Luftkvaliteten i Göteborgsområdet Årsrapport Miljöförvaltningen R 2013:7. ISBN nr: Foto: Maria Holmes

Transkript

1 ISBN nr: R 2013:7 Foto: Maria Holmes Luftkvaliteten i Göteborgsområdet Årsrapport 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av miljö- och klimatnämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3

4 Förord I denna årsrapport redovisas resultaten av luftkvalitetsmätningar i Göteborgsområdet år I rapporten presenteras också meteorologiska mätningar som är en viktig del i förklaringen av variationen i halterna av luftföroreningar. Dessutom finns en sammanställning av de nedfallsmätningar som miljöförvaltningen gör från Femmans tak varje månad. Miljöförvaltningen har mätt luftkvaliteten i Göteborg sedan mitten på 1970-talet. Den första mätstationen mätte luftföroreningar i taknivå. Numera finns mätstationer som mäter luftföroreningar i Göteborgsområdet både i taknivå och i gatunivå. Mätningar i taknivå ger en bra bild av bakgrundshalter och långtidstrender. Men det är också viktigt att ha kännedom om situationen på gatunivå, där vi vistas. Miljöförvaltningen har två egna fasta stationer, en i taknivå på Femman och den andra i gatunivå på Sprängkullsgatan i Haga. Dessutom har miljöförvaltningen tre mobila mätstationer. Utöver detta finns mätstationer som ägs av Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Luftvårdsprogrammets mätstationer innefattar en takstation i Mölndal, samt två gatustationer, i Mölndal och vid motorvägen i Gårda. Dessa stationer drivs i miljöförvaltningens regi. I denna rapport jämförs resultaten av mätningarna från de fasta stationerna år 2012 med miljökvalitetsnormer och det nationella miljömålet Frisk Luft samt de lokala delmål som har antagits av Göteborgs kommunfullmäktige. I rapporten presenteras trender för varje mätstation över ett antal år. Vädrets betydelse för halter av luftföroreningar analyseras. Resultaten av mätningar i Göteborg jämförs med resultaten från andra stora städer i Sverige och Europa. Information om annat arbete inom området luftövervakning som har utförts under året presenteras också i rapporten. Via miljöförvaltningens webbportal ( kan man få information från samtliga mätstationer, uppdatering sker varje timma. Där finns också mätdata från de meteorologiska stationerna som ingår i miljöförvaltningens och Luftvårdsprogrammets övervakningssystem. Månadsrapporter finns tillgängliga på webben och också andra rapporter om luftkvaliteten som har skrivits de senaste åren. Det finns även en mobil applikation för iphone/ipad som på ett enkelt sett visar aktuell luftkvalitet i Göteborg Årsrapporten är sammanställd av Maria Holmes, Stadsmiljö. (Uppdaterad ) 2

5 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 8 Lagstiftning och miljömål... 8 Svårt att nå miljökvalitetsnormen nationellt... 9 Nationella miljömål Lokala miljömål Staden arbetar för att förbättra luftkvaliteten Luftövervakning i Göteborgsområdet Mätningar Beräkningar Information till allmänheten om luften i Göteborg Luftföroreningshalter Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxidhalter 2012 och trender Partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) Partikelhalter 2012 och trender Ozon (O 3 ) Bensen (C 6 H 6 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Sot Påverkan utifrån Regional bakgrund Händelser som har påverkat mätningar och mätdata under året Nytt datainsamlingssystem Datavalidering Ombyggnad av Femmans tak Vägarbete på Sprängkullsgatan och Övre Husargatan Jämförelse med andra städer Göteborg jämfört med Stockholm och Malmö Göteborg jämfört med London och Oslo Övrigt luftrelaterade arbete som har utförts under år Utvärdering av trängselskattens effekt på luftkvaliteten Utvärdering av partikeldämpande åtgärder i Göteborg Utvärdering av dubbdäcksförbudet på Friggagatan med avseende på NO 2 och PM 10 partiklar Ren stadsluft Internationella nyheter inom luftområdet WHO (Världshälsoorganisationen) UNECE (United Nations Economic Commission for Europe) EU USA Vädret Samvariationer mellan meteorologiska parametrar

6 Vädrets påverkan på halterna av luftföroreningar Samvariation mellan torrt väder och partikelhalter (februari 2012) Relation mellan vindriktning och halter av luftföroreningar Nedfallsanalyser Mätstationer i Göteborgsområdet Fasta mätstationer för mätning av luftföroreningar Station Femman Hagastationen Gårdastationen Station Järntorget Station Mölndal Mobila mätstationer för mätning av luftföroreningar Mobil Mobil Mobil 3 (kontainern) Meteorologiska mätstationer Lejonet Järnbrott Risholmen Bilaga 1: Miljökvalitetsnormer (MKN) för god luftkvalitet Bilaga 2: Miljömål Frisk luft Nationella mål Lokala mål Bilaga 3: Halter av luftföroreningar Bilaga 4: Diagram på dygnsmedel-värden av luftföroreningar på Femman, Bilaga 5: Sammanfattning av mätdata för luftföroreningar i Göteborgsområdet, Bilaga 6: Sammanfattning av meteorologisk data vid Skansen Lejonet

7 Sammanfattning Miljökvalitetsnormerna (MKN) för kvävedioxid har inte klarats i Göteborgområdet i gatunivå under 2012 (tabell 1). MKN för kvävedioxid i taknivå (urban bakgrundsluften) har dock klarats. Det är MKN för korttidsexponering (timme och dygn) som är svåraste att nå. Under året har halterna kvävedioxid generellt varit bättre än vanligt i Haga, troligtvis på grund av att Sprängkullsgatan och Övre Husargatan har byggts om och trafikflöden har varit mycket mindre och hastigheten lägre än vanligt under merparten av året. Halterna vid motorvägen i Gårda har dock generellt varit högre än vanligt och samtliga MKN för kvävedioxid i Gårda har överskridits. De flesta överskridanden skedde i februari och december i samband med inversionsförhållanden. Miljökvalitetsnormerna för partiklar har klarats i Göteborg under 2012 och halterna ligger klart under MKN både i tak- och gatunivå. Partikelhalterna var som högst i mars då medeltemperaturen var över det normala och mängden nederbörd var låg, vilket resulterade i att vägarna var torra. Under juli var halterna på Sprängkullsgatan i Haga ovanligt höga under vissa perioder. Troligtvis var orsaken till detta den omfattande ombyggnationen av gatan. Byggarbete kan orsaka mycket damm vilket speglas i partikelhalterna. Tabell 1: Sammanfattning av luftkvaliteten i Göteborgsområdet under året beträffande miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar. Tabellen visar var MKN har överskridits. (ja indikerar att normen har överskridits, nej indikerar att normen har klarats. Partiklar mäts inte i Mölndal) Överskridanden av MKN år 2012 Kvävedioxid, NO 2 Partiklar, PM 10 Femman Mölndal* Haga Gårda År nej nej nej ja Dygn nej nej ja ja Timme, 90 µg nej nej nej ja Timme, 200 µg nej nej nej ja År nej - nej nej Dygn nej - nej nej *Datatäckningen är under kravet på 90 procent vilket innebär att värden inte kan säkerställas. Halter av luftföroreningar varierar väldigt mycket från år till år beroende på ett antal olika faktorer såsom meteorologiska förhållanden och intransport av luftföroreningar. Vid bedömning av om ett åtgärdsprogram behöver tas fram för luftföroreningar beaktas om miljökvalitetsnormer har överskridits under ett normalt år 1. För att kunna bedöma haltnivåerna under ett normalt år kan man jämföra med 1 Luftguiden. Handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Handbok 2011:1. Naturvårdsverket, januari

8 de senaste fem års mätresultat. Tabell 2 visar årets mätresultat med medelvärden under de senaste fem åren för de luftföroreningar som under 2012 har haft gällande åtgärdsprogram. Jämört med de senaste fem åren har halterna av kvävedioxid legat på en normal nivå i takhöjd. Däremot har halterna i Haga generellt varit lägre medan halterna i Gårda har varit högre. Partikelhalterna har i förhållande till MKN legat på en normalnivå under året jämfört med de senaste fem åren (tabell 2). Tabell 2: Sammanfattning av luftkvaliteten i Göteborgsområdet år 2012 jämfört med de senaste 5 åren ( ). (Mölndal = Mölndal tak; röda siffror = normen överskrids) Halter/antal överskridanden av MKN Femman Mölndal Haga Gårda år år år år Kvävedioxid, NO 2 Årsmedelvärde (µg/m 3 ) Antal dygn > Antal timmar > 90 µg Antal timmar > 200 µg Partiklar, PM10 Årsmedelvärde (µg/m 3 ) Antal dygn > I slutet på 2012 beslutade Länsstyrelsen att avsluta åtgärdsprogrammet för partiklar. Partiklar är dock en av de luftföroreningar som har stor påverkan på människors hälsa och där även relativt låga halter kan påverka människors hälsa negativt. Även om bedömningen är att miljökvalitetsnormera kommer att klaras i Göteborgsområdet under den närmaste framtiden är det fortfarande viktigt att hålla partikelhalterna på en så låg nivå som möjligt. Ambitionen är att klara miljömålen. Göteborgs stad har tagit fram ett miljöprogram som innehåller förslag till en rad åtgärder som kommer att leda till en förbättring av luftkvaliteten. Med nuvarande trend och åtgärder som föreslagits i miljöprogrammet är förutsättningarna för en förbättrad luftkvalitet i Göteborg goda. Miljöprogrammet är ute på remiss vid skrivning av denna rapport och kommer att behandlas politiskt under Miljökvalitetsnormen för ozon till skydd för människors hälsa överskreds under sju dygn i Göteborgsområdet. Denna miljökvalitetsnorm är ett mål snarare än ett gränsvärde. Miljökvalitetsnormerna för kolmonoxid, svaveldioxid och bensen har klarats under året. Från 2013 kommer nya miljökvalitetsnormer att gälla för arsenik, kadmium, nickel, bly och benso(a)pyren. Dessa mäts inte kontinuerligt inom Göteborgsområdet och halterna har inte kontrollerats i centrala Göteborg under året. Däremot visar en undersökning av partikelfilter som var uppsatta i Alingsås under 2010 att halterna generellt i närheten av en trafikerad väg (E20) är mycket lägre än MKN. Enligt IVL 2 överskrids troligtvis inte halterna av benso(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel 2 Karin Persons kommentar i ett e-post meddelande till Miljöförvaltningen den 27 feb

9 eller bly någonstans i landet och det är då inte heller troligt att de överskrids i Göteborgsområdet. Det finns därför inga planer på att mäta dessa luftföroreningar under Det finns också lokala delmål till det nationella miljömålet Frisk luft. Bedömningen för Göteborg enligt den senaste miljörapporten 3 är att delmålet för kvävedioxid till 2020 är svårt att nå. Delmålet för partiklar anses vara möjligt att nå med fortsatta åtgärder. 3 Tillgänglig digitalt på Göteborgs stads webbplats på 7

10 Inledning Dålig luft är fortfarande det miljöproblem som orsakar mest skada på människors hälsa i urbana miljöer. Detta trots att tekniken har gjort det möjligt för oss att producera el och värme med mindre utsläpp, att vi är mycket bättre på att ta till vara spillvärme från industrin, att våra bilar är bränslesnålare och kör på bränsle som innehåller knappt något svavel alls, och att vi nästintill har slutat att elda med olja i våra hem. Listan på framgångar är lång, men ändå räcker det inte. Då inser man att det krävs mer och att tekniska framgångar inte kan lösa alla problem. Samhället är fortfarande för beroende av fossila bränslen som inte bara är dåliga för luften när de förbränns utan också orsakar andra miljöproblem som klimatförändringar. I en region som växer som Göteborgsregionen kommer troligtvis tekniska lösningar inte att räcka till för att nå miljökvalitetsnormerna, i synnerhet för kvävedioxid. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) påverkar partiklar i luften fler människor än någon annan förorening 4. Inom EU förloras 3,6 miljoner livsår varje år och i genomsnitt förlorar varje EU-medborgare 8 månader av sina liv på grund av partiklar. Ozon och kvävedioxid är andra luftföreringar som har betydande negativ påverkan på vår hälsa. Kvävedioxid kan forma aerosoler som är en stor del av den fina partikelfraktionen. Främst är det luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer som ökar i områden med sämre luftkvalitet. Luftföroreningarnas negativa påverkan på naturen tar sin form i försurning, skador på växter samt övergödning. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att miljökvalitetsnormerna uppfylls. WHOs riktvärden är i de flesta fall mer långtgående än de miljökvalitetsnormer som är lagstiftade i Sverige och övriga Europa. Det finns dock miljömål i Sverige och lokala miljömål som ger högra ambitionsnivå när det gäller halter av partiklar (både PM 10 och PM 2,5 ) samt kvävedioxid i utomhus luft. Dessa är inte rättsligt bindande men ger stöd till en fortsatt förbättring av luftkvaliteten i våra tätorter. Lagstiftning och miljömål Övervakning av luftkvaliteten regleras i lagstiftning. Den 1 januari 1999 infördes miljökvalitetsnormer (MKN) i Sverige för svaveldioxid, kvävedioxid och bly. Sverige hade tidigare gränsvärden för svaveldioxid, sot och kvävedioxid. Miljökvalitetsnormerna gäller i gatunivå och ersätter tidigare gällande gränsvärden och riktvärden. Normerna för kvävedioxid (NO 2 ) gäller från och med år Under 2001 infördes miljökvalitetsnormer för partiklar (PM 10 ) som gäller från och med Miljökvalitetsnormer finns också för kolmonoxid, från och med år 2005, och för bensen från år Gällande miljökvalitetsnormer framgår av bilaga 1 i slutet av rapporten

11 Från 1 januari 2013 gäller nya MKN för benso(a)pyren, arsenik, nickel och kadmium som anges som ett årsmedelvärde i nanogram per kubikmeter luft. Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen gav IVL i uppdrag att analysera partikelfilter från ett område i anslutning till E20 i Alingsås för år Resultaten visade att halterna är långt under de rekommenderade nivåerna. Från dessa resultat bedömer vi att halterna i Göteborgs kommun också ligger under normerna och därmed krävs det ingen kontinuerlig övervakning av dessa ämnen. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten uppdaterades under 2010 som ett resultat av införandet av Europarådets och EU-parlamentets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa. Den nya Luftkvalitetsförordningen (2010:477) ersätter den tidigare gällande Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (2001:527). Den nya förordningen innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2,5 ), och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel) som träder i kraft år Normer för de tidigare reglerade luftföroreningarna är i princip desamma med undantag för partiklar där nivåerna för de nedre och övre utvärderingströsklarna har ändrats en aning. Naturvårdsverket har skrivit föreskrifter som ger riktlinjer om hur miljökvalitetsnormerna ska kontrolleras. Föreskrifterna heter Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2010:8) samt Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:5) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. En uppdaterad version av handboken "Luftguiden" som ger vägledning om hur övervakning av luftkvaliteten ska genomföras färdigställdes i början av Svårt att nå miljökvalitetsnormen nationellt Sverige har inte klarat miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar under alla åren som miljökvalitetsnormerna har funnits. År 2011 fälldes Sverige för att inte har klarat miljökvalitetsnormerna för partiklar mellan åren efter att EU-kommissionen vidtog rättsliga åtgärder mot Sverige och nio andra medlemsstater år I Göteborg överskreds miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM 10 ) endast Sedan dess har normerna klarats. Länsstyrelsen i Västra Götalands Län beslutade den 20 december 2012 att avsluta åtgärdsprogrammet för partiklar med hänvisning till att halterna har sjunkit under de senaste åren samt att trängselskatten kommer att leda till minskat utsläpp. När det gäller kvävedioxid är läget mer allvarlig. I Sverige överskrids varje år miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid i Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Sverige ska eventuellt ansöka om tidsfrist för att uppfylla gränsvärdena för kvävedioxid. För varje område har uppdaterade luftkvalitetsplaner skrivits för att informera EU-kommissionen om hur luftkvaliteten ser ut i dessa städer idag och historiskt samt anger planerade åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. För Göteborgs del läggs trängselskatten/västsvenska paketet och miljöprogrammet fram som åtgärder som kommer att bidra till förbättrad luftkvalitet. 5 _PAH_Alings%C3%A5s_2010.pdf 9

12 Nationella miljömål Förutom miljökvalitetsnormer finns det nationella miljömålet Frisk luft. I april 2012 fattade regeringen ett beslut om att förstärka och vidareutveckla miljömålen genom nya etappmål och preciseringar 6. För Frisk luft finns tre nya etappmål: begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa, begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten, och [begränsa] luftföroreningar från småskalig vedeldning. Regeringen har preciserat miljökvalitetsmålet Frisk luft på följande sätt: med målet avses att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper Detta innebär att nya målvärden har satts för halter av luftföroreningar. I många fall har målen blivit tuffare, t.ex. för partiklar. Dessa anges i bilaga 2. Lokala miljömål I Göteborg har miljömålet Frisk luft brutits ner till lokal nivå som antogs av Göteborgs kommunfullmäktige den 7 maj I det lokala miljömålet är målet att Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär. I miljörapporten 2010 har antagna miljömål följts upp (mer om miljömålen finns i bilaga 2). I Miljörapporten 2011 konstaterades det att delmålet för kvävedioxid fortfarande är mycket svårt att nå. Lokalt i Göteborg är målet att årsmedelvärdet för kvävedioxid ska underskrida 20 µg/m 3 vid 95 procent av alla förskolor och skolor samt vid bostaden hos 95 procent av göteborgarna senast år Trots att utsläppen minskar överskrider halterna av kvävedioxid miljökvalitetsnormen på många platser i centrala Göteborg. Det innebär i praktiken att många människor utsätts för luftföroreningsnivåer som påverkar hälsan negativt. Det är framförallt i centrala Göteborg och längs trafikleder som delmålet är svårt att nå. Trots att enskilda fordon får allt lägre utsläpp av kväveoxider, så har inte en tydlig minskning av kvävedioxidhalter märkts. Situationen kan bland annat förklaras med ökande trafikmängder. Den ökande andelen dieselfordon de senaste tio åren tros också medverka till ökade halter av kvävedioxid. I tabell 3 sammanfattas hur läget ser ut för Göteborg samt förslag ges på hur situationen kan förbättras. På grund av de fortsatt höga utsläppen av kvävedioxid från framför allt vägtrafiken och sjöfarten bedöms målet för kvävedioxid vara fortfarande svårt att nå och trenden är neutral. Delmålet för partiklar bedöms vara möjligt att nå under förutsättningen att bl. a. användning av dubbdäck fortsätter att minska vintertid. Det finns också ett delmål för flyktiga organiska ämnen (VOC) som visar en positiv trend p.g.a. minskad utsläpp från industriell oljehantering och konsumentprodukter. Detta mål anses också vara möjlig att nå

13 Tabell 3: Sammanfattning av delmålet för Frisk luft som utvärderades i Göteborgs stads miljörapport 2011 samt vad som kan göras för att förbättra situationen Staden arbetar för att förbättra luftkvaliteten I Göteborgs stad görs mycket för att nå det långsiktiga målet en hållbar stad. Staden arbetar med att förtäta staden i kollektivnära lägen för att minska bilberoendet. En förtätad stad ger också människor större möjligheter att jobba eller gå i skolan nära där de bor och därmed minskar behovet av pendling. Samtidigt är det viktigt att staden är en attraktiv plats att bo och vistas i. En viktig del i detta är att minska biltrafiken i centrala staden och ge mer plats för gående, cyklister och kollektivtrafiken. På så sätt skapar man också fler mötesplatser och inte minst en mer hälsosam miljö med mindre luftföroreningar och lägre bullernivåer. Under 2012 har ett intensivt arbete pågått för att förbereda för introduktionen av trängselskatten i januari Många vägar har byggts om för att ge mer plats åt kollektivtrafiken (nya bussfiler) och cyklister. Nya bussar, spårvagnar och tåg har köpts in, perronger har förlängts och nya pendelparkeringar har byggts. I december 2012 ändrades kollektivtrafiken så att nya bussrutter inrättades och många befintliga fick tätare turer. Målet är att göra kollektivtrafik konkurrenskraftig så att 40 procent av resor fram till 2020 sker med kollektivtrafik istället för dagens 25 procent 7. Trängselskatten förväntas ge en positiv effekt på luftkvaliteten. (En utvärdering av effekten av trängselskatten på luftkvaliteten kan läsas på sidan 41.) För två år sedan introducerades ett dubbdäcksförbud på Friggagatan och Odinsgatan. Anledningen till förbudet var att minska halter av skadliga partiklar på två av stadens gator med relativt höga halter av partiklar. Dubbdäck sliter på vägarna mer än vanliga däck eller dubbfria vinterdäck och halterna av partiklar, PM 10, därmed ökar. Eftersom partiklar är en av de mest hälsofarliga luftföroreningar och påverkar hälsan även vid lägre nivåer är det viktigt att minimera halterna så gott det går. (En utvärdering av effekten av förbudet på dubbdäck kan läsas på sidan 44.)

14 Under 2012 har ett förslag på miljöprogram 8 för staden tagits fram. Miljöprogrammet är en handlingsplan med åtgärder som staden har rådighet över och som syftar till att nå de lokala miljömålen till Det är miljöförvaltningen som har fått i uppdrag att ta fram miljöprogrammet och arbetet har skett i samverkan med andra förvaltningar och bolag i staden. Målet är att miljöprogrammet ska fungera som en gemensam utgångspunkt för det fortsatta miljöarbetet i Göteborg. Den främsta målgruppen för miljöprogrammet är politiker och tjänstemän i Göteborgs Stad. Förhoppningen är dock att även inspirera näringsliv och kommunmedborgare. Miljöprogrammet har varit ute på remiss och just nu pågår ett arbete med att gå igenom alla synpunkter som har kommit in. Ett omarbetat förslag kommer att behandlas politiskt I miljöprogrammet finns det sextio förslag som kommer att påverka luftkvaliteten på ett positivt sätt. Exempel inkluderar samordning av godstrafik, sänkt hastighet, ny parkeringspolicy, utbyggnad av cykelbanor och cykelparkering, byggande av ny spårvagnslinje, att verka för att använda trängselskatten som stöd för hållbart resande, och att skapa koppling mellan luftmätningar och variabla hastighetsgränser. Andra saker som redan görs i Göteborg för att förbättra luftkvaliteten är introduktionen av hybridbussar i stadstrafiken. Först ut var linje 60 som kör mellan Redbergsplatsen och Masthugget. I staden finns det sedan i somras 25 hybridbussar som har en 37 procent mindre bränsleförbrukning än konventionella bussar. Utsläppen av kväveoxider och partiklar har minskats med 50 procent 9. Göteborgs stad arbetar aktivt med parkering. Det finns tre huvudsyften att parkera i staden: besöksparkering, boendeparkering och arbetsplatsparkering. När det gäller boendeparkering har stadens riktlinjer ändrats så att förtur ges till elbilar och bilpoolsbilar. När det gäller arbetsplatsparkering är målet att styra mot att fler väljer kollektivtrafik eller cykel framför bilen. I höstas införde staden progressiva avgifter på Heden, som tidigare var en av de största parkeringsplatserna i staden för långtidsparkering. Det nya avgiftssystemet innebär att timkostnaden blir högre ju längre man är parkerad på samma plats. Det finns också en maximal parkeringstid på 6 timmar. 8 Information om miljöprogrammet finns på Göteborgs stads hemsida, Sök miljöprogram. 9 Trafik & Miljöfordon. Nyhetsbrev nr , Göteborgs stad. 12

15 Luftövervakning i Göteborgsområdet 2012 Mätningar Mätningar sker kontinuerligt i Göteborgsområdet på Femmanhuset, i Haga, Gårda, Järntorget (fram till juni 2012) och i Mölndal. Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen äger mätstationerna i Gårda, på Järntorget och i Mölndal. Stationerna på Femman och i Haga ägs av miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen har dessutom tre flyttbara mätstationer som under 2012 har varit placerade i Vasaparken, vid Lundbyleden (halva året) samt på Lilla Amundön. Vid samtliga mätstationer mäts kvävedioxid. I övrigt mäts partiklar (PM 10 och PM 2,5 ), kvävemonoxid, ozon, svaveldioxid, kolmonoxid och bensen, men inte på alla stationer. I Göteborg är det främst halterna av kvävedioxid, partiklar (PM 10 ) och ozon som periodvis innebär problem då halterna ibland överstiger de gränsvärden (MKN) som finns. Halterna av kolmonoxid, fina partiklar, (PM 2,5 ), svaveldioxid och bensen, som också regleras av MKN, brukar inte vara ett problem i Göteborgsområdet. Vid Järntorget och i Mölndal används DOAS-teknik (där man mäter luftföroreningar optiskt och tar medelvärdet över en sträcka) och luftföroreningar mäts över flera sträckor. Vid Järntorget har fyra sträckor varit bruk i många år: sträcka 1 går österut rakt över centrala staden till Heden; sträcka 3 går snett söderut till Fjärde Långgatan i Linnéstaden; sträcka 5 går norrut till Länsstyrelsen och sträcka 6 går västerut över Götatunnelns mynning till Stena Lines Danmarksterminal. Denna station dock avvecklades i början på juni 2012 eftersom utrustningen var för gammal att hålla i drift. I Mölndal går sträcka 1 i taknivå över E6:a och sträcka 2 går utefter Göteborgsvägen i marknivå. DOAS-teknik används också i Gårda, Haga och Mobil 3. På Femman och i de mobila vagnarna 1 och 2 används kemiluminescens för att mäta kvävedioxid i luften som tas in vid en punkt istället för över en sträcka. Förutom luftkvaliteten mäts även meteorologiska parametrar eftersom meteorologin i hög grad påverkar hur luftkvaliteten varierar. Alla stationer för mätning av luftkvaliteten är utrustade med temperatur- och vindmätare. Vissa stationer mäter även ytterligare parametrar. På Femman mäts, förutom vind och temperatur, även lufttryck, luftfuktighet, solinstrålning och nederbörd. I Göteborgsområdet finns också tre stationer som enbart mäter meteorologiska parametrar. Stationerna är placerade på spridda platser för att ge en komplett bild av vilken variation som kan förekomma inom Göteborgsområdet. Den mest kompletta meteorologiska stationen är vid Skansen Lejonet. Där mäts vindhastighet och vindriktning, temperatur på flera höjder, luftfuktighet, solinstrålning och nederbörd. Se kartan på följande sida för placering av meterologiska stationer. I slutet på denna rapport finns en beskrivning av alla mätstationer som drivs i miljöförvaltningens regi i Göteborgsområdet (inklusive meteorologiska stationer). 13

16 Mätstationer, Luftföroreningar 1 Femman, Nordstaden - takstation, höjd 27 m. (Mätning av CO, O 3, NO x, SO 2, bensen och PM 10 ) 2 Haga, Sprängkullsgatan, DOAS Gatustation, höjd 4 m. (NO x, SO 2, CO, bensen, PM 2,5 och PM 10 ). 3 Gårda, Tritongatan, DOAS gatustation, höjd 4 m. (NO x, SO 2, bensen, PM 10 ). 4 Järntorget, DOAS takstation (4 sträckor), höjd 25 m (NO 2, SO 2, O 3 ). Avslutad juni Mölndal, DOAS tak (sträcka 1) och gatustation (sträcka 2) (NO 2, SO 2, O 3 ) 6 Mobil 1, Vasaparken för mätning av bakgrundshalt. Marknivå, 4 m. (NO x, CO och PM 10 ). 7 Mobil 2 uppställd (jan-apr) i Kungsbacka (ej på kartan) och vid Lundbyleden (jun-dec). Marknivå 3 m. (NO x, och PM 10 ). 8 Mobil 3, Lilla Amundön för mätning av regional bakgrundshalter av NO 2, PM 10, SO 2 och ozon. Meteorologiska stationer 9 Lejonet (10 m. temp, vind, radiation, nederbörd.) 10 Järnbrott (3, 16, 56, 105 m. temp, vind, radiation) 11 Risholmen (20 m, temp, vind, radiation) 14

17 Beräkningar Förutom mätningar av luftkvaliteten gör miljöförvaltningen beräkningar av luftföroreningshalter. I beräkningsprogrammet finns uppgifter om utsläpp i hela Göteborgsregionen som är organiserade i en emissionsdatabas (EDB). I EDB:n lagras uppgifter om utsläpp från punkt-, yt-, grid-, fartygs- och linjekällor. Systemet består av en datalagringsdel och en beräkningsdel. Till alla utsläpp finns uppgifter om koordinater, kommun, region, län och beskrivning av källorna i tid och rum, vilken bransch de tillhör, m.m. Mätdata från mätstationerna finns lagrade i en separat modul i beräkningsprogrammet. Uppmätta halter av luftföroreningar används i validering av beräkningar och aktuell väder används för att ta fram ett statistiskt år som används i beräkningarna. I projektet Ren stadsluft har halterna av kvävedioxid beräknats under flera år för hela Göteborgs kommun. Sedan 2012 ingår även Mölndals stad och Partille kommun i de årliga beräkningarna (se sidan 46). Information till allmänheten om luften i Göteborg På Göteborgs Stads webbportal finns en ingång till de sidor som är ägnad åt luftkvaliteten, Här visas luftmätningar timme för timme sida vid sida med väderparametrar eftersom väder är av väldigt stor betydelse för hur luftkvaliteten ser ut. Det finns också ett index som på ett överskådligt sätt visar luftkvaliteten i relation till de miljökvalitetsnormer som finns. Länkad till denna sida finns mer information om luftföroreningar och alla luftrelaterade rapporter som har skrivits de senaste åren finns tillgängliga. Varje månad skrivs en månadsrapport som ger en bild av luftkvaliteten under föregående månad. Årsrapporter finns också tillgängliga. Vill man ta reda på hur luftkvaliteten ser ut över hela kommunen enligt de beräkningar som görs inom Ren stadsluft där halterna av kvävedioxid beräknas kan dessa också hittas på samma sida under rubriken så övervakas luften. Allmänheten och andra som vill ställa frågor om luften i Göteborg är välkomna att ring vår jourtelefon som kopplas till den person som är Herr Luft under innevarande vecka. Den som är Herr Luft läser också in telefonmeddelanden tre gånger om dagen (kl 07, 12, och 16) på vardagar där indexvärdet för den aktuella timmen redovisas samt en prognos för resterande delen av förmiddagen eller eftermiddagen. Är halterna höga uppdateras telefonsvararen oftare. Under perioden 15 oktober 15 maj, då det finns ökad risk för höga halter av luftföroreningar läses även in en rapport med prognos på söndag eftermiddag. I februari 2012 lanserades luftappen (en applikation för iphone/ipad) som på ett enkelt sett visar aktuell luftkvalitet i Göteborg. I luftappen finns det även länkar till Västtrafik och cykelreseplaneraren så att användaren kan göra ett aktivt resval. Är luften dålig kan man välja att transportera sig på annat sätt än med bil och därmed bidrar till en bättre luftmiljö i staden. 15

18 Luftföroreningshalter 2012 I detta avsnitt visas resultaten av de utförda mätningarna av luftföroreningar under Tabeller och figurer visar en sammanfattning av mätdata samt hur mätvärden förhåller sig till miljökvalitetsnormerna och miljömålen. Det finns även trenddiagram som visar årsmedelvärden från det första året luftföroreningen har mätts. Övrig information finns i bilagor. I bilaga 3 anges halterna av luftföroreningar de senaste 5 åren i tabeller; bilaga 4 visar halterna uppmätt på Femman som dygnsmedelvärden under 2012 i figurformat och bilaga 5 ger en samlad bild av halterna av luftföroreningar under året i tabellformat. Här ingår även de mobila mätstationerna, mobil 1 (Vasaparken) och mobil 3 (Lilla Amundön) som har stått på samma plats under hela året. Kvävedioxid (NO 2 ) Kväveoxider (NOx) består av kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ). De bildas vid förbränning. I Göteborg är den huvudsakliga källan trafiken, d.v.s. vägtrafik och sjöfart. I luften sker omvandling av NO och NO 2. I solljus omvandlas NO 2 till NO. Finns ozon i luften reagerar NO med ozon och NO 2 bildas. All NO kommer förr eller senare att oxideras till NO 2. NO 2 bildar i solljus (i synnerhet på soliga dagar) ozon. Det sker en konstant omvandling av NO, NO 2 och ozon i luften beroende på meteorologiska förhållanden och utsläpp av andra luftföroreningar såsom VOC (flyktiga organiska kolväten). NO 2 omvandlas också till nitrataerosoler som blir en del av den fina partikelfraktionen, PM 2,5. Kvävedioxid kan påverka hälsan negativt. Enligt WHO 10 kan kortvariga koncentrationer högre än 200 µg/m 3 orsaka inflammation i luftvägarna och försämra lungfunktionen. Långtidsexponering av högre kvävedioxidhalter påverkar framför allt lungfunktionen och kan påverka utvecklingen av lungorna bland barn och öka bronkit bland barn med astma. Det kan öka mottaglighet för infektioner. Känsligheten varierar från person till person. Är man astmatiker eller allergiker kan känsligheten vara högre. Barn är generellt sett känsligare än vuxna. Kvävedioxidhalter 2012 och trender I tabell 4 jämförs kvävedioxidhalter vid alla fasta stationer i Göteborgsområdet. Jämför man takstationerna med gatustationer ser man att halterna generellt är lägre i taknivå än i gatunivå. Detta är på grund av att gatustationerna är närmare huvudkällan, d.v.s. trafiken, medan takstationer visar urbana bakgrundshalter. Det kan dock förekomma under kortare perioder högre halter av kvävedioxid i taknivå än gatunivå på vintern beroende på var inversionslagret ligger. Mer om inversioner och hur andra meteorologiska parametrar påverkar luftkvaliteten förklaras i avsnitten om vädret samt vädrets påverkan på luftkvaliteten. 10 WHO (2005). Air Quality Guidelines for particulate matter, ozon, nitrogen dioxide and sulphur dioxide. 16

19 Under 2012 har årsmedelvärdet överskridits endast vid gaturumsstationen i Gårda. I taknivå har årsnormen återigen klarats med god marginal (tabell 4). Jämför man med tidigare mätår är trenden generellt neråtgående för de flesta stationerna (se trendlinjerna för Femman och Haga i figur 1), men inte vid motorvägen i Gårda. Tabell 4. Halter av kvävedioxid år 2012 vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. Kvävedioxid MKN 2012 NO 2 µg/m 3 Takstationer Gatustationer Femman Mölndal Gårda Haga Mölndal Medelvärde 40 21,9 16,6 49,1 25,5 19,2 Max-timme 135,7 174,5 242,1 200,4 202,1 98 %-il tim 90 66,4 78,4 143,0 85,1 89,2 Antal timmar > Antal timmar > Max-dygn 67,3 80,5 144,8 84,7 87,4 98 %-il dygn 60 52,9 50,5 105,8 64,0 59,3 Antal dygn > Max-månad 32,5 32,6 72,8 38,2 35,2 Procent datatäckning 93,4 89,4 93,0 97,9 81,4 Miljömål Årsmedel 20 21,9 16,6 49,1 25,5 19,2 Antal timmar > Röda siffror innebär överskridanden av MKN Årsmedelvärden, NO 2 µg/m Femman Mölndal Tak Haga Linjär ( Femman) MKN årsmedelvärde Järntorget Gårda Mölndal Gata Linjär ( Haga) Figur 1. Årsmedelvärden av kvävedioxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet 17

20 Det finns två miljökvalitetsnormer för timme i Sverige. Den ena anger att halten på 90 µg/m 3 luft endast får överskridas 175 timmar under året. Denna norm har klarats vid alla takstationer, samt i gatunivå i Haga och i Mölndal. Normen har dock överskridits med råge i Gårda (figur 2) Antal timmar med NO 2 -halter över 90 µg/m Miljökvalitetsnorm. Max 175 timmar per år Femman tak Mölndal tak Mölndal gata Haga gata Gårda gata januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 2. Antal timmar över MKN-värdet på 90 µg/m 3 för NO 2 under år 2012 vid alla fasta stationer. Den andra timnormen gäller i hela EU och där får antalet timmar över 200 µg/m 3 överskridas som mest under 18 timmar per kalenderår. Under 2012 har denna norm överskridits i Gårda för första gången sedan normen började gälla (figur 3). Antal timmar med NO 2 -halter över 200 µg/m EU-norm. Max 18 timmar per år Femman tak Mölndal tak Mölndal gata Haga gata Gårda gata januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 3. Antal timmar över MKN-timvärdet för kvävedioxid på 200 µg/m 3 under år 2012 vid alla fasta stationer. 18

21 År 2012 har MKN för dygn klarats vid samtliga takstationer, men överskridits i gatunivå i Gårda och Haga (figur 4). Vid Gårda överskreds normen redan i januari medan normen nästan klarades i Haga, vilket är ovanligt. Anledningen till de generellt lägre kvävedioxidhalter i Haga under merparten av året är troligen minskad trafik på gatan på grund av ombyggnationen mellan mars och december Antal dygn med NO 2 -halter över 60 µg/m Miljökvalitetsnorm. Max 7 dygn per år. Femman tak Mölndal tak Mölndal gata Haga gata Gårda gata januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 4. Antal dygn över MKN-värdet för kvävedioxid på 60 µg/m 3 för NO 2 under år 2012 vid alla fasta stationer. Figurer 5 och 6 visar hur halterna av kvävedioxid har varierat under året. De högsta halterna inträffade under de kallaste månaderna, februari och december. 35 NO 2 i taknivå i Göteborgsområdet, månadsmedelvärde, µg/m jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Femman Mölndal Figur 5. Medelvärden för kvävedioxid i taknivå

22 NO 2 i gatunivå i Göteborgsområdet, månadsmedelvärde, µg/m jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Gårda Haga Mölndal Femman Mölndal Figur 6. Medelvärden för kvävedioxid i gatunivå Partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) Luften innehåller partiklar i olika storlekar och med olika egenskaper. Beteckningar PM 10 och PM 2,5 beskriver storleksintervallen för inandningsbara partiklar där PM 10 är partiklar som har en storlek mindre än 10 µm i diameter. PM 2,5 har en storlek mindre än 2,5 µm i diameter. Partiklar kan ha ett mänskligt eller naturligt ursprung. Exempel på mänskliga källor är utsläpp från förbränningsmotorer, förbränning av ved, och slitage av asfalt och bildelar. Dubbdäck ökar slitage av asfalten avsevärt mer än dubbfria alternativ och är en betydande källa av grova partiklar under torra barmarksförhållanden. Naturliga partikelkällor inkluderar jord, havssalt och pollen. Partiklar är komplexa eftersom de kan omvandlas på olika sätt i luften och de kan ha många olika ämnen eller föreningar bundna till sin yta. Det finns många studier som visar att partiklar kan ha en betydande negativ inverkan på människors hälsa. Redan vid relativt låga partikelhalter har hälsoeffekter påvisats. Det har inte kunnat fastställas någon lägsta tröskelhalt, under vilken risken för hälsoeffekter är försumbar. Generellt har man antagit att inandningsbara partiklar (PM 10 ), som är mindre än 10 mikrometer (µm) i diameter, är hälsofarligare än större partiklar som fastnar tidigt i de övre andningsvägarna. Den grövre delen av PM 10 fraktionen (som är mellan 2,5 och 10 µm i diameter) och mindre partiklar (PM 2,5 ) fastnar i olika delar av luftvägarna, har oftast olika ursprungskällor och påverkar kroppen på olika sätt. 20

23 I WHOs senaste rapport 11 skriver man att långtidsexponering av fina partiklar, PM 2,5, orsaker ökad insjukning och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns också en länk mellan långtidsexponering av PM 2,5 och andra sjukdomar som exempelvis andningssjukdomar bland barn. Enligt WHOs rapport finns det även starkt bevis på ett samband mellan korttidsexponering (24-tim) av PM 2,5 och kardiorespiratoriska hälsoproblem. WHO skriver också att de människor som får problem i samband med korttidsexponering inte nödvändigtvis är samma personer som får hälsoproblem p.g.a. långtidsexponering. Forskning visar att grövre partiklar också orsakar svåra hälsoeffekter. I en artikel publicerad under visade forskare att dödligheten ökade i Stockholm med 1,7 procent per 10 µg/m 3 ökning av den delen av PM 10 som är mellan 2,5 och 10 µm i diameter. Partikelhalter 2012 och trender I tabell 5 jämförs PM 10 -halter vid de fasta stationerna i Göteborgområdet år Halterna av partiklar har under året generellt varit ganska låga. MKN klaras med god marginal vid samtliga stationer både i tak- och gatunivå. Miljömålet för dygn klaras dock inte i gatunivå. Tabell 5. Halter av partiklar (PM 10 ) år 2012 vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. Partiklar (grova) MKN 2012 PM 10 µg/m 3 Femman Haga Gårda Medelvärde 40 15,6 21,0 22,3 Max-timme 155,9 801,7 324,3 98-percentil tim 44,5 74,3 93,9 Max-dygn 48,4 97,4 139,3 90-percentil dygn 50 24,2 37,0 38,2 Antal dygn> Maxmånad 23,0 30,9 43,4 Procent datatäckning 86,8* 91,9 95,0 Miljömål Dygnsmedel 35 15,6 21,1 22,4 Antal dygn > *Datatäckning mindre än 90 procent Trenddiagrammet (figur 7) visar tydligt att årsmedelhalterna av partiklar har minskat stadigt under de senaste åren i gatunivå. I taknivå är trenden däremot stabil. Detta kan bero på att de grövre partiklar, som till stor del har sitt ursprung i slitage av vägbanan, är mera dominerande i gatunivå än i taknivå. I taknivå är den finare 11 WHO, februari Review of evidence on health aspects of air pollution REVIHAAP. 12 K. Meister, C. Johansson och B. Forsberg (2011). Estimated short-term effects of coarse particles on daily mortality in Stockholm, Sweden. Journal of Environmental Health Perspectives. 21

24 fraktionen mera dominerande med en stor del av dess ursprung utanför staden. Åtgärder som har vidtagits i Göteborg under senare år har troligtvis haft effekt på att minska halten av grövre partiklar. Haltnivåerna är nuförtiden så bra i förhållande till MKN att Länsstyrelsen nyligen beslutade om att avsluta åtgärdsprogrammet, som har gällt sedan Ur hälsosynpunkt är det dock fortfarande viktigt att minska partikelhalterna så långt det går. 45 Årsmedelvärden av PM 10 och PM 2.5 µg/m MKN årsmedelvärdet för PM 10 Femman-PM10 Femman-PM2.5 Haga-PM10 Haga-PM2.5 Gårda-PM10 Gårda-PM2.5 0 Linjär ( Femman-PM10) Linjär ( Haga-PM10) Figur 7. Årsmedelvärden av partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) vid fasta stationer i Göteborg Antal dygn med PM10-halter över 50 µg/m Miljökvalitetsnorm. Max 35 dygn per år Femman tak Haga gata Gårda gata januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 8. Antal dygn över MKN-värdet för partiklar (PM 10 ) på 50 µg/m 3 under år

25 I figur 8 visas dygnsöverskridanden för året I Haga skedde ett antal överskridanden av MKN i juli i samband med ombyggnationen av vägen. Det finns ingen timnorm för partiklar. Det är dock intressant att notera att PM 10 -halterna var väldigt höga i Haga under några timmar på sommaren, framför allt mellan juni och augusti. Den högsta halten som uppmättes var drygt 800 µg/m 3 på eftermiddagen den 19 juli. Under julimånaden är trafikflöden mycket mindre än vanligt och trafikflödet och hastighet var redan sedan mars nersatt på gatan på grund av ombyggnationen. Vissa faser under vägarbete skapar mer damm än andra, t.ex. när man river upp asfalt och gräver i marken. Det är viktigt att ta hänsyn till byggarbetets påverkan på luftkvaliteten och identifiera vilka åtgärder som kan användas för att minimera damning. Byggandet av Västlänken och centrala älvstaden under det kommande decenniet kommer sannolikt att påverka luftkvaliteten periodvis. I Gårda skedde flest överskridanden i februari och mars som var nederbördsfattiga månader. Kombinationen av dubbdäcksanvändning och torra vägbanor är sannolikt bidragande faktorer till överskridandena. Figur 9 visar hur halterna av partiklar (som månadsmedelvärden) har varierat under året PM 10 i Göteborg, 2012 månadsmedelvärde, µg/m jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Femman Gårda Haga PM10 Figur 9. Månadsmedelvärden av partiklar (PM 10 ) under När det gäller det lokala delmålet för Frisk luft för partiklar, anses det vara möjligt att nå med fortsatta åtgärder. Dygnsvärdena av PM 10 i gatunivå i förhållande till det lokala miljömålet har inte klarats i Haga och Gårda under året. I tabell 6 jämförs PM 2,5 -halter vid de fasta stationerna i Göteborg år Tabellen visar att MKN (som började gälla år 2010) har klarats under 2012 med god marginal såsom under de senaste åren (se även trenddiagrammet figur 7). Årsmedelvärdet för det lokala miljömål för PM 2,5 som gäller för taknivå har också klarats under alla år mätningen har pågått (numera mäts inte PM 2,5 i taknivå, men 23

26 eftersom mätningen i marknivå är generellt något högre kan den användas även för bedömning i taknivå). Såsom med PM 10 i Haga förekom de högsta halterna under sommaren och den troliga orsaken är ombyggnationen av gatan. Tabell 6. Halter av fina partiklar (PM 2,5 ) år 2012 på Sprängkullsgatan i Haga. Partiklar (fina) MKN 2012 PM 2,5 µg/m 3 (Miljömål) Haga Medelvärde 25 (12) 7,6 Max-timme 96,8 98-percentil tim 20,6 Max-dygn 28,8 90-percentil dygn 11,6 Antal dygn>50 0 Maxmånad 9,3 Procent datatäckning 92,4 Under året har halterna PM 2,5 generellt vara högst i början och i slutet på året (figur 10). 10 PM 2,5 (fina partiklar) i Göteborg, 2012 PM 2,5 månadsmedelvärde, µg/m jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Haga PM2,5 Figur 10. Månadsmedelvärden av partiklar (PM 2,5 ) år

27 Ozon (O 3 ) Ozon är en s.k. oxidant och dess höga reaktivitet gör gasen farlig för människor, djur och växter. Människans aktiviteter leder inte till direkta ozonutsläpp, utan den huvudsakliga produktionen sker via sönderdelning av kvävedioxid genom solljusbestrålning och i en reaktion med kolväten. Under soliga och stilla sommardagar med höga trafikflöden är således ozonproduktionen hög. Eftersom ozon är långlivat och kan färdas långa sträckor har mycket av det marknära ozon som förekommer i Göteborg sitt ursprung på den europeiska kontinenten. Ozon är därför en luftförorening som endast marginellt kan påverkas av lokala åtgärder. Ansvaret för övervakning av marknära ozon ligger hos staten och övervakas av IVL på uppdrag av Naturvårdsverket. Ansvaret för övervakning och information till allmänhet vid höga halter, dvs. mer än 180 µg/m 3, ligger på IVL. Som regel är halterna av ozon lägre i stadsmiljön på grund av att det bryts ner av kväveoxid som vägtrafik släpper ut. När det gäller ozons påverkan på hälsa rapporterar WHO (2013) 13 att långtidsexponering på ozon ökar respiratorisk dödligheten. Förekomsten av astma och ökad grad av andningssvårighet är också relaterad till långtidsexponering. Korttidsexponering av ozon ökar också sjukhusinläggningarna av patienter med respiratoriska och hjärt- och kärlsjukdomar. Forskare vid Umeå Universitet har studerat hur höga halter av ozon påverkar graviditeten. De har hittat ett samband mellan längden på graviditeten och halterna av marknära ozon i utomhusluft. Enligt forskarna 14 ökar risken för att födas i förtid med högre ozonhalter som modern utsatts för under graviditeten. I tabell 7 jämförs ozonhalter i taknivå vid de fasta stationer i Göteborg år Samtliga instrument för mätning av ozon har fungerat periodvis dåligt vilket har inneburit för dålig datatäckning för att kunna säkerställa haltnivåerna. I år har ozon även mätts i den regionala bakgrundsluften eftersom en av de mobila mätstationerna har varit placerad på Lilla Amundön under hela året. Halterna har dock inte visat sig vara högre i bakgrundsluften än i stadsmiljön. Detta kan dels bero på den dåliga datatäckningen under året. Mer om regionala bakgrundshalter kommer senare i denna rapport. Det har inte förekommit några timmar med extremt höga halter av marknära ozon (> 180 µg/m 3 ) i Göteborgsområdet men det förekom några dagar med åttatimmarsmedelvärden över 120 µg/m 3. Enligt Luftkvalitetsförordningen 15 ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 120 µg/m 3 luft som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn för att skydda människors hälsa. 13 WHO, februari Review of evidence on health aspects of air pollution REVIHAAP. Fist results. 14 Mer information finns på Umeå universitets webb på 15 Luftkvalitetsförordning, SFS 2010:477 25

28 Tabell 7. Halter av ozon år 2012 i taknivå i Göteborgsområdet. Ozon MKN 2012 O 3 µg/m 3 Femman Mölndal Lilla Amundön Medelvärde 58,3 48,0 53,6 Max-timme 171,5 130,9 127,1 98-percentil tim 112,9 87,0 90,2 Antal timmar > Antal timmar > Max 8-timmar ,3 121,7 104,7 Max-dygn 127,5 100,6 93,7 98-percentil dygn 93,2 79,0 85,2 Antal dygn > Antal dygn med 8-timmar> Maxmånad 76,7 65,8 69,5 Procent datatäckning 88,8* 89,1* 75,7* *Stort bortfall av data på samtliga ozoninstrument under året. Datatäckningen ska vara över 90 procent för att kunna säkerställa ett årsmedelvärde. Trenden för de senaste åren förefaller vara svagt ökande för samtliga stationer (figur 11) Årsmedelvärden av ozon µg/m Femman Järntorget Mölndal Tak Gårda Linjär ( Femman) Figur 11. Årsmedelvärden av ozon i Göteborgsområdet. Ozonhalterna är lägst under vintermånaderna. Halterna är som högst under våren i samband med ökad solinstrålning (figur 12). 26

29 90 Marknära ozon i Göteborsområdet, månadsmedelvärde, µg/m jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Mölndal Femman Lilla Amundön Figur 12. Månadsmedelvärden av marknära ozon i taknivå i Göteborgsområdet AOT 40 (Accumulated Ozone Exposure) är den nya normen för ozon som är till för att skydda växtligheten från ozonskador. Den visar summan av exponeringen av ozonhalter över 80 µg/m 3 (motsvarar alltså 40 ppb) under perioden maj juli och mellan kl 08 och 20. Övriga månader eller tider ska alltså inte medräknas. MKN för ozon som AOT 40 är µg/m 3 och ska bestämmas av ett genomsnittligt värde under en femårsperiod från 1 januari 2010 till 31 december Värden i figur 13 visar endast ett medelvärde av två år (2010 och 2012) för Mölndal men endast ett år (2012) för Femman på grund av dålig datatäckning under 2010 och Värden indikerar att normen kan klaras. Från 1 januari 2019 ska AOT 40 underskrida µg/m 3 per år vilket kan vara svår att klara om trenden mot en svag ökning håller i sig AOT Femman tak maj juni juli Mölndal tak Figur 13. AOT-ozon vid de fasta takstationerna i Göteborgsområdet. 27

