Talangutveckling under utveckling. En rapport om förutsättningar, hinder och möjligheter inom den svenska talangutvecklingen 2016

Transkript

1 Talangutveckling under utveckling En rapport om förutsättningar, hinder och möjligheter inom den svenska talangutvecklingen 2016

2

3 Innehåll Inledning Bakgrund Nulägesbeskrivning Om jämställdhet och mångfald Aktörerna inom den svenska talangutvecklingen Filmregioner och produktioncentra Produktionsbolagen Filmfestivalerna Filmutbildningarna SVT Filmfinansiering Kortfilm Moving Sweden Långfilm Dokumentärfilm Serieformat och nya format Oberoendestödet Ansökningsstrukturer, riktlinjer och kriterier Genomgång av talangutvecklingens beståndsdelar Rekrytering och återväxt Nya producenter Nya manusförfattare Nya regissörer Fortbildning och kompetensutveckling Processer och metoder Rådgivning, feedback-kultur och mentorskap Utveckling genom träning Undersöka och utforska Talangprogram Nätverk, mötesmöjligheter och tillgänglighet Talangträffar Tillgänglighet och kommunikation Nationell struktur och nationell och regional samverkan

4 Talangutvecklingen i grannlandet Danmark Fonden filmtalent Stöd till externa filmutbildningar Lågbudgetfilm New Danish Screen Sammanfattning och frågeställningar Referenser Källor

5

6 Inledning I januari 2017 träder en statlig filmpolitik i kraft. Under 2016 genomförde Svenska Filminstitutet en genomgång av dagens stödsystem till produktion och utveckling för att få en överblick över dess inverkan och effekter. I samband med det lokaliserades ett behov av att få en överblick över det svenska talangutvecklingslandskapet, dess aktörer, förutsättningar och effekter. En kartläggning har framställts för att sammanställa hur det svenska talangutvecklingslandskapet ser ut i dag, hur det har sett ut de senaste åren och för att ge ett underlag till denna rapport. Rapporten syftar till att undersöka förutsättningar för talangutveckling i landet, vilka effekter insatser och satsningar har haft inom området, samt analysera vad Svenska Filminstitutet kan göra för att stärka och stötta nationella talangutvecklingsstrukturer. Rapporten kommer sedan vara en del i en genomlysning av stöden till utveckling och produktion. En projektledare, Hanna Sohlberg, utsågs för att driva uppdraget. Metoden för framtagandet av rapporten har varit att inhämta kunskap, synpunkter och erfarenheter genom intervjuer (individuellt och i grupp), enkäter och deltagande i seminarier, utbildningsaktiviteter och branschträffar. Runt 145 personer har bidragit till rapporten och deltagarna har bestått av Svenska Filminstitutets personal, regionala filmkonsulenter och kulturchefer, produktionsbolag, manusförfattare, regissörer, producenter, representanter från svt, filmutbildningar, filmfestivaler och fristående aktörer med erfarenhet i branschen. En förteckning över de medverkande finns i slutet av rapporten. Talangutveckling är ett brett område och begreppet talang har definierats olika i olika sammanhang. Därför var det nödvändigt att definiera begreppet så som det används i denna rapport. Talangutveckling avser här insatser för individer och/eller team med potential att berika svensk film. Individer som deltar i talangutvecklingsverksamhet är inte nybörjare, utan har manifesterat sin talang genom film eller närliggande konstområden. Filmskaparnas erfarenhetsgrad inom talangutvecklingen kan variera och sträcka sig mellan filmskapare som gjort mindre produktioner till filmskapare som debuterat inom längre format. Talangutveckling kan ske i filmproduktionens alla led. För att möjliggöra en djupare studie har målgruppen för denna rapport avgränsats till den så kallade triangeln; manusförfattare, regissörer och producenter. Rapporten går igenom förutsättningar, möjligheter och hinder för aktörer inom talangutveckling. En genomlysning görs därefter av olika möjliga beståndsdelar inom talangutvecklingen och förutsättningar samt effekter av dessa; Filmfinansiering, utbildning och kompetensutveckling, rekrytering och återväxt, processer och metoder, nätverk, mötesmöjligheter och tillgänglighet samt nationella och regionala strukturer. En spegling av vårt grannland Danmarks arbete med talangutveckling blir också en del av rapporten. 6

