GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik GÅNG- OCH CYKELVÄG

Transkript

1 Arkeologisk utredning, steg GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik GÅNG- OCH CYKELVÄG RAÄ Vitaby och RAÄ Ravlunda 181, Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2017:16 Lars Jönsson

2

3 Arkeologisk utredning, steg GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik GÅNG- OCH CYKELVÄG RAÄ Vitaby och RAÄ Ravlunda 181,Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län

4 Österlenarkeologi Lars Jönsson Trädgårdsgatan Ystad Tel: E-post: Webb: Arkeologisk utredning, steg GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik Gång- och cykelväg RAÄ Vitaby och RAÄ Ravlunda 181, Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2017:16 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Schakt 3 (UY3) genom boplatsen RAÄ Vitaby 142. På bilden syns en härd (A4) och fyra stolphål omedelbart norr om härden. Foto från sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Österlenarkeologi 2017

5 Innehåll Sammanfattning 7 Inledning 8 Läge och topografi 8 Syfte och metod 8 Syfte och målsättning 8 Arkeologiprocessen 9 Metod och genomförande 9 Fornlämningsmiljö och arkeologiska undersökningar 10 Fornlämningar 11 Tidigare undersökningar i närområdet 14 Arkeologisk utredning, steg 1 15 Undersökningsresultat 16 Delområde 1 Kiviks marknadsplats-mölleån 17 Delområde 2 Mölleån-Klammersbäck 21 Delområde 3 Klammersbäck-Ravlundakorset 26 Fyndmaterial 30 Tolkning 31 Utvärdering 33 Förslag på utredningsytor till förundersökning 34 Projektorganisation och kvalitetssäkring 36 Referenser 36 Ordlista som förklarar vissa arkeologiska begrepp 37 Tekniska och administrativa uppgifter 38

6 Figur 1. Skåne med platsen för området vid Ravlunda-Kivik i sydöstra Skåne särskilt markerad. Figur 2. Sträckningen för den planerade GC-vägen längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik är markerad med en röd linje. Start vid befintlig gång- och cykelväg i Kivik, direkt söder om marknadsplatsen, och slut vid befintliga busshållplatser direkt norr om Ravlunda korset, enskild väg mot Skepparp. 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

7 Sammanfattning Inför byggandet av en ny gång- och cykelväg (GC-väg) utmed väg 9 på sträckan Ravlunda-Kivik har Österlenarkeologi genomfört en arkeologisk utredning, steg 2. Den planerade GC-vägen kommer att sträcka sig genom ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder som är av regionalt och överregionalt stor dignitet. Utredningens övergripande målsättning var att fastställa om fornlämningar berördes av planerade arbetsföretag. En arkeologisk utredning steg 1 lokaliserade 30 utredningsytor med potentiella under mark dolda fornlämningar. Av dessa skulle 13 utredningsytor beröras av den arkeologiska utredningen, steg 2. Av olika skäl kom endast 11 st av dessa 13 utredningsytor att beröras av utredningsschakten. De utredningsytor (UY4 och UY26) som inte berördes av utredningsschakten utgår därmed från projektet som helhet. Sammanlagt grävdes 19 schakt med en total längd av ca meter. Av det totala utredningsområdet, vilket var ca m 2 stort., undersöktes ca m 2 med maskin, vilket innebär ca 5 % av utredningsytornas maximala storlek. Vid den arkeologiska utredningen konstaterades förhistoriska boplatslämningar inom tre utredningsytor, nämligen UY3 (RAÄ Vitaby 142), UY11 (RAÄ Vitaby 143 och 144), och UY21 (RAÄ Ravlunda 181). De inom UY3 påträffade härdarna, groparna och stolphålen kan med hjälp av fyndmaterialet preliminärt dateras till äldre järnålder, medan anläggningarna inom UY11 och 21 enbart kan dateras till sten-, bronseller järnålder. I den norra delen av UY17 (RAÄ Vitaby 141) finns lämningarna efter en lägenhet 1, möjligtvis en torpargrund. Denna är markerad på Generalstabskartan från Däremot finns den inte med på Skånska Rekognosceringskartan från Detta kan innebära att lägenheten etablerades någon mellan 1820 och Med tanke på fyndmaterialet som påträffades i närheten av lägenheten kan åtminstone övergivandet av det förmodade torpet dateras till andra hälften av 1800-talet/början av 1900-talet. Det föreslås därför att områden på sammanlagt ca m 2, fördelade på fyra utredningsytor (UY3, UY11, UY17 och UY21), bör gå vidare till förundersökning. 1 Med lägenhetsbebyggelse menas i fornlämningssammanhang rural bebyggelse på ofri grund, oftast från nyare tid. Kategorin omfattar hus, gatehus, torp av olika slag och backstugor (Knarrström 2017). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 7

8 Inledning Med anledning av att Trafikverket avser bygga en ny gång- och cykelväg (GC-väg) utmed väg 9 på sträckan Ravlunda-Kivik har Österlenarkeologi genomfört en arkeologisk utredning, steg 2. En arkeologisk utredning, steg 1 har tidigare utförts av Österlenarkeologi, varvid ett antal utredningsobjekt identifierades (Jönsson 2016). Därefter beslutade Trafikverket att GC-vägen ska löpa längs vägens sydvästra sida från Kivik och fram till en punkt omedelbart öster om gravfältet RAÄ Ravlunda 115:1, där GC-vägen ska föras över på den nordöstra sidan av väg 9 fram till Ravlunda-korset. Detta innebär att fornlämningarna RAÄ Ravlunda 115:1 och 171:1 samt RAÄ Vitaby 47:1 inte kommer att beröras av arbetsföretaget. Fornlämningsområdet vid gravhögen RAÄ Ravlunda 32:1 kommer däremot att beröras av GC-vägen. Detta har lösts med ett minimalt anspråkstagande av mark. Den planerade GC-vägen kommer att sträcka sig genom ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder som är av regionalt stor dignitet. I området finns det många välkända arkeologiska platser. Exempelvis korsas Klammersbäcks dalgång, kring vilken åtskilliga mycket viktiga lokaler grupperar sig, t.ex. handels- och hantverksplatsen vid Maletofta (Fabech 1998; Helgesson 2002, s. 68). Sannolikheten för att det finns under mark dolda, ej kända fornlämningar inom arbetsområdet är således stor. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr ). Läge och topografi Gång- och cykelvägen utmed väg 9 är planerad att sträcka sig från en befintlig GC-väg söder om marknadsplatsen i Kivik, till befintliga busshållplatser direkt norr om Ravlunda korset, några hundra meter nordost om Ravlunda kyrka. Den del av väg 9 som kommer att beröras av den planerade GC-vägen ligger mellan 500 meter och 3 km väster om Hanöbukten och Östersjöns kust, ca m ö.h. Den av utredningen berörda delen av väg 9 sträcker sig genom ett landskap som består av böljande jordbruksmarker och ett kuperat och öppet hedlandskap, där öppenheten bryts av skogsdungar och fruktodlingar. Vägen korsar dels Mölleåns dalgång i söder, vilken har sitt utlopp i den norra delen av Vitemölla, och dels Klammersbäcks dalgång i norr. Syfte och metod SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Utredningens övergripande målsättning var att fastställa om fornlämningar berördes av planerade arbetsföretag. Ambitionsnivån var att alla eventuella fornlämningsområden inom exploateringsområdet skulle identifieras. Utredningen skulle, om möjligt, även ge svar på fornlämningars karaktär (boplats, gravfält), utbredning, datering och bevarandeförhållanden. Utredningens resultat ska utgöra ett fullgott underlag inför en eventuell arkeologisk förundersökning. Resultatet ska även utgöra ett planerings- och beslutsunderlag för länsstyrelsens handläggning, och ett underlag för Trafikverkets fortsätta planering. 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

