppnar 15 januaru Kavallaansökning, sista dag 27 januari Styrelsemöte 15 februari Lansering av Kolla! mars Kolla! 2016 öppnar 31 mars Kolla! 2016 stänger 9 mars Styrelsemöte 8 april Årsmöte 22 april Jurydag 1 13 maj Jurydag 2 1 juni Styrelsemöte Verksamhetsplan 2015 För schyssta villkor och en fungerande branschstandard Svenska Tecknare verkar för att tillvarata medlemmarnas yrkesintressen i juridiskt, ekonomiskt och ideellt hänseende. Det gör vi genom vårt dagliga arbete med opinionsbildning, rådgivning, förhandlingar och utveckling av yrkeskompetenser. Men det är också ett långsiktigt arbete, där det handlar om att prioritera våra resurser och rikta vårt gemensamma arbete mot de områden där kan påverka mest, och där det är viktigast att förändra. Vi identifierar i det arbetet några särskilt viktiga långsiktiga mål. Om 25 år ser vi som mål att bild- och formskapare är en självklart respekterad grupp, vars röst hörs, och vars arbete är högt värderat. Vi ser också som vårt mål att lönsamheten är högre i branschen, och avtalslicenssystemet verkar bredare och fungerar som modell digitala nyttjanden på mängder av områden. För att komma dit är några av de viktigaste verktygen att på sikt stärka vårt internationella samarbete och allianser, och att på sikt organisera alla som jobbar kommersiellt med form och bild. På lite kortare sikt omkring fem år ska vi ha etablerat en fungerande branschstandard, som är allmänt känd, och som aktörer som köper bild och form vet om och förhåller sig till. I det ingår också att de som vill kalla sig goda samhällsaktörer har lärt sig att budgetera och planera för bild och form. Vi har också som mål att regeringen ska ha ett samordnat program som syftar till att 5

6 stärka våra utövare, och som spänner över utbildnings- närings-, kultur- och socialpolitik. Det viktigaste projektet för att uppnå detta är det som just nu går under arbetsnamnet schyssta villkor och en fungerande branschstandard och är inspirerad av den amerikanska code of fair practice och som under 2015 ska ges form och gestaltning genom den bok vi kommer att ge ut. Den ska utgöra en branschstandard och en handbok för både köpare och säljare av bild och form. Ytterligare ett viktigt område blir att i samarbete med de övriga bildorganisationerna stärka vårt arbete med upphovsrättsfrågor. Vi kommer under dessa år att fortsätta på en offensiv period som vi påbörjat, där vi blir fler medlemmar, söker nya allianser och arbetar för att organisera fler. Verksamheten 2105 är planerad för att stärka arbetet mot de långsiktiga mål vi satt upp, samtidigt som vi ska befästa de mål vi nått de senaste åren. En viktig insikt är att vi kommit långt i att rusta organisationen, och därmed i att stärka arbetet för våra rättigheter. På några år har styrelsen realiserat planer på att bygga ett kansli som kan stå för en högkvalitativ service vad gäller rådgivning till medlemmarna, och som kan genomföra även stora planer när det gäller kommunikation, opinionsbildning, utbildningar och medlemsaktiviteter. Vi har nu lokal verksamhet i både väst och syd, tack vare engagerade medlemmar där. Vi har ett pågående offentligt samtal om våra frågor, både på webben och i verkliga möten, genom samtalsserien Prata! där vi både ger röst åt vår yrkeskår och sätter våra frågor på dagordningen. Vi har uppdaterat vår profil med en ny visuell identitet och ett tydligare arbete gentemot grafiska formgivare. Vi har moderniserat snart alla funktioner som rör medlemmarnas möjligheter att skaffa information, interagera, få hjälp, delta i tävlingar, söka stipendier och liknande. Vi har lyckats få ner kostnaden för Kolla! med mycket stora summor och ändå fortsätta att utveckla tävlingen. Vi har gått in i stora internationella samarbetsprojekt och sitter idag tex i styrelsen för European Illustrators Forum. Vi har utvecklat medlemsinflytande med medlemsundersökningar som grund för verksamhetsplaneringen. I våra verksamhetsberättelser för de senaste åren står det om allt vi gjort, varav detta bara är några exempel, och som resultat av allt arbete har vi också vänt en negativ medlemsutveckling och organiserar idag allt fler unga. Men det är mycket som återstår att göra för att vi ska nå våra högt ställda mål. Det mesta är påbörjat, och vårt arbete handlar om att fortsätta på och förbättra de projekt vi idag driver. En del kommer börja nu. Men allt kräver delaktighet och engagemang från medlemmarna för att bli framgångsrikt. Medlemsbas 6