7 Bakgrund Det har inte tidigare gjorts en heltäckande överblick över eller en studie av den svenska talangutvecklingen, men frågan har diskuterats mellan olika parter och i olika forum under en längre tid, studier har gjorts av segment inom området och i propositionen Mer film till fler - en sammanhållen filmpolitik, (Prop. 2015/2016: 132) är talangutveckling ett begrepp som återkommer. I propositionen anges bland annat att Stöd bör även fördelas i syfte att stärka branschen genom kompetensutveckling och genom utveckling av starka konstnärskap, t.ex. genom talangutveckling samt att Regeringen anser att det är viktigt att den nationella nivån tar till vara den kunskap och de erfarenheter som finns gällande talangutveckling i regionerna, både i de regionala produktionscentrumen och i resurscentrumen. Den nationella filmpolitiken bör bidra till att stärka och utveckla möjligheten till talangutveckling i hela landet och till att stärka de regionala insatserna på detta område. Behovet av samverkan med andra berörda aktörer är stort. År 2015 gjorde Svenska Filminstitutet studien Framtidens Filmskapare. Studien hade som syfte att göra en genomlysning av talangutvecklingsområdet, med utgångspunkt i regionerna, och samla utvecklingsförslag och frågeställningar från de intervjuade personerna. Uppdraget var mycket tidsbegränsat vilket medförde att antalet informanter och intervjuer fick begränsas. Fokus låg också på ett speciellt segment av filmskapare, främst unga filmskapare med regionala kopplingar, och omfattade alltså bara vissa aktörer inom branschen. I rapporten Tagning-Unga kvinnors filmskapande redogjorde Svenska Filminstitutet för effekterna av den nationella talang - och växthussatsningen riktad mot unga kvinnor. Slutsatser drogs rörande talangutveckling, med fokus på regional och nationell samverkan och unga filmskapare och ett antal frågeställningar och förslag lämnades som underlag för vidare diskussion lämnade Film Stockholm, efter diskussioner med Produktionsgruppen (en fokusgrupp inom Filmregionerna), över Förslag till ny samordning för svensk talangutveckling till Svenska Filminstitutet vilken beskrev ett förslag på en framtida struktur för svensk talangutveckling. År 2013 initierade Svenska Filminstitutet en workshop om talangutveckling för verksamma aktörer inom området. Diskussioner om talangutveckling har löpande förts mellan olika aktörer i branschen, som till exempel Svenska Filminstitutet, Filmregionerna, filmfestivalerna och SVT. 7

