AVFALLSPOLITIK i vår familj. Ta tillvara insamlingsbilarnas. -båtens tidtabeller. Östra Nylands Avfallsservice Ab:s kundtidning

Transkript

1 Offentligt meddelande, delas ut till alla hushåll Östra Nylands Avfallsservice Ab:s kundtidning Ta tillvara insamlingsbilarnas och -båtens tidtabeller AVFALLSPOLITIK i vår familj

2 Funktionella och kostnadseffektiva avfallshanteringstjänster till förmån för kunderna och miljön Östra Nylands Avfallsservice Ab sköter de uppgifter som kommunerna ansvarar för inom avfallshanteringen. Verksamhetskostnaderna täcks av avgifter och ingen dividend delas ut till ägarna. Ägarkommunerna är Borgå, Sibbo, Lovisa, Askola, Pernå, Borgnäs, Strömfors och Liljendal. Avfallsstationerna till din tjänst DOMARGÅRDS AVFALLSSTATION Ritabackavägen 20, Borgå Öppettider: vardagar 7 19, lö 9 14 MÖMOSSENS SMÅAVFALLSSTATION Skjutbanevägen 3, SIBBO Öppettider: ti 11 19, fr 9 17 LOVISA SMÅAVFALLSSTATION Entreprenörsvägen 4, Lovisa Öppettider: må 10 18, to 9 17 STRÖMFORS SMÅAVFALLSSTATION Industrivägen 1, Strömfors Öppettider: on Utgivare: Östra Nylands Avfallsservice Ab Ankaregatan 8, Borgå Kundtjänst: tel vardagar kl (lna/msa) E-post: neuvonta@iuj.fi, laskutus@iuj.fi, kuljetus@iuj.fi Hemsida: Layout: Studio Mielikuva Oy Tryckning: PunaMusta, Tammerfors, % av hemmens avfall återvinns Ungefär 85 % av avfallet från hushållen och de offentliga tjänsterna i Östra Nyland återvinns. Det är en mycket hög andel jämfört med de flesta andra landskap. Förr fördes den osorterade delen av avfallet till avstjälpningsplatsen, men nu används största delen av den här fraktionen som bränsle i det nya avfallskraftverket i Kotka. Den avfallshantering som våra ägarkommuner ansvarar för står på en hållbar grund med tanke på miljön. För oss i kommunernas avfallsbolag tar utmaningarna inte slut, fastän avfallsförbränningen har kommit i gång. Vår uppgift är att se till att kommuninvånarna får långsiktigt och kostnadseffektivt producerade avfallshanteringstjänster. Vi vill lyssna på kundernas behov och utveckla våra tjänster enligt dem. Kommuninvånarnas största utmaning är att minska på mängden onödigt avfall. Vi producerar i genomsnitt 315 kilo avfall/person varje år. Fastän över 80 kilo av den mängden går till industrin som råvara för nya produkter och 190 kilo blir bränsle, belastar produktionen ändå miljön. Det lönar sig att undvika produkter som snabbt blir till avfall. Man kan glädja sig själv och undvika att förstärka den ekonomiska nedgången genom att använda pengarna till ekologiska tjänster och produkter. Juha-Heikki Tanskanen verkställande direktör Östra Nylands Avfallsservice Ab 2

3 I N N E H Å L L : Återvinnare Avfallspolitik i vår familj Sida 4 5 Minska farorna lämna problemavfallet till behandling Sida 6 7 Styla kläder så hjälper du naturen i rätt riktning Sida 8 Aktuellt Sida 9 11 Rösta på den snyggaste återvinningsstationen Sida 12 Insamlingsbilarnas och -båtens tidtabeller Bilaga 3