30 Bensen (C 6 H 6 ) Bensen är ett organiskt kolväte med cancerogena egenskaper. Det ingår naturligt i bensin och låg ett tag på upptill ca 5 procent. Bensenhalten i bensin har dock sänkts alltmer år efter år och ligger numera på mindre än 1 procent. Miljöförvaltningen har mätt bensen i Gårda och Haga med DOAS-teknik sedan år Miljöförvaltningens bedömning av denna teknik efter de tolv åren som den har använts är att teknik inte är tillräcklig bra för mätning av bensen vid låga halter då detektionsgränsen ligger så nära de faktiska halterna. Andra metoder som vanligtvis används för analys av bensen (t.ex. diffusionsprovtagare med analys i en gaskromatograf) fungerar mycket bättre vid en haltnivå som finns nuförtiden i utomhusluft. Halterna tros egentligen vara mycket lägre i Göteborg än som har uppmätts med DOAS. I en rapport av IVL 16 där bland annat bensen mättes på Sprängkullsgatan låg årsmedelvärde för bensen på 1,5 µg/m 3 under 2008 jämfört med 4,5 µg/m 3 uppmätt av miljöförvaltningen med DOAS. DOAS har används av miljöförvaltningen (och luftvårdsprogrammet som äger stationen i Gårda) på grund av att utrustningen redan finns på plats för övervakning av andra luftföroreningar såsom kvävedioxid, svaveldioxid och ozon, och det har inte inneburit någon merkostnad för bensenmätningen. Tabell 8 visar halter av bensen i Haga och Gårda under året. På grund av låg datatäckning kan inget medelvärde för Gårda säkerställas. Tabell 8. Halter av bensen år 2012 i Haga och Gårda. Bensen MKN 2012 C 6 H 6 µg/m 3 Haga Gårda Medelvärde 5 3,5 Max-timme 28,2 14,2 98 %-il tim 9,5 7,7 Max-dygn 10,6 7,3 98 %-il dygn 8,4 6,7 Max-månad 8,1 6,4 Procent datatäckning 90,2 84,2* *Stort bortfall av data på samtliga ozoninstrument under året. Datatäckningen ska vara över 90 procent för att kunna säkerställa ett årsmedelvärde. Trenddiagrammet (figur 14) visar att trenden för bensen var neråtgående fram till 2006 för båda stationerna. Ser man över hela mätperioden är trenderna lite olika. Gårda visar en svag nedåtgående trend medan trenden i Haga är uppåtgående. En förklaring till detta kan vara den stora osäkerheten i mätmetoden vid låga halter. 16 Mätning av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09. Rapport U-2638, år

31 8 Årsmedelvärden, Bensen µg/m MKN årsmedelvärdet för bensen 1 Gårda Haga Figur 14. Årsmedelvärden av bensen i Göteborg. Enligt de nationella miljömålen för frisk luft bör halten av bensen inte överstiga 1 mikrogram per kubikmeter luft som årsmedelvärde. Denna nivå klaras inte i hårt trafikerade gator i Göteborg. Men än så länge ligger halterna under miljökvalitetsnormen för bensen på 5 µg/m 3 som gäller från och med år Bensenhalterna var högst i Haga i början på året medan halterna i Gårda var som högst under augusti och september (figur 15). Under merparten av sommaren fungerade inte mätning av bensen i Gårda. 9 8 Bensen i Göteborg, 2012 månadsmedelvärde, µg/m jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Gårda Haga Figur 15. Månadsmedelvärden av bensen i Göteborg

32 Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid tillförs atmosfären i samband med förbränning av fossila bränslen. Svaveldioxid är en färglös gas som i atmosfären långsamt omvandlas till svavelsyra i form av droppar eller partiklar. Utsläppen av svaveldioxid sker huvudsakligen via höga skorstenar, vilket innebär att uppmätta halter ofta härrör från källor på flera kilometers avstånd. Svaveldioxid mäts därför i taknivå. Uppmätta höga halter har ofta sitt ursprung i Central- eller Östeuropa. Situationen i detta avseende har dock förbättrats under senare år. Förhöjda halter i Göteborg kan förekomma lokalt i närheten av fartyg i hamnen på grund av att en högre svavelhalt tillåts i fartygsbränsle. Tabell 9 visar de halter av svaveldioxid som har förekommit i Göteborgsområdet under året. Tabell 9. Halter av svaveldioxid år 2012 vid de fasta takstationerna i Göteborgsområdet. Svaveldioxid MKN 2012 SO 2 µg/m 3 Femman Mölndal Gårda Medelvärde (20) 2,0 Max-timme 13,8 15,3 27,5 98 %-il tim 200 4,9 3,2 5,4 Max-dygn 6,6 4,0 6,4 98 %-il dygn 100 4,1 2,7 4,6 Max-månad 3,0 2,6 3,1 Procent datatäckning 76,3* 83,2* 93,2 *För dålig datatäckning under året för att kunna säkerställa ett årsmedelvärde. MKN för ett år är 20 µg/m 3 som medelvärde men detta gäller för landsbygden över 20 km från storstad. Extremvärden som 98 percentil av timvärdena (en nivå som inte bör överskridas mer än två procent av tiden) ligger på 200 µg/m 3. Inga nivåer i denna storleksordning har förekommit under de senaste decennierna (figur 16). Årsmedelvärdena ligger på mellan 2 och 4 µg/m 3 i Göteborg. Halterna av svaveldioxid har sedan sextiotalet minskat med procent, vilket till stor del beror på lägre svavelhalt i eldningsolja, utbyggd fjärrvärme och nyttiggörande av spillvärme från sopförbränning, raffinaderier och avloppsvatten. Även de sista tio åren har en fortsatt svag minskning noterats. 30

33 16 Års,medelvärden, SO 2 µg/m Femman Järntorget Mölndal Tak Gårda Linjär ( Femman) Figur 16. Årsmedelvärden av svaveldioxid vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. Det är svårt att tyda något mönster när det gäller variationen av svaveldioxid under året (figur 17). Halterna av svaveldioxid tenderar att vara som högst när vinden blåser från sydväst, alltså från hamnen och den europeiska kontinenten. 6 Svaveldioxid i Göteborgsområdet, månadsmedelvärde, µg/m jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Femman Gårda Mölndal Figur 17. Månadsmedelvärden av svaveldioxid i Göteborgsområdet,

34 Sot Sedan 1996 mäts inte sothalterna längre i Göteborg utan värdena beräknas fram genom den korrelation som vi har funnit föreligga mellan sot och andra ämnen (partiklar, kvävedioxid och kolmonoxid). Sothalterna har liksom svaveldioxidhalterna minskat mycket kraftigt (ca 90 procent) sedan mitten på sextiotalet då halterna var som högst. De beräknade sothalterna de senaste fem åren visas i tabell 10. Tabell 10. Beräknade sothalter vid Femmanstationen under de senaste fem åren. Sot - beräknad Femman µg/m Medelvärde 4 2,8 4 3,4 3,7 Max-timme 43,7 29,3 38,2 39,6 35,5 98 %-il tim 17 12,2 15,2 14,0 14,3 Max-dygn 14,3 11,4 14,7 17,3 14,8 98 %-il dygn 11,4 8,2 11,3 11,1 10,3 Max-månad 5,9 4,6 6,7 6,3 6,3 20 Sothalter i Göteborg 18 Årsmedelvärden, Sot µg/m Figur 18. Årsmedelvärden av sot på Femman. Naturvårdsverket anger ett gränsvärde på 40 µg/m 3 som medelvärde under ett vinterhalvår. Extremvärden anges som 98 percentil (dvs. en nivå som inte bör överskridas mer än två procent av tiden) och ligger på 90 µg/m 3 för dygnsmedelvärdena. Sedan slutet på 1990-talet har sothalten enligt våra beräkningar stabiliserats kring 3 till 4 µg/m 3 och Göteborg har därmed inga svårigheter att klara gränsvärdena för sot (figur 18). 32

35 Påverkan utifrån Regional bakgrund Det finns olika källor som är utspridda geografiskt och som bidrar till den samlade halten av luftföroreningar i en stad. Det finns luftföroreningar som transporteras långa vägar, till och med från andra länder, så kallade gränsöverskridande luftföroreningar. Ozon är exempel på en luftförorening som kan färdas långt utan att brytas ner. Kvävedioxid och partiklar, i synnerhet PM 2,5 likaså. Sedan finns det luftföreningar som släpps ut inom regionen men utanför staden, t.ex. från större vägar och större fabriker eller förbränningsanläggningar. Det är intressant att veta hur höga halterna av luftföroreningar i den regionala bakgrundsluften är för att veta hur mycket kommer ifrån lokala källor och hur mycket från källor utanför staden. Undantaget är ozon som är en sekundär luftförorening som bildas, och förstörs, i närvaro av andra luftföroreningar såsom kväveoxider och kolväten. Oftast är halterna av ozon högre på landsbygden än i städerna. Tabell 11 visar de regionala bakgrundshalter av luftföroreningar i närheten av Göteborg jämfört med urban bakgrundsluften på Femman. Under 2012 har Göteborgs stad haft en mobil mätvagn placerad på Lilla Amundön för att mäta halter av kvävedioxid, partiklar och ozon i den regionala bakgrundsluften. På grund av tekniska problem har datatäckningen dock varit under 90 procent för samtliga parametrar vilket gör att de redovisade årsmedelvärden är uppskattningar. Data från Råö kommer från IVL. Siffrorna för kvävedioxid var inte färdigställda för 2012 vid skrivningen av denna rapport. Tabell 11. Halter av kvävedioxid, partiklar och ozon i regional bakgrundsluft utanför Göteborg jämfört med Femman Årsmedelvärde Göteborg Femman Lilla Amundön Råö Kvävedioxid Partiklar, PM Ozon Datatäckning har varit dålig under året så årsmedelvärden kan inte säkerställas. 2 Data från IVL, Karin Persson. Jämför man den regionala bakgrundshalten på Råö och Lilla Amundön med urban bakgrundshalterna på Femman ser man att den regionala bakgrundshalten av partiklar utgör en mycket stor del av den urbana bakgrundshalten i Göteborg (över 70 procent). När det gäller kvävedioxid är dataunderlaget mindre säker, men man kan säga generellt att den regionala bakgrundshalten av kvävedioxid utgör en mindre del av den urbana bakgrundshalten (18 procent 2011 och 45 procent 2012). Städerna har begränsade möjligheter att påverka luftkvaliteten på en regional nivå. 33

36 Händelser som har påverkat mätningar och mätdata under året Nytt datainsamlingssystem Sedan början på 2011 har miljöförvaltningen arbetat med att modernisera kommunikationssystemet för insamling av mätdata. Istället för att samla in data från stationerna varje timme via ett analogt modemsystem använder vi numera ett digitalt insamlingssätt. I somras övergick vi till det nya systemet i ett flertal av luftstationerna samtidigt. Dataöverföringen har inte fungerat problemfritt och mätdatabortfallet har varit något högre än normalt. I höstas slutade dataöverföringen av de resterande stationer som använder det gamla systemet att fungera, framför allt meteorologiska stationer, som har inneburit att datainsamlingen inte har kunnat ske i realtid från Lejonet och Järnbrott. Datavalidering Luft- och meteorologisk data samlas in som rådata vilket betyder att data är obearbetade. Det är rådata som man ser på Göteborgs stads hemsida ( Under merparten av tiden är dessa siffror korrekta och ingen bearbetning behövs. Där DOAS-teknik används (i Haga, Mölndal, Gårda och Mobil 3) ställs extra krav på validering av rådata p.g.a. att datakvaliteten påverkas av ljuskvaliteten i mätinstrumentet. Är ljuskvaliteten för dålig blir mätresultaten fel. Även andra mätutrustning visar fel ibland, i synnerhet under kalibrering, och data måste granskas och valideras regelbundet. Vanligtvis sker datavalidering varje månad i samband med att månadsrapporterna skrivs. Ombyggnad av Femmans tak Från den 21 november 2012 fram till den 24 januari 2013 har merparten av Femmans tak varit övertäckt med en ställning täckt med presenning medan takbeläggningen har bytts. Detta ledde till ett uppehåll i mätning av vissa parametrar. De parametrar som har påverkats är vindhastighet och riktning (då masten har varit nermonterad under tiden), temperatur (som blev några grader högre än normal utomhustemperatur), solinstrålning och nederbördsmängd. Lufttrycket kunde dock mätas obehindrat. Insamlingen av partiklar också påverkades av det provisoriska skyddstaket. Mätning av övriga luftparametrar påverkades dock inte då ett provisorisk rör kunde kopplas till intaget för insugning av luft utanför skyddstaket. 34

37 Vägarbete på Sprängkullsgatan och Övre Husargatan Från mars till början på december byggdes bussfiler på Sprängkullsgatan och Övre Husargatan. På Övre Husargatan/Sprängkullsgatan mellan Linnéplatsen och Vasagatan går bussarna i egna filer i mitten på vägen. Mellan Vasagatan och Parkgatan delar bussar och bilar samma körfält. Detta omfattande byggarbete har påverkat halterna av luftföroreningar både positivt och negativt. Trafikflödet har varit mycket mindre under byggtiden och hastigheten har sänkts. Halterna av kvävedioxid har därmed blivit generellt lägre. Däremot har partikelhalterna varit ovanligt höga under vissa tider på sommaren då byggarbete tros ha varit intensiv och mycket damning kan ha förekommit. 35

