Årsrapport Luftföroreningar

Transkript

1 Årsrapport Luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet 8 R 9:4 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 11. För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Denna årsrapport är till stor del en sammanfattning av de månadsrapporter som Miljöförvaltningen regelbundet publicerar i samarbete med Göteborgsregionens luftvårdsprogram. Dessutom finns en sammanställning av de nedfallsmätningar som förvaltningen gör. Redan 1959 började Göteborg med mätningar av luftföroreningar. Då handlade det om enklare provtagare för sot och svaveldioxid. Senare kom andra föroreningar i fokus, som kvävedioxid och senare partiklar, och samtidigt utvecklades tekniken för mätningar fick vi våra första moderna instrument, automatiska med kontinuerlig analys och lagring av data. Vår fasta mätstation på den tiden fanns på taket till GP-huset vid Odinsgatan, i samma hus som förvaltningen hade sina lokaler. Senare flyttades mätstationen till taket på Femmanhuset i Östra Nordstaden, dit förvaltningen tidigare hade flyttat. Den stationen finns kvar ännu idag, trots att förvaltningen sedan länge bytt kontorslokaler flera gånger. Mätningar i taknivå ger en bra bild av bakgrundshalter och långtidstrender. Men det är också viktigt att ha kännedom om situationen på gatunivå, där vi vistas. Därför fick förvaltningen 198 möjlighet att skaffa en mobil mätvagn, en vagn som skrotades 7. Under senare år har tre mobila stationer tillkommit varav en är en DOAS-kontainer. 199 bildades Göteborgsregionens luftvårdsprogram som skaffade två fasta takstationer: Järntorget och Mölndal. De skaffade också en mobil station, som idag är inbyggd i fundamentet till gångbron över E6 i Gårda. Förvaltningen fick 2 möjlighet att starta ytterligare en fast mätstation, denna gång med mätningar i gatunivå. Den stationen finns i Haga, vid Sprängkullsgatan, där mäts sedan 5 också partiklar som PM 1 och sedan 6 även PM 2.5. PM 2.5 mäts för övrigt också vid Femman och i Gårda i Vägverkets regi sedan början av 6. De åtta mätstationerna som nu finns i Göteborgsområdet kan samtliga mäta kvävedioxid, sex har utrustning för att mäta partiklar, tre mäter ozon, fem mäter svaveldioxid, sex kan mäta kvävemonoxid (NO) och bensen mäts vid två. Via förvaltningens webbplats kan man få information från samtliga mätstationer, uppdatering sker varje timma. Där finns också mätdata från de meteorologiska stationerna som ingår i förvaltningens och luftvårdsprogrammets övervakningssystem. På webbplatsen finns förutom alla månadsrapporter sedan 1995, också en lång rad andra rapporter, bl. a. tidigare årsrapporter. Under 8 fick Göteborg en ny web-portal dit miljöförvaltningen luftinformationssida nu har flyttat. Under 9 kommer successivt all information att föras över till den nya sidan. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 1

4 Innehåll Förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Karta över mätplatserna Inledning... 5 Beskrivning av de fasta mätstationerna... 6 Luftföroreningar Allmänt... 9 Kvävedioxid (NO 2 ) Partiklar, PM 1 och PM Bensen (C 6 H 6 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Sot Kväveoxider (NOx)... Nedfallsanalyser Bilaga 1. Diagram luftföroreningar Kvävedioxid, Femman Partiklar, Femman Ozon, Femman Svaveldioxid, Femman Sot, Femman Kväveoxider, Femman Kolmonoxid, Femman Breuerdiagram för olika luftföroreningar... 3 Bilaga 2. Diagram väder Vädersammanfattning för år Bilaga 3. Tabeller luftföroreningar Månadsmedelvärden från GP-huset och Femmanstationen Bilaga 4. Nedfallsanalyser -tabell Bilaga 5. Miljökvalitetsnormer för god luftkvalitet Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Sammanfattning År 8 var ett ganska normalt år, vädermässigt sett. Vi hade en ganska mild vinter, en fin sommar till slutet av juli och en mild och regnrik höst. Vädret har ju en betydande inverkan på de luftföroreningshalter vi mäter, framförallt timmar och dygn med överskidanden av miljökvalitetsnormerna framkallas av extrema vädersituationer där det i slutändan blir nästan helt vindstilla. Sådana tillfällen förekom till exempel under en period i slutet av mars, en dag i maj och ett par dagar i december då luftföroreningshalterna var höga. Under 8 har i stort sett alla stationer varit i drift under större delen av året till skillnad från år 6 då vi hade en hel del bortfall av mätdata. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid började gälla år 6. Det finns normer för år, dygn och timma. En närmare presentation av normerna finns i tabell 15 (bilaga 5). Årsmedelvärdet överskreds inte på någon av stationerna. Undantaget var Gårda. Den stationen är dock placerad i ett mycket utsatt läge. Stationen ger en bra bild av de sämsta tänkbara förutsättningar, men ingen beskrivning av situationen där många människor vistas under längre perioder. I Haga underskreds värdet för andra året i rad, vilket är en positiv tendens även om halterna var högre än under 7. Dygnsnormvärdet är det svåraste att nå. Det överskreds på alla stationer utom Femman och vid Mölndal (där det tangerades). Överskridandet i Haga var kraftigt och i Gårda mycket kraftigt. Normvärdet för timmar överskreds mycket kraftigt i Gårda. Även stationen i Haga hade för många överskridanden liksom Järntorget. Normen överskreds inte vid Femman eller Mölndal. Ser man till trenden för halterna av kvävedioxid vid takstationerna, så ser den ut att gå i rätt riktning, om än mycket långsamt. Årsmedelvärdena på Femman var under 8 de lägsta uppmätta överhuvudtaget sedan mätningarna påbörjades Detsamma gäller för Mölndal men inte vid Järntorget. Men miljökvalitetsnormerna gäller även i gatunivå och där har vi inte lika långa mätserier från våra fasta stationer. På stationen i Haga kan vi se att trots att vi idag har en bättre luftkvalitet än på 8-talet så motsvarar den ändå inte dagens krav. Även EU-direktivens krav som är något mildare än de svenska och ska klaras först år 1, är delvis svåra att nå. Årsmedelvärdet för kvävedioxid är det samma i EU-direktivet som miljökvalitetsnormen, och det har fram till 6 alltid överskridits i Haga. Därför var det glädjande att normen klarades för 8 precis som för 7. Trenden för ozon har varit svagt ökande, vilket till stor del beror på att halterna av ozon ökat på kontinenten. Under 8 förekom det dock ganska få dagar med höga ozonhalter under sommaren, normvärdet för information till allmänhet nåddes aldrig. Anledningen till de relativt låga halterna är en relativt solfattig sommar men även under våren brukar ozonhalterna vara höga och den var solig. Miljökvalitetsnormerna för PM 1 började gälla år 5. En närmare presentation av normerna finns i tabell 15 (bilaga 5). Årsmedelvärdet för PM1 överskreds inte vid någon av de sex mätplatserna under året. Miljökvalitetsnormen för dygn klarades vid alla stationer, till och med vid Gårda. En del av förklaringen till detta kan vara den CMA-spridning (CMA är kalciummagnesiumacetat ett dammbindningsmedel) som skett på vissa gator under vinter och förvår. Totalt gjordes detta vid sex tillfällen vilket förhoppningsvis har minskat antalet överskridanden med sex dygn. Sedan lång tid tillbaka har halterna av svaveldioxid och sot minskat till knappt mätbara värden från att ha varit det dominerande luftföroreningsproblemet på 6 och 7-talet. Överskridanden av MKN Femman Mölndal Järntorget Haga Gårda NO 2 år/dygn/timma nej/nej/nej nej/nja/nej nej/ja/ja nej/ja/ja ja/ja/ja PM1 år/dygn nej/nej/nej nej/nej/nej nej/nej/nej nej/nej/nej nej/nej/nej Tabellen visar vilka parametrar som överskridits under 8 och på vilka stationer. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 3

