Naturvärdesinventering

Transkript

1 Naturvärdesinventering Vid Åkers Styckebruk, Råckstaån, med kartering av groddjurs- och fladdermushabitat, 2018

2 OM RAPPORTEN: Titel: Naturvärdesinventering vid Åkers Styckebruk, Råckstaån, med kartering av groddjurs- och fladdermushabitat Version/datum: Leverans Ny leverans (Förtydligande om skyddsvärda träd) Rapporten bör citeras såhär: Ronny Fors och Anna Koffman. (2018). Naturvärdesinventering vid Åkers Styckebruk, Råckstaån, med kartering av groddjurs- och fladdermushabitat.calluna AB. Foton i rapporten: Calluna AB där inget annat anges Omslag: Bilden föreställer hasselticka, lugnflytande vattendrag och grov ek i naturvärdesobjekt 6 och 9. OM UPPDRAGET: Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: ) Adress huvudkontor: Linköpings slott, Linköping Hemsida: Telefon (växel): På uppdrag av: Tyréns (Adress: Götgatan Stockholm) och med instruktion om uppdragets innehåll av Strängnäs kommun Beatrice Svensson Lindius Beställarens kontaktperson: Christer Rydberg Dahlin, Jonas Haga, Jon Halling Projektledare: Anna Koffman (Calluna AB) Rapportförfattare: Ronny Fors och Anna Koffman (Calluna AB) Ansvarig utredare: Anna Koffman (Calluna AB) Medförfattare: Olof Rosenqvist bedömning fladdermöss och groddjur (Calluna AB) Inventering: Anna Koffman, Ann-Sofie Lindén, Ronny Fors (Calluna AB) GIS, kartproduktion, analyser artdata: Anna Koffman, Elsa Norden, Lisa Sigg (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Petter Andersson (Calluna AB) Intern projektkod: AKN01222

3 Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Inledning Vad är en naturvärdesinventering? Bakgrund, förutsättningar och uppdragets syfte Metod och genomförande av NVI Metodbeskrivning Utförande personal och tidpunkt för arbetet GIS och fältdatafångst Resultat Allmän beskrivning av inventeringsområdet Skyddad natur och övrig känd kunskap om området Naturvärdesinventeringens resultat Slutsatser Diskussion Behov av ytterligare inventeringar eller utredningar Rekommendationer Referenser 22 Bilaga 1 Metodbeskrivning NVI (SIS standard) 23 Bilaga 2 Objektförteckning NVI 26 Bilaga 3 Naturvårdsarter 37 Bilaga 4 Metod trädinventering 38 Bilaga 5 Trädtabell 39 3

4 1 Sammanfattning I detta uppdrag har Calluna AB utfört en naturvärdesinventering vid Åkers Styckebruk, Råckstaån. Ett större markområde planeras att bebyggas med bostäder. Utredningsområdet omfattar ett cirka 40 hektar stort markområde. En naturvärdesinventering enligt SIS standard naturvärdesobjekt i naturvärdesklass 1-4 på nivå fält medel har utförts av Tyréns i maj 2018, i stora delar av detta utredningsområde. Dock gjordes inventeringen inte i hela området och naturvärdesträd inventerades inte systematiskt. Calluna fick i uppdrag av Tyréns, att genomföra en kompletterande inventering för att öka detaljeringsgraden så att resultat från naturvärdesinventering kan användas i det fortsatta detaljplanearbetet. Uppdraget har utförts enligt SIS standard för naturvärdesinventeringar Inventeringen utfördes på fältnivå med detaljeringsgrad medel för ett cirka 3 hektar stort stängslat område som inte är tillgängligt för allmänheten. Inventeringen gjordes flera tillägg som specificeras i rapporten. Groddjurs- och fladdermushabitat kartlades i hela det ca 40 ha stora markområdet. Fältinventering utfördes den 26/10, 31/10 och 1/ Naturvärdesträd inventerades i ett 23,5 ha stort område som omfattar föreslagen bebyggelsestruktur med en buffert runt. Naturen i inventeringsområdet består av naturmark med fuktlövskog längst Råckstaån, ädellövskogar, gamla tallskogar, öppen mark med olika typer av gräs- och buskmarker, där i vissa delar mer eller mindre förfallna byggnader finns efter verksamhet och fritidshus. Vid inventeringen avgränsades totalt 9 områden med klassning som naturvärdesobjekt, fördelade enligt: ett objekt med naturvärdesklass 1 högsta naturvärde ett objekt med naturvärdesklass 2 högt naturvärde fyra objekt med naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde och två av dem är vattenanknutna objekt som har fått preliminär klassning. tre objekt med naturvärdesklass 4 visst naturvärde, varav ett är en gräsmark som fått preliminär klassning. 121 naturvärdesträd har inventerats och kartlagts enligt Callunas metod för naturvärdesträd, där ett stort antal ekologiska faktorer gås igenom i fält för varje träd. Faktorerna utgör kriterier för naturvärdesträd. Dessutom avgränsades flera områden som potentiella livsmiljöer för fladdermöss och groddjur. Denna kartläggning visar att det nästa år behövs fördjupad artinventering av fladdermöss och groddjur, eftersom det är troligt att exploateringen berör arter på Artskyddsförordningen. En inventering av bottenfauna bör göras i det mindre vattendraget (objekt 6 och 7). Vid Callunas inventering noterades 19 naturvårdsarter. Enligt Tyréns inventering fanns inga fynd av naturvårdsarter sedan tidigare i Analysportalen. För Tyréns naturvårdsarter hänvisas till Tyréns rapport (Berglund och Bergman 2018). Calluna har gjort ett utdrag av skyddade arter från Artdatabanken och inom inventeringsområdet fanns inga arter. Totalt hittades 19 konstaterade naturvårdsarter för inventeringsområdet. De högsta naturvärdena utgörs av ädellövlund/hagmarkskog med ett stort antal gamla grova ekar och hassel, gles skog med gammal tall, mindre vattendrag med äldre fuktlövskog. Calluna rekommenderar att bebyggelse och vägar inte förläggs i fuktlövskog, skog med ekar, inte påverkar Råckstaån eller det mindre vattendraget negativt samt att hänsyn tas till naturvärdesträd och fladdermus-, och groddjurshabitat. 4

5 2 Inledning 2.1 Vad är en naturvärdesinventering? Syftet med en naturvärdesinventering (förkortas NVI) är att beskriva och värdera naturmiljöer av betydelse för biologisk mångfald inom ett avgränsat område. Bedömningen av naturvärdet görs utifrån de två bedömningsgrunderna biotop (typ av naturmiljö) och arter. En NVI resulterar i avgränsningar av områden, naturvärdesklassningar, objektbeskrivningar, en artlista med naturvårdsarter och en övergripande rapport. En NVI kan utgöra en grund inför inventeringar av andra miljöaspekter än naturmiljö (t.ex. friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild och ekosystemtjänster), konsekvensbedömning med mera, men bedömningar av sådana värden ingår inte i NVI-resultatet. Naturvärdesinventeringen omfattar inte heller analys av risk för att förbud enligt artskyddsförordningen kan föreligga. En sådan analys görs inom en artskyddsutredning. En NVI är dock ett användbart underlag till sådana bedömningar. 2.2 Bakgrund, förutsättningar och uppdragets syfte I detta uppdrag har Calluna AB utfört en naturvärdesinventering vid Åkers Styckebruk, Råckstaån. Bakgrunden till inventeringen är att ett större markområde planeras att bebyggas med bostäder. Utredningsområdet omfattar ett cirka 40 hektar stort markområde. En naturvärdesinventering enligt SIS standard med fokus på att avgränsa naturvärdesobjekt i naturvärdesklass 1-4 på nivå fält medel har utförts i stora delar av detta utredningsområdet av Tyréns i maj Dock gjordes inventeringen inte i hela området och naturvärdesträd inventerades inte systematiskt. Calluna fick därför i uppdrag av Tyréns, enligt instruktion av kommunekolog Beatrice Svensson Lindius, att genomföra en kompletterande naturvärdesinventering för att öka detaljeringsgraden så att resultat från naturvärdesinventering kan användas i det fortsatta detaljplanearbetet. Uppdraget har utförts enligt SIS standard för naturvärdesinventeringar Inventeringen utfördes på fältnivå med detaljeringsgrad medel för ett cirka 3 hektar stort område som låg inom ett stängsel och som inte är tillgängligt för allmänheten. Inventeringen gjordes med tilläggen naturvärdesklass 4, kartläggning av biotopskydd, inventering av naturvärdesträd, detaljerad redovisning av artförekomst. Naturvärdesträd inventerades i ett 23,5 ha stort område som omfattar föreslagen bebyggelsestruktur med en buffert runt. Förutom naturvärdesinventeringen enligt SIS standard har beställaren till detta uppdrag även efterfrågat kartläggning av potentiella livsmiljöer för fladdermöss och groddjur. Nämnda livsmiljöer kartlades i hela det ca 40 ha stora markområdet. Eftersom en naturvärdesinventering har utförts tidigare i år av Tyréns (Berglund & Bergman 2018) har Calluna inte redovisat skyddad natur och genomgång av tidigare kunskapsunderlag relevanta för NVI:n. För detta hänvisas till Tyréns rapport. 5

6 Inventeringsområden- olika innehåll i NVI:n Inventeringsområde NVI naturvärdesobjekt nivå medel Inventeringsområde naturvärdesträd Inventeringsområde habitat grodor och fladdermöss Datum kartproduktion: Koordinatsystem: Copyright bakgrundskarta: World Imagery: Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, Km Figur 1. Kartan visar inventeringsområdets avgränsningar för inventering naturvärdesobjekt, naturvärdesträd och habitat för fladdermöss och groddjur. Inventering av generella biotopskydd gjordes också i området för NVI naturvärdesobjekt. 6

7 3 Metod och genomförande av NVI 3.1 Metodbeskrivning Naturvärdesinventering Inventeringen har utförts enligt SIS standard SS :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Metoden finns beskriven i sin helhet i standarden (kan köpas av SIS förlag) och en kortfattad metodbeskrivning finns i bilaga 1. Calluna AB är sedan december 2017 ackrediterade av SWEDAC för NVI i stränder och terrestra naturtyper och är det första företaget som ackrediterats för inventeringar enligt denna standard. Ackrediteringen innebär att Calluna kontrolleras årligen och får visa att vi har kompetent personal, rutiner, metoder och verktyg för att utföra NVI enligt standarden med god kvalitet. I detta uppdrag har inventeringen utförts olika i olika delar av det ca 40 hektar stora inventeringsområdet, se beskrivning i avsnitt 2.2. Förstudien omfattade genomgång av Tyréns inventeringsrapport. En flygbildstolkning med stöd av ortofoto genomfördes där en preliminär avgränsning av livsmiljöer för fladdermöss och groddjur gjordes, som sedan justerades i fält. Benämningar av arter följer Dyntaxa (Dyntaxa, 2016) så långt det är möjligt. De egna naturvårdsarter som har använts vid naturvärdesbedömningarna redovisas och motiveras i bilaga 3. Tabell 1. De definierade tillägg som har markerats med X är de som har beställts och utförts i detta uppdrag. Metod och genomförande för beställda tillägg beskrivs separat. Best. Möjliga tillägg till NVI Best. Möjliga tillägg till NVI Naturvärdesklass 4 Generellt biotopskydd Värdeelement vilket i detta fall var naturvärdesträd Kartering av Natura 2000-naturtyp Detaljerad redovisning av artförekomst Fördjupad artinventering Tillägg: Naturvärdesklass 4 Uppdraget omfattar hela det område där naturvärdesinventering på fältnivå medel gjordes, dvs det instängslade området om cirka 3 hektar. Tillägg: Generellt biotopskydd Omfattar inventeringen i det instängslade området, samma område som NVI nivå medel. Marken i detta område konstaterades inte vara jordbruksmark. Detta medför att det inte finns generella biotopskydd av vattendrag, diken, småvatten eller stenrösen. Generella biotopskydd med alléer kan enligt lagstiftningen finnas även där det inte är jordbruksmark. Calluna eftersökte alléer men hittade inga. Därmed redovisas inte generella biotopskydd i resultatdelen av denna rapport. Tillägg: Naturvärdesträd Naturvärdesträd har inventerats enligt Callunas metod. För metodbeskrivning se bilaga 4. För några träd har kronbredd och stamdiameter inte mätts i fält, utan uppskattats p.g.a. tidsbrist. 7

