Bilaga 10. Vården i siffror Januari-juni
|
|
- Åke Jakobsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 10 Vården i siffror Januari-juni
2 2 Syfte 3 Sammanfattning 3 Urval 4 Öppenvård 5 Volymer i öppenvård 5 Andel av invånarna som varit i kontakt med öppenvården 7 Besökstyper i öppenvård 7 Åldersfördelning i öppenvård 8 Könsfördelning i öppenvård 8 Slutenvård 9 Volymer i slutenvården 9 Andel av invånarna som varit i kontakt med slutenvården 10 Åldersfördelning i slutenvården 10 Könsfördelning i slutenvården 11 Medelvårdtider slutenvården 11 Sjukdomsgrupper i slutenvården 11 Utveckling över tiden 13 Akutsjukvård 13 Psykiatri 13 Geriatrik 14 Primärvård 14 Prioriterade gruppers vårdkonsumtion (barn-ungdom, äldre och psykisk ohälsa). 14 Barn och ungdom 15 Psykisk ohälsa 15 Äldre 16 Samtliga invånare i SLL 16 Akutmottagningsbesök inom akutsjukvården 17 Nationella jämförelser. 18 Hur ser slutenvårdskonsumtionen ut i Stockholm jämfört med övriga Sverige under 2002? 21 Felkällor vid analys 24
3 3 Syfte Syftet med denna bilaga är att presentera grundläggande statistik om vårdkonsumtion inom olika vårdområden för invånarna i Stockholms län. Sammanfattning Jämförelse mellan 2003 (januari-juni) och 2004 (januari-juni). Besöken i primärvård och psykiatri (läkare + övriga vårdgivare inklusive telefonkontakter) ökar samtidigt som besöken minskar inom akutsjukvård och privata specialister. Besöken på de stora sjukhusens akutmottagningar har minskat både dagtid och nätter/helger. Framförallt är det enkla och normaltunga besök som minskat. I öppenvården ökar besöken hos samtliga vårdgivare med ca 3% mellan 2003 och Besöken inom akutsjukvården minskar något samtidigt som de ökar inom primärvård och psykiatri. Besöken hos privata specialister minskar, både när det gäller läkarbesök och sjukgymnastbesök. Inom primärvården ökar både läkarbesök och övriga besök lika mycket under perioden. Inom psykiatrin ökar besök hos övriga vårdgivare mer än läkarbesöken. Inom akutsjukvården minskar läkarbesöken något samtidigt som besöken hos övriga vårdgivare ökar. Antalet vårdtillfällen ökar inom geriatriken och psykiatrin, däremot inte inom akutsjukvården. Inom geriatriken ökar antalet vårdtillfällen med ca 5% per år. Antalet vårdtillfällen minskade inom psykiatrin mellan 2002 och 2003 men ökar mellan 2003 och Besöken på de stora sjukhusens akutmottagningar minskar. Framförallt är det de enkla till normaltunga besöken som minskar, både på vardagar och på nätter/helger. De tyngsta besöken ökar däremot. Högst andel nybesök (besök som inte har medicinskt samband med tidigare besök) är det inom akutsjukvården och lägst inom psykiatrin med endast 7% nybesök. Inom psykiatrin är ökningen störst när det gäller telefonkontakter/recept och hembesök. Kvinnorna står för ca 60% av besöken inom öppenvården. Andelen kvinnor är högst inom primärvården och lägst inom psykiatrin (i psykiatrin ingår beroendevård). Inom den slutna vården står kvinnorna för 57% av vårdtillfällena. Andelen kvinnor är högst inom geriatriken och lägst inom psykiatrin.
4 4 De vanligaste diagnoserna i slutenvården gäller: o Sjukdomar i cirkulationsorganen o Graviditet och förlossning o Skador och förgiftningar Under perioden januari-juni 2002 till 2004 har öppenvårdsbesöken per 1000 invånare ökat inom samtliga prioriterade grupper (barn-ungdom, äldre och psykisk ohälsa). Inom slutenvården har samtliga prioriterade grupper utom de äldre en större ökning av vårdtillfällen/1000 invånare än länet som helhet. Störst är ökningen inom gruppen psykisk ohälsa. Inom öppenvården har alla prioriterade grupper utom barn-ungdom större ökning av besöken/1000 invånare än länet som helhet. Störst är ökningen bland äldre och inom gruppen psykisk ohälsa. Stockholms län har färre vårdtillfällen per 1000 invånare än riket inom akutsjukvård/geriatrik men fler vårdtillfällen när det gäller psykisk sjukdom. Inom öppenvården har Stockholm har fler läkarbesök per 1000 invånare än riket när det gäller specialiserad vård och ungefär lika många läkarbesök per 1000 invånare när det gäller primärvård.. Urval Analysen i detta material bygger i första hand på den information som finns i uppföljningssystemet SLL Vårdanalys och de fasta statistikrapporter som Verksamhetsstyrning och finans publicerar på intranätet varje månad under Samordnad verksamhetsuppföljning. Grundinformationen kommer från VAL-databaserna. Dessa databaser innehåller öppen- och slutenvårdsstatistik från vårdproducenter i Stockholms län men även uppgifter om vård som stockholmare fått utanför länet. Dessutom finns öppenvårdsstatistik från privata specialister som ersätts enligt den nationella taxan eller enligt vårdavtal (ARV). Fortfarande saknas det statistik från vissa vårdcentraler/husläkarmottagningar. Bortfallet uppskattas till ca 3% under 2004 jämfört med ca 5% år 2003 och 9% år Det har alltså skett en kraftig förbättring av statistikrapporteringen inom primärvården även under Observera att inom MVC och BVC rapporteras det för närvarande inte någon statistik till de centrala systemen. Eftersom bortfallet gäller hela den verksamheten så påverkas inte siffrorna i rapporten nämnvärt. Urvalet baseras på följande: Ingen manuell statistik är med, vilket innebär att endast statistik som vårdproducenterna rapporterat till landstingets datasystem är med. I geriatriken ingår inte sjukhusansluten hemsjukvård Primärvårdsansluten hemsjukvård redovisas i vårdområdet primärvård. I slutenvården är endast utskrivna patienter med (avslutade vårdtillfällen) I öppenvårdens besök ingår även telefonkontakter som en patient har haft med öppenvården. Detta för att kunna följa utvecklingen inom öppenvården där en del av