6 Karta över mätplatserna Figur 1. Karta över mätplatser för luftföroreningar under år 8. Mätresultat från en del av de mobila stationerna har redovisats eller kommer att redovisas i separata rapporter. 1. Femman 2. Mölndal, DOAS 3. Järntorget, DOAS 4. Gårda, DOAS 5. Haga, DOAS 6. Friggagatan, Mobil 7. Partille, Mobil 8. Frölunda Torg, DOAS-Mobil 9. Lindholmen, DOAS-Mobil 1. Järnvågsgatan, Mobil vid nr 3 på kartan 11. Karl Johansgatan, Mobil 12. Bergsjön, Mobil 13. Torpavallsgatan, Mobil 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Inledning Den 1 januari 1999 infördes miljökvalitetsnormer (MKN) i Sverige för svaveldioxid, kvävedioxid och bly. Sverige hade tidigare gränsvärden för svaveldioxid, sot och kvävedioxid. Miljökvalitetsnormerna gäller i gatunivå och ersätter tidigare gällande gränsvärden och riktvärden. Normerna för kvävedioxid (NO 2 ) gäller från och med år 6. Under 1 infördes miljökvalitetsnormer för partiklar (PM 1 ) som gäller från och med 5. Miljökvalitetsnormer finns också för kolmonoxid, från och med år 5, och för bensen för år 1. Gällande miljökvalitetsnormer framgår av tabell 15 i slutet av rapporten. Här finns också angivet de miljömål som är uppsatta för vissa ämnen. Kommunerna är skyldiga att kontrollera att normerna inte överskrids. Om de överskrids ska ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvaret för detta ligger hos staten men kan delegeras till kommunerna. För Göteborg gjordes under 1999 en prognos för hur situationen år 6 skulle bli avseende kvävedioxid, vilken visade att det fanns behov av åtgärder för att klara normvärdena. Detta ledde till att ett förslag till åtgärdsprogram togs fram av länsstyrelsen och regeringen fattade i december 4 beslut om åtgärdsprogram. Beslutet innehöll också ett uppdrag till länsstyrelsen att ta fram och fastställa ett kompletterande åtgärdsprogram för kvävedioxid, som antogs i maj 6. Ett åtgärdsprogram för minskning av partikelhalterna har också antagits. I Göteborgsområdet mäter Miljöförvaltningen (MF) och Göteborgsregionens Luftvårdsprogram (LVP) luftföroreningshalterna med tre fasta trendstationer, två fasta gaturumsstationer och tre mobila mätstationer. Trendstationerna ligger på Femmanhuset i Östra Nordstaden, på Folkets Hus vid Järntorget och i Mölndal vid E6:an. På dessa stationer sker mätningarna i takhöjd. Orsaken till att trendstationerna inte är placerade i gatunivå är att lokala förhållanden och förändringar är mycket varierande. Nu finns det dessutom två gaturumsstationer, som mäter vid belastade områden, i Gårda och vid Sprängkullsgatan i Haga. Med de tre mobila mätstationerna görs mätningar i gatunivå på platser som är särskilt utsatta eller intressanta av andra anledningar, i Göteborg eller i övriga Göteborgsregionen. Mätdata från dessa mätningar redovisas inte i denna rapport men mätplatserna framgår av kartan på föregående sida. Uppgifterna från de kontinuerliga mätningarna överförs till en mätdatabas i ett luftövervakningssystem. Systemet får data från ett stort antal mätstationer i och utanför Göteborg, de fem fasta och de tre mobila luftstationerna, samt ytterligare fem meteorologiska mätstationer. Luftövervakningssystemet innehåller utöver mätdatabasen även en emissionsdatabas (EDB), spridningsmodeller och prognosprogram. Ett projekt som inleddes under 7 var Ren StadsLuft där detaljerade spridningsberäkningar görs för Göteborg. En bild som visar ett resultat finns på sidan 1. Miljöförvaltningen sammanställer varje månad mätdata i en rapport som finns tillgänglig på förvaltningens hemsida. På hemsidan redovisas också aktuella mätvärden varje timma, samt diagram över timvärden den senaste veckan. Den nya hemsidan finns på: Denna rapport är en sammanställning av månadsrapporterna med fler bakgrundsvärden, trender och jämförelser med mål och gränsvärden för de föroreningar som mäts på mätstationerna i Göteborgområdet. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 5

8 Beskrivning av de fasta mätstationerna 1 Station Femman Här har vår huvudstation legat sedan På plattformen på taket ser man intagen till mätinstrumenten och delar av den meteorologiska utrustningen. Här mäts både den horisontella och den vertikala vinden, temperatur, fuktighet, lufttryck och solinstrålning. Här tas också månadsprov av nederbörd för analys och det utförs kontroll av luftföroreningarnas effekt på bl. a koppar och marmor. Här på bilden inifrån mätrummet syns i vänstra racket följande instrument: Kolmonoxid, datalogger, ozon, svaveldioxid. I mitten: PM 2.5, lufttryck, kalibreringsinstrument. Till höger: PM 1 och NOx. Utrustningen på bordet tillhör IVL som mäter VOC. 2 Station Mölndal Mölndal är en DOAS-station som tillhör Göteborgsregionens Luftvårdsprogram och har varit igång sedan Den har tidigare mätt längs två sträckor över E6:an men numera är det bara en sträcka över leden. Den andra sträckan kommer att dras över centrala Mölndal senare. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 6

