PM om ett närmande mellan AICIS och Högskolan på Åland

Transkript

1 PM om ett närmande mellan AICIS och Högskolan på Åland Organisationen AICIS AICIS (Åland International Institute of Comparative Island Studies) grundades år 2007 av Alandia-bolagen, Ålandsbanken, Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag samt Ålands Investerings Ab. Verksamheten har sedan starten bedrivits i en stiftelse. År 2009 kom Paf, att genom en donation, tillhöra intressentkretsen med åtföljande styrelserepresentation. Styrelsen i dess helhet består idag av VD Göran Lindholm (ordförande), VD Carin Holmqvist, VD Anders Ingves och VD Leif Nordlund. Styrelsen är AICIS högsta beslutande organ och utser såväl direktör som vetenskapligt råd. Det vetenskapliga rådet / ASAC (AICIS Scientific Advisory Committee), som består av sex ledamöter från välrenommerade universitet och högskolor, har som syfte att garantera det vetenskapliga innehållet i AICIS verksamhet. Därutöver fungerar de som rådgivare och samtalspartner i,för AICIS, strategiska och projektrelaterade frågor. ASAC består i dagsläget av professor Godfrey Baldacchino (ordförande), Prince Edward island/canada; professor Dag Broman, Stockholm; professor Eric Clark, Lund; professor Johan Olaisen, Oslo; professor Turid Sigurdardóttir, Färöarna samt professor Runolfúr Smári Steinthorson, Reykjavik. Det dagliga arbetet leds av en institutsdirektör. Denna post har, sedan starten, innehafts av Ekon. Dr. Agneta Karlsson. Mellan februari 2008 och september 2011 har PhD Stefan Lång varit anställd i AICIS och också fungerat som biträdande direktör. ÅSUB:s direktör Bjarne Lindström har positionen som senior research adviser i AICIS. Redan i starten beslutades att AICIS skulle ha en begränsad administrativ kärna och huvudsakligen arbeta genom nätverk och allianser såväl inom som utanför Åland. Både i genomförandet av olika projekt och vid arrangerandet av konferenser och workshops har AICIS hållit fast vid detta. Till AICIS verksamhetskapital hör därför ett utvecklat internationellt nätverk både inom forskning och näringsliv. Mer om organisationen kan läsas på AICIS hemsida eller i broschyren What is AICIS? Vad är AICIS? (som också kan laddas ned från hemsidan). 1

2 Verksamheten AICIS fungerar som ett oberoende forsknings- och utvecklingsinstitut. Syftet med verksamheten är att beforska och utreda frågeställningar med relevans för det åländska näringslivet samt för det åländska samhället i stort. Sålunda har AICIS genomfört både allmänna och skräddarsydda (företagsanpassade) forskningsprojekt. Till de förra hör t.ex. The Nordic Approach. A study of the strategic recipes and competitive behaviors of the Nordic shipping finance and marine insurance companies och Nordisk-Baltisk sjöfart. Föregångare och eftersläntare i sjöfartspolitiken (det senare tillsammans med ÅSUB). AICIS internationella identitet som en ö-forskningsinstitut med fokus på komparativa studier stärktes genom publikationen Sub-national island jurisdictions as configurations of jurisdictional powers and economic capacity: Nordic experiences from Åland, Faroes and Greenland vilken utkom i Island Studies Journal Vol 4, No 2, År 2010 genomförde AICIS ett företagsanpassat forskningsprojekt för Viking Line benämnt Förändringar i livsstilar och konsumtionsmönster inom olika befolkningsgrupper i Finland och Sverige. Resultaten av detta projekt införlivades med Viking Lines strategiska planering. Ett uttalande om hur projektresultaten generellt emottagits inom företaget görs av VD Mikael Backman i broschyren What is AICIS? Vad är AICIS. Till AICIS mandat hör även att engagera åländska studenter med studieort utanför Åland. Projektet Kompetensförsörjning och kompetenstillgång i den åländska rederisektorn engagerade, sommaren 2009, tre åländska masterstudenter som på detta sätt skaffade sig en djupgående kunskap om en för åländsk sjöfart central frågeställning. Som ett erkännande för den forskning som bedrivs vid AICIS erhöll institutets direktör, år 2010, ett stipendium ur Ålands Självstyrelses 75 års Jubileumsfond. AICIS har även genomfört rena utvecklingsinsatser. Till dessa hör att vara processledare för tankesmedjan Åland Vision 2017 samt att leda det av Ålands Landskapsregering finansierade projektet Ett grönt Åland i ett blått Östersjön. Detta senare - tvååriga - projekt har inneburit en mängd olika aktiviteter: såsom seminarier och workshops, arrangerandet av en cleantechmässa, tävlingar bland barn och ungdom, olika publikationer av både populär och vetenskaplig karaktär etcetera. Med syftet att hämta hem kunskap om forskning som bedrivs utanför Åland har AICIS också arrangerat tre internationella konferenser: The development of Åland inspiration from outside, Islands of competence: branding identities in a globalized world samt The global shipping industry in the 21st century. Den sistnämnda konferensen, som besöktes av 12 nationaliteter, genomfördes som ett nära samarbete mellan AICIS, Handelshögskolan i Köpenhamn/Centre for shipping economics and innovation, Danmarks Redarförbund samt MDCE i Köpenhamn. I samarbete med Island Dynamics Netwok planeras en ny internationell, multi-disciplinär, konferens i maj 2013 med specifikt fokus på utvecklingsfrågor med hänsyn till ösamhällen. 2