7 Vi har ökat i medlemsantal i två år i rad, och arbetar för att öka 2015 också. Vi kommer särskilt rikta in oss på att få med de studenter som utexamineras från yrkesutbildningarna under året. En brist i vår omvärldsanalys är att det saknas relevant yrkesstatistik för våra yrkesgruper. Kort sagt hur många yrkesverksamma illustratörer, formgivare, serietecknare och animatörer som finns vet vi inte, eftersom statistiken som finns att tillgå klumpar ihop fler yrkesgrupper. Ett mål för året är att förbättra vår analys av yrkeskåren för att inte bara värva medlemmar utan också kunna förbättra vårt arbete med att kommunicera en branschstandard till yrkesgrupperna under året. Så länge vi inte vet hur många som arbetar inom vår yrkesgrupper är det svårt att sätta upp mål för hur många vi ska organisera, men självfallet bör organisationen på sikt ha ett medlemsantal som ligger nära det antal yrkesverksamma som finns inom våra områden i landet. Medlemsdemokratin Vi har arbetat med att skapa bättre förutsättningar för medlemsinflytande, men fortfarande upplever medlemmarna att det är svårt att påverka Svenska Tecknares beslut. När organisationen förändras i rask takt, och gör anspråk på en starkare röst, och en aktivare opinionsbildning, blir det ännu viktigare att våra ställningstaganden är väl förankrade och att medlemmarna därmed kan vara bra företrädare för de frågor vi driver. Målet är att den egenupplevda möjligheten att påverka i medlemsenkäten 2015 ökar. Ett viktigt tillfälle är årsmötet, då vi både fattar beslut om verksamhetsinriktning och väljer ny ordförande. Inför årsmötet ska medlemmarna få tydlig information som innebär att de vet hur de kan påverka årsmötets beslut. Lokalt arbete Svenska Tecknare har genom ett årsmötesbeslut bestämt att delar av verksamheten skall bedrivas regionalt. Beslutet har varit vägledande när medlemmar i på några olika platser i landet presenterat planer för egna ST aktiviteter och fått en budget för det. Det har också styrt beslut om hur centralt planerade projekt som Kolla! och Prata! och våra utbildningar skall spridas i landet. Vi har kommit en bit i vår strävan men mycket återstår. Under året kommer vi att se till att den verksamhet som sker inom ramen för Svenska Tecknare följer gemensamma riktlinjer, med hänsyn taget till olika lokala behov. 7

8 Vi behöver tydliggöra skillnader mellan vad som ligger inom Svenska Tecknares arbete och vad som ligger inom illustratörscentrum, som vi samarbetar med både lokalt och centralt, samtidigt som vi möjliggör för båda organisationerna att dra nytta av varandra och ordna gemensamma arrangemang. Vi har idag fungerande verksamhet för Väst och Syd, under året hoppas vi att samma ska gälla för Nord, och att vi förutom riktlinjer ska definiera vad regionerna innebär geografiskt. Målet med den regionala verksamheten är att se till att alla medlemmar ska ges rimliga möjligheter att delta i Svenska Tecknares verksamhet och genom föreningen finna gemenskap med andra yrkesverksamma. Internationellt arbete I vår strävan att skapa en standard för branschen att utgå ifrån när det gäller relationer mellan köpare och säljare av bild och form, är det internationella arbetet ovärderligt. Likaså är det internationella samarbetet och inspirationen viktigt för vår möjlighet att som organisation utvecklas och bli starkare. Med internationella mått mätt är vi en stark organisation. Det ska vi använda för att också hjälpa andra organisationer och kollegor i andra länder. En stark upphovsmannakår internationellt hjälper till att skapa en starkare ställning för upphovsmän även på den svenska marknaden. Vi är medlemmar i flera internationella organisationer och samarbeten. På nordisk nivå är det Nordisk Visuell Kommunikation, NVK, och Nordic Design Alliance, med vilka vi driver projektet Nordic Design Impact, som avslutas På europeisk nivå är det EIF, European Illustrators Forum, där vi engagerat oss särskilt mycket och innehar kassörsposten i styrelsen. Under 2014 arrangerade vi tillsammans med Grafill en konferens under rubriken Sharing Possibilities där vi bjöd in de europeiska organisationerns för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Under 2015 kommer vi fortsätta att engagera oss i EIF, som är en viktig organisation för att förbättra situationen när det gälller till exempel lagstiftning på EU-nivå. På internationell nivå är vi medlemmar i både Intenational Authors Forum, AIF, och Icograda. Den senare organisationen har vi haft ett aktivt arbete i, och vi vill gärna fortsätta att ta fasta på och stärka den gemenskapen, bland annat genom att bjuda in Icogradas styrelse till möte i Stockholm, och i samband med det ordna någon form av internationell konferens. 8

9 Schyssta villkor och en fungerande branschstandard Vår systerorganistaion i USA, Graphic Artists Guild, ger sedan länge ut en handbok för marknaden, en Code of Fair Practice, som sätter upp ett antal riktlnjer för umgänge mellan köpare och säljare på marknaden för bild och form. Detta är något som vi ska göra i Sverige också. Vi vill lägga hela vår tyngd i att leverera en handbok till hela branschen, som innehåller regler och riktlinjer för hur säljare ska ta betalt, skriva offerter och avtal, och hur köpare ska budgeter, betala och avtala för bild och form. Samtidigt som vi satsar på en handbok för branschen, satsar vi också på att stärka vårt rådgivningsarbete med att skapa en mer aktiv delaktighet av arvodesgruppen och av medlemmarna. Vi utvecklar rådgivningssidan på webben med bland annat formuär för öppna enkäter, där vi samlar information om arvodesläget, som vi sedan bearbetar och redovisar i den form som fungerar bäst för syftet. Yrkeskompetensutveckling Våra utbildningar i bland annat programvaror, ekonomi och avtal och marknadsföring har varit uppskattade av medlemmarna. Vi kommer att fortsätta att utveckla erbjudandet och skapa en programverksamhet som syftar till att man som medlem i Svenska Tecknare kan fortsätta att utveckla sin yrkeskompetens tillsammans med andra under en längre tid. Vi hoppas att under året kunna lägga till fler möjligheter till distansutbildningar, för att skapa mer jämlika möjligheter till kunskapsutveckling över hela landet. Opinionsbildning och påverkan Sakta men säkert höjer vi våra röster. Genom samtalsserien Prata! och vårt program på bokmässan och kulturdebatt på webben under de senaste åren har det blivit mer uppenbart att vår yrkeskår inte bara skapar bild och form utan också debatt och analys kring yrkesrollen, -villkoren, -utövandet och om bildens och formens relation till samhället. Detta är något som vi vill utveckla och se mer av under Vi kommer att utveckla Prata! till att förutom att vara en fysisk mötespunkt för samtal också bli en podcast, som innebär att samtalen också går att lyssna på för alla som är intresserade, vi kommer att ha ett starkt program på bokmässan även i år, och vi kommer att fortsätta väcka debatt på webben. I takt med att vi också utvecklar vårt politiska arbete, genom till exempel våra arbetsgrupper för närings- och utbildningspolitik, genom 9

