Årsrapport Luftkvalitén i göteborgsområdet Miljöförvaltningen R 2011:10. ISBN nr:

Transkript

1 ISBN nr: R 211:1 Foto: Klas Eriksson Årsrapport Luftkvalitén i göteborgsområdet 21 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord I denna årsrapport redovisas resultaten av luftkvalitetsmätningar i Göteborgsområdet år 21. I rapporten presenteras också meteorologiska mätningar som är en viktig del i förklaringen av variationen i halterna av luftföroreningar. Dessutom finns en sammanställning av de nedfallsmätningar som miljöförvaltningen gör baserad på insamlad nederbörd från Femmans tak varje månad. Miljöförvaltningen har mätt luftkvalitén i Göteborg sedan mitten på 197-talet. Den första mätstationen mätte luftföroreningar i taknivå. Numera finns mätstationer som mäter luftföroreningar i Göteborgsområdet både i taknivå och i gatunivå. Mätningar i taknivå ger en bra bild av bakgrundshalter och långtidstrender. Men det är också viktigt att ha kännedom om situationen på gatunivå, där vi vistas. Miljöförvaltningen har två egna fasta stationer, en i taknivå på Femman och den andra i gatunivå på Sprängkullsgatan (Haga). Dessutom har miljöförvaltningen tre mobila mätstationer. Utöver detta finns mätstationer som ägs av Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Luftvårdsprogrammets mätstationer innefattar två takstationer, i Mölndal och på Järntorget, samt två gatustationer, i Mölndal och vid motorvägen i Gårda. Dessa stationer drivs i miljöförvaltningens regi. Resultat från mätningar av fina partiklar (PM 2.5 ) som har utförts av Trafikverket vid Femman och i Gårda redovisas också i denna rapport. I denna rapport jämförs resultaten av mätningarna från de fasta stationerna år 21 med miljökvalitetsnormer och det nationella miljömålet Frisk Luft och de lokala delmål som har antagits av Göteborgs kommunfullmäktige. I rapporten presenteras trender för varje mätstation över ett antal år. Vädrets betydelse för halter av luftföroreningar analyseras. Resultaten av mätningar i Göteborg jämförs med resultaten från andra stora städer i Sverige och Europa år 21. Olika projekt som har utförts under året presenteras också i rapporten. Via miljöförvaltningens webbportal ( kan man få information från samtliga mätstationer, uppdatering sker varje timma. Där finns också mätdata från de meteorologiska stationerna som ingår i miljöförvaltningens och Luftvårdsprogrammets övervakningssystem. Månadsrapporter finns tillgängliga på webben och också andra rapporter om luftkvalitén som har skrivits de senaste åren. Årsrapporten är sammanställd av Maria Holmes, avdelningen för stadsmiljö. 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Lagstiftning och miljömål...7 Luftövervakning i Göteborgsområdet...8 Informationen till allmänheten om luften i Göteborg...9 Karta över mätplatser i Göteborg Luftföroreningar Kvävedioxid (NO 2 )...12 Kväveoxider (NO X )...16 Partiklar (PM 1 och PM 2,5 )...19 Ozon (O 3 )...22 Bensen (C 6 H 6 )...25 Svaveldioxid (SO 2 )...26 Sot...28 Trafikens påverkan på halterna av luftföroreningar... 3 Jämförelse med andra städer år Göteborg jämfört med Stockholm och Malmö...31 Göteborg jämfört med London...32 Väder Samvariationer mellan meteorologiska parametrar...38 Samvariationer mellan vindriktning och övriga meteorologiska parametrar...38 Samvariation mellan vindhastighet och förekomsten av inversioner...39 Vädrets påverkan på halterna av luftföroreningar... 4 Övriga händelser som har påverkat luftkvalitén under Den kallaste vinter på decennier...44 Vulkanutbrottet på Island...44 Ombyggnation av Haga och Femman...44 Projekt som har utförts under år Ren Stadsluft...46 Spridning av dammbindande medel...47 Luftkvalitetsmätning vid Skårsskolan...49 Nedfallsanalyser Beskrivning av mätstationerna Fasta mätstationer för mätning av luftföroreningar...54 Mobila mätstationer för mätning av luftföroreningar...59 Meteorologiska mätstationer

5 Bilaga 1: Miljökvalitetsnormer (MKN) för god luftkvalitet Bilaga 2: Miljömål Bilaga 3: Halter av luftföroreningar de senaste fem åren Bilaga 4: Diagram på dygnsmedelvärden av luftföroreningar på Femman år Bilaga 5: Sammanfattning av mätdata för luftföroreningar i Göteborsområdet,

6 Sammanfattning Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka hälsobesvär samt ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Vissa luftföroreningar kan också vara cancerframkallande. Luftföroreningarnas negativa påverkan på naturen tar sin form i försurning, skador på växter samt övergödning. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvalitén och se till att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Göteborg har störst problem att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid. Miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid började gälla år 26. Det finns normer för år, dygn och timma. MKN anses har överskridits så fort en av normerna överskrids. År 21 var ett extremt väderår vilket påverkade halterna av kvävedioxid. Dygnsnormen för kvävedioxid, som är det värde som är svårast att klara, överskreds vid samtliga fasta mätstationer i Göteborgsområdet. Årsmedelvärdet är det värde som är lättast att klara. Halten av kvävedioxid som årsmedelvärde klarades på alla takstationer, men medelvärdet på Femman var det högsta som uppmätts sedan miljökvalitetsnormer för kvävedioxid började gälla. På Sprängkullsgatan i Haga överskreds normen för årsmedelvärdet. Senaste detta inträffade var år 26. Antalet överskridanden av tim- och dygnsnormen var rekordstort i Haga. Den kalla vintern i början och slutet på året orsakade många inversioner som resulterade i ovanligt många timmar med väldigt höga halter av kvävedioxid. De senaste åren har halterna vid takstationerna sett ut att gå i rätt riktning med en svag minskning av medelhalterna. På grund av vädret har denna trend nu brutits. I beskrivningen av timnormen finns det krav på att utöver gränsvärdet på 9 µg/m 3 får 2 µg/m 3 inte överskridas mer än 18 gånger per år. Det brukar vara ovanligt med överskridanden av denna gräns i Göteborg. Men i år har denna gräns överskridits i Gårda för första gången. Gårdastation är placerad i ett mycket utsatt läge några få meter från den mest trafikerade delen av E6:an i Göteborg. Stationen ger ingen representativ bild på exponering av luftföroreningar där människor vistas. Miljökvalitetsnormerna för PM 1 började gälla år 25. Årsmedelvärdet för PM 1 har inte överskridits under 21 i Göteborg och trenden med minskade halter de senaste åren fortsätter. Miljökvalitetsnormen för dygn klarades under 21 vid alla stationer, till och med vid Gårda. Det extrema väderåret var gynnsamt ur partikelsynpunkt då mycket snöfall under vintermånaderna sköljde partiklarna ur luften och kvarliggande snö och konstant fuktig vägbana hindrade uppvirvling av partiklar. En annan del av förklaringen till lägre partikelhalter kan vara den spridning av dammbindningsmedel som skett på vissa gator under vinter och förvår. Miljöförvaltningen har under de senaste åren gjort prognoser baserad på väderparametrar för att se om partikelhalterna kan komma att 4

7 överskrida normen. Visar prognosmallen att halterna kan komma att överskridas rekommenderas spridning av dammbindande medel. Mer om detta presenteras i rapporten. Trenden för de senaste åren förefaller att vara svagt ökande för ozon på Järntorget och i Mölndal, medan halterna på Femman visar en svag nedåtgående trend. Under 21 förekom inga episoder med höga halter ozon över 18 µg/m 3. Under 21 förekom några få dygn med 8-timmarsvärden över 12 µg/m 3. Anledningen till de relativt låga halterna är en relativt solfattig sommar. Halterna av svaveldioxid och sot fortsätter att minska. Från att ha varit det dominerande luftföroreningsproblemet på 6 och 7-talet har halterna av svaveldioxid och sot minskat till knappt mätbara värden. Tabellen nedan visar vilka parametrar som överskridits under 21 och på vilka stationer. Överskridanden av MKN 21 NO 2 år/dygn/timme (9)/timme (2) Femman Mölndal Järntorget Haga Gårda nej/ja/nej/nej nej/ja/ja/nej nej/ja/ja/nej ja/ja/ja/nej ja/ja/ja/ja PM 1 år/dygn nej/nej - - nej/nej nej/nej I denna rapport har en jämförelse för halter av kvävedioxid och partiklar även gjorts med Stockholm och Malmö samt med London. Inga av de tre största städerna i Sverige har klarat miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Vid de mätplatser som finns i takhöjd (som representerar urban bakgrund) har luften varit sämre i Göteborg än Stockholm och Malmö. I gatunivå har Göteborg haft ett något lägre medelvärde och färre antal överskridanden av MKN för timme och dygn än i Stockholm. Göteborg har dock haft ett antal timmar med halter över timnormen på 2 µg/m 3 i gatunivå. Sådana höga halter har inte förkommit alls i Stockholm eller Malmö. När det gäller partiklar har Göteborg ungefär samma bakgrundshalter som Stockholm och Malmö. I gatunivå är partikelhalterna lägst i Malmö och högst i Stockholm, men alla klarar miljökvalitetsnormen för år. Generellt förekommer de lägsta halterna i gatunivå i Malmö. Dygnsnormen har endast överskridits på Hornsgatan i Stockholm, trots dubbdäcksförbud. I jämförelse med Göteborg har London betydligt högre halter av kvävedioxid, både i tak och i gatunivå. Även partikelhalterna är högre i London, men skillnaden här är inte så stor som den är med kvävedioxid. 5

