Rapport kartläggning finskt förvaltningsområde

Transkript

1 Rapport kartläggning finskt förvaltningsområde Kirsti Jolma, projektledare kartläggning finskt förvaltningsområde Dnr Kdn 2018/116 Februari 2019

2 (22) SAMMANFATTNING Järfälla kommun blev finskt förvaltningsområde den 1 februari Att bli finskt förvaltningsområde innebär att kommunen har ett särskilt ansvar gentemot kommuninvånare med sverigefinsk anknytning. Cirka 10 procent motsvarande drygt 7500 personer av Järfällas kommuninvånare har sverigefinsk anknytning. Kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen har gjort en kartläggning över hur kommunen ska anpassa sin verksamhet för att leva upp till det ansvar som åligger en kommun som är ett finskt förvaltningsområde, hur verksamheten ska organiseras, hur statsbidrag ska fördelas samt hur återrapportering ska ske. Enligt lagen om nationella minoriteter och förvaltningsområden som reviderats från den 1 januari 2019 stärks minoriteternas rättigheter och skyldigheter ytterligare. Kommunerna är till exempel skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och dessa ska på begäran kunna lämnas ut till den myndighet som har uppföljningsansvar för lagen. I den här rapporten presenteras resultatet av kartläggningen som genomfördes under maj-december Kartläggningen har gjorts i samråd med den sverigefinska minoriteten och med de berörda förvaltningarna. Utredningen ger kommunen ett kunskapsunderlag om hur efterfrågan och behov av service på finska ser ut hos kommuninvånare med sverigefinsk anknytning. Kartläggningen har lett till utökad samverkan kring finskt förvaltningsområde mellan kommunens olika förvaltningar samt till ökad kunskap om minoritetslagstiftningen och finskt förvaltningsområde bland förtroendevalda och kommunanställda. Baserat på underlaget från kartläggningen har kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen i dialog med representanter för sverigefinska minoriteten tagit fram en övergripande plan för arbetet inom finskt förvaltningsområde samt en åtgärds och aktivitetsplan och fördelning av medel inom finskt förvaltningsområde Finansiering sker med hjälp av statsbidrag som tilldelas kommuner som är förvaltningsområden. För Järfällas del är statsbidraget kronor per år. Beloppet baseras på antal kommuninvånare.

3 (22) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND GENOMFÖRANDE OCH METOD MÅL UPPDRAGETS OMFATTNING REDOVISNING OMVÄRLDSANALYS Finska förvaltningskommuner Studiebesök i andra finska förvaltningskommuner Organisation och samråd Information och service med kommunen på finska Skydda och främja språk och kultur Samhällsvägledning Förskola, skola och modersmål Äldreomsorg Kunskaper i finska bland kommunanställda Samarbete med andra finska förvaltningskommuner NULÄGE I JÄRFÄLLA KOMMUN Statistik kommuninvånare med finsk anknytning i Järfälla Verksamhet inom finskt förvaltningsområde i Järfälla Enkätundersökning (bilaga) Resultat Inkomna förslag till åtgärder och aktiviteter från minoriteten Övriga prioriterade insatser SAMRÅD OCH INFLYTANDE MÅL OCH RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS MINORITETSPOLITISKA ARBETE ANSVARSFÖRDELNING PLAN FÖR ARBETET INOM FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE SLUTSATSER OCH FÖRSLAG BILAGOR... 22

4 (22) 1. BAKGRUND Sverige har alltid varit flerspråkigt och mångkulturellt. I Sverige finns fem nationella minoriteter: sverigefinländare, samer, judar, romer och tornedalingar som funnits i landet under mycket lång tid och som har särskilda rättigheter. Minoritetsspråk är finska, samiska, jiddisch, romani chib och meänkieli. Deras språk och kulturer är en del av det svenska samhället och kulturarvet. Järfälla kommun blev finskt förvaltningsområde den 1 februari Under 2018 gjordes en kartläggning av behov för att se hur kommunens arbete behöver anpassas. Kartläggningen gjordes i samråd med den sverigefinska minoriteten. Att bli finskt förvaltningsområde innebär att kommunen har ett särskilt ansvar gentemot kommuninvånare med sverigefinsk anknytning. Cirka 10 procent motsvarande drygt 7500 personer av Järfällas kommuninvånare har sverigefinsk anknytning. Finansiering sker med hjälp av statsbidrag som tilldelas kommuner som är förvaltningsområden. För Järfällas del är statsbidraget kronor och år. Beloppet baseras på antal kommuninvånare. 2. GENOMFÖRANDE OCH METOD Kartläggningen har genomförts av en projektledare och letts av en styrgrupp och samrådsgrupp. Styrgruppen har bestått av ledningsrepresentanter för de berörda förvaltningarna. Styrgrupp kartläggning finskt förvaltningsområde: Pernilla Järverot, kultur- och fritidsdirektör. kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen, Christina Dahlin Wibom, verksamhetschef, stöd och utveckling, barn- och ungdomsförvaltningen Anneli Lagerberg, avdelningschef äldreomsorg, socialförvaltningen Per Rydén, kommunikationschef, kommunstyrelseförvaltningen Jessika Karreskog, demokratiutvecklare, kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen Kirsti Jolma, projektledare, kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen Samrådsgruppen som varit rådgivande och bollplank under kartläggningen har bestått av representanter för sverigefinländare - både kommunanställda och invånare - i kommunen.

5 (22) Därtill har det funnits särskilda kontaktpersoner hos de berörda förvaltningarna: kultur- demokrati- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen. Information om kartläggningen har spridits genom personliga möten, samrådsgruppsmöten, öppna samråd, informationsmöten, tidningsartiklar och -annonser, sociala medier, särskilda evenemang samt via minoritetens representanter. Projektledaren har haft individuella möten med de ansvariga inom äldreomsorg, förskola, kultur och fritid samt träffat representanter för olika organisationer där bland annat kyrkan, föreningen Järfälla Varttuneet samt enskilda sverigefinländare i kommunen. Förutom detta har underlag till kartläggningen tagits fram genom studiebesök i andra finska förvaltningskommuner, nätverksträffar, dokumentstudier, befintlig statistik, regelverk, pågående utredningar. Kartläggningen genomfördes under maj - december MÅL Målet med kartläggningen är att Järfälla kommun har en plan för de insatser som behöver vidtas inom respektive förvaltning för att leva upp till det ansvar som åligger en kommun som är ett finskt förvaltningsområde samt hur verksamheten ska organiseras. 4. UPPDRAGETS OMFATTNING Nulägesanalys av pågående arbete inom finskt förvaltningsområde i Järfälla kommun Omvärldsanalys för att ta reda på hur andra förvaltningskommuner organiserat sitt arbete samt hur verksamheten fungerar inom respektive område Behovsinventering tillsammans med sverigefinska minoriteten Plan för arbetet inom finskt förvaltningsområde i Järfälla kommun Åtgärds- och aktivitetsplan samt fördelning av statsbidrag 2019 inom finskt förvaltningsområde 5. REDOVISNING 5.1. OMVÄRLDSANALYS Finska förvaltningskommuner Finska förvaltningsområden är geografiska områden där det finns ett förstärkt skydd för finska. Enskilda har bland annat rätt att använda minoritetsspråket i kontakten