8 Nulägesbeskrivning Kartläggningen Talangutveckling i Sverige - En kartläggning av det svenska talangutvecklingslandskapet visar upp en mångfacetterad bild av talangutvecklingen i Sverige idag. De nationella och regionala satsningarna är många, aktörerna är spridda över landet och branschen och det finns många nya initiativ och samarbeten. I hela landet arbetas det aktivt med talangutveckling och stöd och insatser erbjuds i form av finansiering, rådgivning och andra stöttande och kompetenshöjande insatser. Filmtävlingar, workshops, projektstöd, talangprogram, talangträffar och samverkan över gränserna är andra metoder och aktiviteter som har speglat den svenska talangutvecklingen. Filmskaparna som deltagit i talangutvecklande insatser uttrycker att de har haft stor behållning av de aktiviteter, stöd och verksamheter som erbjudits och att de genom insatserna utvecklats som kreatörer. Nya nätverk mellan olika aktörer och filmskapare har skapats, nya uttryck har utvecklats och det finns en gemensam vilja att stärka och utveckla Sveriges filmframtid. Den svenska talangutvecklingen beskrivs samtidigt som splittrad och få aktörer upplever sig ha en överblick över landskapet. Flera initiativ uppstår på olika ställen parallellt, aktörer som söker samverkan hittar inte eller känner inte till varandra och det råder en olikhet i förutsättningar och resurser. Flera aktörers, med fokus på Filmregionerna, ofta begränsade uppdrag, eller brist på uppdrag och ansvarsområden har i flera fall förhindrat nya satsningar och samarbeten och vid vissa tillfällen bidragit med konkurrenssituationer och brister i kommunikationen. De nationella och regionala satsningar som har gjorts inom talangutvecklingen har ofta varit väldigt uppskattade, men många satsningar har försvunnit och ersatts av andra utan att dessa hunnits förankras och utvecklas, vilket kartläggningen bekräftar. Flera aktörer, till exempel produktionsbolag och filmfestivaler, önskar att de kunde fördjupa arbetet med talangutveckling, men att de saknar stöd och strukturer för detta. Majoriteten av aktörerna anser att tydliga strukturer, långsiktighet och kontinuitet kan fördjupa och förankra kunskap, utveckling och samverkan. Talangutvecklingen hamnar många gånger mellan aktörer och mellan stödordningar och i många verksamheter, till exempel inom Filmregionerna, upplevs att det finns ett glapp mellan arbetet med barn och unga och arbetet med etablerade filmskapare. Aktörer, som produktionsbolag, Filmregioner och filmfestivaler, anser att det finns otydliga strukturer, kommunikationsvägar och ansvarsområden inom talangutvecklingen. Talangutveckling är också svårt att mäta och frågan om talangutvecklingens varande, framgångskriterier och mål är under ständig diskussion. De flesta aktörer är överens om att talangutveckling är ett bra verktyg för att stärka individuella uttryck och höja kvaliteten. Talangutveckling för att säkra återväxten är dock inte lika självklar för alla aktörer. Frågor rörande Varför ska det talangutvecklas? Vad ska talangerna utvecklas till och för vem? Hur definieras en talang och vem bestämmer det? och När är talangutveckling framgångsrik? är frågor som återkommer och behöver diskuteras vidare enligt ett flertal aktörer, som till exempel Filmregionerna, produktionscentra, filmutbildningar och produktionsbolag. Om jämställdhet och mångfald Om kvalitet är ett centralt begrepp inom talangutveckling så är även fokus på demokrati, mångfald och jämställdhet av stor betydelse. Aktörer som arbetar med barn och unga, till exempel folkhögskolor, representanter från filmgymnasium och kulturskolan och Barnfilmsskolan, ser filmen och kameran som ett demokratiskt verktyg för lärande vilket kan ge unga möjligheter att uttrycka sig på egna villkor. Dessa aktörer ser att kameran som verktyg och kunskap om den rörliga bilden bör 8