3 Vid sidan av de större konferenserna har AICIS också arrangerat och deltagit i ett tjugotal seminarier på Åland. De tre senaste seminarierna, vilka arrangerats inom ramarna för projektet Ett grönt Åland i ett blått Östersjön år 2010/2011har samtliga haft en publik på mellan 75 och 90 deltagare. Varför AICIS närmar sig Högskolan Såsom ett oberoende nätverksbaserat forsknings- och utvecklingsinstitut har AICIS haft många fördelar. Själva grundkonstruktionen har skapat en betydande flexibilitet och ett stort, eget, handlingsutrymme. AICIS står emellertid idag inför nya utmaningar. Detta gäller inte minst institutets expansionsmöjligheter. Tillgången på kvalificerade forskare på Åland är begränsad och såsom oberoende aktör har AICIS enbart små möjligheter att komma i åtnjutande av de nationella forskningsmedel som är avsedda för etablerade universitet och högskolor. För AICIS är det, med andra ord, viktigt att närma sig en etablerad institution för att säkerställa önskad expansion och utveckling. Vad AICIS kan erbjuda Högskolan Vid ett närmande mellan de två organisationerna kan AICIS framförallt erbjuda: En etablerad forsknings- och utvecklingsverksamhet. Såsom framgått ovan har AICIS under sina drygt fyra år varit involverad i ett flertal allmänna och specifika forsknings- och utvecklingsprojekt samt därtill arrangerat flera konferenser och seminarier. Det som är specifikt för AICIS forskningsmetodik är det komparativa anslaget. Jämförelser görs mellan olika regioner/ö-samfund och/eller branscher. Syftet med denna metodik är att sätta Åland i ett större sammanhang och att lära av andra på ett för Åland progressivt sätt. Redan i starten av institutet framhölls även tvär-vetenskaplighet. I grunden har AICIS fungerat som ett samhällsvetenskapligt institut men speciellt genom de internationella konferenser som arrangerats har de tvär-vetenskapliga ambitionerna uppnåtts. AICIS ser stora möjligheter att vidareutveckla det multi-disciplinära anslaget i ett samarbete med Högskolan. Intressanta möjligheter finns i skärningspunkterna mellan t.ex. vårdvetenskap och samhällsvetenskap, mellan teknik/sjöfartskunnande och samhällsvetenskap etcetera. Tillsammans kan med andra ord AICIS och Högskolan kraftsamla och träda nya, progressiva, forskningsvägar där traditionella disciplingränser överträds. Detta bör stärka Högskolans profil som en progressiv och ny-tänkande forskningsmiljö. En - genom sin organisation - stark näringslivsförankring. AICIS är grundat av framträdande företrädare för åländskt näringsliv och har, genom sin styrelse, en näringslivsförankring som genomsyrar dess verksamhet. AICIS grundades med syftet att tillvarata det åländska näringslivets intressen både specifikt och mer allmänt. Det förra innebär ett fokus på företags- och branschspecifika utvecklingsfrågor; det senare att mer generella samhällsrelaterade frågeställningar med konsekvenser för åländskt näringsliv uppmärksammas. I sitt fortlöpande arbete tillser styrelsen att AICIS lever upp till grundarnas intentioner och till att institutet under beaktande av vetenskapliga kriterier är till nytta för åländskt näringsliv. Högskolan kan, utan tvivel, ha stor nytta av AICIS näringslivsförankring. Denna kan bli en sporre för en, 3