6 (22) med myndigheter och att få tillgång till förskoleverksamhet och äldreomsorg på minoritetsspråket helt eller till väsentlig del. Kommuner, landsting och regioner i förvaltningsområdet får statsbidrag för att täcka de extra kostnader som lagstiftningen kan medföra. Järfälla kommun är sen 1 februari 2018 en av 64 kommuner som ingår i finska språkets förvaltningsområde Studiebesök i andra finska förvaltningskommuner Studiebesök har gjorts i följande finska förvaltningskommuner: Enköping, Eskilstuna, Haninge, Sigtuna, Sundbyberg, Södertälje, Göteborg, Västerås. Telefonmöten har hållits med ett flertal förvaltningskommuner där bland annat Uppsala och Gävle samt med Skellefteå som blivit finskt förvaltningsområde samtidigt som Järfälla. Syftet med studiebesöken och telefonmöten har varit att hämta inspiration och ta del av goda exempel samt undersöka vad och hur andra förvaltningskommuner arbetar för att omsätta bestämmelserna i lagen om förvaltningsområden i sin dagliga verksamhet Organisation och samråd Det vanligaste sättet är att finskt förvaltningsområde ligger under kommunstyrelseförvaltningen och det är av vikt att samordningen är kommunövergripande vilket ger goda förutsättningar för framgångsrikt arbete inom finskt förvaltningsområde enligt de kontaktade förvaltningskommunerna. En annan framgångsfaktor som lyfts fram är vikten av att bygga upp långsiktiga strukturer och lösningar. Tillfälliga lösningar kan fungera ett tag men målet måste vara att arbetet inom finskt förvaltningsområde ska vara en del av kommunens ordinarie arbete och en del av de berörda förvaltningarnas verksamhetsplan. För att komma igång med ett samrådsförfarande har de kontaktade förvaltningskommunerna tagit kontakt med lokala sverigefinska föreningar. Ibland finns inga föreningar eller endast ett fåtal. Men kommunens engagemang och kontakt med sverigefinska minoriteten har i flera av de besökta kommunerna bidragit till att sverigefinska lokalföreningar har startats. En språk- och kulturförening i Uppsala grundades när Uppsala kommun anslöt sig till det förvaltningsområdet för finska språket. Föreningens syfte är dels att representera den sverigefinska befolkningen i Uppsala i samråd med kommunen, dels att på olika sätt främja det finska språket och finsk kultur i Uppland. Föreningen strävar efter att ordna finskspråkiga kulturevenemang och annan verksamhet för barn, ungdomar, vuxna och äldre samt att erbjuda en mötesplats för alla som intresserar sig för finska och finsk kultur. Minoritetsföreningar i omkringliggande kommuner är en annan möjlig väg att gå för att nå minoriteterna i det egna området.

7 (22) Ett vanligt förekommande sätt att nå ut brett är att ordna öppna samråd som annonseras i lokalpressen på båda språken. Ett annat sätt är nå ut bredare är att erbjuda möjlighet att skicka in förslag och åsikter via en e-postlåda. Flera av de kontaktade kommunerna lyfter fram att politisk förankring behövs för att ge tyngd och underlätta när det gäller att gå från ord till handling samt att samrådsgrupperna bör vara så representativa som möjligt. Några exempel Enköpings kommunala finska samråd består av politiker och minoritetsföreträdare. Kommunens finska samråd är ett forum för samråd och informationsutbyte mellan kommunen och företrädare för den sverigefinska minoriteten i Enköpings kommun. Rådet består av en ordförande, kommunalrådet, och en vice ordförande samt ytterligare fem ledamöter och sju ersättare. Rådet har en egen arbetsordning och ligger under kommunstyrelsen samt får administrativt stöd av kommunledningskontoret. Mötesarvoden är desamma som i kommunens andra råd. Därtill finns det tre referens/arbetsgrupper: sverigefinska kulturgrupp, referensgrupp äldreomsorg, och en arbetsgrupp som består av representanter för de berörda förvaltningarna. Samråds-, tema- och/eller arbetsgrupper av detta slag är vanligt förekommande i finska förvaltningskommuner. I Eskilstuna finns ett kommunalt minoritetsråd som är ett samrådsorgan under kommunstyrelsen. Rådet ska tillsammans med övriga råd, kommunens nämnder, förvaltningar och företag arbeta för att stärka de nationella minoriteternas mö j- ligheter att bevara den egna kulturen och det egna språket. I Göteborg har Göteborgs sverigefinska råd som uppgift att bevaka den sverigefinska minoritetens rätt till kommunal service, språk och kultur utifrån lagen om nationella minoriteter. De sverigefinska ledamöterna och suppleanterna har utsetts av den sverigefinska minoriteten och fastställts av kommunstyrelsen. Rådet anordnar årligen ett öppet möte dit alla med intresse för sverigefinska frågor inom Göteborgs Stad är välkomna. Dessutom finns det tre referensgrupper: språk och utbildning, äldreomsorg och kultur, som är öppna för allmänheten. Referensgruppernas roll är att stödja Göteborgs Stads sverigefinska råd. För att ge barn och ungdomar inflytande och delaktighet har Gävle kommun anställt en koordinator med särskilt ansvar för sverigefinska barn och ungdomar. Den nya koordinatorns uppdrag är att kartlägga barns och ungas behov och önskemål för att itta modeller för samråd. Detta för att anpassa sig till den reviderade minoritetslagen som gäller från januari En del av arbetet är att hitta och nå ut till sverigefinska barn, unga och deras föräldrar för att informera och prata om nationella minoriteters rättigheter. Mycket handlar om att skapa kontakter och lyssna in, inte minst med föräldrarna. Ett informations- och dialogmöte för föräldrar med syfte att informera om uppdraget och minoritetslagen kommer att ordnas. Modersmålsläraren och förskolepedagoger är delaktiga i arbetet. Koordinatorn kommer att vara med på modersmålsundervisningen för att träffa barn i åldrarna 6 15 år och berätta om mänskliga rättigheter, barnets rättigheter och nationella minoriteters rättigheter.