4 AvfallSPOLITIK De små valen i vardagen påverkar hushållets avfallsmängd. En smidig avfallshantering är en del av vardagsrutinerna i en barnfamilj. TEXT: Mari Häyry BILDER: Maarit Sulkunen Vi diskuterar avfallsfrågor med en barnfamilj i Borgå. Högstadieläraren Katinka von Kraemer och hennes man Janne Mansikka, som är forskare vid Helsingfors Universitet, funderar på avfallsbeteendet i sin fyrabarnsfamilj och sina egna konsumtionsval. Sorteringen fungerar utan besvär Vi är ivriga sorterare, berättar Katinka. Och det är lätt att sortera, då närmaste återvinningsstation finns i närheten, den skymtar bakom träden när man ser ut genom köksfönstret. Pojkarna går med returkartong, glasburkar och annat sorterat avfall till återvinningsstationen. På gården står en snabbkompostor där bioavfallet komposteras. Förnuftiga val När vi handlar mat köper vi oftast färska varor i lösvikt i mån av möjlighet. Och kanske omedvetet undviker vi onödigt förpackningsmaterial, berättar Katinka. Det känns onödigt att betala för förpackningsmaterial: först i affären och sedan ytterligare i form av avfallsavgifter då vi ska göra oss av med förpackningarna. Återvinning och nytt liv åt gamla saker När de har skaffat olika saker för heminredningen har de inte medvetet funderat på miljön, men ändå består inredningen av återanvända och ärvda möbler. De som vi själva har köpt har vi skaffat från återanvändningscentraler och second hand-affärer. Det har aldrig känts nödvändigt att köpa nytt. Gamla möbler har ju dessutom alltid sin egen historia. För tillfället har vi till exempel mormors gamla länstol stående på vinden i väntan på reparation Janne har lovat gå en kurs i möbelrestaurering och ska sedan ta itu med länstolen, skrattar Katinka. Någon tv har vi aldrig köpt som ny det har alltid funnits någon släkting som har velat bli av med sin gamla, nämner Janne. I fråga om barnkläder är återanvändning en självklarhet. Kläderna skaffas begagnade, och familjen får också en hel del begagnade kläder. Katinka vill inte heller lägga upp ett lager i källaren av kläder som har blivit för små åt pojkarna eller sådana som de inte mera behöver. Jag vill att kläderna direkt ska gå vidare till nästa användare. Jag ger ganska mycket till vännernas barn och vi har också donerat en hel del till det lokala barnhemmet. Kläder som det inte går att reparera eller som är för slitna och inte mera kan användas har jag gett till handarbetsvänner i Borgå som mattrasor. Återhållsamma konsumenter Vi är inga typiska prylmänniskor. En viss flegmatisk inställning till konsumtion har alltid varit en del av mitt liv. Under de senaste åren har miljöfrågorna blivit allt viktigare i samhällsdebatten, och då har mina egna konsumtionsval känts ännu mera rätt. En lat konsument producerar ju också mindre avfall, påpekar Janne. Nu är det modernt med immateriella gåvor, något som alltid har varit ett naturligt val för oss: det har blivit en tradition att våra gudbarn har fått bio- eller teaterbiljetter på sina bemärkelsedagar, fortsätter Janne. Samägda saker Det ingår i familjens filosofi att äga saker gemensamt med 4

5 i vår familj Östnylänningarna producerar årligen i genomsnitt 315 kg avfall per person. Om man tömde ett helt års avfall från vårt område på Borgå torg skulle det bli ett 80 m högt berg. Östnylänningarna är flitiga återvinnare. Mängden återvinnbart avfall som förs till insamlingspunkterna ökar varje år. Vi för mjölkburkarna till återvinningsstationen. Då kommer de till ny användning. Returpapper kan vara riktigt roligt! En minneslista över hur man kan minska mängden avfall Undvik onödig konsumtion. Välj om möjligt tjänster och avfallsfri teknik. Undvik produkter med kort livstid och engångsprodukter. Välj hållbara saker och sådant som kan repareras. Undvik sådant som inte kan återvinnas. Samanvänd och låna. Undvik överförpackade produkter. Välj om möjligt produkter som kan återanvändas. Undvik problemavfall. Välj gärna bionedbrytbara material. Källa: Konsumentverket andra. Tillsammans med den familj som bor i samma parhusfastighet äger de redskap för skötsel av gården, t.ex. en gräsklippare. Drömmen att skaffa en liten båt är aktuell nu igen inför våren. Det skulle vara härligt att kunna köra omkring i den närliggande skärgården och kanske fara ut med pojkarna och fiska. Men det blir naturligtvis ingen egen och ny båt utan en gammal, tillsammans med en annan familj. Beslutet beror också på att en båt som ägs av en enda familj används väldigt litet. Och miljöfrågorna väger ju också tungt! AVFALLSBETEENDE Den hotande klimatförändringen har väckt det allmänna miljömedvetandet i samhället. Ansvarsfull konsumtion, sortering och insamling är det som gäller i dag. De allmänna målen för EU:s avfallspolitik dikterar avfallspolitiken också för oss här i Finland. Enligt den är våra viktigaste mål att vi ska försöka förhindra uppkomsten av avfall den som producerar avfallet står för alla avfallshanteringskostnader avfallet ska behandlas så nära uppkomstplatsen som möjligt alla EU-medlemsländer är självförsörjande i fråga om avfallshantering Lyckligtvis är ett förnuftigt avfallsbeteende ingen raketvetenskap. Var och en kan påverka genom att sortera och minska avfallsmängden. Ingen av oss kan förstås ensam rädda jordklotet men små och vardagliga ändringar av levnadssättet kan minska avfallsmängden betydigt. 5