9 ARKEOLOGIPROCESSEN En arkeologisk utredning, steg 1 har tidigare utförts av Österlenarkeologi, varvid 30 utredningsytor med potentiella under mark dolda fornlämningar identifierades på ömse sidor om väg 9 (Jönsson 2016). Efter att trafikverket beslutat vilken sida av väg 9 som GC-vägen skall sträcka sig var nästa steg en arkeologisk utredning, steg 2. Av de 30 utredningsytorna skulle 13 st. beröras av den arkeologiska utredningen, steg 2. Av olika skäl kom endast 11 st. av utredningsytorna att beröras. De resterande två utredningsytorna (UY4 och UY26) utgår därmed från projektet. Nästa steg i arkeologiprocessen blir att genomföra en arkeologisk förundersökning av utredningsytorna där lämningar med arkeologisk potential framkom vid den arkeologiska utredningen, steg 2. Det sista steget i arkeologiprocessen blir att genomföra en arkeologisk (slut)undersökning av de förundersökningsområden som har vetenskaplig potential och som kan bidra med ny arkeologisk kunskap. Det ska poängteras att det är länsstyrelsen som beslutar vilka områden som ska förundersökas och slutligen (slut)undersökas. METOD OCH GENOMFÖRANDE Från Ravlunda fram till Ängdala Vandrarhem & Camping utgjorde exploateringsområdet en yta om 10 meter från befintlig vägkant. Undantag utgör fornlämningsområdet vid gravhögen RAÄ Ravlunda 32:1, där exploateringsytan begränsades till två meter från släntkrönet. Från Ängdala fram till Kivik omfattade exploateringsområdet 20 meter från befintlig vägkant. Den maximala längden på de 13 utredningsytorna var totalt meter, vilket med hänsyn till exploateringsområdets olika bredd innebar att det totala utredningsområdet var ca m 2 stort. Fältarbete Arbetet utfördes genom sökschaktsgrävning med maskin, där matjorden lades intill schakten. När schaktningen var genomförd, och eventuella lämningar dokumenterade, återfylldes schakten med matjorden. Marken återställdes så att pågående markanvändning påverkades så lite som möjligt. Utredningsytorna dokumenterades före, under och efter ingreppen. Även eventuella skador på grödor m.m. dokumenterades. Inom 11 utredningsytor grävdes totalt 19 schakt med en sammanlagd längd av meter. Av det totala utredningsområdet undersöktes ca m 2 med maskin, vilket innebär ca 5 % av utredningsytornas maximala storlek. Samtliga schakt och arkeologiska lämningar mättes in med Nätverks RTK. I syfte att datera och fastställa de arkeologiska lämningarna karaktär grävdes ett urval av anläggningarna med spade och grävsked. Schaktningen utfördes av JA Markentreprenad AB. Inmätningen av schakten och de arkeologiska lämningarna utfördes av mätingenjör Mia Persson från Simrishamns kommun. Figur 3. Martin Nilsson från JA Markentreprenad AB schaktar på platsen för UY11, under övervakning av Anders Ohlsson från LUHM. Foto från söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Höga naturvärden och fridlysta växter I en utförd naturvärdesinventering framgår att den arkeologiska utredningen kunde beröra områden med fridlysta växter. Det var därför av stor vikt att hänsyn togs till dessa värden i den arkeologiska arbetsprocessen. Den arkeologiska utredningen, steg 2 genomfördes så att rödlistade och fridlysta växter inte skadades. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 9

10 Figur 4. Översiktskarta på fornlämningar i närheten av det aktuella utredningsområdet längs väg 9. För att åskådliggöra fornlämningarna bättre redovisas dessa på två kartor, en som visar södra och en som visar norra delen av utredningsområdet (figur 5 och 6). Karta ur Riksantikvarieämbetets FMIS/fornsök. Fornlämningsmiljö och arkeologiska undersökningar Den planerade gång- och cykelvägen utmed väg 9 kommer att sträcka sig genom ett mycket fornlämningstätt område med lämningar från många olika perioder. Omedelbart intill väg 9 finns ett antal registrerade fornlämningar, t.ex. ett gravfält med resta stenar, domarringar och en skeppssättning (RAÄ Ravlunda 171:1). Även i vägsträckningens närområde finns ett stort antal registrerade fornlämningar. Sannolikheten för att det fanns under mark dolda, ej kända fornlämningar inom arbetsområdet var således stor. Här nedan redovisas ett urval av de fornlämningar som ligger högst 200 meter på vardera sidan av befintlig väg 9. Anledningen är att fornlämningar, såsom t.ex. boplatser, gravfält och bytomter, kan ha en större utsträckning än vad som redovisas i Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). För att åskådliggöra fornlämningarna bättre redovisas dessa på två kartor, en som visar södra och en som visar norra delen av utredningsområdet (figur 5 och 6). 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

11 Figur 5. Fornlämningar i området kring väg 9, södra delen av utredningsområdet. De röda pilarna markerar sträckningen på väg 9. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). FORNLÄMNINGAR Södra delen av utredningsområdet RAÄ Vitaby 134:1: Omkring 60 meter öster om väg 9 finns en registrerad boplats med okänd utsträckning. Storleken på boplatsen har uppskattats till ca 60 meter i diameter. I markytan upphittades en flintskrapa samt flera flintavslag. Boplatsen ligger på en förhöjning intill en sänka i sandplatå. RAÄ Vitaby 120:1: Omkring 140 meter väster om väg 9, ca 240 meter norr om Mölleån, finns en uppgift om en hög. Den är markerad på en lantmäterikarta från Terrängen utgörs idag av ett flackt sandmarksområde, som nu är betesvall. RAÄ Vitaby 119:1: Omkring 200 meter nordväst om RAÄ Vitaby 120:1, ca 175 meter sydväst om väg 9, finns ytterligare en uppgift om en hög. Även denna är markerad på lantmäterikartan från år Terrängen utgörs idag av ett flackt sandmarksområde, som nu är betesvall. Väster om de ovan nämnda högarna finns ytterligare ett stort antal högar och en stensättning. RAÄ Ravlunda 168:1: Omkring 300 meter nordost om väg 9 finns lämningar av hög, ca tio meter i diameter och 0,9 meter hög. Högen ligger visserligen relativt långt ifrån utredningsområdet, men närvaron av högen visar att den nya GC-vägen mycket väl kan sträcka sig genom ett område med numera försvunna högar och andra gravar. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 11

12 Figur 6. Fornlämningar i området kring väg 9, norra delen av utredningsområdet. De röda pilarna markerar sträckningen på väg 9. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). Norra delen av utredningsområdet RAÄ Vitaby 7:1: Alldeles intill väg 9 finns en milsten av gråsten. På den mot nordost vända sidan finns inhugget 1/4 M (1/4 mil). RAÄ Vitaby 5:1: Omkring 60 meter sydväst om milstenen, ca 80 meter väster om väg 9, finns en hög som är 20 meter i diameter och 3 meter hög. Gravhögen är belägen på ett krön av liten höjdrygg. RAÄ Vitaby 6:1: Omkring 115 meter söder om RAÄ Vitaby 5:1 finns ytterligare en gravhög. Den är belägen ca 150 meter väster om väg 9. Gravhögen är 20 meter i diameter och 3 meter hög. Den är belägen på ett krön med en svag västsluttning. Gravar och boplatser, övrigt: Väster om gravhögarna RAÄ Vitaby 5:1 och 6:1 finns resta stenar (RAÄ Vitaby 26:1-2), två dösar (RAÄ Vitaby 23:1 och 25:1), en hällkista (RAÄ Vitaby 24:1) samt flera boplatser (RAÄ Vitaby 51:1, 53:1 och 95:1). Omkring 200 meter norr om ovannämnda gravar och boplatser finns dessutom en stensättning (RAÄ Vitaby 27:1). RAÄ Vitaby 48:1: Omkring 120 meter öster om väg 9 finns en ca 450x70 meter stor boplats. Vid en besiktning påträffades sex flintavslag och ett 10-tal flintavfall. Boplatsen ligger i åkermark i en svag västsluttning på en flack höjd. Boplatsen är belägen ca 250 meter söder om Klammersbäck. RAÄ Vitaby 47:1: Omedelbart intill väg 9 finns en ca 500 meter lång jordvall. Vallen är 1-3 meter bred och 0,5-1,5 meter hög. Vallen ligger i den nuvarande sockengränsen. 12 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