8 (22) Information och service med kommunen på finska Finska förvaltningsområden har finskspråkiga sidor på webbplatsen. Viktig information är översätt till finska på hemsidan. Det är även vanligt förekommande att det finns kontaktuppgifter till finsktalande personal inom de berörda förvaltningarna på hemsidan. När det gäller att ta kontakt med kommunen per telefon på finska har en del kommuner speciella telefontider, medan andra har finsktalande personer i kommunens kontaktcenter och när de inte finns på plats tar samordnaren för finskt förvaltningsområde emot samtalen på finska. Några exempel på finskspråkiga sidor Flera förvaltningskommuner har anställt tvåspråkiga informatörer i syfte att kunna ge information och service på finska. Det gäller bland annat Göteborg, Haninge och Eskilstuna som har anställt en tvåspråkig kulturutvecklare. Eskilstuna kommun har finskspråkig kompetens i receptionen, och inom samtliga förvaltningar och kommunala bolag finns finsktalande kontaktpersoner som kan svara på frågor om det aktuella verksamhetsområdet. I Haninge kommun finns en röstbrevlåda för hen som vill ha sitt ärende behandlat på finska. För att ge en bättre service på finska språket har kommunen utsett finskspråkiga "lotsar" inom de olika förvaltningarna. Lotsarna nås antingen genom kommunens växel eller genom att lämna meddelande i röstbrevlådan. Dessutom har kommunen en minoritetssamordnare och tvåspråkig webbkommunikatör. I Södertälje ges information om kommunens verksamhet inom finskt förvaltningsområde via Radio Finlandias webbsändningar, där kommunens finsktalande kommunikatör svarar på frågor varje månad. I Gävle erbjuder kommunens kundtjänst som ligger i Stadshuset finskspråkig service på torsdagar kl Kommunen har även en röstbrevlåda för hen som vill ha sitt ärende behandlat på finska. Man kan även kontakta kommunen på finska genom att skicka e-post Skydda och främja språk och kultur Barn och ungdomar Enligt minoritetslagen måste utvecklingen av barns kulturella identitet och användningen av minoritetsspråk särskilt stödjas. Detta är en stor, gemensam utmaning för alla förvaltningskommuner. För skolåldern innebär det att skolor ska ha ett särskilt ansvar för minoriteter, även om lagen inte har något särskilt avsnitt på skolan.

9 (22) I Uppsala har Finlands Skola två grupper, Minnari för barn i ålder 6-10 år och Spark för åringar. Skolan är unik i Sverige. Från 2018 finns det en ytterligare grupp för 9-11 år, eftersom antalet barn har ökat och barn i olika åldrar behöver ett annat program. I Gävle kommun har man anställt två nya medarbetare inom finskt förvaltningsområde, en av dessa arbetar för att höja finskspråkiga barns och ungas röst i synnerhet. Utgångspunkten för detta arbete är att nå barn och ungdomar med finska rötter, samt att kartlägga deras önskemål och åsikter om finska språket och om sin egen kulturella identitet. Den andra medarbetaren arbetar för att knyta kontakter med de olika sverigefinska föreningarna och aktörerna i kommunen, men också att nå andra generationens sverigefinländare samt utveckling av sverigefinska kulturaktiviteter. I Göteborg och Eskilstuna har kommunen anställt en tvåspråkig kulturutvecklare med fokus på att nå sverigefinska ungdomar medan andra förvaltningskommuner satsar extra på sociala medier för att nå ungdomar. I Uppsala har Fika i biblioteket ordnats för ungdomar över 16 år som är intresserade av det finska språket. Ett annat sätt att försöka nå ungdomar är ett samarbete med andra förvaltningskommuner kring kulturevenemang såsom exempelvis i Västmanland, även vissa kommuner inom Stockholm. Ett sätt att främja barns användning av minoritetsspråk är att ordna sagostunder på finska som de flesta förvaltningskommunerna gör. Detta oavsett om finska talas av föräldrarna. Barnteater på finska är en annan ide som är vanligt förekommande. I Haninge kommun finns ett minibibliotek på böcker på finska på förskolan där föräldrarna får låna. Förskolan spelar en mycket viktig roll för att främja barns tillgång till finska och finsk kultur. Förskolan diskuteras vidare i avsnitt Kulturella aktiviteter Seminarier och temadagar för allmänheten är ett vanligt sätt att synliggöra språk och kultur. I samband med Finlands självständighetsdag erbjuder de flesta finska förvaltningskommuner olika typer av konserter eller andra festligheter. Även traditionella julkonserter är vanligt förekommande. I Haninge ordnas ett mycket exklusivt och originellt gästspel av finsk skrikkör Huutajat som är en 23-man stark manskör som skriker fram sina texter. Kören har tidigare bland annat framträtt på Hultsfredsfestivalen och i Kungsträdgården. I Södertälje ordnar kommunen stora finska konserter med kvalitet ett par gånger om året. Erfarenheterna hittills visar att konserterna skapar gemenskap och att flera och flera sverigefinländare deltar i dessa evenemang. Resultaten är lyckade. Ett exempel på den här typen av konserter är Tähdistä kaunein, Den vackraste av stjärnor, konsert den 1 december Det var en konsert där kommunen firar och högtidlighåller Finlands självständighetsdag med gästande artister från Finland.