10 deltagande i designutredningen, genom arbetet med biblioteksersättningen, fristadsarbetet, arbetet med att stärka upphovsrätten, samarbetet i Bildupphovsrätt, det internationella samarbetet och samarbetet i KLYS, Kulturskaparna och med de andra bildorganisationerna kommer vi att ytterligare öka vår politiska närvaro och påverkan på samhället. Ytterligare en viktig påverkansaspekt är den som hänger samman med våra juristers och medlemmarnas arbete med att stå upp mot dåliga villkor. Mycket av det arbetet sker utan att nå offentlighet genom förhandlingar, nätverksarbete och kontakter, men ger ofta stora resultat i form av till exempel bra avtal som stärker vår yrkeskår, eller att dåliga affärsupplägg som drabbar våra medlemmar stoppas. Andra gånger gör vi oss hörda genom att protestera och väcka opinion mot dåliga villkor, gratisarbete, gratispitchande och taskiga tävlingar. Båda metoderna är viktiga, och gör stor skillnad redan idag. Kolla! Vi är stolta över det starka varumärke vi lyckats bygga upp med Kolla! och ser hur viktigt et är för att ge tyngd åt illustratörer, animatörer och formgivare, att Kolla! finns. Det finns olika röster om Kolla!s framtida inriktning, och för att kunna göra en rejäl satsning på Kolla! och på att utveckla och förbättra konceptet, inte bara nu utan kontinuerligt, så kommer vi att göra Kolla! till ett evenemang som genomförs vartannat år istället för varje kommer vi alltså inte att genomföra Kolla! utan istället arbeta med utveckling och diskussioner inför Kolla! 2016 Målet med tävlingen i sin nuvarande utformning är att vi vill ge tyngd till bild och form, se till att det är upphovsmännen värderas och uppmärksammas och i allmänhet höja statusen på yrket, men också att belöna och uppmärksamma det som utvecklar området och är i framkant. Ekonomi I och med att vi byggt den organisation för service till medlemmar och yrkeskår vi gjort, har vi också fått högre utgifter för vårt kansli, vilket är något vi brottats med under de senaste åren. En viktig målsättning 2014 var att komma i balans i budgeten, så att det kapital vi har inte skulle minska. Det uppnådde vi, och målsättningen är densamma för Det innebär att vi även fortsatt tvingas sätta upp snäva ramar för utgifterna och hålla en stark budgetdisciplin, för att ha råd med den verksamhet vi finner nödvändig för att skapa en gynnsam 10

11 utveckling för upphovsmännen på lång sikt. Vår höga utgiftsnivå ska ses i ljuset av våra långsiktiga mål för branschen och upphovsmännen inom bild och form, men det är också utifrån det vi ser det som nödvändigt att hålla en budgetbalans och ha ett starkt kapital inför eventuella framtida utmaningar. Vi ser det också som nödvändigt att medlemmar och alla upphovsmän inom branschen har insyn i vår ekonomi, och att det finns en förankring för den väg vi väljer för verksamheten. Budgetberäkningar 2015 Då det är svårt att fastställa intäkter för året, och det är många faktorer som kommer att påverka utfallet, så kommer styrelsen i vanlig ordning att revidera budgeten löpande under året. Detta ska ses som den nuvarande bedömningen för årsmötet att godkänna inriktningen för, med mandat för styrelsen att göra nödvändiga budgetrevideringar under året. Eftersom servicebolaget och föreningen är två juridiska personer, men det som är mest intressant för medlemmarna är den totala fördelningen, redovisas alla tre. Intäkter Sammanslaget Föreningen Bolaget Uthyrning personal , ,00 Bonus , ,00 Författarfonden , ,00 Medlemsavgifter , , ,00 Summa , , ,00 Individuell reprografiersättn , ,00 Verksamhetskostnader Subvention IC , ,00 Rådgivning , , ,00 Administration , , ,00 Kommunikation , , ,00 Ledning , , ,00 Tecknaren , , ,00 Kolla! , , ,00 11

12 Bokmässan , , ,00 Utbildningar , ,00 Prata! , , ,00 Föreläsningar/skolor , , ,00 Internationellt , , ,00 Styrelsen , , ,00 Lokalt arbete , , ,00 Arbetsgrupper , , ,00 Kavalla , ,00 Påverkan och samarbeten , , ,00 Årsmöte och jubileum , , ,00 Kansli och kontor , , ,00 Personalkostnader övrigt , , ,00 Personaluthyrning , ,00 Projekt för etablering av branschstandard , ,00 Momskostnader , ,00 Summa kostnader och IR , , ,00 Resultat före skatt och avsättn , , ,00 Vinstskatt , , ,00 Resultat avsättes till kop.fond , ,00 Summa efter avsättningar 0,00 0,00 0,00 Kanslistruktur På kansliet arbetar sju personer. Verksamhetsledaren (Jenny Lindahl) ansvarar för planering, budget personal och för att styrelsens mål och planering följs upp och verkställs. 12