4 generellt sett, starkare näringslivsorientering för Högskolan men även en konkret ingång till nya projekt. Ett internationellt nätverk av välrenommerade forskare och näringslivsrepresentanter. Såsom framgått ovan har AICIS kommit att arbeta som en nätverksorganisation med en enbart begränsad administrativ kärna. I de olika projekt som bedrivits har således olika samarbetspartners funnits. En viktig sådan, inom-åländsk, samarbetspartner har ÅSUB varit. AICIS har dock, genom projekt och konferenser, eftersträvat en stark internationell förankring. Till denna bidrar inte minst det vetenskapliga råd/ ASAC som nämndes inledningsvis i detta PM. Detta vetenskapliga råd träffas i genomsnitt en gång per år, men täta kontakter med dess medlemmar mellan de formella träffarna garanterar att verksamheten bedrivs i linje med de ambitioner som det vetenskapliga rådet representerar. Det vetenskapliga rådets ledamöter är väletablerade forskare (samtliga har professorsstatus) från välrenommerade, internationella, universitet och högskolor. Genom sitt engagemang i AICIS har det vetenskapliga rådets medlemmar även kommit att intressera sig för åländska frågor och kunnat bidra med konkreta råd till såväl åländskt näringsliv som det politiska samfundet. AICIS har dock inte bara nätverkskontakter inom den internationella forskningsvärlden. Genom konferenserna söks även kontakter med näringslivet utanför Åland. Som exempel kan nämnas det nära samarbetet med Danmarks Redarförbund i samband med konferensen 2011 The global shipping industry in the 21st century. AICIS internationella nätverk skulle givetvis ställas till Högskolans förfogande vid ett närmande mellan de två organisationerna och sålunda kunna bidra till förstärkta internationella kontakter även för Högskolan. Hur närmandet kunde ske AICIS koppling till Högskolan kan givetvis gestalta sig på en mängd olika sätt. De juridiska frågeställningarna behöver utredas ytterligare. Ett alternativ med det primära syftet att säkerställa den starka näringslivsförankringen är att stiftelsen bevaras tillika med sin nuvarande styrelse men utökas med representation av Högskolans rektor. Ordförande för Högskolans styrelse sitter redan i AICIS styrelse men även denna position skulle kunna formaliseras så att Högskolans styrelses ordförande automatiskt är ledamot av AICIS styrelse. Genom denna konstruktion bevaras således näringslivsinflytandet samtidigt som representationen av Högskolans styrelseordförande och rektor säkerställer att Högskolans intressen tillgodoses. Då styrelsekretsen i AICIS fortsättningsvis önskar sponsorera viss del av forskningen vid AICIS är givetvis en konstruktion som denna den mest tilltalande för denna krets. Men rutiner för det mer vardagliga samarbetet mellan Högskolan och AICIS behöver givetvis utvecklas. Särskilt gäller det att säkerställa det tvär-vetenskapliga anslaget i detta samarbete och att göra AICIS till en integrerad - och naturlig - del av Högskolans forskningsverksamhet. AICIS skulle med detta bli Stiftelsen AICIS vid Högskolan på Åland. Ett annat alternativ är att AICIS blir ett semi-autonomt center inom Högskolan. Vid ett flertal universitet och högskolor finns idag sådana centerbildningar med mer eller mindre starka kopplingar till moderorganisationen. Oftast tillkommer centers såsom fora för särskilda forskningsintressen. Kontakter med bl.a. Lunds Universitet, Mittuniversitetet i Sverige samt 4

5 Universitetet i Reykjavik ger vid handen att man har mycket olika erfarenhet av centerbildningar. En ren centerkonstruktion skulle innebära att institutet AICIS frikopplades från stiftelsen AICIS och integrerades med Högskolan. I detta tillfälle skulle också styrelsen för AICIS upplösas. Istället kan man tänka sig styrelserepresentation i Högskolans styrelse för en eller flera av AICIS styrelseledamöter samt en styrgrupp bestående av näringslivsrepresentanter. Den semi-autonoma statusen skulle också innebära att institutets/centrets chef rapporterade direkt till styrelsen för Högskolan. Denna centerkonstruktion, som ju ger ett svagare näringslivsinflytande, skulle behöva åtföljas av garantier från Högskolan om att man avser att fortsätta verksamheten vid AICIS för en tidsperiod av, säg tio år. Vilket alternativ som är det mest gynnsamma för de båda parterna behöver dock utredas ytterligare. Mariehamn den 24 september 2011 Agneta Karlsson Direktör AICIS- 5