10 (22) Den finskspråkiga kulturverksamheten i Eskilstuna är livlig. Kommunens sverigefinska föreningar har under lång tid sett till att det finns aktiviteter på finska och att det ofta ordnas finskspråkiga evenemang i kommunen. Utöver att erbjuda egen finskspråkig verksamhet stödjer kommunen föreningarnas verksamhet på olika sätt. De sverigefinska föreningarna har i dag även möjlighet att ansöka om verksamhetsstöd från kommunen från anslaget för finskspråkig verksamhet. Kommunen har en tvåspråkig kulturutvecklare. Eskilstuna och Oxelösund kommun ordnar tillsammans ett två dagars och tvåspråkigt evenemang Sverigefinska Kulturdagarna som kallas för Jätterooli vestifaali Sörmlanti. I programmet finns bland annat tältbastu på torget, sverigefinsk kulturorientering, stand-up show, karaokedans, musik och finskdisco. Även i Göteborg finns det en tvåspråkig kulturkoordinator. Koordinatorns uppdrag är att samordna och koordinera stadens sverigefinska aktiviteter och arrangemang: öppet samråd, kulturkalaset, bokmässa, sverigefinska dagen, teaterföreställningar, kulturnatt, finsktalande bio, Mukulat-dagen och så vidare. Koordinera och hålla kontakt med nätverk med sverigefinska föreningar och arrangörer. Koordinatorn är även kontaktperson vad gäller bidrag till sverigefinska föreningar. Ett ytterligare sätt att synliggöra finsk eller sverigefinsk kultur är att ordna en finsk kulturvecka som innehåller finska filmer, författarbesök, information om den nya minoritetslagen samt musikföreställningar. Bibliotek Bibliotek har en viktig roll i att synliggöra och främja finska språket och finsk kultur. I finska förvaltningskommuner ordnar bibliotek regelbundet finska kulturarrangemang såsom bio, teater och musikföreställningar. Biblioteken har också en avdelning med finska böcker och tidskrifter och ny finsk litteratur köps in kontinuerligt. En ytterligare åtgärd för att främja språk som är mycket effektiv är skyltning på finska. Det kan handla om allt från ortnamn till kommunhusets eller bibliotekets öppettider. Skyltningen underlättar för dem som av olika skäl hellre använder finska än svenska i vardagen, samtidigt som den påminner om att kommunen är finskt förvaltningsområde och att frågan tas på allvar Samhällsvägledning Nyhetsbrev är vanligt förekommande. Enköpings kommun är en av kommunerna som har ett tvåspråkigt nyhetsbrev med information om finskspråkiga aktiviteter. Nyhetsbrevet kommer ut 4 gånger om året. Samordnaren koordinerar arbetet men underlagen till nyhetsbrevet kommer från respektive förvaltning. Nyhetsbrevet finns i kommunens mall och det är kommunikationsavdelningen som ansvarar för form och layout. Exempel på aktiviteter som presenteras i nyhetsbrevet novemberdecember 2018: är sverigefinsk familjedag, sverigefinska tematräffar, nybörjarkurs i finska, rådgivning på finska, novellkurs och finsk läsecirkel, finsk allsång, barnens maskerad, lilla jul för barn. I Eskilstuna går det att få vägledning och information om kommunala verksamheter, till exempel muntlig översättning av brev, hjälp med tidsbokningar och hänvisning till handläggare i kommunen. På Finlands konsulat som finns i stadshuset i

11 (22) Eskilstuna kan finska medborgare få information om pass och medborgarskapsfrågor. I kommunen finns också finsktalande kontaktpersoner Förskola, skola och modersmål I de flesta förvaltningskommunerna finns avdelningar med finsk- eller tvåspråkig verksamhet som är integrerade i svenskspråkiga förskolor. Avdelningar där några förskollärare talar finska förekommer också. Information om att barn vars vårdnadshavare begär det har rätt till förskoleverksamhet med tillgång till finsktalande personal finns på förvaltningskommunens hemsida och information om önskemål om förskola med tillgång till finsktalande personal ska anges i anmälan. I Södertälje finns en sverigefinsk förskola och finska klasser på Stålhamraskolan. Dessutom har elever som tillhör den sverigefinska minoriteten utökad rätt till undervisning i modersmål. Ett exempel på en tvåspråkig förskola är den sverigefinska förskolan Pikku-Erkki i Eskilstuna. På Pikku-Erkki arbetar man med att skapa en bra grund för tvåspråkighet och att främja en kulturell självbild. På förskolan Pikku-Erkki månar man om ett nära samarbete med vårdnadshavarna. Även den kommunala förskolan - Norrvallavägens förskola - har 2 tvåspråkiga avdelningar. I Eskilstuna finns även Sverigefinska skola med årskurserna 0-6 samt fritidshem. Vidare erbjuder Eskilstuna kommun modersmålsstöd i förskola, modersmålsundervisning i grundskola och gymnasium. I Sigtuna finns en avdelning Granen som är en del av Silverskattens förskola och bedriver förskoleverksamhet helt på finska. Det innebär att det huvudsakliga språk som talas är finska och att verksamhetens mål är att lägga grunden till det finska språket. På förskolan utvecklar och stärker barnen sitt finska språk och sin kulturella identitet. I Sigtuna som i andra finska förvaltningskommuner finns även en engagerad föräldragrupp som tillsammans med pedagoger och ledning driver viktiga frågor gällande den finsk- eller tvåspråkiga förskoleverksamheten och dess utveckling. På Sigtuna kommuns hemsida finns information för den som är intresserad av finsk förskoleverksamhet. Hen är välkommen att lämna in sin intresseanmälan till verksamhetshandläggare eller söka plats via kommunens hemsida. På finska hemsidan finns det information på finska om finskspråkig förskola och även en direktlänk till ansökningsportalen. I Västerås finns det fyra förskolor som erbjuder finskspråkig förskoleverksamhet. Finskan behöver inte vara ett dagligt språk hemma och barnet behöver inte kunna finska. Föräldrar söker plats för sitt barn via e-tjänsten för förskola och fritidshem. I Göteborg har kommunen anställt en ambulerande förskollärare på finska och där pågår även en utredning om tvåspråkig undervisning i grundskolan. Satsningen på ambulerande förskollärare är enligt uppgifterna väldigt uppskattad och lyckad. I Haninge kommun på förskolan Kantele finns tre finskspråkiga avdelningar för barn

12 (22) i åldrarna 1-5. Kommunen startade en tvåspråkig förskoleklass hösten 2016 i Vikingaskolan nära centrum. Verksamheten växer och till hösten 2019 finns det möjlighet att söka till förskoleklassen, första eller andra årskurs på grundskolan. Målet är en 1-9 grundskola. Ett sätt att ge barn tillgång till språk, kultur och traditioner är att låta dem träffa äldre personer som tillhör minoriteten. Så sker i många finska förvaltningskommuner, till exempel i Södertälje där förskolebarn på Sverigefinska förskolan träffar de finsktalande som bor på äldreboendet Mariekällgården och har gemensamma aktiviteter med dem. Förvaltningskommuner informerar på finska och svenska om möjligheten till tvåspråkig förskola via kommunens hemsida, kommunens informatörer och broschyrer och liknande på mödra- och barnavårdscentral och bibliotek. Det är även vanligt förekommande med riktad information till alla föräldrar, kommunens förskolehandläggare samt att information om möjlighet till förskola på finska finns på anmälningsformulär till förskoleverksamheten Äldreomsorg För att ta reda på behov och för att organisera äldreomsorgen på finska på ett bra sätt har kontaktade förvaltningskommuner arbetat med kartläggning, samråd och information Flera lyfter även att det är viktigt att undersöka hur stor efterfrågan på äldreomsorg på finska är samt vilka språkkunskaper personalen inom äldreomsorgen har. Information om rätten att välja äldreomsorg på finska ges i de flesta förvaltningskommunerna via kommunens hemsida, informationsbroschyrer i biblioteken och biståndshandläggare. Möjlighet att få tillgång till finskspråkig äldreomsorg finns idag i de flesta finska förvaltningskommunerna runt om i landet. I Sigtuna kommun finns en demensavdelning för finsktalande och genom att ringa till kommunens växel kan man komma i kontakt med en finskspråkig biståndshandläggare. Eskilstuna kommun har avdelningar med finskspråkig verksamhet på två av sina äldreboenden och inom hemtjänsten finns finsktalande personal. Kommunens äldre sverigefinländare har också möjlighet att delta i dagverksamhet på finska. De gör utflykter, lyssnar på musik, spelar bingo och har gymnastik tillsammans. Det finns mötesplatser för finsktalande seniorer och för finsktalande personer med demenssjukdom finns. I kommunen finns det finsktalande biståndshandläggare, finsktalande personal inom hemtjänsten, två finskspråkiga avdelningar för personer med demenssjukdom. Det finns även fyra olika mötesplatser för finsktalande seniorer. För finsktalande personer med demenssjukdom finns Solrosen. I Eskilstuna kommun finns även finskspråkig verksamhet för anhöriga. I Västerås finns sedan 2010 det finska äldreboendet Mälarhemmet där de boende kan både tala finska och ägna sig åt finska traditioner som att bada bastu. Mälarkoti an-

13 (22) ordnar dessutom olika typer av kulturevenemang och är en träffpunkt också för andra sverigefinländare i kommunen. Flera förvaltningskommuner tar årligen kontakt med de kommuninvånare som fyller 80 år under året och informerar dem om äldreomsorgen. I samband med detta frågar man om deras intresse för service och omvårdnad på finska. I Enköping kan äldre sverigefinländare få rådgivning på finska av volontärer. I Uppsala finns en finskspråkig avdelning på äldreboendet Fortuna sedan starten Pensionärers möten är en mycket viktig och växande del av föreningen Rusukkis verksamhet vars popularitet är ständigt hög. En del förvaltningskommuner ordnar informationsmöten på finska. På dessa möten presenteras alla tjänster och allt stöd som kommuner erbjuder på finska för äldre. Det handlar bland annat om information om hemtjänst, dagverksamhet, äldreboende samt hur man söker bidrag. Även information om fullmakt och framtidsfullmakt samt om god man och förvaltare Kunskaper i finska bland kommunanställda Kontaktade förvaltningskommuner satsar på kompetensutveckling i finska språket för sina medarbetare och genomför språkkartläggningar kontinuerligt. Exempelvis genomför Gävle kommun vart tredje år en språkkartläggning i finska men även i alla andra nationella minoritetsspråk. I kartläggningen ställs frågor om intresse av kompetensutveckling. Kommunen har därefter prioriterat olika yrkesgrupper bland annat inom förskola och äldreomsorg. De som svarat på språkkartläggningen får erbjudande om gratis kulturaktiviteter. Budskapet är att kommunen vill ge något extra till sina finska medarbetare och signalera att de är viktiga. Kommunen har rekryteringsguide på intranätet som beskriver hela rekryteringsprocessen. I guiden synliggörs finskt förvaltningsområde. Varje rekrytering är fortfarande varje chefs ansvar men genom guiden blir chefen påmind om ansvaret kommunen har av att erbjuda finskspråkig service. Särskilt viktigt är det i yrken som har mycket kontakt med kommunens invånare Samarbete med andra finska förvaltningskommuner Samarbete mellan förvaltningskommuner är mycket vanligt förekommande. Ett exempel är från Västmanland där sex av Västmanlands tio kommuner som hör till det finska förvaltningsområdet förvaltningskommunerna Västerås, Köping, Hallstahammar, Surahammar, Skinnskatteberg och Fagersta har ett strukturerat och nära samarbete med varandra.

14 (22) 5.2. NULÄGE I JÄRFÄLLA KOMMUN Statistik kommuninvånare med finsk anknytning i Järfälla Enligt statistik från Statiska centralbyrån per är antalet personer med sverigefinsk anknytning i Järfälla kommun. Av dessa är 2961 personer ej födda i Finland, men har minst en mor/eller farförälder född i Finland, 2766 personer är ej födda i Finland, men har minst en förälder född i Finland och 1827 personer som är födda i Finland. Mer detaljerad statistik framgår av bilagan Befolkning med finsk bakgrund i Järfälla Verksamhet inom finskt förvaltningsområde i Järfälla 2018 Samrådsförande Enligt lagen om nationella minoriteter ska kommuner genom samråd ge företrädare för de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden/förvaltningen bjuder in till minst två öppna samråd årligen. Under året 2018 genomfördes samråden i april och november. Syftet med samrådet har varit att ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem i kommunen. Möten var öppet för alla invånare som identifierar sig som tillhörande någon av de nationella minoriteterna, sverigefinnar, samer, romer, tornedalingar och judar.

