FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV KLASSIFICERING

Transkript

1 FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV KLASSIFICERING 16X ML.SLU Northland Mines Oy FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV KLASSIFICERING AV GRUNDVATTENOMRÅDEN I HANNUKAINEN GRUVOMRÅDE

2 1 COPYRIGHT PÖYRY FINLAND OY Alla rättigheter förbehålls. Detta dokument eller delar därav får inte kopieras i någon form utan skriftligt tillstånd av Pöyry Finland Oy.

3 2 Innehåll 1 INLEDNING GRUVPROJEKTET I HANNUKAINEN OCH BAKGRUND TILL FÖRSLAGET TILL KLASSIFICERINGSÄNDRING LÄGE OCH KONTAKTUPPGIFTER PROJEKTETS TIDSPLAN GRUVOMRÅDET OCH DESS OMGIVNING GRUVOMRÅDETS GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN OCH KLASSIFICERADE GRUNDVATTENOMRÅDEN Kuervaara Kivivuopionvaara I Kivivuopionvaara II Rautuvaara ÖVRIGA KLASSIFICERADE GRUNDVATTENOMRÅDEN I DEN NÄRMASTE OMGIVNINGEN BEDÖMNING OM BEHOV AV FORTSATTA UNDERSÖKNINGAR VATTENFÖRSÖRJNING I KOLARI- OCH YLLÄSOMRÅDET HUSHÅLLSVATTENTÄKT UTVECKLINGSPLAN FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN BEDÖMNING OM NYTTJANDEBEHOVET OCH -DUGLIGHETEN AV GRUNDVATTENTILLGÅNGARNA INOM HANNUKAINENOMRÅDET BEDÖMNING OM NYTTJANDEBEHOVET OCH -DUGLIGHETEN AV GRUNDVATTENTILLGÅNGARNA INOM RAUTUVAARAOMRÅDET SAMMANFATTNING OCH SLUTLEDNINGAR FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV KLASSIFICERING HÄNVISNINGAR...17 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Uppgifter om grundvattenområdet i enlighet med OIVA-systemet Hannukainen- och Rautuvaaraområdet, översiktskarta Grundvattenanalyser utifrån undersökningar genomförda olika år Grundvattenrörkort Pekka Tuomela, FM Jaakko Saukkoriipi, FD Kontaktinformation Pöyry Finland Oy Tutkijantie 2 A FI ULEÅBORG Finland Hemort Vanda, Finland FO-nummer Tel fornamn.efternamn@poyry.com

4 3 1 INLEDNING 1.1 Gruvprojektet i Hannukainen och bakgrund till förslaget till klassificeringsändring Northland Mines Oy planerar att inleda gruvdrift i Hannukainen och Rautuvaara i Kolari kommun. Den egentliga gruvan förläggs till Hannukainen, dit två dagbrott (Hannukainen och Kuervitikko) samt ett krossverk och upplagsområden för gråberg och övriga behövliga stödfunktioner för gruvan planeras. Den krossade malmen transporteras med en bandtransportör till anrikningsverket i Rautuvaara. Det nuvarande anrikningssandområdet i Rautuvaara planeras att byggas ut för lagring av anrikningssand som bildas vid anrikning. De sliger som bildas transporteras till marknaden med järnväg. Gruvprojektets miljökonsekvensbeskrivning färdigställdes och kontaktmyndigheten har gett sitt utlåtande om det Även gruvprojektets lönsamhetsutredning har färdigställts och publicerats i mars För närvarande pågår upprättandet av gruvprojektets ansökan om miljö- och vattenhushållningstillstånd, som planeras att lämnas in till Regionförvaltningsverket i Norra Finland under år Det förslag till klassificeringsändring som nu gjorts upp är en viktig del av den ansökan om miljötillstånd som nu bereds. I miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 14) presenteras en preliminär utredning om justering av klassificeringarna av grundvattenområden (Ramboll, 2013), Denna utredning kompletterar den preliminära utredningen och tar hänsyn till samtliga hydrogeologiska data som skaffats i projektets lönsamhetsutredning (Northland, 2014), som är av betydelse vid bedömningen av grundvattenområdenas utvinningsbarhet. Vid bedömningen av grundvattenområdets utvinningsbarhet är det volymmässiga gränsvärdet en utvinningsbar grundvattenmängd om 100 m 3 /d (Britschi m.fl. 2009). Om det tekniskt och ekonomiskt är förnuftigt att ta 100 m 3 /d grundvatten från en punkt på grundvattenområdet eller över 250 m 3 /d från hela grundvattenområdet, kan området flyttas till klass II. Vid granskningen är det även av betydelse (1) om området utgör en enhetlig helhet med andra grundvattenområden, t.ex. som en del av en åskedja och (2) om grundvattenområdet är av särskild lokal betydelse på grund av sitt läge för nuvarande eller kommande vattentäkt. I detta förslag till klassificeringsändring har anvisningarna i handboken "Pohjavesialueiden kartoitus ja luokitus" (Kartläggning och klassificering av grundvattenområden) (Britschi m.fl. 2009) använts i tillämpliga delar. 1.2 Läge och kontaktuppgifter Projektansvarig är Northland Mines Oy. Sökandens kontaktuppgifter: Northland Mines Oy Asematie KOLARI Kontaktperson: Katri Hämäläinen Tfn; E-post: KHamalainen@northland.eu