9 På taket till Folkets hus sitter nu mottagaren för DOASutrustningen. Lampan för den ena sträckan sitter på ett tak på andra sidan E6:an. Här syns DOAS-mottagaren på taket riktad mot lampan på andra sidan E6:an. Analysutrustningen står i ett vindsutrymme under mottagaren. 3 Station Järntorget Järntorget är en DOAS-station som tillhör Göteborgsregionens Luftvårdsprogram. Den har varit i drift sedan 1989, med upp till sex olika mätsträckor över staden. För närvarande används sträckorna 1, 3, 5 och den nya sträckan 6 rakt över Götatunnelns västra mynning. På taket till Folkets hus sitter mottagarna till analysatorn. Här är utsikt söderut från Folkets Hus tak. Lampan till sträcka 3 kan svagt skönjas på ett hustak under kyrktornet till höger i bild. Sträcka 1 och 3 mäter SO 2, NO 2 och O 3. Sträcka 5 och 6 mäter endast NO 2. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 7

10 4 Gårdastationen Stationen är numera inrymd i fundamentet till gångbron över E6, Kungsbackaleden. Den är en DOAS-station som ingår i Göteborgsregionens Luftvårdsprogram Bakom hålet i väggen finns mottagaren. Lampan sitter på en husvägg 185 meter norrut. Mätsträckan löper således parallellt med vägen. Här mäts vi kväveoxider (NO och NO 2 ), SO 2, bensen och numera även PM 1. Instrumentet för PM 1 står mellan de två betongsocklarna i en särskild väderskyddad låda. Här mäts sedan februari 6 även PM 2.5 i Vägverkets regi. 5 Hagastationen Ny sedan 2 är DOASstationen vid Sprängkullsgatan i utkanten av Haga. Tätt utefter fasaden mäts halterna av NO, NO 2 och bensen. I alkoven till vänster i bild har ett TEOM-instrument placerats och under 6 har det tillkommit ett instrument för mätning av mindre partiklar, PM Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Luftföroreningar 8 Allmänt Luftvård omfattar emissioner, halter, spridning och nedfall. Dessutom är det av intresse att belysa den exponering som människor, växtlighet, djur och material utsätts för och olika källors bidrag till föroreningsnivån. Beskrivning av övervakningssystemet Den mättekniska grunden till luftövervakning utgörs av: Mätinstrument för luftföroreningar Meteorologiska stationer Miljöövervakningssystem med spridningsmodell I Göteborgsområdet finns fasta takstationer, två fasta gaturumsstationer och tre mobila mätstationer. Takstationerna ligger på Femmanhuset i Östra Nordstaden, på Folkets Hus vid Järntorget och i Mölndal vid E6:an, de två senare med DOAS-instrumentering (Differentiell Optisk Absorbtions Spektroskopi), dvs. mätning av ljusets förändring längs en sträcka. Dessutom finns det två gaturumsstationer, som mäter vid belastade områden, i Gårda och vid Sprängkullsgatan i Haga samt tre mobila mätvagnar, varav en är en DOAS-kontainer. Meteorologiska mätningar (temperatur, vindriktning, vindhastighet mm) utförs i anslutning till alla mätstationer. Dessutom finns det vädermaster vid Järnbrottsmotet, Åby travbana, Transportgatan (Tagene), Skansen Lejonet och Risholmen. Mätdata hämtas varje timma från alla stationer och görs sedan tillgänglig på Internet inom ca minuter, systemet gör dessförinnan automatiskt en grov kontroll av att värdena är rimliga. Systemet består bland annat av en modul för hantering av emissionsdatabaser (EDB), en presentationsmodul samt en modul för spridningssimuleringar. EDB:n innehåller uppgifter om utsläpp i hela Göteborgsregionen. I EDB:n lagras uppgifter om utsläpp från punkt-, yt-, grid- och linjekällor. Den består av en datalagringsdel och en beräkningsdel. Till alla utsläpp finns uppgifter om koordinater, kommun, region, län och beskrivning av källorna i tid och rum, branscher mm. Denna del kan användas för spridningsberäkningar. Mätdata från mätstationerna finns lagrade i en separat modul. Härifrån exporteras den data som presenteras på Internet varje timma. I spridningsmodulen kan simuleringar från EDB:n och enskilda källor beräknas. Vädersituationen för den aktuella simuleringen kan bestämmas utifrån lagrade uppgifter eller från en tänkt situation. På nästa sida visas ett exempel på en spridningssimulering som gjorts inom projektet Ren Stadsluft. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 9

12 Spridningsbild av NO2, 98%-il timvärden för 7 Fler simuleringar finns på hemsidan: 1 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Kvävedioxid (NO 2 ) Kväveoxider (NOx, dvs. NO och NO 2 ) bildas vid all slags förbränning. NO är en färglös, luktfri gas. All NO kommer att förr eller senare oxideras till NO 2. Emissionerna sker huvudsakligen som NO, men i närvaro av ozon sker en snabb oxidation till NO 2. Gasen kan bl.a. leda till vävnadsskador i lungorna eller bidra till att lungornas förmåga att försvara sig mot luftföroreningar minskar. NO 2 kan alltså bidra till ökad frekvens av luftvägsinfektioner och till uppkomst av lungcancer. Hur känslig man är mot NO 2 varierar mycket från person till person, astmatiker är särskilt känsliga. NO 2 kan öka astmareaktionen hos folk som är allergiska mot t ex pollen. I tätorter är trafiken den helt dominerande källan till NOx-halterna, vilket också innebär att föroreningshalterna varierar i takt med trafikintensiteten. Trenden för halterna av NO 2 har varit svagt minskande sedan mitten på åttiotalet. Något oroande är de senaste årens ökningar i Gårda och Haga. Värdena under 7 i Haga var lägre än åren dessförinnan men 8 var de åter höga. NO 2 µg/m 3 Kvävedioxidhalter i Göteborg Femman Järntorget Mölndal Gårda Haga Årsmedelvärden av NO2 Figur 2. Årsmedelvärden av kvävedioxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid är µg/m 3 som medelvärde under ett helår. Extremvärden i form av 98 %-iler (dvs. 175 timmar på ett år med 1 % mätdata) är 9 µg/m 3 för timmedelvärden och 6 µg/m 3 för dygn (sju dygn på ett år). Normerna ska klaras från och med år 6. Årsmedelvärdet klarades vid alla takstationer och i Haga men överskreds vid Gårda. Värdena under 8 underskreds för andra gången vid Sprängkullsgatan (Haga) men var högre än under 7. För Femman och Mölndal är värdena de lägsta vi någonsin har mätt upp. Miljökvalitetsnormen för timma har vid mätningarna ovan tak inte överskridits under året vid Femman eller Mölndal, men tyvärr vid Järntorget. 98 %-ilerna ligger mellan 78 och 93 µg/m 3, vilket innebär att normvärdet för timma överskreds 81-4 gånger. Miljökvalitetsnormen har dock överskridits vid hårt trafikerade gator inne i centrala Göteborg. Gårda och Haga hade 139 µg/m 3 respektive 112 µg/m 3 som 98 %-il av timmedelvärdena. Gårda hade hela 968 och Haga 486 timmar över normvärdet. I Gårda har vi inte mätt upp så många överskridanden sedan Haga har inte haft så många överskridanden tidigare, vilket gör att det lägre årsmedelvärdet framstår ännu mera positivt. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 11