15 (22) Under året har särskilt fokus varit på finskt förvaltningsområde eftersom kommunen sen 1 februari 2018 är en del i förvaltningsområden för finska. Nästa öppna samråd genomförs i april Den medborgarpanel som instiftades i och med riktlinjernas antagande ses över i samband med implementering av den nya organisationen inom finskt förvaltningsområde. Äldreomsorg För att uppfylla kraven som finskt förvaltningsområde inom äldreomsorgen finns det vid behov tillgång till finsktalande personal på biståndsenheten och kommunens äldreboenden. Därutöver har kommunen en dagverksamhet med finsk inriktning i Barkarby och socialnämnden har beslutat att Lönnens äldreboende är ett finskt profilboende. Äldreboendet erbjuder finskspråkig personal, finska maträtter, kultur och aktiviteter med finsk inriktning. Förskola/skola Modersmålsundervisning på finska pågår i förskolan, i förskoleklass och i grundskolan. Verksamheten har ökat något och det är idag 60 elever som läser modersmål på finska varav 21 på nybörjarnivå. 20 barn har förstärkt modersmålsstöd i finska i förskola och förskoleklass. Skydda och främja språk och kultur Järfälla kultur har i sitt scenkonstprogram för barn och unga inkluderat föreställningar i syfte att främja finska språket och finsk kultur. Under 2018 har Järfälla kultur erbjudit en tvåspråkig pantomimteaterföreställning Millimetermannen/Millimetrimies med UusiTeatteri för barn och unga från 6-10 år. Föreställningen visades på scenkonstfestivalen den 13 oktober. Två pantomimverkstäder med Uusi- Teatteri ägde också rum under festivalen. UusiTeatteri är en professionell sverigefinländsk teater och har sedan starten 2002 skapat många föreställningar för barn och unga. Föreställningarna spelas på svenska, finska eller tvåspråkigt. I ett samarbete med finska scenkonstnärer från Finland har dockteaterföreställningen Maskeraden på slottet med dockteaterkonstnären Milla Risku visats för femte året i rad vid nationaldagsfirandet vid Görvälns slottspark. Föreställningens manus grundar sig på Görvälns historia. Järfälla bibliotek arbetar för att värna och främja de nationella minoriteternas språk genom tillgängliggörande av medier (böcker, tidningar, tidskrifter, musik-cd, etc.) på samtliga nationella minoritetsspråken och om samtliga nationella minoriteter. Detta är prioriterat i bibliotekets biblioteks- och medieplan och uppfylls genom medieinköp och en effektiv fjärrlåneverksamhet. Det största beståndet är, sedan länge, medier på finska för vuxna och barn. Under hösten 2018 har finska föreningen hållit sagostunder för barn på Herresta bibliotek i Barkarbystaden. Inför 2019 planerar biblioteket för författarprogram och sagoläsning på finska. Flaggning Sen 1 december 2018 flaggar kommunen med den finska flaggan den 6 december och med den sverigefinska flaggan på Sverigefinnarnas dag den 24 februari.

16 (22) Kartläggning av språklig kompetens i finska bland kommunanställda I förvaltningsområden har enskilda rätt att använda finska vid sina skriftliga och muntliga kontakter med kommunen. För att ta reda på vilka av kommunens medarbetare som har kunskaper i finska genomfördes en enkätundersökning under Enkätundersökning (bilaga) Bakgrund och syfte Syftet med undersökningen har varit att utröna vad det finns för intresse för olika tjänster från kommunen bland sverigefinländare. Frågorna i undersökningen har utformats med avsikten att fånga in de aspekter som är mest relevanta att mäta mot bakgrund av undersökningens syfte. Genomförande Undersökningen genomfördes under september - november 2018 i samarbete med Statistiska centralbyrån och företaget Enkätfabriken. Svaren samlades in via en pappers- och webbenkät och inbjudan att delta sändes med post till utvalda invånare. Enkäten fanns på svenska och finska. Två påminnelseutskick genomfördes till de som vid tidpunkten för de aktuella utskicken inte hade svarat färdigt på undersökningen. Urval, viktning och tillförlitlighet Eftersom urvalet är en delmängd av populationen har resultatet viktats efter hur målgruppen som helhet egentligen ser ut i Järfälla kommun avseende ålder och finländsk koppling. Svarsfrekvensen är totalt sett 36 %. Svarsfrekvensen skiljer sig dock åt tydligt mellan de olika målgrupperna. I den grupp där personerna själva är födda i Finland är svarsfrekvensen över 55 procent, i gruppen med en förälder född i Finland är den 32 procent och ännu lägre i gruppen med koppling via mor- eller farförälder. Då det är många som under enkätundersökningen hört av sig till Enkätfabriken och inte ens känt till att de har en koppling till Finland är det logiskt att deltagandet är lågt i grupper med svagare anknytning. Vid en bortfallsanalys på tillgängliga bakgrundsdata framkommer dock inget tydligt systematiskt bortfall. Resultatet får därför ses som mycket tillförlitligt för gruppen med starkast anknytning och som tillförlitligt för den med näst starkast anknytning. För att resultatet skall återspegla gruppens verkliga sammansättning har det viktats efter kön och ålder Resultat Verksamhet på finska Störst intresse finns för äldreomsorg, som äldreboende, hemtjänst, dagverksamhet eller annan verksamhet som bedrivs till största del på finska.

17 (22) Totalt 31 procent av målgruppen är ganska eller mycket intresserade av detta. Intresset kommer främst från de som är födda i Finland och/eller talar finska flytande. I denna målgrupp är det en tydlig majoritet som är intresserad av samtliga tre tjänster. Totalt är 26 procent av målgruppen som är intresserad av att placera sitt eller sina barn på en tvåspråkig förskola där verksamheten bedrevs till största del på finska. Totalt är 28 procent av målgruppen som är intresserad av att placera sitt eller sina barn på en tvåspråkig grundskola med finsk profil och extra undervisning i finska. Kommunikation på finska 15 procent skulle vilja kunna kommunicera med Järfälla kommun på finska. Äldreomsorg nämns av flera som något det önskas kommunikation på finska kring, men även vårdcentraler, handläggning och juridiska frågor. Fler svar på finska levereras separat. Kulturevenemang Ett relativt stort intresse finns för tvåspråkiga kulturevenemang med finsk kultur. 40 procent är mycket eller ganska intresserade av detta. Det är främst de som är födda i Finland och de som har mycket goda eller goda kunskaper i finska som är intresserade. Intresset för kulturevenemang på finska och tvåspråkiga kulturevenemang är högst bland de som är 65 är eller äldre. 34 procent av målgruppen är intresserade av kulturevenemang, t.ex. film, scenkonst, musik, konst med flera på finska och 22 procent av målgruppen visar intresse för barnkulturevenemang eller annat på finska. Bibliotek 32 procent känner sen tidigare till att Järfällas bibliotek har ett utbud av finska medier. 51 procent svarar Vet ej på denna fråga. De som anser att något saknas nämner bland annat finska ljudböcker, finska filmer, finska ungdomstidningar och ungdomslitteratur och finska tidningar (dekor, facktidningar). Samråd med minoriteter Endast 6 procent känner till att Järfälla kommun regelbundet genomför samråd med invånarna om arbetet gentemot nationella minoriteter i kommunen. Det främst är de som är födda i Finland, de som talar och skriver finska flytande och de som är 50 år eller äldre som känner till och har deltagit i samråden. Påverkan 24 respektive 13 procent vill påverka på webben eller på öppna möten. Det är främst de mellan år som inte vill påverka. Av de som vill påverka är det främst de som är 50 år eller äldre som vill göra det på öppna möten och främst de som är 49 år eller yngre som vill göra det på webben Inkomna förslag till åtgärder och aktiviteter från minoriteten Nedan finns förslag till olika typer av åtgärder och aktiviteter som kommit in genom epost, samtal, diskussioner, studiebesök och möten under kartläggningen som bör diskuteras vidare när den nya organisationen inom finskt förvaltningsområde är på

18 (22) plats. En del av förslagen finns i åtgärds- och aktivitetsplanen för 2019 som beslutas av kultur-, demokrati- och fritidsnämndens möte i februari. Förslag som lyfts fram av flera och i olika sammanhang under kartläggningen samt förslag från ungdomar är kursiverade. Information och kontakter med kommunen - Ge service på finska såväl muntligt som skriftligt på bestämda tider och platser via Järfälla servicecenter. - I kommunen finns finsktalande kontaktpersoner inom berörda förvaltningar. - En inforuta på finska i kommunens tidning Järfälla visar vägen - Viktiga blanketter och formulär finns översatt till finska, samt att informationen uppdateras kontinuerligt Förslag från sverigefinska ungdomar: - Diskussionsforum och infosidor om finskt förvaltningsområde via Twitter eller Instagram - I information till nyinflyttade finns information om finskt förvaltningsområde och kommunens finskspråkiga service på svenska och finska. - Tvåspråkig folder om vad finskt förvaltningsområde innebär och vad som sker finns tillgänglig för allmänheten på servicecenter, öppna förskolor, via kommunens alla förvaltningar, barna- och mödravårdscentraler samt kyrkans lokaler - E-förslag ska kunna skickas på finska. - Viktig information på finska inom respektive förvaltningens hemsida - Tvåspråkig skyltning på kommunhuset i Järfälla - Tvåspråkigt nyhetsbrev till sverigefinländare fyra gånger om året Förskola och skola - Se över och utveckla rutinerna vid bemötande av nya elever till förskola och modersmålsundervisning - Öppna en tvåspråkig avdelning som profilerar sig som mottagande av barn som ansöker om finsk förskola - Bedriva aktiv information om modersmålsundervisning i finska på grundskolan till sverigefinska föräldrar - Bedriva aktiv information om modersmålsstöd i förskolan till sverigefinska föräldrar - Kartlägga, bemöta och utveckla språkkompetens i finska hos förskole- och skolpersonal - Översätta viktig information, blanketter och e-tjänster på hemsidan till finska - Undersöka efterfrågan och möjlighet att öppna öppen tvåspråkig förskola - Anordna kulturella aktiviteter där man uppmärksammar flerspråkighet, sverigefinsk kultur i förskolan och skolan på skoltid för att nå ungdomar - Erbjuda fortbildning i finska till förskolepedagoger och modersmålslärare - Undersöka möjlighet till utökad undervisning i finska och/eller integrerad i undervisningen. - Undersöka efterfrågan och möjlighet att ha en ambulerande finsktalande förskollärare.

19 (22) - Upplysa om att finska är en merit när man ansöker efter pedagoger till fritids, förskola, öppna förskolan - Engagera feriearbetande sverigefinska ungdomar för att nå sverigefinska ungdomar och för att kartlägga deras behov Förslag från sverigefinska ungdomar: - Flera timmar i finska per vecka till exempel drop in en gång per vecka - Fester ex juletid, självständighetsdagen, midsommar m fl. - Ungdomar ordnar läsecirklar för finska seniorer - Stipendium modersmål finska Skydda och främja språk och kultur - Återkommande aktiviteter vid samma tidpunkt och plats regelbundet. Förslag till aktiviteter författaraftnar, sagostunder, läsecirklar, föreläsningar, språkcaféer, läxhjälp - Erbjuda digitalt material såsom böcker, filmer, tidskrifter, tidningar - Teater, musik eller bio en gång i månaden i samarbete med Finlands institutet - Utreda möjligheterna att söka stöd från statens kulturråd och andra relevanta organisationer - Ordna tävling finsk superstjärna för att nå ungdomar och yngre vuxna. - Sommarjobb för sverigefinska ungdomar - Tvåspråkig Facebook sida fokus på tvåspråkiga aktiviteter - Sverigefinsk kultur i Järfälla tvåspråkig sida - Artikeln om finskt förvaltningsområde i lokaltidningar, två till tre omgångar, och med hänvisning till kommunens hemsida. - Revitaliseringskurser i finska för generationer - Att dela ut Språkpaketet som tagits fram av landsting via barnavårdscentral och bibliotek. Förslag från sverigefinska ungdomar - Erbjuda filmklubb för ungdomar tillsammans med andra sverigefinska kommuner - Flera böcker, dvd, tidskrifter och tidningar på finska på biblioteket - I samarbete med andra närliggande förvaltningskommuner och sverigefinska organisationer undersöka möjlighet att arrangera temadagar för ungdomar Äldreomsorg - När man söker medarbetare till kommunen lyfta fram i annonsen att två- eller flerspråkighet är en merit - Att Järfälla kommun ska ha ett särskilt boende med personal som arbetar dygnet runt inom finsk inriktning - Hitta fler sätt att kommunicera ut till de äldre att Järfälla är ett finskt förvaltningsområde. Till exempel i Järfällas lokalblad Järfälla visa vägen ta in en finsk ruta. - Kartläggning av behovet av dagverksamhet på finska - Uppföljning av kommunens nuvarande äldreboende med finsk profil - Ta fram en rutin hur kommunen ska informera alla som ansöker om bistånd inom ramen för äldreomsorgen om möjligheterna till service och omvårdnad på finska - Undersöka möjlighet att öppna finskspråkiga mötesplatser