9 skrivas in i skolans läroplaner och introduceras tidigt. Denna medvetenhet kan ligga till grund för ökad kompetens och kunskap och är en viktig demokratifråga. Det är inom talangutvecklingen tydligt att satsningarna och det ökade fokuset på jämställdhet inom filmen har haft stor genomslagskraft. Svenska Filminstitutets uttalade 50/50 princip råder nu också inom många verksamheter och organisationer. Kulturdepartementets satsning på unga kvinnors filmskapare ( ), där Svenska Filminstitutet utlyste sökbara medel för projekt riktade mot kvinnliga filmskapare, hade också goda effekter för ett stort antal aktörer, med fokus på Filmregionerna och produktionscentra. Satsningen bidrog till ökad uppmärksamhet och att de ansökande fick formulera sig i jämställdhetsfrågan och analysera tillståndet i sin verksamhet och närområde. För att förändra strukturen hade ännu mer långsiktiga satsningar eller fasta strukturer behövts, anser de som var berörda av satsningen. Många aktörer anger också att även om jämställdheten sett bättre ut under de senare åren, behöver diskussionen hållas levande och extra ansträngningar behöver göras för att säkra jämställda förhållanden. Många Filmregioner och filmfestivaler anordnar regelbundet aktiviteter riktade mot kvinnor för att främja och uppmuntra kvinnliga filmskapare. Detta för att det annars riskerar att det blir en obalans, till manliga filmskapares fördel. Flera aktörer, som till exempel filmfestivaler och Filmregioner, anger att majoriteten av de filmskapare som söker till talangdagar, talangträffar och andra stöttande insatser är kvinnor. Flera aktörer, med fokus på ett antal produktionscentra och Filmregioner, anger att det är ett överskott på kvinnliga sökande till de mindre stöden, och att kvaliteten på dessa projekt ofta är hög. När det gäller de större produktionsinsatserna däremot ser ett antal aktörer, till exempel flera produktionscentra, att det är få kvinnor som ansöker, speciellt inom producentledet, och att fler kvinnliga producenter på väg behöver stöttning för att förändra strukturen inför framtiden. Mångfald anser många aktörer vara svårt att uppnå, speciellt när det gäller etnicitet, och att insatser behöver göras för att bredda rekryteringen. Speciella satsningar har gjorts runt om i landet, men samtliga aktörer anser att det är en lång väg kvar. Flera filmutbildningar anger att det pågår ansträngningar för att bredda intaget och nå fler med olika bakgrund inom kön, klass och med annat modersmål än svenska. Flera aktörer, till exempel ett antal Filmregioner och filmskapare, anser också att ansökningssystem och riktlinjer för produktionsstöd hos produktionscentra, Filmregioner och Svenska Filminstitutet, är specifikt för en svensk kontext och att medvetenheten, kommunikationen utåt och tillgängligheten behöver ökas. Flera aktörer anser också att det finns ett bredare behov av nätverk och kompetenshöjning för dem som inte är födda i Sverige, och att det krävs gemensamma modeller och strukturer för att uppnå en bättre balans. 9

10 Aktörerna inom den svenska talangutvecklingen I Sverige finns det många aktörer som arbetar med talangutveckling på olika nivåer och med olika metoder. I den här rapporten beskrivs ett antal aktörer som uttryckt att de arbetar aktivt med talangutveckling eller att de önskar göra det. Dessa aktörer har i samtal, intervjuer och enkäter fått förmedla sina tankar om sin egen roll i talangutvecklingslandskapet och hur de ser att den svenska talangutvecklingen skulle kunna stärkas. De har också fått uttala sig om frågor som berör och är relevanta för deras verksamhet och insatser inom talangutvecklingsområdet. Aktörer som arbetar med barn och unga (under 18 år) medverkar inte i denna rapport, även om de är viktiga för det framtida filmkunnandet och medvetenheten om den rörliga bildens roll. Filmregionerna Alla 19 Filmregioner i Sverige arbetar med talangutveckling i någon mån och i samtliga regioner finns det möjlighet att söka finansiering till filmprojekt. 18 regioner har medel öronmärkta till filmproduktion och erbjuder filmfinansiering i form av stipendier, samproduktionsinsatser eller stöttande insatser runt filmprojekten. De flesta Filmregioner erbjuder olika storlekar på stöd; nästan alla erbjuder mindre stipendium (från 2000 kronor kronor) och 7 regioner delar ut stöd (eller gör investeringar) på över kronor till filmprojekt med fokus på talangutveckling. Budgetarna till talangutveckling varierar kraftigt i landet och ett antal Filmregioner anger att det finns ett behov för ökad finansiering till talangutvecklingen för att möta regionala filmskapares behov och för att kunna behålla filmskaparna i regionen. Andra regioner anser att deras budget för talangutveckling ligger på en rimlig nivå för att göra de insatser de anser relevanta. Majoriteten av regionerna anser att finansiering saknas för att göra fördjupningar inom specifika fokusområden, som till exempel jämställdhet och mångfald, och för att göra interregionala och nationella samarbeten. Grafen anger budget, i kronor, för talangutveckling i Sveriges 19 filmregioner. Budgeten kan omfatta medel till filmproduktion, resestöd, workshops, talangprogram, coacher och andra stöttande insatser. En beskrivning av budget och insatser för varje region finns i bilaga 1. I denna rapport har information inhämtats från alla Filmregioner gällande budgeten för talangutveckling per år. Filmregionerna har fått ange budget för öronmärkta medel till talangutveckling och fått uppskatta hur stor del av deras finansiering till filmproduktion som går till filmprojekt inom talangutveckling. I många Filmregioner ska budgeten till talangutveckling och filmstöd även omfatta alla insatser mot målgruppen, som till exempel resestöd, talangträffar och workshops. Grafen visar att budgeten för talangutveckling varierar avsevärt i regionerna och att storstadsregionerna har störst budget inom området. I Västra Götaland och Skåne är det flera olika 10