13 All arbetsledning sköts av verksamhetsledaren, som också är föredragande och adjungerad i styrelsen och AU. Verksamhetsledaren fungerar som VD för bolaget och tecknar firma för bolag, förening och Knut V Pettersson. Verksamhetsledaren kan inte själv tillsätta tjänster på mer än tre månader utan det görs genom styrelsebeslut. Juristerna (Åsa Anesäter och Emma Jarl) arbetar till största delen med rådgivning och stöd åt medlemmar och andra yrkesverksamma, hjälper medlemmar med ärenden, förhandlar avtal, bevakar utvecklingen inom upphovsrätten och hanterar frågor sammanhängande med det, representerar Svenska Tecknare och Bildupphovsrätt i olika förhandlingar och sammanhang, utbildar medlemmar och andra, skriver i Tecknaren och deltar i kansliets arbete. Juristerna arbetar även med andra projekt så som näringspolitik, Kolla! eller vad som är viktigt att uppmärksamma. Kommunikatörerna (Catherine Jarl och Jenny Gustafsson) arbetar med webben och allt tillhörande den, extern kommunikation, medlemskommunikation, alla förekommande projekt så som bokmässan, Kolla! etc, omvärldsbevakning, medlemsärenden. Kommunikatörerna arbetar både med att förverkliga de målsättningar som sätts upp av styrelsen, och att se till att utveckla föreningens komnunikation på olika områden. Redaktören för Tecknaren (Maina Arvas) ser till att enligt anvisningar från styreslen och inom ramen för angiven budget Tecknaren kommer ut med sex nummer per år. Redaktörstjänsten är för närvarande tillsatt genom frilanskontrakt med redaktören motsvarande en 80%-ig tjänst. Ordföranden (Karin Ahlin) arbetar med styrelseuppdraget som ordförande, underlag och förberedelser till styrelsmöten, planering och ledningarbete och att företräda föreningen i olika sammanhang, på en 50%-ig tjänst. Regionalt arbete Svenska Tecknare (ST) har genom ett årsmötesbeslut bestämt att delar av verksamheten skall bedrivas regionalt. Det är inget nytt i ST:s historia men ett beslut som syftar till att främja och stärka regionalt arbete ännu tydligare. Beslutet har varit vägledande när medlemmar i på några olika platser i landet presenterat planer för egna ST aktiviteter och fått en budget för det. Det har också styrt beslut om hur centralt planerade projekt som Kolla! och Prata och våra utbildningar skall spridas i landet. Vi har kommit en bit i vår strävan men mycket återstår. ST arbete vad innebär det? Alla möten, seminarier, utbildningar eller utställningar som arrangeras regionalt eller lokalt på de premisser som skissas ovan sker i ST:s namn med medlemmar på platsen som ansvariga arrangörer. Det innebär policymässigt att det arbete som utförs ska stämma överens med ST:s målsättningar och övriga arbete som det formuleras i stadgar och verksamhetsplaner eller genom olika ställningstaganden och beslut. 13

14 Konkret betyder det att den verksamhet som bedrivs i ST:s namn görs på ett sätt som stämmer överens med organisationens allmänna policy t ex när det gäller respekt för upphovsrätten, att yrkesmässigt arbete ska arvoderas, att avtal som träffats mellan ST och olika parter ska respekteras och att det finns en yrkesmässig höjd på utbildningar och seminarier. ST:s uppgifter I ST:s stadgar finns bra beskrivet vilken organisationens uppgift är. Där fastslås att ST är en facklig organisation som ska tillvarata medlemmarnas yrkesintressen juridiskt, ekonomiskt och ideellt. På vilket sätt det ska ske beskrivs också mer ingående. Stadgarna ringar alltså in vilka som är organisationens viktigaste arbetsfält. Beskrivningen innebär också begränsningar i verksamheten. Var dessa begränsningar ligger kanske inte alltid är tydligt i den dagliga verksamheten men bör ändå klargöras. Enklast sker det kanske genom att jämföra ST:s uppdrag med Illustratörcentrums. ST och IC olika roller Orsaken till att det finns två olika organisationer som till stor del organiserar samma medlemmar är att de två organisationerna har olika roller och tillgodoser olika behov hos yrkesverksamma inom vårt område. IC uppgifter beskrivs tydligt i stadgarna och kan sammanfattas: att skapa fler och bättre arbetsmöjligheter, finna nya arbetsområden för illustratörer och grafiska formgivare, informera om illustratörernas och grafiska formgivarnas arbetssituation i samhället och verka för yrkeskårens vidareutbildning, bedriva utställningsverksamhet, samarbeta med yrkesutbildningarna inom området. informera illustratörer och grafiska formgivare om arbetsmarknadssituationen. Det finns alltså en arbetsfördelning mellan ST och IC där ST står för det fackliga arbetet och IC jobbar med fokus på att marknadsföra enskilda yrkesutövare. Synar man de olika organisationernas verksamhet ser man också tydligt att det är i stort sett så här det fungerar. Orsaken till att det finns anledning att belysa de här skillnaderna är att det får konsekvenser för vilken verksamhet som bedrivs och vilka prioriteringar som görs. Det gäller såväl för den övergripande verksamhetsplaneringen som för lokalt och regionalt arbete. Ett arrangemang och projekt i ST:s regi förutsätts innehålla moment som är relevanta för yrkesverksamma ur fackliga, juridiska, yrkesfördjupande, upphovsrättsliga eller sociala aspekter. Det här rymmer inom sig en rad olika spår som vätter i olika riktningar helt enkelt allt det som återfinns i vår verksamhet. Vad som också då blir tydligt är att vi ändå drar en gräns vid det marknadsföringsarbete som IC jobbar med. ST marknadsför inte enskilda yrkesutövare. Båda behövs Det är ingen tvekan om att både ST:s och IC:s verksamhet behövs och att organisationerna kompletterar och stöder varandra i den gemensamma uppgiften att stödja de yrkesverksamma inom området. Det finns en lång tradition av gott 14