14 Kvävedioxid i Göteborg 8, timvärden över MKN 1 Antal timmar med NO2-halter över 9 µg/m MKN (98%-il timvärden-helår) - max 175 timmar Femman Centrum Mölndal sträcka 1 Järntorget sträcka 1 Järntorget sträcka 3 Järntorget sträcka 5 Järntorget sträcka 6 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Gårda Haga Figur 3 Diagram visande antal timmar över MKN-värdet för NO 2 under år 8 vid alla fasta stationer. Diagrammet ovan visar antalet överskridanden under året, där det framgår att alla takstationerna har klarat normvärdet under året. Mölndalsmätningen sker rakt över en motorväg och Järntorget sträcka 6 går rakt över Götatunnelns mynning vilket förklarar att dessa sträckor har något fler överskridanden. 1 Kvävedioxid i Göteborg 8, dygnsvärden över MKN Antal dygn med NO 2 -halter över 6 µg/m MKN (98%-il dygnsvärden-helår - max 7 dygn) Femman Centrum Mölndal sträcka 1 Järntorget sträcka 1 Järntorget sträcka 3 Järntorget sträcka 5 Järntorget sträcka 6 Gårda Haga januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 4 Diagram visande antal dygn över MKN-värdet för kvävedioxid. Gatustationerna Gårda hade redan i februari fått för många överskridanden och i mars hade även Haga fått det. Järntorget hade också tidigt haft för många överskridanden. Endast Femman har klarat normen medan Mölndal hade ett överskridande för mycket. Dygnsvärdet på 6 µg/m 3 är det värde som är störst problem med att klara, det innebär att högst sju dygn får överskrida detta värde under ett år, detta kallas för 98 % -il. Motsvarande 98 %-iler av dygnsvärdena låg nu på 52 µg/m 3 (4 dygn) vid Femman, 65 µg/m 3 (13 dygn) vid Järntorget och 62 µg/m 3 (8 dygn) i Mölndal. Vid Gårda låg 98 %-ilen för dygn på 1 µg/m 3 (111 dygn) och Haga hade 85 µg/m 3 (42 dygn). 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Kvävedioxid MKN FEMMAN JÄRNTORGET MÖLNDAL NO 2 µg/m Medelvärde 24,9 24,2 25,6 24,4 22,9 28,7 26,1 25,7 23,9 26,8 28,1 29,4 35,3 25,8 24,1 Max-timme ,1 238,7 166,6 167,2 169,3 98 %-il tim 9 78,4 78,1 84,5 79,2 77,6 84,6 82,7 87,9 77,7 93,3 88,5 97, 11,7 87,5 87, Antal timmar > Antal timmar > EU Max-dygn 19,8 85,5 13, 78,1 68,1 13, 86,6 116, 79, 8,1 15,1 99,1 18,9 76,6 92,2 98 %-il dygn 6 55,7 63,5 68,1 59,4 51,9 61,2 65,5 68, 6,4 64,8 65,3 82,4 87,1 62, 61,6 Antal dygn > Max-månad 36,7 33,4 38, 34,2 31,4 34,7 36,1 34,3 35,7 36,9 41, 37,9 41,9 35,4 35,4 Antal mättimmar Tabell 1a. Kvävedioxidhalter vid takstationerna de senaste fem åren. Både Femman och Mölndal har de lägsta uppmätta årsmedelvärdena någonsin. Femman har 1 % mätdatatillgänglighet under året liksom Järntorget medan Mölndal har drygt 93 %. Mölndalsstationen var nerplockad under andra hälften av år 6 på grund av takarbeten och när stationen återstartades så var det med endast en sträcka. Vi mäter fortfarande bara med en sträcka eftersom det ännu inte är klart med installation av den andra sträckan, som är tänkt att gå parallellt med vägen. Förutom vid serviceuppehåll (1-2 veckor) förloras data ibland när det är dålig sikt t.ex. vid dimma och snöfall. Kvävedioxid MKN GÅRDA HAGA NO 2 µg/m Medelvärde 46,7 46,6 48, 47,4 48,9 41,9,8 44,8 35,9 39,7 Max-timme 179,8 19,3 2, 21, 222,7 21,8 21,4 242,6 184,4 213,6 98 %-il tim 9 19,4 19,4 119,1 122,3 139, 14, 17,6 118,8 14,2 111,8 Antal timmar > Antal timmar > EU Max-dygn 117,5 16,5 136,2 1,1 119,5 116,7 19,5 145,2 1,1 13, 98 %-il dygn 6 84,9 92, 97,1 95,7 99,7 8,5 85,4 13,1 79,7 85, Antal dygn > Max-månad 64, 61,9 59,8 67,1 64,6 52, 53,9 49,7 52,9 53,7 Antal mättimmar Tabell 1b. Kvävedioxidhalter vid de fasta gaturumstationerna de senaste fem åren. Haga har nu varit i gång i drygt sex år och Gårdastationen i tretton år. Som framgår av tabellen ovan är halterna betydligt högre än för takstationerna. Det kan vara lite vanskligt att dra för stora slutsatser av de variationer som syns mellan enstaka år då de kan bero på att mätdata saknas under långa perioder eller på att vädersituationerna varierat mycket. Under 7-8 har Hagastationen fungerat tämligen kontinuerligt liksom Gårda har gjort nu i 5 år. Årsmedelvärdet i EU-direktivet är det samma som miljökvalitetsnormen dvs. µg/m 3 och har 8 bara överskridits vid Gårda, Haga klarade för andra året i rad miljökvalitetsnormen för helår. EU-normen för timvärden, µg/m 3, som bara får överskridas 18 gånger per år överskreds som mest 7 gånger vid Gårda. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 13