13 Figur 7. Ortofoto över väg 9 och utredningsområdet. Sträckningen för den aktuella delen av väg 9 är markerat med en röd heldragen linje. Fornlämningarna är blåmarkerade. Karta ur Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). RAÄ Ravlunda 171:1: Omedelbart öster om väg 9, i en bokskog, finns ett gravfält med 16 fornlämningar. Gravfältet är ca 70x50 meter stort och består av två domarringar, en skeppsättning och 13 resta stenar. Domarringarna är 8 9 meter i diameter och består av fyra respektive fem liggande klumpstenar. Skeppsättningen har förmodligen varit 26x8 meter stor och består av 9 10 resta stenar. Intill landsvägen, i gravfältets södra kant, är två stenar liggande i vägslänten. De placerades här år 1959 efter avslutad undersökning av den del av skeppsättningen, som då berördes av ett vägarbete. Gravfältet är beläget drygt 100 meter sydväst om Klammersbäck. På 1860-talet besökte Hans Hildebrand gravfältet. Hildebrand nämner bl.a. en storartad skeppssättning, och att det vid den tidpunkten fanns närmare 50 stenar bevarade inom hela gravfältet (Hildebrand 1873, s.7). RAÄ Ravlunda 166:1: Omkring 90 meter öster om väg 9 och drygt 200 meter norr om Klammersbäck, finns en ca 50x30 meter stor boplats. I uppkomna markskador har det iakttagits enstaka flintavslag samt enstaka skörbrända stenar. Boplatsen ligger i skogsmark. RAÄ Ravlunda 115:1: Omedelbart söder om infarten till Havängs sommarby korsar väg 9 den östra delen av ett flatmarksgravfält. Gravfältet, vilket är ca 200x100 meter stort, undersöktes delvis Gravfältet är beläget i åkermark i en flack sydsluttning. RAÄ Ravlunda 116:1: Endast 100 meter söder om ovannämnda flatmarksgravfält, ca 250 meter söder om väg 9, finns en ca 120x80 meter stor boplats. I markytan fanns det måttligt med flintavslag samt enstaka brända stenar. Boplatsen ligger i åkermark i en sydsluttning. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 13

14 RAÄ Ravlunda 62:1: Omkring 260 meter väster om flatmarksgravfältet, ca 200 meter söder om väg 9, finns en ca 10 meter i diameter och 0,4 meter hög överodlad gravhög. Högen ligger i hagmark, på krönet av en flack förhöjning i ett höjdområde. RAÄ Ravlunda 32:1: Endast ca 10 meter norr om väg 9, ca 140 meter öster om Ravlundakorset, finns ännu en gravhög. Denna är 21 meter i diameter och 2,2 meter hög. Gravhögen, vilken är benämnd Brunne hög, ligger i hagmark i ett ganska flackt höjdområde. RAÄ Ravlunda 31:1: Omkring 140 meter söder om väg 9 och endast 35 meter norr om Ravlunda bytomt, finns ytterligare en gravhög. Högen syns som en oval förhöjning, 23x17 meter stor och 2,5 meter hög. Gravhögen ligger i hagmark i ett tämligen flackt höjdområde. RAÄ Ravlunda 172:1: Den norra delen av Ravlunda bytomt är belägen ca 200 meter söder om väg 9. Det äldsta skriftliga belägget för Ravlunda bytomt är från I den norra delen av bytomten finns ett ca 60x40 meter stort borgområde (RAÄ Ravlunda 30:1), Inom området finns en ca 35x25meter stor och 4 5 meter hög borgkulle, benämnd Vallabacken. Omkring 85 meter norr om borgen finns Ravlunda medeltida kyrka. Området kring Ravlunda har länge uppmärksammats inom järnåldersforskningen. Fornlämningar, det arkeologiska fyndmaterialet, topografiska förhållanden och namn tyder på att området kring Verkaån, eller Skepparpsån, haft en stor betydelse under järnåldern. I området finns flera av de funktioner som konstituerar järnålderns centralplatser. Under medeltiden har det förmodligen funnits ting i Ravlunda, och böndernas har haft särskilda marknadsrättigheter. Ravlunda var även ett kungalev enligt Valdemars jordebok från 1230-talet. Detta innebär att en kungsgård kan ha funnits här redan under tidig medeltid. Norr om Ravlunda bytomt finns ett stort område som benämns Toften och öster om detta finns ett åkerfall med namnet Smedjebackeåkrarna. Fil. Dr. Mats Riddersporre tolkar detta stora toftområde som en eventuell huvudgårdstoft, där smidesverksamhet eller järnhantering i anslutning till huvudgården kan ha skett på Smedjebackeåkrarna (Riddersporre 1998, s. 167ff). På s.k. tofter med placering i anslutning till bytomter finns ofta sen vikingatida och tidigmedeltida bebyggelser (Jönsson & Persson 2008, s. 71ff; 102ff). TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I NÄROMRÅDET De fornlämningar som tidigare har berörts av arkeologiska undersökningar är gravfältet RAÄ Ravlunda 171:1 och flatmarksgravfältet RAÄ Ravlunda 115:1. I samband med vägarbete 1959 berördes en del av skeppssättningen inom gravfältet RAÄ Ravlunda 171:1. Vid undersökningen påträffades bl.a. brandgravar, där fynden bl.a. utgjordes av pärlor och keramik. Fyndmaterialet daterar brandgravarna och skeppssättningen till sen vendeltid/tidig vikingatid (ca tal). Efter avslutad undersökning placerades två av stenarna, som tidigare ingått i skeppssättningen, i vägkanten (Strömberg 1961 del I, s. 55; Strömberg 1961 del II, s. 13ff samt Taf. 19 och Taf. 49). Flatmarksgravfält RAÄ Ravlunda 115:1 undersöktes delvis Då framkom elva gravar i form av små rösen. Fynden bestod bl.a. av en rakkniv av brons, keramik och brända ben (Magnusson-Strömberg 1950, s. 15ff). 14 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

15 Figur 8. Karta som visar sträckningen för väg 9 och den planerade GC-vägen. Inom utredningsområdet lokaliserades 30 st utredningsytor med potentiella fornlämningar längs båda sidor av vägen. De 13 utredningsytorna som skulle beröras av den arkeologiska utredningen, steg 2 är markerade med svarta pilar. Underlag: Fastighetskartan. Arkeologisk utredning, steg 1 Inom exploateringsområdet lokaliserades vid den arkeologiska utredningen, steg 1 30 utredningsytor med potentiella under mark dolda fornlämningar. Av utredningsytorna lokaliserades 14 st sydväst om vägen och 16 st nordost om vägen. Utredningsytorna delades in i två prioriteringsgrader, prio 1 och prio 2, där prio 1 hade hög prioritet och prio 2 lägre prioritet. Sannolikheten för att det skulle finnas under mark dolda fornlämningar inom utredningsytor med prio 1 bedömdes vara stor, medan det inom utredningsytor med prio 2 fanns en lägre, men ändock relativt stor möjlighet att påträffa under mark dolda fornlämningar (Jönsson 2016). Trafikverket beslutade därefter att GC-vägen ska löpa längs vägens sydvästra sida från Kivik och fram till en punkt omedelbart öster om gravfältet RAÄ Ravlunda 115:1 (utredningsyta 24), där GC-vägen förs över på den nordöstra sidan av väg 9 fram till Ravlundakorset. Detta innebar att 13 utredningsytor skulle beröras av den arkeologiska utredningen, steg 2. På figur 8 framgår samtliga 30 utredningsytor samt de utredningsytor som skulle beröras av den arkeologiska utredningen, steg 2. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 15