11 verksamheter som har en budget för talangutveckling eller använder delar av sin budget för talangutvecklande insatser. Sökbara medel är uppdelade på olika organisationer och dessa medel är därför inte alltid tillgängliga för alla filmskapare i regionerna, utan riktlinjerna för de olika organisationerna varierar. Till exempel kan enbart filmskapare med enskild firma eller produktionsbolag ansöka till Film i Skåne och Film i Väst. * * Den tillgängliga budgeten och antal ansökningar som anges för Västra Götaland är en sammanslagning av Film i Västs och Kultur i Västs insatser till talangutveckling. Den tillgängliga budgeten i Skåne är en sammanslagning av insatser och ansökningar till Film i Skåne, BoostHbg och Filmcentrum Syd. För närmare beskrivning, se bilaga 1. Filmregionerna har också fått ange antalet ansökningar gällande talangutvecklingsinsatser, med fokus på produktionsstöd och utvecklingsstöd. Precis som budgeten till talangutveckling varierar antalet ansökningar gällande talangutvecklingsinsatser stort och antalet ansökningar står inte alltid i proportion till den tillgängliga budgeten. Grafen anger antal ansökningar till talangutvecklingsinsatser gällande filmproduktion i Sveriges 19 filmregioner. Antalet ansökningar varierar år från år i regionerna. Grafen visar därför ungefärliga siffror. Storstadsregionerna har störst budget till talangutveckling, men eftersom antalet ansökningar är störst i Skåne och Stockholm blir den tillgängliga budgeten per ansökan i dessa regioner i nivå med till exempel Sörmland och Halland. En hård konkurrens om tillgängliga medel finns alltså i Filmregionerna med störst budget. I jämförelse har Filmregioner som till exempel Jönköping, Västernorrland och Västerbotten en större budget till talangutveckling i förhållande till antalet ansökningar och konkurrensen om tillgängliga medel är lägre. Antalet ansökningar varierar från år till år i filmregionerna och siffrorna är en uppskattning av genomsnittligt antal ansökningar per år Av Sveriges 19 filmregioner har 10 regioner en heltidstjänst (sammanlagt) avsatt till talangutveckling. 18 regioner erbjuder filmfinansiering, 17 regioner bidrar med rådgivning och workshops och 13 regioner driver talangprogram. Inom dessa heltidstjänster är arbetet med talangutvecklingen ibland en del av en tjänst, flera deltidstjänster eller så är tjänsterna är uppdelade på olika organisationer. Flera Filmregioner, med fokus på dem som inte har heltidstjänster och de som är få i organisationen, anger att de har undermåliga resurser i fråga om tid för att utveckla talangutvecklingen i regionen. Flera regionala konsulenter har också i sin tjänst uppdraget att både arbeta med barn - och unga, visning och spridning, filmfinansiering och talangutveckling, vilket innebär lite utrymme för fokus på talangutveckling. 11