16 Partiklar, PM 1 och PM 2.5 Luften är förorenad av partiklar av mycket olika storlekssammansättning. Vägtrafik och arbetsfordon samt industriella processer och förbränning av ved, olja och kol är viktiga partikelkällor. Framförallt anses dubbdäcken bidra till de höga halterna som förekommer vid barmarksförhållanden vintertid. Det har inte kunnat fastställas någon lägsta tröskelhalt, under vilken risken för hälsoeffekter är försumbar. Det har inte heller kunnat fastställas relativa hälsoskillnader mellan olika typer av partiklar. Generellt har man antagit att inandningsbara partiklarna (PM 1 ), som är mindre än 1 mikrometer (µm) i diameter, är hälsofarligare än större partiklar som fastnar tidigt i de övre andningsvägarna. PM 1 -partiklar är dock inbördes mycket olika i form och ämnessammansättning. PM1 och PM2.5 µg/m 3 Partikelhalter i Göteborg 35 3 Femman PM1 Haga PM1 Gårda PM1 Femman PM2.5 Haga PM2.5 Gårda PM Årsmedelvärden av PM1 och PM2.5 Figur 5a. Årsmedelvärden av partiklar, PM 1 och PM 2.5 i Göteborg vid Femman, Gårda och Haga. Halten inandningsbara partiklar, PM 1, kan bestämmas med t.ex. ett TEOM-instrument. Detta instrument mäter partikelhalter kontinuerligt utan att någon extern analys behöver utföras. För närvarande har vi i Göteborg sammanlagt sex TEOM-instrument i drift, vid Femman, Gårda och Haga samt en i var och en av de mobila mätvagnarna. Miljökvalitetsnormen för PM 1, som gäller från och med år 5, är µg/m 3 som medelvärde under ett år och för dygn som 9 %-il är värdet 5 µg/m 3. Högst 35 dygn per år får således överskrida detta värde. Uppmätta halter ligger på taknivå numera på omkring µg/m 3 och i gatunivå på 25 µg/m 3, med högsta dygnsvärden mellan 5 och 9 µg/m 3. PM 1 µg/m 3 MKN Femman Gårda Haga +% Medelvärde,4 21,7 23,2 19,7 19,1 24,8 29,6 31,2 28,4 25, 31,5 28,6 26,9 25,1 Max-timme 148,6 177,2 194,2 229,7 186, 27,9 532,7 33,4 33,1 233,1 195,3 288,5 191, 179,3 98-percentil tim 54,7 57, 63,8 55,6 52, 97,9 18,9 1,7 98,6 85,6 119,6 92,6 78,6 73, Max-dygn 5,7 56,5 76,5 83,4 5,9 88,4 144, 12,8 18, 88,5 83,7 13,9 99,6 69,7 9-percentil dygn Antal dygn> Maxmånad 29, 3,8 3,1 33,6 26,4 29,8 48,9 51,4 5,5 39, 33,2 46,3 43,2 36,2 Antal timmar Tabell 2a. Halter av partiklar, PM 1, vid Femmanstationen, Gårda och Haga. Utvecklingen har överlag varit positiv under senare år för alla stationerna. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 År 8 överskreds dygnsnormvärdet bara 2 gånger på Femmans tak, Gårda hade 16 och Haga 12 överskridanden. Mätningarna i Haga påbörjade först under november 5 och i Gårda oktober 4, vilket förklarar de få överskridandena dessa respektive år. Som synes är samtliga värden lägre än för 6 och 7. Alla stationerna klarade miljökvalitetsnormerna. PM 2.5 som nu mäts på tre platser i Göteborg, i Haga i miljöförvaltningens regi och de andra två tillhör vägverket och sköts av IVL. Än så länge har vi för korta mätserier för att kunna dra några slutsatser om mätningarna. Man kan dock se att halterna inte skiljer sig så mycket åt sinsemellan vilket tyder på att en stor andel av de fina partiklarna beror på långdistanstransport. De högsta timvärdena brukar man kunna få under nyårsnatten då krutröken ligger tät över staden. PM2.5 µg/m 3 Femman Gårda Haga +% Medelvärde 11, 1,4 9,9 14,8 13,2 11,7 11,7 12,6 Max-timme 5,8 92, 81,6 58,8 83,5 137,9 48, 76,6 98-percentil tim 28,2 28,5 23,5 37, 34,8 3,4 29,4 26,7 Max-dygn 33,8 44,9 32,2 42, 48,9 37,4,4 3,9 Antal dygn> percentil dygn 16,6 15,4 14, , Maxmånad 15,3 16,4 12,7,5 19, 14,6 15,3 14,4 Antal timmar Tabell 2b. Halter av partiklar, PM 2.5, vid Femmanstationen, Gårda och Haga 6-8. Samtliga stationer har värden som ligger under EU-målet för 1 för PM 2.5 på 25 µg/m 3 som helårsmedelvärde. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 15

18 Ozon (O 3 ) Ozon är en s.k. oxidant och dess höga reaktivitet gör gasen farlig för människor, djur och växter. Människans aktiviteter leder inte till direkta ozonutsläpp, utan den huvudsakliga produktionen sker via sönderdelning av kvävedioxid genom solljusbestrålning och i en reaktion med kolväten. Soliga och stilla sommardagar med hög trafikintensitet är således ozonproduktionen hög. Bakgrundshalten uppvisar en årstidsvariation med de högsta värdena episodvis under försommaren. Trenden för de senaste åren förefaller att vara svagt ökande. Under 8 förekom inga episoder med höga halter med över 18 µg/m 3. Det var bara sex dygn med 8-timmarsvärden över 1 µg/m 3 vid Femman. Ansvaret för övervakning och information till allmänhet vid höga halter, dvs. mer än 18 µg/m 3, ligger på IVL. Som regel blir halterna av ozon högre utanför stora städer eftersom de lokala utsläppen reagerar med ozonet som då kan bli förbrukat. O 3 µg/m 3 Ozonhalter i Göteborg Femman Järntorget Mölndal Gårda Årsmedelvärden av Ozon Figur 6. Årsmedelvärden av ozon vid Göteborgs fasta stationer. Ozon Femman Järntorget Mölndal Medelvärde 55,2 56,2 5,8 48, 5,9 55,5 54,7 55,6 51,8 56,5 63,6 54,4 62, ,4 Max-timme 153,4 175,2 183,3 123,7 145,8 128, 135, 178, 114, 1, 158, 159, 166, 118, 145, 98-percentil tim 117,6 1,8 16,1 95,9 15,6 11, 1, 11, 9, 14, 124, 113, 129, 94, 113, Antal timmar> Antal timmar> Max 8-timmar 144, 163,8 159,5 113,3 141, Antal dygn med 8-timmar> Max-dygn 126,6 122,6 128,7 97,3 123,4 13, 97, 126, 9, 112, 131, 13, 136, 94, 113, 98-percentil dygn 14,5 12,2 91,1 81,3 87,6 93, 88, 96, 77, 91, 18, 96, 119, 82, 94, Antal dygn > Maxmånad 79,3 83, 77, 67, 72,7 71,7 72,2 76,7 66,3 78,1 9,1 79,3 92, ,2 Tabell 3. Ozonvärden för de senaste fem åren vid Femman, Järntorget och Mölndal. 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Bensen (C 6 H 6 ) Bensen är ett organiskt kolväte med cancerogena egenskaper. Det ingår naturligt i bensin och låg ett tag på upptill ca 5 %. Bensenhalten i bensin har dock sänkts alltmer år efter år och ligger numera på mindre än 1 %. Institutet för miljömedicin har angivet en lågrisknivå på 1,3 mikrogram per kubikmeter som gäller medelexponering. Än så länge ligger halterna vid hårt trafikerade gator över denna nivå men under miljökvalitetsnormen för bensen på 5 µg/m 3 som gäller från och med år 1. Bensen µg/m 3 Bensenhalter i Göteborg Gårda Haga Årsmedelvärden av Bensen Figur 7. Bensenhalter i Göteborg sedan Bensen GÅRDA HAGA C 6 H 6 µg/m Medelvärde 2,8 2,9 2,6 2,5 1,9 3,2 3,1 2,4 2,1 2,2 Max-timme 13, 16,3 14,3 15,3 9,3 14,7 19,5 14,7 11,8 16,5 Antal timmar %-il tim 6,6 7,4 6,2 6,6 4,4 7,5 7,1 5,8 4,8 5,5 Max-dygn 5,9 9,4 7,4 9,8 4,7 7, 8,1 7,8 4,4 4,8 98 %-il dygn 4,6 6,7 4,7 5,4 3,3 5,5 5,5 4,4 3,9 4, Max-månad 3,4 5,3 3,5 4,2 2,5 4,3 4,2 3,5 3,3 3,4 Tabell 4. Bensenhalter vid Gårda och i Haga, Göteborg. Såväl vid Gårda som i Haga var halterna under 8 lägre än tidigare år (förutom 7 för Haga) när det gäller årsmedelvärdet. Vid Gårda var dessutom tim- och dygnsvärdena de lägsta hittills. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 17