5 5 patientkontakterna sköts via telefon och där en del av patientbesöken kan ha ersätts av telefonkontakter. Siffrorna i detta material är inte helt jämförbara med de verksamhetstal som redovisas i samband med delårs- och helårsbokslut. I verksamhetstalen ingår manuell statistik men inte telefonkontakter. Inom psykiatrin ingår även pågående vårdtillfällen i verksamhetstalen. Öppenvård Volymer i öppenvård Diagram: besök i öppen vård, samtliga vårdgivare. Statistiken gäller perioden jan-juni Inom öppenvården har besöksvolymerna ökat med ca 6 % under perioden och ca 2,9% mellan 2003 och Totalt registrerades ca 7 miljoner öppenvårdbesök i Stockholms län januari t om juni år 2004 i landstingets statistikdatabaser (inkl besök hos privata specialister och besök av utomlänspatienter och utrikespatienter). ökning akutsjukvård 0,9% 1,5% -0,6% primärvård 16,6% 6,6% 9,4% psykiatri 20,4% 12,5% 7,1% privata spec(arv) -4,8% -1,3% -3,6% SLL 6,1% 3,1% 2,9%
6 6 Besöksökningen på 6% för hela perioden bedöms som osäker eftersom antalet vårdcentraler som nu besöksrapporterar är betydligt större än Ökningen på 2,9% mellan 2003 och 2004 bedöms däremot som relativt säker eftersom bortfallet inom primärvården nu är lägre. Ökningen är störst inom psykiatrin. Besöken ökade med ca 20% under perioden exklusive privata specialister. Mellan 2003 och 2004 är ökningen inom psykiatrin ca 7%, där beroendevården har ökat med ca 18%. En del av den stora ökningen inom beroendevården kan fortfarande förklaras av en förbättrad inrapportering av besök på grund av att man infört en besöksrelaterad ersättningsmodell.. Läkarbesöken ökar med ca 3,5% och med ca 8% hos övriga vårdgivare mellan 2003 och I verksamhetstalsredovisningen till Frango (redovisas i bilaga till delårsbokslutet) redovisas däremot en svag minskning av läkarbesöken inom psykiatrin. Orsaken till skillnaden beror på att telefonkontakter/recept ökat med nästan 10% och dessa besökstyper redovisas inte i verksamhetstalen. Under perioden har besöken inom primärvården ökat med 17% exklusive privata specialister. Mellan 2003 och 2004 är ökningen ca 9%. En stor del av besöksökningen mellan 2002 och 2003 berodde på förbättrad registrering. Ökningen på 9% mellan 2003 och 2004 verkar däremot till stor del bero på en verklig besöksökning. Både läkarbesök och besök hos distriktssköterskor har ökat med ca 9% mellan 2003 och Antalet besök inom akutsjukvården har legat konstant under perioden 2002 till 2004 exklusive privata specialister. Det gäller även mellan 2003 och Läkarbesöken har minskat med ca 2% medan besöken hos övriga vårdgivare ökat med ca 3%. Besöksvolymerna hos privata specialister inkl sjukgymnaster (ARV) har minskat med ca 5% under perioden 2002 till Mellan 2003 och 2004 är besöksminskningen ca 3,5%. Besöksminskningen har framförallt skett mellan 2003 och Läkarbesöken har under den perioden minskat med ca 3% och med ca 3,5% hos sjukgymnaster mellan 2003 och Sammanfattningvis ligger besöksvolymerna konstant inom akutsjukvården, läkarbesöken minskar medan besöken hos övriga vårdgivare ökar. Samtidigt ökar besöken inom primärvård och psykiatri. Besöken hos privata specialister minskar, både när det gäller läkarbesök och sjukgymnastbesök. Inom primärvården ökar läkarbesök och besök hos övriga vårdgivare lika mycket under perioden. Inom psykiatrin ökar besök hos övriga vårdgivare mer än läkarbesöken och inom akutsjukvården minskar läkarbesöken något samtidigt som besöken hos övriga vårdgivare ökar. Hos privata specialister minskar både läkarbesök och sjukgymnastbesök.
7 7 Andel av invånarna som varit i kontakt med öppenvården Öppenvård akutsjukvård primärvård psykiatri år Beställaravd. Norr 28,4% 28,3% 28,5% 39,7% 40,8% 40,1% 3,5% 3,5% 3,3% Beställaravd Sthlm 28,4% 29,7% 30,2% 38,3% 36,3% 34,5% 4,4% 4,4% 4,2% Beställaravd Söder 30,7% 31,3% 31,2% 43,6% 42,4% 38,2% 3,4% 3,4% 3,3% SLL 29,2% 29,9% 30,1% 40,3% 39,5% 37,4% 3,9% 3,7% Tabell: andel av befolkningen som varit i kontakt med öppen vård (samtliga vårdgivare). Besök hos privata specialister i ARV-systemet 3,7% ingår. Siffrorna gäller perioden januari-juli. * Geriatriken är inte med på grund av relativt små besöksvolymer i öppenvården Omkring 30% av invånarna i Stockholm har under 2004 varit i kontakt med akutsjukvården, ca 40% har varit i kontakt med primärvården och ca 4% har varit i kontakt med psykiatrin. Från 2002 till 2004 minskar andelen av befolkningen som vårdas inom akutsjukvården till skillnad mot primärvård och psykiatri. Det är dock små skillnader över åren. En del av ökningen inom primärvården förklaras av ökad registrering. Besök/1000 invånare akutsjukvård 1297,9 1320,7 1323,7 Primärvård 1936,9 1842,6 1781,2 Psykiatri 375,2 355,8 327,6 SLL 3610,1 3519,2 3432,5 Tabell: andel Besök per 1000 invånare (samtliga vårdgivare). Besök hos privata specialister i ARV-systemet ingår. Siffrorna gäller perioden januari-juni. Besökstyper i öppenvård Besökstyper per vårdområde % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 71% 50% 39% 35% 31% 21% 11% 7% 8% 7% 4% 4% 5% 6% 0% 1% 1% 1% Nybesök Återbesök Hembesök Telefonrecept Gruppbesök Telefonkontakt akut primär psyk Tabell: andel besök per besökstyp januari-juni 2004 (samtliga vårdgivare). Besök hos privata specialister i ARV-systemet ingår ej. OBS! Registreringen av besökstyper är av skiftande kvalitet. Inom primärvården finns troligen en kraftig underrapportering av telefonrecept och telefonkontakt. Högst andel nybesök är det inom akutsjukvården och lägst inom psykiatrin med endast 7% nybesök. Hembesök är vanligast inom primärvården.