5 1.3 Projektets tidsplan Byggnadsarbetet i gruvan i Hannukainen planeras att inledas år 2016 (Tabell 1-1). Tidtabellen för byggnadsskedet kommer dock att preciseras i samband med miljötillståndsprocessen. Tidsplaner för byggnadsordningen för vissa kärnfunktioner har redan gjorts upp för att minska miljökonsekvenserna. Byggande av byggplatsvägar, avlägsnande av ytjord och byggande av det södra gråbergsområdet påbörjas i Hannukainen i takt med att tillståndsärendena framskrider. Infrastrukturen i anslutning till vattenhantering, pumpverk och bassänger byggs i ett tidigt skede för att undvika en okontrollerad avledning av vatten till omgivande vattendrag. Tabell 1-1. Preliminär tidsplan för projektet Projektskeden MKB + Tillstånd Byggnadsskede Driftskede Nedläggningsskede Byggandet avses börja under den första hälften av år 2016 och gruvverksamheten uppskattas pågå från slutet av år 2017 till slutet av år Den egentliga malmbrytningen startar år Enligt preliminär plan öppnas brottet i Kuervitikko inom 10 år från att malmbrytningen i Hannukainen startar, dvs. år Gruvans uppskattade livslängd är 18 år. Gruvans nedläggningsskede uppskattas pågå i fem år, från år 2035 till år

6 2 GRUVOMRÅDET OCH DESS OMGIVNING Grundvattenområdet s nr Inom gruvområdet och i dess omgivning ligger flera klassificerade grundvattenområden, av vilka en del även ligger innanför utmålsområdet (Tabell 2-1). I bilaga 1 presenteras grundvattenområdesuppgifter som hämtats i miljöförvaltningens miljöinformationssystem (OIVA) för grundvattenområdet som helt eller delvis ligger inom utmålsområdet eller i närheten av området. Tabell 2-1. Klassificerade grundvattenområden inom eller i närheten av projektområdet (OIVA). Grundvattenområdet s namn Projektområdets del Grundvattenområdet s klass Uppskattad avgivningsförmåg a m 3 /d Kivivuopionvaara Hannukainen III Kivivuopionvaara Hannukainen III Kuervaara Hannukainen III A Saivojärvi transportkorridor II B Saivojärvi norr om transportkorridore n III Kurtakko Rautuvaara III Kivikkopalo Rautuvaara III 200 I kapitlen nedan beskrivs grundvattenområden i närmare för Hannukainen- och Rautavaaraområdena. I bilaga 2 presenteras en översiktskarta över områdena i enlighet med ansökan om miljötillstånd Gruvområdets grundvattenförhållanden och klassificerade grundvattenområden Hannukainen Inom utmålet i Hannukainen ligger helt eller delvis Kuervaara grundvattenområde ( ) samt Kivivuopionvaara grundvattenområden ( och , nedan Kivivuopionvaara I och II). Därutöver går den planerade transportkorridoren genom Saivojärvi grundvattenområde ( A). Grundvattenförekomsterna i Hannukainenområdet presenteras i bild (Bild 2-1) och Rautuvaara grundvattenförekomster i bild (Bild 2-2). I de följande kapitlen presenteras beskrivningar av grundvattenområdet i enlighet med OIVA-systemet och det preliminära förslaget till klassificeringsändring (Ramboll, 2013) samt andra tillgängliga uppgifter (Pöyry Environment 2008, SRK 2013). I bilaga 3 presenteras analysresultat från grundvattenundersökningar som utförts på området under olika år.