15 samarbete. För den som jobbar med planering av regional eller lokal verksamhet kan det vara bra att väga in skillnaden mellan organisationerna så att man väljer rätt organisation för rätt projekt. En portföljvisning är ett naturligt IC projekt ett seminarium om 3D animation ligger närmare ST för att inte tala om en avtalskurs. Det kan kanske också vara naturligt att slå ihop flera typer av arrangemang vi ett tillfälle både föreläsning och portföljvisning och i så fall engagera båda organisationerna. Medlemsinval Som yrkesverksam räknas den som på ett tydligt sätt kan visa att den har uppdrag och försörjer sig som visuell kreatör. Detta kan bevisas genom publicerade arbetsprover i tillräcklig omfattning, kopior på fakturor till uppdragsgivare, länkar till projekt eller webbsidor som kan ge en tydlig bild. Detta kommer att bedömas av invalsnämnden, som på delegation från styrelsen fattar beslut om medlemsinval. Tidigare gällde tio publicerade arbetsprover, men då olika utövare arbetar på olika sätt, är det svårt att sätta en siffra och form på vad som kan visa på yrkesverksamhet. En webbdesigner kan till exempel ha gjort stora tidskrävande projekt för en kund, en serieromanskapare kanske har gett ut en eller två album och så vidare. Vi lämnar därför upp till den enskilde yrkesutövaren at göra en bedömning av vad som kan vara relevant material. Det viktiga är inte kvaliteten på materialet, utan huruvida det visar om man i tillräcklig utsträckning är yrkesverksam. De utbildningar som berättigar till studerandemedlemskap är Grafisk design och illustration på Konstfack, RMI Berghs eller Beckmans, Forsbergs, Mälardalens högskola, HDK eller motsvarande yrkesutbildning på högskolenivå. Serieskolan i Malmö, andra året, serietecknarskolan i Hofors (högskolan i Gävle). Hyper Island? Animationsutbildning Gotland? Bra om vi hjälps åt att få till en bra lista. Styrelse och arbetsgrupper Styrelsen Svenska Tecknares styrelse består av nio personer, varav en ordförande. Ledamöternas mandatperiod är två år. På årsmötet väljs hälften, de vars mandat går ut innevarande år, och de andra hälften väljs när deras mandat går ut året därpå. Styrelsen är styrelse både för föreningen Svenska Tecknare, och för vårt bolag, Svenska Teckna Service AB. Styrelsen ansvarar för Svenska Tecknares verksamhetsplanering, sätter upp mål och fattar besl om verksamheten. Inom sig utser styrelsen ansvariga för olika områden, och även ett arbetsuts till vilket mindre beslut delegeras. Verksamhtsledaren ansvarar för den dagliga ledningen utifr styrelsens beslut och prioriteringar, och har då i uppdrag att se till att styrelsens beslut förverkl Detta sker bland annat med hjälp av det kansli på sex personer som arbetar för Svenska Teckna Styrelsemöten hålls cirka sex gånger per år. Styrelsen väljs på årsmötet av medlemmarna. Vale förbereds av valberedningen. Kopieringsfondens styrelse Varje år inkasserar Svenska Tecknare ungefär 12 miljoner kronor i Bonusmedel, det vill säga pe som bland annat skolor betalar för att få rätt att kopiera en viss mängd av upphovsrättsskyddat 15

16 material. Cirka hälften betalas ut i Individuell Reprografiersättning (IR) via BUS. En del av de resterande medlen används för kollektiv förvaltning, det vill säga till exempel hjälp till upphov med avtal och arvoden via bland annat Svenska Tecknares kansli. Ungefär två miljoner fördela upphovsmän som söker stipendier från vår Fotokopieringsfond/Kopieringsfond (namnbyte planeras). Fonden träffas under två intensiva dagar i november och beslutar om vilka 80 upphovsmän som ska få stipendier. Verksamhetsledaren sammankallar och för protokoll under mötena, men deltar inte i urval oc beslut. Det gör de åtta ledamöter som väljs på årsmötet. Precis som i föreningens styrelse så väl hälften vartannat år och andra hälften vartannat, och mandatperioden är två år. Under tiden so ledamot kan man inte samtidigt söka stipendiet. Kopieringsfondens styrelse väljs på årsmötet medlemmarna. Valet förbereds av valberedningen. Kavallagruppen Vi delar ut vistelsestipendium till Kavallahuset i Grekland för fem olika perioder. För varje peri får den sökande ett resebidragför resa och rumshyra i ett hus för kulturutövare där man kan arb effektivt och ostört. En grupp på tre personer utses att välja ut stipendiater. Mandatperioden är tre år, och varje år v alltså en ny person. Kavallagruppen väljs på årsmötet av medlemmarna. Valet förbereds av valberedningen. Författarfondens referensgrupp Svenska Tecknare har en representant i Författarfondens styrelse och en i Författarfondens Beredningsutskottet. Vår representant i Beredningsutskottet deltar i urvalet av vilka som ska få författarfondens stipendier, som delas ut till illustratörer, fotografer, författare, kulturjournalis och översättare, och som syftar till att förverkliga arbetsprojekt. Till sin hjälp i värdering och urval har representanten i Beredningsutskottet vår referensgrupp består av tre personer. Mandatperioden är tre år, och varje år nyväljs alltså en person. Referensgruppen väljs på årsmötet av medlemmarna. Valet förbereds av valberedningen. Konflikt- och rättshjälpsfonden Varje år utses en styrelse för Konflikt- och rättshjälpsfonden, dit Svenska Tecknare kan hänvisa ärenden som är av större principiell vikt att driva rättsligt. Fem personer väljs på årsmötet av medlemmarna. Valet förbereds av valberedningen. Fondens styrelse sammankallas de flesta år alls. Revisorer För att granska föreningens räkenskaper och verksamhet, garantera medlemmarna att beslut h fattats i demokratisk ordning och i enlighet med stadgar, att möten protokollförts, att ekonomi sköts som den ska osv, väljs en auktoriserad revisor med suppleant, och en medlemsrevisor me suppleant. Medlemsrevisorerna går igenom styrelseprotokoll och liknande inför årsmötet, och rekommenderar årsmötet att fatta beslut om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen, så länge inte misstänker några oegentligheter. Revisorerna väljs för både bolag, förening och Knut V Pettersson fond. De väljs på årsmötet, och valberedningen förbereder valet. Valberedningen För att förbereda alla val som ska göras på årsmötet krävs att några tar emot medlemmarnas nomineringar, intervjuar dem som ställer upp till val, pratar med styrelse och andra om vilka b som finns, vad som fungerat bra osv. Tre personer väljs till valberedning på årsmötet av medlemmarna. Valet förbereds av styrelsen. Invalsnämnd och övriga arbetsgrupper Styrelsen har enligt stadgarna i uppdrag att besluta om vilka som ska beviljas medlemskap i Sv Tecknare. Ansvaret delegeras ansvaret till en arbetsgrupp på tre personer invalsnämnden. De sitter på obestämd tid tills styrelsen utser en ny, vilket kan göras när som helst. Invalsnämnden igenom medlemsansökningar och ses ungefär en gång i månaden. 16