12 Tidigare definierades filmverksamheterna i regionerna som Regionala resurscentrum för film, RRC, och mottog statliga medel från Svenska Filminstitutet. Kultursamverkansmodellen, vilken infördes 2011, innebär att landstingen/regionerna tillsammans med kommunerna tar fram regionala kulturplaner som bildar underlag inför statens, i detta fall Kulturrådets, beslut om medfinansiering. I och med denna modells införande fick de regionala kulturförvaltningarna större påverkan vad gäller fördelningen av regionala resurser och bidrog därmed i olika grad till en förändring för filmverksamheterna i regionerna. Ett antal regioner anger att Kultursamverkansmodellen har medfört att flera regionala filmverksamheter inte längre har sin egen identitet, att filmuppdrag har delats ut till flera aktörer i samma region och gjort ansvar och mandat otydligt och finansieringen splittrad. De anger vidare att finansiering till produktion inte rymts inom modellen, att samverkan med de andra kulturområdena tagit utrymme från filmen, men att samverkan inom respektive region i vissa fall har förbättrats. Föreningen Regionala Filmresurscentrums samarbetsråd bildades 2002 och har sedan 2017 namnet Filmregionerna. Så kommer dessa också bli benämnda i denna rapport. Inom Filmregionerna finns fokusgruppen Produktionsgruppen - Gruppen för talangutveckling och produktion, vilka är föreningens språkrör för talangutvecklingsfrågan. I Filmregionerna finns lång erfarenhet av talangutveckling, en stor del av den tidiga rekryteringen till svensk film sker här och runt 400 stöd och insatser till filmprojekt av regionala filmskapare delas årligen ut runt om i landet. Sammanfattningsvis så har regionerna i olika grad möjlighet att stötta filmskapare med befintliga tjänster och budgetar och antalet aktiva filmskapare, antalet tjänster och antalet ansökningar till talangutvecklande insatser varierar kraftigt i regionerna. Ett fåtal Filmregioner anser att Svenska Filminstitutet i högre grad borde fördela och finansiera den regionala talangutvecklingen. Många Filmregioner anser att huvudmännen i deras regioner borde lägga större fokus på filmen, genom uppmärksamhet och finansiering, och jämställa den med andra konstområden. Majoriteten av filmregionerna uttrycker att resurser saknas för att genomföra fördjupande projekt och interregionala och nationella samarbeten, vilket det finns ett stort intresse för att göra. De ser ett behov av sökbara medel inom långsiktiga strukturer för att möjliggöra samarbeten, förstärkande insatser och specialsatsningar. I 2000 års filmavtal infördes ett stöd till regionala produktionscentrum, vilket avsåg Film i Väst, Filmpool Nord och Film i Skåne. I och med att filmavtalet upphörde finns inte längre produktionscentrum som begrepp i samma bemärkelse. I denna rapport används begreppet produktionscentrum för att beskriva de 4 filmverksamheter som har som affärsmodell att investera i filmproduktion; Film i Väst, Film i Skåne, Filmpool Nord och Filmregion Stockholm - Mälardalen. I nuläget ingår Film i Skåne och Filmpool Nord även i Filmregionerna, men kommer i denna rapport att benämnas som produktionscentrum. I Skåne, Västra Götaland och Stockholm finns, förutom produktionscentrum, talangutvecklingsverksamheterna BoostHbg, Filmcloud och Filmbasen* och i Skåne och Västra Götaland finns det sammanlagt tre eller fler större aktörer inom talangutvecklingen (inräknat produktionscentrat). Situationen med flera aktörer inom talangutvecklingen i samma region har i viss mån bidragit till samarbeten, men också bidragit till en osäkerhet kring uppdrag och ägandeskap och en svårighet att kommunicera utåt. Finansiering och tjänster inom talangutvecklingen ryms således inom olika verksamheter. Samtliga produktionscentra investerar i filmprojekt och alla, med undantag av Filmregion Stockholm- Mälardalen, investerar i filmer som de definierar som talangutvecklingsprojekt. Insatserna är i liten grad öronmärkta till talangutveckling och endast 10 procent av 5 miljoner investerade kronor var på förhand budgeterade till talangutveckling (2016). Övriga insatser är lokaliserade talangutvecklingsprojekt inom befintliga långfilms- kortfilms- och dokumentärfilmsbudgetar. I Stockholm har det tidigare inte funnit en regional fond för kortfilm- och dokumentärfilm. Från och med 2017 har Filmbasen/ Film Stockholm uppdraget att ansvara för en ny 12

13 kort -och dokumentärfilmsfond. Filmregion Stockholm-Mälardalen har som uppdrag att fokusera på etablerad filmbransch, samverka med Film Stockholm och bidra med kompetensutvecklande insatser. Förutom investeringar i filmprojekt gör produktionscentra även andra insatser inom talangutvecklingen; Filmpool Nord och Filmregion Stockholm-Mälardalen lägger årligen medel på talangprogram, vilka genomförs i samarbete med andra aktörer. Dessa regioner har sedan som ofta som intention att följa utvalda deltagare från talangprogrammen. Film i Skåne har en talangutvecklingskonsulent, och har varit aktiva i nationella talangträffar och Film i Väst har bidragit med större finansiella insatser i flera nationella talangsatsningar. Samtliga produktionscentra främjar mötesplatser i regionen och samverkar med filmutbildningar. Produktionscentra är måna om att film ska spegla flera delar av landet och produceras i respektive region. Budgeten till filmproduktion, antal verksamma filmskapare och möjliga insatser i regionerna varierar dock kraftigt. Produktionscentra ser det som en talangutvecklingsinsats att investera i projekt och att medel till produktion, tillsammans med rådgivande insatser, är en bra förutsättning för filmskapare att komma framåt. Produktionscentra gör talangutvecklingsinsatser främst för att utveckla och främja filmskapare och produktionsbolag i regionen, utveckla filmregionen och bidra till svensk talangutveckling. * BoostHbg är en regional verksamhet med finansiering från Helsingborgs kommun och region Skåne. Filmcloud är en del av Kultur i Väst. Filmbasen är en del av Film Stockholm. Produktionsbolagen Produktionsbolagen har en central roll i talangutvecklingslandskapet. Produktionsbolagen kan träna och kompetensutveckla nyare regissörer, manusförfattare och producenter. Bolagen kan bidra med rådgivning och utveckling av individ och projekt och fungera som en plattform för kreatörerna att utvecklas och tillgodogöra sig kunskap inom. Kreatörerna kan utvecklas genom att arbeta på befintliga projekt på bolag, utveckla egna projekt under handledning och verka i etablerade sammanhang. De nya talangerna kan bidra med ny kunskap, nya metoder och idéer till produktionsbolagen och bidra med en framtida kompetensförsörjning. I rådande strukturer och stödordningar behöver etablerade produktionsbolag stå bakom mer omfattande projekt och produktionsbolagen behöver ofta unika idéer och nya konstnärskap och input för att kunna konkurrera. Samtliga produktionsbolag (som deltagit i rapporten) uttrycker att de vill arbeta med talangutveckling och ser det som en vinst att hitta nya perspektiv och kreatörer. De allra flesta bolag uttrycker också att de söker långsiktiga samarbeten med kreatörer med liknande konstnärliga visioner och att de ser arbetet med talangutveckling som en samverkan på lika villkor. Flera produktionsbolag är också intresserade av att medverka som samproducenter eller rådgivare, gå in med mindre insatser och låta filmskapare utveckla egna projekt under deras tak. Några produktionsbolag har också möjlighet att låta nya filmskapare arbeta på uppdrag inom bolagen, till exempel reklamfilm, för att träna sina kunskaper och vara aktiva inom filmskapandet. Andra produktionsbolag utvecklar talang genom att sätta samman nya regissörer och manusförfattare med etablerade individer inom till exempel regi, manus och foto. Långsiktiga samarbeten är målet och för nya samarbeten är förutsättningen oftast möjligheten att testa mindre projekt tillsammans först. Produktionsbolagen har väldigt olika förutsättningar för arbete med talangutveckling, bland annat beroende på storlek på bolag, filmstöd, antal projekt i omlopp, produktionsbolagets profil och placering i landet. 13