8 Tillägg: Detaljerad redovisning av artförekomst Uppdraget omfattar hela det område som Calluna fältbesökte. 3.2 Utförande personal och tidpunkt för arbetet Uppdragsansvarig är ekolog Anna Koffman. Arbete med flygbildstolkning genomfördes av ekolog Anna Koffman. Kartproduktion gjordes av Anna Koffman och Elsa Nordén tog fram kartor för naturvärdesträd. Genomgång av artutdrag skyddade arter utfördes av ekolog Lisa Sigg. Fältinventering och naturvärdesbedömning utfördes av ekolog Ronny Fors och Anna Koffman. Inventering av naturvärdesträd gjordes av Anna Koffman och biolog Ann-Sofie Lindén. Bedömning av livsmiljö för fladdermöss och groddjur gjordes av Olof Rosenqvist, fladdermus- och groddjursexpert på Calluna AB. Fältinventering utfördes den 26/10, 31/10 och 1/ GIS och fältdatafångst Fältdatafångsten för avgränsning av naturvärdesobjekt, samt artpunkterna har gjorts i ESRI:s fältapplikation Collector på en läsplatta. Lägesnoggrannheten för denna enhet är oftast cirka 5 m men kan i tät skog vara sämre. Inventering av naturvärdesträd gjordes i ESRI:s fältapp Collector på inmätningsenheten Zeno20 med GPS-teknik. Lägesnoggrannheten för denna enhet är oftast 0,5-1 m, men kan vara sämre i tät skog. Z-värden ingick inte i trädinmätningen. För två trädpunkter sattes trädpunkterna inte i fält utan i efterhand. Detta står angivet i fältet inmätningskommentar. Den geodatabas som Calluna använder i Collector har de attribut som specificeras i SIS standard GIS-skikt har upprättats. Till GIS-skikten finns även tillhörande metadatablad med bland annat beskrivningar av attributdata. Dessa ska levereras till beställaren. 8

9 4 Resultat 4.1 Allmän beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet ligger öster om Åkers Styckebruk vid Råckstaån. Området är ett gammalt kulturlandskap som nu är under igenväxning. Längs med Råckstaån finns lövsumpskogar och översvämningsmiljöer som ger goda livsmöjligheter för bl.a. groddjur, fladdermöss och fåglar. I söder finns ett flertal gamla och grova ekar och hasselbuskar och i området finns gräsmarker som tidigare har hävdats och även tidigare åkermark. I den östra delen förekommer mer barrskog som framförallt utgörs av gles tallskog. 4.2 Skyddad natur och övrig känd kunskap om området Eftersom Tyréns har gjort en naturvärdesinventering hänvisar Calluna till Tyréns rapport (Berglund & Bergman 2018) vad gäller skyddad natur och tidigare känd kunskap. En nyckelbiotop finns registrerad av Skogsstyrelsen i områdets södra del, se figur 1 i Tyréns rapport. Nyckelbiotopen benämns som Lövskogslund. Biotopkaraktärerna som utmärker nyckelbiotopen anges vara bukettformiga växtsätt, rikligt med bärande buskar, hällar som ger karaktär åt objektet samt att området anges ha värdefull kryptogamflora samt värdefull lägre fauna. Inom inventeringsområdet finns skyddad natur enligt 7 kap miljöbalken i form av strandskydd 100 m längs med Råckstaån. 4.3 Naturvärdesinventeringens resultat En avgränsning av naturvärdsobjekt har gjorts inom det stängslade området i södra delen av det ca 40 ha stora utredningsområdet. Vid inventeringen avgränsades totalt 9 områden med klassning som naturvärdesobjekt, fördelade enligt: ett objekt med naturvärdesklass 1 högsta naturvärde ett objekt med naturvärdesklass 2 högt naturvärde fyra objekt med naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde och två av dem är vattenanknutna objekt som har fått preliminär klassning. tre objekt med naturvärdesklass 4 visst naturvärde, varav ett är en gräsmark som fått preliminär klassning. Preliminär klassning har använts så att sammanvägningen av artvärde och biotopvärde blivit det som är resultat från inventeringen. Objekt där naturvårdsarter inte hittats har då fått s.k. obetydligt artvärde, vilket betyder att inga förekomster hittades. Däremot kan biotopen ha stor potential att hysa arter som inventeraren inte kunnat hitta. Därmed satts klassen preliminär. Miljöerna utanför de klassade områdena är s.k. övrigt område, vilket innefattar områden med lågt naturvärde samt även kan omfatta områden som har positiv betydelse för biologisk mångfald men är mindre än minsta karteringsenhet inom ramen för inventeringens beställda detaljeringsgrad. 14 olika naturvårdsarter påträffades i inventeringsområdet. 9

10 Naturvärdesobjekt Naturvärdesobjekten visas i kartan i figur 2. I bilaga 2 finns objektbeskrivningar för de naturvärdesklassade områdena. I objektkatalogen framgår motiven till naturvärdesklassningen och där finns även representativa bilder till objekten. De identifierade naturvärdesobjekten i området karaktäriseras framförallt av olika skogsmiljöer som lövsumpskog, ek-hassellund och tallskog samt vattendrag och småvatten. De öppna gräsbevuxna markerna bedömdes också som ett naturvärdesobjekt av klass 4, visst naturvärde. Ett objekt fick klassen högsta naturvärde, klass 1, och det är den ek-hassellund som finns i områdets södra del. Detta objekt är också registrerad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. I objektet finns ett flertal grova och gamla ekar, några över 1 m i diameter vilket gör de till s.k. jätteträd. Ekarna är av skiftande vitalitet där en del är friska och vitala medan andra har större eller mindre partier med död ved och döda grenar. Dessa träd har också håligheter med mulm vilket är mycket viktigt för bl.a. insekter, fåglar och fladdermöss. Nedfallna grova döda grenar förekommer också i objektet. Karakteristiskt för objektet är de många gamla och grova hasselbuskarna med döda grenar. Dessa är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. Även några grova gamla aspar finns i objektet samt i den södra delen också gamla tallar med pansarbark och död ved. Gran förekommer också, i den södra delen både äldre s.k. hagmarksgranar och yngre gran. I den norra delen är graninslaget mest i form av mer fristående äldre granar. Enstaka fristående granar är viktiga för en del vedinsekter medan de tätare granpartierna på sikt kommer att minska naturvärdena i området genom beskuggning av ekarna och hasselbuskarna. Ett flertal naturvårdsarter knutna till gamla och grova ekar påträffades under inventeringen, däribland den rödlistade ektickan och flera lavar som växer på den grova bark som bara finns på riktigt gamla ekar. Rödbrun blekspik är en rödlistad art som påträffades på en ek medan signalarten gulnål förekom på flera ekar. På döda hasselgrenar hittades hasselticka och på några enstaka hasselbuskar påträffades krusig ulota och skriftlav. På en av de grova asparna växer guldlockmossa. Blåsippa är vanligt förekommande i fältskiktet. Tallticka, blomkålssvamp och gnag av reliktbock (NT) är naturvårdsarter knutna till gammal tall. Två objekt klassades som högt naturvärde där det ena är ett lugnflytande vattendrag med karaktär av naturlighet. Klassningen är preliminär. Vattendraget är del av ett dikessystem men vidgas här och blir m brett med små öar i där det växer gamla alar. Under inventeringen påträffades gråsiska och stjärtmes födosökande i trädskiktet. Det andra objektet med högt naturvärde utgörs av en tallskog med gamla och grova tallar med pansarbark. I objektet finns även några gamla ekar. Flera arter knutna till gamla tallar påträffades i objektet. Tallticka och reliktbock är båda rödlistade som NT och blomkålssvamp är en bra signalart. På en av ekarna fanns den rödlistade ektickan (NT). Objekten med klass 3, påtagligt naturvärde, utgörs dels av två områden med alsumpskog samt ett vattendrag som passerar genom dessa två alsumpskogar. Alarna är gamla och sockelbildning finns. Det finns flera grova gamla sälgar med kläckhål av signalarten myskbock. Död ved förekommer spritt, mestadels som klenare stammar och grenar men även en del grövre död ved förekommer. Vattendraget är ca 1 m brett och var vid inventeringstillfället vattenfyllt. Alla dessa tre objekt är lämpliga som groddjursmiljöer och det skulle kunna förekomma grodlek i området under våren men detta behöver utredas vidare. Områdena är även lämpliga som sommarhabitat. Områdena kan också ha ett rikt fågelliv och kan t.ex. utgöra livsmiljö för den rödlistade mindre hackspetten (NT). Tre områden fick klassningen visst naturvärde, klass 4. Ett objekt utgörs av ett mindre dike i öppen mark. Det är avgränsat från ortofoto och endast hastigt inventerat i fält. Ett objekt utgörs av en trivial gräsmark med enbuskar samt enstaka björkar och en lönn. Rosbuskar finns 10

11 spritt i objektet och även berghällar med raggmossor och renlavar. Området har troligen betats tidigare. Ett objekt utgörs av de gräsmarker sin finns i inventeringsområdet. Gräsmarkerna växlar från mer torra till fuktiga och består av olika gräs, måror, rölleka, olika vicker m.m. Områdena är viktiga för många insekter och för fåglar som födosöksmiljö samt som sommarhabitat för groddjur. 11

12 Figur 2. Kartan visar inventeringsområdet med resultaten från Callunas naturvärdesinventering där naturvärdesobjekten och deras naturvärdesklass framgår. Naturvårdsarter funna i Callunas inventering visas. 12

13 Naturvärdesträd Naturvärdesträd inventerades inom det område där en bebyggelseskiss tagits fram samt en buffertzon runt den föreslagna bebyggelsestrukturen. Calluna fick denna bebyggelseskiss av Tyréns vid beställning av naturvärdesinventeringen. Inventeringsområdet är 23,5 hektar stort och en systematisk heltäckande inventering har gjorts. Under inventeringen registreras vissa grundläggande attribut, som trädslag, stam- och krondiameter, vitalitet och kronform. Dessutom noteras förekomst av olika ekologiska attribut, som t.ex. ifall trädet är ett hålträd, mulmträd, boträd, jätteträd, grovt, gammalt, vidkronigt eller hamlat, samt förekomst av död ved eller naturvårdsarter. Referenser i litteraturen finns för de valda attributen. Från inventeringsresultatet har Calluna sökt fram levande träd som är klassade som jätteträd eller hålträd > 40 cm, vilka är träd som uppfyller Länsstyrelsens/Naturvårdsverkets kriterier för särskilt skyddsvärt träd (Naturvårdsverket 2009). Det är 24 stycken träd. Det tredje kriteriet för särskilt skyddsvärt träd är Mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. Callunas inventering omfattade inte borrning av trädålder varför vi inte kan välja ut trädpunkter som är mycket gamla. Vi har i fält bedömt parametern gammalt träd med vägledningen "Vägledning åldersbestämning träd från Manual för basinventering av skoghabitat version 5.5 Naturvårdsverket". (Se bilaga 4) För att avgöra ålder måste träden borras och därför krävs ytterligare inventering och utredning för att fastställa vilka träd utöver jätteträd och hålträd som har skyddsvärde enligt Länsstyrelsens kriterie mycket gammalt träd. Graden av naturvärde bedöms med hjälp av ett poängsystem utifrån förekomst eller ej av de ekologiska attributen. Poängsumman ger en indikation om grad av naturvärde hos varje enskilt träd och attributen visar vad naturvärdet uppkommer av. 121 naturvärdesträd hittades. Av naturvärdesträden var 30 tallar, 24 ekar, 19 sälgar, 8 aspar, 7 lönnar, 6 klibbalar, 6 döda träd, 4 hästkastanjer, 4 oxlar, 3 askar, 3 björkar, 2 granar, 1 lärk, 3 obestämd art, 1 en Salix-art. 26 träd hade något stadie av hålbildning, 74 träd bedömdes vara gamla träd och 10 träd var jätteträd (> 1 m i diameter). 13 träd hade förekomster av naturvårdsarter (ex svampar, insektsgnag) och av dessa var 10 arter rödlistade. Kartorna i figur 3 och 4 visar trädart och trädets id-nummer. Med hjälp av id-nummer kan attributdata om trädet läsas i trädtabellen i bilaga 5. Karta i figur 5 visar krondiameter med en buffert om 5 m vilket visar en indikation på skyddszon runt trädet. Naturvärdespoäng och vilka träd som uppfyller nämnda kriterier enligt Länsstyrelsens inventering av skyddsvärda träd visas i karta i figur 6. 13

14 Figur 3. Kartan naturvärdesträd, trädart. Figur 4. Kartan naturvärdesträd, trädart. 14

15 Figur 5. Kartan naturvärdesträd, krondiameter med buffert 5 m, naturvärdespoäng och två av länsstyrelsens kriterier för särskilt skyddsvärda träd. Det tredje kriteriet mycket gamla träd, har inte kunnat fastställas. Figur 6. Kartan naturvärdesträd, krondiameter med buffert 5 m, naturvärdespoäng och två av länsstyrelsens kriterier för särskilt skyddsvärda träd. Det tredje kriteriet mycket gamla träd, har inte kunnat fastställas. 15