6 MINSKA FARORNA lämna problemavfa Många av de ämnen eller saker som vi dagligen använder klassificeras som problemavfall då de inte mera används. Starka tvättmedel, målfärg, elektronik, lågenergilampor och annat problemavfall kräver specialbehandling. Om de kommer ut i naturen eller på avstjälpningsplatsen som sådana ger de upphov till fara och kan eventuellt förorena ett stort område. Avfallsstationens skötare Markku Järvinen sorterar problemavfall som förts till avfallsstationen. Mest problemavfall i hemmet finns vanligen i garaget, städskåpet, under diskbänken eller i medicinskåpet. Om förpackningen har ett varningsmärke på orange botten är ämnet med säkerhet problemavfall. Allt problemavfall är dock inte märkt. Mobiltelefonernas batterier, frysar, lysrör, mediciner, batterier, datautrustning och annan elektronik är skadliga när de blir till avfall och de ska därför lämnas till insamlingen av problemavfall. Man kan göra sig av med problemavfall på två sätt. Man kan föra det till en avfallsstation eller också lagra det i väntan på den årliga Otto-insamlingen, som samlar in problemavfall på lite närmare håll. Vid avfallsstationerna och i Otto-insamlingen tas så gott som allt problemavfall från hushållen avgiftsfritt emot. Om det är fråga om en större mängd lönar det sig att ta kontakt innan man levererar avfallet, berättar Östra Nylands Avfallsservice Ab:s kundrådgivare Sabina Lindström. På grund av begränsat utrymme tas tryckimpregnerat virke inte emot i Ottoinsamlingen. Det kan föras till avfallsstationerna. Mängder mindre än en kubikmeter tas emot avgiftsfritt. Asbesthaltigt rivningsavfall tas emot endast vid Domargårds avfallsstation mot avgift. Asbest kräver specialbehandling redan i rivningsskedet och det ska förpackas enligt bestämmelserna. Det enda problemavfall som vi inte alls tar emot är sprängämnen, ammunition och fyrverkerier. De kan återlämnas 6