16 Undersökningsresultat Gång- och cykelvägen mellan Kivik och Ravlunda kommer att löpa längs vägens sydvästra sida från Kivik och fram till en punkt omedelbart öster om gravfältet RAÄ Ravlunda 115:1, där GC-vägen ska föras över på den nordöstra sidan av väg 9 fram till Ravlundakorset. Från Kivik till Ängdala Vandrarhem & Camping omfattade exploateringsområdet 20 meter från befintlig vägkant. Från Ängdala till Ravlunda utgjorde exploateringsområdet en yta om 10 meter från befintlig vägkant, med undantag för fornlämningsområdet vid gravhögen RAÄ Ravlunda 32:1, där exploateringsytan begränsades till två meter från släntkrönet Av de 30 utredningsytorna som lokaliserades vid den arkeologiska utredningen, steg 1 skulle 13 utredningsytor beröras av den arkeologiska utredningen, steg 2. Dessa var UY1, UY2, UY3, UY4, UY10, UY11, UY17, UY18, UY20, UY21, UY24, UY26 och UY28. Av dessa utredningsytor kom 11 st att beröras av utredningsschakt. De utredningsytor som inte utreddes var UY4 och UY26. Anledningen till varför dessa utredningsytor bortprioriterades i samband med fältarbetet var dels att ytorna inte var röjda från träd, sly och buskar, vilket försvårade utredningsarbetet, och dels att utredningsytorna slutligen bedömdes som mindre intressanta när utredningen väl skulle genomföras. Utredningsytorna 4 och 26 utgår därför från projektet som helhet. För att synliggöra utredningsytorna bättre har vägsträckningen delats in i tre delområden. Delområde 1 är sträckan mellan Kiviks marknadsplats och Mölleån. Delområde 2 är sträckan mellan Mölleån och Klammersbäck. Delområde 3 är sträckan mellan Klammersbäck och Ravlundakorset. För en helhetsbild av undersökningsområdet, med samtliga utredningsytor som skulle beröras av den arkeologiska utredningen, steg 2, se figur 8. UY Schakt Längd (m) Bredd (m) m 2 Antal anl. Anl. typ gropar, 1 stolphål gropar, 5 härdar, 33 stolphål härd, 5 stolphål härdar, 3 stolphål stolphål Lägenhet stolphål, 2 diken grop, 3 stolphål, 1 lager , stolphål gropar, 20 stolphål , , ,4 34 Summa gropar, 8 härdar, 70 stolphål, 2 diken, 1 lägenhet, 1 lager Tabell 1. Sammanställning över samtliga utredningsytor (UY) som berördes av den arkeologiska utredningen, steg 2. I tabellen framgår längd, bredd och m 2 -storlek på samtliga schakt samt antal anläggningar och anläggningstyper som påträffades i respektive schakt. 16 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

17 Figur 9. Delområde 1 Kiviks marknadsplats-mölleån. Inom delområde 1 grävdes schakt inom UY1, 2 och 3. Underlag: Fastighetskartan. DELOMRÅDE 1 KIVIKS MARKNADSPLATS-MÖLLEÅN Utredningsyta 1 Utredningsytan ligger på en mindre gräsbevuxen höjdplatå i den södra delen av utredningsområdet. Utredningsytan var ca 70 meter lång. Schakt 1 Inom utredningsytan grävdes ett ca 61 meter långt och två meter brett schakt. Schaktet placerades meter från vägkanten. Matjorden i schaktet var ca 0,25 meter tjock. Underlaget utgjordes av gulbrun sand. I ett humöst lager i sanden påträffades en keramikskärva av godstypen yngre rödgods. Keramiken tillvaratogs inte. I schaktet framkom inga arkeologiska lämningar. Figur 10. Utredningsyta 1 schakt 1. Skala 1:650. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 17

18 Figur 11. Utredningsyta 2 schakt 2. Skala 1:800. Utredningsyta 2 Utredningsytan är belägen på en relativt flack gräsbevuxen höjdplatå. Omkring 30 meter sydväst om vägen finns på den topografiskt högsta platsen ett antal synliga stenar i marken samt ett antal markanta förhöjningar. Stenarna och förhöjningarna kan vara markeringar för gravar. Utredningsytan var ca 190 meter lång. Schakt 2 Inom utredningsytan grävdes ett ca 139 meter långt och två meter brett schakt. Schaktet placerades meter från vägkanten. Matjorden i schaktet var ca 0,15 meter tjock. Underlaget utgjordes av gulbrun sand med en del småsten. I underlaget fanns en del rötter och plogspår. I den norra delen av schaktet fanns det även många djur- och maskgångar i underlaget. I sanden fanns enstaka keramikskärvor av godstypen yngre rödgods samt obearbetad flinta. I matjorden fanns även en skärva av godstypen stengods, ett eventuellt flintavslag och en flintbit. Inga av fynden tillvaratogs. Vid ca 33 och 50 meter från schaktets södra begränsning grävdes två sex meter långa tvärschakt mot väster. I slutet av det ena schaktet fanns en stor sten som kunde ha varit en gravmarkering. Så var dock inte fallet. I schaktet fanns tre mycket osäkra gropar och ett stolphål. Det fanns inga andra arkeologiska lämningar i schaktet. 18 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

19 Figur 12. Utredningsyta 3 schakt 3 (RAÄ Vitaby 142). Skala 1:650. Utredningsyta 3 (RAÄ Vitaby 142) Utredningsytan, som är belägen på en ganska lång gräsbevuxen höjdplatå, är numera registrerad som RAÄ Vitaby 142. Utredningsytan var ca 260 meter lång. Schakt 3 Schaktet skulle ha grävts från gården Rosentorp, i nordvästlig riktning. Men då den södra delen av utredningsytan skulle användas som parkering i samband med Äppelmarknaden i Kivik, kunde endast den norra delen av utredningsytan utredas. I den norra delen av utredningsytan grävdes ett 101 meter långt, två meter brett och ca 0,6 meter djupt schakt. Schaktet placerades meter från vägkanten. I schaktet fanns ca 0,5 meter matjord. Under matjorden, strax ovan det sandiga underlaget, fanns en ca 0,10 meter tjock äldre växt- eller markhorisont (mörkgrå humös sand). Denna ökade i tjocklek mot norr, för att vid ca 70 meter från schaktets södra begränsning vara 0,23 meter tjock. Därefter avtog den i tjocklek, för att upphöra strax före schaktets norra begränsning. I schaktet påträffades boplatslämningar i form av fem härdar, åtta gropar och 33 stolphål. Fyra av härdarna framkom i den södra delen av schaktet, medan en av härdarna påträffades i den norra delen av schaktet. Groparna var relativt jämnt placerade i schaktet, medan merparten av stolphålen var koncentrerade till den centrala delen av schaktet. Stolphålen ingår troligtvis i en eller flera huslämningar. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 19