16 Arter Naturvårdsarter Vid Callunas inventering noterades 19 relevanta naturvårdsarter. I utsök från ArtDatabankens databaser återfanns inga ytterligare naturvårdsarter (se bilaga 3). De flesta naturvårdsarterna påträffades i det av Skogsstyrelsen registrerade nyckelbiotopsområdet i söder, naturvärdesobjekt nr 9, klass 1 högsta naturvärde. Där finns ett flertal lavar som är knutna till gamla, grova ekar med grov skorpbark. Gulnål och rödbrun blekspik är arter som växer på ekar i halvöppna till skuggiga lägen medan brun nållav är mer tydligt knuten till solexponerade ekar. Gulpudrad spiklav kan förekomma både på solexponerade ekar som i mer skuggiga lägen. Både skriftlav och krusig ulota är arter som gynnas av en hög och jämn luftfuktighet. Ekticka växer på gamla ekar och som då ofta har håligheter viktiga för många andra organismgrupper som insekter, fåglar och fladdermöss. Guldlockmossa växer på gamla lövträd med skrovlig bark, gärna på träd som står öppet i bryn. I detta område kunde granbarkgnagarens kläckhål ses på några äldre granar som står relativt öppet, detta är viktigt för granbarkgnagaren då den vill ha solbelysta granar med grov bark. Även tallticka påträffades i området och tofsmesar kunde höras vid inventeringstillfället. Tallticka behöver ca 150-åriga tallar för att växa. Tofsmesen är egentligen en barrskogsmes som är ganska stationär och inte rör sig långt bort från reviren utanför häckningstid. Platser där de påträffas utanför häckningstid är i allmänhet nära häckplatser sommartid. I lövsumpskogarna påträffades stjärtmes som är en art som gärna häckar i fuktig björk- och alskog eller i hagmarker, både fuktiga och torra. I denna miljö fanns även stubbspretmossa vilken är en art som är bunden till murken och permanent fuktig ved och som kräver en rik tillgång på död ved. I tallskogsområdet i öster påträffades flera arter knutna till gamla tallar. Tallticka och blomkålssvamp behöver ca 150-åriga respektive ca 200-åriga tallar för att växa. Här kunde också gnagspår av reliktbocken hittas. Den behöver solexponerade tallar med grov bark. Utanför det stängslade området hittades också grovticka som även den växer på gamla tallar som ofta är över 200 år gamla. Naturvårdsarter redovisas mer utförligt i en artlista i bilaga 3 och där finns även motiveringar till varför de utpekas som naturvårdsarter samt i de flesta fall en kortfattad beskrivning av varje arts ekologi. Av naturvårdsarterna i området var följande rödlistade: tallticka (NT), ekticka (NT), reliktbock (NT) och rödbrun blekspik. Strax utanför det instängslade inventeringsområdet hittades Oxtungssvamp (NT). Skyddade arter Utdrag från Artdatabanken över skyddsklassade arter har begärts. I utdraget finns två punkter som båda låg 460 respektive 500 meter från inventeringsområdet med en noggrannhet på meter. Det handlade om följande 4 arter: * mellanspett, observation från sent 1800-tal så inte längre aktuell * lunglav, också en observation från långt tillbaka i tiden, och dessutom för långt bort för att vara aktuell * lärkfalk * tjäder 16

17 Lärkfalk och tjäder observerades 2004 och Några lämpliga tjäderhabitat bedöms inte finnas inte i området. Däremot kan området utgöra jaktmark och häckningsmiljö för lärkfalk. För information om arter som kan beröra artskyddsförordning, hänvisas till avsnitt o groddjurs och fladdermushabitat, samt avsnittet behov av ytterligere utredningar där även behov av ytterligare kunskap om fåglar uppmärksammas Groddjurshabitat Groddjurshabitat eftersöktes inom hela det cirka 40 hektar stora utredningsområdet. Lämpliga lekområden och sommarhabitat påträffades dels längs med Råckstaån och i alsumpskogen i anslutning till ån. Dessa områden borde svämmas över under vårarna och om de skapas små avskilda gölar som inte nås av fisk bedöms svämplanet utgöra potentiella lekområden och uppväxtmiljöer/sommarhabitat för groddjur. Vid inventeringstillfället kunde enstaka grunda småvatten identifieras, men med största sannolikhet finns fler sådana lämpliga lekområden i hela det område som utgörs av alsumpskog och öppnare strand. För det instängslade området där naturvärdesobjekt inventerats, bedömdes att större delen av detta område är lämpligt sommarhabitat för groddjur, men också att lekvatten förekommer. Ett småvatten fanns i klibbalskogen och det lugnflytande vattendraget kan kanske också vara lekvatten. Även ett stenröse identifierades som lämplig övervintringsmiljö. I övrigt identifierades ytterligare några områden som lämpliga övervintringsmiljöer i barrskogsområdet i den östra delen av inventeringsområdet. Dessa utgörs av blockiga områden med skrymslen och vrår som groddjur, men även andra mindre djur såsom kräldjur, kan övervintra i. I det fall åtgärder planeras som kan påverka värdet som livsmiljö för groddjur behöver kunskapsläget stärkas för att ge underlag till utformande av skyddsåtgärder. Eftersom naturvärdesinventeringen som beskrivs i denna rapport har utförts under sen höst, en årstid då groddjur sällan påträffas och det är svårt att bedöma livsmiljöernas betydelse, behövs kompletterande inventering utföras under groddjurens lekperiod för att säkert bedöma förekomster av groddjur och deras livsmiljöer i området. Husgrunder kan också vara övervintringshabitat för groddjur men dessa avgränsades inte som potentiella naturvärdesobjekt. 17

18 Habitatkartering groddjur Habitattyp Potentiell övervintringshabitat, blocksamlingar mm Potentiellt lekvatten i alsumpskog, strand, småvatten, lugnflytande mindre vattendrag Potentiellt sommarhabitat födosöksmiljö Inventeringsområde Figur 7. Kartan visar potentiella groddjurshabitat. Datum kartproduktion: Koordinatsystem: Copyright bakgrundskarta: Världstäckande bilder: Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Km

19 Fladdermushabitat Fladdermushabitat eftersöktes inom hela det cirka 40 hektar stora utredningsområdet. Det finns inga rapporterade observationer av fladdermöss inom området, vilket förmodligen tyder på att artgruppen inte undersökts inom området. Området bedöms ha mycket goda förutsättningar att vara viktiga livsmiljöer för flera arter av fladdermöss, däribland även för fladdermusarter som minskar i landskapet i övrigt. Det småbrutna landskapet med brynzoner med blommande träd och buskar och varierande vattenmiljöer ger goda förutsättningar för en rik produktion av insekter och därmed goda jaktmöjligheter för fladdermöss. Här finns småvatten, våtmarker, sumpskogar samt närheten till rinnande vatten i Råckstaån och ett mindre vattendrag i södra delen. Lövskogar med tätt buskskikt invid vatten och täta hassellundar med närhet till boplatser ger goda möjligheter för den ovanliga och hotade arten fransfladdermus, rödlistad i Sverige i kategorin Sårbar (VU). Här finns gott om potentiella boplatser i hålträd och övergivna byggnader, en del av dessa är med stor sannolikhet boplatser under yngelperioden. Kanske finns här också övervintringsplatser. Värdefulla miljöer kring sjön Visnaren längre söderut finns på tillräckligt nära avstånd för flera arter som kan tänkas ha en viktig del av sina livsmiljöer inom inventeringsområdet och fler våtmarker och sjöar, inklusive Mälaren, ligger inom några kilometer. En kompletterande utredning för att ge underlag till utformande av skyddsåtgärder och anpassningar av skisser av bebyggelsestruktur bör göras så att livsmiljöerna inte påverkas på ett sätt som är negativt för fladdermöss. Verksamhet som kan skada fladdermusfaunan kan vara avverkning av hålträd, omfattande avverkning av nektar- och pollenproducerande träd, rivning av byggnader med boplatser, hård röjning av buskskikt i potentiella jaktmiljöer eller markavvattning som påverkar våtmarker. Flera arter av fladdermöss är känsliga för störning från belysning, däribland flera arter som minskar i landskapet i övrigt (Stones et al 2015). Där belysning planeras inom eller nära jaktmiljöer eller nära boplatser för fladdermöss bör åtgärder vidtas för att undvika eller minimera störning. Om en inventering av vilka arter av fladdermöss som lever här ska utföras, bör den i första hand utformas för att ge information om hur djuren använder området under yngelperioden under sommaren. 19

20 Figur 8. Kartan visar potentiella fladdermushabitat. 20

21 5 Slutsatser 5.1 Diskussion Naturvärdesinventeringen utgör ett stöd för bedömningen enligt miljöbalken 3 kap 3. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald, bidrar man till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtaganden, samt de av riksdagen antagna miljömålen. Inom det instängslade området avgränsades 9 naturvärdesobjekt som sammantaget täcker större delen av området. Ett objekt bestående av gamla ekar och hasselbuskar bedöms ha högsta naturvärde, klass 1, p.g.a. de höga biotopkvaliteterna och att 13 naturvårdsarter påträffades (varav 3 är rödlistade). I övrigt är naturvärdena framförallt knutna till vattendrag och alsumpskog, förutom ett område med tallskog i öster. Alsumpskogen och de öppna vattenmiljöerna tillsammans med gräsmarkerna utgör som helhet ett område som bedöms som lämpligt för groddjur då det finns potentiella lekområden, sommarhabitat samt övervintringsmiljöer. Detta område har troligen också värden för insekter kopplade till främst vattenmiljön och bryn. Vedinsekter finns sannolikt i träd med mulm och träd med nedsatt vitalitet. Området som helhet kan också ha stora värden för fågellivet genom att det finns ett flertal olika miljöer lämpliga för både häckning och födosök. Groddjurshabitat och fladdermushabitat har bedömts och avgränsats i hela inventeringsområdet. Lämpliga lek- och sommarområden för groddjur finns längs med Råckstaån och alsumpskogen medan lämpliga övervintringsområden finns i barrskogsområdet i den östra delen av inventeringsområdet. För fladdermöss finns de viktigaste habitaten i västra och södra delen av det område som utreds för bebyggelse. Dessa biotoper utgörs av fuktlövskog, nyckelbiotopens ekar, alla naturvärdesträd med hålbildning (möjliga bohabitat), sälgar, busk- och brynmiljöer, samt mindre byggnader (möjliga bohabitat). 5.2 Behov av ytterligare inventeringar eller utredningar Denna kartläggning visar att det nästa år behövs fördjupad artinventering av fladdermöss och groddjur, eftersom det är troligt att exploateringen berör arter på Artskyddsförordningen. Även fågellivet bör undersökas under häckningssäsong. Om gamla ekar, olika sorter mulmträd och grova träd med död ved i sig berörs av exploatering bör vedinsektsinventeringar med fönsterfällor/mulmfällor göras. Det mindre vattendraget (naturvärdesobjekt 6 och 7) behöver inventeras mer noggrant med avseende på bottenstruktur och bottenfaunaprover behöver tas, för att naturvärdesbedömningen inte ska vara preliminär. 5.3 Rekommendationer Om inventering visar på fladdermusfauna, utforma bebyggelsestrukturen så att livsmiljöer med rödlistade fladdermöss eller ovanligt artrika fladdermusmiljöer inte berörs samt att spridningskorridorer bevaras. Detsamma gäller groddjur. Anpassa bebyggelsen så att område med högt och högsta naturvärde sparas i sin helhet. Använd inventeringen av naturvärdesträd för att ta hänsyn till dessa vid planering av bebyggelse. Undvik parkvägar med belysning i fuktlövskogen. Undvik gallringar och röjningar som tar bort flerskiktning av lövträd och värdefulla buskskikt som hassel i skog som kan utgöra fladdermushabitat. 21

22 6 Referenser Berglund, L. & Bergman, T. (2018). PM NVI Åkers Styckebruk Koncept Tyréns AB på uppdrag av Brobyholm Fastighets AB Dyntaxa (2016). Svensk taxonomisk databas. [online] Tillgänglig: < Naturvårdsverket (2009). Inventering av skyddsva rda tra d i kulturlandskapet 16 Version 1:0: och utkast Nitare, J. (2010). Signalarter. Skogsstyrelsens förlag. SIS (2014). SS :2014, Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomfo rande, naturva rdesbedo mning och redovisning. Utvecklad av SIS-kommitte Naturva rdesinventering. SLU ArtDatabanken (2018). Nationell skyddsklassning av arter. [online] Skrivelse daterad 29 maj Tillgänglig: Stone, E..L.. Jones, G., Harris, S Impacts of artificial lighting on bats: A review of challenges and solutions. Mammalian Biology - Zeitschrift fur Saugetierkunde 80(3) February