7 llet till behandling till de affärer som säljer dem samt till importörerna eller polisen.. Packa i originalförpackningarna Problemavfallet ska förvaras omsorgsfullt innan det förs till insamlingen. Det är lättare att identifiera farliga ämnen eller mediciner både hemma och vid insamlingsplatsen, om de förvaras i sina originalförpackningar. Tydlig märkning om avfallets art räcker också till, om det inte mera finns någon originalförpackning, berättar avfallsstationens skötare Markku Järvinen. Han sköter insamlingspunkterna för problemavfall vid Östra Nylands Avfallsservice Ab:s avfallsstationer. Vid avfallsstationerna sorteras problemavfallet och lagras enligt noggranna bestämmelser innan det förs till slutlig behandling. Hanteringen vid avfallsstationerna kräver skyddsutrustning samt utbildning om olika ämnens Lågenergilamporna är problemavfall egenskaper. Hemma får man inte blanda olika ämnen med varandra, för det finns alltid risk för kemiska reaktioner. Mest problemavfall lämnas in på sommaren, då säsongen för renoveringar, bilreparationer och målning är som intensivast. Mest är det söndrig elektronik, målfärgsrester eller lysrör som folk kommer hit med, berättar Markku Järvinen. Problemavfallet blir till energi och återvinnbar metall Problemavfallet förs främst till Ekokem Oy:s produktionsanläggningar i Riihimäki för behandling. Största delen av problemavfallet destrueras genom förbränning, varvid dess energiinnehåll tas till vara. Batterier, elektronik, ackumulatorer och lysrör går främst till återvinning, där metalldelarna utnyttjas som nytt material. Vanliga frågor om problemavfall: Kommer en bil som samlar upp problemavfall att ambulera i vår och var hittar man tidtabellen? Tidtabellen för Otto-insamlingen finns som bilaga till den här tidningen och den finns också på Måste tomma målburkar föras till insamlingen av problemavfall? Tomma målburkar kan föras till metallinsamlingen. Burkar som innehåller flytande eller halvstelnad målfärg är problemavfall. Är en använd brandvarnare problemavfall? Apparaten klassificeras som el- och elektronikskrot och ska föras till en avfallsstation eller till Otto-insamlingen. Batteriet kan föras till de affärer som säljer batterier. Bild: Jussi Kiiskilä Om alla 2,4 miljoner hushåll i Finland byter ut en 60 W glödlampa mot en 15 W lågenergilampa, sparas 118 GWh energi och det bildas ton mindre CO2-utsläpp. En lågenergilampa innehåller dock cirka 3 mg kvicksilver, som är giftigt för både människor och djur redan vid låga halter. Det köps årligen cirka fyra miljoner lågenergilampor. Kvicksilver och dess föreningar är problemavfall, så lågenergilamporna ska läggas bland problemavfall. Är använda datorer problemavfall? Apparaten klassificeras som el- och elektronikskrot och ska föras till en avfallsstation eller till Otto-insamlingen. Skärmarna och centralenheterna innehåller komponenter som utgör problemavfall. Sådana komponenter är bland annat startkondensatorerna, den fluorescerande ytbeläggningen på bildrörens inre yta samt själva bildrören som är av blyglas. För hemmets problemavfall avgiftsfritt till behandling till avfallsstationerna eller till Otto-insamlingen Varningsmärken på orange botten på förpackningarna anger att innehållet är problemavfall. De tomma förpackningarna är inte problemavfall. Vart kan oanvända mediciner föras? Mediciner är problemavfall och de kan föras till apoteken, avfallsstationerna eller den ambulerande Otto-insamlingen. Om jag hittar ett kylskåp, en spis eller något annat liknande som har slängts i naturen, vem ska jag kontakta? Anmäl det till kommunens miljömyndighet. Är bläckstråleskrivarens färgpulver eller färgkassett problemavfall? Nej. Den kan läggas i blandavfallet. Tilläggsinformation om problemavfall fås i vår kundtjänst tel eller på webben på adressen 7