7 6 Bild 2-1. Grundvattenområden, observationsrör och brunnar på Hannukainenområdet

8 Kaivospiirin raja Utmålsgräns Selite Förklaring Nimi numero Namn nummer Pohjaveden varsinainen muodostumisalue Egentligt grundvattenbildningsområde pohjavesialueen raja grundvattenområdets gräns Havaintoputki 2007 Observationsrör 2007 Kaivo Brunn Pohjaveden virtaussuunta Grundvattnets flödesriktning Kaivospiiri Toimintojen selitteet liitteessä 2 Utmål Förklaringar till funktionerna finns i bilaga 2 Havaintoputki 2011 Observationsrör 2011 Pohjaveden jakaja Grundvattendelare Ruutujako: 1 km. Rutindelning: 1 km. 7

9 8 Bild 2-2. Grundvattenområden och grundvattenrör och andra jordmånsundersökningar på Rautuvaaraområdet. Poängens närmare kodning presenteras i tabell (Tabell 2-2). ruutujako 1 km pohjakartta (c) maanmittauslaitos, lupanro Rautuvaaran pohjavesipisteet TP ja SP Pohjaveden varsinainen muodostumisalue pohjavesialueen raja Pohjaveden virtaussuunta Kaivospiirin raja Pohjaveden jakaja Paikallinen pohjavedenjakaja rutindelning 1 km grundkarta (c) Lantmäteriverket, tillståndsnr Rautuvaara grundvattenpunkter TP och SP Egentligt grundvattenbildningsområde grundvattenområdets gräns Grundvattnets flödesriktning Utmålsgräns Grundvattendelare Lokal grundvattendelare

10 9 Tabell 2-2. Grundvattenrör på Rautuvaaraområdet. Nr Bolag Typ Beteckning_ID Östra Norra Östra Norra Z(m) Nr Bolag Typ Beteckning_ID Projektion; KKJ2 Projektion; KKJ2 Z(m) 1 SRK BH RAU12HYD HYo TP_SP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP_SP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP_SP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD HYo TP_SP Rautu-2012_TP_ SRK BH RAU12HYD GTK SP GTK-rör na 19 SRK BH RAU12HYD GTK SP GTK-rör na 20 SRK BH RAU12HYD GTK SP GTK-rör na 21 SRK BH RAU12HYD SRK TP TP SRK BH RAU12HYD SRK TP TP SRK BH RAU12HYD SRK TP TP SRK BH RAU12HYD SRK TP TP SRK BH RAU12HYD na 54 SRK TP TP na 26 HYo TP_SP Rautu-2012_TP_ SRK TP TP na 27 HYo TP_SP Rautu-2012_TP_ SRK TP TP na 28 HYo TP Rautu-2012_TP_ SRK TP TP na 29 HYo TP_SP Rautu-2012_TP_

11 Kuervaara Kuervaara grundvattenområde ligger i den södra kanten av Kuervaara. Grundvattenområdets södra kant avgränsas till Äkäsjoki, dit det grundvatten som bildas inom området rinner ut. Områdets jordmån domineras av sand. Enligt de sedimentologiska undersökningarna som gjorts inom Hannukainen dagbrottsområde (Helsingfors universitet 2013) förekommer varierande sorterade sand- och gruslager samt moränlager inom området. Grundvattenbildningsområdets yta är 0,51 km 2 och den uppskattade mängden grundvatten som bildas är 300 m 3 /d (OIVA). I relation till grundvattnets strömriktning ligger Kuervaara grundvattenområde söder om det gamla dagbrottsområdet i Hannukainen. Öster om dagbrottet, ovanför grundvattenområdet i grundvattnets strömriktning, ligger det gamla upplagsområdet för gråberg. Med tanke på den kommande gruvverksamheten kommer grundvattenområdet att delvis ligga på området för det utvidgade dagbrottet och avtäckningarna. Förhöjda sulfathalter har konstaterats i grundvattnet i Kuervaara grundvattenområde (observationsrör SP305, SP310, SP317) (Bild 2-1), som tidvis överstiger maximihalten på 250 mg/l i hushållsvattenförordningen (SHM 461/2000) (Pöyry Environment 2008, Helsingfors universitet 2012, SRK 2013). De högsta konstaterade halterna har varit i närheten av 420 mg/l i grundvattenrör SP305. De förhöjda sulfathalterna i grundvattnet begränsar utnyttjandet av området för vattenanskaffning. Därutöver har halterna av magnesium och kalcium i grundvattnet varit förhöjda. Grundvattnets ph är lågt, cirka 5 i observationsrören SP305 och SP310. De konstaterade förändringarna på grundvattenområdet har sannolikt orsakats som en följd av den tidigare gruvverksamheten, som Northland Mines Oy:s verksamhet inte har haft någon inverkan på. Försämringen av vattenkvaliteten torde bero på upplagsområdet för gråberg i närheten av grundvattenområdet och/eller Kuervaara brottsjö, varifrån bl.a. sulfater och metaller har lösts upp under en längre tid till följd av oxidering och vittring av sulfidmineraler. Den förhöjda magnesiumhalten indikerar vittring av silikater. Den naturliga inverkan av områdets jord- och berggrund kan dock inte helt uteslutas. På det mineraliserade området (sulfidmalm) står det klart att även grundvattnet naturligt kan innehålla förhöjda sulfat- och metallhalter. Det finns skäl för att avföra Kuervaara grundvattenområde från grundvattenområdesklassificeringen även utan den planerade nya gruvverksamheten på grund av kvalitetsorsaker i grundvattnet. För detta grundvattenområde anses det inte nödvändigt att motivera avklassificeringen med mängden utvinningsbart grundvatten, eftersom grundvattnets kvalitet i varje fall skulle förhindra eller försvåra användningen av grundvattnet som hushållsvatten. Inom grundvattenområdet används några privata hushållsvattenbrunnar, vars vattenkvalitet uppvisar motsvarande förändringar som grundvattenrören. I fråga om sulfat har hushållsvattennormen emellertid inte tills vidare överstigits. Inom området finns Ylläksen Yhdyskuntatekninen Huolto Oy:s (YYTH) hushållsvattennätverk, som det är möjligt att ansluta sig till vid behov Kivivuopionvaara I Kivivuopionvaara grundvattenområde bildas av moränskikt och sorterade skikt som förekommer på Kivivuopionvaara östra sluttning. Grundvattenströmningen styrs av berggrundens topografi mot sänkan mellan Kivivuopionvaara och Kuervaara och vidare mot Äkäsjoki. Enligt jordmånsundersökningar inom området (borrningar och

12 markradarsonderingar) är berget på området nära markytan och tjockleken på det lösa jordskiktet är liten, som mest några meter inom större delen av området. De tjockaste markskikten har konstaterats i den västra delen av området, där tjockleken ställvis är närmare 10 m vilket är relativt tunt i relation till de allmänna förhållandena i Hannukainen. Grundvattenbildningsområdets yta är 0,17 km 2 och den uppskattade mängden grundvatten som bildas är 150 m 3 /d (OIVA). Större delen av grundvattenbildningsområdet kommer att ligga under det kommande dagbrottet då det utvidgas till sin slutliga storlek. Hydrologiska undersökningar har utförts av SRK inom Kivivuopionvaaraområdet (SRK 2013). I undersökningarna har förhöjda sulfathalter observerats i grundvattnet. Som högst har sulfathalterna varit nära hushållsvattennormen (250 mg/l) (HAN11HYD01) (Tabell 2-2). På området ligger ingen infrastruktur som hört till den tidigare gruvverksamheten, och därför beror de förhöjda halterna sannolikt på den naturliga geokemin i områdets jordoch berggrund. På Kivivuopionvaaraområdet finns fyra grundvattenrör för hydrogeologiska undersökningar (HAN11HYD01-04), av vilka en del innehåller dubbla rör för undersökning av grundvattnet i jordmånen och berggrunden. Rörkorten presenteras i bilaga 4. Grundvattenrören HAN11HYD01 (S och D) och HAN11HYD03 är avsedda för uppföljning av grundvattennivån och för provtagning. Rören HAN11HYD02 och HAN11HYD04 (Tabell 2-2) har en större diameter (Ø 170 mm) och lämpar sig vid behov även för provpumpning av djupt berggrundsvatten. Rören sträcker sig djupt i berggrunden, eftersom deras primära syfte har varit att utreda vattenledningsegenskaperna i hela akviferen (jord- och berggrunden) Det förstnämnda av dessa för ligger i den södra delen av området i utkanten av det egentliga grundvattenbildningsområdet. År 2011 utfördes provpumpningar i båda grundvattenrören med olika metoder för att utreda vattenledningsförmågan i jord- och berggrunden. Undersökningarna presenteras i SRK:s rapport (2011). Undersökningsresultaten kan inte tillämpas som sådana för att bedöma avgivningen av grundvattenskiktet utan en experimentell utredning skulle kräva provpumpning med hjälp av proppning i röret HAN11HYD02 som sträcker sig till berggrunden eller med en sedvanlig metod i röret HAN11HYD01(S). Grundvattenområdets kända hydrogeologiska egenskaper, vattenkvalitet, bedömda avgivning och placering i relation till den kommande gruvinfrastrukturen förutsätter enligt vår syn inga provpumpningsarrangemang. Det är eventuellt möjligt att få en vattenmängd i enlighet med bedömningskriterierna för avgivning i punkt 1.1, men vattnets kvalitativa användbarhet är tvivelaktig redan i nuläget Kivivuopionvaara II Kivivuopionvaara grundvattenområde bildas av sandryggen mellan Valkeajoki och Kivivuopionoja. Grundvattenbildningsområdets yta är 0,31 km 2 och den uppskattade mängden grundvatten som bildas är 300 m 3 /d. Det grundvatten som bildas inom området rinner ut i Valkeajoki och Kivivuopionoja. I den östra delen av grundvattenområdet, öster om Kivivuopionoja, ligger ett litet avrinningsområde, som inte är av betydelse för vattenanskaffning på grund av den ringa mängden grundvatten. Inga hydrogeologiska undersökningar har utförts på grundvattenområdet, endast några spridda geotekniska grundundersökningspunkter på den västra och norra kanten av grundvattenområdet, utanför det egentliga grundvattenbildningsområdet samt markradarsonderingar utförda av Helsingfors universitet. På basis av undersökningarna

13 kan det finnas mycket tjocka grovkorniga markskikt på området, vilket indikerar att mängden grundvatten som bildas är av rätt storleksklass. Grundvattenområdet ligger inte egentligen på området för planerad gruvinfrastruktur, även om den ovan nämnda transportkorridoren går genom området. Grundvattenområdet ligger dock nästan i sin helhet på området för det ansökta utmålet för Hannukainen Rautuvaara Kurtakko grundvattenområde ( ) ligger delvis på utmålsområdet i Rautuvaara. Dessutom ligger Kivikkopalo grundvattenområde ( ) i närheten av utmålet på den södra sidan av det. Inga volymmässiga eller kvalitativa ändringar riktas mot Kivikkopalo grundvattenområde till följd av gruvverksamheten, och därför finns inget behov av att behandla det i denna utredning. Kurtakko grundvattenområde bildas av en längsgående ås i nordöstlig-sydvästlig riktning, med sanddominerad mark. Åsen gränsar till myrområden samt i norr till Rautuvaaragruvans anrikningssandbassäng. Grundvattenbildningsområdets yta är 0,28 km 2 och den uppskattade mängden grundvatten som bildas är 150 m 3 /d. Grundvattenområdet ligger till hälften inom det ansökta utmålet i Rautuvaara. Grundvattnets kvalitet har undersökts till exempel av GTK år Då översteg halterna av järn och mangan i vattenproverna från grundvattenrör GTK3 kvalitetskraven för hushållsvatten (bilaga 5). Även sulfathalterna var förhöjda (cirka 170 mg/l), vilket indikerar inverkan av anrikningssandområdet eller myrvatten eller områdets naturliga geokemi. Oavsett anledning lämpar sig områdets grundvatten inte som sådant som hushållsvatten. Mängden grundvatten som kan utvinnas från en punkt i Kurtakko grundvattenområde uppskattas vara under 100 m 3 /d. Anrikningssandområdet samt omgivande myrområden kan påverka kvaliteten på det grundvattenkvaliteten på området. På grund av grundvattenområdets läge, kvalitativa orsaker i grundvattnet samt den ringa mängd grundvatten som bildas på området är områdets betydelse för samhällets vattenanskaffning i praktiken obefintlig. Det finns skäl för att avföra Kurtakko grundvattenområde från grundvattenområdesklassificeringen även utan den planerade nya gruvverksamheten på grund av kvalitetsorsaker i grundvattnet. För detta grundvattenområde anses det inte nödvändigt att motivera avklassificeringen med mängden utvinningsbart grundvatten, eftersom grundvattnets kvalitet i varje fall skulle förhindra eller försvåra användningen av grundvattnet som hushållsvatten. 2.2 Övriga klassificerade grundvattenområden i den närmaste omgivningen Den planerade transportkorridoren mellan Hannukainen och Rautuvaara går genom Saivojärvi grundvattenområde ( A). Detta grundvattenområde har klassificerats till klass II. Norr om detta område finns även Saivojärvi grundvattenområde ( B), som har klassificerats till klass II. Den uppskattade grundvattenbildningen i Saivojärvi grundvattenområde i klass II är större än den sammanräknade grundvattenbildningen i de övriga grundvattenförekomsterna inom Hannukainenområdet. Bedömningen stöds av provpumpningar utförda av Kolari kommun på Saivojärvi grundvattenområde (se punkt 3.2).

14 2.3 Bedömning om behov av fortsatta undersökningar Enligt vår uppskattning är de ovan nämnda undersökningarna tillräckliga för att bedöma möjligheterna att utnyttja grundvattenförekomsterna, och därmed finns det inte ett behov av nya undersökningar. De undersökningar som bifogats till denna rapport kan efter behov lämnas in till myndigheterna för bedömning. 13

15 3 VATTENFÖRSÖRJNING I KOLARI- OCH YLLÄSOMRÅDET Hushållsvattentäkt Ylläksen Yhdyskuntatekninen Huolto Oy (YYTH) svarar för vattenförsörjningen inom Ylläsområdet. Inom området finns flera vattentäkter i Ylläsjärvi och Äkäslompolo. Hushållsvattnet till Hannukainenområdet leds i huvudsak från Äkäslompolo, där Kaupinjärvi, Revonkanto-oja och Äkäslompolo vattentäkter ligger. Av dessa kommer Äkäslompolo vattentäkt sannolikt att stängas. Trots vattenledningsnätet som används i Hannukainen by finns det fortfarande några brunnar som används av privathushåll i byn. Fastigheterna på glesbygden längs Äkäsjoki använder egna brunnar. På Rautuvaaraområdet ligger en fastighet i bostadsbruk, vars hushållsvatten tas från det kommunala vattennätet. Det bör även observeras att denna bostadsfastighet för närvarande står tom. Hushållsvatten till Rautuvaara reningsverk och andra fastigheter i företagsbruk inom Rautuvaaraområdet fås från Ylläksen Yhdyskuntatekninen Huolto Oy:s (YYTH) vattenledningsnät. För närvarande finns inget tryck på att utnyttja grundvattenområdena inom Hannukainenområdet. Enligt YYTH Oy:s verkställande direktör Petri Laiho ( ) finns det så mycket vatten att tillgå i förekomsterna i Äkäslompoloområdet att det inte finns ett behov av att planer nya grundvattentäkter inom företagets verksamhetsområde. 3.2 Utvecklingsplan för vattenförsörjningen Den senaste utvecklingsplanen för vattenförsörjning inom Kolari kommuns område gjordes upp år 2004 (PSV-Maa ja Vesi Oy 2004). Kommunfullmäktige godkände sommaren 2005 denna utvecklingsplan för vattenförsörjningen, som gäller utvecklingsbehov och -åtgärder för kommunens vattenförsörjning under de 10 följande åren. För närvarande har planen inte uppdaterats, och det kommer inte att bli aktuellt att uppdatera planen under den närmaste tiden. I utvecklingsplanen beskrivs nuläget i enlighet med punkten ovan för hushållsvattentäkt, med undantag för vattentäkten i Revonkanto-oja, som färdigställdes år I utvecklingsplanen beskrivs för Äkäslompolos del att undersökningar och sökning av en ny vattentäkt pågår. I utvecklingsplanen konstateras i övrigt följande gällande utvecklingsbehovet av vattenförsörjningsnätverket i Ylläs (och Hannukainen): "Kapaciteten för stamnätverket på Ylläsområdet har dimensionerats enligt den gällande generalplanen för bäddplatser. För närvarande finns det mycket outnyttjad kapacitet i nätverken. Efter att den nya vattentäkt som byggs på basis av de provborrningar och undersökningar som för närvarande utförs inom Äkäslompoloområdet har färdigställts, räcker vattentäkternas och stamnätets kapacitet till för att täcka den prognostiserade vattenförbrukningen. Utvecklingen av vattenförsörjningen i Ylläsområdet ska samordnas med områdets markanvändning och planläggning så att den ovan nämnda kapaciteten kan utnyttjas mer effektivt. Både kyrkbyns och Ylläsområdets vattentäkter ligger relativt långt från varandra och vatten tillförs i nätverket från olika punkter. Vattendistributionssäkerheten i ovan nämnda nätverk är således god. Grundvattenområden har kartlagts i tillräcklig omfattning för eventuella nya vattentäkters behov. Grundvattenskyddet har beaktats även i markanvändnings- och byggbestämmelserna."

16 Därmed finns det inte heller enligt utvecklingsplanen ett behov av att börja använda nya grundvattenförekomster. Ifall det till skillnad från utvecklingsplanen dock skulle behövas nya grundvattenområden, finns det flera undersökta grundvattenområden inom Äkäslompolo-Ylläsjärviområdet, vilka vid behov kan utnyttjas. Sådana områden är bl.a. Niesa och Kesänkijärvi områden samt Saivojärvi i närheten av Hannukainen. Grundvattenförekomster som ligger inom Kolari kommun har undersökts ur grundvattensynpunkt i samband med generalplanen för vattenförsörjning, som utarbetades år 1994, samt generalplanen för vattenskydd och vattenförsörjning för Ylläsområdet. I generalplanerna presenteras grundvattenförekomster och källor som undersökts av Lapplands vatten- och miljödistrikt åren , samt Lapplands vattendistrikt har tidigare, år 1974, utfört preliminära grundvattenundersökningar och källinventarier vid Äkäsjoki- och Ylläsjokisuu, Äkäslompolo samt Vaattojärvi. De undersökta grundvattenförekomsterna och källorna samt planerade vattentäkterna presenteras i tabellerna (Tabell 3-1 och Tabell 3-2). Inom dessa områden kan även avsevärt större grundvattenmängden utvinnas än inom de grundvattenområden som är föremål för denna utredning. Dessutom är riskfaktorerna förknippade med vattnets användbarhet inom dessa områden avsevärt mindre, vilket säkerställer tillgången till bruksvatten av god kvalitet även vid olika avvikande situationer. Tabell 3-1. Planerade vattentäkter i Kolari kommun Nummer Vattentäktens placering Avgivning m 3 /d 1 Venejärvi cirka Pasmajärvi cirka Nuottavaara cirka Ruokojärvi cirka 50 Totalt 830 Tabell 3-2. Undersökta grundvattenförekomster och källor i Kolari kommun. Nr Placering Avgivning m 3 /d Obs! 1 Ylläsjärvi, Palovaara Niesa I, Luosujärvi Niesa II, Luosujärvi Ylläsjärvi Kesänkijärvi I, Äkäslompolo Kesänkijärvi II, Äkäslompolo Ristimella, Äkäslompolo Saivojärvi Pellikoskenmaa, Äkäsjoensuu 400 Vatten av god kvalitet 10 Takasaajo 400 Svagt surt, hög CO 2 -halt 11 Siukovaara, Saaripudas 700 Delvis järnhaltigt vatten (överskikt) 12 Kolarinsaari 400 Svagt surt vatten 13 Kolarinmännikkö 300 Hög Fe- och Mn-halt 14 Vaarasaari, Pasmajärvi 300 Vatten av god kvalitet 15 Pohjasenvaara Venejärvi Ruokojärvi Nuottavaara 280 Totalt