20 Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid tillförs atmosfären i samband med förbränning av fossila bränslen. Svaveldioxid är en färglös gas som i atmosfären långsamt omvandlas till svavelsyra i form av droppar eller partiklar. Utsläppen av svaveldioxid sker huvudsakligen via höga skorstenar, vilket innebär att uppmätta halter ofta härrör från källor på flera kilometers avstånd. Uppmätta höga halter har ofta sitt ursprung i Central- eller Östeuropa. Situationen i detta avseende har dock förbättrats under senare år. Förhöjda halter i Göteborg verkar förekomma lokalt i närheten av fartyg i hamnen. MKN för ett år är 5 µg/m 3 som medelvärde. Extremvärden som 98 % -il av timvärdena (en nivå som inte bör överskridas mer än 2 % av tiden) ligger på µg/m 3. Inga nivåer i denna storleksordning har förekommit under senare år. Årsmedelvärdena ligger i Göteborg på mellan 2 och 4 µg/m 3. Endast enstaka timvärden har förekommit på över 5 µg/m 3 de senaste åren. Halterna av svaveldioxid har sedan sextiotalet minskat med 9-95 %, vilket till stor del beror på lägre svavelhalt i eldningsolja, utbyggd fjärrvärme och nyttiggörande av spillvärme från sopförbränning, raffinaderier och avloppsvatten. Även de sista tio åren har en fortsatt minskning noterats. Delmål 1 i miljömålet för frisk luft rör SO 2, som skall vara uppfyllt i alla kommuner i Sverige år 5 är satt som ett årsmedelvärde på 5 µg/m 3. I Göteborg har värdena i stort sett legat under detta värde de senaste tio åren, dock inte med någon större marginal. SO 2 µg/m 3 Svaveldioxidhalter i Göteborg Femman Järntorget Mölndal Gårda Årsmedelvärden av SO2 Figur 8. Årsmedelvärden av svaveldioxid i Göteborg under senare år. Svaveldioxid FEMMAN JÄRNTORGET MÖLNDAL SO 2 µg/m Medelvärde 4,1 4,7 3,8 3,8 2,7 3,7 3,9 3,5 3,1 2,6 3,2 4,5 4,5 3,3 2,6 Max-timme 35, 41,9 97,7 9,2 33,7 61,2 57,7 121,8 1,8 35,4 33,8,7 33, 25,5 31,7 98 %-il tim 13,1 13,2 12,2 12,5 8,4 12,6 13,5 1,9 9,6 9,6 8,6 9,5 12,8 1,4 6,9 Max-dygn 1,8 11,4 17, 14,1 9,5 1,6 12,7 21,8 17,1 9, 1,1 1,4 13, 12,7 9,9 98 %-il dygn 8,3 1, 9,2 8,7 6, 8, 9, 7,7 6,1 6,4 6,6 8,2 1,9 7,3 6,1 Max-månad 5,7 5,6 5,1 4,7 3,8 4,3 4,4 4,1 4,2 3,8 3,9 5, 6,3 4,5 4,8 Tabell 4. Svaveldioxidhalter vid de tre urbana bakgrundsstationerna de fem senaste åren. 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 Sot Sothalterna har liksom svaveldioxidhalterna minskat mycket kraftigt (ca 9 %) sedan mitten på sextiotalet då halterna var som högst. Sedan 1996 mäts inte sothalterna längre utan värdena beräknas fram genom den korrelation som vi har funnit föreligga mellan sot och andra ämnen (partiklar, kvävedioxid och kolmonoxid). Sot µg/m 3 Sothalter i Göteborg Årsmedelvärden av Sot Figur 9. Årsmedelvärden av sot på Femman i Göteborg under drygt 3 år. Naturvårdsverket anger ett gränsvärde på µg/m 3 som medelvärde under ett vinterhalvår. Extremvärden anges som 98 %-il (dvs. en nivå som inte bör överskridas mer än 2 % av tiden) och ligger på 9 µg/m 3 för dygnsmedelvärdena. Göteborg har inga svårigheter att klara gränsvärdena för sot. Sot mätt/beräknat µg/m Medelvärde 14,3 7,9 5,8 4,2 4, 3,8 4,1 4,3 4, 4,2 5, 4, 3,7 Max-timme 169, 1, 84, 72,3 54,7 53,7 37,6 96,9 45,9 53,9 75,1 64,1 44,3 98 %-il tim 39, 39,1 22,9 18,1 15,5 17,5 15,3 18,5 17,1 17,4,1 17, 16,3 Maxdygn 79,9 48,9 3,1 27,2 18,8 24,3 19, 32,3 21, 21, 28,4 23,4 13,7 98 %-il dygn 33,8 28,8 18,1 13,3 11,3 12,7 11,2 14,6 12,2 12,7 16, 13,7 1,9 Max-månad 21,1 12,1 9,8 7,9 5,8 6,5 6, 7,9 6,6 5,9 8,1 7,2 5,6 Tabell 5. Halter av sot vid Femmanstationen senare år. Det finns data ända från 196 i tabeller längre bak i rapporten. Värdena efter 1996 är inte uppmätta utan beräknade genom korrelation med PM 1, kvävedioxid och kolmonoxid. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 19