8 Förutom miljökvalitetsnormer finns det ett nationellt miljömål för Frisk luft som har brutits ner till lokala delmål. Lokalt i Göteborg är målet att årsmedelvärdet för kvävedioxid ska underskrida 2 µg/m 3 vid 95 % av alla förskolor och skolor samt vid bostaden hos 95 % av göteborgarna senast år 22. Detta mål kan inte utvärderas i denna rapport, men målet följs upp i den årliga miljörapporten som för 21 kommer under mitten av 211. Halterna av kvävedioxid i tak- och gatunivå tyder dock på att detta mål är svårt att nå. När det gäller det lokala delmålet för Frisk luft för partiklar, anses det vara möjligt att nå med fortsatta åtgärder och trenden är positiv. Dygnsvärdena av PM 1 i gatunivå för det lokala miljömålet klarades under både 29 och 21 på Sprängkullsgatan i Haga. De senaste åren har de genomsnittliga partikelhalterna sjunkit i Göteborg, vilket delvis kan förklaras av partikeldämpande åtgärder och en sjunkande andel dubbade vinterdäck. Årsmedelvärdet för det lokala miljömål för PM 2,5 som gäller för taknivå har också klarats under alla år mätningen har pågått på Femman. 6

9 Inledning Lagstiftning och miljömål Övervakning av luftkvalitén regleras i lagstiftning. Den 1 januari 1999 infördes miljökvalitetsnormer (MKN) i Sverige för svaveldioxid, kvävedioxid och bly. Sverige hade tidigare gränsvärden för svaveldioxid, sot och kvävedioxid. Miljökvalitetsnormerna gäller i gatunivå och ersätter tidigare gällande gränsvärden och riktvärden. Normerna för kvävedioxid (NO 2 ) gäller från och med år 26. Under 21 infördes miljökvalitetsnormer för partiklar (PM 1 ) som gäller från och med 25. Miljökvalitetsnormer finns också för kolmonoxid, från och med år 25, och för bensen från år 21. Gällande miljökvalitetsnormer framgår av bilaga 1 i slutet av rapporten. Lagstiftningen för övervakning av luftkvalitén har uppdaterats under 21 som ett resultat av införandet av Europarådets och EU-parlamentets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa. Den nya Luftkvalitetsförordningen (21:477) ersätter den tidigare gällande Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (21:527). Den nya förordningen innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2,5 ), och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel) som träder i kraft år 213. Normer för de tidigare reglerade luftföroreningarna är i princip desamma med undantag för partiklar där nivåerna för de nedre och övre utvärderingströsklarna har ändrats en aning. Naturvårdsverket har också reviderat föreskrifterna som ge riktlinjer om hur miljökvalitetsnormerna ska kontrolleras. De nya föreskrifterna heter Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (21:8) som ersätter de tidigare Naturvårdsverkets föreskrifter (27:7) om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft samt Naturvårdsverkets allmänna råd (26:5) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. En uppdaterad version av handboken "Luftguiden" som ger vägledning om hur övervakning av luftkvalitén ska genomföras färdigställdes i början av 211. Förutom miljökvalitetsnormer finns det nationella miljömålet Frisk luft som har brutits ner till lokal nivå som har antagits av Göteborgs kommunfullmäktige den 7 maj 29. I det lokala miljömålet är målet att Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär. I miljörapporten 29, som följer upp alla antagna miljömål, konstaterades att målet kommer att bli mycket svårt att nå och det finns ingen tydlig trend. Utsläppen av luftföroreningar är fortfarande stora då Göteborg är en trafikintensiv stad samtidigt som vi har en stor hamn och relativt mycket industriverksamhet. Trots att utsläppen minskar överskrider halterna av kvävedioxid miljökvalitetsnormen på många platser i centrala Göteborg. Det 7

10 innebär i praktiken att många människor utsätts för luftföroreningsnivåer som påverkar hälsan negativt. Det lokala delmålet för kvävedioxid i Göteborg anger att årsmedelvärdet för kvävedioxid (NO 2 ) ska underskrida 2 mikrogram/m 3 vid 95 procent av alla förskolor och skolor i Göteborg samt vid bostaden hos 95 procent av göteborgarna senast år 22. I Miljörapporten 29 konstaterades det att delmålet är mycket svårt att nå och trenden är neutral. Beräkningar för år 28 visar att 66 procent av bostäderna och 68 procent av skolor och förskolor klarar målet. Det är framförallt i centrala Göteborg och längs trafikleder som delmålet är svårt att nå. Trots att enskilda fordon får allt lägre utsläpp av kväveoxider, så har inte en tydlig minskning av kvävedioxidhalter märkts. Situationen kan bland annat förklaras med ökande trafikmängder. Den ökande andelen dieselfordon de senaste tio åren har också medverkat till att mängden kväveoxider i avgaser har ökat. De lokala delmålen för partiklar anger att dygnsmedelvärdet för partiklar (PM 1 ) ska underskrida 35 mikrogram/m 3 år 213. Värdet får överskridas högst 37 dygn per år i marknivå. Årsmedelvärde för partiklar (PM 2,5 ) ska underskrida 12 mikrogram/m 3 år 213. Värdet avser halten i taknivå. Mer om miljömålet finns i bilaga 2 och i avsnittet om partiklar. Luftövervakning i Göteborgsområdet Mätningar sker kontinuerligt i Göteborgsområdet på Femmanhuset, i Haga, Gårda, Järntorget och i Mölndal. Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen äger mätstationerna i Gårda, på Järntorget och i Mölndal. Stationerna på Femman och i Haga ägs av miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen har dessutom tre flyttbara mätstationer som under 21 har varit placerade vid Botaniska trädgården, Södra vägen, Marklandsgatan, Skälltorpsskolan, Skårsskolan, i Mölnlycke och i Varberg. På kartan på sidan 11 kan man se var stationerna har varit placerade under mätperioden. Vid samtliga mätstationer mäts kvävedioxid. I övrigt mäts partiklar (PM 1 och PM 2,5 ), kvävemonoxid, ozon, svaveldioxid, kolmonoxid och bensen, men inte på alla stationer. I Göteborg är det främst halterna av kvävedioxid, partiklar (PM 1 ) och ozon som periodvis innebär problem då halterna ibland överstiger de gränsvärden (MKN) som finns. Halterna av kolmonoxid, svaveldioxid och bensen, som också regleras av MKN, brukar inte vara ett problem i Göteborgsområdet. Vid Järntorget och i Mölndal används DOAS-teknik (där man mäter luftföroreningar optiskt och tar medelvärdet över en sträcka) för att mäta luftföroreningar över fler än en sträcka. Vid Järntorget finns det fyra sträckor i bruk: sträcka 1 går österut rakt över centrala staden till Heden; sträcka 3 går snett söderut till Fjärde Långgatan i Linnéstaden; sträcka 5 går norrut till Länsstyrelsen och sträcka 6 går västerut över Götatunnelns mynning till Stena 8

11 Lines Danmarksterminal. I Mölndal går sträcka 1 i taknivå över E6:a och sträcka 2 går utefter Göteborgsvägen i marknivå. DOAS-teknik används också i Gårda, Haga och Mobil 3. På Femman och i de mobila vagnarna 1 och 2 används kemiluminescens för att mäter kvävedioxid i luften som tas in vid en punkt istället för över en sträcka. Förutom luftkvalitén mäts även meteorologiska parametrar eftersom meteorologin i hög grad påverkar hur luftkvalitén varierar. Alla stationer för mätning av luftkvalitén är utrustade med temperatur- och vindmätare. Vissa stationer mäter även ytterligare parametrar. På Femman mäts, förutom vind och temperatur, även lufttryck, luftfuktighet, solinstrålning och nederbörd. I Göteborgsområdet finns också fyra stationer som enbart mäter meteorologiska parametrar (under 21 avvecklades en femte station vid Åby som ägdes av Luftvårdsprogrammet). Stationerna är placerade i och i utkanten av stadsområdet för att ge en komplett bild av vilken variation som kan förekomma inom Göteborgsområdet. Den mest kompletta meteorologiska stationen är vid Skansen Lejonet. Där mäts vindhastighet och vindriktning, temperatur på flera höjder, luftfuktighet, solinstrålning och nederbörd. Se kartan på sidan 11 för placering av meterologiska stationer. I slutet på denna rapport finns en beskrivning av alla mätstationer som drivs i miljöförvaltningens regi i Göteborgsområdet (inklusive meteorologiska stationer). Förutom mätningar av luftkvalitén gör miljöförvaltningen beräkningar av luftföroreningshalter. I beräkningsprogrammet finns uppgifter om utsläpp i hela Göteborgsregionen som är organiserade i en emissionsdatabas (EDB). I EDB:n lagras uppgifter om utsläpp från punkt-, yt-, grid-, fartygs- och linjekällor. Systemet består av en datalagringsdel och en beräkningsdel. Till alla utsläpp finns uppgifter om koordinater, kommun, region, län och beskrivning av källorna i tid och rum, branscher mm. Denna del kan användas för spridningsberäkningar. Mätdata från mätstationerna finns lagrade i en separat modul i beräkningsprogrammet. Uppmätta halter av luftföroreningar används i validering av beräkningar och aktuell väder används för att ta fram ett statistiskt år som används i beräkningarna. I projektet Ren stadsluft har halterna av kvävedioxid beräknats under flera år för hela Göteborgs kommun. Projektet presenteras senare i denna rapport. Informationen till allmänheten om luften i Göteborg På Göteborgs Stads webbportal finns en sida som är ägnad åt luften. Denna heter På denna sida visas luftmätningar timme för timme sida vid sida med väderparametrar eftersom väder är av väldigt stor betydelse för hur luftkvalitén ser ut. Det finns också ett index som på ett överskådligt sätt visar luftkvalitén i relation till de miljökvalitetsnormer som 9

12 finns. Länkad till denna sida finns mer information om luftföroreningar och alla luftrelaterade rapporter som har skrivits de senaste åren finns tillgängliga. Varje månad skrivs en månadsrapport som ger en bild av luftkvalitén under föregående månad. Årsrapporter finns också tillgängliga. Allmänheten och andra som vill ställa frågor om luften i Göteborg är välkomna att ring vår jourtelefon som kopplas till den personen som är Herr Luft under innevarande vecka. Den som är Herr Luft läser också in telefonmeddelanden tre gånger om dagen (kl 7, 12, och 16) på vardagar där indexvärdet för den aktuella timmen redovisas samt en prognos för resterande delen av förmiddagen eller eftermiddagen. Är halterna höga uppdateras telefonsvararen oftare. Under perioden 15 oktober 15 maj, då det finns ökad risk för höga halter av luftföroreningar läses även in en rapport med prognos på söndag eftermiddag. 1

13 Karta över mätplatser i Göteborg Mätstationer, Luftföroreningar Femman, Nordstaden - takstation, höjd 27 m. (Mätning av CO, O 3, N, N 2, S 2, bensen, PM 2,5 och PM 1 ) Haga, Sprängkullsgatan, DOAS Gatustation, höjd 4 m. (N, N 2, S 2, CO, bensen, PM 2,5 och PM 1 ). Gårda, Tritongatan, DOAS gatustation, höjd 4 m. (N, N 2, S 2, bensen, PM 2,5, PM 1 ). Järntorget, DOAS - takstation, höjd 25 m (N 2, S 2, O 3 ) Mölndal, DOAS tak och gatustation (N 2, S 2, O 3 ) Mobil 1 uppställd år 21 på Södra vägen, i Varberg, vid Skälltorpsskolan och på Gamlestadstorget. Marknivå, 3 m. (N, N 2, CO och PM 1 ). Mobil 2 uppställd år 21 i Mölnlycke, vid Skårsskolan och på Marklandsgatan. Marknivå 3 m. (N, N 2, och PM 1 ). Mobil 3 uppställd år 21 vid Botaniska trädgården och på Odinsgatan. DOAS - marknivå, 3 m. (N, N 2, S 2, och PM 1 ) Meteorologiska stationer Lejonet (1 m. temp, vind, radiation, nederbörd.) Järnbrott (3, 16, 56, 15 m. temp, vind, radiation) Åby (1 m. temp, vind). Borttagen hösten Tagene (1 m. temp, vind) 13 Risholmen (2 m, temp, vind, radiation) 11

14 Luftföroreningar 21 Kvävedioxid (NO 2 ) Kväveoxider (NOx) består av kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ). De bildas vid förbränning. I Göteborg är den huvudsakliga källan trafiken, d.v.s. vägtrafik och sjöfart. I luften sker ständiga reaktioner mellan NO och NO 2. I solljus omvandlas NO 2 till NO. Finns ozon i luften reagerar NO med ozon och NO 2 bildas. All NO kommer förr eller senare att oxideras till NO 2. Kvävedioxid kan påverka hälsan negativt. Kvävedioxid kan orsaka inflammation och försämra lungfunktionen. Det kan öka mottaglighet för infektioner. Känsligheten varierar från person till person. Är man astmatiker eller allergiker kan känsligheten vara högre. Barn är generellt sett känsligare än vuxna. Kvävedioxidhalter 21 och trender I tabell 1 jämförs kvävedioxidhalter vid alla fasta stationer i Göteborgsområdet. Jämför man takstationerna med gatustationer ser man att halterna är lägre i taknivå än i gatunivå. Detta är på grund av att gatustationerna är närmare huvudkällan, d.v.s. trafiken, medan takstationer visar urbana bakgrundshalter. Året började och slutade med en ovanligt kall vinter vilket ledde till att antalet överskridanden av miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid (NO 2 ) var ovanligt högt. Kvävedioxid MKN 21 Takstationer Gatustationer NO 2 µg/m 3 Femman Järntorget Mölndal Gårda Haga Mölndal Medelvärde 4 27,8 27,7 21,1 59,4 4,4 25,3 Max-timme 167,6 23,5 259,6 336,5 251,4 37,2 98 %-il tim 9 79,9 95,2 9,5 175,6 116,6 14,4 Antal timmar > Antal timmar > Max-dygn 86,3 15,5 95,6 165,7 115,7 118,6 98 %-il dygn 6 63,9 73,3 65,2 135,6 95,1 84,4 Antal dygn > Max-månad 49,5 43,4 53,1 94,3 62,6 53,1 Procent mättimmar 99,6 93,2 97,3 98,6 99,7 97,5 Tabell 1. Halter av kvävedioxid år 21 vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. Röda siffror innebär överskridanden av MKN. 12

15 Under 21 har årsmedelvärdet överskridits vid gaturumsstationerna i Gårda och i Haga. Överskridandet i Haga var det första sedan 26 då normen infördes (se figur 1 och bilaga 3). I taknivå har årsnormen klarats med god marginal. En jämförelse av årsmedelvärden för kvävedioxid över alla mätår visar på relativt små förändringar de senaste 1-2 åren. Halterna i taknivå är generellt lägre och visar en svag nedåtgående trend. Halterna i gatunivå är högre och här är trenden mer oviss. I Gårda, som är den mest utsatta mätstationen, ser dock halterna ut att öka. 7 Kvävedioxidhalter i Göteborg 6 NO 2 µg/m MKN årsmedelvärde Femman Järntorget Mölndal Gårda Haga Årsmedelvärden av NO2 Figur 1. Årsmedelvärden av kvävedioxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. 13

16 Antalet överskridanden av timnormen (på 9 µg/m 3 )var rekordstort, i synnerhet på Sprängkullsgatan (Haga) och i Gårda vid E6:an. Normen överskreds vid alla stationer med undantag av takstationen på Femman (figur 2). 18 Kvävedioxid i Göteborgsområdet 21. Antal timvärden över 9 µg/m 3 Antal timmar med NO 2 halter över 9 µg/m Femman Mölndal sträcka 1 Mölndal sträcka 2 Haga Miljökvalitetsnorm. Max 175 timmar per år Järntorget sträcka 1 Järntorget sträcka 3 Järntorget sträcka 5 Järntorget sträcka 6 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 2. Antal timmar över MKN-värdet på 9 µg/m3 för NO2 under år 21 vid alla fasta stationer. Gårda Timnormen på 2 µg/m 3 har överskridits vid Gårda (figur 3). Antalet överskridanden i marknivå i Haga var fler än tidigare (se bilaga 3). Antal timmar med NO 2 halter över 2 µg/m Kvävedioxid i Göteborgsområdet 21. Antal timmvärden över 2 µg/m 3 EU norm. Max 18 timmar per år Femman Mölndal sträcka 1 Mölndal sträcka 2 Haga Järntorget sträcka 1 Järntorget sträcka 3 Järntorget sträcka 5 Järntorget sträcka 6 Gårda januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 3. Antal timmar över MKN-timvärdet för kvävedioxid på 2 µg/m 3. 14

17 År 21 överskreds MKN för dygn vid alla stationer. På Femman överskreds normen under årets sista månad medan i Gårda var antalet tillåtna överskridande redan passerat under årets första månad (figur 4). 18 Kvävedioxid i Göteborgsområdet 21. Antal dygnsvärden över MKN Antal dygn med NO 2 halter över 6 µg/m Miljökvalitetsnorm. Max 7 dagar per år. Femman Mölndal sträcka 1 Mölndal sträcka 2 Haga Järntorget sträcka 1 Järntorget sträcka 3 Järntorget sträcka 5 Järntorget sträcka 6 Gårda januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 4. Antal dygn över MKN-värdet för kvävedioxid. Figurer 5 och 6 visar under vilka månader halterna har varit som högst. December, som var den kallaste december på mer än hundra år, orsakade höga kvävedioxidhalter. Januari mars var också ovanligt kallt. 6 NO 2 i taknivå i Göteborsområdet, 21 5 månadsmedelvärde, µg/m Femman Mölndal Järntorget jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 5. Medelvärden för kvävedioxid i taknivå

18 12 NO 2 i gatunivå i Göteborsområdet, 21 månadsmedelvärde, µg/m Gårda Haga Mölndal jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 6. Medelvärden för kvävedioxid i gatunivå 21. Förutom miljökvalitetsnormer finns det ett nationellt miljömål för Frisk luft som har brutits ner till lokala delmål. Lokalt i Göteborg är målet att årsmedelvärdet för kvävedioxid ska underskrida 2 µg/m 3 vid 95 % av alla förskolor och skolor samt vid bostaden hos 95 % av göteborgarna senast år 22. Detta mål kan inte utvärderas i denna rapport, men målet följas upp i den årliga miljörapporten som kommer under mitten av 211. Halterna av kvävedioxid i tak- och gatunivå tyder dock på att detta mål är svårt att nå. Kväveoxider (NO X ) Kväveoxider är summan av kväveoxid och kvävedioxid. All kväveoxid ombildas så småningom till kvävedioxid genom oxidation t.ex. av ozon. Många väljer därför att ange halterna av kväveoxid (NO X ) som om all kväveoxid (NO) var kvävedioxid (NO 2 ) vid omräkning från ppb till μg/m3. Eftersom molekylvikterna skiljer sig åt så mycket som 53 % så blir dessa värden betydligt högre. Alla värden av NO X i Miljöförvaltningens årsrapporter och månadsrapporter är dock beräknade som summan av NO och NO 2. Det finns en miljökvalitetsnorm för kväveoxider som ligger på 3 µg/m 3 som årsmedelvärde. Detta gäller dock endast för landsbygden mer än 2 kilometer från storstad. 16

19 Kväveoxider 21 NO x µg/m 3 Femman Haga Gårda Medelvärde 44,2 68,3 122,1 Max-timme %-il tim Max-dygn %-il dygn Max-månad Procent mättimmar 99,6 92,1 99,2 Tabell 2. Halter av kväveoxider år 21 vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. Trenddiagrammet för kväveoxider (figur 7) visar generellt att halterna har minskat något sedan mitten på 198-talet (se trendlinjen för Femman), men att de har stabiliserats under de senaste åren. På Femman och i Gårda har dock årsmedelvärdet för kväveoxider under 21 varit det högsta på flera år, medan halterna i Haga inte har varit så höga jämfört med närliggande år. 18 Kväveoxidhalter i Göteborg NOx µg/m Femman Gårda Järntorget Haga Årsmedelvärden av NOx Figur 7. Årsmedelvärden av kväveoxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. 17

20 Tittar man på fördelningen av kväveoxider under året (figur 8) ser man att halterna har varit högst under vintermånaderna. 25 NO X i Göteborsområdet, 21 månadsmedelvärde, µg/m Femman Gårda Haga jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 8. Månadsmedelvärden av kväveoxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. 18

21 Partiklar (PM 1 och PM 2,5 ) Luften är förorenad av partiklar i olika storlekar och med olika egenskaper. Beteckningar PM 1 och PM 2,5 beskriver storleksintervallen för inandningsbara partiklar där PM 1 (som ibland kallas grova partiklar) är partiklar som har en storlek mindre än 1 µm i diameter. PM 2,5, (fina partiklar) har en storlek mindre än 2,5 µm i diameter. Partiklar kan ha antropogent eller naturligt ursprung. Exempel på antropogena källor är utsläpp från förbränningsmotorer, förbränning av ved, och slitage av asfalt och bildelar. Dubbdäck ökar slitage av asfalten markant och är en stor källa av grova partiklar under torra barmarksförhållanden. Naturliga partikelkällor inkluderar jord, havssalt och pollen. Partiklar är komplexa och kan ha många olika ämnen eller föreningar bundna till sin yta. Det finns många studier som visar att partiklar kan ha en betydande effekt på människors hälsa. Redan vid relativt låga partikelhalter har hälsoeffekter påvisats. Det har inte kunnat fastställas någon lägsta tröskelhalt, under vilken risken för hälsoeffekter är försumbar. Generellt har man antagit att inandningsbara partiklar (PM 1 ), som är mindre än 1 mikrometer (µm) i diameter, är hälsofarligare än större partiklar som fastnar tidigt i de övre andningsvägarna. Partikelhalter 21 och trender I tabell 3 jämförs PM 1 -halter vid de fasta stationerna i Göteborgområdet år 21. Till skillnad från kvävedioxid var halterna av partiklar under året generellt låga och gynnades av det ovanligt snöiga vintern. Partiklar (grova) MKN 21 PM 1 µg/m 3 (miljömål) Femman Haga Gårda Medelvärde 4 (35) 15, 22,7 19, Max-timme 139,1 431,8 275,2 98-percentil tim 45,7 97,2 7,4 Max-dygn 48,9 91,8 92,4 9-percentil dygn 5 23,4 39,7 3, Antal dygn> Maxmånad 21,5 39,2 32,2 Procent mättimmar 99,9 98,3 98,7 Tabell 3. Halter av partiklar (PM 1 ) år 21 vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. 19

22 Trenddiagrammet nedan visar tydligt att halterna av partiklar (som årsmedelvärden) har stadigt minskat under de senaste fem åren. Undantaget är i Haga, där ombyggnationen av universitetsbyggnaden har haft en stor betydelse på årsmedelvärdet under Partikelhalter i Göteborg 4 MKN årsmedelvärdet för PM1 35 PM 1 och PM 2.5 µg/m Femman PM1 Femman PM2.5 Haga PM1 Haga PM2.5 Gårda PM1 Gårda PM Årsmedelvärden av PM1 och PM2.5 Figur 9. Årsmedelvärden av partiklar (PM 1 och PM 2,5 ) vid fasta stationer i Göteborg. I figur 1 visas dygnsöverskridanden för året 21. I april överskreds MKN fler gånger i Haga än i Gårda. Under vissa perioder kan halterna av partiklar vara högre i Haga än i Gårda. Överskridanden i Haga mellan juni och oktober är dock ett direkt resultat av en väldigt lokal händelse, nämligen ombyggnaden av universitetsbyggnaden intill. Under byggperioden förekom många episoder av damning. 5 Partiklar (PM 1 ) i Göteborgsområdet. Dygn över MKN Antal dygn med PM 1 halter över 5 µg/m Miljökvalitetsnorm. Max 35 dagar per år Femman Haga Gårda januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 1. Antal dygn över MKN-värdet för partiklar (PM 1 ). 2

23 Under året var halterna av PM 1 varit högst i mars och april (figur 11). PM 1 i Göteborsområdet, månadsmedelvärde, µg/m Femman Gårda Haga jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 11. Månadsmedelvärden av partiklar (PM 1 ). När det gäller det lokala delmålet för Frisk luft för partiklar, anses det vara möjligt att nå med fortsatt åtgärder och trenden är positiv. Dygnsvärdena av PM 1 i gatunivå för det lokala miljömålet klarades under både 29 och 21 på Sprängkullsgatan i Haga. De senaste åren har de genomsnittliga partikelhalterna sjunkit i Göteborg, vilket delvis kan förklaras av partikeldämpande åtgärder och en sjunkande andel dubbade vinterdäck. I tabell 4 jämförs PM 2,5 -halter vid de fasta stationer i Göteborg år 21. Tabellen visar att MKN (som började gälla år 21) har klarats under 21 såsom under de senaste åren (se även trenddiagrammet figur 9). Årsmedelvärdet för det lokala miljömål för PM 2,5 som gäller för taknivå har också klarats under alla år mätningen har pågått på Femman. Partiklar (fina) MKN 21 PM 2,5 µg/m 3 (Miljömål) Femman Haga Gårda Medelvärde 25 (12) 6,9 9,1 7,7 Max-timme 59, 84,5 19,3 98-percentil tim 22, 26,2 15,2 Max-dygn 26,8 91,8 23,8 9-percentil dygn, 21,, Antal dygn> Maxmånad 9,7 1,5 1,5 Procent mättimmar 98,9 98, 96,7 Tabell 4. Halter av partiklar (PM 2,5 ) år 21 vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. 21

24 Under året har halterna PM 2,5 generellt vara högst i januari, oktober och december. På Sprängkullsgatan i Haga var halterna något högre än vid de andra stationerna. PM 2,5 i Göteborsområdet, månadsmedelvärde, µg/m Haga Femman Gårda jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 12. Månadsmedelvärden av partiklar (PM 2,5 ). Ozon (O 3 ) Ozon är en s.k. oxidant och dess höga reaktivitet gör gasen farlig för människor, djur och växter. Människans aktiviteter leder inte till direkta ozonutsläpp, utan den huvudsakliga produktionen sker via sönderdelning av kvävedioxid genom solljusbestrålning och i en reaktion med kolväten. Soliga och stilla sommardagar med hög trafikintensitet är således ozonproduktionen hög. Eftersom ozon är långlivat och kan färdas långa sträckor har mycket av det marknära ozon som förekommer i Göteborg sitt ursprung på den europeiska kontinenten. Ozon är därför en luftförorening som endast marginellt kan påverkas av lokala åtgärder. Ansvaret för övervakning av marknära ozon ligger hos staten och övervakas av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket. Ansvaret för övervakning och information till allmänhet vid höga halter, dvs. mer än 18 µg/m 3, ligger på IVL. Som regel blir halterna av ozon högre utanför stora städer eftersom de lokala utsläppen reagerar med ozonet som då kan bli förbrukat. 22

25 I tabell 5 jämförs ozonhalter vid de fasta stationer i Göteborg år 21. Ozon MKN 21 O 3 µg/m 3 Femman Tak Järntorget Tak Mölndal Tak Mölndal Gata Medelvärde 44,4 57,2 55, 56,8 Max-timme 135, ,6 15,9 98-percentil tim 89,9 98 1,9 13,9 Antal timmar> Antal timmar> Max 8-timmar Antal dygn med 8-timmar> Max-dygn 14, ,2 43,4 98-percentil dygn 78,9 9 53,1 42,1 Antal dygn > Maxmånad 63 73,7 72,2 75,2 Procent mättimmar 96,1 96,1 96,9 97,4 Tabell 5. Halter av ozon år 21 vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. Det högsta medelvärdet av ozon har varit på Järntorget medan stationen i Mölndal har visat de högsta timhalterna av ozon. Trenden för de senaste åren förefaller att vara svagt ökande för Järntorget och Mölndal. Medan halterna på Femman visar en svag nedåtgående trend. Under 21 förekom inga episoder med halter över 18 µg/m 3. I Göteborgsområdet inträffade bara tre-fem dygn med 8-timmarsvärden över 12 µg/m 3. 8 Ozonhalter i Göteborg O 3 µg/m Femman Järntorget Mölndal Gårda Årsmedelvärden av Ozon Figur 13. Årsmedelvärden av ozon vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. 23

26 Bakgrundshalten uppvisar en årstidsvariation med de högsta värdena episodvis under sommaren (figur 14). 8 Marknära ozon i Göteborsområdet, 21 7 månadsmedelvärde, µg/m Femman Mölndal tak Järntorget Mölndal gata jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 14. Månadsmedelvärden av ozon. AOT 4 (Accumulated Ozone Exposure) är den nya normen för ozon som är till för att skydda växtligheten från ozonskador. Den visar summan av exponeringen av ozonhalter över 8 µg/m 3 (motsvarar alltså 4 ppb) under perioden maj juli och mellan kl 8 och 2. Övriga månader eller tider ska alltså inte medräknas. MKN för ozon som AOT 4 är 18 µg/m 3 och ska bestämmas av ett genomsnittligt värde under en femårsperiod från 1 januari 21 till 31 december 219. Från 1 januari 219 ska AOT 4 underskrida 6 µg/m 3 per år. Värden nedan är endast för ett år men visar att normen kan klaras. 24 AOT värden för Ozon i Göteborgsområdet 18 AOT Femman Mölndal tak Mölndal gata Järtorget maj juni juli Figur 15. AOT-ozon vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. 24

27 Bensen (C 6 H 6 ) Bensen är ett organiskt kolväte med cancerogena egenskaper. Det ingår naturligt i bensin och låg ett tag på upptill ca 5 %. Bensenhalten i bensin har dock sänkts alltmer år efter år och ligger numera på mindre än 1 %. Miljöförvaltningen mäter bensen i Gårda med DOAS-teknik. Tabell 6 visar halter av bensen i Gårda under året. Bensen MKN GÅRDA C 6 H 6 µg/m 3 21 Medelvärde 5 3,7 Max-timme 16,1 98 %-il tim 11,2 Max-dygn 12, 98 %-il dygn 9,9 Max-månad 6,4 Procent mättimmar 98,4 Tabell 6. Halter av bensen år 21 i Gårda. Trenddiagrammet (figur 16) visar att trenden för bensen var nedåtgående fram till 28. De senaste två åren har trenden vänt uppåt. 8 Bensenhalter i Göteborg 7 Bensen µg/m MKN årsmedelvärdet för bensen Årsmedelvärden av Bensen Figur 16. Årsmedelvärden av bensen vid Gårda. Institutet för miljömedicin har angivet en lågrisknivå på 1,3 mikrogram per kubikmeter som gäller medelexponering. Denna nivå klaras inte i hårt 25

28 trafikerade gator i Göteborg. Men än så länge ligger halterna under miljökvalitetsnormen för bensen på 5 µg/m 3 som gäller från och med år 21. Bensenhalterna var högst i Gårda i början på året (figur 17). Bensen i Göteborg, månadsmedelvärde, µg/m Gårda jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 17. Månadsmedelvärden av bensen. Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid tillförs atmosfären i samband med förbränning av fossila bränslen. Svaveldioxid är en färglös gas som i atmosfären långsamt omvandlas till svavelsyra i form av droppar eller partiklar. Utsläppen av svaveldioxid sker huvudsakligen via höga skorstenar, vilket innebär att uppmätta halter ofta härrör från källor på flera kilometers avstånd. Svaveldioxid mäts därför i taknivå. Uppmätta höga halter har ofta sitt ursprung i Central- eller Östeuropa. Situationen i detta avseende har dock förbättrats under senare år. Förhöjda halter i Göteborg kan förekomma lokalt i närheten av fartyg i hamnen på grund av att en högre svavelhalt tillåts i fartygsbränsle. 26

29 Tabell 7 visar de halter av svaveldioxid som har förekommit i taknivå under året. Svaveldioxid MKN 21 SO 2 µg/m 3 Femman Järntorget Mölndal Medelvärde (2) 2,3 3, 2,9 Max-timme 17,2 28,9 16,6 98 %-il tim 2 8,2 8,5 6,6 Max-dygn 9,3 1,1 7, 98 %-il dygn 1 6,9 5,8 5,4 Max-månad 3,8 3,5 4,3 Procent mättimmar 78,2 96,2 96,9 Tabell 7. Halter av svaveldioxid år 21 vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. MKN för ett år är 2 µg/m 3 som medelvärde men detta gäller för landsbygden över 2 km från storstad. Extremvärden som 98 % -il av timvärdena (en nivå som inte bör överskridas mer än 2 % av tiden) ligger på 2 µg/m 3. Inga nivåer i denna storleksordning har förekommit under de senaste decennierna. Årsmedelvärdena ligger i Göteborg på mellan 2 och 4 µg/m 3. Endast enstaka timvärden har förekommit på över 5 µg/m 3 de senaste åren. Det högsta timmvärde år 21 låg på 29 µg/m 3. Halterna av svaveldioxid har sedan sextiotalet minskat med 9-95 %, vilket till stor del beror på lägre svavelhalt i eldningsolja, utbyggd fjärrvärme och nyttiggörande av spillvärme från sopförbränning, raffinaderier och avloppsvatten. Även de sista tio åren har en fortsatt svag minskning noterats. 18 Svaveldioxidhalter i Göteborgsområdet SO 2 µg/m Femman Järntorget Mölndal Gårda Årsmedelvärden av SO2 Figur 18. Årsmedelvärden av svaveldioxid vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. 27

30 Det är svårt att tyda något mönster när det gäller variationen av svaveldioxid under året (figur 19). Halterna av svaveldioxid tenderar att vara som högst när vinden blåser från sydväst, alltså från hamnen. 6 Svaveldioxid i Göteborgsområdet, 21 5 månadsmedelvärde, µg/m Femman Gårda Mölndal Järntorget jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 19. Månadsmedelvärden av svaveldioxid. Nationellt finns det ett delmål i miljömålet för frisk luft som rör SO 2. Detta som ska vara uppfyllt i alla kommuner i Sverige år 25 är satt som ett årsmedelvärde på 5 µg/m 3. I Göteborg har värdena i stort sett legat under detta värde de senaste tio åren. Sot Sothalterna har liksom svaveldioxidhalterna minskat mycket kraftigt (ca 9 %) sedan mitten på sextiotalet då halterna var som högst. Sedan 1996 mäts inte sothalterna längre i Göteborg utan värdena beräknas fram genom den korrelation som vi har funnit föreligga mellan sot och andra ämnen (partiklar, kvävedioxid och kolmonoxid). Sot - beräknad FEMMAN µg/m Medelvärde 5,3 4,3 4 2,8 4 Max-timme 76,8 66,9 43,7 29,3 38,2 98 %-il tim 2,9 17, ,2 15,2 Max-dygn 29 24,1 14,3 11,4 14,7 98 %-il dygn 16,7 14,2 11,4 8,2 11,3 Max-månad 8,7 7,6 5,9 4,6 6,7 Tabell 8. Beräknade sothalter vid Femmanstationen senaste fem år. 28

31 2 Sothalter i Göteborg Sot µg/m Årsmedelvärden av Sot Figur 2. Årsmedelvärden av sot på Femman. Naturvårdsverket anger ett gränsvärde på 4 µg/m 3 som medelvärde under ett vinterhalvår. Extremvärden anges som 98 %-il (dvs. en nivå som inte bör överskridas mer än 2 % av tiden) och ligger på 9 µg/m 3 för dygnsmedelvärdena. Sedan slutet på 199-talet har sothalten stabiliserats kring 4 µg/m 3 och Göteborg har därmed inga svårigheter att klara gränsvärdena för sot. 29

32 Trafikens påverkan på halterna av luftföroreningar Merparten av de luftföroreningar som finns i Göteborg kommer på ett eller annat sätt från den lokala trafiken (förutom ozon som kommer mest från den europeiska kontinenten och partiklar i fraktionen PM 2,5 som också transporteras långa distanser). Trafikkontoret i Göteborg mäter trafikflödet kontinuerligt på några gator i Göteborg. Sprängkullsgatan i Haga är en av dessa. Trafikdata för december för Sprängkullsgatan visar att det finns ett samband mellan trafiken vid mätstationen och halterna av kvävedioxid (figur 21). Sambandet är dock inte så starkt (r=,5) vilket speglar de komplexa förhållanden som påverkar luftkvalitén. Meteorologiska förhållanden är av stor betydelse. Förutom vägtrafik har även sjöfarten en stor betydelse för halterna av kvävedioxid i Göteborg. Kvävedioxid på Sprängkullsgatan jämfört med trafikflöde, december NO 2 som timmedelvärde, µg/m Antal fordon 6/12 7/12 8/12 9/12 1/12 11/12 12/12 NO2 Trafik Sprängkullsgatan Figur 21: Samband mellan halterna av kvävedioxid och vägtrafik, december 21 I december fanns det inget samband mellan partikelhalter och den lokala vägtrafiken. Anledningen är förmodligen att merparten av PM 1 bestod av PM 2,5 i december. Mycket av PM 2,5 har inte en lokal källa utan har transporterats till Göteborg från andra regioner. Dessutom kom det mycket snö i början på december som låg kvar länge och vägbanan var fuktig. Under sådana förhållanden fastnar partiklar på vägbanan. 3

33 Jämförelse med andra städer år 21 Göteborg jämfört med Stockholm och Malmö I Göteborg har vi främst ett problem att klara miljökvalitetsnormer för kvävedioxid när det gäller dygn och timme. De senaste åren har situationen förbättrats något när det gäller partikelhalterna. Men hur ser det ut i andra stora städer i Sverige? Miljöförvaltningen har fått data för kvävedioxid och partiklar (PM 1 ) från Stockholm och Malmö för 21. Jämfört med Stockholm och Malmö har Göteborg haft fler överskridanden av MKN för kvävedioxid i takhöjd (urban bakgrund) för både dygn och timme (tabell 9). Vid de mätplatser som finns i takhöjd har luften varit sämre i Göteborg än i Stockholm och Malmö. Årsmedelvärdet är högre i Göteborg än i de andra städerna. I takhöjd har dyngsnormen överskridits i Göteborg men inte i Stockholm eller Malmö. Årsnormen och timnormen har klarats i alla tre städer i takhöjd. I gatunivå har Göteborg haft ett något lägre medelvärde och färre antal överskridanden av MKN för timme och dygn än i Stockholm för kvävedioxid. Göteborg har dock haft ett antal timmar med halter över EU-normen på 2 µg/m 3 per timme i gatunivå, vilket inte har förkommit i Stockholm. Till skillnad från Göteborg och Stockholm har Malmö klarat årsnormen i gatunivå, men MKN för timme och dygn har också överskridits i Malmö. Kvävedioxid MKN Tak/Bakgrundsmätningar Gaturumsmätningar NO 2 µg/m 3 26 Gbg Sthlm Malmö Gbg Sthlm Malmö Medelvärde 4 27, , Max-timme 167, , %-il tim 9 79,9 52, ,6 19,2 1 Antal timmar > Antal timmar > Max-dygn 86, , %-il dygn 6 63,9 44, ,1 82,6 68 Antal dygn > Max-månad 49, , Procent mättimmar 99,6 1 99,7 98 Tabell 9. Halter av kvävedioxid i Göteborg jämfört med Stockholm och Malmö år 21. I Göteborg är takmätningen från Femman och gaturumsmätningen är från Haga. I Stockholm är takmätningen från Torkel Knutssonsgatan och gaturumsmätningen från Hornsgatan (norra sidan). I Malmö är takmätningen tagen på Rådhuset. Gatumätningen för kvävedioxid är på Bergsgatan medan partiklemätningen är från Dalaplan. 31

34 Partiklar MKN Tak/Bakgrundsmätningar Gaturumsmätningar PM 1 µg/m 3 26 Gbg Sthlm Malmö Gbg Sthlm Malmö Medelvärde 4 15, 13, ,7 29,9 21 Max-timme %-il tim 45,7 42, , Max-dygn 48, , percentil dygn 5 23,4 22, ,7 56,9 32 Antal dygn > Max-månad 21, , Procent mättimmar 99, ,3 95 Tabell 1. Halter av partiklar (PM 1 )i Göteborg jämfört med Stockholm och Malmö år 21. När det gäller partiklar har Göteborg ungefär samma bakgrundshalter som i Stockholm och Malmö (tabell 1). I gatunivå är partikelhalterna lägst i Malmö och högst i Stockholm, men alla klarar miljökvalitetsnormen för år. Generellt förekommer de lägsta halter i gatunivå i Malmö. Dygnsnormen har överskridits på Hornsgatan i Stockholm, trots dubbdäcksförbud. Göteborg jämfört med London London är en av de städer i Europa där luftkvalitén är som sämst. Det bor knappt 8 miljoner människor i London (exklusive förorterna) och belastningen på vägarna i London är väldigt hög, trots trängselavgift. Data i tabellen nedan har hämtats från internet på en hemsida som heter London Air ( Några av de mätstationer som ligger i centrala London har valts. När det gäller kvävedioxid klaras inte MKN som årsmedelvärdet varken i urbanbakgrund eller gaturummet och EU-normen har överskridits med råge på några gaturumsstationer (tabell 11). Kvävedioxid MKN Tak/Bakgrundsmätningar Gaturumsmätningar NO 2 µg/m 3 26 Gbg London 1 London 2 London 3 Gbg London 4 London 5 Medelvärde 4 27, , Antal timmar >2 London Tabell 11. Halter av kvävedioxid i Göteborg (Haga) jämfört med olika mätplatser i centrala London. 32

35 Partikelhalterna är också något högre i London än i Göteborg, men skillnaden här är inte så stor som den är med kvävedioxid (tabell 12). Miljökvalitetsnormerna för partiklar har klarats både i Göteborg och London under 21. Partiklar MKN Tak/Bakgrundsmätningar Gaturumsmätningar PM 1 µg/m 3 26 Gbg London 2 London 3 Gbg London 4 London 5 Medelvärde 4 15, , Antal dygn > Tabell 12. Halter av Partiklar (PM 1 ) i Göteborg (Haga) jämfört med olika mätplatser i centrala London. Urbana bakgrundsstationer i London: 1 Covent Garden. Mätstationen ligger 5 meter från vägen och mäter på en höjd på 2 meter. 2 ligger i Islington vid Arsenal. Mäter på en höjd på 2,5 meter och är 15 meter från vägen. 3 ligger i Kensington & Chelsea, North Ken. Mätning på 3 meters höjd Gaturumsstationer i London: 4 ligger på Earls Court Road i Kensington och Chelsea, västra London 5 ligger i Camden på Swiss Cottage, nordväst London 6 ligger i Islington på Holloway Road, norra London De flesta gatustationer i London ligger 3 meter från vägen och mäter på en höjd på 3 meter. London 6 33

36 Väder 21 Tabell 13 visar väderstatistik för år 21. År 21 utmärkte sig genom sin hårda vinter, både i början och i slutet på året. Årets sista månad var den kallaste december på över 1 år. Trots mycket snöfall under vintern har nederbörden varit mindre än normalt med fler regnfria dagar än vanligt. Under året har det förekommit många fler vindstilla timmar än vanligt vilket, i samband med de ovanligt låga temperaturerna, har skapat förutsättningar för inversioner och därmed höga halter av luftföroreningar, i synnerhet kvävedioxid. Figurer visar hur vädret har sett ut under året. Väderdata 21 Årsmedel Maximivärden Minimivärden Dygn Timme Dygn Timme Temperatur C 6,8 23,9 28,7-12,1-15,4 Vindhastighet m/sek 3,6 9, 13,7 1,1,5 Relativ fukt % 78,5 97,1 99,9 45,2 24,3 Nederbörd mm 599,3 26,7 1, regnfria regnfria (ej medelvärde utan dygn timmar summa) Lufttryck hpa 19,5 138,3 14,3 969, 965,5 Radiation w/m2 11,2 36,2 98,8 3,3 VINDAR N NO O SO S SV V NV Lungt Antal timmar % av tiden 12,9% 21,7% 7,8% 8,9% 12,% 15,4% 9,8% 5,1% 6,4% Vindhastighet m/sek 3,2 3,7 3, 3,4 3,8 4,6 4, 2,7 Tabell 13: Väderstatistik för år

37 3 Temperatur i Göteborg år Celsius jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 22: Dygnsmedeltemperatur i Göteborg år 21 Vindhastighet i Göteborg år meter/sek jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 23: Dygnsmedelvindhastigheter i Göteborg år 21 35

38 Solinstrålning i Göteborg år Watt/m jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 24: Solinstrålning i Göteborg år 21, dygnsmedelvärden 3 Nederbörd i Göteborg år mm/dygn jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 25: Dygnsnederbörd i Göteborg år 21 36

39 Lufttryck i Göteborg år hektopascal Normaltryck jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 26: Lufttrycksvariationen i Göteborg år 21 Vindriktningar år 21 NNV N 15% NNO NV 1% NO VNV 5% ONO V % O VSV OSO SV SO SSV Figur 27: Vindriktningar i Göteborg år 21 S SSO 37

40 Samvariationer mellan meteorologiska parametrar Samvariationer mellan vindriktning och övriga meteorologiska parametrar Vindrosorna visar medelvärdet av de olika meteorologiska parametrar som mäts i Göteborg i relation till vindriktning. De högsta vindhastigheter kommer från sydväst, precis som de högsta temperaturerna. Soligaste väder kommer västerifrån. Regnigaste väder kommer söderifrån och det högsta lufttrycket kommer från nordost. VNV V VSV Vindhastigheter år 21 N NNV 5, NNO NV 4, NO 3, 2, 1,, ONO O OSO SV SO SSV S SSO VNV V NV Temperatur år 21 NNV N NNO NO ONO O VNV V NV Solinstrålning år 29 NNV N NNO NO ONO O VSV OSO VSV OSO SV SSV S SSO SO SV SSV S SSO SO Nederbörd år 29 Lufttryck år 29 VNV V NV NNV N NNO NO ONO O VNV V NV NNV N NNO NO ONO O VSV OSO VSV OSO SV SSV S SSO SO SV SSV S SSO SO Figur 28: Vindrosor för ett antal väderparametrar vid Femman 38

41 Samvariation mellan vindhastighet och förekomsten av inversioner En av de faktorer som påverkar om en inversion förekommer eller inte är vindhastighet. En inversion är där temperaturen på marken är kallare än luften ovanför. Ju större skillnaden är (i plusgrader) desto kraftigare är inversionen. Figuren 29 illustrerar att inversioner förekommer i princip inte vid en vindhastighet över 2 meter per sekund. Temperaturskillnad, C/1 meter 2,5 2, 1,5 1,,5,,5 1, 8/4 11/4 14/ Vindhastighet m/s Järnbrott 3 14 m Figur 29: Några inversioner som förekom i april 21. vindhastighet 39

42 Vädrets påverkan på halterna av luftföroreningar Halterna av luftföroreningar i utomhusluften påverkas inte bara av mängden luftföroreningar som släpps ut, utan också av hur länge de stannar kvar i luftrummet och vart de transporteras. Luftföroreningar kommer främst från vägtrafiken och sjöfarten som är de största utsläppskällorna i Göteborg. Hur länge luftföroreningarna stannar kvar i luften beror främst på hur väderförhållanden är men också på hur mycket olika föroreningar reagerar med varandra. Vindhastighetens påverkan på halter av luftföroreningar Figur 3 visar hur halter av luftföroreningar kan påverkas av vindhastighet. Halterna av kvävedioxid visar ett tydligt mönster. Vid väldigt låga vindhastigheter ökar halten av kvävedioxid. Exemplet från februari 21 visar att halter över 5 µg/m 3 som dygnsmedelvärde inträffade nästan enbart när medelvindhastigheten var under 2 meter per sekund. Vid låga vindhastigheter är omblandningen av luften låg och halterna av luftföroreningar ökar då emissionerna från marknära källor (främst vägtrafiken) ackumuleras i luftrummet Dygnsmedelvärden, µg/m meter per sekund (m/s) 2 1 1/2 4/2 7/2 1/2 13/2 16/2 19/2 22/2 25/2 28/2 NO2 Vind hast Figur 3: Samband mellan halterna av kvävedioxid och vindhastighet i februari 21 Relation mellan vindriktning och halter av luftföroreningar Det finns ett tydligt samband mellan halter av vissa luftföroreningar och vindriktning. Vid Femman är den största källan av kvävedioxid trafiken som åker via Götatunneln, på Göta Älvbron och på E2:an norr om staden. Merparten av marknära ozon som finns i Göteborg, mest på våren och sommaren, kommer från den Europeiska kontinenten och det är därför 4

43 ozonhalter i Sverige övervakas på nationell nivå. Ofta ser man en trend där svaveldioxidhalterna är högre när vinden blåser från sydväst p.g.a. att huvudkällan är sjöfarten som ligger i hamn sydväst om centrala staden. Kvävedioxid vid Femman år 21 VNV V NV NNV N NNO NO ONO O VNV V Ozon vid Femman år 21 NV NNV N NNO NO ONO O VSV OSO VSV OSO SV SO SV SO SSV S SSO SSV S SSO PM 1-halter år 21, Femman NV NNV N 2 15 NNO NO PM 2.5 -halter år 21, Femman N NNV 2 NNO NV 15 NO VNV 1 5 ONO VNV 1 5 ONO V O V O VSV OSO VSV OSO SV SO SV SO SSV S SSO SSV S SSO Svaveldioxid vid Femman år 21 CO-halter år 29 NV NNV N 8 6 NNO NO NV NNV N NNO NO VNV 4 2 ONO VNV ONO V O V O VSV OSO VSV OSO SV SO SV SO SSV S SSO Figur 31: Vindrosor som visar samband mellan luftföroreningar och vindriktning vid Femman SSV S SSO 41

44 Påverkan av nederbörd på halter av luftföroreningar Nederbörd påverkar halterna av luftföroreningar. Effekten är mest tydlig med partiklar då nederbörd har en dubbeleffekt. Den första effekten är att luften tvättas ren av regnet eller annan nederbörd. Den andra effekten är att marken blir blöt vilket leder till att partiklar fastnar på vägbanan och marken intill. Resultatet är att halterna av partiklar (PM 1 ) som svävar i luften är lägre. Figur 32 visar ett exempel från januari år 21. Dygnsmedelvärden µg/m mm/dygn 1/1 4/1 7/1 1/1 13/1 16/1 19/1 22/1 25/1 28/1 31/1 Nederbörd PM1 Figur 32: Samband mellan halterna av partiklar och nederbörd, januari 21 Relation mellan inversion och halter av kvävedioxid Markinversion är ett fenomen som händer ofta på natten vintertid. Inversionen inträffar när markytan kyls snabbare än luftmassan ovan och man således får en temperatur nära markytan som är lägre än luften ovanför. Eftersom kall luft inte kan stiga över varm luft ligger samma luftmassa nära marken tills solen värmer upp luften igen. Luftföroreningar som finns i luftkroppen nära markytan stannar kvar under en längre tid och halterna blir högre än de annars skulle ha varit. I figur 33 ser man hur markinversion i april påverkade halterna av kvävedioxid. Den 11 april inträffade ingen inversion under föregående natt och halterna är väldigt låga. 42