8 I textilslöjden fick eleverna i uppgift att göra om ett gammalt klädesplagg eller en hemtextil så att den kan användas igen. Eleverna gör ett nytt plagg åt sig själva och får samtidigt lära sig ekologiskt tänkande, materialeffektivitet och hur man kan minska miljöbelastningen. Jag ville pröva att ha en återvinningskurs som tillvalsämne och den blev så populär att vi framöver kunde ha en sådan också för andra årskurser, berättar textillärare Nina Törnblom. Förnyelse ger intressantare mode - Mona 7 F- STYLA KLÄDER så hjälper du naturen i rätt riktning På Svalvägen gör man nya kläder av gamla. På handarbetslektionerna har man i år för första gången tagit upp hur man kan återanvända textilier. Alla var ivriga inför den här uppgiften. Med goda idéer och kreativitet skapades nytt mode av oanvändbara kläder. Linda 7 F signers arbete. Det finns inte nödvändigtvis något färdigt mönster utan plagget växer fram genom att man provar och ändrar, berättar Nina Törnblom. Reparera, styla, modernisera, förnya och var miljömedveten - Oona och Doris 7 F- Karoliina Helpiö på 9 F gör ett par skojiga jeanstofflor. Det är redan andra paret hon håller på med. Tofflorna är gjorda av gamla jeans och blir personliga och framför allt ekologiska. De första var så bra att jag ska göra de här åt mamma som födelsedagspresent, berättar Karoliina då hon klipper till tofflornas sulor. Karoliina fick idén ur en bok som innehöll 99 sätt att förnya jeans. Elina Soinio på 9 B gör en trendig skjortblus av en gammal skjorta. Hennes arbete präglas av långt driven materialeffektivitet. Skjortan köptes på en loppmarknad en gång och den förra ägaren hade själv sytt den, berättar Elina. Som hjälp i förnyelsearbetet har hon valt ett mönster från skolan. Eleverna söker idéer i tidningar, böcker och på internet. Var och en gör upp en egen plan som sedan genomförs. Eleverna har strålande idéer hur man kan förnya plaggen. Populärast är det att förnya sina egna kläder så att de får en ny intressant look. Många gamla borddukar har också fått ett nytt liv som klänningar, kjolar eller makeuppåsar, berättar textillärare Nina Törnblom. En flicka planerade en väska av en innerslang från ett bildäck. Nu väntar hon på att snön ska smälta bakom garaget så att hon får fram en innerslang och kan testa sina idéer. Eleverna har i allmänhet själva tagit med sig material, men det finns också en del material i skolan att styla. Att genomföra elevernas planer ligger ganska nära en klädde- I Karoliina Helpiös händer blir jeans till trevliga tofflor. Textillärare Nina Törnblom hjälper Tiiu Oinonen att prova. Huvjackan blir en fin klänning. Det krävs god planering när man ska ge kläder en ny look. Noora Virkki har planerat vad hon ska göra med en gammal festklänning. Elina Soinio planerar att göra om en skjorta från loppmarknaden till vårens mode. I textilslöjden i skolan vid Svalvägen har ekologiskt tänkande tagits upp i läroplanen på ett mycket konkret och inspirerande sätt. Om man ger ett gammalt föremål ett nytt liv sparar man på naturresurserna och energin, och då uppstår det mindre föroreningar och avfall. Och dessutom får man nya kläder billigt! Tips för den som vill styla kläder: paaskytienkoulu/oppiaineet/ tekstiilityo/oppilastyot/ uusiotekstiili mita.php www. taxonomy/term/1 8

9 AKTUELLT Var hamnar avfallet till slut? I genomsnitt 87 % av de östnyländska hushållens avfall går till någon form av nyttoanvändning, medan bara 13 % hamnar på avstjälpningsplatsen. Utnyttjandegraden är mycket hög i en nationell jämförelse. Blandavfallet från avfallskärlen samt virkesavfall som tagits emot vid avfallsstationerna (sammanlagt 61 %) utnyttjas som energi. Det återvinnbara avfall som invånarna för till insamlingspunkterna, bl.a. papper, returkartong, glas, metall och räfsavfall (26 %) blir till nytt material. Det som förs till avstjälpningsplatsen är främst bara de laster av bland- och byggavfall som förs till avfallsstationerna. Ny avfallscentral i Sköldvik Området för den nya avfallscentralen ligger mellan Sköldviks parallellväg och den befintliga järnvägen, visar utvecklingschef Vesa Heikkonen. Den nya avfallscentralen i Sköldvik kommer att byggas som en högklassig miljöteknisk central. Projektet startade redan år 2004, då en miljökonsekvensbedömning gjordes för fem områden som är planlagda för specialanvändning. Av dessa områden valdes området i Sköldvik, berättar Östra Nylands Avfallsservice Ab:s utvecklingschef Vesa Heikkonen. För närvarande pågår miljötillståndsprocesserna för brytningen och själva avfallscentralen. Tillståndsbesluten väntas under år Beroende på eventuella besvär kan det dröja ända till år 2011 innan besluten vinner laga kraft. Om man dessutom räknar brytningen och byggandet av området därefter, kan man uppskatta att centralen kan tas i bruk tidigast 2014, berättar Vesa Heikkonen. Största delen av området är planerat för mellanlagring och omlastning av olika avfallsfraktioner innan de förs någon annanstans för behandling. Andra funktioner är bland annat behandling av förorenad jord och slutdeponering av avfall. Domargårds avfallsstation ändras till en småavfallsstation när avfallscentralen i Sköldvik blir klar. Något konkret kommer dock att ske under det här året. Virket på området har sålts till Stora Enso. Avverkningen sker sannolikt hösten Med tanke på brytningen och det kommande byggandet av avfallscentralen görs avverkningen som en slutavverkning på hela det detaljplanerade området, berättar Vesa Heikkonen. Komposterarens vårsysslor På våren lönar det sig att kontrollera att komposten fungerar. Har den eventuellt frusit under vintern? Ingen fara, lugnar Östra Nylands Avfallsservice Ab:s kundrådgivare Sabina Lindström. Det är inte farligt om komposten fryser. Mikroorganismernas verksamhet blir bara långsammare eller stannar helt upp. Komposten tinar och mikroorganismernas funktion kommer i gång igen senast då vårsolen börjar värma, berättar Sabina Lindström. Det är bra att tömma kompostbehållaren både på våren och på hösten, då man har mest användning för jorden och behållaren är full. Om kompostmassan inte har förmultnat tillräckligt lönar det sig att efterkompostera den t.ex. i en brädhäck. Efter att behållaren tömts lägger man först ett skikt med grovt blandmaterial, t.ex. risflis eller annat trädgårdsavfall, på bottnen av komposten. Sedan kan man börja varva bioavfall och blandmaterial i komposten igen. Ett utmärkt blandmaterial är löv och barr som man räfsat ihop på gården, berättar Sabina Lindström. Mera information om hur man sköter komposten finns i guiden Kompostera. 9