17 3.3 Bedömning om nyttjandebehovet och -dugligheten av grundvattentillgångarna inom Hannukainenområdet Med beaktande av de ovan nämnda omständigheterna finns inget identifierat nyttjandebehov av de grundvattenområden som ligger inom det kommande utmålet i Hannukainen. I Kuervaara och Kivivuopionvaara I är vattenkvaliteten redan nu sådan att vattnet inte lämpar sig som hushållsvatten. Om det mot den nuvarande uppfattningen skulle behövas nya grundvattenområden för vattentäkt, är det mest sannolika alternativet Saivojärviområdet, som preliminärt har undersökts för vattentäkt. Om gruvprojektet genomförs bör det även observeras att Kivivuopionvaara I och Kuervaara grundvattenområden delvis ligger inom området för det planerade dagbrottet eller andra konstruktioner inom gruvområdet, då möjligheten att utnyttja dessa förhindras till denna del Bedömning om nyttjandebehovet och -dugligheten av grundvattentillgångarna inom Rautuvaaraområdet Med beaktande av ovan nämnda omständigheter finns heller inget identifierat framtida nyttjandebehov av Kurtakko grundvattenområde i Rautuvaara. Grundvattenkvaliteten inom området är redan nu sådan att vattnet inte lämpar sig som hushållsvatten. Grundvattenområdet ligger även delvis på området för den planerade anrikningssandbassängen/sedimenteringsbassängen, vilket på lång sikt kan medföra att grundvattenkvaliteten försämras. 4 SAMMANFATTNING OCH SLUTLEDNINGAR Utifrån de undersökningar som lagts fram i denna utredning bedöms att avgivningen och vattenkvaliteten i grundvattenförekomsterna i Hannukainen- och Rautuvaaraområdena är sådana att utnyttjandet av dem för mer omfattande hushållsvattenbruk inte är förnuftigt, och det finns inga kända behov av att utnyttja dessa grundvattenområden. I områdets nuvarande vattenledningsnät och tillhörande vattentäkter finns i nuläget gott om outnyttjad kapacitet. Enligt nuvarande uppgifter finns det inte ett behov av att ta i bruk nya grundvattenförekomster i framtiden. Om det framkommer behov av att utnyttja nya grundvattenområden i framtiden, finns flera grundvattenområden i reserv inom närliggande områden (Tabell 3-2), där det enligt tillgängliga uppgifter finns att tillgå avsevärt större mängder grundvatten av god kvalitet.

18 5 FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV KLASSIFICERING På ovan nämnda grunder föreslås för grundvattenområdena Kuervaara, Kivivuopionvaara (I och II) och Kurtakko i Hannukainen och Rautavaara att dessa områden ska avföras från grundvattenområdesklassificeringen. Om avklassificeringen inte anses vara möjlig för Kivivuopionvaara II, bör avgränsningen av grundvattenområdet dock justeras för den östra kanten av grundvattenområdet. I detta fall ändras avgränsningen av Kivivuopionvaara grundvattenområde så att dess östra kant gränsar till Kivivuopionoja. Eftersom detta grundvattenområde nästan i sin helhet ligger inom det ansökta utmålet i Hannukainen, är avklassificeringen motiverad t.ex. på grund av att infrastruktur som stödjer gruvområdet i framtiden kan förläggas till området. Det aktuella grundvattenområdet är inte heller av betydelse för vattenförsörjningen i Hannukainen/Äkäslompolo. Klassificeringsändringarna anses vara motiverade på basis av de ovan nämnda hydrogeologiska undersökningarna samt den planerade gruvverksamheten och de potentiella riskfaktorer som orsakas av nuvarande konstruktioner från tidigare gruvdrift inom området. De grundvattenområden som är föremål för förslaget till klassificeringsändringar planeras inte att utnyttjas för framtida vattenförsörjning i Kolari-Ylläsområdet. Inom närliggande områden finns dessutom flera klassificerade grundvattenområden. Möjligheten att utnyttja dessa, inkl. avgivning, är avsevärt bättre än inom grundvattenområden inom det planerade gruvområdet. Inom dessa områden ligger eller planeras inga funktioner som kan medföra risk för att grundvattnet ska förstöras. 17

19 6 HÄNVISNINGAR Britschi, R., Antikainen, M., Ekholm-Peltonen, M. Hyvärinen, V., Nylander, E., Siiro, P., Suomela, T., Pohjavesialueiden kartoitus ja luokitus. Ympäristöopas/2009, Finlands miljöcentral Helsingfors universitet Sedimentological and hydrogeological conditions in Hannukainen, Kolari. Northland Mines Oy Helsingfors universitet Quaternary sediments, groundwater conditions and geo-environment of the Rautuvaara area, Kolari. Northland Mines Oy PSV-Maa ja Vesi Oy Kolarin kunta, utvecklingsplan för vattenförsörjningen. Pöyry Environment Soil and groundwater baseline study. Final report. Northland Exploration Finland Oy. Pajala and Kolari iron ore projects. Ramboll Finland Oy MKB-beskrivning. Northland Mines Oy, 2014, Hannukainen Iron Oxide Copper Gold Project, Definite Feasibility Study (DFS), SRK Consulting (UK) Limited, Open Pit Mine Water Management Study, Hannukainen DFS, Finland. SRK Consulting (UK) Limited, Hydrological Impact Assessment (HIA) for the Hannukainen iron ore-copper-gold project, Phase 2. January 2013, Report prepared for Northland Mines Oy. UK