45 Temperaturskillnad, C/1 meter 2,5 2, 1,5 1,,5,,5 1, 9/4 1/4 11/4 12/4 13/4 14/4 15/4 16/ Timmedelvärden NO2, µg/m 3 Järnbrott 3 14 m NO2 Figur 33: Samband mellan halterna av kvävedioxid och inversion, april 21 43

46 Övriga händelser som har påverkat luftkvalitén under 21 Den kallaste vintern på decennier Vintern både i början och i slutet av 21 slog nya köldrekord. Enligt SMHI var december 21 den kallaste i Göteborg sedan 186 och i februari var det rekordstora snödjup i Göteborg. Vädret har haft en stor betydelse för de halter av luftföroreningar vi har sett under året. De första tre månaderna utmärkte sig med väldigt höga halter kvävedioxid på grund av att många inversioner inträffade och den dominerande vindriktningen var nordlig, vilket ledde till att luftföroreningar från de stora trafiklederna norr om staden spred sig över centrala staden. Halterna av partiklar var till motsats från kvävedioxid ovanligt låga i början på året på grund av snötäckta, isiga och fuktiga vägbanor vilket har hållit kvar partiklarna på marken. En anledning till de stränga vintrarna 29/21 och 21/211 beror sannolikt på storskaliga väderförhållanden. Bland annat påverkar tryck-skillnaderna över Nordatlanten vilka luftmassor som passerar göteborgs-området. De senaste två vintrarna har kall luft från polarområdena och Sibirien dragit in över norra Europa vilket för Göteborgs del inneburit lägre temperaturer och därmed också fler inversioner med sämre luftomblandning. Vulkanutbrottet på Island I april inträffade ett vulkanutbrott på Island i närheten av glaciären Eyjafjallajökull. En stor mängd aska spreds högt uppe i luften under flera veckor och flygtrafiken i Europa var inställd under en del av tiden. Askmolnet kom in över Sverige under ett flertal tillfällen, men stannade mest på hög höjd, på över 6 meter. På marknivå bevakades halterna av luftföroreningar runt om i landet extra noga, i synnerhet när det gällde halter av partiklar. I Göteborg konstaterades att askmolnet passerade mest obemärkt med undantag för lördag den 17 april då oförväntade höga halter partiklar (PM 1 ) inträffade under någon enstaka timme. Ombyggnation av Haga och Femman Från i maj till början på november 21 pågick en omfattande ombyggnation av universitetsbyggnaden vid mätstationen i Haga. Halterna av partiklar var mycket över det normala under vissa timmar på vardagarna då byggarbete pågick. Damning är vanligt förekommande på byggarbetsplatser under kortare perioder. Dessa mätvärden har behållits i mätserien för Haga men de anses inte vara representativa för gatumiljön för övrigt i centrala Göteborg under dessa perioder. Sammanlagt kan åtta överskridanden (av totalt 21 under året) av dygnsnormen för PM 1, troligtvis förklaras av damning från ombyggnationen. 44

47 Utbyggnaden av en del av Femmans tak på Nordstan med en extra våningsplan och i närheten av mätstationen påbörjades i november och kommer att pågå fram till sommaren 211. Under november orsakades några timmars förhöjda halter av partiklar av byggarbetet, men detta orsakade inte någon överskridande dygnsmedelvärdet. (Bild: Mätinstrumenten för mätning av partiklar (PM1 och PM2,5 finns i hörnet till höger om den ombyggda delen av universitetsbyggnaden på Sprängkullsgatan. Foto: Maria Holmes) 45

48 Projekt som har utförts under år 21 Ren Stadsluft Ren Stadsluft är ett samarbetsprojekt mellan Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Miljöförvaltningen som syftar till att beskriva luftföroreningssituationen över hela kommunens geografiska yta. I projektet ingår mätningar av luftföroreningar samt beräkningar av kvävedioxidhalterna i kommunen. Mätningarna är väldigt viktiga för att validera beräkningsresultaten. Val av mätplatser görs i samråd mellan Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Miljöförvaltningen. (Karta: Ren Stadsluft 29, 98 percentil dygn.miljöförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret) Ren Stadsluft startade år 26. Ett av målen med projektet är att varje år presentera en spridningsberäkning för kvävedioxidhalterna i Göteborg. Kvävedioxid är den förorening som är svårast att klara normen för i Göteborg och är dessutom en bra indikator för den generella luftkvaliteten i staden. Kartan ovan presenterar halterna av kvävedioxid som 98-percentilen av dygnsmedelvärdet. Kartor som visar 98-percentil av timmedelvärdet och årsmedelvärdet har även tagits fram. Röda områden representerar platser där halterna av kvävedioxid riskerar att överskrida normen. Orangea och gula områden representerar den övre respektive nedre utvärderingströskeln. Färgskalan har sitt ursprung i miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Mer om Ren Stadsluft kan hittas på under rubriken Mer om luften i Göteborg och sedan Fördjupad information. 46

49 Spridning av dammbindande medel Miljöförvaltningen har under de senaste åren gjort prognoser för spridning av dammbindande medel som en åtgärd för att minska partikelhalter vid högtrafikerade vägar i Göteborg. Under perioden februari till och med april 21 hade Miljöförvaltningen i Göteborg beredskap att prognostisera behovet av att sprida dammbindande medel för att minska halterna av partiklar (PM 1 ) längs ett antal vägar och gator i staden (se kartan nedan). Karta: Spridningsområden i Göteborgs Stad under 21. Karta: Göteborgs stad Dammbindningsmedlet magnesiumklorid (MgCl 2 ) spreds fyra gånger under perioden. Efter de spridningarna uppmättes dygnsmedelvärden under miljökvalitetsnormen (MKN), 5 µg/m 3, vid de flesta mätstationer, men inte vid alla stationer. I början på säsongen missades ett par tillfällen då spridning borde ha skett. Men modellen förbättrades halvvägs inne i spridningssäsongen och de fyra gånger då spridningen skedde sammanföll med förhöjda partikelhalter, vilka sänktes i samband med spridningen (figur 34.). 47

50 Pm1-halter från början av mars till mitten av april på många mätstationer runt om Göteborg här missade den tidigare prognos mallen här missade den tidigare prognos mallen Stop för spridning hög temp Veckoslut 7 Koncentration (µg/m3) Datum Femman Gårda Haga-PM1 Mobil1 (södra vägen) Kontainer (botaniska trädgård) Figur 34: PM1-halter i flera mätstationer runt om i Göteborg våren 21 och tillfällen för spridning av magnesiumklorid. Den modifierade modellen innehåller fortfarande samma väderparametrar, vindhastighet, nederbördsmängd och relativ fuktighet, som den gamla modellen. Den innehåller dessutom andra parametrar som risk för nederbörd, yttemperatur, vägstatus, vindriktning, en empirisk kvot (kvoten mellan vindhastighet och vindbyar) och en logisk jämförelse mellan daggpunkt och yttemperatur. Jämförelsen är till för att utesluta dagar då det är halt på vägarna, dvs. daggpunkten är större än vägytans temperatur och den i sin tur är mindre än noll grader. Man brukar i sådana fall utföra halkbekämpning istället för dammbindning. En trend man kan se är att PM 1 halterna är högst i Gårda under mars. Men under den första halvan av april är det PM 1 -halterna från Hagastation som dominerar. 48

51 Luftkvalitetsmätning vid Skårsskolan I detta projekt samarbetade miljöförvaltningen med kommunens lokalförsörjningsförvaltning (LFF). Miljöförvaltningen och LFF utförde mätningar för att utvärdera luftkvalitén utomhus och inomhus på Skårsskolan under 6 veckor i april-maj 21. Bild: Mätvagnens placering vid Orionhusets västra gavel. Simbolerna visar mätpunkterna för kvävedioxid på gården (fyrkant) och vid parkeringen (cirkel), samt partikelintaget (trekant). Undersökningen visade att halterna av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 1 ) vid Skårsskolan var ganska låga och ligger lägre än andra mätningar i marknivå och även takmätningar i Göteborg. Miljöförvaltningen bedömde att det inte finns någon risk att miljökvalitetsnormerna kommer att överskridas vid skolan med dagens trafiksituation. Halterna är så låga att även de lokala delmålen för Frisk luft för kvävedioxid och partiklar (PM 1 ) bedöms kunna uppnås. Halterna av NO 2 var något lägre inomhus än utomhus förutom på kvällar och helger då lokalerna var tomma. Förmodligen berodde detta på att ventilationen var avstängd på kvällar och helger och att ingen ventilering heller skedde med fönsteröppning. Generellt var nivåerna på kvällar och helger lägre utomhus och inomhus jämfört med under de mest trafikerade tiderna. Vid tidpunkter för lämning och hämtning av barnen ökade halterna av kvävedioxid och partiklar. Det var dock svårt att bevisa att denna ökning berodde på lämning och hämtning eftersom trafikökningen på den lokala gatan vid skolan sammanföll med rusningstiden på övriga gator och trafikleder i området. LFFs mätning visade att luftfuktigheten inomhus var mestadels låg (omkring 3 procent) under mätperioden vilket innebar att personer med känsliga slemhinnor kunde reagera på partiklar i luften. Temperaturen inomhus var högre än vanligt för årstiden vilket gjorde att luften var torrare än normalt. Vid torrare luftfuktighet svävar fler mindre partiklar i luften. När barn var i klassrummen, och i synnerhet när de rörde sig mycket, svävade mycket mer partiklar i luften och antalet partiklar inomhus var mycket högre än utomhus. I rum med många kuddar och plastleksaker upplevede 49