8 8 Åldersfördelning i öppenvård Psykiatrin och akutsjukvården besöks framförallt av patienter i åldern år. De äldsta patienterna vårdas till stor del inom primärvården. Över 30% av primärvårdens patienter är 75 år och äldre. Inom psykiatrin är den största patientgruppen i åldern år och inom primärvård och akutsjukvård år. Besöksfördelning 2004 per åldersgrupp 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% w akut 2004 primär 2004 psyk 2004 Diagram: Andel besök fördelat på åldersgrupper per vårdområde inom öppen vård jan-juli. I siffrorna ingår inte statistik från privata specialister(arv) Könsfördelning i öppenvård Totalt står kvinnorna för ca 60 % av besöken inom öppenvården (läkare+övriga vårdgivare). Kvinnorna står för störst andel av besöken inom samtliga vårdområden. Inom primärvården är andelen kvinnor högst och inom psykiatrin lägst. Det har inte skett några stora förändringar mellan 2003 och Hos privata specialister står kvinnorna för ca 68% av besöken (läkare+sjukgymnaster). Studerar man sjukgymnasterna för sig ökar kvinnornas andel till 70% av besöken. Könsfördelning 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 K M K M K M K M AKUTSJV AKUTSJV GERIATRIK GERIATRIK PRIM PRIM PSYKIATRIPSYKIATRI Diagram: Könsfördelning i procent i öppenvården perioden jan-juni I siffrorna ingår inte statistik från privata specialister(arv)
9 9 Slutenvård Volymer i slutenvården Diagram: vårdtillfällen i slutenvård, inneliggande patienter ej medtagna, jan-juni Här ingår utrikes och utomlänspatienter. Inom slutenvården har volymerna ökat med närmare 2,5% under perioden januari-juni ökning akutsjukvård 1,7% 1,4% 0,3% geriatrik 11,0% 5,5% 5,3% psykiatri 1,7% -2,0% 3,8% SLL 2,5% 1,4% 1,1% Ökningen är störst inom geriatriken med en ökning på ca 11 % under perioden. Under perioden har vårdtillfällena inom akutsjukvården och psykiatrin ökat med ca 1,7%. Mellan 2003 och 2004 ligger antalet vårdtillfällen inom akutsjukvården legat konstant, Vårdtillfällena inom geriatriken ökar med ca 5% per år. Mellan 2002 och 2003 minskade antalet vårdtillfällen inom psykiatrin med 2% men ökade med 3,8% mellan 2003 och Vård producerad till utrikespatienter har ökat med ca 14%, det är dock små volymer, ca 200 vårdtillfällen på ett halvår. Det är framförallt inom akutsjukvård och psykiatri ökningen skett. Inom akutsjukvården verkar det mest vara akuta tillstånd som skador och förlossningar.
10 10 Andel av invånarna som har varit i kontakt med slutenvården sluten vård akutsjukvård geriatrik psykiatri år Beställaravd. Norr 4,82% 4,86% 4,81% 0,48% 0,50% 0,46% 0,32% 0,33% 0,33% Beställaravd Sthlm 5,20% 5,21% 5,21% 0,79% 0,79% 0,77% 0,45% 0,44% 0,45% Beställaravd Söder 4,99% 5,02% 4,95% 0,51% 0,46% 0,45% 0,38% 0,38% 0,38% SLL 5,05% 5,07% 5,05% 0,62% 0,61% 0,59% 0,39% 0,39% 0,40% Tabell: andel av befolkningen som varit inlagd i slutenvård. Tabellen gäller perioden jan-juli Omkring 5% av befolkningen har hittills under året varit inlagd i akutsjukvården, för geriatriken är motsvarande siffra 0,6% och inom psykiatrin 0,4%. Invånarna i centrala Stockholm har i något högre utsträckning än övriga områden varit inlagda inom alla tre vårdområdena. Vårdtillf./1000 invånare akutsjukvård 60,9 61,0 60,6 geriatrik 6,9 6,6 6,3 psykiatri 6,8 6,6 6,8 SLL 74,6 74,1 73,8 Tabell: Vårdtillfällen per 1000 invånare jan-juni Skillnaden mot siffrorna i den nationella jämförelsen beror på att här endast ingår slutenvård för boende i Stockholm samt att vårdtillfällen inom rehabilitering samt hemsjukvård ej ingår. Samt att dessa siffror inte gäller helår. Det är inte heller några stora förändringar i antalet vårdtillfällen/1000 invånare mellan åren. Det ser ut att vara en svag ökning av antalet vårdtillfällen/1000 invånare under perioden inom geriatrik. Det är dock mycket små förändringar. Åldersfördelning i slutenvården Inom psykiatrin vårdas framförallt patienter i åldern år. De äldsta patienterna vårdas inom geriatriken, där över 80% är 75 år och äldre. Inom akutsjukvården är de största patientgrupperna år och år. Vårdtillfällen fördelade per åldersgrupp och vårdområde ,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% w akut04 ger04 psyk04 Diagram: Åldersfördelning per vårdområde inom sluten vård.