23 Bilaga 1 Metodbeskrivning NVI (SIS standard) Denna bilaga innehåller en kort sammanfattande metodbeskrivning för SIS standard SS :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning 1. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar, artlista med naturvårdsarter samt en övergripande rapport. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och arter. Bedömningsgrund biotop Bedömningsgrunden omfattar två aspekter: biotopkvalitet och sällsynthet/hot. En helhetsbedömning av biotopvärdet görs utifrån bedömningar av båda aspekterna. Biotopvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.ex. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Sällsynta biotoper avser biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Bedömningsgrund arter Bedömningsgrunden omfattar två aspekter: naturvårdsarter och artrikedom. Artvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde, att området har förutsättningar att vara artrikt eller att naturvårdsarten i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter (ex. framtagna artlistor från Skogsstyrelsen och Jordbruksverket). Bedömningen för naturvårdsarter ska grunda sig på faktiska fynd av arter från inventeringen, Artportalen eller annat kunskapsunderlag och värdet bedöms utifrån både antalet olika naturvårdsarter, arternas livskraft och hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är en viktig bedömningsgrund framförallt i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Naturvärdesklasser En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrunderna biotop och arter. I standarden finns en matris som ger inventeraren vägledning till vilken klass som ska sättas utifrån områdets biotopvärde och artvärde. Om inventeraren inte kan ge ett säkert resultat för naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. I standarden finns följande naturvärdesklasser: högsta naturvärde naturvärdesklass 1 störst positiv betydelse för biologisk mångfald högt naturvärde naturvärdesklass 2 stor positiv betydelse för biologisk mångfald påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald 1 Standarden i sin helhet kan köpas från SIS förlag. 23

24 visst naturvärde naturvärdesklass 4 viss positiv betydelse för biologisk mångfald (Naturvärdesklass 4 är ett tillägg och ingår inte i beställning enligt grundutförande) Landskapsobjekt kompletterar naturvärdesobjekt och innebär att naturvärde av landskapsekologisk karaktär ska redovisas som geografiska områden. Dessa kan avgränsas när landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse. Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdesobjekt och dessa märks inte ut på kartor. Områdenas karaktär ska dock beskrivas i rapporten tillsammans med den allmänna beskrivningen av hela inventeringsområdets natur. Övrigt område kallas den yta som ingår i inventeringsområdet men som inte avgränsas som naturvärdesobjekt. Området kan då antingen utgöras av lågt naturvärde (se ovan) eller av naturvärde men att objektet är mindre än den minsta karteringsenheten i beställd detaljeringsgrad (se nedan). Nivå och detaljeringsgrad En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och med olika detaljeringsgrad. Det finns dels förstudienivå (där fältinventering inte ingår) och dels fältnivå (där både förstudiearbete och fältinventering ingår). Vid NVI på förstudienivå identifieras naturvärdesobjekt utifrån studier av kartor och flygbilder samt tillgängligt kunskapsunderlag. Vid denna nivå är det tillåtet att låta bli att klassa områdena till naturvärdesklass, det räcker att ange potentiellt naturvärde. Naturvärdesbedömning på förstudienivå har alltid statusen preliminär bedömning. Vid NVI på fältnivå identifieras områden med naturvärdesklass 1, 2 och 3 och kan göras med olika detaljeringsgrad (se tabell 1 nedan). Identifiering av naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 4 är ett tillägg (se nedan) och ingår inte i ordinarie NVI på fältnivå. Tabell 1. Storlek på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras för NVI fältnivå med olika detaljeringsgrader. Detaljeringsgrad Fält översikt Fält medel Fält detalj Storlek på naturvärdesobjekt En yta av >1 ha alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >100 meter och en bredd på >2 meter. En yta av >0,1 ha alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >50 meter och en bredd på >0,5 meter. En yta av >10 m 2 alternativt ett linjeformat objekt med en längd på >10 meter och en bredd på >0,5 meter. Tillägg NVI på förstudienivå och NVI på fältnivå kan kompletteras med ett eller flera av nedanstående tillägg. Dessa tillägg kan avse hela eller delar av inventeringsområdet. Naturvärdesklass 4 Tillägget Naturvärdesklass 4 innebär att även naturvärdesobjekt av denna klass avgränsas. Tillägget kan göras på både förstudie- och fältnivå. 24

25 Generellt biotopskydd Tillägget Generellt biotopskydd innebär att alla områden som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11 och förordningen om områdesskydd ska identifieras och kartläggas, oavsett storlek. Värdeelement Tillägget Värdeelement innebär att element som är särskilt viktiga för inventeringsområdets naturvärde ska eftersökas, kartläggas och redovisas. Detta för att det ska vara möjligt att kunna se var värdeelementen i området förekommer, oavsett om de ligger inom ett naturvärdesobjekt eller inte. Tillägget ska göras i fält. Kartering av Natura 2000-naturtyp Tillägget Kartering av Natura 2000-naturtyp innebär att eventuella Natura 2000-naturtyper inom inventeringsområdet ska identifieras och avgränsas, samt att dess status ska bedömas. Detta görs enligt Naturvårdsverkets manualer för inventering av olika Natura naturtyper. Tillägget ska göras i fält. Detaljerad redovisning av artförekomst Tillägget Detaljerad redovisning av artförekomst innebär att förekomster av naturvårdsarter ska redovisas på karta eller med koordinater med en noggrannhet på meter (beroende på satellitmottagning). Tillägget innebär inte att arterna eftersöks noggrannare, men att varje påträffad förekomst redovisas med större noggrannhet. Tillägget ska göras i fält. Fördjupad artinventering Tillägget Fördjupad artinventering innebär att specifika arter eller artgrupper inventeras. Metodik och tidpunkt anpassas efter de arter/artgrupper som eftersöks samt efter syftet med naturvärdesinventeringen. Inventeringen ska utföras under den säsong då arten/artgruppen är möjlig att identifiera och lämplig att inventera. Tillägget ska göras i fält. Genomförande Standarden beskriver hur en NVI ska genomföras med avseende på förarbete, utförande samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Där finns även anvisningar för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas, det vill säga vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt. I standarden finns definitioner och beskrivningar av naturtypsindelning. I den tekniska rapporten finns även en vägledning vid naturvärdesbedömning för varje naturtyp. Fynd av naturvårdsarter ska registreras i Artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer i samband med redovisningen. 25

26 Bilaga 2 Objektförteckning NVI Naturvärdesobjekt nr 1 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 2 Högt naturvärde Skog och träd Tallskog Påtagligt Påtagligt Motivering naturvärdesklass Gamla och grova tallar och ekar samt blockighet och död ved ger påtagligt biotopvärde. Fyra naturvårdsarter varav tre rödlistade ger påtagligt artvärde vilket sammantaget ger objektet högt naturvärde. Beskrivning Naturvårdsarter Tallticka (NT), blomkålssvamp, reliktbock (NT), ekticka (NT) Natura 2000-naturtyp Gamla och grova tallar med pansarbark, en del död ved i form av lågor, blåbärsris i fältskiktet, de vanliga markmossorna, blockigt med lämpliga övervintringsmiljöer för grod- och kräldjur. I södra delen två stora ekar, den ena spärrgrenig. Västlig taiga 9010 Säker eller preliminär bedömning Säker Inventerare Areal (ha) Anna Koffman, Ronny Fors Bild Övriga kommentarer 26

27 Naturvärdesobjekt nr 2 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Visst naturvärde Äng och betesmark Motivering naturvärdesklass Viktig miljö för insekter med blommande buskar och örter. Obestämd gräsmark Visst Obetydligt Naturvårdsarter Inga naturvårdsarter funna Beskrivning Trivial gräsmark med enbuskar samt spridda träd, framförallt björkar men även enstaka lönn. Spridda buskar av rosor och en. Hällar med raggmossor och renlavar. Biotopen bör inventeras på sommaren då kärlväxter och insekter kan eftersökas. Bild Natura 2000-naturtyp Nej Säker eller preliminär bedömning Preliminär Inventerare Ronny Fors Övriga kommentarer Areal (ha) 27

28 Naturvärdesobjekt nr 3 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 4 Visst naturvärde Ängs- och betesmark Motivering naturvärdesklass Obestämd torrfrisk/fuktig gräsmark Viktigt för insekter, sommarhabitat för groddjur, kan vara födosökshabitat för fåglar och fladdermöss. Beskrivning Visst Naturvårdsarter Inga naturvårdsarter funna Natura 2000-naturtyp Obetydligt Gräsmark som växlar från torr-frisk till fuktig. Måror, rölleka, olika vicker förekommer bl.a. Gräsmarken är igenväxande. Bild Nej Säker eller preliminär bedömning Säker Inventerare Ronny Fors Övriga kommentarer Areal (ha) 28

29 Naturvärdesobjekt nr 4 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt naturvärde Skog och träd Lövsumpskog Påtagligt Visst Motivering naturvärdesklass Artvärdet bedöms preliminärt som visst, fast förekomst av groddjur bör utredas. Förekomst av sumpskog med uppvuxna klibbalar, död ved samt möjligheten för groddjur att leva där ger ett påtagligt biotopvärde, vilket sammantaget ger området påtagligt naturvärde. Naturvårdsarter Stjärtmes, myskbock, stubbspretmossa Beskrivning Natura 2000-naturtyp Alsumpskog med högvuxna alar samt en del björk och sälg. I östra delen finns grova sälgar med gnagspår av signalarten myskbock. Död ved förekommer spritt i objektet, mest som klenare ved men en del grov död ved finns också. På flera alar förekommer alticka och på andra lövträd finns kuddticka. Nej Säker eller preliminär bedömning Säker Inventerare Areal (ha) Anna Koffman, Ronny Fors Bild Övriga kommentarer 29

30 Naturvärdesobjekt nr 5 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt naturvärde Skog och träd Lövsumpskog Påtagligt Obetydligt Motivering naturvärdesklass Artvärdet bedöms preliminärt som obetydligt, fast förekomst av groddjur och fladdermöss bör utredas och kan leda till artförekomster. Förekomst av sumpskog med uppvuxna klibbalar, sälgar, död ved samt möjligheter för groddjur att leva där ger ett påtagligt biotopvärde, vilket sammantaget ger området påtagligt naturvärde. Naturvårdsarter Inga naturvårdsarter funna Beskrivning Natura 2000-naturtyp Alsumpskog med högvuxna alar samt sälg och björk. Död ved förekommer sparsamt. I objektet finns en damm som är ett potentiell groddjurslekvatten. Ej bedömt Säker eller preliminär bedömning Preliminär Inventerare Areal (ha) Anna Koffman, Ronny Fors Bild Övriga kommentarer 30

31 Naturvärdesobjekt nr 6 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 2 Påtagligt naturvärde Vattendrag Mindre vattendrag Påtagligt Obetydligt 31

32 Motivering naturvärdesklass Ån är livsmiljö för många ryggradslösa djur och det är troligt att biotopen är livsmiljö för rödlistade fladdermöss. Bedömningen är preliminär eftersom information om vattenkvalitet, bottensubstrat och bottenfauna, inventering av fladdermöss och groddjur krävs för att göra en säker bedömning. Beskrivning Lugnflytande vattendrag med karaktär av naturlighet, oregelbundna strandkanter. Vattendraget är del av ett dikessystem men vidgas här och har karaktär av naturlig åfåra, och blir m brett med små öar i där det växer gammla alar. Gråsiska och stjärtmes födosöker i trädskiktet. Starr växer i fältskiktet. Naturvårdsarter Stjärtmes Natura 2000-naturtyp Mindre vattendrag (Eventuellt) Säker eller preliminär bedömning Preliminär Areal (ha) Inventerare Anna Koffman Bild Övriga kommentarer Naturvärdesobjekt nr 7 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Påtagligt naturvärde Öppna diken och uträtade vattendrag Visst Obetydligt Motivering naturvärdesklass Vattendraget är potentiell livsmiljö för många ryggradslösa djur samt groddjur. Bedömningen är preliminär eftersom information om vattenkvalitet, bottensubstrat och bottenfauna, inventering av fladdermöss och groddjur krävs för att göra en säker bedömning. Beskrivning Naturvårdsarter Inga naturvårdsarter funna Natura 2000-naturtyp Naturtypsbeteckning 32

33 Öppet vattenfyllt dike, ca 1 m brett, i norra delen mellan alsumpskog och öppen gräsmark, när det vänder söderut går diket längs med en bredare stig/mindre väg och svänger sen väster och sen norrut genom alsumpskog. Potentiell grodlokal.. Bild Säker eller preliminär bedömning Säker Inventerare Ronny Fors Övriga kommentarer Areal (ha) Naturvärdesobjekt nr 8 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 3 Visst naturvärde Öppna diken och uträtade vattendrag Motivering naturvärdesklass Inga speciella strukturer eller arter, men bara faktumet att det är öppet dike i öppen mark ger ett visst naturvärde. Beskrivning Visst Naturvårdsarter Inga funna Natura 2000-naturtyp Obetydligt Mindre dike i öppen mark. Avgränsat från ortofoto, endast hastigt inventerat i fält. Nej Säker eller preliminär bedömning Areal (ha) 33