20 A1-Härd Härden påträffades ca fyra meter från schaktets södra begränsning. Härden var minst 1,15x1,00 meter stor. Härden bestod av ett mörkgrått sotigt lager med inslag av stora skörbrända stenar. Härden är anlagd i den äldre växt- eller markhorisonten. A2-Härd Den andra härden låg ca 2,50 meter norr om A1. Härden var ca 1,30 meter i diameter. Även denna härd var anlagd i den äldre växt- eller markhorisonten. Strax norr om härden, i den äldre markhorisonten, påträffades åtta skärvor förhistorisk keramik (fnr :6). Keramiken har daterats till äldre järnålder (muntlig uppgift Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska studier). A3-Härd I samma område, ca 1,60 meter norr om A2, påträffades ytterligare en härd. Den var ca 0,85 meter i diameter. I härden fanns en skärva förhistorisk keramik (fnr :7). A4-Härd (Ugn?) Omkring 15 meter norr om A3 fanns ännu en härd. Denna var ca 0,90 meter i diameter. På och i härden fanns 19 bitar lerklining och bränd lera (fnr :8). Möjligtvis har lerkliningen tillhört en ugnskupol. Omkring två meter norr om härden fanns fyra stolphål. Figur 13. Den södra delen av utredningsyta 3 med tre härdar (A1, 2 och 3). Foto från sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. A5-Grop Omkring 40 meter söder om schaktets norra begränsning fanns en minst 1,45x1,05 meter stor grop. En del av gropen grävdes i syfte att finna daterande material. I fyllningen påträffades två fragment brända ben (fnr :1), tre skärvor förhistorisk keramik (fnr :2), en spets från en järnkniv eller skära (fnr :3) och åtta fragment bränd lera (fnr :4). De brända benen är inte analyserade. A6-Stolphål I ett stolphål i den centrala delen av schaktet påträffades en svart rombisk glaspärla med ett genomgående hål (fnr :5). Pärlan kan preliminärt dateras till romersk järnålder ( korrespondens med Karin Lundqvist 2 ). Stolphålet låg i ett område med ett stort antal stolphål, vilka sannolikt ingår i en eller flera bebyggelselämningar. Figur 14. I förgrunden syns A4, en härd. I bakgrunden skymtar fyra stolphål. Foto från sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 2 Pärlan är bedömd utifrån foton. Karin har gått igenom och har en databas över alla lokaliserbara pärlor som hittats i gravar i Skåne daterade till äldre järnålder. Pärlan är av typen Olldag 1214 (Olldag, I. E Glasperler i danske fund fra romersk jernalder. Aarbøger for nordisk Oldkyndighed og Historie U Lund Hansen (Red). København). 20 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

21 Figur 15. Delområde 2 Mölleån-Klammersbäck. Inom delområde 2 grävdes två schakt (4 och 5) inom UY10, två schakt (6 och 7) inom UY11, sex schakt (8 13) inom UY17 och ett schakt (14) inom UY18. Underlag: Fastighetskartan. DELOMRÅDE 2 MÖLLEÅN-KLAMMERSBÄCK Utredningsyta 10 Utredningsytan är belägen på åkermark med två höjdplatåer. På åkermarken odlades klöver när utredningen genomfördes. Utredningsytan var ca 240 meter lång. Inom utredningsytan grävdes två schakt (4 och 5). Schakten placerades meter från vägkanten. Inga arkeologiska lämningar påträffades i schakten. Schakt 4 Det första schaktet inom utredningsyta 10 var endast 20 meter långt och två meter brett. Matjorden i schaktet var ca 0,20 meter tjock. Underlaget utgjordes av styv gul lera, med inslag av enstaka sandfickor. Underlaget var helt nerkört av moderna maskiner. Schakt 5 Det andra schaktet låg ca 50 meter nordväst om schakt 4. Schaktet var ca 57 meter långt och två meter brett. Matjorden i schaktet var endast 0,15 meter tjock. Underlaget, vilken utgjordes av styv gul lera, var helt nerkört av maskiner. I leran fanns även mycket plogspår. Då marken var förstörd av moderna jordbruksaktiviteter och dessutom odlad, beslutades att schaktningen skulle avbrytas. Figur 16. Utredningsyta 10 schakt 4 och 5. Skala 1: ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 21

22 Figur 17. Utredningsyta 11 schakt 6 (RAÄ Vitaby 144) och schakt 7 (RAÄ Vitaby 143). Skala 1: 800. Utredningsyta 11 Utredningsytan är belägen på en flack höjdplatå i ett sandmarksområde som nu är betesvall. Utredningsytan var ca 280 meter lång. Inom utredningsytan grävdes två schakt (6 och 7). Schakten placerades meter från vägen. Det bör även nämnas att ca 16 meter väster om schakt 6 finns en markant vall med nordost-sydvästlig sträckning. Eventuellt har vallen gamla anor. Schakt 6 (RAÄ Vitaby 144) Det första schaktet var 104 meter långt och två meter brett. Matjordstjockleken varierade mellan 0,4 meter i söder till 0,6 meter i norr. Underlaget utgjordes av brungul siltig lera, med fickor av siltig sand. Mellan meter från schaktets södra begränsning kom det upp vatten i schaktet. I schaktet påträffades en härd och fem stolphål. Härden framkom ca elva meter från schaktets södra begränsning. Tre av stolphålen fanns meter nordväst om härden, medan de andra stolphålen påträffades i den nordvästra delen av schaktet. I matjorden påträffades en keramikskärva av godstypen yngre rödgods, två skärvor fajans, ett flintavslag samt tegel. Fynden tillvaratogs inte. Figur 18. Den nordvästra delen av schakt 7, utredningsyta 11. I förgrunden en igenfylld svacka. Foto från nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Schakt 7 (RAÄ Vitaby 143) Det andra schaktet låg ca 57 meter nordväst om schakt 6. Schaktet var ca 30 meter långt och två meter brett. Matjordstjockleken varierade mellan 0,8 meter i söder till 0,4 meter i norr. Underlaget utgjordes av brungul siltig lera. I den norra delen av schaktet fanns igenfylld svacka/vattenhål, i vars fyllning det fanns tegelbitar. I schaktet fanns två härdar och tre stolphål. Härdarna påträffades meter från schaktets södra begränsning. De tre stolphålen fanns i den södra delen av schaktet. I matjorden påträffades en del av en grön glasflaska, en bit tegel och ett flintavslag. Fynden tillvaratogs inte. 22 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

23 Figur 19. Utredningsyta 17 schakt Skala 1: 900. Utredningsyta 17 Utredningsytan är belägen på en liten höjdrygg i gammal åkermark som nu är betesvall. Mellan 60 och 130 meter väster om utredningsytan finns två gravhögar (RAÄ Vitaby 5 och 6). Utredningsytan var ca 240 meter lång. Inom utredningsytan grävdes sex schakt (8 13). Schakten placerades meter från vägen. Fyra av schakten (8 11) grävdes i västra kanten av en gammal våtmark. Inom utredningsytan, mellan schakt 11 och 12, finns en lägenhetsbebyggelse (A7-RAÄ Vitaby 141). Schakt 8 Detta schakt var 14 meter långt och två meter brett. Matjordstjockleken var 0,8 meter. Underlaget utgjordes av gul moränlera. I den södra delen av schaktet fanns ett eventuellt stolphål. Schakt 9 Schaktet var 10,5 meter långt och två meter brett. Matjordstjockleken var 0,6 meter. Underlaget utgjordes av gul moränlera. I schaktet fanns inga arkeologiska lämningar. Schakt 10 Schaktet var 10 meter långt och två meter brett. I schaktet fanns 0,7 meter matjord. Underlaget utgjordes av brungul lera. Inga arkeologiska lämningar påträffades i schaktet. Figur 20. Utredningsyta 17, schakt Foto från nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 23

24 Schakt 11 söder om lägenhetsbebyggelse Detta schakt grävdes fram till fem meter söder om en lägenhet (A7). Schaktet var 9,5 meter långt och två meter brett. Matjordstjockleken var 0,25 0,30 meter. I den norra delen av schaktet, närmast lägenheten, påträffades ett relativt stort fyndmaterial. Fynden utgjordes av nio keramikskärvor av godstypen yngre rödgods (fnr :9), fem bitar oglaserad kakel eller del av takpanna (fnr :10), sex skärvor fajans (fnr :11), tre skärvor fönsterglas (fnr :12), två skärvor glas från en flaska (fnr :13), en märla av järn (fnr :14) och en knapp (fnr :15). Det fanns även en trådslagen spik som inte tillvaratogs. Schakt 12 norr om lägenhetsbebyggelse Schaktet grävdes från lägenheten (A7) och sex meter norrut. Matjorden var 0,5 0,7 meter tjock. Underlaget utgjordes av gul moränlera. I den västra schaktkanten fanns ett eventuellt stolphål. I södra delen av schaktet, närmast lägenheten, påträffades ett stort beslag av järn (fnr :20). Förmodligen är det ett dörrbeslag. Schakt 13 Det sista schaktet inom utredningsyta 17 grävdes ca 25 meter nordväst om lägenheten. Schaktet var 60 meter långt och två meter brett. Matjordstjockleken varierade mellan 0,25 0,30 meter. Därunder fanns det sandiga underlaget. I schaktet påträffades tre eventuella stolphål och två mycket grunda diken. Figur 21. Utredningsyta 17, schakt 12. I bakgrunden syns lägenhetsbebyggelse (RAÄ Vitaby 141). Foto från nordväst Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. A7-lägenhetsbebyggelse (RAÄ Vitaby 141) Mellan schakt 11 och 12 fanns ett stort stenröse. Detta ligger i den södra delen av en lägenhet, möjligtvis ett torp. Lägenheten har de preliminära måtten 5x12 meter (N-S), med oklar begränsning i söder. Om stenröset är en del av ett spisröse, eller enbart stenmaterial från den nedrivna lägenheten är oklart. Med tanke på fyndmaterialet som påträffades i den norra delen av schakt 11, kan åtminstone övergivandet av lägenheten/torpet dateras till andra hälften av talet/början av 1900-talet. Figur 22. I den norra delen av utredningsyta 17 finns en lägenhet, möjligtvis ett torp. På bilden syns stenröset i den norra delen av lägenheten. I bakgrunden skymtar en gravhög. Foto från öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 24 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