10 Småavfallsstationernas vårlördagar Under högsäsong är avfallsstationerna öppna också på lördagarna. Avfall från lagerstädning eller röjning på gården kan då lättare föras till lämplig behandling. Avfallsstationerna tar avgiftsfritt emot träavfall, räfsavfall, metallskrot, problemavfall, eloch elektronikapparater från hushållen. Sortera alla avfallsfraktioner skilt så att det går lätt att tömma avfallet vid de olika mottagningspunkterna. Till exempel ris och buskar hör till träavfall och räfsade löv hör till räfsavfall. Blandade laster såsom bygg- och renoveringsavfall, soffor, plast m.m. tas emot mot avgift. Sorteringsanvisningar och priser kan man kolla via vår kundtjänst tel eller Småavfallsstationerna tar främst emot laster mindre än 2 m 3. Större laster tas emot vid Domargårds avfallsstation i Borgå. Domargårds avfallsstation är öppen vardagar kl och lördagar kl Småavfallsstationernas öppettider på lördagar: Mömossens småavfallsstation i Sibbo 2.5 och kl I övrigt öppen: ti och fr Lovisa småavfallsstation 16.5, 30.5 och kl I övrigt öppen: må och to Strömfors småavfallsstation kl I övrigt öppen: on Bild: Jussi Kiiskilä Östra Nylands Avfallsservice Ab kommer att satsa ännu mer på att det ska hållas snyggt vid återvinningsstationerna. Skrymmande avfall och problemavfall som ibland dumpas vid återvinningsstationerna gläder inte dem som bor i närheten, dem som använder stationerna eller miljön. Kameraövervakningen kommer att effektiveras under sommaren Om missbrukarna kan identifieras kan man sända fakturorna för städning av stationerna till rätt adress, berättar servicechef Tuija Klaus. I fjol sände vi några sådana fakturor. I år planerar vi att gå igenom kameramaterialet dagligen och då kommer vi att ertappa betydligt fler av dem som skräpar ned. Östra Nylands Avfallsservice Ab:s servicechef Tuija Klaus håller via en online-kamera ett öga på dem som använder insamlingsplatsen. Lämna in batterierna i affären Alla använda små och stora batterier kan lämnas in i de affärer som säljer dem. Den avgiftsfria mottagningen förutsätter inte att man köper nya. Bilackumulatorer kan inte lämnas in till affärerna utan de ska fortfarande föras till avfallsstationerna eller till den ambulerande Otto-insamlingen. Batterier samlas inte mera in vid återvinningsstationerna. Återvinningen och hanteringen av batterier har överförts från kommunerna till producenterna. Producenterna, dvs. importörerna och tillverkarna har ordnat insamlingen i samarbete med detaljhandeln. Insamlingsnätet i Östra Nyland är mycket tätt. Alla affärer, kiosker m.m. som säljer batterier tar också emot dem. Ytterligare information: Övervakningen av de regionala insamlingsplatserna för blandavfall effektiveras Kort om rätt användning av insamlingsplatserna: behållarna för papper, returkartong, små metallföremål och glas kan användas av alla som har betalt ekoavgiften de blandavfallsbehållare som finns vid 19 insamlingsplatser är avsedda för hushållsavfall från de kunder som har betalt avgiften för regional insamling utanför insamlingsbehållarna får inget avfall lämnas. Mer information fås i vår kundtjänst tel eller 10