34 Säker Inventerare Anna Koffman Bild Övriga kommentarer Bilden visar omgivningen av diket. Foto saknas på själva diket. Naturvärdesobjekt nr 9 Naturvärdesklass Naturtyp Biotop Biotopvärde Artvärde 1 Högsta naturvärde Motivering naturvärdesklass Skog och träd Ek- hassellund Högt Högt De gamla grova ekarna med håligheter och mulm tillsammans med de gamla hasselbuskarna samt andra grova lövträd som asp och gamla tallar med pansarbark och död ved och nyckelarter som sälg ger objektet högt biotopvärde. 13 naturvårdsarter varav tre rödlistade ger högt artvärde, vilket sammantaget ger högsta naturvärde. Naturvårdsarter Ekticka (NT), hasselticka, tallticka (NT), gulnål, brun nållav, krusig ulota, rödbrun blekspik (NT), gulpudrad spiklav, skriftlav, granbarkgnagare, blåsippa, guldlockmossa, tofsmes Beskrivning I objektet finns ett flertal grova och gamla ekar, några av de över 1 m i diameter vilket gör de till s.k. jätteträd. Ekarna är av skiftande vitalitet där en del är friska och vitala medan andra har större eller mindre partier med död ved och döda grenar. Dessa träd har också håligheter med mulm, vilket är mycket viktigt för bl.a. insekter, fåglar och fladdermöss. Nedfallna grova döda grenar förekommer också i objektet. Karaktäriserande för objektet är de många och gamla och grova hasselbuskarna med döda grenar. Dessa är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. Även några grova gamla aspar finns i objektet samt i den södra delen också gamla tallar med pansarbark och död ved. Gran förekommer också, i den södra delen både äldre s.k. hagmarksgranar och yngre gran. I den norra delen är graninslaget mest i form av mer fristående äldre granar. Enstaka fristående granar är viktiga för en del vedinsekter medan de tätare granpartierna på sikt kommer att minska naturvärdena i området genom beskuggning av ekarna och hasselbuskarna. Ekarna uppvisar flera naturvårdsarter som de rödlistade arterna Natura 2000-naturtyp Nordlig ädellövskog 9020 Säker eller preliminär bedömning Säker Inventerare Anna Koffman, Ronny Fors Areal (ha) 34

35 ekticka och rödbrun blekspik samt flera signalarter som gulnål och gulpudrad spiklav. Hasselbuskarna har hasselticka, skriftlav och krusig ulota och på marken växer blåsippor. Bild Övriga kommentarer 35

36 36

37 Bilaga 3 Naturvårdsarter Samtliga naturvårdsarter som hittats i inventeringsområdet redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1. De identifierade naturvårdsarterna i inventeringsområdet med information om deras sällsynthet, signalvärde och ekologi. 37

38 Fåglar Sidensvans Bombycilla garrulus Stjärtmes Aegithalos caudatus Tofsmes Parus cristatus Rödlistan 2015 Rödlistan 2010 Tuva signalarter Signalarter Skogsstyrelsen Typiska arter Natura 2000 x x Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet Artskyddsförordningen Fåglar 50% minskning Prioriterade fågelarter Skogsvårdslagen Callunas naturvårdsart x x x Information Förekommer i gammal skog med ett rikt fälstskikt av bärris i närheten av vatten. Den aktuella typen av skogsmark hyser vanligen en lång rad andra naturvårdsarter. Lövsumpskog (9080) Förekommer i löv- och blandskog. Ökande art som dock kräver ett stort inslag av lövträd och fungerar möjligen bäst som signalart i bland- och barrskog. Taiga (9010) Ganska stationär, rör sig inte långt bort från reviren utanför häckningstid. Platser där de påträffas utanför häckningstid i allmänhet nära häckplatser sommartid. Förekommer i fuktig barrskog med rik förekomst av död ved. Visar på god tillgång på död ved, bl.a. I olika typer av produktionsskog. Kärlväxter Blåsippa Hepatica nobilis Brudbröd Filipendula vulgaris x x x 8, 9 Blåsippa är ganska vanlig i frodiga löv- och barrskogar. Arten är kalkgynnad. Blåsippa är en skoglig signalart och fridlyst i större delen av Sverige. Nordlig ädellövskog (9020) Blåsippa (Hepatica nobilis) är fridlyst i enligt 9 i hela landet. Brudbröd är en stark signalart för bete och är kväveskyende men kalkgynnad. Den klarar av en viss igenväxning. Lavar Brun nållav Chaenotheca phaeocephala Gulnål Chaenotheca brachypoda Gulpudrad spiklav Calicium adspersum Rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea Skriftlav Graphis scripta Nära hotad (NT) Nära hotad x x x x x x Knappnål på gamla ekar. En signalart som växer på ved och bark av gamla ädellövträd, men i norr även på barrträd. Den trivs bäst pi halvskuggiga till halvöppna lägen med en jämn luftfuktighet. Den signalerar i södra Sverige biotoper med höga naturvärden. Nordlig ädellövskog (9020) Är typisk art i Näringsfattig ekskog (9190) ett liknande natura habiatt som nordlig ädellövskog. På gammal hassel. Mossor Krusig ulota Ulota crispa x Krusig ulota indikerar lövskogsmiljöer med en längre tid slutenhet och hög luftfuktighet. Arten signalerear främst höga naturvärden då den förekommer rikligt.

39 Stubbspretmossa Herzogiella seligeri Rödlistan 2015 Rödlistan 2010 Tuva signalarter Signalarter Skogsstyrelsen x Typiska arter Natura 2000 x Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet Artskyddsförordningen Fåglar 50% minskning Prioriterade fågelarter Skogsvårdslagen Callunas naturvårdsart Information Nordlig ädellövskog (9020) Skalbaggar Granbarkgnagare Microbregma emarginata Myskbock Aromia moschata Reliktbock Nothorhina muricata Nära hotad (NT) Nära hotad (NT) x x x x Granbarkgnagare är en skoglig signalart. Granbarkgnagaren lägger ägg i granens ytterbark och föredrar grövre granar för detta. Myskbocken har sitt larvstadie under barken på grova, solexponderade och skadade träd, främst av släktet salix, men går även på poppel, asp och klibbal. Reliktbock är sällsynt och lever i innerbarken på solbelysta, levande tallar. Åsbarrskog (9060) Taiga (9010) Svampar Ekticka Phellinus robustus Grovticka Phaeolus schweinitzii Nära hotad (NT) Nära hotad (NT) x x Arten är knuten till gamla och senvuxna ekar som ofta växer i biotoper med höga naturvärden. Ekar som ekticka växer på har ofta håligheter som gynnar insektslivet och bark där det kan förekomma intressanta mossor och lavar. Nordlig ädellövskog (9020) Grovticka är en signalart som lever som parasit på tall. Den signalerar gamla naturskogar. Hasselticka Dichomitus campestris Oxtungssvamp Fistulina hepatica Tallticka Phellinus pini Nära hotad (NT) Nära hotad (NT) Nära hotad Nära hotad (NT) x x x x x Hasselticka är en skoglig signalart som främst hittas på döda, stående stammar av hassel. Arten indikerar kontinuitet av hassel och är en god indikator på värdefulla hasselbestånd. Den hittas ofta tillsammans med andra sällsynta och rödlistade arter. ädellövskog (9020) Tallticka visar på skyddsvärda tallbestånd med höga naturvärden. Där den växer förekommer ofta flera andra ovanliga och rödlistade arter. Taiga (9010)

40 Bilaga 4 Metod trädinventering 38

41 Utfärdat av Anna Koffman, Lisa Sigg, Tenna Toftegaard, Marlijn Sterenborg Granskning: Petter Andersson. Håkan Andersson Calluna AB. Karin Sandberg ÅGP skyddsvärda träd Naturvårdsverket.. Typ av dokument Denna handlings datum Metoddokument. Callunas arbetsmaterial metod naturvärdesträd. Datum: Ersätter verison: Ersätter version: Ersätter version: Ersätter version: Första versionen: Inventering och inmätning av naturvärdesträd Metod för inventering av naturvärdesträd Särskilt i urban miljö har i princip alla uppväxta träd ett bevarandevärde. De skapar stadsgrönska och erbjuder flera reglerande ekosystemtjänster som temperaturreglering, bullerdämpning, flödesutjämning, samt kulturella ekosystemtjänster (upplevelsevärden, identitetsskapare i omgivningen). Träden utgör också den stödjande ekosystemtjänsten biologisk mångfald och dessutom kan flera träd ha kulturmiljövärden. Inventering av naturvärdesträd avser dock endast värden för biologisk mångfald. SIS standard för NVI SS :2014 hanterar inventering av s.k. värdeelement, vilket definieras som element av positiv betydelse för biologisk mångfald. Träd med särskild betydelse för biologisk mångfald är värdeelement. SIS standard från 2014 anger dock inga kriterier eller metod för identifiering av naturvärdesträd. Därför har Calluna tagit fram en metod som nästan helt baseras på referenser från redan framtagna inventeringsmetoder samt befintliga definitioner av ekologiska faktorer. De flesta kriterierna följer anvisningar i Naturvårdsverkets manual för inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2009) och Skogsstyrelsens handbok för nyckelbiotopsinventering (Skogsstyrelsen 2013). Andra referenser som granskats och använts är Standard för trädinventering i urban miljö Östberg, J och SS : Trädvård Termer och definitioner. Inventeringsmetoden är framtagen för att fungera såväl i kulturlandskapet, stadslandskapet som i skogen. Med en inventering som utförs enligt Calllunas metodbeskrivning så är det möjligt för en användare (granskare, beställare, markägare etc) att på ett enkelt sätt för varje enskilt träd i inventeringsresultatet förstå varför just det trädet anses vara ett naturvärdesträd. Användaren får också en indikation på grad av naturvärde. Metoden är en relativt snabb inventeringsmetod anpassad för inventering av naturvärdesträd i urban miljö, skog eller kulturlandskap. Grundläggande uppgifter som noteras för alla inventerade naturvärdesträd är: inventerare, datum, trädslag, hålstadium, stamdiameter och krondiameter och vitalitet, solexponering (se tabellen nedan). (Grundläggande uppgifter har markerats med grå rubrik i tabellen med ekologiska faktorer.) Ett fält finns också för att notera eventuella behov av skötselåtgärder. Dessutom bedöms ett ganska stort antal ekologiska faktorer som används för att identifiera om trädet är ett naturvärdesträd, se tabellen nedan. (Blå rubrik i tabellen med ekologiska faktorer anger de fält som kan fyllas i genom att söka ut information från de grundläggande uppgifterna, grå rubrikfärg. Orange rubrik i tabellen anger att inventeraren måste bedöma parametern i fält.) I enkelt utförande av metoden så är möjliga poäng bara 1 eller 0. För att vara naturvärdesträd måste minst en faktor få poäng 1. Vissa faktorer är stödfaktorer vilka innebär att de bara får bedömas om en annan ekologisk faktor som inte är stödfaktor, är Sidan 1