25 Figur 23. Utredningsyta 18 schakt 14. Skala 1: 750. Utredningsyta 18 Utredningsyta ligger på en mindre höjdplatå i åkermark. Omedelbart norr om vägen, och utredningsyta 18, finns bl.a. ett gravfält (RAÄ Ravlunda 171:1). Det fanns således en möjlighet att gravfältet kunde sträcka sig in i utredningsyta 18. Utredningsytan var ca 300 meter lång. Schakt 14 Schaktet var 147 meter långt och två meter brett. Schaktet placerades meter från vägen. Schaktdjupet varierade från 0,8 meter i söder till 0,4 meter i norr. Under matjorden, i den södra delen av schaktet, fanns en ca 0,2 meter tjock äldre mark- eller växthorisont (mörkgrå sandig silt). Underlaget utgjordes generellt av sandig silt, i vilken det fanns mängder av djurgångar. I schaktet påträffades tre stolphål, en grop och ett lager (rest av äldre markhorisont?). På ytan till en grop (A8) påträffades en liten skärva förhistorisk keramik (fnr :16). På ytan till ett potentiellt lager (A9), vilket även kan vara rester av en äldre mark- eller växthorisont, fanns en liten skärva förhistorisk keramik (fnr :17) och en del av ett flintspån (fnr :18). I den nedre delen av matjorden påträffades, mellan 0 75 meter från den södra schaktkanten, ett mindre järnbeslag, tre keramikskärvor av godstypen yngre rödgods och en skärva fajans. Mellan meter från schaktets södra begränsning påträffades två keramikskärvor av godstypen yngre rödgods och fem flintavslag i den nedre delen av matjorden. Lösfynden tillvaratogs inte. Figur 24. Den södra delen av utredningsyta 18, schakt 14. Foto från sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 25

26 Figur 25. Delområde 3 Klammersbäck till Ravlundakorset. Inom delområde 3 grävdes ett schakt (18) inom UY20, ett schakt (15) inom UY21, två schakt (16 och 17) inom UY24 och ett schakt (19) inom UY28. Underlag: Fastighetskartan. DELOMRÅDE 3 KLAMMERSBÄCK-RAVLUNDAKORSET Utredningsyta 20 Utredningsyta 20 är beläget på en höjdplatå i ängsmark. Utredningsytan var ca 140 meter lång. Schakt 18 Schaktet var 45 meter långt, ca 1,4 meter brett och 0,3 0,4 meter djupt. Schaktet grävdes mellan meter från vägen. Underlaget utgjordes av rostbrun, stundtals gul sand. Ytan var nästan helt nerkörd av moderna maskiner. I underlaget fanns dessutom en hel del plogspår. I schaktet påträffades endast ett stolphål. I övrigt framkom inga arkeologiska lämningar. Figur 27. Den södra delen av utredningsyta 20, schakt 18. Ytan var nerkörd av moderna maskiner. Foto från sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 26. Utredningsyta 20 schakt 18. Skala 1: ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

27 Figur 28. Utredningsyta 21 schakt 15. Skala 1: 400. Utredningsyta 21 Den sydöstra delen av utredningsytan ligger inom ett inhägnat gräsfält vid Ängdala Vandrarhem & Camping, medan den nordvästra delen av ytan ligger i gammal åkermark som nu är gräsbevuxen. Utredningsytan var ca 200 meter lång. Den del av utredningsytan som ligger inom Ängdala Vandrarhem & Camping utreddes inte eftersom det vid utredningstillfället fanns husbilar och husvagnar på området. Schakt 15 (RAÄ Ravlunda 181) Schaktet var ca 67 meter långt, två meter brett och 0,3 meter djupt. Schaktet grävdes mellan 8-10 meter från vägen. Underlaget utgjordes av sandig silt. I schaktet påträffades två gropar och 20 stolphål. Stolphålen var ganska jämnt fördelade i schaktet, där fleralet dock fanns i den södra delen av schaktet. Inga av anläggningarna undersöktes. Som lösfynd på det naturliga underlaget påträffades en kärna av flinta med eventuella bruksspår (fnr :19). Figur 29. Den södra delen av utredningsyta 21, schakt 15 (RAÄ Ravlunda 181). Foto från sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 30. Schaktningen påbörjas av utredningsyta 21, invid Ängdala Vandrarhem & Camping. Foto från väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 27

28 Figur 31. Utredningsyta 24 schakt 16 och 17. Skala 1: 700. Utredningsyta 24 Utredningsytan är belägen på en mindre förhöjning i ett område där det idag är granodling. Omedelbart söder om vägen finns ett flatmarksgravfält (RAÄ Ravlunda 115:1). Det fanns således en möjlighet att flatmarksgravfältet även kunde sträcka sig in i utredningsyta 24. Utredningsytan var ca 160 meter lång. Inom utredningsytan grävdes två schakt (16 och 17). Schakten grävdes 8 9 meter från vägkanten. Schakt 16 Det första schaktet var 31 meter långt, 1,4 meter brett och ca 0,85 meter djupt. Matjordstjockleken i schaktet var ca 0,6 meter. Därunder fanns en ca 0,25 meter tjock äldre mark- eller växthorisont. Underlaget utgjordes av gul sand. I matjorden påträffades en keramikskärva från ett fat av godstypen yngre rödgods. Keramiken tillvaratogs inte. I schaktet påträffades inga anläggningar. Figur 32. Den södra delen av schakt 16, utredningsyta 24. Foto från sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Schakt 17 Då inga arkeologiska lämningar framkom i schakt 17, och för att inte skada granodlingen ytterligare, grävdes nästa schakt ca 68 meter nordväst om schakt 16. Schaktet var ca 27 meter långt, 1,4 meter brett och 0,4 meter djupt. Matjordstjockleken i schaktet var ca 0,25 meter. Därunder fanns en ca 0,15 meter tjock äldre mark- eller växthorisont. Underlaget utgjordes av rostbrun sand. Omkring sex meter från schaktets norra begränsning fanns en oval nedgrävning. Denna var 0,75x0,50 meter stor och 0,35 meter djup. Fyllningen utgjordes av svartgrå humös sand med inslag av träkol. I fyllningen fanns inget fyndmaterial. Figur 33. En grop i den norra delen av schakt 17, utredningsyta 24. Foto från sydväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 28 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