22 Kväveoxider (NOx) Kväveoxider är summan av kvävemonoxid och kvävedioxid. All kväveoxid ombildas så småningom till kvävedioxid genom oxidation t.ex. av ozon. Många väljer därför att ange halterna av kväveoxid (NO x ) som om all kvävemonoxid (NO) var kvävedioxid (NO 2 ) vid omräkning från ppb till µg/m 3. Eftersom molekylvikterna skiljer sig åt så mycket som 53 % så blir dessa värden betydligt högre. Alla värden av NO x i Miljöförvaltningens årsrapporter och månadsrapporter är dock beräknade som summan av NO och NO 2. NOx µg/m 3 Kväveoxidhalter i Göteborg Femman Gårda Järntorget Haga Årsmedelvärden av NOx Figur 1. Årsmedelvärden av kväveoxidhalter vid de fasta stationerna i Göteborgsområdet. Kväveoxider FEMMAN GÅRDA HAGA NO x µg/m Medelvärde 39,2 36,6 38,7 35,4 31,8 96, 19,8 16,4 18,8 17,2 83,3 79,1 8,4 87,4 73,3 Max-timme %-il tim 1,1 194, 218,7 167,8 152,7 364, 396,1 381,8 396,1 386, 35,6 281,5 271,5 326,3 231,3 Max-dygn 399,4 295,7 423,2 199, 176,9 624,9 433,3 424,4 521,5 392,6 358,2 399,3 342,4 417,2 232,2 98 %-il dygn 143,4 166,9 166,8 114,6 96,7 262,7 253,5 36,8 324, 267,7 267,1 236,6 244,3 272,9 181,2 Max månadsmedel 62,6 56,2 73,1 59,7 45,7 148, 157,5 141,4 15,2 155,4 133,3 114,5 13,7 1,5 113,7 Antal mättimmar Tabell 6. Kväveoxidhalter vid de fasta stationerna de senaste fem åren. Som regel är halterna mycket högre i gatunivå än i taknivå. Anmärkningsvärt är då att maxtimvärdena kan bli lika höga eller till och med högre i taknivå. Femman och Haga uppvisar de lägsta årsmedelvärdena någonsin medan Gårda i stort sett ligger på en oförändrad nivå. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

23 Nedfallsanalyser Analys av nederbörden har gjorts i Göteborg sedan sjuttiotalet, som mest vid ett tiotal olika platser. En längre tid pågick provtagningarna förutom vid GP-huset/Femman även vid Volvo och vid Fjällbohemmet i Utby. Eftersom halterna inte varierade särskilt mycket mellan de olika platserna har vi bl.a. av kostnadsskäl begränsat provtagningen till Femman, där vi har den längsta mätserien. Nederbördsprover samlas in varje månad och analyseras på alla de parametrar som redovisas nedan. Haltvärdena räknas om till ett totalt årsnedfall per m 2, så den totala nederbördsmängden är betydelsefull för att bedöma variationen. Saknas något prov så måste den månadens värden interpoleras fram. Mätvärdena avspeglar i stort sett den positiva trend som luftföroreningshalterna har visat upp senare år och som framför allt inneburit ett ökande ph-värde och stora minskningar i nedfallet av bly, kadmium och svavel. Under 8 kom mycket större nederbördsmängder än normalt vilket naturligtvis påverkat det totala nedfallet, vilket måste beaktas vid bedömningen av diagrammen nedan. ph värden i Göteborg Figur 11. ph-värdet i nederbörden i Göteborg. Värdet har under 35 år ökat sakta från omkring 4 till runt 5. Värdet drogs ner under 8 av ett par månader med mycket regn som var lite surare. Eftersom det mesta regnet kommer med sydliga vindar blir nedfallet starkt påverkat av utsläppen på kontinenten. S kg/ha.år SVAVELNEDFALL Total årsdeposition Figur 12. Nedfallsvärden av svavel i Göteborg kg/ha och år. Svavelnedfallet har legat ganska stabilt på en låg nivå de senaste 1 åren. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 21

24 NO3 g.m 2.år 1 NITRATNEDFALL Total årsdeposition Figur 13. Pb mg.m 2.år 1 Nedfallsvärden av nitrat i Göteborg i g/m 2 och år. BLYNEDFALL Total årsdeposition Figur 14. Nedfallsvärden av bly i Göteborg i mg/m 2 och år. Blyhalterna ligger på en mycket låg nivå numera. Cd mg/m 2 *år KADMIUMNEDFALL Total årsdeposition Figur 15. Nedfallsvärden av kadmium vid Femman i Göteborg i mg/m 2 och år. 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

25 Bilaga 1. Diagram luftföroreningar Kvävedioxid, Femman KVÄVEDIOXIDHALTER I GÖTEBORG 1 8 NO2 µg/m³ Månadsmedelvärden Figur 16. Månadsmedelvärden av kvävedioxidhalter i Göteborg åren De låga värdena under kan bero på felaktigheter i mätningarna. 1 Kvävedioxidhalter i Göteborg år 8 NO 2 mikrogram/m³ Miljökvalitetsnorm för dygn 98% il jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 17. Dygnsmedelvärden av kvävedioxidhalter i Göteborg år 8. Den 8 december uppmättes det högsta värdet under året. Totalt låg fyra dygn över normvärdet på 6 µg/m 3, förutom den 8:e december även den 22:e december, den 8:e maj och 25:e mars. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 23

26 Partiklar, Femman PARTIKELHALTER I GÖTEBORG PM1 µg/m³ Månadsmedelvärden Figur 18. Månadsmedelvärden av partikelhalter, PM 1, vid Femman i Göteborg åren Värdena är uppräknade med % enligt EU-direktiv. 1 Partikelhalter i Göteborg år 8 PM1 mikrogram/m Miljökvalitetsnorm för dygn, max 35 överskridanden jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 19. Dygnsmedelvärden av partikelhalter, PM 1, på Femmanhusets tak år 8. Miljökvalitetsnormen för PM 1 är 5 µg/m3 som dygnsvärde, som inte får överskridas mer än 35 gånger/år (9 % -il). Under två dygn låg värdena på 5 µg/m3 eller högre. 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

27 Ozon, Femman OZONHALTER I GÖTEBORG 1 8 O 3 µg/m³ Månadsmedelvärden Figur. Månadsmedelvärden av ozonhalter i Göteborg åren , mätt vid Femman. Ozonhalter i Göteborg år O 3 mikrogram/m jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 21. Dygnsmedelvärden (24-timmarsvärden) av ozonhalter vid Femman, Göteborg år 8. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 25

28 Svaveldioxid, Femman SO 2 µg/m³ SVAVELDIOXIDHALTER I GÖTEBORG Månadsmedelvärden Figur 22. Månadsmedelvärden av svaveldioxidhalter i Göteborg åren Halterna har som synes minskat avsevärt sedan 6-talet då årsmedelvärdena var högre än vad de högsta timvärdena är nu för tiden. Januari 1963 låg månadsmedelvärdet på 277 µg/m 3 jämfört med januari 8 då vi hade 3.3 µg/m 3. Svaveldioxidhalter i Göteborg år SO 2 mikrogram/m³ jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 23. Svaveldioxidhalter Göteborg år 8, dygnsmedelvärden. 26 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