42 Utfärdat av Anna Koffman, Lisa Sigg, Tenna Toftegaard, Marlijn Sterenborg Granskning: Petter Andersson. Håkan Andersson Calluna AB. Karin Sandberg ÅGP skyddsvärda träd Naturvårdsverket.. Typ av dokument Denna handlings datum Metoddokument. Callunas arbetsmaterial metod naturvärdesträd. Datum: Ersätter verison: Ersätter version: Ersätter version: Ersätter version: Första versionen: uppfylld. För att ge indikation på grad av naturvärde görs summering av poäng för de ekologiska faktorerna som erhållits. Metoden kan utföras i ett mer komplext utförande där möjliga poäng för vissa av de ekologiska faktorerna inte bara är 0 eller 1 utan en skala beroende på styrkan i kvaliteten av den ekologiska faktorn. Nedan beskrivna metod gäller för enkelt utförande (poäng 0 eller 1). Resultaten av summeringen kan bearbetas vidare för att definiera olika naturvärdesklasser för trädet. Instruktioner för detta är inte med i den här metodbeskrivningen. Urval från inventeringsresultat visar träd som uppfyller kriterier i Naturvårdsverkets inventeringsmetod Skyddsvärda träd Metoden benämns inventering av naturvärdesträd. Begreppet naturvärdesträd används medvetet som bredare samlingsnamn på träd med naturvärde. Metoden fångar in fler träd än Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2009). Från inventeringsresultaten kan urval göras för att identifiera träd som uppfyller kriterierna i Naturvårdsverkets metod. Parametern mycket gammal träd är dock svår att bedöma exakt i fält varför urval på den parametern inte är möjlig, se nedan. Nedan citeras kriterierna för Naturvårdsverkets två klasser (Särskilt skyddsvärt och övrigt skyddsvärt träd). Med särskilt skyddsvärda träd avses följande enligt Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet: Jätteträd; träd 1 meter i diameter på det smalaste stället upp till brösthöjd (brösthöjd=1,3 m över marken) Mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. Grova hålträd; träd 0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd med utvecklad hålighet i stam (eller gren) Observera att även dött träd som dessa kriterier är särskilt skyddsvärda träd. Callunas anmärkning: Det är vanligt med inventeringar där man inte bestämmt trädålder genom borrning. Många trädslag är dessutom svåra att borra. Det är gran och tall som är lätta att borra, medan övriga trädslag inte är så vanligt att man borrar. Det är således vanligt med inventeringar där man inte med säkerhet kunnat bedöma vilka träd som är mycket gamla träd enligt Naturvårdsverkets kriterier. I fält bedömer inventeraren istället om trädet kan klassas vara Gammal träd och den bedömningen baseras på "Vägledning åldersbestämning träd från Manual för basinventering av skoghabitat version 5.5 Naturvårdsverket", vilken beskrivs i tabellen nedan, parametern Gammalt träd. Övriga skyddsvärda träd (vilka inte uppfyller kriterierna för särskilt skyddsvärda) utgörs av: Döda stående/liggande träd 0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd alt. från stambas. (För liggande avbrutna stammar gäller 0,4 meter vid brottställe.) Sidan 2

43 Utfärdat av Anna Koffman, Lisa Sigg, Tenna Toftegaard, Marlijn Sterenborg Granskning: Petter Andersson. Håkan Andersson Calluna AB. Karin Sandberg ÅGP skyddsvärda träd Naturvårdsverket.. Typ av dokument Denna handlings datum Metoddokument. Callunas arbetsmaterial metod naturvärdesträd. Datum: Ersätter verison: Ersätter version: Ersätter version: Ersätter version: Första versionen: Döda liggande träd ska ej registreras om veden är så murken att man vid mätställe utan ansträngning kan trycka in hela bladet på en morakniv (=10 cm). Hamlade träd Vidare kan även efterträdare till jätteträd (även kallat blivande jätteträd) väljas ut från inventeringsresultatet. Länsstyrelserna (ex referens Västra Götaland, Inventering av Skyddsvärda träd 2006:61) använder att efterträdare ska finnas inom 500m från ett jätteträd. Efterträdare är cm i diameter (Personlig kommunikation Karin Sandberg angående reviderad manual inventering särskilt skyddsvärda träd) Grundläggande inventeringsuppgifter och de ekologiska faktorerna - Attributfält som registreras, i fält, i appen Collector eller ZenoConnect: ID INVENTERARE TRADSLAG STAMDIAMETER id-nummer Namn fältinventerare Trädart. svenskt namn. Arthanteringen är enkel och underarter särskiljs inte. Exempelvis hanteras skogslind och parklind som lind. Avser brösthöjdsdiameter. I omkretsen inräknas inte svulster på stammen. Om svulster finns i brösthöjd mäts trädet på smalaste stället under brösthöjd. Brösthöjdsdiameter mäts antingen direkt med hjälp av klave eller som omkrets mätt med måttband och därefter delat med talet pi. Anges i hela centimeter. Stående träd mäts på smalaste ställe, där det är en stam, upp till 1,3 meter (=brösthöjd) över marknivå vinkelrätt mot stammen (figur 2). Liggande träd mäts på smalaste ställe upp till 1,3 meter från stambas. Om mäthöjd avviker från 1,3 meter anges detta under kommentar. (se figur 2 i referensen nedan). Liggande träd mäts på smalaste ställe upp till 1,3 meter från stambas. Är det flera stammar från en stambas så ska det mätas på den högsta höjd med smalaste stället där det fortfarande är en stam. Är det buketträd med flera stammar så mäts den grövsta stammen, eftersom databasen inte hanterar flera mätvärden. Är det ett flerstammigt träd så ska de anges hur många stammar i kommentar. Referens: Naturvårdsverket Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet 16 Version 1:0: och utkast STAMOMKRETS HALSTADIUM KOMMENTAR INMATNING_KOMME NTAR Se STAMDIAMETER. Här kan inventerare som vill använda Hålstadium är hämtad från Naturvårdsverkets metod Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (2009). Med hål avses ingångshål till hålighet i ved. Kommentarer som kan vara relevanta för bedömningen Här anges om man behövt ändra inmätningspunkten i Sidan 3

44 Utfärdat av Anna Koffman, Lisa Sigg, Tenna Toftegaard, Marlijn Sterenborg Granskning: Petter Andersson. Håkan Andersson Calluna AB. Karin Sandberg ÅGP skyddsvärda träd Naturvårdsverket.. Typ av dokument Denna handlings datum Metoddokument. Callunas arbetsmaterial metod naturvärdesträd. Datum: Ersätter verison: Ersätter version: Ersätter version: Ersätter version: Första versionen: omkrets istället för stamdiameter använda detta fält. Används tillsammans med måttband. Skador i bark som vallats över, grunda hackspetthack, fläkskador eller grenbrott räknas inte som hål. Håligheter mellan rot och mark (t.ex. träd på socklar) räknas endast om det finns hålighet i veden. Vid bedömning anges värde enligt hålklassindelning. Lägsta värde för att hål ska registreras är en håldiameter på 3 cm. Endast ett värde anges och klassningen görs utifrån det största ingångshålet. Om trädet har fler än ett ingångshål kan detta noteras i fältet KOMMENTAR 1. Inga hål synliga 2. Ingångshål < 10 cm i diameter 3. Ingångshål cm i diameter 4. Ingångshål cm i diameter 5. Ingångshål 30 cm i diameter Träden måste vara grövre än 40 cm i brösthöjdsdiamter, förutom bukettbildande sälg som kan ha klenare dimension med minst en stam ³20 cm i brösthöjd (referens Calluna). Referens: Naturvårdsverket Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet 16 Version 1:0 : antecknas i detta kommentarsfält. fält p.g.a. dålig GPSkontakt eller liknande. KRONFORM DATUM KRONDIAMETER VITALITET Kronformen klassas efter följande kategorier: 1. Spärrgrenig (står i övervägande öppen miljö) 2. Spärrgrenig historia men nu krona påverkad av igenväxning 3. Normalformat träd 4. Högt ansatt krona 5. Påtagligt beskuren krona (trädvård arborister eller dylikt) 6. Krona kapad, toppkapning, högstubbe 7. Hamlat träd (se beskrivning i fältet HAMLAT_TRAD.) 8. Annan (beskriv under kommentar) Kategori 1, 3 & 4 är hämtat från Naturvårdsverket (2009). Resterande kategorier har Calluna tagit fram beskrivning av. Referens: Naturvårdsverket Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet 16 Version 1:0: Datum inventering Krondiameter är antingen stegat och skattat i antal meter i fält eller mätt i högupplöst ortofoto om trädet hade solitär krona. Träd i slutet krontak där kronor växer in i varandra har sämre skattning. Mäts på bredaste stället. Motivet är att mätning på bredaste stället för ojämna kronor bättre ger möjlighet att jobba vidare med naturhänsyn vid ev. påverkan från exploatering mm. Referens: Calluna. Levande träd klassas enligt: Referens: Naturvårdsverket Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet Version utkast reviderad manual. För levande träd uppskattas trädstatus efter hur stor andel av kronan som är vital (=har skottbildning) i en tänkt optimal krona för den specifika trädarten. Vid bedömning ska hänsyn inte tas för avbrutna grenar utan endast döda grenar. Troligen kommer skala med klasser i Naturvärdsverkets manual. Nedan visas skalan från manual fr som Naturvårdsverket beslutat att revidera och som inte används längre. Används inte i Callunas metod. 1. Friskt (> 50 % av kronan vital) 2. Klart försämrad (20-50 % av kronan vital) 3. Låg vitalitet (<20 % av kronan vital) Döda träd klassas enligt: 4. Dött stående träd (inkl. högstubbar 2 m) 5. Dött liggande träd. Träd ska ej registreras om veden är så murken att man vid mätställe utan ansträngning kan trycka in hela bladet på en morakniv (=10 cm). JATTETRAD GROVT_TRAD HALTRAD MULM Värde 1 om trädets brösthöjdsdiameter är ³100 cm. Då uppfylls Värde 1 ges om trädet är ett grovt träd. Värde 1 är grovt hålträd. Trädet anses vara grovt hålträd om Träd med synlig mulm får värde 1. Sidan 4

45 Utfärdat av Anna Koffman, Lisa Sigg, Tenna Toftegaard, Marlijn Sterenborg Granskning: Petter Andersson. Håkan Andersson Calluna AB. Karin Sandberg ÅGP skyddsvärda träd Naturvårdsverket.. Typ av dokument Denna handlings datum Metoddokument. Callunas arbetsmaterial metod naturvärdesträd. Datum: Ersätter verison: Ersätter version: Ersätter version: Ersätter version: Första versionen: kriterier för att vara jätteträd enligt Naturvårdsverkets metod för inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (2009). Värde 0 om kriteriet inte uppfylls. Referens: Naturvårdsverket Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet 16 Version 1:0: OBS GROVT_TRAD får inte poäng för träd som också fått poäng som JATTETRAD. Grova träd. Trädets grovlek är viktig, men är inte alltid enbart avgörande för att det skall betecknas som ett naturvärdesträd. Ofta är det kombinationen med andra kännetecken som stärker bedömningen. När ett enskilt träd räknas som särskilt grovt beror på trädslaget. Riktlinjer för vad som är särskilt grova träd. Avser diameter i brösthöjd. Tall och gran Södra Sverige 70 cm Norra Sverige 50 cm Triviallöv förutom sälg och rönn. Södra Sverige 50 cm Norra Sverige 40 cm Sälg Södra Sverige 40 cm Norra Sverige 40 cm Rönn Södra Sverige 30 cm Norra Sverige 25 cm Ädellöv minst 60 cm. Hassel 15 cm. Referens: Skogsstyrelsen arbetmaterial : Målbild för hänsyn till levande träd och buskar med naturvärden och Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventerings manual Skogsstyrelsens definition av grovt träd i nyckelbiotopsinventeringsmanualen från 2013 och målbildsdokumentet skiljer sig något från varandra se nedan. Calluna har plockat från de två referenser. I målbildsdokumentet är gränsen för övriga trivialträd 30 cm vilka i många inventeringar kommer medför att väldigt många träd blir grova träd. I målbildsdokumentet var defintionen på grovt träd av ädellövträden mer passande än i nyckelbiotopshandboken. Nedan anges de två källorna för den som vill jämföra mot Callunas metod. Målbildsdokumentet Riktlinjer för vad som är särskilt grova träd. Avser diameter i brösthöjd. Tall och gran Södra Sverige 70 cm Norra Sverige 50 cm Björk Södra Sverige 50 cm Norra Sverige 40 cm Asp Södra Sverige 40 cm Norra Sverige 30 cm Övrigt triviallöv minst 30 cm. Ädellöv minst 60 cm. Hassel 15 cm. nyceklbiotopsinventeringsmanualen från det är minst 40 cm i diameter på smalaste stället och om trädet bedömts vara i något hålträdsstadium. Klenare träd får inte värde 1 även om de har hål. Resultat från attributfält HALSTADIUM används. Värde 0 om kriteriet inte uppfylls. Samma kriterie för att vara grovt hålträd som i Naturvårdsverkets metod för inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (2009). Referens: Naturvårdsverket Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet 16 Version 1:0: Värde 0 om kriteriet inte uppfylls Naturvårdsverkets manual skyddsvärda träd innehåller skala skattning mulmvolym. Calluna har valt att hålla metoden enkel och skattat inte volym. VIDKRONIGT_TRAD BARANDE_POLLINERARE RODLISTAD_ART NVART Trädet får värde 1 om krondiameter är minst 18 m för ädellövträd, 12 meter för triviallövträd och 10 meter för barrträd. Värde 0 om kriteriet inte uppfylls. Att träd med stora kronor är värdefulla nämns i många referenser. Exempelvis från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, (2009) Träd och buskar som ger frukt och bär är bärande träd, såsom en, rönn, oxel, hagtorn, olvon, bok, avenbok, ek, hassel, apel, körsbär eller träd som på annat sätt är särskilt viktigt för pollinering. För det senare är sälg aktuell. Referens: skogskunskap.se. För att få poäng för detta attribut måste trädet räknas som grovt träd. Undantag är sälg som kan Trädet får värde 1 om det finns minst en rödlistad art som har trädet som livsmiljö. Det är vanligen vedsvampar, insekter, lavar men kan också vara rödlistade fåglar med dokumenterad häckning. Värde 1 ges även för trädarten ask och alm om det är vitala gamla träd som inte drabbats av epidemisk sjukdom, och är över 40 cm i brösthöjdsdiameter. Motivet är att vitala träd kan hysa gener Naturvårdsart som inte är rödlistad. Trädet får värde 1 om det finns minst en naturvårdsart som har trädet som livsmiljö och som är en god indikator på naturvärde. Sidan 5