29 Figur 34. Gravhögen RAÄ Ravlunda 32:1. Foto från nordväst. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Utredningsyta 28 Utredningsytan ligger i hagmark i ett ganska flackt höjdområde. Inom området, ca 10 meter norr om vägen, är en gravhög (RAÄ Ravlunda 32:1) belägen. Utredningsytan var ca 40 meter lång. Schakt 19 Schaktet var 24 meter långt, 1,4 meter brett och 0,4 0,6 meter djupt. Schaktet grävdes endast två meter från släntkrönet, dvs. ca fyra meter från vägkanten. Detta är även exploateringsområdets begränsning vid anläggandet av GC-vägen. Schaktets inre (norra) begränsning var som närmast ca sex meter från högens yttre begränsning, som eventuellt utgörs av några synliga stenar i terrängen (kantkedja?). Underlaget i schaktet utgjordes av rostbrun sand. I den sydöstra delen av schaktet fanns en ansamling av stenar, där de flesta var knytnävsstora. Det fanns även ett fåtal större stenar. Stenarna, vilka låg i matjorden och i övergången mellan matjorden och den rostbruna sanden, var oregelbundet placerade, och synes inte ha något samband med gravhögen. Som lösfynd i schaktet påträffades två hela glasflaskor från talen, två keramikskärvor av godstypen yngre rödgods, ett flintavslag, ett flintstycke och djurben. Fynden tillvaratogs inte. Figur 35. Ansamling av stenar i matjorden i den södra delen av schakt 19, utredningsyta 28. Foto från sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 36. Utredningsyta 28 schakt 19. Skala 1: 250. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 29

30 Figur 37. En svart rombisk glaspärla, funnen i ett stolphål i schakt 3, UY3 (RAÄ Vitaby 142). Pärlan är av typen Olldag Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. FYNDMATERIAL Inom 11 av utredningsytorna grävdes sammanlagt 19 schakt. I fem av schakten (3, 11, 12, 14 och 15) inom fyra av utredningsytorna (UY3, 17, 18 och 21), tillvaratogs 75 fynd, fördelade på 20 fyndposter (tabell 2). I schakten påträffades även en del lösfynd (se beskrivning för respektive schakt). Dessa tillvaratogs inte, med undantag för en flintkärna (fnr :19) i schakt 15 (UY21). I schakt 3 (UY3) fanns keramik, bränd lera, en eventuell spets till en järnkniv och två fragment brända ben i en grop (A5). I ett lager strax intill en härd (A2) samt på ytan till en annan härd (A3) påträffades ytterligare keramik. Keramiken är daterad till äldre järnålder (muntlig uppgift Torbjörn Brorsson). I ett stolphål (A6) påträffades dessutom en liten svart rombisk glaspärla med hål (fnr :5). Pärlan kan dateras till romersk järnålder och är av typen Olldag 1214 ( korrespondens med Karin Lundqvist). I schakt 11, vilket grävdes strax söder och norr om en torpargrund (A7) påträffades en mängd föremål från andra hälften av talet/början av 1900-talet (fnr :9-15). Föremålen har sannolikt tillhört människorna som bodde på torpet innan det övergavs. I schakt 14 (UY18) påträffades två små fragment av förhistorisk keramik samt ett flintspån. I schakt 15 (UY21) påträffades som lösfynd en flintkärna med eventuella bruksspår. I samma schakt påträffades 20 stolphål och två gropar. Fnr. UY Schakt A-nr Sakord Material Antal Vikt (g) Övrigt 32817: Brända ben Ben 2 1 Ev. humana ben 32817: Kärl Keramik 3 21 Äldre järnålder 32817: Kniv Järn 1 15 Ev. knivspets 32817: Bränd lera Lera : Pärla Glas 1 1 Svart rombisk med hål. Daterad till romersk jäå : Kärl Keramik 8 41 I k-lager strax norr om härden A2. Äldre järnålder 32817: Kärl Keramik 1 4 På ytan av härd A : Lerklining Lera På och i härden A4. Ev. lerkupol från ugn 32817: Kärl Yngre rödgods 9 88 Buk, botten 32817: Kakel(?) Keramik Ev. takpanna 32817: Kärl Fajans 6 14 Mynning, buk, botten 32817: Fönster Glas : Flaska Glas 2 28 En botten och en buk 32817: Märla Järn 1 35 Spetsig i ena änden, rund i andra änden 32817: Knapp Oklart 1 3 Vit knapp 32817: Kärl Keramik 1 1 Förhistorisk keramik 32817: Kärl Keramik 1 1 Förhistorisk keramik 32817: Spån Flinta 1 1 Avbruten i båda ändar 32817: Lösfynd Kärna Flinta Ev. bruksspår 32817: Beslag Järn Ev. dörrbeslag Summa: Tabell 2. Fyndlista där fynden har LUHMnr Fyndmaterialet framkom i samband med utredningen, steg 2 inför GC-vägen mellan Ravlunda och Kivik. 30 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

31 TOLKNING Inom sju av de 11 utredningsytorna (UY2, UY3, UY11, UY17, UY18, UY20 och UY21) framkom arkeologiska lämningar. Inom tre av dessa (UY2, UY18 och UY20) var dock anläggningarna för få, eller diffusa och osäkra, för att motivera fortsatta arkeologiska åtgärder. Inom UY2 (schakt 2) fanns tre mycket osäkra gropar och ett stolphål. Inom UY18 (schakt 14) påträffades tre stolphål, en grop och ett lager, som möjligtvis var en rest av en äldre mark- eller växthorisont. På ytan av gropen och lagret framkom visserligen två små fragment förhistorisk keramik och en del av ett flintspån, men detta får anses som otillräckligt för att motivera en arkeologisk förundersökning. Slutligen påträffades det inom UY20 endast ett stolphål. Den arkeologiska utredningen, steg 2 kunde däremot konstatera förhistoriska boplatslämningar inom tre utredningsytor, nämligen UY3, UY11 och UY21. De inom UY 3 påträffade boplatslämningarna kan med hjälp av fyndmaterialet preliminärt dateras till äldre järnålder, medan boplatslämningarna inom UY11 och 21 enbart kan dateras till sten-, brons- eller järnålder. I den norra delen av UY17 finns dessutom en lägenhet, möjligtvis ett torp, från åtminstone andra hälften av 1800-talet. Utredningsyta 3 schakt 3 (RAÄ Vitaby 142) I schaktet påträffades arkeologiska lämningar i form av fem härdar, åtta gropar och 33 stolphål. Fyra av härdarna framkom i den södra delen av schaktet, medan en av härdarna påträffades i den norra delen av schaktet. Groparna var relativt jämnt placerade i schaktet, medan merparten av stolphålen var koncentrerade till den centrala delen av schaktet. Stolphålen ingår sannolikt i en eller flera bebyggelselämningar. Anläggningarnas morfologi och fyndmaterialet tyder på att det inom utredningsytan finns en relativt stor boplats från äldre järnålder. Endast 90 meter öster om den inom UY3 påträffade boplatsen, öster om väg 9, finns en tidigare registrerad boplats (RAÄ Vitaby 134:1). På platsen har det påträffats en flintskrapa och flera flintavslag. Boplatsen är inte närmare daterad än till sten-, brons- eller järnålder. Omkring 300 meter väster om boplatsen finns det uppgifter om en ca 10 meter lång stensträng (RAÄ Vitaby 127:1). Den ska vara undersökt och åter jordtäckt av Folke Hansen år Omedelbart intill stensträngen har det funnits ett plant röse. Invid stensträngen fanns även en keramikskärva från ett kärl av bronsålderskaraktär. Om boplatsen inom UY3 har något samband med boplatsen öster om väg 9 eller med stensträngen och röset är oklart. Utredningsyta 11 schakt 6 (RAÄ Vitaby 144) och 7 (RAÄ Vitaby 143) I båda schakten inom UY11 påträffades härdar och stolphål. Schakten låg 57 meter från varandra. I schakt 6 påträffades en härd och fem stolphål, medan det i schakt 7 fanns två härdar och tre stolphål. Utredningsytan ligger i ett område med eventuella källsprång och vattensjuka ytor. Det är oklart om anläggningarna ingår i en eller två boplatser, eller om de verkligen ingår i någon boplats. Härdarna kan även haft en annan funktion än som boplatshärdar. I schakten påträffades som lösfynd två flintavslag. Mellan meter sydväst om boplatserna finns det uppgifter om två högar (RAÄ Vitaby 119:1 och 120:1). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 31