11 AKTUELLT Kommunbolagets mål är invånarnas och miljöns välfärd Östra Nylands Avfallsservice Ab:s mål är att hålla kundavgifterna på en så låg nivå som möjligt, garantera goda avfallshanteringstjänster och minska på verksamhetens miljöpåverkan. Vi beaktar dessa mål i hela vår verksamhet, berättar Östra Nylands Avfallsservice Ab:s verkställande direktör Juha-Heikki Tanskanen. Anläggningsmässig behandling av blandavfall är en förutsättning för att uppfylla de krav som finns i lagen. Anläggningsmässig behandling är dyrare än deponering på avstjälpningsplatsen, men genom systematisk konkurrensutsättning har priserna ändå hållits i styr. Skräpet omandlas till energi Webbsidorna förnyas Östra Nylands Avfallsservice Ab:s webbsidor förnyas. Förutom att själva utseendet förnyas kommer sidorna också att ha nya helheter såsom sökning av insamlingspunkt, avfallssorteringens ABC, sidor om vart avfallet förs och mera omfattande kundtjänstblanketter. De nya sidorna finns på adressen I Östra Nyland har energiutvinningen ur blandavfall kommit igång. Energiutvinningen minskar märkbart på avfallshanteringens största miljöpåverkan dvs. avstjälpningsplatsens utsläpp av växthusgaser. Blandavfallet transporteras direkt från fastigheternas avfallskärl till Kotka Energi Ab:s avfallskraftverk. Under en dag transporteras cirka 5 avfallsbilar med avfall. Avfallet omvandlas till el, fjärrvärme och industriånga. Blandavfallet som har levererats till Kotka har varit av jämn kvalitet och lämpat sig bra för energiutvinning. I avfallskärlen har inte funnits problemavfall, elektronikapparater, skrymmande föremål eller annat som inte lämpar sig för energiutvinning. Sortering av bioavfall, papper, returkartong, metall och glas fungerar fortfarande bra. Mängden återvinnbart avfall som har förts till återvinningsstationerna har ökat. Östra Nylands Avfallsservice Ab Mera information om sortering Beställ våra avgiftsfria broschyrer hemmets sorteringsguide komposteringsguide Sortera! Hemmets sorteringsguide Askola Borgnäs Borgå Liljendal Lovisa Pernå Sibbo Strömfors Fråga mera via neuvonta@iuj.fi eller vår kundtjänst på nummer (lna/mta) vardagar kl

12 Rösta på den SNYGGASTE ÅTERVINNINGSTATIONEN 1 Bland alla som svarat lottas ett presentkort till en ekoaffär ut (värde 50 ). Ange din favorit och dina kontaktuppgifter på kupongen. Posta kupongen till oss eller lämna in den på vårt kontor (Ankaregatan 8, Borgå). Vi tar emot kuponger till och sedan dras en vinnare. Vi kontaktar vinnaren personligen. Resultatet av tävlingen och vinnarens namn publiceras också på vår webbplats. 2 3 Jag röstar på punkt nr 1 Östra Nylands Avfallsservice betalar postavgiften Namn: Adress: 2 Östra Nylands Avfallsservice Ab Kod Telefonnummer: SVARSFÖRSÄNDELSE 12