29 Sot, Femman SOTHALTER I GÖTEBORG Sot µg/m Månadsmedelvärden Figur 24. Månadsmedelvärden av sothalter i Göteborg år Värden efter år 1996 är framräknade ur kända samband mellan sot och andra parametrar då sotmätningar inte längre görs. Sothalter i Göteborg år Sot mikrogram/m jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 25. Dygnsmedelvärden av sothalter i Göteborg år 8, beräknade värden. Värdena beräknas efter den bästa korrelationen vi har hittat mellan sot och PM 1, CO och NO 2 eftersom vi inte längre har något fungerande instrument för sotmätning och halterna är mycket låga. Det kan dock vara intressant att se hur utvecklingen har sett ut sedan 6-talet då det ju var riktigt höga halter. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 27

30 Kväveoxider, Femman KVÄVEOXIDHALTER I GÖTEBORG NOx µg/m³ Månadsmedelvärden Figur 26. Månadsmedelvärden av kväveoxidhalter i Göteborg åren Kväveoxidhalter i Göteborg år NOx mikrogram/m³ jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 27. Dygnsmedelvärden av kväveoxidhalter i Göteborg år 8. En dag i december var det höga halter. 28 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

31 Kolmonoxid, Femman CO mg/m3 Kolmonoxidhalter i Göteborg 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Figur 28. Månadsmedelvärden av kolmonoxid på Femman Koloxidhalter i Göteborg år CO milligram/m jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 29. Dygnsmedelvärden av kolmonoxid på Femmanhusets tak. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 29

32 Breuerdiagram för olika luftföroreningar Kvävedioxid vid Femman år 8 N NNV 5 NNO NV 3 NO Kvävedioxid år 8, Järntorget N NNV 5 NNO NV NO 3 Kvävedioxid år 8-Mölndal N NNV 5 NNO NV 3 NO VNV ONO VNV ONO VNV ONO V O V O V O VSV OSO VSV OSO VSV OSO SV SO SV SO SV SO SSV S SSO SSV S SSO SSV S SSO Figur 3. Kvävedioxidhalterna vid Femman, Järntorget och Mölndal, medelvärden för olika vindriktningar. Ozon vid Femman år 8 NNV N 8 NNO Ozon år 8, Järntorget N NNV 8 NNO Ozon år 8-Mölndal N NNV 8 NNO NV 6 NO NV 6 NO NV 6 NO VNV ONO VNV ONO VNV ONO V O V O V O VSV OSO VSV OSO VSV OSO SV SO SV SO SV SO SSV Figur 31. S SSO SSV Ozonhalterna vid Femman, Järntorget och Mölndal, medelvärden för olika vindriktningar. S SSO SSV S SSO Svaveldioxid vid Femman år 8 N NNV 8 NNO NV 6 NO Svaveldioxid år 8, Järntorget N NNV 8 NNO NV 6 NO Svaveldioxid år 8-Mölndal N NNV 8 NNO NV 6 NO VNV 4 2 ONO VNV 4 2 ONO VNV 4 2 ONO V O V O V O VSV OSO VSV OSO VSV OSO SV SO SV SO SV SO SSV S SSO SSV S SSO SSV S SSO Figur 32. Svaveldioxidhalter vid Femman, Järntorget och Mölndal, medelvärden för olika vindriktningar. 3 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

33 Bilaga 2. Diagram väder TEMPERATUR I GÖTEBORG Celsius Månadsmedelvärden Figur 33. Månadsmedeltemperaturer i centrala Göteborg från år 1975 till och med år 8. Ser man till årsmedeltemperaturen under denna period har den ökat med ungefär 1 grad 3 Temperatur i Göteborg år Celsius jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 34. Dygnsmedeltemperatur i Göteborg år 8. En ganska mild vinter i början på året förutom en kall period i mars. Sommarvärmen begränsade sig till en värmebölja i början av juni och ett par varma veckor i juli, augusti var ovanligt sval och regnig liksom september. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 31

34 Vindhastighet i Göteborg år meter/sek jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 35. Vindhastigheter i Göteborg år 8. Diagrammet visar vindhastigheten som dygnsmedelvärden. 35 Solinstrålning i Göteborg år Watt/m jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 36. Globalradiation, solinstrålning, i Göteborg år 8. Radiationen är ett mått på instrålning av värmeenergi. Skillnaden mellan sommar och vinter, är som framgår av bilden, minst sagt avsevärd. Notera det tråkiga semestervädret i slutet av juni och i början på augusti. December var också minst sagt mörkt. 32 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

35 Nederbörd i Göteborg år mm/dygn 3 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 37. Dygnsnederbörd i Göteborg år 8. Diagrammet visar dygnsnederbörden vid Skansen Lejonet i mm/dygn. Totalt sett kom det över 1 mm vilket är ungefär 5 % mer än normalt. Den 2:e augusti tog sommaren i princip slut med över 5 mm regn. Lufttryck i Göteborg år hektopascal Normaltryck jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dygnsmedelvärden Figur 38. Lufttrycksvariationen i Göteborg år 8. Två rejäla högtrycksperioder förekom i februari och december vilka medförde molnigt och disigt väder. Ett par djupa lågtryck fick vi i början och slutet på februari och i mars. Göteborgs stad Miljöförvaltningen 33

36 VÄDERDATA - 8 Årsmedel Maximivärden Minimivärden Dygn Timme Dygn Timme Temperatur 9,3 25,3 3,9-4,7-9,4 Vindhastighet 4, 9,7 14,1 1,3,1 Relativ fukt % 8,4 99,6 1, 34, 16,3 Nederbörd mm 129, 53,4 13,6 18 regnfria dygn 771 regnfria timmar Lufttryck hpa 18,3 141,4 143,6 969,8 962,1 Radiation w/m2 19,1 3,7 827,7 1,4 -,2 VINDAR N NO O SO S SV V NV Lungt Antal timmar % av tiden 6,2% 12,8% 9,3% 11,3% 17,% 22,7% 13,2% 5,1% 2,3% Vindhastighet 3,1 3,1 3,1 3,5 4,7 5,1 4,7 3,1 Tabell 7. Väderstatistik för år 8 VNV V Vindriktningar år 8 N NNV 12% NNO 1% NV 8% 6% 4% 2% % NO ONO O VNV V NV Vindhastigheter år 8 NNV N 6, 5, 4, 3, 2, 1,, NNO NO ONO O VNV V NV Temperatur år 8 NNV N NNO NO ONO O VSV OSO VSV OSO VSV OSO SV SO SV SO SV SO VNV V NV SSV S SSO Solinstrålning år 8 NNV N NNO NO ONO O VNV V NV SSV S Lufttryck år 8 NNV N SSO NNO NO ONO O VNV V NV SSV S Nederbörd år 8 NNV N SSO NNO NO ONO O VSV OSO VSV OSO VSV OSO SV SO SV SO SV SO SSV Figur 39. S SSO SSV S Vindrosor för ett antal väderparametrar vid Femman och Lejonet. Diagrammen visar medelvärdet av respektive parameter för vindriktningarna. Det verkar som om det vackraste (soligaste) vädret kommer västerifrån, högtrycken kommer från nordost och regnet från söder. SSO SSV S SSO 34 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen