a) Förmåga att utforma arkitektoniska projekt som uppfyller både estetiska och tekniska krav.

Transkript

1 Utbildningsplan Arkitektutbildning Degree Programme in Architecture 300,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT08. Utbildningens mål Arkitektutbildningen regleras av den nationella examensordningen, KTH:s lokala examensordning samt det s.k. arkitektdirektivet (yrkeskvalifikationsdirektivet 2005/36/EG, tidigare 85/384/EEG). Utdrag ur examensordningen: För arkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som arkitekt. Utdrag ur yrkeskvalifikationsdirektivet 2005/36/EG, art 46 ("de elva punkterna"): Utbildningen, som skall ges på universitetsnivå och i huvudsak omfatta arkitektur, skall till lämpliga delar bestå av teoretisk och praktisk arkitektutbildning och skall garantera att de studerande tillägnar sig följande kunskaper och färdigheter: a) Förmåga att utforma arkitektoniska projekt som uppfyller både estetiska och tekniska krav. b) Tillräcklig kunskap om arkitekturens historia och teori och besläktade konstarter, teknik och humaniora. c) Kunskap om de konstens inflytande på arkitektonisk formgivning. d) Tillräcklig kunskap om stadsplanering, fysisk planering och de kunskaper som krävs för planeringsprocessen. e) Insikter i förhållandet mellan människor och byggnader och mellan byggnader och deras omgivning, och i behovet av att anpassa byggnaderna och ytorna mellan dem efter mänskliga behov och ge dem rätta proportioner. f) Insikter i arkitektyrket och arkitektens roll i samhället, i synnerhet vid utarbetandet av projektunderlag, som tar hänsyn till sociala faktorer. Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Sida 1 av 7

2 g) Insikter i utrednings- och förberedelsemetoderna för underlagen i ett konstruktionsprojekt. h) Insikter i de strukturella och byggnadstekniska problem som är förbundna med byggnadskonstruktion. i) Tillräcklig kunskap om fysiska problem och teknik och byggnaders funktion, så att dessa inomhus blir bekväma och ger skydd mot olika väderförhållanden. j) De färdigheter i byggnadsutformning som behövs för att uppfylla de boendes krav inom ramen för begränsningar på grund av kostnadsfaktorer och byggnormer. k) Tillräcklig kunskap om de branscher, organisationer, bestämmelser och metoder som är förbundna med att omvandla konstruktionsritningar till byggnader och att detaljplanera hela projekt. Kunskap och förståelse Utdrag ur examensordningen: För arkitektexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund och insikt i relevant forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa såväl brett kunnande om och förståelse av arkitekturens teori och historia som fördjupad kunskap om arkitektonisk gestaltning, planering och utveckling av bebyggelsemiljöer samt de processer, metoder och författningar som påverkar dessa. Färdigheter och förmågor Utdrag ur examensordningen: För arkitektexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn och i komplexa sammanhang planera, gestalta, vårda och förnya bebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål för hållbar utveckling, - visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod och syntes kritiskt, självständigt och kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter inom givna ramar inom arkitekturens och samhällsbyggandets område, - visa förmåga att tillämpa kunskap om fysikaliska förhållanden och tekniska principer för uppförande och förändringar av byggnadsverk, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang i bild och modell muntligt, skriftligt och på annat sätt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för slutsatserna och därmed bidra till yrket och verksamheten. Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Sida 2 av 7

3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Utdrag ur examensordningen: För arkitektexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn väga in relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska och etiska aspekter i sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till samhällets och alla människors olika behov och funktionsförmåga, liksom till samspelet mellan människor och den fysiska livsmiljön, inbegripet arbetsmiljön, - visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Utbildningens omfattning och innehåll Utbildningen omfattar fem år. De tre första läsåren - basutbildningen - omfattar grundläggande kurser och projekt inom ämnesområdet. Basutbildningen kan avslutas med kandidatexamen, men detta är inte obligatoriskt för att få fortsätta på den avancerade nivån. De två avslutande åren på avancerad nivå innehåller kurser och valbara projekt, plus ett avslutande examensarbete. Anm: Basutbildningen "följer tydligt modellen med de elva punkterna" (enligt direktiv 2005/36/EG, art 46) och uppfyller därmed kravet i rekommendation 4984/2/2006, utfärdad av europeiska kommissionens rådgivande kommitté för utbildning på arkitekturområdet. Behörighet och urval (central text) Utbildningens genomförande Utbildningens upplägg Anm: Ändringar i utbildningen, ex.vis beträffande upplägg, krav för uppflyttning, betygssystem etc kan komma att göras i framtiden. Sådana ändringar förs då in i utbildningsplanen. Utbildningen är ritsalsbunden och byggs upp av kontinuerliga arkitekturprojekt som drivs i olika lärarlag. I de två första årskurserna är lärarlagen interdisciplinära och består vardera av två arkitekter, en konstruktör och en konstnär. Parallellt med projekten löper kurser i arkitekturteori och -historia, arkitekturteknik och konstnärlig gestaltning. Tempot är mycket högt första året och består av en rad korta projekt som successivt blir längre och mer fördjupade. Året baseras på de grundläggande begreppen som successivt blir fler samtidigt som de Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Sida 3 av 7

4 föregående fördjupas. Verktyg (ritning, digitala tekniker 2D/3D, modell, bild och text) och metod fördjupas och breddas successivt utöver året. Andra året erbjuder en fördjupning i ämnet arkitektur och bygger vidare på kunskap och begreppshantering från årskurs 1. Året består av fyra olika projekt där studenten får öva sig i att transformera rumsliga idéer till arkitektoniska förslag. Detta uppnås genom en pendling mellan abstrakt och konkret, generellt och specifikt och arkitekturens olika skalor. Målet är att skapa en arkitektonisk arbetsprocess och utveckla projekt i ritningar och modeller från en övergripande skala ner till en detaljerad skala. Studenterna uppmuntras till att lära sig se - undersöka transformera precisera - presentera. Tredje årets höstprojekt handlar till stor del om stadsbyggnad och planering på olika nivåer. Vårterminen bygger vidare på hösterminen med skillnaden att studenten ska utveckla projekt som spänner mellan byggnadens skala och stadens. Sista projektet (kandidatprojektet) är ett stort och komplext projekt som sammanfattar hela basutbildningen. Årskurs fyra och fem är uppbyggt genom olika valbara studior som ger fördjupning och mångfald. Studenterna kan välja att gå en studio i ett till två år men kan också välja att gå fler kortare projekt. Examensarbetet på 30 högskolepoäng avslutar utbildningen. Kurser Utbildningen sker i kursform. Kurslistor finns i bilaga 1. Utbildningen följer det europeiska s.k arkitektdirektivet (2005/36/EG, tidigare 85/384/EEG) och kurslistan anger det kursutbud som ges ett visst angivet läsår. Student som läser om en årskurs eller återkommer efter ett studieuppehåll skall normalt följa den plan som gäller det år studierna genomförs. Betygssystem För kurser på KTH används en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg. Betygen godkänd (P) och underkänd (F) används som slutbetyg då särskilda skäl föreligger. För närvarande används inom arkitektutbildningen enbart betygsgraderna godkänd (P) och underkänd (F) för kurser och projekt. Villkor för deltagande i utbildningen * Studieanmälan inför ett nytt läsår skall normalt göras före vårterminens slut. Terminsregistrering sker efter uppropet. * Inför vårterminen behöver inte någon särskild studieanmälan göras, om studenten avser att fortsätta den påbörjade årskursen. * Deltagande förutsätter närvaro redan från terminsstarten (uppropet). Inför uppflyttningen görs en portföljbedömning, som i första hand är att betrakta som rådgivande. Om studenten har rester kan portföljbedömningen ligga till grund för eventuella avsteg från uppflyttningskraven ( dispens ). Sådan dispens beslutas av programansvarig eller delegeras. Eventuella dispenser skall anmälas till utbildningsrådet. Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Sida 4 av 7

5 NYA UPPFLYTTNINGSKRAV (fastställda av utbildningsstyrelsen ) gäller fr.o.m uppflyttning till ht-09 Till årskurs 1 vårterminen: Den inledande kursen (CC1) och det första projektet skall vara godkända. Det andra höstprojektet skall vara godkänt, eller bedömts kunna bli godkänt efter komplettering. Till årskurs 2 höstterminen: Studenten skall vara fullt godkänd i årskurs 1. Till årskurs 2 vårterminen: Den inledande kursen (CC2) skall vara godkänd och höstprojektet skall vara godkänt, eller bedömts kunna bli godkänt efter komplettering. Till årskurs 3 höstterminen: Studenten skall vara fullt godkänd i årskurs 2. Till årskurs 3 vårterminen: Den inledande kursen (CC3) skall vara godkänd och höstprojektet skall vara i godkänt, eller bedömts kunna bli godkänt efter komplettering. Till årskurs 4: Kandidatexamen eller motsvarande, dvs tre års arkitekturstudier Till årskurs 5: För att få påbörja det programmerade (men ännu inte obligatoriska) femte läsåret får inga rester från fjärde årskursen återstå. För att få påbörja examensarbetet skall alla obligatoriska och valfria utbildningsmoment i årskurs 1-4 vara godkända. För den som ansöker om 300hp-examen skall alla obligatoriska och valfria utbildningsmoment i årskurs 1 5 vara godkända innan examensarbetet påbörjas. Tidigare text, som nu har utgått: Till årskurs 2: Högst 8 hp (tidigare 5p) får återstå, dock inga centrala moment. Till årskurs 3: Inga rester i åk 1. Högst 8 hp (tidigare 5p) rester i åk 2, dock inga centrala moment. För uppflyttning till tredje läsårets vårtermin: Inga rester från åk 1-2. Godkänd hösttermin i åk 3. Till årskurs 4: Avlagd kandidatexamen eller motsvarande, d.v.s. tre års arkitekturstudier. Till årskurs 5: För att studenten skall få påbörja det programmerade femte läsåret får endast mindre rester från fjärde årskursen återstå. En portföljbedömning görs före läsårets start. Innan examensarbetet påbörjas skall alla obligatoriska och valfria utbildningsmoment i årskurs 1-5 vara godkända. Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Sida 5 av 7

6 NYA KOMPLETTERINGSKRAV (fastställda av utbildningsstyrelsen ) gäller projekt/kurser som läses vt-09 eller senare: Basutbildningen (åk 1-3) Det ingår i projektuppgifterna att arbetet skall utföras inom given tidsram. Texten avser projekt och kurser som läses fr.o.m vt-08. Projektrester: * En student med rest i ett projekt skall direkt alltid få ett skriftligt meddelande om detta och om vad som skall göras för att projektet skall godkännas. * Studenten får delta i nästa projekt, men resten måste vara kompletterad och inlämnad senast då detta påföljande projekt skall lämnas in. I annat fall får studenten inte fortsätta i årskursen. * Om studenten tar studieuppehåll skall rester i höstprojekt kompletteras och lämnas in senast den 1 juni samma läsår. Efter denna tidpunkt kan projektet inte längre kompletteras. * Rester i läsårets sista projekt måste kompletteras under den påföljande sommaren och lämnas in senast den 15 augusti. Efter denna tidpunkt kan projektet inte längre kompletteras. Kursrester: * En student som inte deltagit i eller som inte blivit godkänd en obligatorisk kurs skall alltid direkt få ett skriftligt meddelande om detta och om vad som skall göras för att kursen skall godkännas. * Rester måste kompletteras och lämnas in senast den 15 augusti för att studenten skall flyttas upp till nästa årskurs. * Om studenten tar studieuppehåll skall rester kompletteras och lämnas in senast den 15 augusti för att studenten skall flyttas upp till nästa årskurs. Om studenten skall återkomma till en vårtermin är sista datum 15 december. Den avancerade nivån (åk 4-5) Det ingår i projektuppgifterna att arbetet skall utföras inom given tidsram. Texten avser projekt och kurser som läses fr.o.m vt-08. Projektrester: * En student med rest i ett projekt skall direkt alltid få ett skriftligt meddelande om detta och om vad som skall göras för att projektet skall godkännas. * Den som är fullt studieberättigad i årskurs 4 resp 5 har rätt att delta i påföljande projekt även om ett tidigare projekt inte är godkänt. * Rester i höstprojekt skall kompletteras och lämnas in senast den 1 juni samma läsår. Efter denna tidpunkt kan projektet inte längre kompletteras. * Rester i vårprojekt skall kompletteras under den påföljande sommaren och lämnas in senast den 15 augusti. Efter denna tidpunkt kan projektet inte längre kompletteras. Anm: Formellt skall det inte spela någon roll i vilken ordning studenten läser fyrans projekt. Det skall vara möjligt för studenter med studieuppehåll eller ofullständiga utbytesstudier att börja även under låsåret. Olika studior kan ha olika uppläggning, men skolan bör se till att det alltid finns åtminstone en studio som där det går att hoppa in utan att först ha läst studions första projekt. Kursrester: * En student som inte deltagit i eller som inte blivit godkänd en obligatorisk kurs skall alltid direkt få ett skriftligt meddelande om detta och om vad som skall göras för att kursen skall godkännas. * Rester i årskurs 4 måste kompletteras och lämnas in senast den 15 augusti för att studenten skall flyttas upp till den nionde terminen under hösten. För vårterminen är sista datum 15 december. Tidigare text, som nu har utgått: Det ingår i projektuppgifterna att arbetet skall utföras inom given tidsram. Student som inte godkänns vid Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Sida 6 av 7

7 slutbedömningen har dock möjlighet att lämna in eventuella kompletteringar före läsårets sista projektinlämningstillfälle. Därefter betraktas arbetet som underkänt. Kompletteringar av vårens projekt får redovisas fram till veckan före påföljande låsårs start (normalt omkring c:a 15 augusti). Tillgodoräknanden Bedömning inför tillgodoräknande görs i första hand med hänsyn till den dokumentation i form av betyg, kursbeskrivingar och annan information som den andra skolan ger om studentens prestationer. Vid tveksamhet skall det göras en portföljbedömning av utförda ritningar m.m. vid den andra skolan. Om något projekt inte är fullt godkänt kan studenten i vissa fall få komplettera arbetet vid KTH för att få fullt tillgodoräknande. Utlandsstudier Utbyte sker efter avlagd kandidatexamen eller slutförd tredje årskurs. Ett studiekontrakt ( Learning Agreement ) upprättas. Examensarbete Examensarbete för arkitektexamen omfattar 30 hp. Student har möjlighet att avlägga kandidatexamen; detta examensarbete omfattar 15 hp. Innan examensarbetet påbörjas skall alla obligatoriska och valfria utbildningsmoment i årskurs 1-5 vara godkända. Inför femte året skall studenten redovisa en komplett projektportfölj för studierådet som bedömer portföljen eventuellt med specifika krav. Innan examensarbetet påbörjas ska ett förslag eller ett utkast till examensarbete godkännas. Studenten kan också ge önskemål om handledningen. (Mer detaljerade anvisningar om examensarbetet återfinns på webben under examensarbeten ) I examensarbetet ingår att uppgiften skall utföras inom angiven tidsram. Arbetena skall därför presenteras vid ett i förväg schemalagt examinationstillfälle. En försenad inlämning medför att arbetet inte godkänns. Varje arbete kritiseras och försvaras offentligt med en särskild examensjury. Juryns yttrande är utgångspunkt för det slutliga omdömet. Examen Arkitektexamen Ansökan om examen skall göras i god tid före examinationstillfället, enligt anvisning och på särskild blankett. Examensansökan innebär samtidigt att examensarbetet framläggs för bedömning. Bilaga 1 - Kurslista Bilaga 2 - Inriktningsbeskrivningar Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Sida 7 av 7

8 Bilaga 1: Kurslista Arkitektutbildning (ARKIT), Utbildningsplan för kull HT2008 Utbildningsplan Beslutad utbildningsplan som PDF: Gällande för kull HT2008 Gemensamma kurser Årskurs 1 Obligatoriska kurser (60,0 hp) A11CCA Arkitektur, inledande kurs 1 6,0 Grundnivå A11HIA Arkitekturens historia och teori 1, översikt 6,0 Grundnivå A11KOA Arkitekturkommunikation 1, konstnärlig gestaltning 4,0 Grundnivå A11P1A Arkitekturprojekt 1:1, struktur 9,0 Grundnivå A11P2A Arkitekturprojekt 1:2, vad är ett hus? 9,0 Grundnivå A11P3A Arkitekturprojekt 1:3, Ordning och mening 9,0 Grundnivå A11P4A Arkitekturprojekt 1:4, Bostaden 9,0 Grundnivå A11POA Portföljbedömning 1 2,0 Grundnivå A11TEA Arkitekturteknik 1 6,0 Grundnivå Valfria kurser Digital bildbehandling och fotografisk gestaltning A11DBA frivillig 6,0 Grundnivå Introduktionskurs i design A11IDA frivillig 3,0 Grundnivå Introduktion till arkitekturskolan A11INA frivillig 2,0 Grundnivå Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 1 av 13

9 A11RHA Studieresa, åk 1 (hösten) frivillig Studieresa, åk 1 (våren) A11RVA frivillig A11VEA Snickerikurs frivillig 3,0 Grundnivå 3,0 Grundnivå 1,5 Grundnivå Kompletterande information Generellt för årskurs 1 (2008/2009) Arkitekturens grunder Undervisningen under det första studieåret följer samma struktur för att garantera att alla studenter ska få en gemensam kunskaps- och referensbas. Varje lärargrupp lägger utifrån detta upplägg upp året. I samtliga projekt kommer de grundläggande begreppen som behandlas i Crashcoursen att vara centrala. Dessa byggs sedan på med ytterligare begrepp som i sin tur följer med till nästa projekt o.s.v. På det viset kommer projekten efterhand att innehålla allt större komplexitet och hantera allt fler aspekter. Det första året fokuserar på begrepp, verktyg och metod. Det är viktigt att få en övergripande förståelse för hur ett projekt byggs upp och att träna skissarbetet; ritandet och tänkandet. Hanterandet av verktygen ska inte efter det första året utgöra ett hinder för att få fram de tankar och idéer man har och man ska ha tillgodogjort sig en metod som ska hjälpa en över hinder på vägen. Naturligtvis är man inte fullärd i något avseende men utifrån denna starka kärna i arkitektur och i arkitektens arbete kan kunskaper och fördjupningar sedan byggas upp (under det andra läsåret går man sedan ner i detalj och djupläsningar av program, landskap och byggnadsfysik). Vid årets slut ska studenterna ha ett gemensamt språk genom den begreppsapparat de har arbetat med. Studenterna ska med hjälp av dessa begrepp kunna förstå, analysera samt kunna använda begreppen som metod i det konkreta arbetet. Studenten ska ha djupare förståelse för och kunna föra en diskussion om de tidigaste begreppen såsom inre logik, massa/tomrum, rörelse/struktur, ljus/taktilitet ur olika perspektiv, program, plats, ordning, mening och boende. Studenten ska kunna arbeta med begreppet struktur både från ett arkitektoniskt och konstruktivt perspektiv. Studenten ska kunna rita planer, sektioner, elevationer och situationsplan samt kunna framställa modeller. Studenten ska ha tillgodogjort sig metoden learning by doing och påbörjat en förståelse för den egna processen. Betygsgrader: Inom hela basutbildningen används betygsgraderna pass (godkänt) och fail (underkänt). Undervisningsspråk: Inom hela basutbildningen används normalt svenska språket. I vissa fall används även engelska. Kursernas ev indelning i delar: Kurser kan vara uppdelade på två moment, vilket då anges i kursplanerna. Projekten är normlat indelade i två moment, där det sista omfattar 3hp. Nya kompletteringskrav vt-09: Kompletterings- och uppflyttningskrav finns nu i utbildningsplanens allmänna del! Portfölj: Samtliga projektet ska dokumenteras i en portfölj som bedömsi slutet av läsåret. Ritningar och Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 2 av 13

10 samtliga analyser och modeller ska finnas med i dokumentationen. Processen ska redovisas. Projektarbetet är individuellt om inte annat anges. Årskuransvarig lärare: Per Elde Årskurs 2 Obligatoriska kurser (60,0 hp) A21CCA Arkitektur, inledande kurs 2 6,0 Grundnivå A21HIB Arkitekturens teori och historia 2 6,0 Grundnivå A21KOA Arkitekturkommunikation 2, konstnärlig gestaltning 4,0 Grundnivå A21P1B Arkitekturprojekt 2:1, plats-struktur-program 16,0 Grundnivå A21P2A Arkitekturprojekt 2:2, tektonik 6,0 Grundnivå A21P3B Arkitekturprojekt 2:3, material-rum-detalj 14,0 Grundnivå A21POA Portföljbedömning 2 2,0 Grundnivå A21TEA Arkitekturteknik 2 6,0 Grundnivå Valfria kurser Avancerad datakurs A21D2A ej obl 3,0 Grundnivå Studieresa, åk 2 (våren) A21RVA ej obl 3,0 Grundnivå Kompletterande information MÅL FÖR ÅRSKURS 2 (2009/2010) Arkitektur och Tektonik Mål Det övergripande målet för årskurs 2 är att studenten ska fördjupa sig i ämnet Arkitektur genom att tillägna sig ökad kunskap och hantering för Arkitekturens olika begrepp, skala, generella och specifika utformningar samt för Arkitektens verktyg genom ritsals- och projektbaserat arbete. Inom ÅK2 skall studenten lära sig att generera, upprätthålla och avsluta en arkitektonisk arbetsprocess som leder från olika förutsättningar, begrepp och en övergripande skala (1:5000) till att skapa ett arkitektonisk förslag (1:200/ 1:100) och till detaljerad tektonisk gestaltning (1:20/1:5 och 1:1). Studenten ska tillägna sig att arbeta metodisk och att utveckla sitt projekt stegvis från första undersökningar, modeller /idéskisser genom principiella ritningar/modeller till en syntes i form av en första utkast av ritningar /modeller och till en precisering i form av slutritningar/modeller. Studenten ska förfina och precisera sina verktyg genom att skapa ett kontinuerlig och undersökande samband ritning - modell handledning. Studenten ska kunna skapa arkitektoniska resultat i form av grafisk precisa, skalenliga, tekniskatmosfäriska ritningar, fysiska och digitala modeller samt konstruerade, dokumenterande bilder och förklarande text och analytiska ritningar. Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 3 av 13

11 Studenten ska under ÅK2 kunna förklara egna arbetsprocessen och kunna beskriva vilka tekniska konstruktioner, atmosfär, rumsliga struktur och samband han/hon har skapat. Innehåll Ritsalsarbete fokuseras kring den arkitektoniska begreppshanteringen. Årets innehåll förmedlas via arbete med specifika begrepp i olika stora projekt. Projektens storlek är anpassad till begreppen. Huvudämnet Arkitektur Arkitektur: Inledande kurs 2 Plats Struktur Program, fördjupningsprojekt Tektonik, inledande projekt Material Rum - Detalj, fördjupningsprojekt Arkitekturteknik: Fokus på struktur och på byggteknik utifrån Environment - Material - Geometri Arkitekturteori och historia Arkitekturhistoria och -teori Konstnärlig gestaltning Inledande workshop Fördjupningsworkshop Portföljbedömning Samtal kring dokumenterade arkitekturprojekt Upplägg Arkitekturundervisningen är projektbaserad och sker genom att studenterna skapar en rad Arkitekturprojekt som utvecklas i ett lärarlag baserad ritsalsmiljö. Ett lärarlag består ur ungefär 20 studenter två Arkitekturlärare som samordnar samtliga handledningen på ritsal, en Lärare i konstnärlig gestaltning och en Konstruktör. Alla lärarlag samordnas av en årskursansvarig lärare som svarar för helheten, kursinnehållet och för examinering. Korta inledande projekt och långa fördjupningsprojekt växlar av varandra. De inledande kurserna har högt tempo och medför/kräver ett learning by doing, de fördjupande kurserna ger mer tid att skapa en syntes av förutsättningar och tekniska krav till teknisk-atmosfäriska arkitektoniska ritningar/bilder/modell. Årskursens begrepp är länkad till projektens storlek och sätter den akademiska och arkitektoniska fokus innanför varje projekt. Under projektundervisningen ingår lärarlagsbaserat arbete på ritsal samt koordinerade delkritik /seminarier, en serie gemensamma tematiska förläsningar delvis kopplade till projektet, lärarlag specifika övningar samt att kontinuerligt gå genom projektet med lärarlags arkitekter och konstruktör och en avslutande kritiktillfälle vår samtliga projekt presenteras och diskuteras. Undervisningen på ritsalen leder studenten på metodisk sätt från undersökning, del uppgifter, in i en arkitektonisk arbetsprocess. En stor fokus läggs på verktygs- och begreppshantering som är nödvändig att behärska för att kunna utveckla ett Arkitekturprojekt. Arbetsprocessen utgörs av en arkitektonisk syntes av de inledande undersökningarna till ett arkitektoniskt projekt och en preciserad presentation. Generellt för årskurs 2 - Undervisningen sker heltid i huvudsak på ritsal och genom tematiska förläsningar - Undervisningen är individuellt projektbaserad, om ej annat anges - Undervisningsspråk är svenska -Betygsskalan är godkänd/underkänd Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 4 av 13

12 För godkänt i kurser krävs - att man som student har minst 80% närvaro på ritsal, - har närvaro och deltagande på föreläsningar, seminarier och uppgifter, - att projekt och delmoment är genomförda inom angiven tidsram, - att angivna skriftliga inlämningskrav är uppfyllda i alla delar - samt ett aktivt deltagande och full närvaro på slutseminarier och slutkritik. Kompletteringsregler i basutbildningen Projektrester Det ingår i projektuppgifterna att arbetet skall utföras inom given tidsram. * En student med rest i ett projekt skall direkt alltid få ett skriftligt meddelande om detta och om vad som skall göras för att projektet skall godkännas. * Studenten får delta i nästa projekt, men resten måste vara kompletterad och inlämnad senast då detta påföljande projekt skall lämnas in. I annat fall får studenten inte fortsätta i årskursen. * Om studenten tar studieuppehåll skall rester i höstprojekt kompletteras och lämnas in senast den 1 juni samma läsår. Efter denna tidpunkt kan projektet inte längre kompletteras. * Rester i läsårets sista projekt måste kompletteras under den påföljande sommaren och lämnas in senast den 15 augusti. Efter denna tidpunkt kan projektet inte längre kompletteras. Anm: För projekten gäller som förkunskapskrav att studenten skall vara godkänd i alla tidigare projekt, med tillägget att det accepteras en kompletteringsrest i det närmaste föregående projektet. Kursrester * En student som inte deltagit i eller som inte blivit godkänd en obligatorisk kurs skall alltid direkt få ett skriftligt meddelande om detta och om vad som skall göras för att kursen skall godkännas. * Rester måste kompletteras och lämnas in senast den 15 augusti för att studenten skall flyttas upp till nästa årskurs. * Om studenten tar studieuppehåll skall rester kompletteras och lämnas in senast den 15 augusti för att studenten skall flyttas upp till nästa årskurs. Om studenten skall återkomma till en vårtermin är sista datum 15 december. Kommentarer till kompletteringar En liten komplettering handlar om brister i mindre delar, exempelvis bristfällig genomförda moment, grafisk undermålig kommunikation eller ofärdig processdokumentation etc. En stor komplettering handlar om större, samverkande brister, exempelvis delar av förslag som är osammanhängande och inkomplett redovisade, uppenbart utelämnande av för kursen väsentliga moment eller redovisningar, ej genomförd mindre komplettering etc. Kompletteringar skall skriftligen motiveras och meddelas studenten, senast tre veckor efter kursslut. Kompletteringar genomförs enligt studiehandbok tidsplan. Underkänt innebär att studenterna måste gå om kursen och följaktligen inte kan fortsätta sina studier innan denna kurs är genomförd och godkänd. Detta kan utlösas av tre orsaker; 1. ej i tid redovisad och godkänd komplettering 2. i ett projekt tydlig redovisad oförståelse av så grundläggande färdigheter att studenten inte bedöms kunna tillgodogöra sig nästa utbildningsnivå. 3. ej i förväg redovisade och godkända skäl för att ha frångått kursens godkännandekrav. 4. ej uppfyllda krav på närvaro. Ett underkännande skriftligen meddelas studenten enligt studiehandbok tidsplan. Årskurs 3 Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 5 av 13

13 Obligatoriska kurser (45,0 hp) A31CCB Arkitektur, inledande kurs 3 6,0 Grundnivå A31HIB Arkitekturens teori och historia 3 6,0 Grundnivå A31HSA Hållbar stadsutveckling 3,0 Grundnivå A31KOA Arkitekturkommunikation 3, konstnärlig gestaltning 3,0 Grundnivå A31P1C Stadsbyggnadsprojekt 3:1 15,0 Grundnivå A31P2C Stadsbyggnadsprojekt 3:2 9,0 Grundnivå A31TEB Arkitekturteknik 3; Environmental Control 3,0 Grundnivå Valfria kurser Studieresa, åk 3 (våren) A31RVA ej obl 3,0 Grundnivå Villkorligt valfria kurser Examensarbete inom arkitektur för kandidatexamen 1A10KA För stud som avlägger kand.examen (ograd.betyg) 15,0 Grundnivå Examensarbete inom arkitektur, grundnivå A31KAX För stud som avlägger kand.examen (grad.betyg) 15,0 Grundnivå Arkitektur: Komplext projekt A31P3A För stud som ej avlägger kandidatexamen 15,0 Grundnivå Kompletterande information MÅL FÖR ÅRSKURS 3 (2010/2011) Den tredje årskursen handlar om att studenten skall fördjupa sig i stadsbyggnadsämnet och lära sig hantera projekt på denna nivå utifrån en rad olika aspekter. Under årskurs 3 ska studenten generellt och specifikt reflektera över stadens globala, historiska och kulturella roll i samhället. Studenten skall vara medveten om stadsbyggnadsämnets centrala roll i utvecklingen av hållbara system. Under kursen skall studenten få insikt i urbana frågor på lokal, regional och internationell nivå. Studenten ska utöka och integrera sin kunskap om infrastruktur, planering och regelverk i de praktiska övningsuppgifterna. Studenten skall tillägna sig kunskap i stadsbyggnadens teori, historia och teknik och kunna använda och omsätta denna i det egna arbetet. Studenten skall kunna lösa uppgifter inom skalan av översiktlig planering, detaljplanering, områdesplanering och integrera den i arbetet med enskilda byggnader/arkitektur. Stadens topografiska, historiska och sociala kontext skall integreras och bearbetas i övningsuppgifterna. Studenten skall behärska digitala verktyg och kunna hantera nödvändig redovisningsteknik. Studenten skall kunna arbeta både i grupp och enskilt. Årskurs tre avslutas med ett komplext projekt för kandidatexamen. I detta projekt skall studenten visa att han/hon har kunskap och insikt i allt från en stadsbyggnadsnivå ner till enskilda detaljer i en byggnad. Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 6 av 13

14 Studenten ska visa att han/hon kan använda denna kunskap och integrera den genom att gestalta ett komplext husbyggnadsprojekt som han/hon kan diskutera utifrån de grundläggande begreppen i åk 1-3. Projektarbetet är individuellt om inte annat anges. Kompletteringsregler i basutbildningen Projektrester Det ingår i projektuppgifterna att arbetet skall utföras inom given tidsram. * En student med rest i ett projekt skall direkt alltid få ett skriftligt meddelande om detta och om vad som skall göras för att projektet skall godkännas. * Studenten får delta i nästa projekt, men resten måste vara kompletterad och inlämnad senast då detta påföljande projekt skall lämnas in. I annat fall får studenten inte fortsätta i årskursen. * Om studenten tar studieuppehåll skall rester i höstprojekt kompletteras och lämnas in senast den 1 juni samma läsår. Efter denna tidpunkt kan projektet inte längre kompletteras. * Rester i läsårets sista projekt måste kompletteras under den påföljande sommaren och lämnas in senast den 15 augusti. Efter denna tidpunkt kan projektet inte längre kompletteras. Anm: För projekten gäller som förkunskapskrav att studenten skall vara godkänd i alla tidigare projekt, med tillägget att det accepteras en kompletteringsrest i det närmaste föregående projektet. Kursrester * En student som inte deltagit i eller som inte blivit godkänd en obligatorisk kurs skall alltid direkt få ett skriftligt meddelande om detta och om vad som skall göras för att kursen skall godkännas. * Rester måste kompletteras och lämnas in senast den 15 augusti för att studenten skall flyttas upp till nästa årskurs. * Om studenten tar studieuppehåll skall rester kompletteras och lämnas in senast den 15 augusti för att studenten skall flyttas upp till nästa årskurs. Om studenten skall återkomma till en vårtermin är sista datum 15 december. Samtliga projektet ska dokumenteras i en portfölj som bedöms i slutet av läsåret. Ritningar och samtliga analyser och modeller ska finnas med i dokumentationen. Processen ska redovisas. Valfria kurser Studieresa, åk 4 (hösten) A41RHA frivillig 3,0 Grundnivå Studieresa, åk 4 (våren) A41RVA frivillig 3,0 Grundnivå Villkorligt valfria kurser Avancerad gestaltning - Studio 4:1 A42A1B Avancerad gestaltning - Studio 4:2 A42A2B Avancerad gestaltning - Studio 4:3 A42A3B Avancerad gestaltning - Studio 4:4 A42A4B Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 7 av 13

15 A42D1C Performative designstudio 4:1 Performative designstudio 4:2 A42D2C Performative designstudio 4:3 A42D3C Performative designstudio 4:4 A42D4C Grundläggande gestaltning - Studio 4:1 A42G1B Grundläggande gestaltning - Studio 4:2 A42G2B Grundläggande gestaltning - Studio 4:3 A42G3B Grundläggande gestaltning - Studio 4:4 A42G4B Arkitekturens historia och teori 4:1 A42H1A valbar kurs (6hp/termin) Hållbar gestaltning - Studio 4:1 A42H1B Arkitekturens historia och teori 4:2 A42H2A valbar kurs (6hp/termin) Hållbar gestaltning - Studio 4:2 A42H2B Hållbar gestaltning - Studio 4:3 A42H3B Hållbar gestaltning - Studio 4:4 A42H4B Kritiska studier - studio 4:1 A42K1B Kritiska studier - studio 4:2 A42K2B Kritiska studier - studio 4:3 A42K3B Kritiska studier - studio 4:4 A42K4B Landskapsarkitektur - studio 4:1 A42L1B Landskapsarkitektur - studio 4:2 A42L2B Landskapsarkitektur - studio 4:3 A42L3B Landskapsarkitektur - studio 4:4 A42L4B Orientering; Arkitekturens teknik, teori och historia 4:1 3,0 Avancerad nivå 3,0 Avancerad nivå Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 8 av 13

16 A42O1A valbar kurs (6hp/termin) 3,0 Avancerad nivå Orientering; Arkitekturens teknik, teori och historia 4:2 A42O2A valbar kurs (6hp/termin) 3,0 Avancerad nivå Gestaltningsprocess - Studio 4:1 A42P1B Gestaltningsprocess - Studio 4:2 A42P2B Gestaltningsprocess - Studio 4:3 A42P3B Gestaltningsprocess - Studio 4:4 A42P4B Ombyggnad-tillbyggnad-restaurering, studio 4:1 A42R1B Ombyggnad-tillbyggnad-restaurering, studio 4:2 A42R2B Ombyggnad-tillbyggnad-restaurering, studio 4:3 A42R3B Ombyggnad-tillbyggnad-restaurering, studio 4:4 A42R4B Arkitekturteknik 4:1 A42T1A valbar kurs (6hp/termin) 3,0 Avancerad nivå Designstudion för Arkitekturens Interdisciplinaritet 4:1 A42T1B Arkitekturteknik 4:2 A42T2A valbar kurs (6hp/termin) 3,0 Avancerad nivå Designstudion för Arkitekturens Interdisciplinaritet 4:2 A42T2B Designstudion för Arkitekturens Interdisciplinaritet 4:3 A42T3B Designstudion för Arkitekturens Interdisciplinaritet 4:4 A42T4B Urban designstudio 4:1 A42U1B Urban designstudio 4:2 A42U2B Urban designstudio 4:3 A42U3B Urban designstudio 4:4 A42U4B Arkitektur/Yrkesrelaterad studio, 4:1 A42Y1B Arkitektur/Yrkesrelaterad studio, 4:2 A42Y2B Arkitektur/Yrkesrelaterad studio, 4:3 A42Y3B Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 9 av 13

17 A42Y4B Arkitektur/Yrkesrelaterad studio, 4:4 Kompletterande information Läsåret 2011/2012 Den engelska texten hänför sig till det tvååriga masterprogrammet, med samma uppläggning som arkitektutbildningens avancerade nivå. MÅL FÖR ÅRSKURS 4-5 Studenten ska visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter. Studenten ska visa förmåga att med helhetssyn väga in relevanta aspekter i sina bedömningar och avvägningar. Studenten ska visa förmåga att utarbeta långsiktiga och funktionella lösningar med väl genomarbetad gestaltning av hög kvalitet. Studenten ska visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla ämnet, sin egen kompetens och projektets djup, samt metod(-er). Studenten ska visa förmåga att förstå relevant kontext och tolka denna utifrån olika aspekter. Studenten ska kunna sätta in sitt projekt i ett större sammanhang utifrån t.ex. ekonomi, etik, estetik och hållbarhet. Studenten ska visa stor kunskap och insikt i arkitekturens teknik, arkitekturens historia och teori och gestaltning och kunna integrera denna i sitt arbete. Studenten ska ha djupare förståelse för och kunna föra en diskussion om de tidigaste begreppen såsom inre logik, massa/tomrum, rörelse/struktur, ljus/taktilitet, program, plats, tektonik ur olika perspektiv. Studenten ska kunna arbeta med begreppet struktur både från ett arkitektoniskt och konstruktivt perspektiv. Studenten ska kunna framställa detaljritningar, planer, sektioner, elevationer och situationsplan samt visualisering och modeller/presentationstekniker av mycket hög kvalitet och som beskriver projektet väl utifrån många olika aspekter. Generellt för årskurs 4 Oavsett vilken studio eller vilka kurser studenten väljer att gå ska studenten någon gång under året konkretisera sitt projekt/arbete. Studenten ska genom ritningar och modeller visa att han hon behärskar en fördjupning i skalor från 1:200 ner till skala 1:1-1:20. Konkretiseringen ska visa hög nivå av konstnärlig gestaltning och en insiktsfull konstruktiv lösning. Studenten har möjlighet att rådfråga studierådet. Projektarbetet är individuellt om inte annat anges. Samtliga projektet ska dokumenteras i en portfölj. Ritningar och samtliga analyser och modeller ska finnas med i dokumentationen. Processen ska redovisas. Fjärde läsårets undervisning sker huvudsakligen på engelska. Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 10 av 13

18 Årskurs 5 Obligatoriska kurser (30,0 hp) A52ARX Examensarbete inom arkitektur, avancerad nivå 30,0 Avancerad nivå Valfria kurser Studieresa, åk 5 (hösten) A51RHA frivillig 3,0 Grundnivå Studieresa, åk 5 (våren) A51RVA frivillig 3,0 Grundnivå Villkorligt valfria kurser Avancerad gestaltning - Studio 5:1 A52A1B Avancerad gestaltning - Studio 5:2 A52A2B Performative designstudio 5:1 A52D1C Performative designstudio 5:2 A52D2C Grundläggande gestaltning - Studio 5:1 A52G1B Grundläggande gestaltning - Studio 5:2 A52G2B Arkitekturens historia och teori 5:1 A52H1A 6 hp läses 3,0 Avancerad nivå Hållbar gestaltning - Studio 5:1 A52H1B Arkitekturens historia och teori 5:2 A52H2A 6 hp läses 3,0 Avancerad nivå Hållbar gestaltning - Studio 5:2 A52H2B Kritiska studier - studio 5:1 A52K1B Kritiska studier - studio 5:2 A52K2B Landskapsarkitektur - studio 5:1 A52L1B Landskapsarkitektur - studio 5:2 Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 11 av 13

19 A52L2B Orientering; Arkitekturens teknik, teori och historia 5 A52O1A 6 hp läses Gestaltningsprocess - Studio 5:1 A52P1B Gestaltningsprocess - Studio 5:2 A52P2B Arkitekturteknik 5:1 A52T1A 6 hp läses Designstudion för Arkitekturens Interdisciplinaritet 5:1 A52T1B Arkitekturteknik 5:2 A52T2A 6 hp läses Designstudion för Arkitekturens Interdisciplinaritet 5:2 A52T2B Urban designstudio 5:1 A52U1B Urban designstudio 5:2 A52U2B Arkitektur/Yrkesrelaterad studio, 5:1 A52Y1B Arkitektur/Yrkesrelaterad studio, 5:2 A52Y2B 3,0 Avancerad nivå 3,0 Avancerad nivå 3,0 Avancerad nivå Kompletterande information De övergripande målen för utbildningens olika årskurser genomgår normalt endast små förändringar från år till år. Det femte året är obligatoriskt för studenter som påbörjar sin utbildning ht-07 eller senare. Nedanstående preliminära formulering anknyter till 2010/2011 års text: Årskurs 5 inleds med kurser och projekt medan själva examensarbetet görs under våren, förutsatt att hösten blir godkänd. MÅL FÖR ÅRSKURS 4-5 Det femte läsåret riktar sig till studerande som avser att avlägga den nya 300hp arkitektexamen. Årskurs 5 inleds med kurser och projekt medan själva examensarbetet görs under våren, förutsatt att hösten blir godkänd. Studerande som avser att avlägga den äldre 180p-examen påbörjar examensarbetet direkt efter det fjärde läsåret, men har även möjlighet att frivilligt följa delar av femte året. Studenten ska visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter. Studenten ska visa förmåga att med helhetssyn väga in relevanta aspekter i sina bedömningar och avvägningar. Studenten ska visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning. Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 12 av 13

20 Studenten ska visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla ämnet, sin egen kompetens och projektets djup, samt metod(-er). Studenten ska visa förmåga att förstå kontexten och kunna tolka denna utifrån olika aspekter. Studenten ska visa stor kunskap och insikt i arkitekturens teknik, arkitekturens historia och teori och gestaltning och kunna integrera denna i sitt arbete. Studenten ska ha djupare förståelse för och kunna föra en diskussion om de tidigaste begreppen såsom inre logik, massa/tomrum, rörelse/struktur, ljus/taktilitet, program, plats, tektonik ur olika perspektiv. Studenten ska kunna arbeta med begreppet struktur både från ett arkitektoniskt och konstruktivt perspektiv. Studenten ska kunna framställa detaljritningar, planer, sektioner, elevationer och situationsplan samt visualisering och modeller/presentationstekniker av mycket hög kvalitet och som beskriver projektet väl utifrån många olika aspekter. I femte årskursen sker höstens undervisning på engelska eller svenska. Examensspråket är normalt svenska eller annat nordiskt språk. Oavsett vilken studio eller vilka kurser studenten väljer att gå ska studenten någon gång under året konkretisera sitt projekt/arbete. Studenten ska genom ritningar och modeller visa att han hon behärskar en fördjupning i skalor från 1:200 ner till skala 1:1-1:20. Konkretiseringen ska visa hög nivå av konstnärlig gestaltning och en insiktsfull konstruktiv lösning. Studenten har möjlighet att rådfråga studierådet. Projektarbetet är individuellt om inte annat anges. Samtliga projektet ska dokumenteras i en portfölj. Ritningar och samtliga analyser och modeller ska finnas med i dokumentationen. Processen ska redovisas. För 300hp-examen skall en redovsining av höstens projektarbete biläggas examensarbetet som ett särskilt arkivexemplar. Förkunskapskrav för examensarbete Förutsättningen för att examensarbetet får påbörjas är att alla tidigare utbildningsmoment är godkända. Den som läser det femte året med avsikt att avlägga 300hp-examen måste därför vara helt godkänd under hösten för att få göra examensarbetet under våren. Den student som inte blir godkänd under hösten kan antingen göra ett examensarbete och avlägga 180p-examen, eller komplettera under våren för att sedan göra sitt examensarbete påföljande läsår. Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 1, sida 13 av 13

21 Bilaga 2: Inriktningar Arkitektutbildning (ARKIT), Utbildningsplan för kull HT2008 Utbildningsplan Beslutad utbildningsplan som PDF: Gällande för kull HT2008 Programmet har inga inriktningar. Utbildningsplan för Arkitektutbildning antagna fr o m HT08. Bilaga 2, sida 1 av 1