17 På liknande sätt utser styrelsen tillfälliga arbetsgrupper för olika ämnen. Några långsiktigt arbetande grupper med delegarat ansvar från styrelsen är Barn- och ungdomsgruppen, Arvodesgruppen och Programvarusupportgruppen. Regionalt finns arbetsgrupper i Syd och Väst som arbetar på uppdrag av styrelsen. Berskrivningar av deras uppdrag kan förhoppningsvis utvecklas i nästa upplaga. Utöver detta utser styrelsen representanter i en rad organistaioner, till exempel: SBI, IBBY, ME juryn, KLYS nämnder, IR-nämnden, Bildupphovsrätt, Bilsformfotorit, Svenska Föreningen för Upphovsrätt och några till. Föreningshandbok (Här ska ligga en föreningshandbok om mötesteknik, roller och uppgifter och hur man påverkar) Stadgar 1 Föreningens uppgift Föreningen Svenska Tecknare är en facklig organisation för landets yrkesverksamma tecknare, illustratörer och grafiska formgivare. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas yrkesintressen i juridiskt, ekonomiskt och ideellt hänseende. Föreningen skall vara partipolitiskt obunden. Föreningen skall särskilt: 1. genom bevakning av upphovsrätten och de lagbestämmelser som reglerar denna verka för medlemmarnas rätt till rimligt utbyte av sitt arbete, 2. genom avtal med motparter skapa ekonomisk och social trygghet för medlemmarna, enskilt och som kår, 3. a) själv, eller genom upplåtelse till annan, ingå avtal samt bevaka, inkassera och fördela ersättningar med stöd av upphovsrättslagens bestämmelser om avtalslicenser, b) själv, eller genom upplåtelse till annan, ingå avtal avseende andra nyttjanden som rör ett flertal upphovsmän samt bevaka, inkassera och fördela ersättningar som utgår med stöd av dessa avtal 4. bevaka medlemmarnas ideella rätt så att deras verk icke förvanskas eller offentliggörs på ett sätt som strider mot deras egna avsikter, 5. städigt försvara yttrandefriheten och därmed säkerställa rätten till fri debatt, 6. skydda och hjälpa de medlemmar som vid utövandet av yrket kommer i konflikt med motparter eller myndigheter eller råkar i andra svårigheter. 2 Organisation 1. Föreningens verksamhet utövas genom följande organ: Årsmöte Föreningsstyrelse Föreningskansli 2. Styrelsen äger bestämma att föreningens verksamhet eller delar därav skall bedrivas genom ett av föreningen ägt servicebolag. I sådant fall skall föreningens 17

18 styrelse och revisorer ha samma funktioner i servicebolaget. 3 Medlemskap 1. Till medlem i föreningen kan väljas person som är yrkesverksam som tecknare, illustratör eller grafisk formgivare eller som kan styrka att han/hon genomgår, eller har genomgått, utbildning vid designskola. Vilka utbildningar som berättigar till medlemskap på studerandemeriter, och hur lång tid efter avslutad utbildning detta ska gälla fastslås av styrelsen. 2. Medlem är skyldig att iaktta lojalitet gentemot föreningen genom att: ställa sig till efterrättelse dessa stadgar och med stöd av dem fattade beslut följa av föreningen utfärdade anvisningar samt respektera ingångna förhandlingsöverenskommelser samt att i händelse föreningen utlyser fackliga stridsåtgärder, lojalt efterkomma dessa. 4 Inträde 1. Frågor om inval avgörs av styrelsen. Styrelsen kan delegera denna uppgift till en invalsnämnd. 2. Förslag eller ansökan om inval som avslagits av styrelsen kan av förslagsställare eller sökande hänskjutas till ordinarie årsmöte. Sådant ärende skall anmälas till styrelsen senast en månad före årsmöte. Beslut om medlemskap träder i kraft i den ordning som stadgas i Medlem som tidigare utträtt kan inom tre år från utträdet ansöka om återinträde utan att ansökan behöver prövas genom inval. 4. Medlem eller annan person som gjort föreningen synnerlig tjänst kan på förslag av styrelsen av ordinarie årsmöte utses till ständig medlem eller hedersledamot. 5 Medlemsavgift 1. Medlemsavgiften utgörs av årsavgift till föreningen och/eller föreningens servicebolag om sådant finns. 2. Medlem erlägger årsavgift med belopp som bestäms av ordinarie årsmöte. 3. Medlemskap träder i kraft först sedan årsavgiften erlagts. 4. Studerande medlem kan få reducerad medlemsavgift. Rätten till sådan avgiftslindring gäller t o m första året efter det studierna avslutats. Uppgift om studier skall styrkas med intyg från ifrågavarande skola. 5. Medlem som uppnått allmän pensionsålder och som icke längre är yrkesverksam kan efter ansökan beviljas med 50 % reducerad medlemsavgift. Rätten till sådan avgiftslindring gäller tidigast fr.o.m. året efter det att medlemmen uppnått allmän pensionsålder. 6. Ständig medlem och hedersledamot är avgiftsbefriade. 7 Utträde och uteslutning 1. Medlem som ej erlagt årsavgiften inom sex månader från första debiteringens förfallodag för löpande kalenderår skall anses ha utträtt ur föreningen. 2. Medlem som uppenbart motarbetar eller grovt skadar föreningen kan på förslag av styrelsen uteslutas ur föreningen. 3. Beslut om uteslutning kan fattas endast av ordinarie årsmöte. Beslut om uteslutningsärendes upptagande på årsmötet skall i styrelsen fattas genom sluten omröstning och biträdas av minst fem ledamöter. På årsmötet skall frågan om uteslutningen avgöras genom sluten omröstning och beslut om uteslutning omfattas av minst två tredjedelar av de röstande. 4. Medlem som utträder eller utesluts ur föreningen förlorar därmed alla sina rättigheter i föreningen. 8 Årsmöte 1. Årsmötet är föreningens högsta beslutade organ. 2. Ordinarie årsmöte hålls under tiden 1 mars 31 maj. 18