46 Utfärdat av Anna Koffman, Lisa Sigg, Tenna Toftegaard, Marlijn Sterenborg Granskning: Petter Andersson. Håkan Andersson Calluna AB. Karin Sandberg ÅGP skyddsvärda träd Naturvårdsverket.. Typ av dokument Denna handlings datum Metoddokument. Callunas arbetsmaterial metod naturvärdesträd. Datum: Ersätter verison: Ersätter version: Ersätter version: Ersätter version: Första versionen: nämner vidkronigt träd som viktig aspekt för naturvärde, men det finns ingen exakt definition. I manual för nyckelbiotopsinventering omnämns hagmarksgranar. Referens: Calluna AB vara klenare än 40 cm om det rör sig om bukettbildande äldre träd med minst en stam ³20 cm i brösthöjd (sälg har kortlivade stammar och producerar naturligt nya vid basen) eller hagtorn, en, apel och körsbär som måste vara grövre än 20 cm. som är resistenta mot sjukdomen almsjuka, askskottssjuka. Värde 0 om kriteriet inte uppfylls. Vad gäller träd som är rödlistade gäller att förekomster av rödlistade träd inte ges naturvärdespoäng inom denna kategori utanför deras naturliga utbredningsområden, på platser där de uppenbart planterats in. Det gäller framförallt arter som naverlönn, järnek, bohuslind och lundalm utanför deras mycket begränsade naturliga utbredningsområden. Sidan 6

47 Utfärdat av Anna Koffman, Lisa Sigg, Tenna Toftegaard, Marlijn Sterenborg Granskning: Petter Andersson. Håkan Andersson Calluna AB. Karin Sandberg ÅGP skyddsvärda träd Naturvårdsverket.. Typ av dokument Denna handlings datum Metoddokument. Callunas arbetsmaterial metod naturvärdesträd. Datum: Ersätter verison: Ersätter version: Ersätter version: Ersätter version: Första versionen: ARTKOMMENTAR DOD_VED SOLEXPONERING_STOR FALTSKIKT_NATURLIGT Här skall den eller de rödlistade alternativt naturvårdsarter som observerats på trädet anges. Trädet måste vara minst 40 cm i diameter, förutom träd som också uppfyller kriteriet för att vara GAMMALT TRÄD, för dem finns inget krav på grovlek. Trädet får värde 1 om något av kriterierna nedan uppfylls, annars värde >3 dm2 stamblottor med bar ved i en samlad yta, med sådan karaktär att det är ett potentiellt substrat för vedlevande insekter. (gnagspår av insekter, sprickor, eller hård ved som blottats längre tid) I denna parameter inkluderas också brandljud. (Referens Calluna modifierat efter Sörensson och Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU.) 2. Påtagligt med död ved i kronan. D.v.s. minst en gren som är minst 2 dm i diameter på tjockaste stället och som har död ved (bar ved 3 dm2 på grenen eller minst 3 dm2 med bark kvar). (Värde bl a för vedsvampar och insekter) (Referens: Kriterier formulerat av Calluna. Grovlek på gren från: Manual för basinventering av skoghabitat version 5.5 Naturvårdsverket.) 3. >50 % av kronan är klart försämrad. Kriteriet inbegriper även döda och döende träd. Referens: Kriterier formulerat av Calluna.) Ytterligare vägledning om helt döda träd: Döda stående/liggande träd 0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd alt. från stambas. (För liggande avbrutna stammar gäller 0,4 meter vid brottställe.) Döda liggande träd ska ej registreras om veden är så murken att man vid mätställe utan ansträngning kan trycka in hela bladet på en morakniv (=10 cm). Referens: Naturvårdsverkets metod för inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (2009). Det kan även vara fallna grenar som ligger vid trädet. Träd med värde i klass 1, 2 i solexponering får värde 1. Klasser: 1. Solexponeri ng mer än 95 % av stammen 2. Solexponeri ng 51 till 95 % av stammen 3. Solexponeri ng 5 till 50 % av stammen 4. Solexponeri ng mindre än 5 % av stammen Den faktiska beskuggningen av stammen upp till ca 1,8 m höjd över marken. Uppskattat medelvärde en solig dag mellan klockan 11 och 15 (sommartid). Referens: FÄLTINSTRUKTION FÖR FJÄRILAR, HUMLOR, GROVA TRÄD OCH LAVAR I ÄNGS- OCH BETESMARKER NILS. Institutionen för skoglig resurshushållning. SLU. ÅR 2015 Trädet får värde 1 om det är naturligt fältskikt. Hårdgjort eller bruksgräsmatta eller dylikt ger värde 0. OBS Stödvariabel. Måste kombineras med att poäng getts för minst en annan faktor. Denna faktor registreras endast om minst en annan ekologisk faktor fått värde 1 förutom faktor solexponering * Tidigare version av manualen använde Calluna denna indelning, men det fångade inte in trädstammar med solbelysning så väl. Trädet får värde 1 om antingen klass 1 eller 2 nedan råder. OBS Stödvariabel. Måste kombineras med att poäng getts för minst en annan faktor. 1. Helt fristående, innebär att mindre än 25% av marken inom 5 meters radie från trädkronan skuggas 2. Halvöppet, innebär att 25-75% av marken inom 5 meters radie från trädkronan skuggas 3. Slutet innebär att >75% av marken inom 5 meters radie från trädkronan skuggas (Referens: Fältmanual från Stockholms stads Ekdatabas år 2006 framtagen av Ekologigruppen). GAMMALT_TRAD Vägledning åldersbestämning träd från Manual för basinventering av skoghabitat version 5.5 Naturvårdsverket Trädet får värde 1 om det kan bedömas vara gammalt träd. Trädborr bör användas om det är möjligt. Sidan 7

48 Utfärdat av Anna Koffman, Lisa Sigg, Tenna Toftegaard, Marlijn Sterenborg Granskning: Petter Andersson. Håkan Andersson Calluna AB. Karin Sandberg ÅGP skyddsvärda träd Naturvårdsverket.. Typ av dokument Denna handlings datum Metoddokument. Callunas arbetsmaterial metod naturvärdesträd. Datum: Ersätter verison: Ersätter version: Ersätter version: Ersätter version: Första versionen: Med gamla träd avses biologiskt gamla träd, och definieras snarare av funktion än av exakt kronologisk ålder. Det är alltså inte den exakta åldern som är viktig utan om trädet uppnått biologiskt mogen ålder, att trädet inte längre är i starkt växande fas. Man bör borra några träd när man kommer till en ny trakt, för att kalibrera in sig. Ungefärliga åldersgränser för vad som räknas som gamla träd (nedre gränsen avser Götaland-Svealand och övre gränsen avser Norrland): Triviallövträd år, gran år, tall år, ek 200 år, bok & övriga ädellövträd 150 år. Några tips för att snabbt kunna få en grov uppfattning av trädåldern är att speciellt titta på: Barktextur trädbarken ger ett annorlunda intryck när träden blivit biologiskt gamla, ofta med en tjock skrovligare barktyp. Hos tallar blir barken tjock och slät och kallas ofta krokodil- eller pansarbark, hos ekar bildas det djupa sprickor i den grova barken och hos lind och alm blir barkstrukturen allt mer strimmig i utseendet. Barkfärg hos tall och gran försvinner rödsticket i barken i de övre delarna av trädstammen när höjdtillväxten avtar och trädet åldras. Grenstruktur - många trädslag får knotiga, grova grenar när dom blir gamla. Kronform i takt med ökande ålder avtar toppskottslängden hos både tall och gran. Detta är tydligast hos tall och inträffar tidigare på högproducerande marker än på svagare. Kronan tappar då delar av sin triangulära form och ger ett plattare intryck. Hos granar är detta inte alls lika tydligt utan dom växer mer kontinuerligt på höjden, om än i långsammare takt. Eken självreducerar sin krona och har endast ett fåtal lövbärande grenar vid hög ålder. Skador - hos gran i många delar av Sverige drabbas äldre träd av nedsatt vitalitet. Detta kan avslöja sig som kådflöden, stambrott eller hackspetthål. Men detta räcker inte ensamt ett skadat träd behöver inte vara gammalt! Finns övervallningsskador, brandljud etc kan detta förstås användas som stöd i bedömningen. Mer basisk bark med stigande ålder kan synas i lavflorans sammansättning. Bland annat bedöms bokvårtlav komma först vid 150 års ålder på boken. Märk att grovleken inte är någon säker indikation eftersom även bok med 20 cm diameter kan vara över 300 år. HAMLAT_TRAD SAV SVAMPANGREPP Trädet får värde 1 om: Trädet som fortfarande idag har en begränsad krona till följd av regelbunden hamling eller om trädet uppvisar tydliga tecken på tidigare hamling, men som under de senaste decennierna upphört. (Calluna referens). Hamling är beskärning av hela eller delar av kronan med regelbundna intervall, på ett sådant sätt att nya skott bildas till kommande år Ursprungligen gjordes hamling för produktion av exempelvis lövfoder och bränsle. Hamling påbörjas på unga träd och sker vanligen med 3 6 års intervall. Referens. SS : Trädvård Termer och definitioner Idag finns endast en bråkdel av äldre tiders hamlade träd kvar, men likväl utgör de viktiga levande historiska element i landskapet. Referens: t-kulturarv/trad-som-biologiskt-kulturarv/ (Calluna lägger till undantaget att fruktträd inte räknas som hamlade). Trädet får värde 1 om kriterie 1. Har stort yttre eller inre savflöde. (10 cm långt eller längre) (Referens Calluna modifierat efter Sörensson och Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU.) Trädet får värde 1 om kriteriet nedan uppfylls Den totala storleken av vedsvampen/vedsvamparnas levande hymenium överskrider 3 dm2. (Referens Calluna modifierat efter Sörensson och Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU.) Enligt Taxens metod: Mindre än en tändsticksask (< 18cm2). Större än en tändsticksask, mindre än ett A6 ark ( cm2). Större än ett A6 ark. Mindre än ett A5 ark ( cm2). Större än ett A5 ark, mindre än ett A4 ark ( cm2). Större än ett A4 ark (>624 cm2). SOCKEL BO OVRIG_FAKTOR SUMMA_POANG Trädet får 1 poäng om: Trädet får 1 poäng om något av nedanstående uppfylls: Inventeraren får ge 1 poäng för övrig faktor som inte fångas in i Fälten med ekologiska attribut adderas. Följande fält ingår inte i summeringen: fälten inventerare, trädslag, Sidan 8

49 Utfärdat av Anna Koffman, Lisa Sigg, Tenna Toftegaard, Marlijn Sterenborg Granskning: Petter Andersson. Håkan Andersson Calluna AB. Karin Sandberg ÅGP skyddsvärda träd Naturvårdsverket.. Typ av dokument Denna handlings datum Metoddokument. Callunas arbetsmaterial metod naturvärdesträd. Datum: Ersätter verison: Ersätter version: Ersätter version: Ersätter version: Första versionen: Väl utbildade socklar och träden växer ofta bukettformat på socklarna. Socklarna kan också ha uppkommit pga skottskogsbruk. Vanligast är att alar bildar sockelträd. (Modifierat från manual nyckelbiotopsinventeri ngen 2013) Bohål hackspett eller dylikt* Rovfågelbo Annan typ av fågelbo som ger indikation på naturvärde Träd som har bohål av hackspett får en dubbelräkning genom att de också får värde 1 för hålträd. Det är acceptabelt att ha det så. någon av de redan beskrivna, om det är motiverat att det bidrar till att trädet är ett naturvärdesträd. Faktorn ska då beskrivas i kommentarsfältet. Exempelvis kan genetiskt avvikande träd som exempelvis ormgran och flikbladig björk fångas upp här som naturvärdesträd. stamdiameter, hålstadium, kommentar, inmätningskommentar, kronform, krondiameter, vitalitet. SKOTSELATGARD Om inventeringsuppdraget omfattar skötselråd, använd detta fritextfält för att beskriva behov skötselåtgärd. Exempel på kategorier för skötselåtgärder visas nedan: Referens: Inventering av skyddsvärda träd i skyddade områden i Västra Götalands län. Rapport 2006:61. Åtgärdsförslag 1. Avverka barrträd 2. Avlastningsbeskär detta träd 3. Återhamling 4. Hamla närstående träd 5. Stängsla in med betesmarken 6. Avlastningsbeskär detta träd och/eller närstående träd. Behov av frihuggning A) <inget B) Akut (inom 2 år) C) Snart (3-10 år) D) Framtida (>10 år) Teknisk utrustning vid inmätningen Calluna använder inmätningsinstrumentet Zeno20 av Leica Geo-systems. Tekniska uppgifter om Callunas Zeno20 Sidan 9