38 Jämförelse med andra städer Göteborg jämfört med Stockholm och Malmö Göteborg har gemensamt med många stora städer i Europa problem att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar. För att kunna visa hur luften i Göteborg ser ut jämfört med andra stora städer i Sverige och Europa görs en jämförelse mellan halterna av kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) i Göteborg med Stockholm och Malmö i Sverige samt Oslo och London internationellt. I jämförelsen har likvärdiga stationer använts. I Sverige kommer bakgrundsmätningar från takstationer centralt placerade i städerna. Gatumätningar är från några av de mest trafikerade gator inne i städerna. För Göteborg används data från Haga, som anses vara mer representativ av luftkvaliteten i en gatumiljö. Gårda är en mer utsatt station med dess placering några få meter från motorvägen och är därmed inte representativ för gatumiljön i centrala staden. Jämfört med Stockholm och Malmö har Göteborg i år och de senaste tre åren de högsta halterna av kvävedioxid i bakgrundsluften (tabell 12). De högsta halterna på Femman generellt inträffar när vinden blåser från nordost, d.v.s. då luftmassan kommer från Götaleden (Götatunnelns mynning), Nils Ericsonsterminalen och Götaälvbron). Tabell 12. Halter av kvävedioxid i taknivå i Göteborg jämfört med Stockholm och Malmö år Kvävedioxid MKN Göteborg Stockholm Malmö NO 2 µg/m Medelvärde Max-timme %-il tim Antal timmar > Antal timmar > Max-dygn %-il dygn Antal dygn > Max-månad Procent mättimmar Data från Stockholm är ofullständig i gatunivå eftersom fler resultat inte har offentliggjorts vid tiden för skrivning av denna rapport. Antal överskridande av timnormen och dygnsnormen för kvävedioxid indikerar dock hur årets luftkvalitet har varit i Stockholms gatumiljö. 36

39 I år har halterna av kvävedioxid i Haga varit ovanligt bra på grund av det låga trafikflödet under merparten av året. Det innebär därmed att halterna inte har varit lika representativ för gatumiljön i centrala staden. I Haga har antalet överskridanden av timnormen varit under MKN. Stockholm har inte klarat timnormen i år igen och antalet överskridanden var fler under 2012 än under Malmö har klarat timnormen med som vanligt god marginal (tabell 11). I Göteborg klarades nästan MKN för kvävedioxid. Dygnsnormen överskreds precis. I Stockholm har återigen antalet överskridanden av dygnsnormen varit väldigt hög, medan i Malmö var antalet ovanligt få och de har klarat normen med väldigt god marginal (tabell 13). Tabell 13. Halter av kvävedioxid i gatunivå i Göteborg jämfört med Stockholm och Malmö år Kvävedioxid MKN Göteborg Stockholm Malmö NO 2 µg/m Medelvärde Max-timme %-il tim Antal timmar > Antal timmar > Max-dygn %-il dygn Antal dygn > Max-månad Procent mättimmar I Göteborg är takmätningen från Femman och gaturumsmätningen är från Haga. I Stockholm är takmätningen från Torkel Knutssonsgatan och gaturumsmätningen från Hornsgatan (norra sidan). I Malmö är takmätningen tagen på Rådhuset. Gatumätningen för kvävedioxid är på Bergsgatan medan partiklemätningen är från Dalaplan. Tabell 14. Halter av partiklar (PM 10 ) i Göteborg i taknivå jämfört med Stockholm och Malmö år Partiklar MKN Göteborg Stockholm Malmö PM 10 µg/m Medelvärde Max-timme %-il tim Max-dygn percentil dygn Antal dygn > Max-månad Procent mättimmar

40 När det gäller partiklar har Göteborg ungefär samma bakgrundshalter som i Stockholm och Malmö (tabell 14). Samtliga tre städer klarar miljökvalitetsnormen för partiklar i bakgrundsluften med mycket god marginal. I gatunivå har partikelhalterna i Göteborg under året legat på samma nivå som i Malmö (tabell 15). För första gången ser det ut som om Stockholm har klarat miljökvalitetsnormen för partiklar. Stockholm har arbetat med flera åtgärder för att få ner partikelhalterna och dessa verkar nu ha burit frukt. Det är dammbindning med CMA (calcium magnesium acetat) som har haft störst effekt 17. Tabell 15. Halter av partiklar (PM 10 )i Göteborg i gatunivå jämfört med Stockholm och Malmö år Partiklar MKN Göteborg Stockholm Malmö PM 10 µg/m Medelvärde Max-timme %-il tim Max-dygn percentil dygn Antal dygn > Max-månad Procent mättimmar Göteborg jämfört med London och Oslo London är en av de städer i Europa där luftkvaliteten är som sämst. Oslo är en annan stad med dålig luft. Oslo har mycket gemensamt med Göteborg. Det är en kustnära stad på ungefär samma storlek som Göteborg. Liksom Göteborg har Oslo en kuperad topografi vilket gör att inversioner under kalla vintermånader ofta förekommer som hindrar ventilering av luftföroreningar, framför allt kvävedioxid. Inversionerna i Oslo tenderar att vara kraftigare och förekomma ännu oftare än i Göteborg. I ett försök att göra något åt de periodvis höga halterna av luftföroreningar i Oslo under inversioner vintertid beslutade Oslos kommunfullmäktige i juni 2012 om nya radikala åtgärder för att minska halter av luftföroreningar. Beslutet innebär ett förbud mot tunga fordon och/eller personbilar som har diesel som drivmedel på kommunala vägar under perioder där luftföroreningshalter överskrider gränsvärden. Beslutet gäller under förutsättningen att den statliga väghållaren fattar ett liknande beslut på sina vägar. Än så länge har den statlige väghållaren i Norge inte fattat 17 Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm. VTI rapport 767. Utgivningsår

41 något beslut om de statliga vägarna i Oslo och tills detta sker förverkligas inte heller kommunens beslut 18. Uppgifterna från Oslo och London har skickats av medarbetare som arbetar med Luftövervakning 19. Data från London har även hämtats från internet på en hemsida som heter London Air ( När det gäller kvävedioxid klaras MKN som årsmedelvärdet och EU timnormen (200 µg/m 3 ) i samtliga städer i bakgrundsluft (tabell 16). Tabell 16. Halter av kvävedioxid som bakgrundsmätning (Femman) och i gaturum (Haga) i Göteborg jämfört med olika centrala London och Oslo Kvävedioxid MKN Göteborg London Oslo 2 NO 2 µg/m Bakgrund Medelvärde Antal timmar > Gaturum Medelvärde Antal timmar > Urbanbakgrundsstationen i London ligger i Kensington and Chelsea, North Kensington på en höjd på 3 m och är ca 60 m från närmaste stora väg. Gaturumsstationen ligger på Earls Court Road i Kensington och Chelsea, västra London. 3 m från vägen och mäter på 3 m höjd. 2 Bakgrundsmätstationen i Oslo ligger i Grønland. Gaturumsstationen ligger i Manglerud. I gaturummet i Göteborg (Haga) har MKN för NO 2 för år klarats under de senaste tre åren medan den har överskridits under samtliga år i gaturummen i London och Oslo. När det gäller överskridanden av EU normen för timme (200 µg/m 3 ) har normen återigen klarats i Göteborg och Oslo medan den har överskridits under samtliga år i London. Tabell 17. Halter av Partiklar (PM 10 ) som bakgrundsmätning (Femman) och i gaturum (Haga) i Göteborg jämfört med olika centrala London och Oslo Partiklar MKN Göteborg London Oslo 2 PM 10 µg/m Bakgrund Gaturum Medelvärde Antal dygn > Medelvärde Antal dygn > Urbanbakgrundsstationen i London är samma som ovan. Gaturumsstationen ligger på Marlebone Road, Westminster. Kerbside station. 2 Oslo Bakgrundsmätstationen ligger i Sofienbergparken. Gaturumssom ovan. 18 Uppgifter från James Greatorex, Bymiljøetaten, Oslo kommune 19 Yvonne Brown, Transport for London; Åsne Løseth, natur- og foruresningsavd., Oslo kommun. 39

42 Generellt är partikelhalterna i bakgrundsluften och i gatumiljö väldigt lika i Göteborg och Oslo, medan de är högre i London. I samtliga städer klarades dock miljökvalitetsnormerna för partiklar under 2012 (tabell 17). 40

43 Övrigt luftrelaterade arbete som har utförts under år 2012 Utvärdering av trängselskattens effekt på luftkvaliteten Införandet av trängselskatten i Göteborg innebär att vägtrafiken förändras och då förändras också luftkvaliteten. Hur mycket vägtrafiken förändras varierar mellan olika gator och vägar. Generellt sett minskar trafiken och då blir också luftkvaliteten bättre men på några gator ökar trafiken. Vi får också ibland en annan sammansättning av trafiken, bland annat till följd av en ökad kollektivtrafik. Vi vet att Göteborg har svårt att klara kraven på tillräckligt bra luft. Mest problem har vi med kvävedioxid, men vi har också problem med partiklar. Trafiken står för största delen av de luftföroreningar vi utsätts för utomhus. Därför har vi beräknat skillnaden mellan alternativet med trängselskatt och utan. Beräkningarna visar att luftkvaliteten blir bättre i Göteborg med trängselskatt, och det gäller även i Partille och Mölndal (figur 19). Fler invånare kommer att andas in luft som innehåller mindre föroreningar än om vi inte hade haft trängselskatten. De lägre luftföroreningshalterna innebär att fler göteborgare kommer få en luftkvalitet som motsvarar stadens miljökvalitetsmål för kvävedioxid (figur 20). Figur 19. Procentuella och absoluta (inom parentes) haltförändringar av kvävedioxid inom olika geografiska områden, i förhållande till den aktuella totalhalten (i nederkanten). Värdena är beräknade på befolkningens exponering. 41

44 Figur 20. Antal personer i Göteborg exponerade för NO2-halter >20 µg/m3 vid bostaden med och utan trängselskatt Vi kommer även fortsättningsvis att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar, även på de gator som får ökad trafik. Men trots förbättringen av luftkvaliteten till följd av trängselskatterna visar beräkningarna att vi fortfarande har svårt att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid på alla platser i Göteborg. Tabell 18. Skillnaden i procent (%) av PM 10 halter på utvalda vägar och gaturum före och efter trängselskatt Gatunamn Avsnitt i beräkningarna Årsmedel 90percentil dygn Artillerigatan Hornsgatan - Treriksgatan -2% -2% Friggagatan Odinsplatsen - Alströmergatan -3% -3% Gårda Vid E6/E20 mellan Tomtegatan och Tritongatan -6% -9% Haga Sprängkullsgatan -1% -1% Hjalmar Brantingsgatan Trädesgatan Godemansgatan (Norra) -2% -3% Hjalmar Brantingsgatan Trädesgatan - Godemansgatan -1% -2% (Södra) Linnegatan Plantagegatan - Järntorget -1% -3% Lundby hamngatan Pallasgatan - Madängsgatan 2% 2% Lundbyleden Pallasgatan - Kvillegatan -3% -6% Neptunusgatan Pallasgatan - Jägaregatan -1% 1% Riddaregatan Prästgatan - Storkgatan -7% -10% Södra Vägen Korsvägen - Berzeliigatan -6% -8% Tuvevägen Utängarna - Tuvekyrkväg 1% 1% Ånäsvägen Svangatan Kungälvsgatan 6% 9% 42

45 Utvärdering av partikeldämpande åtgärder i Göteborg Figur 21. Karta som visar på vilka vägar dambindningsmedel sprids i Göteborg. Under de senaste åren har partikeldämpande medel spridits på trafikerade vägar i Göteborg för att få ner partikelhalter under de månaderna partikelhalter brukar vara som högst. Följande slutsatser kunde dras av utvärderingen av resultaten för 2011 och 2012: Metoden med spridande av partikelbindande medel är effektiv för att sänka PM 10 -halterna. Halterna sänks betydligt under två dygn efter spridningen. Uppskattningsvis har nio överskridanden av dygnsnormen undvikits år 2012 Spridningens effekt på det tredje dygnet är osäkert, resultatet pekar mot att spridningen har betydande effekt det tredje dygnet om absoluthalterna är mycket höga som i Gårda, men ingen betydande effekt om absoluthalterna är lägre Prognosmodellen har förbättrats betydligt sedan 2011, men innehar fortfarande brister. Kriteriet Yttemperatur- daggpunkt är det enda kriterium i prognosmodellen som år 2012 har kända brister Prognosmodellen har hög träffsäkerhet (ca 85 %), både gällande att finna förhållanden som leder till överskridanden av PM 10 -normen, men också att undvika spridningar när det inte behövs Betydande andel av alla överskridanden sker på helgdagar, vilka inte omfattas av åtgärdsprogrammet 43

46 Vid ogynnsamma förhållanden räcker inte åtgärden för att hålla halterna under MKN (särskilt Gårda) Figur 22. PM 10 halter i Gårda och simulerade halter om spridning inte hade skett. Utvärdering av dubbdäcksförbudet på Friggagatan med avseende på NO 2 och PM 10 partiklar Studien genomfördes med syftet att utvärdera effekten av dubbdäcksförbud på Friggagatan på halter av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ). Slutsatser som drogs från årets mätning jämfört med tidigare mätningar på Friggagatan och Odinsgatan var följande: Det lokala bidraget av PM 10 på Friggagatan var genomgående lägre år 2012 jämfört med Jämfört med referensplatserna Haga och Gårda har det lokala bidraget av PM 10 på Friggagatan minskat avsevärt mer mellan åren 2008 och Miljökvalitetsnormer för halter av NO 2 och PM 10 på Friggagatan skulle med största sannolikhet klaras år Studier om det lokala bidraget som beror på vindriktning och den rådande relativa fuktigheten visade att det minskades med ca 50 procent och att rörelsen av luftmassan inne i Friggagatan var annorlunda år 2012 jämför med år Hur stor del av minskningen som berodde på dubbdäcksförbudet gick inte att fastställa exakt eftersom det fanns flera variabler som skiljde sig mellan de år som jämförs, såsom regnmängd och vindriktning samt ändrade gaturumsförhållanden efter ombyggnationen av gatan. Trafikflödet och sammansättningen har också ändrats. 44