19 3. Extra årsmöte sammankallas då styrelsen så beslutat eller när begäran därom framställs av medlemmar som omfattar minst en tiondel av föreningens samtliga medlemmar eller om revisorerna i anledning av granskning av styrelsens verksamhet påkallar sådan åtgärd. 4. Påfordras extra årsmöte av föreningsmedlemmar eller revisorer, skall styrelsen inom en månad efter det framställningen gjorts utlysa årsmöte att hållas inom tre veckor efter kallelsens utfärdande. 5. Föreningens anställda personal äger yttranderätt vid årsmöte. 9 Arbetsordning vid årsmöte 1. Årsmötets främsta uppgift är: att granska styrelsens arbete för den gångna perioden att besluta om stadgar och ekonomi att välja styrelse och revisorer att ange allmänna riktlinjer för föreningens verksamhet. 2. Vid varje årsmöte skall följande ärenden förekomma: fastställande av röstlängd val av ordförande vid årsmötet val av sekreterare vid årsmötet val av två justeringsmän, tillika rösträknare fråga om årsmötets behöriga utlysande fastställande av dagordning 3. Vid ordinarie årsmöte skall dessutom följande ärenden förekomma: föredragning av styrelsens och revisorernas berättelser rörande föreningens förvaltning fastställande av balans- och resultaträkning fråga om ansvarsfrihet för styrelsen val av ordförande val av ledamöter i styrelsen val av revisorer och suppleanter för dem val av valberedning fastställande av intäkts- och kostnadsbudget samt årsavgift styrelsens förslag, till exempel verksamhetsplan inkomna motioner 4. På extra årsmöte får endast behandlas de ärenden för vilka årsmötet utlysts. 5. På årsmöte väckta frågor ("övriga frågor") får ej föranleda annat beslut än hänskjutande till styrelsen. 10 Rösträtt och beslut årsmöte 1. Årsmötet fattar beslut genom öppen omröstning där ej annat föreskrivs eller påfordras. Sluten omröstning ska hållas om någon så begär. Vid personval där det finns fler föreslagna än vad som ska väljas, sker som regel sluten omröstning genom valsedel. 2. Varje medlem som deltar i årsmötet äger en röst. Medlem som icke före ordinarie årsmöte erlagt stipulerad årsavgift äger icke utöva rösträtt förrän avgiften erlagts. 3. Beslut fattas med enkel majoritet där annat ej är föreskrivet. Om vid omröstning lika röstetal uppstår företages lottning. 4. Röstning får utövas genom fullmakt. Ingen må på grund av fullmakt utöva röstning för mer än tio medlemmar. Fullmakt skall vara skriftlig, bevittnad av två personer samt ställd till viss i texten namngiven medlem. 5. Vid personval krävs för att bli vald mer än hälften av vid valet avgivna godkända röster. Om inte tillräckligt antal kandidater uppnår detta röstetal företas omval mellan de ej valda som fått flest röster. I omvalet deltar högst dubbelt så många kandidater som ska väljas. De som i omvalet fått flest röster förklaras valda. 11 Motionsrätt 1. Motion till årsmöte kan väckas av medlem. Motion ska vara styrelsen skriftligen 19

20 tillhanda senast sex veckor före årsmötets genomförande. 2. Inkomna motioner med styrelsens yttrande samt styrelsens förslag till årsmötet sänds till medlemmar senast tio dagar före årsmötets genomförande. 12 Föreningens styrelse 1. Styrelsen utses av årsmötet och består av ordförande samt åtta ledamöter valda på två år, valda på sådant sätt, att vartannat år utses ordförande och fyra ledamöter, vartannat år fyra ledamöter. 2. Styrelsen utser inom sig vice ordförande. 3. Styrelsen leder föreningens verksamhet och är, då årsmötet inte är samlat, föreningens högsta beslutande organ. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. 4. Det åligger styrelsen bl.a.: att vid förhandlingar och i andra sammanhang utåt företräda föreningen att avge yttranden över ärenden som av myndigheter remitteras till föreningen att verkställa utredningar och ta initiativ till åtgärder ägnade att främja föreningens syften att gemensamt ansvara för föreningens förvaltning och tillgångar att förbereda ärenden som skall avgöras av årsmötet att kalla till årsmöte att verkställa årsmötets beslut att årligen till ordinarie årsmöte avge berättelse för verksamheten att när så prövas lämpligt inkalla representanter för viss eller vissa grupper av medlemmar till överläggningar i gemensamma frågor att anställa föreningens personal samt sluta avtal med dessa om löner och övriga anställningsvillkor att fastställa arbetsordning för anställd personal att kontinuerligt hålla medlemmarna informerade om föreningens verksamhet 5. Styrelsens ledamöter tillträder sina mandat omedelbart efter förrättat styrelseval. 6. Styrelsen skall årligen hålla minst sex sammanträden. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller om minst två ledamöter finner sammanträde påkallat. 7. Styrelsen är beslutsmässig då minst fem ledamöter är närvarande. 8. Röstning sker öppet där ej annat är föreskrivet eller påfordras av närvarande röstberättigad. Om vid öppen omröstning lika röstetal uppstår, äger fungerande ordföranden utslagsröst. Vid sluten omröstning och vid val avgörs frågan vid lika röstetal genom lottning. Till styrelsens sammanträden kallas, utöver styrelsens ledamöter, revisorer och valberedning. 13 Föreningens kansli 1. Personal i funktionärsställning anställs av styrelsen. Övrig personal anställs av ordföranden till det antal styrelsen beslutat. 2. Styrelsen träffar avtal med personal om löner och anställningsvillkor. 14 Valberedning 1. Valberedningen består av tre ledamöter som utses av årsmötet. Ordinarie årsmöte utser en av de valda ledamöterna att vara sammankallande. 2. Valberedningen skall bereda val av föreningsstyrelse. Valberedningen kan erhålla årsmötets uppdrag att bereda även andra val som ankommer på årsmötet. Senast tre veckor före den dag då val skall förrättas skall valberedningen överlämna sitt förslag till styrelsen. 15 Rådgivande omröstning 1, Om styrelsen för viss fråga önskar höra medlemmarnas uppfattning kan rådgivande omröstning bland samtliga medlemmar verkställas. Styrelsen fastställer 20

21 då formerna för omröstningen. 16 Kallelser och meddelanden 1. Kallelser och meddelanden skall sändas till medlem under den adress som uppgivits för föreningens kansli. Kallelse till ordinarie årsmöte utfärdas av styrelsen senast 14 dagar före årsmötet genom meddelande i Tecknaren eller på annat sätt. 2. Kallelse till extra årsmöte, som utlysts av styrelsen, utfärdas senast tio dagar före årsmötet. 17 Firmateckning Styrelsen utser de personer, som äger rätt att teckna föreningens firma. 18 Verksamhetsår och räkenskaper 1. Föreningens räkenskapsår är lika med kalenderår. 2. Föreningens räkenskaper skall vid varje verksamhetsårs utgång sammanföras i fullständiga bokslut. Detta skall vara verkställt senast fyra veckor före ordinarie årsmöte, då räkenskaper med tillhörande handlingar ävensom av styrelsen avgiven årsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning för senaste verksamhetsåret skall överlämnas till revisorerna för granskning. Dessa skall inom två veckor efter mottagandet avge revisionsberättelse, vari ansvarsfrihet för styrelsen tillstyrks eller avstyrks. 19 Revisorer Ordinarie årsmöte utser två revisorer och suppleanter för dessa. En revisor skall vara auktoriserad av Revisorsnämnden med en godkänd revisor som suppleant. En revisor och dennes suppleant utses bland föreningsmedlemmarna. 20 Stadgeändring Förslag till ändring av dessa stadgar skall inom föreskriven motionstid skriftligen inges till styrelsen, som med eget yttrande överlämnar ärendet till förestående årsmöte. 21 Upplösning av föreningen 1. För upplösning av föreningen fordras att beslut därom fattas av två på varandra följande stämmor, varav en ordinarie, och att beslutet biträds på det första årsmötet av minst två tredjedelar av de röstande och på det andra årsmötet av minst två tredjedelar av föreningens samtliga medlemmar. Mellan de båda stämmorna skall förflyta minst två månader. 2. Upplöses föreningen skall dess tillgångar överlämnas till organisation som i fråga om ändamål och syfte svarar mot Föreningen Svenska Tecknares. Om sådan organisation icke skulle finnas skall de ekonomiska tillgångarna överföras till Stiftelsen Konstnärernas Hjälpfond, medan arkiv och övriga handlingar disponeras så att de på bästa sätt kommer svenska tecknare tillgodo. 21

22 Bolagsordning 22

23 23

24 Konflikt- och rättshjälpsfonden stadgar Antagna vid Föreningen Svenska Tecknares höststämma den 22 oktober Ur konfliktfonden kan utbetalning ske till medlem i Föreningen Svenska Tecknare som lidit skada på grund av konflikt som utlysts av föreningen eller i vilken denna genom solidaritetsaktioner beslutat delta. I övrigt kan utbetalning ske för bestridande av juridisk hjälp till enskild medlem, som kommit i konflikt med vissa uppdragsgivare/kund o dyl, särskilt om saken är av principiell betydelse för föreningen och dess medlemmar. 2. Beslut om utbetalning ur fonden fattas av dess styrelse efter ansökan från medlem eller efter förslag från föreningens styrelse. Fondstyrelsen skall vid beslut om utbetalning tillse att: a. Utbetalning sker endast till person vid konfliktens början varit medlem i Svenska Tecknare i minst två år och som vid konfliktens början betalt förfallna medlemsavgifter. b. Den sökande visat att han verkligen lidit skada av konflikten. Vid bestämmande av utbetalningens storlek har fondstyrelsen att göra en skälighetsprövning och att därvid ta hänsyn till samtliga nedanstående faktorer: a. Skadans verkliga omfattning. b. Den sökandes beroende av den uppdragsgivare/kund som konflikten gäller och som skadan härrör sig från. c. Den sökandes övriga ekonomiska situation och behov av stöd. d. Konfliktfondens storlek och pengarnas fördelning på inneliggande ansökningar eller prioritering dem emellan. 3. Fondstyrelsen består av 5 ledamöter med 5 suppleanter, som alla utses av föreningens årsstämma. Fondstyrelsens ordförande skall alltid vara ordförande i föreningens styrelse. Fondstyrelsen utser inom sig en sekreterare. Mandattiden för fondstyrelseledamöterna skall överensstämma med mandattiden för ledamöter och ordförande i föreningens styrelse. Det åligger fondstyrelsen att låta föra noggranna räkenskaper över fondens inkomster och utgifter samt att under gemensamt ansvar omhänderha och förvalta dess tillgångar