32 Figur 38. Generalstabskartan från På platsen för utredningsyta 17 finns en lägenhet, möjligtvis en torpargrund, markerad. Platsen för lägenheten är markerad med en pil. Copyright: Lantmäteriet. Utredningsyta 17 (RAÄ Vitaby 141) Inom utredningsyta 17, mellan schakt 11 och 12, finns ett stort stenröse. Detta ligger i den södra delen av en lägenhet, möjligtvis ett torp. Lägenheten har de preliminära måtten 5x12 meter (N-S), med oklar begränsning i söder. Om stenröset är en del av ett spisröse, eller enbart stenmaterial från den nedrivna lägenheten, är oklart. Med tanke på fyndmaterialet som påträffades i den norra delen av schakt 11, kan åtminstone övergivandet av lägenheten dateras till andra hälften av 1800-talet/början av 1900-talet. Lägenheten är markerad på Generalstabskartan från Däremot finns den inte med på Skånska Rekognosceringskartan från Detta kan innebära att lägenheten etablerades någon mellan 1820 och Förhoppningsvis kan en förundersökning ge svar på när lägenheten etablerades på platsen. På den Häradsekonomiska kartan från ser det ut som att lägenheten fortfarande finns kvar på platsen. Lägenheten ligger på mark som tillhör det ca 1 km väster om belägna slottet Torup. Torup är f.ö. registrerat som bytomt (RAÄ Vitaby 55:1). Utredningsyta 21 schakt 15 (RAÄ Ravlunda 181) I schaktet påträffades två gropar och 20 stolphål. Stolphålen var ganska jämnt fördelade, med flertalet i den södra delen av schaktet. Inga av anläggningarna undersöktes. Som lösfynd på underlaget påträffades en kärna av flinta med eventuella bruksspår (fnr :19). Mycket tyder på att de arkeologiska lämningarna ingår i en boplats med oklar datering. Omkring 165 meter väster om boplatsen finns ett flatmarksgravfält från yngre bronsålder (RAÄ Ravlunda 115:1). Omkring 260 meter sydväst om RAÄ Ravlunda 181 finns en boplats (RAÄ Ravlunda 116:1). 32 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

33 Slutligen finns det ca 270 meter öster om boplatsen ännu en boplats (RAÄ Ravlunda 166:1). Boplatsen RAÄ Ravlunda 181 ligger således i ett område med många fornlämningar. Figur 39. Utredningsområdet längs väg 9 mellan Kiviks marknadsplats och Ravlundakorset. Samtliga ytor som skulle utredas är markerade. Utredningsytorna som föreslås gå vidare till förundersökning är grönmarkerade samt markerade med en ring. Underlag: Fastighetskartan. Utvärdering Inom utredningsområdet har 11 st utredningsytor undersökts med grävmaskin. Inom sju av utredningsytorna framkom arkeologiska lämningar. Inom tre av dessa var dock anläggningarna för få eller för diffusa och osäkra, för att kunna motivera fortsatta arkeologiska åtgärder. Inom tre av utredningsytorna konstaterades förhistoriska boplatslämningar, där anläggningarna inom UY3 preliminärt har daterats till järnåldern, medan anläggningarna inom UY11 och UY21 dateras till sten-, brons- eller järnålder. I den norra delen av UY17 påträffades lämningarna efter en lägenhet, möjligtvis en torpargrund, från åtminstone andra hälften av 1800-talet. Det ska även poängteras att de utredningsytor (UY4 och UY26) som inte utreddes i samband med den arkeologiska utredningen, steg 2, kommer inte att vara med i den fortsatta arkeologiska processen. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 33

34 Figur 40. Den södra delen av utredningsområdet längs väg 9 mellan Kiviks marknadsplats och Ravlundakorset. Utredningsyta 3 (RAÄ Vitaby 142) och två ytor inom utredningsyta 11 (RAÄ Vitaby 143 och 144) föreslås gå vidare till förundersökning. Dessa ytor är grönmarkerade. Underlag: Fastighetskartan. Tabell 3. Utredningsytorna som föreslås gå vidare till förundersökning. Av tabellen framgår anläggningstyper och antalet anläggningar inom respektive utredningsyta och schakt. UY Schakt Stolphål Härdar Gropar Lägenhet , FÖRSLAG PÅ UTREDNINGSYTOR TILL FÖRUNDERSÖKNING Inom utredningsytorna 3 (RAÄ Vitaby 142), 11 (RAÄ Vitaby 143 och 144), 17 (RAÄ Vitaby 141) och 21 (RAÄ Ravlunda 181) påträffades arkeologiska lämningar med stor kunskapspotential. Delar av dessa utredningsytor föreslås därför gå vidare till förundersökning I den norra delen av UY3 (schakt 3) framkom omfattande boplatslämningar i form av stolphål, härdar och gropar (RAÄ Vitaby 142). Dessa har med hjälp av fyndmaterialet preliminär daterats till äldre järnålder. Den södra delen av UY3, närmast gården Rosentorp, kunde vid utredningstillfället inte utredas eftersom området skulle användas som parkeringsplats i samband med Äppelmarknaden i Kivik. Då boplatslämningarna inte kunde avgränsas söderut bör även ytan söder om schakt 3 ingå i området som ska förundersökas. Ett område på ca 250x20 meter, dvs m 2, bör därför förundersökas. I två schakt inom UY11 framkom härdar och stolphål. I schakt 6 (RAÄ Vitaby 144) fanns en härd och fem stolphål, medan det i schakt 7 (RAÄ Vitaby 143) påträffades två härdar och tre stolphål. Det är oklart om anläggningarna ingår i en eller flera boplatser, eller om de haft en annan funktion. De arkeologiska lämningarna är inte daterade. Två områden inom UY11 på ca 35x20 meter respektive 50x20 meter, dvs. sammanlagt m 2, bör därför förundersökas. 34 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16

35 Figur 41. Den norra delen av utredningsområdet längs väg 9 mellan Kiviks marknadsplats och Ravlundakorset. Utredningsyta 17 (RAÄ Vitaby 141) och två ytor inom utredningsyta 21 (RAÄ Ravlunda 181) föreslås gå vidare till förundersökning. Dessa ytor är grönmarkerade. Underlag: Fastighetskartan. Inom UY17 grävdes sex schakt (8 13). Mellan schakt 11 och 12 fanns ett stort stenröse som ligger i den södra delen av en förmodad lägenhet, eventuellt ett torp (RAÄ Vitaby 141). Lägenheten har de preliminära måtten 5x12 meter (N-S), med oklar begränsning i söder. Lägenheten är markerad på Generalstabskartan från Däremot finns den inte med på Skånska Rekognosceringskartan från Detta kan innebära att lägenheten etablerades någon mellan 1820 och Med tanke på fyndmaterialet som påträffades i den norra delen av schakt 11, kan åtminstone övergivandet av lägenheten dateras till andra hälften av 1800-talet/början av 1900-talet. Eftersom det är oklart när lägenheten etablerades bör ett område på ca 35x20 meter, dvs. 700 m 2, förundersökas. Den sista utredningsytan som bör förundersökas är UY21. I den norra delen av UY21 (schakt 15) påträffades boplatslämningar i form av 20 stolphål och två gropar (RAÄ Ravlunda 181). Stolphålen var ganska jämnt fördelade, med flertalet i den södra delen av schaktet. Den södra delen av utredningsytan. vilken ligger inom Ängdala Vandrarhem & Camping, kunde inte utredas eftersom det vid utredningstillfället fanns husbilar och husvagnar på området. Även detta område bör ingå i området som ska förundersökas. Två områden inom UY21 på ca 100x10 meter respektive 50x10 meter, dvs. sammanlagt m 2, bör därför förundersökas. Således föreslås att områden på sammanlagt ca m 2, fördelade på sex ytor inom fyra utredningsytor (UY3, UY11, UY17 och UY21), bör gå vidare till förundersökning. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2017:16 35