47 Figur 23. Mätplatsen på Friggagatan. Uppskattningsvis bidrog dubbdäcksförbudet till minskningen under mätperioden med ca 13 procent av det lokala bidraget på PM 10 halter som 90 percentil perioddygnsmedelvärdet. Beräkningar på hela året visar dock större minskningar såsom att dubbdäcksandelen medför att PM 10 -halterna sänks med drygt 15 procent när det gäller årsmedelvärdet och 25 procent när det gäller halter av PM 10 som 90 percentil årsdygnsmedelvärdet och att det lokala bidraget till PM 10 halter som årsmedelvärdet minskas med 46 procent. Det finns flera andra faktorer som kan bidra till minskningen och som utgör en viss osäkerhet i vårar uppskattningar på effekten av dubbdäcksförbudet på Friggagatan. Regnmängden skiljer sig mellan åren. Vindarna skiljer sig också en del mellan de olika åren, vilket kan påverka det lokala bidraget. Ombyggnationen av Friggagatan har också sannolikt förändrat de lokala ventilationsförhållandena. Antalet fordon, inklusive andelen tunga fordon, skiljer sig också mellan de jämförda åren. Dammbindningsåtgärder har genomförts vid samtliga jämförda platser, men omfattningen har skiljt sig från år till år. Sist men inte minst skiljer sig andel dubbdäck mellan åren. 45

48 Ren stadsluft 2011 Ren stadsluft startade år Ett av målen med projektet är att varje år presentera en spridningsberäkning för kvävedioxidhalterna i Göteborg. Spridningsbilder görs för föregående år efter att man har fått in alla uppgifter om trafikflöden och utsläpp från verksamheter och emissionsdatabasen har uppdaterats. För 2011 års spridningsbilder utökades området för beräkningar av kvävedioxid till att omfatta även Mölndal och Partille kommun. Eftersom det finns tre olika miljökvalitetsnormer för kvävedioxid görs tre olika spridningsbilder som visar i vilka områden halterna riskerar att överskrida normerna (röd färg i spridningsbilderna). Figur 24 visar hur det ser ut för dygnsnormen, d.v.s. hur halterna är i förhållande till dygnsmedelvärdet på 60 µg/m 3 som får överskridas maximalt sju gånger under ett kalenderår. Figur 24. Ren stadsluft spridningsberäkning av kvävedioxid som dygnsmedelvärde över 60 µg/m3 under 8 dygn under 2011 för Göteborg, Mölndal och Partille. Under 2011 och 2012 har emissionsdatabasen uppdaterats med många nya och mer detaljerade uppgifter som innebär mer noggranna beräkningar och därmed säkrare resultat. Mycket arbete har lagts ner för att förfina uppgifter om vägtrafik eftersom det är den mest betydelsefulla källan inom regionen. Emissionsfaktorerna är utbytta till en europeisk emissionsmodell (HBEFA) som tillåter fler fordonsslag och vägtyper. 46

49 Internationella nyheter inom luftområdet WHO (Världshälsoorganisationen) Den 12 juni 2012 kom WHO ut med ett pressmeddelande om att avgaser från dieselfordon ska klassas som cancerframkallande och ökar risken för människor att drabbas av lungcancer och kan öka risken för cancer av urinblåsan 20. Utsläpp från förbränning av bensin klassas fortfarande som möjligen cancerframkallande. Man kan dock inte i nuläge dra slutsatsen att bensin är bättre än diesel för hälsan därför att det är svårare att få fram bevis för bensin (muntlig information från Per Gustavsson på Karolinska institutet). Trots att många förbättringar redan har gjorts med utsläpp från dieselfordon utmanar WHO regeringar och andra beslutsfattarna att fortsätta arbeta för ännu hårdare krav och WHO betonar vikten av att arbeta tillsammans med fordonstillverkare och bränsletillverkare för att klara dessa krav. UNECE (United Nations Economic Commission for Europe) UNECEs konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) har beslutat om ett nytt Göteborgsprotokoll i maj 2012 (det ursprungliga beslutades 1999). Protokollet ger utsläppsmål för minskning av utsläpp av luftföroreningar som orsakar försurning, övergödning och bildning av marknära ozon fram till år 2020 jämfört med 2005s nivåer. De luftföroreningar som omfattas av protokollet är svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, VOC (flyktiga organiska kolväten) och partiklar. Det nya protokollet har dock kritiserats för att inte vara tillräckligt ambitiös eftersom implementering av gällande lagstiftning förväntas ger större minskningar än de uppsatta målen i protokollet 21. EU Under 2012 inledde EU-kommissionen arbete med en översyn av EU: s tematiska strategi för luftförorening och övriga luftvårdspolicy som kommer att vara klar under Syftet är att ta fram mål för luftkvaliteten och att ta fram strategier för att kunna uppnå dessa mål till Under hela 2012 har en serie samråd ägts rum där representanter från företag, organisationer och städer (genom nätverket Eurocities) har haft möjlighet att lägga fram sina synpunkter. EU-medborgare ges också möjlighet att delta genom att svara on-line på ett frågeformulär. Expertråd inkluderar WHO där experter från Sverige inom området miljömedicin är representerade. I denna översyn diskuteras inte enbart luftkvaliteten utan även andra aspekter som är sammankopplade som exempelvis klimatfrågor. 20 WHO Press release no. 213, 12 june Acid News no. 4, December 2012, 47

50 Under 2012 kom EU också ut med sin senaste rapport om Luftkvaliteten i Europa, baserad på trender av utsläpp av luftföroreningar mellan åren Rapporten inleder med en kommentar om att luftkvaliteten inom Europa förkortar livslängden i genomsnitt med åtta månader generellt och att förkortningen av livslängden är mer än två år i de mest förorenade städerna. När det gäller påverkan på människors hälsa anser forskare att partiklar och ozon är de farligaste luftföroreningar. I EEAs rapport presenteras följande tabell som illustrerar (i ordning av farligaste först) andelen av den urbana befolkningen som exponeras för halter av luftföroreningar över dagens gränsvärden och riktvärden. I merparten av fallen är WHOs rekommendationer mycket hårdare är EUs nuvarande gränsvärden. Utsläppen av luftföroreningar har minskat de senaste åren enligt EEAs rapport. Utsläppen av NO x från transporter minskade med 27 procent mellan 2001 och Haltera av NO 2 i trafikerade områden har dock endast minskat med åtta procent. Huvudförklaringen till detta är att dieselfordon, som har ökat markant i antal de senaste åren, släpper ut mer NO 2 direkt till luften. Utsläpp av partiklar har också minskat under de senaste åren men trotts detta har andelen av den urbana befolkningen exponerad till halterna över EUs gränsvärden fortsatt vara hög (18-41 procent). Samma trend gäller också för ozon. USA Den 14 december 2012 beslutade USAs EPA (motsvarar Naturvårdsverket i Sverige) att sätta ett strängare gränsvärde för halter av fina partiklar, PM 2,5 till 12 µg/m 3 som årsmedelvärde 23. Det tidigare gränsvärdet sates 1997 och låg på 15 µg/m 3 (gränsvärdet inom EU ligger på 25 µg/m 3 ). Det tuffare gränsvärdet har beslutats för att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av fina partiklar. Staterna i USA har fram till 2020 att uppnå det nya gränsvärdet. 22 Air quality in Europe 2012 report. EEA report no 4/

51 Vädret 2012 Väderstatistik för år 2012 sammanfattas i tabell 19. Jämfört med 2011 var 2012 generellt lite kallare, i synnerhet i slutet på året. Nederbördsmängden var ungefär densamma som under 2011 men hösten var mer nederbördsrik 2012 jämfört med Liksom under 2011 har den dominerande vindriktningen under året varit sydväst. Generellt har väderförhållanden varit gynnsamma i år för luftkvaliteten. Figurer visar hur vädret har sett ut under året i Göteborg vid Skansen Lejonet. För temperatur, vindhastighet och solinstrålning (figurer 25-27) jämförs dygnsmedelvärden med normalår (linjen i mitten på dataområden) uträknad från data från Lejonet mellan De röda staplarna ovanför linjen visar de dagarna då nivån har varit högre än normalt medan blå visar lägre än normalt. En sammanfattning av vädret månad för månad finns i bilaga 6. Tabell 19: Väderstatistik för år Väderdata 2012 Årsmedel Maximivärden Minimivärden Dygn Timme Dygn Timme Temperatur C 8,3 21,8 27,4-12,5-15,0 Vindhastighet m/sek 3,0 8,6 11,7 0,6 0,3 Relativ fukt % 78,4 98,6 101,2 38,6 14,8 Nederbörd mm regnfria regnfria (ej medelvärde utan dygn timmar summa) Lufttryck hpa Radiation w/m VINDAR N NO O SO S SV V NV Lugnt Antal timmar % av tiden 6% 12% 8% 9% 15% 21% 15% 6% 8% Vindhastighet m/sek 2,6 2,3 2,6 2,8 3,2 3,4 4,0 3,0 49

52 25 Temperatur i Göteborg år 2012 jämfört med normaltemperatur 20 Dygnsmedeltemperatur, Celsius jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 25: Dygnsmedeltemperatur i Göteborg år 2012 jämfört med normalår ( ) Figur 26: Dygnsmedelvindhastigheter i Göteborg år 2012 jämfört med normalår ( ) 50

53 Figur 27: Dygnsmedelvärden av solinstrålning i Göteborg år 2012 jämfört med normalår ( ) 100 Relativ luftfuktighet i Göteborg %, relativ luftfuktighet jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 28: Dygnsmedelvärden av relativ luftfuktighet i Göteborg år

54 1050 Lufttryck i Göteborg Dygnsmedellufttryck, h/pa jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 29: Dygnsmedelvärden av lufttryck i Göteborg år Nederbörd i Göteborg Dygnsmedelnederbörd, mm/dygn jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 30: Dygnsnederbörd i Göteborg år

55 Vindriktning 2012 VNV V NV NNV 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% N NNO NO ONO O VSV OSO SV SO SSV S SSO Figur 31: Vindriktningar i Göteborg år

56 Samvariationer mellan meteorologiska parametrar Vindrosorna (figur 32) visar medelvärdet av de olika meteorologiska parametrar som mäts i Göteborg i relation till vindriktning. De olika väder parametrar är inte jämt fördelade mellan vindriktningar utan man kan se att nivåerna varierar något beroende på vindriktning. Vindhastighet och temperatur tenderar att vara högst från sydvärt och regnigaste väder kommer söderifrån. Vindhastighet 2012 Temperatur 2012 VNV V NV NNV N NNO NO ONO O VNV V NV NNV 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 N NNO NO ONO O VSV OSO VSV OSO SV SO SV SO SSV S SSO SSV S SSO Nederbörd 2012 VNV V NV NNV N NNO NO ONO O VSV OSO SV SO SSV S SSO Figur 32: Vindrosor för ett antal väderparametrar vid Lejonet 54

57 Vädrets påverkan på halterna av luftföroreningar Halterna av luftföroreningar i utomhusluften påverkas inte bara av mängden luftföroreningar som släpps ut, utan också av hur länge de stannar kvar i luftrummet och vart de transporteras. Luftföroreningar kommer främst från vägtrafiken och sjöfarten som är de största utsläppskällorna i Göteborg. Hur länge luftföroreningarna stannar kvar i luften beror främst på hur väderförhållanden är men också på hur mycket olika föroreningar reagerar med varandra. Samvariation mellan torrt väder och partikelhalter (februari 2012) I början på februari hade vi ganska höga halter av partiklar (PM 10 ) i Gårda. I Gårda är mätplatsen intill motorvägen där cirka fordon passerar dagligen. Det finns en bred vägyta och andelen tung trafik är relativt stor. Den breda vägytan ger en stor yta för ansamling av partiklar. Passage av ett stort antal fordon, i synnerhet tunga fordon, ökar uppvirvling av deponerade partiklar. Figur 33 visar att när vägbanan är torr (d.v.s. under en period utan nederbörd) kan halterna av partiklar blir höga. De högsta partikelhalterna inträffade på eftermiddagen den 6 februari. I figuren nedan visas sambandet mellan nederbörd och partikelhalter i Gårda som dygnsmedelvärden. Vad man ser är att halterna av partiklar är högst under dagar utan nederbörd. Regn, mm/dygn Dammbindning MKN, dygn 1/2 3/2 5/2 7/2 9/2 11/2 13/2 15/2 17/2 19/2 21/2 23/2 25/2 27/2 29/ PM10, µg/m 3 Regn PM10 Figur 33: Samvariation mellan halter av partiklar och nederbörd, feb 2012 (Den prickade ovalen markerar där man spred med dammbindningsmedel.) 55