20 (22) - Undersöka möjlighet till en samlingsplats för äldre sverigefinländare, ex. Folkets hus Kallhäll - Kontakta bemanningsföretag som har profilerat sig på att hitta finsktalande personal - Rekrytera från Finland - Samverka mera. Exempel hur Varttuneet samverkar med Lönnen där man tillsammans gör olika aktiviteter - Inköp av digitala verktyg så som Sävelsirkku som är webbaserat verktyg, med olika aktiviteter och som underlättar arbetet för undersköterskorna - Språkcafé för alla åldrar - Studiebesök i andra finska förvaltningskommuner för medarbetarna som arbetar på dagverksamheten och äldreboendet finsk profil - Pensionärsmässa i Ishallen - Moderna föreställningar inom kultur - Undersöka möjlighet till ambulerande finsktalande hemtjänstgrupp - Undersöka möjlighet att sverigefinländare i kommunen får tillgång till en finskspråkig läkare och distriktssjuksköterska. - Informera i lokaltidningar om Stockholms läns landsting erbjuder sjukvårdsrådgivning på finska vardagar kl Rådgivning av volontärer på finska Övriga prioriterade insatser - Webbutbildning om lagen till alla kommunanställda tas fram under Kompetenshöjande insatser om lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk för kommunanställda - Språkinventering i finska bland kommunanställda gjordes under kartläggningen och uppgifterna bör uppdateras regelbundet - Bilda en samarbetsgrupp med koordinatorer från närliggande kommuner för att kunna arbeta mer effektivt och spara pengar. 5.3 SAMRÅD OCH INFLYTANDE Vad säger lagen? 5 /Träder i kraft I: / Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Samråd enligt första stycket ska ske genom att förvaltningsmyndigheten för en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande. Lag (2018:1367). Formerna för samrådsförfarandet måste ses över. Enligt enkätundersökningen efterfrågas både fysiska och digitala samråd. Även informella samråd, förslagsvis på förskolan där tvåspråkiga föräldrar träffas bör erbjudas. För att ge möjlighet till diskussion bjuder Järfälla kommun idag in till en medborgarpanel som är öppen för alla som är intresserade av att diskutera kommunens insatser för minoriteter. Medborgapanelen har dock inte fungerat som det är tänkt.

21 (22) Samrådsförande och inflytande inom finskt förvaltningsområde beskrivs i plan för arbetet inom finskt förvaltningsområde som beslutas av kultur-, demokrati- och fritidsnämndens möte i februari. 5.4 MÅL OCH RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS MINORITETSPOLITISKA ARBETE Kommuner och landsting ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. De nuvarande riktlinjerna för nationella minoriteters rättigheter i Järfälla kommun (KDN 2018/66) som antogs Kultur- demokrati- och fritidsnämnden i april 2018 bör uppdateras för att uppfylla kraven i lagen om nationella minoriteter och förvaltningsområden som reviderats från den 1 januari Minoriteternas rättigheter och skyldigheter stärks ytterligare. Kommunerna är t.ex. skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och dessa ska på begäran kunna lämnas ut till den myndighet som har uppföljningsansvar för lagen. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden tar fram övergripande mål och riktlinjer kopplade till centrala styrdokument och respektive nämnd tar fram mål som redovisas i nämndernas verksamhetsplan. 5.5 ANSVARSFÖRDELNING Det är kultur-, demokrati- och fritidsnämnden som har det övergripande ansvaret för arbetet som del av det finska förvaltningsområdet i Järfälla kommun. Det är sedan nämndernas och verksamhetens ansvar att, som andra lagar, se till att lagen följs. De särskilda aktiviteter som respektive förvaltning önskar prioritera utifrån lagstiftningen ska vara en del i respektive nämnds verksamhetsplan. Ansvaret regleras i riktlinjer för nationella minoriteter i Järfälla Kommun. Övergripande förutsättningar för arbetet för att uppfylla lagstiftningen Kommunens personal ska känna till gällande lagstiftning, arbetet med de nationella minoriteterna och det förstärkta skyddet för den sverigefinska minoriteten. Information om den sverigefinska minoritetens rättigheter ska finnas tillgängliga på hemsida och i tryckt skrift på finska och svenska. Den sverigefinska minoriteten ska rådfrågas i frågor som berör dem. Detta sker genom strukturerad dialog i samråd och i samverkansgrupper. Kartläggningar av personalens kunskaper i finska samt medborgarnas behov av service bör göras kontinuerligt. 5.6 PLAN FÖR ARBETET INOM FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE Förslag till organisation inom finskt förvaltningsområde beskrivs i Plan för arbetet inom finskt förvaltningsområde i Järfälla kommun som beslutas av kultur-, demokrati- och fritidsnämnden i februari. Genom att kommunen omfattas av minoritetslagen följer särskilda åtaganden gentemot den sverigefinska minoriteten. Staten avsätter medel till stöd för kommunerna i

22 (22) arbetet med att uppfylla ansvaret. Storleken på statsbidraget är avhängigt antalet invånare i kommunen. Järfälla kommun har beviljats statsbidrag om 990 tkr för Fördelning av statsbidraget sker mellan de nämnder som har verksamhet och berörs av området finskt förvaltningsområde. Statsbidraget ska användas till merkostnader som uppstår i implementering av finskt förvaltningsområde. Möjliga användningsområden för statsbidraget är bland annat informationsinsatser och översättningar, kultur- och språkfrämjande insatser, synliggörande av den sverigefinska minoriteten och finska språket, inköp av litteratur och pedagogiskt material och del av personalkostnader, samråd med minoriteten och utveckling av handlingsplan. Förslag till aktivitets- och åtgärdsplan samt fördelning av medel inom finskt förvaltningsområde 2019 beslutas av kultur-, demokrati- och fritidsnämnden i februari SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Järfälla kommun ingår i finskt förvaltningsområde och därmed har sverigefinländare i kommunen goda möjligheter att behålla och utveckla sitt minoritetsspråk och sin minoritetskultur. Enligt lagen om nationella minoriteter som reviderats den 1 januari 2019 ska kommuner och landsting anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Detta innebär att de nuvarande riktlinjerna för nationella minoriteters rättigheter i Järfälla kommun (KDN 2018/66) som antogs av Kommunfullmäktige den 11 juni bör uppdateras. För att lyckas med arbetet inom finskt förvaltningsområde behöver kommunen bygga upp långsiktiga strukturer och lösningar. Kommunen behöver skapa en gemensam vision kring finskt förvaltningsområde. För att säkerställa detta krävs en kommunövergripande ledning och plan samt gemensamma mål och riktlinjer. Den plan för arbetet inom finskt förvaltningsområde som nu läggs fram utifrån kartläggningen skapar den riktningen. Kartläggningen har mobiliserat kommuninvånare med sverigefinsk anknytning. Men att nå till fler sverigefinländare är en stor utmaning för förvaltningskommunerna i Sverige och Järfälla är inget undantag. Personlig kontakt är mycket viktig för att lyckas väcka intresse hos barnen och ungdomarna. Men det handlar också om kunskapsspridning om att tvåspråkighet är en tillgång. Trots stora informationsinsatser finns det fortfarande många som inte känner till att Järfälla kommun är ett finskt förvaltningsområde och vad detta innebär. Det behövs fortsatt stora informations- och kommunikationsinsatser för att synliggöra detta. Kommunen har ett grundläggande kunskapsunderlag om vilka behov kommuninvånare med sverigefinsk anknytning har. Störst intresse finns för äldreomsorg, som äldreboende, hemtjänst, dagverksamhet eller annan verksamhet som bedrivs till största del på finska.