50 Utfärdat av Anna Koffman, Lisa Sigg, Tenna Toftegaard, Marlijn Sterenborg Granskning: Petter Andersson. Håkan Andersson Calluna AB. Karin Sandberg ÅGP skyddsvärda träd Naturvårdsverket.. Typ av dokument Denna handlings datum Metoddokument. Callunas arbetsmaterial metod naturvärdesträd. Datum: Ersätter verison: Ersätter version: Ersätter version: Ersätter version: Första versionen: Inmätning kan göras i fältappen Collector som är producerad av Esri eller i Leicas app ZenoMobile. I aktuellt projekt användes Collector och inga Z-värden togs. Noggrannheten i x-y led vid inmätning ligger på ca 0,5 1 meter vid åtkomst av minst 7 satelliter och när inmätning inte görs i tät skog eller med störning från höga byggnader. Vid trädinmätning ska det data som levereras till kund vara så noggrant så att man kan förstå vilket träd som avses vid återbesök i fält. Undantaget är dock när trädkronor växer in i varandra och stammarna står nära varandra i slutet krontak. Då är det svårare att garantera att närstående träd ska kunna åtskiljas när inmätningen används vid återbesök i fält. Sidan 10

51 Bilaga 5 Trädtabell 39

52 ID TRÄDSLAG STAMDIAMETER KRONDIAMETER KRONFORM HÅLSTADIUM 1 Tall 48,7 6 1 Inga hål synliga 2 Tall 69,7 6 1 Inga hål synliga 3 Tall 50, Inga hål synliga 4 Tall 55,4 5 1 Inga hål synliga 5 Tall 41,4 0 1 Inga hål synliga 6 Tall 54,1 6 1 Inga hål synliga 7 Tall 54,1 6 1 Inga hål synliga 8 Tall 58,9 6 1 Inga hål synliga 9 Tall 51,0 5 1 Inga hål synliga 10 Tall 66, Inga hål synliga 11 Tall 70,1 6 1 Inga hål synliga 12 Tall 43,0 2 1 Inga hål synliga 13 Tall 52,9 6 1 Inga hål synliga 14 Tall 46,8 5 1 Inga hål synliga 15 Tall 51,6 3 1 Inga hål synliga 16 Tall 28,7 2 1 Inga hål synliga 17 Tall 30,3 2 1 Inga hål synliga 18 Tall 51,0 5 1 Inga hål synliga 19 Tall 44,6 3 1 Inga hål synliga 20 Tall 45,9 3 1 Inga hål synliga 21 Tall 35,0 3 1 Inga hål synliga 22 Tall 52,2 4 1 Inga hål synliga 23 Tall 52,9 6 1 Inga hål synliga 24 Tall 43,0 0 1 Inga hål synliga 25 Tall 45,2 6 1 Inga hål synliga 26 Tall 70, Inga hål synliga 27 Tall 65,3 4 1 Inga hål synliga 28 Tall 52,2 6 1 Inga hål synliga 29 Asp 67, Inga hål synliga 30 Ek 73,2 18 Spärrgrenigt 1 Inga hål synliga 31 Ek 59,2 8 1 Inga hål synliga

53 ID VITALITET JÄTTETRÄD GROVT TRÄD HÅLTRAD MULM VIDKRONIGT TRÄD BÄRANDE POLLINERARE 1 Friskt (> 50 % av kronan vital) Klart försämrad (20-50% av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Dött stående träd (inkl. högstubbar 2 m) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Dött stående träd (inkl. högstubbar 2 m) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital)

54 ID RÖDLISTAD ART NVART ARTKOMMENTAR DÖD VED SOLEXPONERING STOR FÄLTSKIKT NATURLIGT GAMMALT TRÄD 1 1 reliktbock tallticka, blomkålsamp begynnande angrepp reliktbock tallticka tallticka ekticka

55 ID HAMLAT TRÄD SAV SVAMPANGREPP SOCKEL BO SUMMA POÄNG

56 ID TRÄDSLAG STAMDIAMETER KRONDIAMETER KRONFORM HÅLSTADIUM 32 Ek 73, Inga hål synliga 33 Salix (viden m.fl.) 79, Inga hål synliga 34 Klibbal 40, Inga hål synliga 35 Ek 81, Inga hål synliga 36 Ek 108, Ingångshål cm i diameter 37 Gran 54,1 8 1 Inga hål synliga 38 Gran 58,9 6 1 Inga hål synliga 39 Ek 76, Inga hål synliga 40 Ek 108,3 18 Spärrgrenigt 3 Ingångshål cm i diameter 41 Ek 111, Ingångshål cm i diameter 42 Ek 91,7 8 4 Ingångshål cm i diameter 43 Ek 70,1 8 1 Inga hål synliga 44 Asp 60, Inga hål synliga 45 Sälg 90, Ingångshål cm i diameter 46 Asp 90,0 9 2 Ingångshål mindre än 10 cm i diameter 47 Sälg 90, Inga hål synliga 48 Ek 105,1 25 Spärrgrenigt 4 Ingångshål cm i diameter 49 Ek 100, Ingångshål mindre än 10 cm i diameter 50 Ek 100,0 18 Spärrgrenigt 3 Ingångshål cm i diameter 51 Sälg 70,0 5 1 Inga hål synliga 52 Klibbal 30, Inga hål synliga 53 Sälg 50, Inga hål synliga 54 Sälg 90, Ingångshål 30 cm eller större i diameter 55 Sälg 60, Ingångshål 30 cm eller större i diameter 56 Klibbal 30,0 6 1 Inga hål synliga 57 Sälg 100, Ingångshål cm i diameter 58 Asp 50, Ingångshål cm i diameter 59 Asp 50, Ingångshål cm i diameter 60 Klibbal 57,0 13 Spärrgrenigt 1 Inga hål synliga 61 Klibbal 53,0 10 Spärrgrenigt 1 Inga hål synliga 62 Klibbal 50,0 15 Spärrgrenigt 1 Inga hål synliga

57 ID VITALITET JÄTTETRÄD GROVT TRÄD HÅLTRAD MULM VIDKRONIGT TRÄD BÄRANDE POLLINERARE 1 Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Klart försämrad (20-50% av kronan vital) Låg vitalitet (< 20 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Klart försämrad (20-50% av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Låg vitalitet (< 20 % av kronan vital) Låg vitalitet (< 20 % av kronan vital) Låg vitalitet (< 20 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Klart försämrad (20-50% av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital)

58 ID RÖDLISTAD ART NVART ARTKOMMENTAR DÖD VED SOLEXPONERING STOR FÄLTSKIKT NATURLIGT GAMMALT TRÄD myskbock gnag granbarkgnagare granbarkgnagare guldlockmossa ekticka myskbock myskbock

59 ID HAMLAT TRÄD SAV SVAMPANGREPP SOCKEL BO SUMMA POÄNG

60 ID TRÄDSLAG STAMDIAMETER KRONDIAMETER KRONFORM HÅLSTADIUM 63 Asp 71,7 17 Annat 5 Ingångshål 30 cm eller större i diameter 64 Sälg 36,6 14 Annat 1 Inga hål synliga 65 Lärk 68,5 13 Annat 1 Inga hål synliga 66 Lönn 119, Inga hål synliga 67 Dött lövträd 98, Inga hål synliga 68 Dött lövträd 98, Inga hål synliga 69 Sälg 43, Inga hål synliga 70 Glasbjörk 43, Inga hål synliga 71 Obestämd 47,5 11 Påtagligt beskuren 1 Inga hål synliga 72 Ek 61,1 8 2 Ingångshål mindre än 10 cm i diameter 73 Ek 0,0 9 1 Inga hål synliga 74 Sälg 47, Inga hål synliga 75 Sälg 40, Inga hål synliga 76 Ek 90,4 0 Krona kapad. Högstubbe. 3 Ingångshål cm i diameter 77 Sälg 48, Inga hål synliga 78 Hästkastanj 77, Inga hål synliga 79 Hästkastanj 62, Ingångshål cm i diameter 80 Dött lövträd 44,6 8 2 Ingångshål mindre än 10 cm i diameter 81 Oxel 44, Inga hål synliga 82 Oxel 46, Inga hål synliga 83 Oxel 40, Ingångshål mindre än 10 cm i diameter 84 Oxel 46, Ingångshål cm i diameter 85 Obestämd 56,4 9 1 Inga hål synliga 86 Ask 81, Ingångshål cm i diameter 87 Hästkastanj 69, Inga hål synliga 88 Hästkastanj 59, Inga hål synliga 89 Lönn 66, Inga hål synliga 90 Asp 51, Inga hål synliga 91 Ask 50, Inga hål synliga 92 Obestämd 65, Inga hål synliga 93 Dött lövträd 51,0 0 1 Inga hål synliga

61 ID VITALITET JÄTTETRÄD GROVT TRÄD HÅLTRAD MULM VIDKRONIGT TRÄD BÄRANDE POLLINERARE 1 Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Dött stående träd (inkl. högstubbar 2 m) Dött stående träd (inkl. högstubbar 2 m) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Klart försämrad (20-50% av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Dött stående träd (inkl. högstubbar 2 m) Dött stående träd (inkl. högstubbar 2 m) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Dött stående träd (inkl. högstubbar 2 m) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Låg vitalitet (< 20 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Klart försämrad (20-50% av kronan vital) Dött liggande träd

62 ID RÖDLISTAD ART NVART ARTKOMMENTAR DÖD VED SOLEXPONERING STOR FÄLTSKIKT NATURLIGT GAMMALT TRÄD

63 ID HAMLAT TRÄD SAV SVAMPANGREPP SOCKEL BO SUMMA POÄNG

64 ID TRÄDSLAG STAMDIAMETER KRONDIAMETER KRONFORM HÅLSTADIUM 94 Glasbjörk 48,1 2 2 Ingångshål mindre än 10 cm i diameter 95 Lönn 59, Inga hål synliga 96 Glasbjörk 52, Inga hål synliga 97 Dött lövträd 76,4 0 1 Inga hål synliga 98 Lönn 50, Inga hål synliga 99 Ask 35, Inga hål synliga 100 Sälg 51, Inga hål synliga 101 Sälg 43, Inga hål synliga 102 Sälg 37, Inga hål synliga 103 Lönn 78, Inga hål synliga 104 Lönn 63, Inga hål synliga 105 Lönn 75, Inga hål synliga 106 Sälg 43, Inga hål synliga 107 Sälg 41, Inga hål synliga 108 Asp 51, Ingångshål mindre än 10 cm i diameter 109 Dött lövträd 73,6 1 1 Inga hål synliga 110 Ek 68, Inga hål synliga 111 Ek 60, Inga hål synliga 112 Ek 63, Inga hål synliga 113 Tall 74, Inga hål synliga 114 Tall 69, Inga hål synliga 115 Sälg 48, Inga hål synliga 116 Sälg 43,6 6 3 Ingångshål cm i diameter 117 Ek 71, Inga hål synliga 118 Ek 120, Ingångshål 30 cm eller större i diameter 119 Ek 66, Inga hål synliga 120 Ek 43, Inga hål synliga 121 Ek 93, Inga hål synliga

65 ID VITALITET JÄTTETRÄD GROVT TRÄD HÅLTRAD MULM VIDKRONIGT TRÄD BÄRANDE POLLINERARE 4 Dött stående träd (inkl. högstubbar 2 m) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Dött liggande träd Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Klart försämrad (20-50% av kronan vital) Klart försämrad (20-50% av kronan vital) Klart försämrad (20-50% av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Dött stående träd (inkl. högstubbar 2 m) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Dött stående träd (inkl. högstubbar 2 m) Friskt (> 50 % av kronan vital) Klart försämrad (20-50% av kronan vital) Dött stående träd (inkl. högstubbar 2 m) Klart försämrad (20-50% av kronan vital) Låg vitalitet (< 20 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital) Friskt (> 50 % av kronan vital)

66 ID RÖDLISTAD ART NVART ARTKOMMENTAR DÖD VED SOLEXPONERING STOR FÄLTSKIKT NATURLIGT GAMMALT TRÄD

67 ID HAMLAT TRÄD SAV SVAMPANGREPP SOCKEL BO SUMMA POÄNG

68 Hemsida: E-post: Telefon växel: Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, Linköping