11 11 Mellan 2003 och 2004 sker inga stora förändringar förutom vårdtillfällena inom geriatriken ökar i de yngre åldersgrupperna troligen beroende på att hospicevården ingår i geriatriksiffrorna. Könsfördelning i slutenvården Totalt står kvinnorna för ca 57 % av vårdtillfällena inom slutenvården. Inom psykiatrin är andelen kvinnor betydligt lägre och inom geriatriken betydligt högre. Könsfördelning K M K M K M AKUTSJV AKUTSJV GERIATRIK GERIATRIK PSYKIATRI PSYKIATRI Medelvårdtider slutenvården Medelvårdtiderna har minskat från 2002 till 2004 inom geriatriken. Inom akutsjukvården ligger medelvårdtiderna relativt konstant över åren med en svag minskning från 4,1 dagar 2002 till 3, Det är stor skillnad mellan medelvårdtid och medianvårdtid inom psykiatrin. Det visar på en stor spridning på vårdtiderna. Spridningen i vårdtid beror troligen på att beroendepatienter har korta vårdtider medan psykospatienter och andra patientgrupper ofta vårdas under längre perioder Medelvtid Medianvtid Medelvtid Medianvtid Medelvtid Medianvtid Akutsjv 3, ,1 2 Geriatrik 14, , ,6 12 Psykiatri 11,1 2 11,1 2 11,2 2 Tabell: Medelvårdtider och medianvårdtider i slutenvården per vårdområde år 2002 till Sjukdomsgrupper i slutenvården De vanligaste sjukdomsgrupperna i slutenvården oavsett inom vilket vårdområde patienten vårdats under perioden januari-juni redovisas i tabellen nedan. Det syns tydligt att det är samma sjukdomsgrupper som är störst alla tre åren. Den största sjukdomsgruppen räknat i antal vårdtillfällen/inläggningar är cirkulationsorganens sjukdomar. Den gruppen står för ca 15,5 % av samtliga vårdtillfällen. 70 % av vårdtillfällena i den gruppen gäller patienter 65 år och äldre. Medelvårdtiden har minskat från 6,1 dagar till 5,7 dagar mellan 2002 och De största enskilda diagnoserna inom cirkulationsorganens sjukdomar är angina pectoris (kärlkramp) och hjärtinsufficiens.
12 12 Den näst största sjukdomsgruppen är graviditet och förlossning, gruppen står för ca 10,7 % av alla vårdtillfällen i slutenvården. 88 % av alla vårdtillfällen gäller kvinnor i åldern år och 10 % i åldern år. Största enskilda diagnos är förlossning. Det finns också ett antal vårdtillfällen i denna grupp som gäller sjukdomar under graviditet. Medelvårdtiden för hela sjukdomsgruppen har mellan 2002 och 2004 sjunkit från 2,8 dagar till 2,7 dagar. Den tredje största sjukdomsgruppen i slutenvården är skador och förgiftningar. 50 % av vårdtillfällena gäller patienter 65 år och äldre (närmare 40% är 75 år och äldre). Den största enskilda diagnosen är hjärnskakning. Om diagnoserna grupperas på avsnitt (nivån över enskilda diagnoser) visar det sig att det största diagnosavsnittet är skador på höft och lår där kollumfraktur (lårbensfraktur) är den största enskilda diagnosen. Medelvårdtiden för hela sjukdomsgruppen har minskat från 5,9 dagar 2002 till 5,5 dagar Medelvårdtiderna inom sjukdomskapitel 5 Psykiska sjukdomar har mellan 2003 och 2004 minskat med nästan 9%, från 11,5 dagar till 10,5 dagar vilket är en kraftig minskning. Det är ännu oklart om minskningen är bestående eftersom siffrorna bara gäller ett halvår. Minskningen skulle kunna bero på eftersläpning i diagnosrapporteringen Diagnoskapitel ICD10 Vårdtillf % Medelvtid Vårdtillf % Medelvtid Vårdtillf % Medelvtid Kap 09 Cirkulationsorganens sjukdomar ,50% 5, ,30% ,70% 6,1 Kap 15 Graviditet, förlossning och barnsängstid ,70% 2, ,50% 2, ,30% 2,8 Kap 19 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker ,40% 5, ,20% ,20% 5,9 Kap 02 Tumörer ,00% 7, ,00% 7, ,10% 7,1 Kap 05 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar ,00% 10, ,90% 11, ,70% 11,6 Kap 11 Matsmältningsorganens sjukdomar ,30% 4, ,30% 4, ,10% 4,4 Kap 18 Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratorie ,50% 2, ,30% 2, ,40% 2,7 Kap 10 Andningsorganens sjukdomar ,30% 5, ,10% 5, ,20% 5,6 Kap 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven ,80% 5, ,50% 5, ,50% 5,4 Kap 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen ,30% 3, ,80% 4, ,80% 4,5 Kap 21 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso ,20% 4, ,80% 4, ,80% 6,4 Kap 01 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar ,70% 5, ,80% 5, ,80% 5,4 Kap 06 Sjukdomar i nervsystemet ,50% 5, ,50% 4, ,40% 5,1 Kap 04 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssju ,70% 5, ,80% 5, ,70% 5,5 Kap 16 Vissa perinatala tillstånd ,10% 11, ,10% 11, ,00% 10,1 Kap 12 Hudens och underhudens sjukdomar ,70% 7, ,80% 6, ,80% 7,4 Kap 03 Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i imm 930 0,60% 4, ,80% 5, ,60% 4,6 Kap 08 Sjukdomar i örat och mastoidutskottet 832 0,60% 1, ,60% 1, ,50% 1,9 Kap 17 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser 791 0,50% 4, ,60% 4, ,70% 4,9 Kap 07 Sjukdomar i ögat och närliggande organ 750 0,50% 2, ,50% 3, ,80% 2,4 Kap 20 Yttre orsaker till sjukdom och död 15 0,00% 7 8 0,00% 18,2 10 0,00% 7,6 Tabell: Vårdtillfällen fördelade efter huvuddiagnos per kapitel enligt ICD10 jan-juni
13 13 Utveckling över tiden För att på ett tydligare sätt se trender över tiden så redovisas vårdtillfällen och besök i per vårdområde enligt en rullande 12 månaders modell. Det innebär att i varje månadspunkt innehåller 12 månaders statistik bakåt i tiden, detta för att eliminera effekten av säsongsförändringar. Diagrammen visar perioden juli 2003-juni Akutsjukvård Sluten vård Öppen vård Psykiatri Sluten vård Öppen vård
14 14 Geriatrik Sluten vård Öppen vård Primärvård Öppen vård Inom slutenvården är det inom geriatriken man kan se en trend mot ökade vårdvolymer. När det gäller psykiatri och akutsjukvård ligger volymerna relativt stadigt över tiden. Inom öppenvården syns det klara volymökningar inom primärvården och psykiatrin. Siffrorna för geriatriken är svårtolkade eftersom volymerna är så små. Man bör tänka på att här enbart redovisas volymer utan koppling till invånarantalet. Ligger volymerna konstant över tiden kan det i realiteten innebära en minskning av slutenvård eftersom antalet invånare i Stockholm hela tiden ökar. Prioriterade gruppers vårdkonsumtion (barn-ungdom, äldre och psykisk ohälsa). Under perioden januari-juni 2002 till 2004 har vårdkonsumtionen per 1000 invånare ökat inom samtliga prioriterade grupper. Samma utveckling gäller för länet som helhet. Ett annat sätt att följa de prioriterade gruppernas vårdkonsumtion är därför att se om ökningarna/minskningarna är större eller mindre än inom andra prioriterade grupper eller
15 15 inom länet som helhet. Om man studerar förändringen mellan 2003 och 2004 (som statistikmässigt är av bäst kvalitet) syns följande: Samtliga prioriterade grupper utom de äldre har större ökning av vårdtillfällen/1000 invånare än länet som helhet. Störst är ökningen inom psykisk ohälsa. Inom öppenvården har alla prioriterade grupper utom barn-och ungdom större ökning av besöken/1000 invånare än länet som helhet. Störst är ökningen bland äldre och inom gruppen psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är den prioriterade grupp som har den kraftigaste ökningen av både besök och vårdtillfällen per 1000 invånare av samtliga prioriterade grupper mellan 2003 och Barn och ungdom I gruppen barn ungdom redovisas all vårdkonsumtion i ålder 0-19 år barn per 1000 inv År vårdtillfällen slutenvård 12,5 13,0 13,2 Besök öppenvård 1710,8 1727,5 Tabellen visar antal vårdtillfällen och besök per 1000 invånare i åldergruppen 0-19 år 1751,3 barn per 1000 inv År diff diff diff vårdtillfällen slutenvård 3,5% 2,1% 5,7% Besök öppenvård 1,0% 1,4% 2,4% Tabellen visar procentuell skillnad mellan åren per 1000 invånare i åldergruppen 0-19 år Psykisk ohälsa I gruppen psykisk ohälsa redovisas all vårdskonsumtion inom vårdgrenen/vårdområdet psykiatri. psyk per 1000 inv År vårdtillfällen slutenvård 6,3 6,6 6,8 Besök öppenvård 325,9 357,0 375,2 Tabellen visar antal vårdtillfällen och besök per 1000 invånare som vårdats inom vårdgren/vårdområde psykiatri psyk per 1000 inv År diff diff diff vårdtillfällen slutenvård 4,5% 2,6% 7,2% Besök öppenvård 9,5% 5,1% 15,1% Tabellen visar procentuell skillnad mellan åren per 1000 invånare
16 16 Äldre I denna grupp redovisas all vårdkonsumtion i åldern 65 år och äldre. äldre per 1000 inv År vårdtillfällen slutenvård 124,9 124,9 125,7 Besök öppenvård 7584,1 8037,1 8467,6 Tabellen visar antal vårdtillfällen och besök per 1000 invånare i åldergruppen 65 år och äldre äldre per 1000 inv År diff diff diff vårdtillfällen slutenvård 0,0% 0,6% 0,6% Besök öppenvård 6,0% 5,4% 11,7% Tabellen visar procentuell skillnad mellan åren per 1000 invånare i åldergruppen 65 år och äldre Samtliga invånare i SLL Här redovisas all vårdkonsumtion för invånare i Stockholms län. Totalt per 1000 inv År vårdtillfällen slutenvård 73,8 74,1 74,6 Besök öppenvård 3432,5 3519,2 Tabellen visar antal vårdtillfällen och besök per 1000 invånare i Stockholms län. 3610,1 Totalt per 1000 inv År diff diff diff vårdtillfällen slutenvård 1,7% 1,1% 2,8% Besök öppenvård 5,4% 1,6% 7,2% Tabellen visar procentuell skillnad mellan åren per 1000 invånare i Stockholms län.
17 17 Akutmottagningsbesök inom akutsjukvården Ersatta akutmottagningsbesök januari juni 2003 och 2004 har undersökts på de stora sjukhusen. En tydlig minskning av akutmottagningsbesöken har skett första halvåret i år jämfört med förra året. Minskningen är mellan 5 och 6% på de sex sjukhusen. Störst är minskningen på S:t Görans sjukhus. Endast på Norrtälje sjukhus syns ingen minskning. Diff besök ,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% -4,0% -5,0% -6,0% -7,0% -8,0% -9,0% Karolinska Universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus AB Södersjukhuset AB Danderyds Sjukhus AB S:t Görans Sjukhus AB Södertälje sjukhus Tabellen visar utvecklingen av akutmottagningsbesök ersatta enligt KÖKS-systemet.. Typ av akutmottagningsbesök på sex sjukhus F1 Akut dag låg resursåtgång F2 Akut dag norm resursåtgång F3 Akut dag hög resursåtgång F4 Akut dag m hög resursåtgång G1 Akut natt/helg låg resursåtgång G2 Akut natt/helg norm resursåtgång G3 Akut natt/helg hög resursåtgång G4 Akut natt/helg m hög resursåtgång besök2003 besök2004 Tabellen visar typ av besök på akutmottagningar inom akutsjukvården på Karolinska universitetssjukhuset, SÖS, Danderyd, S:t Göran, Norrtälje och Södertälje januari-juni
18 18 På dagtid vardagar syns tydligt att de enkla till normaltunga besöken minskat (F1-F2). Ökningen på dagtid har framförallt skett i besöksgruppen F3, hög resursåtgång. På nätter och helger syns samma tendens att de enkla till normala besöken minskar och att de resurstunga besöken ökar. Sammanfattningsvis kan man säga att besöksminskningen som skett på akutmottagningarna på de sex sjukhusen framförallt skett bland de enklare besöken. I de tyngre besökstyperna har volymerna däremot ökat. En orsak till detta skulle kunna vara bättre tillgänglighet till vård i närsjukvården. Akutmottagningsbesöken minskar för invånarna inom alla tre beställaravdelningar. Nationella jämförelser. Här redovisas ett antal jämförelser mellan Stockholms län och riket när det. Där det inte finns data har prognostiserade värden för Stockholm räknats fram där så varit möjligt. Stockholm har flera läkarbesök per invånare jämfört med riket inom specialiserad vård (inkl. privata specialister) och ungefär lika många läkarbesök per invånare inom primärvården enligt officiell statistik från landstingsförbundet (se tabell nedan). Läkarbesök per invånare, statistik enligt landstingsförbundet 2,50 2,00 2,25 2,19 1,50 1,51 1,39 1,45 1,45 1,52 1,48 1,00 0,50 0,00 Riket(2002) Riket(2003) Stockholm(2002) Stockholm( 2003) Källa: Sjukvårdsdata i fokus, Landstingsförbundet. Specialiserad vård Primärvård
19 19 Stockholm har högre läkartäthet än övriga landet. I siffrorna ingår inte privatanställda läkare. Om de privatanställda läkarna räknas med skulle skillnaden mot riket öka. Tyvärr finns inte färskare siffror än Invånare per landstingsanställd läkare inv/läkare 1999 inv/läkare 2000 inv/läkare 2001 inv/läkare 2002 Stockholm Källa: Sjukvårdsdata i fokus, Landstingsförbundet. I siffrorna ingå inte privatanställda läkare. Riket Stockholm har färre vårdtillfällen (inläggningar i slutenvård) än riket. Antalet vårdtillfällen i Stockholm har ökat en aning 2002 mot 2001, fortfarande har dock Stockholm färre vårdtillfällen än riket. Staplarna med SLL i texten bygger på egen statistik från VAL databaserna. Dessa siffror är inte helt jämförbara med årssiffrorna men visar ändå en svag ökning av antalet vårdtillfällen från 2002 till 2004 Vårdtillfällen/1000 inv 165,0 160,0 155,0 150,0 145,0 140,0 135,0 161,5 159,0 150,7 149,2 146,1 146,5 144,8 år 2001 år 2002 SLL-2002 SLL-2003 SLL-Prognos 2004 Riket Stockholm Källa: Sjukvårdsdata i fokus, Landstingsförbundet. Siffrorna i SLL-kolumnerna är hämtade från VAL-databasen,SLL Stockholmarna gör fler öppenvårdsbesök än övriga landet. En större andel av besöken sker inom specialiserad vård. Däremot sker färre inläggningar i slutenvården i Stockholm än i övriga landet. Om man enbart studerar denna statistik är det lätt att tro att en del av vården som i övriga landet sker i slutenvård i Stockholm delvis har överförts till öppenvård.
20 20 Stockholm har färre vårdplatser per 1000 invånare än övriga landet både inom framförallt somatisk vård, geriatriken är dock ett undantag. Inom den psykiatriska vården är det i princip lika många vårdplatser i Stockholm som i övriga landet. Vårdplatser/1000 invånare ,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 2,48 2,18 Somatisk vård 1,15 0,86 0,90 0,77 varav medicin varav kirurgi varav geriatrik 0,47 0,51 0,45 0,26 Psykiatrisk vård Riket Stockholm I riket som helhet har antalet slutenvårdsplatser minskat med 3% mellan 2002 och I Stockolm minskade vårdplatserna med 3,5% under samma period. Jämfört med riket har neddragningarna i Stockholm varit större inom somatisk vård och mindre inom psykiatrisk vård. Procentuell vårdplatsförändring ,0-1,0-2,0 totalt Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård -3,0-4,0-3,0-3,5-2,3-2,7-5,0-6,0-7,0-5,9-5,5 Riket Stockholm
21 21 Hur ser slutenvårdskonsumtionen ut i Stockholm jämfört med övriga Sverige under 2002? Antalet vårdtillfällen/ invånare inom samtliga vårdområden (akutsjukvård, psykiatri och geriatrik) är lägre i Stockholm än i övriga landet. Flest vårdtillfällen per invånare är det framförallt i norra Sverige. Stockholm ligger lågt. Södertälje, Norrtälje och Solna ligger högst i Stockholm. Stockholm har också korta vårdtider jämfört med riket. Vårdtillfällen/ inv. år 2002 per kommun All sluten vård exkl hemsjukvård Heby Sala Uppsala Norrtälje Enköping Västerås Håbo Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Österåker Järfälla Täby Vaxholm Strängnäs Ekerö Nacka Värmdö Stockholm Salem HuddingeTyresö Södertälje Botkyrka Flen Gnesta Haninge Nynäshamn Nyköping Trosa Kommuner vtf_1_
22 22 Nedan redovisas vårdkonsumtionen inom akutsjukvård och geriatrik (går ej att särredovisa geriatrik och akutsjukvård pga olika organisation i landet). Även när det gäller akutsjukvården ligger Stockholm lågt jämfört med övriga landet. Precis som när det gäller all slutenvård är det framförallt Norra Sverige som har högst vårdkonsumtion. I Stockholm är det Norrtälje och Södertälje som har den högsta konsumtionen. Även inom akutsjukvården har Stockholm korta vårdtider. Vårdtillfällen/ inv. år 2002 per kommun Akutsjukvård inkl geriatrik exkl hemsjukvård Heby Sala Uppsala Norrtälje Enköping Västerås Håbo Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Österåker Järfälla Täby Vaxholm Strängnäs Ekerö NackaVärmdö Stockholm Salem HuddingeTyresö Botkyrka Södertälje Flen Gnesta Haninge Nynäshamn Nyköping Trosa Kommuner vtf_1_
23 23 När det gäller psykiatrisk vård som redovisas nedan är situation för Stockholm omvänd. Vissa kommuner i Stockholmsområdet ligger i topp i landet när vårdtillfällen för psykiatrisk sjukdom. Medelvårdtiderna i Stockholm avviker inte så mycket mot övriga landet, de ligger dock lägre än rikssnittet som är 17 dagar. Vårdtillfällen/ inv. år 2002 per kommun Psykiatrisk sjukdom KAP 5 enligt ICD10 Heby Sala Uppsala Norrtälje Enköping Västerås Håbo Sigtuna Vallentuna Upplands-Bro Österåker Järfälla Täby Vaxholm Strängnäs Ekerö NackaVärmdö Stockholm SalemHuddingeTyresö Södertälje Botkyrka Flen Gnesta Haninge Nynäshamn Nyköping Trosa Kommuner vtf_1_
24 24 Felkällor vid analys Analyser ur databaser är helt beroende av kvaliteten på indata samt kunskaper om felkällor m.m. för att kunna tolka statistiken rätt. Några av de viktigare felkällorna är: Antalet verksamheter som rapporterat in till våra databaser kan ha förändrats under perioden. Detta gäller framförallt inom den öppna vården. Ett antal privata producenter har tillkommit de senaste åren och många av dem har hittills enbart lämnat in manuell statistik. Fler och fler av dessa producenter kopplas nu upp mot våra system vilket innebär att besöksvolymerna ser ut att öka. Ett problem är då att veta om besöksökningen beror på verklig ökning eller enbart på förbättrad registrering. Därför görs kontroller mot verksamhetstalsredovisningen i Frango där även manuellt registrerad statistik ingår. Genom detta har vi sett att andelen besök som manuellt rapporteras i primärvården minskat från ca 9% år 2002 till ca 3% i år. En ökning/minskning av vårdvolymer kan också bero på ändringar i registreringsrutiner. Om en stor vårdproducent ett år har stor eftersläpning i diagnosrapporteringen kan det i statistiken se ut som om antalet inläggningar i slutenvården för vissa sjukdomsgrupper minskat. Telefonkontakt räknas som besök vid många utfallsanalyser. Inom öppenvården på sjukhusen registreras telefonkontakter i allt större omfattning. Ett problem är att de flesta av dessa telefonkontakter utfördes tidigare också men inte rapporterades inte in i datasystemen. Huvudanledningen till detta är att dessa besök inte ersattes ekonomiskt. En ökning av dessa besökstyper behöver alltså inte betyda en verklig besöksökning. Diagnosrapportering av besök inom öppenvården är bristfällig utanför sjukhusen. Inom primärvården, psykiatrin och privata specialister (ARV) rapporteras för närvarande inga diagnoser. Inom primärvården har nu ett försök med inrapportering av diagnoser påbörjats. Observera att det här endast handlar om läkarbesök. När det gäller övriga vårdgivare rapporteras inga diagnoser.
Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,
Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Defekt färgseende...10
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2003...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2002...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna
Läs merSkador bland barn i Sverige 2014
Skador bland barn i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merSkador bland äldre i Sverige 2014
Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2015-12-16 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda
Läs merBokslutsprognos 2011 Landstingsservice
sprognos Landstingsservice 2 (3) Preliminärt bokslut Nämnd/förvaltning: Landstingsservice Rapportdatum till Landstingets kansli 2012-01-18 Prognosen baseras på utfall t.o.m. december månad Ekonomi Resultaträkning
Läs merSjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008
inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från
Läs merPatienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs mer38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN
38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdanalys
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2005...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018 Metodbeskrivning WebCare-data Detta material omfattar vårdtillfällen i WebCare
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen...
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2006...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning
Läs merFörstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i. Västra Götalandsregionen
Referens Datum Diarienummer Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2008-09-22 RSK 345-2008 TU Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i Bakgrund och uppdrag Västra Götalandsregionen I motion från
Läs merSkador bland barn i Sverige
Skador bland barn i Sverige Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2014-02-25 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda personer som
Läs merSkador bland äldre i Sverige 2014
Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda
Läs merFöretagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om
Läs merVårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Läs merMvc Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter Övriga besök
1(5) VERKSAMHETSTAL PRIMÄRVÅRD Antal läkarbesök, exkl ARV 3 182 300 3 539 300 3 539 300 3 539 300 Antal telefonkontakter läkare exkl ARV 270 000 400 000 400 000 400 000 Antal övriga besök exkl ARV inkl
Läs merFöretagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera
Läs merINNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2. 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3
INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2004...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning
Läs merRapport över personalrörlighet och produktionsförändringar vid de landstingsägda akutsjukhusen
Doc ID Rapport över personalrörlighet och produktionsförändringar vid de landstingsägda akutsjukhusen Januari 215 Bakgrund och sammanfattning Under 214 redovisar de landstingsägda akutsjukhusen negativa
Läs merDelårsrapport 07 år 2009
1 (1) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen -08-21 LiÖ -28 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport år Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning
Läs merHandlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016
Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14
Läs merINNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3
INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna
Läs merFöretagsamheten 2017 Stockholms län
Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 2018
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 218 Innehåll Metodbeskrivning Sammanfattning Utskrivningsklara dagar Betalningsansvarsdagar
Läs merMats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning
MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens
Läs mer1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 2 MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN 1999...6
INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till
Läs merPatienter i sluten vård 2006
Patienter i sluten vård 2006 Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström 08-452 77 25 Rapporten finns endast att hämta som pdf-fil på www.skl.se
Läs merAborter och förlossningar i Stockholms län 2010
Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att
Läs merAntibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal
Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartal 1 211 Antal uthämatde antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) per län 5 45 4 Linjen indikerar det nationella målvärdet till år 214. april 28 - mars 29 april 29 - mars
Läs merAntibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal
Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartal 4 - Antal uthämtade antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) per län 27-6 5 Linjen indikerar målvärdet på 5 års sikt enligt nationella Strama 27 28 Recept / 1 invånare
Läs merFöretagsamheten 2018 Stockholms län
Företagsamheten 2018 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 september 2014
Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 juni 2012
Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17
Läs merTabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön
Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 juni 2018
Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2018 Befolkningen i länet ökade med 17 500 under första halvåret Sveriges folkmängd var 10 171 524 den 30 juni 2018, en ökning med 51 282 sedan årsskiftet. Stockholms
Läs merVård för äldre i Stockholms län. Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Vård för äldre i Stockholms län Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2016-11-28 Antal äldre i Stockholms län -2015 65 år och äldre 346 617 personer 15, 7 % av befolkningen 80 år och
Läs merBilaga 1. Asylsökandes vårdkonsumtion och diagnoser i Västra Götaland
Bilaga 1. Asylsökandes vårdkonsumtion och diagnoser i Västra Götaland 2011-2016 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland fördjupningsrapport Verksamhetsanalys Koncernkontoret, koncernavdelning data
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 juni 2017
Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2017 Befolkningen i länet ökade med 18 900 under första halvåret Sveriges folkmängd var 10 053 061 den 30 juni 2017, en ökning med 57 908 sedan årsskiftet. Stockholms
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs mer4g19-erehotokraterita,
4g19-erehotokraterita, LANDSTINGET SÖRMLAND AnKden 2017-10-24 Interpellation gällande besöken till primärvården Dnr Till Landstingsstyrelsens ordförande Monica Johansson November 2016 beslutade Landstingsfullmäktige
Läs merAborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009
Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar
Läs merTabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön
Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-
Läs merVä lfä rdstäppet Stockholms lä n
Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merHandikapp och habilitering
8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merServicemätning 2017-års ärenden Stockholm Business Alliance, SBA
Servicemätning 2017-års ärenden Stockholm Business Alliance, SBA en undersökning av 55 SBA-kommuners myndighetsutövning i Stockholmsregionen 2018-04-20 Mer information om serviceundersökningen finns på
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2016
Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till
Läs mer11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i
11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i Region Stockholm HSN 2019-0554 Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2014
Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade
Läs merTabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586
Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012
Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete
Läs merSamhällets kostnader för sjukdomar år 2017
Samhällets kostnader för sjukdomar år 2017 Frida Hjalte Katarina Gralén Ulf Persson IHE RAPPORT 2019:6 Frida Hjalte Katarina Gralén Ulf Persson IHE Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi Citera rapporten
Läs mer19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om
Läs merFöretagsamheten Stockholms län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merResvanor i Stockholms län 2015
1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2017
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2
Läs merUnderlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL
Underlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL Christina Dalman Henrik Dal- Susanne Wicks 218-9-12 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 45436, 4
Läs merNYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011
Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus
Läs mer19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs
Läs merAborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008
Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2008 med 707 förlossningar (2,7 procent) jämfört med år 2007. Det är
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2015
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De
Läs merUppföljning av Vårdval Stockholm
HSN 2008-09-02 p 14 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-07-10 Handläggare: Anders Olsson Uppföljning av Vårdval Stockholm Ärendet Redovisning av HSN förvaltningens uppföljning av Vårdval
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 juni 2015
Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest
Läs merAntibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal
Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartal 3-21 Antal uthämatde antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) per län 29-1 till 21-9 jämfört med föregående period 5 45 4 Linjen indikerar målvärdet på 5 års sikt enligt
Läs mer16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN
16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN 2018-0200 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0200 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 Vårdanalys
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv
Läs merSocialtjänst och socialförsäkringar
18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2019
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019 Befolkningen i länet ökade med 8 400 under första kvartalet Sveriges folkmängd var 10 255 102 den 31 mars 2019, en ökning med 24 917 sedan årsskiftet. Stockholms
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården
Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2018
Befolkningen i Stockholms län 2018 Folkmängden i länet ökade med 36 000 Sveriges folkmängd var 10 230 185 den 31 december 2018, en ökning med 109 943 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 35 981 till
Läs merFörslag att upphandla basgeriatrisk vård
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 11 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Marite Sandström Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning Ärendet
Läs merBefolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik
Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra
Läs merAborter i Stockholms län 2011
Aborter i Stockholms län 2011 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att förebygga sexuellt
Läs merResvanor i Stockholms län 2015
1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2015
Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.
Läs merServicemätning 2016-års ärenden Stockholm Business Alliance, SBA
Servicemätning 2016-års ärenden Stockholm Business Alliance, SBA en undersökning av 55 SBA-kommuners myndighetsutövning i Stockholmsregionen 2017-04-25 Denna serviceundersökning har genomförts på jämna
Läs merDEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader
DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2017
Befolkningen i Stockholms län 2017 Folkmängden i länet ökade med 39 100 Sveriges folkmängd var 10 120 242 den 31 december 2017, en ökning med 125 089 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 39 083 till
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2018
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2018 Befolkningen i länet ökade med 7 500 under första kvartalet Sveriges folkmängd var 10 142 686 den 31 mars 2018, en ökning med 22 444 sedan årsskiftet. Stockholms
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2016
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.
Läs merStatusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård
2011-10-11 1(6) Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård Del 3 Jämförelse mellan KPP-kostnader och ACG-ersättningen Projektet om hur ACG kan användas inom primärvård lämnade en
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012
2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet
Läs merHälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer:
Bilaga 8. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Stockholms läns analyser 2016 Personer över 65 år med psykisk ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa 2016-10-20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merLandsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.
Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare
Läs merMortaliteten i Stockholms län :
Mortaliteten i Stockholms län 2012 2016: jämförelser med Riket och länen, skillnader mellan kommuner och sociala grupper Örjan Hemström Prognosinstitutet, Statistiska centralbyrån facebook.com/statistiskacentralbyranscb
Läs merStockholmsenkäten 2010
Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merFortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer
Läs merFPA:s handikappförmåner
Tilläggsuppgifter: tilastot@kela.fi FPA:s handikappförmåner 11.1 Utbetalda handikappförmåner 1990 2016 (24.3.2017) Figur Data 11.2 Mottagare av handikappförmåner 1990 2016 (24.3.2017) Figur Data 11.3 11.4
Läs merStockholmsenkäten 2018
Stockholmsenkäten 18 Temarapport: Psykisk hälsa Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning
Läs merInkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting
Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges
Läs merRedovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1
Sida: Sjukskrivningsmiljarden 2012-08-24 1 (7) Margareta Lilja-Svensson, Beställarenheten Dnr 100615 Till Magnus Adolfsson Försäkringskassan Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning,
Läs merFPA:s handikappförmåner
Figurer Tilläggsuppgifter: tilastot@kela.fi FPA:s handikappförmåner 11.1 Utbetalda handikappförmåner 1990 2015 (23.2.2016) Figur Data 11.2 Mottagare av handikappförmåner 1990 2015 (23.2.2016) Figur Data
Läs merNORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD
NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD 1. Kommuner SIGTUNA UPPLANDS-VÄSBY SOLLENTUNA År 2002 35 779 37 454 58 597 Prognos år 2006 37 165 38 677 59 402 Besök öppenvård antal 182 627 246 758 354 845 Slutenvårdstillfällen
Läs mer