58 Under februari började väghållarna (Trafikkontoret och Trafikverket) med sina årliga insatser för att minska partikelhalter genom dammbindning. Miljöförvaltningen gör dagliga prognoser för att bedöma om det finns risk för höga partikelhalter under nästkommande dag. För denna prognos används väderprognoser samt prognoser för vägbanans fuktighet. Visar prognosen att förhållanden kommer att gynna höga partikelhalter rekommenderar miljöförvaltningen att väghållarna sprider dammbindningsmedel (en lösning av magnesiumklorid) på vägbanan. Tyvärr missades några tillfällen då spridning skulle ha behövts (den 1-6 februari). Men de två följande dagar (natten mellan den 6-7 och 7-8 februari) spreds dammbindningsmedel (prickad ring). Spridningen av dammbindningsmedel ledde till en brant minskning av partikelhalter och effekten låg kvar i flera dagar efter spridningen. Relation mellan vindriktning och halter av luftföroreningar Det finns ett tydligt samband mellan halter av vissa luftföroreningar och vindriktning. De dominerande luftföroreningskällor vid Femman är vägtrafik från leden nordost om Femman och sjöfart i väst-sydväst. Det är tydligast med kvävedioxid och svaveldioxid att det är dessa källor som har stor betydelse för halterna (figur 34). För ozon ser man också till förhöjda halter i sydvästlig vindriktning som förmodligen har med långdistanstransport att göra. Kvävedioxid, 2012 Svaveldioxid, 2012 VNV V NV NNV 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 N NNO NO ONO O VNV V NV NNV 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 N NNO NO ONO O VSV OSO VSV OSO SV SO SV SO SSV S SSO SSV S SSO 56

59 Partiklar (PM 10 ), 2012 Fina partiklar (PM 2,5 ) i Haga, 2012 VNV NV NNV 20,0 15,0 10,0 5,0 N NNO NO ONO VNV NV NNV 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 N NNO NO ONO V 0,0 O V 0,0 O VSV OSO VSV OSO SV SSV S SSO SO SV SSV S SSO SO Ozon, 2012 VNV V NV NNV 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 N NNO NO ONO O VSV OSO SV SO SSV S SSO Figur 34: Vindrosor som visar samband mellan luftföroreningar på Femman (och Haga för PM 2,5 ) och vindriktning vid Lejonet 57

60 Nedfallsanalyser Analys av nederbörden (regn och snö) månadsvis har gjorts i Göteborg sedan sjuttiotalet. Regnvattnet analyseras på de parametrar som redovisas nedan. Haltvärdena räknas om till ett totalt årsnedfall per m 2, så den totala nederbördsmängden är betydelsefull för att bedöma variationen. Saknas något prov så måste den månadens värden interpoleras fram. Figur 35 visar variationen i mängd analyserat regnvatten under åren jämfört med antalet millimeter som har uppmätts. Data för uppmätt nederbörd finns endast sedan 2004 från Lejonet. Det är värt att notera att det är olika enheter på de två sätten att mäta nederbörd. Den analyserade nederbördsmängden redovisas i kg/m 2 (denna är uträknad från trattytan vid insamlingen och mängden nederbörd som samlats in under en månad) medan uppmätt nederbörd mäts i realtid i antal mm. De två skalorna är direkt jämförbara. Trendlinjen för mängden insamlat och analyserat regnvatten visar en svagt uppåtgående trend medan trendlinjen för uppmätt nederbörd visar en nedåtgående trend (figur 35). Figur 35. Nederbördsmängd genom åren (mängd analyserat vatten och mängd uppmätt) Det finns ibland stora skillnader under vissa år mellan de två typerna av mätningar. Under en väldigt regnig eller snörik månad kan det hända att behållaren blir överfull och att en del vatten missas. Under varma sommardagar kan avdunstning ske. Regnmätaren kan också visa fel under vissa förhållanden då den registrerar regn först efter att en viss mängd har fallit. Faller det lite regn kan det avdunsta utan att regn registreras. 58

61 Nederbördsmängden under 2012 har liksom år 2011 varit ganska normal. Årliga variationer i det totala nedfallet måste beaktas vid bedömningen av diagrammen nedan. Nedfallsanalyserna avspeglar i stort sett den positiva trend som luftföroreningshalterna har visat upp senare år och som framför allt inneburit ett ökande ph-värde och stora minskningar i nedfallet av bl.a. svavel (figurer 36-37). Figur 36. ph-värdet i nederbörden i Göteborg ph-värdet i nederbörden beror till stor det på utsläpp av svavel och kväveoxider på kontinenten eftersom det regnar mest i samband med sydliga vindar. Medel phvärdet har ökat från 4 till 5 under de senaste tre decennier, vilket är en mycket positiv utveckling. Resultatet för 2012 följer den generella uppåtgående trenden. I en studie av bland andra forskare från Göteborgs universitet som analyserade fina aerosolpartiklar som insamlades under en mätkampanj i Göteborg år konstaterade forskarna att merparten av svavel, vanadin och bly har sina ursprung utanför Göteborgsområdet. När dessa föreningar har sitt ursprung lokalt är det sjöfarten som är huvudkällan. Våtdeposition av sulfat har minskat radikalt sedan slutet på talet på grund av en stor minskning i utsläpp av svavelföroreningar till luft, både från industrier och från transportsektorn. De senaste 20 åren är trenden ganska stabil (figur 37). 24 J. Boman et al, Elemental content of PM2,5 aerosol particles collected in Göteborg during the Göte-2005 campaign in February Atmos. Chem. Phys., 9,

62 Figur 37. Nedfallsvärden av sulfat i Göteborg i g/m 2 och år. Figur 38. Nedfallsvärden av nitrat i Göteborg i g/m 2 och år. Koncentrationen nitrat visar en väldigt svagt uppåtgående trend (figur 38). Till skillnad från svavelföroreningar som har minskat mycket de senaste decennierna har utsläpp av kväveföreningar till luft inte alls minskat lika mycket. Trenden till ökad andelen dieselfordon i personbilsflottan bidrar till en ökning av kväveföreningar i luften. 60

63 Figur 39. Nedfallsvärden av ammonium i Göteborg i g/m 2 och år. Enligt IVL 25 minskade emissioner av ammonium med 13 procent mellan 1980 och Figur 39 visar generellt en svag neråtgående trend sedan mitten på 1980-talet. De senaste fyra åren har ammoniumnedfallet legat på en stabil nivå. Figur 40. Nedfallsvärden av klorid vid Femman i Göteborg i mg/m 2 och år. 25 Trends in air concentration and deposition at background monitoring sites in Sweden. Karin Kindbom et al, Rapportnummer B

64 Klorid är en baskatjon och är ett nödvändigt näringsämne för växter. Huvudkällorna till klorid i luft är havssalt och utsläpp från industrier och från förbränning. Halten klorid i nedfallet är neutral om man tittar från 1970-talet till idag. Tittar man dock på de senaste tio åren är trenden uppåtgående (figur 40). Figur 41. Nedfallsvärden av kadmium vid Femman i Göteborg i mg/m 2 och år. Enligt IVL (2001) är huvudkällan av kadmiumföroreningar i luften förbränning av fossila bränslen och förbränning av avfall. Kadmium nedfall fluktuerar men trenden är fortfarande neråtgående (figur 41). Figur 42. Nedfallsvärden av bly vid Femman i Göteborg i mg/m 2 och år. 62

65 Blyhalterna ligger på en mycket låg nivå numera sedan bly togs bort från bränsle (figur 42). Figur 43. Nedfallsvärden av koppar vid Femman i Göteborg i mg/m 2 och år. Mängden koppar i regnvattnet har analyserats av miljöförvaltningen endast under de senaste åtta åren. Det är lite för lite underlag att dra slutsatser om trender under en längre tid, men de senaste åren är trenden en svag ökning (figur 43). Koppar i luften kommer ofta från utsläpp från trafiken och som mestadels inte är avgasrelaterad. De kan vara t.ex. från slitage av bromsar. Halter av vanadin har sjunkit mycket de senaste åren (figur 44). Vanadin och svavel kommer huvudsakligen från samma källor. Huvudkällan är förbränning av råolja, mestadels från sjöfarten utanför hamnområdet. Vanadin (och svavel föreningar) kan också komma från långdistanstransport av förorenade luftmassor från Östeuropa. Figur 44. Nedfallsvärden av Vanadin vid Femman i Göteborg i mg/m 2 och år. 63

66 Mätstationer i Göteborgsområdet Fasta mätstationer för mätning av luftföroreningar 1. Station Femman Här har vår huvudstation legat sedan På plattformen på taket finns intagen till mätinstrumenten och den meteorologiska utrustningen. Här mäts vindriktning och hastighet, temperatur, fuktighet, lufttryck och solinstrålning. Här tas också månadsprov av nederbörd för analys. Här på bilden inifrån mätrummet syns i vänstra racket följande instrument: kolmonoxid; datalogger, ozon, svaveldioxid. I mitten: lufttryck, gasblandare för kalibrering av instrument; Till höger: grova partiklar (PM 10 ) och kväveoxider. 64

67 2. Hagastationen Stationen har funnits sedan år Det är en DOAS-stationen som är belägen på Sprängkullsgatan i utkanten av Haga. Tätt utefter fasaden mäts halterna av NO, NO 2 och bensen. Lampan i mitten på bilden skickar en ljusstråle till en mottagare ett par hundra meter bort. Dataloggern och ett instrument för mätning av kolmonoxid finns i ett rum i huset där mottagaren är upphängd. I alkoven (se bilden till höger) har TEOM-instrumenten för mätningar av grova och fina partiklar placerats. 65

68 3. Gårdastationen Stationen är inrymd i fundamentet till gångbron över E6 i Gårda. Den är en DOAS-station som ägs av Luftvårdsprogrammet. Analysatorn sitter inne i brofundamentet och lampan sitter på en husvägg 185 meter norrut. Mätsträckan löper således parallellt med vägen. Här mäts kväveoxider (NO och NO 2 ), SO 2, bensen och PM 10. Instrumentet för PM 10 står mellan de två betongsocklarna i en särskild väderskyddad låda. 4. Station Järntorget Järntorget är en DOASstation som tillhör Luftvårdsprogrammet. Den har varit i drift sedan Stationen lades ner i juni

69 5. Station Mölndal Mölndal är en DOASstation som tillhör Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen och har varit igång sedan Den har tidigare mätt längs två sträckor över E6:an men numera mäts det bara en sträcka över leden. Under 2009 monterades en ny andra sträcka. Denna sträcka löper mellan Folkets hus och korsningen mellan Tempelgatan och Göteborgsvägen. På sträckan mäts kvävedioxid. På taket till Folkets hus sitter mottagaren för DOAS-utrustningen. Lampan för den ena sträckan sitter på ett tak på andra sidan E6:an. Här syns DOASmottagaren på taket riktad mot lampan på andra sidan E6:an. Analysutrustningen står i ett vindsutrymme under mottagaren. 67

70 Mobila mätstationer för mätning av luftföroreningar 6. Mobil 1 Under hela 2012 har Mobil 1 stått i Vasaparken (se bilden). Syftet är att mäta luftkvaliteten i urban bakgrund. I vagnen finns utrustning som mäter kväveoxider (NO 2, NO och NO x ), partiklar (PM 10 ) och kolmonoxid (CO). Vagnen är också utrustad med meteorologisk utrustning för att mäta temperatur och vind. 7. Mobil 2 Mobil 2 har under 2012 stått i Kungsbacka (janapr) och Neptunusgatan vid Lundbyleden (jundec 2012). Platsen har valts i syfte att bidra till utvärderingen av förändringen i luftkvaliteten på en högtrafikerad plats som kommer att utsättas för högre trafikflöde efter införandet av trängselskatten. I vagnen finns utrustning som mäter kväveoxider (NO 2, NO och NO x ) och partiklar (PM 10 ). Vagnen är också utrustad med meteorologisk utrustning för att mäta temperatur och vind. 68

71 8. Mobil 3 (kontainern) Mobil 3 är en mobil mätkontainer som flyttas på lastbil. Under 2012 har den stått på Lilla Amundön (se bild). Syftet med mätningen är att visa de regionala bakgrundshalterna av luftföroreningar. Mätvagnen är försedd med utrustning för att mäta partiklar (PM 10 ), svaveldioxid, ozon och kvävedioxid samt vind och temperatur. Kvävedioxid, ozon och svaveldioxid mäts med DOAS-utrustning. 69

72 Meteorologiska mätstationer 9. Lejonet Lejonet är miljöförvaltningens huvudstation för meteorologiska mätningar och den som är mest centralt belägen (förutom Femman, där det också finns mycket meteorologisk utrustning). På tornet (till höger) finns givare för temperatur på höjderna 2 och 8 meter. Däremellan mäts också difftemperaturen. På masten finns instrument för mätning av vindhastighet och riktning, vertikalvind, globalradiation (solinstrålning) och vid sidan står nederbördsmätaren. I bakgrunden syns den gamla skansen "Lejonet". 10. Järnbrott Järntbrottstornet tillhör Telia och används för radio- och mobiltelefoni. Miljöförvaltningen har fått tillstånd att bestycka tornet på olika höjder med mätutrustning för olika väderparametrar. På tornet mäts temperatur på höjderna 3, 73, 85 och 105 meter. På höjderna 16, 56 och 105 meter mäts vindhastighet, vindriktning och på 105 meter dessutom vertikalvind. Temperaturskillnaden mäts mellan 3 och 14 meter och mellan 14 och 56 meter. Dessutom mäts solinstrålning i markhöjd. 70

73 11. Risholmen Tornet står ute på Risholmen i Göteborgs hamninlopp. På den 35 meter höga tornet finns instrument för mätning av vindriktning, vindhastighet, temperatur och solinstrålning. 71