52 personalen luften som mycket dålig. LFF konstaterade att eftersom det bildas mycket damm och partiklar i skolmiljön bör det städas ordentligt, inte bara på golv och andra lättåtkomliga ytor. Städning bör ske flera gånger per år och med professionella maskiner som tar det så kallade osynliga dammet. Klassrummen bör också vara genomtänkta ur städsynpunkt, dvs lätta att städa och att dammsamlare undviks. Kan man samtidigt ha en relativt låg temperatur minskar man också dammspridning eftersom det inte blir så torrt. Buller från trafiken mättes också under två tillfällen. Den ekvivalenta ljudnivån vid skolan ligger på ca 6 decibel (dba) vid lämning och 55 dba vid övriga tider. Resultaten visar alltså att vid lämning av barn ökade den ekvivalenta ljudnivån vid skolan med 5 decibel (A). En ökning med 1 dba motsvarar en fördubbling av ljudvolymen. Störning fördubblas redan vid en ökning av trafikbuller med 4 dba. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation är 55 dba. 5

53 Nedfallsanalyser Analys av nederbörden (regn och snö) har gjorts i Göteborg sedan sjuttiotalet, som mest vid ett tiotal olika platser. En längre tid pågick provtagningarna förutom vid GP-huset/Femman även vid Volvo och vid Fjällbohemmet i Utby. Eftersom halterna inte varierade särskilt mycket mellan de olika platserna har vi bl.a. av kostnadsskäl begränsat provtagningen till Femman, där vi har den längsta mätserien. Nederbördsprover samlas in varje månad och analyseras på alla de parametrar som redovisas nedan. Haltvärdena räknas om till ett totalt årsnedfall per m 2, så den totala nederbördsmängden är betydelsefull för att bedöma variationen. Saknas något prov så måste den månadens värden interpoleras fram. Mätvärdena avspeglar i stort sett den positiva trend som luftföroreningshalterna har visat upp senare år och som framför allt inneburit ett ökande ph-värde och stora minskningar i nedfallet av bly och svavel. Under 21 kom mindre nederbördsmängder än normalt vilket naturligtvis påverkat det totala nedfallet, vilket måste beaktas vid bedömningen av diagrammen nedan. 7, ph värden i Göteborg 6, ph värde 5, 4, 3, Figur 35. ph-värdet i nederbörden i Göteborg. ph-värdet i nederbörden beror till stor det på utsläpp av svavel och kväveoxider på kontinenten eftersom det regnar mest i samband med sydliga vindar. Medel ph-värdet har ökat från 4 till 5 under de senaste tre decennier, vilket är en positiv utveckling. 51

54 Svavelnedfall i Göteborg Svavel kg/ha Total årsdeposition Figur 36. Nedfallsvärden av svavel i Göteborg kg/ha och år. Svavelnedfallet har legat ganska stabilt på en låg nivå de senaste 1 åren. 5, Nitratnedfall i Göteborg 4,5 4, 3,5 Nitrat (NO 3 ) 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Total årsdeposition Figur 37. Nedfallsvärden av nitrat i Göteborg i g/m 2 och år. 52

55 Kadmiumnedfall i Göteborg 1,,9,8,7 Cd mg/m 2,6,5,4,3,2,1, Total årsdeposition Figur 38. Nedfallsvärden av kadmium vid Femman i Göteborg i mg/m 2 och år. Kadmiumnedfall har ökat markant de senaste 2 åren. 35 BLYNEDFALL 3 25 Bly (Pb) mg/m Total årsdeposition Figur 39. Nedfallsvärden av bly vid Femman i Göteborg i mg/m 2 och år. Blyhalterna ligger på en mycket låg nivå numera. 53

56 Beskrivning av mätstationerna Fasta mätstationer för mätning av luftföroreningar 1 Station Femman Här har vår huvudstation legat sedan På plattformen på taket finns intagen till mätinstrumenten och den meteorologiska utrustningen. Här mäts vindriktning och hastighet, temperatur, fuktighet, lufttryck och solinstrålning. Här tas också månadsprov av nederbörd för analys. Här på bilden inifrån mätrummet syns i vänstra racket följande instrument: kolmonoxid, datalogger, ozon, svaveldioxid. I mitten: fina partiklar (PM 2.5 ), lufttryck, kalibreringsinstrument. Till höger: grova partiklar (PM 1 ) och kväveoxider. 54

57 2 Station Mölndal Mölndal är en DOASstation som tillhör Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen och har varit igång sedan Den har tidigare mätt längs två sträckor över E6:an men numera mäts det bara en sträcka över leden och en ny andra sträcka som monterades under 29 mäts i gatunivå. Denna sträcka löper mellan Folkets hus och korsningen mellan Tempelgatan och Göteborgsvägen. På sträckan mäts marknära ozon och kvävedioxid. På taket till Folkets hus sitter mottagaren för DOAS-utrustningen. Lampan för den ena sträckan sitter på ett tak på andra sidan E6:an. Här syns DOASmottagaren på taket riktad mot lampan på andra sidan E6:an. Analysutrustningen står i ett vindsutrymme under mottagaren. 55

58 3 Station Järntorget Järntorget är en DOAS-station som tillhör Luftvårdsprogrammet. Den har varit i drift sedan För närvarande mäts luftföroreningar över 4 sträckor. Sträcka 1 mäter över centrala staden, sträcka 3 mäter söderut, sträcka 5 mäter norrut och sträcka 6 mäter över Götatunnelns mynning. På taket till Folkets hus sitter mottagarna till analysatorn. Här är utsikt söderut från Folkets Hus tak. Lampan till sträcka 3 kan svagt skönjas på ett hustak några hundra meter bort under kyrktornet till höger i bilden. Sträcka 1 och 3 mäter SO 2, NO 2 och O 3. Sträcka 5 och 6 mäter endast NO 2. 56

59 4 Gårdastationen Stationen är numera inrymd i fundamentet till gångbron över E6, Kungsbackaleden. Den är en DOAS-station som ägs av Luftvårdsprogrammet. Inne i brofundamentet finns ett rum där mottagaren och andra utrustning sitter. Lampan sitter på en husvägg 185 meter norrut. Mätsträckan löper således parallellt med vägen. Här mäts kväveoxider (NO och NO 2 ), SO 2, bensen och PM 1. Instrumentet för PM 1 står mellan de två betongsocklarna i en särskild väderskyddad låda. Här mäts även PM 2.5 i Trafikverkets regi. Efter årsskiftet 21/211 upphör denna mätning. 57

60 5 Hagastationen Stationen har funnits sedan år 22. Det är en är DOAS-stationen som är belägen på Sprängkullsgatan i utkanten av Haga. Tätt utefter fasaden mäts halterna av NO, NO 2 och bensen. Lampan i mitten på bilden skickar en ljusstråle till en mottagare ett par hundra meter bort. Dataloggern och ett instrument för mätning av kolmonoxid finns i ett rum i huset där mottagaren är upphängd. I alkoven (se bilden till höger) har TEOM-instrumenten för mätningar av grova och fina partiklar placerats. 58

61 Mobila mätstationer för mätning av luftföroreningar 6. Mobil 1 Mobil 1 är en av våra tre mobila mätvagnar. Under 21 har den stått på Södra vägen, i Varberg, vid Skälltorpsskolan på Hisingen (se bilden) och i december flyttades vagnen igen till Gamlestadstorget. Mätvagenen är ett av två som används i programmet Ren stadsluft för att verifiera spridningsberäkningar. I vagnen finns utrustning som mäter kväveoxider (NO2, NO och NO x ), partiklar (PM 1 ) och kolmonoxid (CO). Vagnen är också utrustad med meteorologisk utrustning för att mäta temperatur och vind. 7. Mobil 2 Mobil 2 har under 21 stått i Mölnlycke centrum, vid Skårsskolan, och på Marklandsgatan. I vagnen finns utrustning som mäter kväveoxider (NO 2, NO och NO x ) och partiklar (PM 1 ). Vagnen är också utrustad med meteorologisk utrustning för att mäta temperatur och vind. 59

62 8. Mobil 3 (kontainern) Mobil 3 är en mobil mätkontainer som flyttas på lastbil. Under 21 har den stått mest vid Botaniska Trädgården men under december flyttades vagnen till Odinsgatan. Mätvagnen används också i Ren stadsluft för validering av beräkningarna. Mätvagnen är försedd med utrustning för att mäta partiklar (PM 1 ), svaveldioxid och kväveoxider samt vind och temperatur. Kväveoxiderna och svaveldioxid mäts med DOAS-utrustning. 6

63 Meteorologiska mätstationer 9. Lejonet Lejonet är miljöförvaltningens huvudstation för meteorologiska mätningar och den som är mest centralt belägen (förutom Femman, där det också finns mycket meteorologisk utrustning). På tornet (till höger) finns givare för temperatur på höjderna 2 och 8 meter. Däremellan fås också difftemperaturen. På masten finns instrument för mätning av vindhastighet och riktning, vertikalvind, globalradiation (solinstrålning) och vid sidan står nederbördsmätaren. I bakgrunden syns den gamla skansen "Lejonet". 1. Järnbrott Järntbrottstornet tillhör Telia och används för radio- och mobiltelefoni. Miljöförvaltningen har fått tillstånd att bestycka masten på olika höjder med mätutrustning för olika väderparametrar. Masten mäter temperaturen på höjderna 3, 73, 85 och 15 meter. På höjderna 16, 56 och 15 meter mäts vindhastighet, vindriktning och på 15 meter dessutom vertikalvind. Temperaturskillnaden mäts mellan 3 och 14 meter och mellan 14 och 56 meter. Dessutom mäts solinstrålning i markhöjd. 61

64 11. Tagene Tagenestationen ligger i Bäckebol, på Transportgatan 17. Masten står inne på Schenkers område och innehåller en del mobiltelefoniantenner (Telia). Temperaturen mäts på 3 meter och vind på 1 meter. 12. Risholmen Tornet står ute på Risholmen i Göteborgs hamninlopp. På den 35 meter höga tornet finns instrument för mätning av vindriktning, vindhastighet, temperatur och solinstrålning. 62