14 Filmfestivalerna Alla festivaler som medverkar i rapporten uttrycker att de vill vara en plattform för talangutveckling och erbjuder riktade aktiviteter, sektioner eller program med detta fokus. Festivalerna kan erbjuda plattformar för visningar, nätverk och kunskapsinhämtning. Riktade insatser har utvecklats för att fånga upp nya filmskapare, skapa relationer med dessa och hjälpa dem att navigera i branschen. Kortfilmen har för många festivaler varit ett bra sätt att hitta nya röster och har också bidragit med mångfald. Speciella prispengar har avsatts för kortfilmstävlingar och nätverksaktiviteter runt visningar har skapats för att inkludera kortfilmarna i festivalerna. Work in progress, pitchar, talangträffar och talangprogram har varit andra sätt att aktivt skapa relationer med filmskapare och mellan filmskapare och bransch. Festivalerna har samverkat med Filmregionerna, filmskolorna och nationella satsningar och upplåtit festivalen som en mötesplats och visningsarena för nationella och internationella projekt. Festivalerna anser att de tar ett stort ansvar för talangutveckling och de önskar fortsätta göra det. De vill främja alla delar; filmskapandet, nätverk och visning. De vill ge filmarna möjlighet att hitta och möta sin publik, ge branschen tillfälle att möta och inspireras av ny talang och vara en naturlig mötesplats. Festivalerna är intresserade av att följa filmskapare och skapa långvariga relationer med dem. Målet för flera festivaler är att vara en kontinuerlig plattform för talangutveckling inom deras fokusområde, som till exempel dokumentärfilm, kortfilm eller barnfilm och önskar fånga upp filmskaparna tidigt i sina karriärer. Festivalerna ser också att det finns ett matchmakingbehov och ett behov för konstnärlig inspiration och innovation och önskar bidra med detta genom sin plattform och sina nätverk. I festivalernas nätverk finns stor kompetens, vilken kan användas i kompetensutveckling för filmskapare på väg. Filmutbildningarna Stockholms Dramatiska Högskola (StDH) och Akademin Valand är konstnärliga universitetsutbildningar med uppdrag från utbildningsdepartementet. Utbildningarna bedriver, förutom konstnärliga grundutbildningar, forskning och utbildningar på masternivå. Akademin Valand fokuserar på filmisk gestaltning, på utveckling av unika och personliga uttryck och ett utforskande och undersökande perspektiv. I centrum står praktiken framför produkten och ett främjande av utvecklingen av självständiga kreatörer istället för tillgodogörande av kunskaper inför branschens specifika behov. Akademin Valand driver även Barnfilmsskolan för att satsa på bredd i tidig ålder, introducera film som något mer än underhållning, för att öka förståelsen av världen och för att introducera kameran som ett lärandeverktyg i tidig ålder. StDH är en del av Stockholms Konstnärliga Högskola (SKH). Utbildningen erbjuder inriktningsspecifika kandidatutbildningar inom till exempel manus, produktion och regi. StDH ger även en baskurs i film och media för att bredda rekryteringen och tillgängligagöra utbildningsinsatser för fler. De driver (sedan 2016) en kompletterande regiutbildning tillsammans med Filmbasen, eftersom ett behov av fler högskoleplatser inom filmregi har lokaliserats. Lärandemålen är livslångt lärande, hållbara konstnärsskap och en medvetenhet om vägar för framtida kunskap och försörjning, vilket kräver en nära samverkan med branschen och kunskaper om en värld i förändring. Det finns ett stort antal folkhögskolor i Sverige i dag med filminriktningar och ett antal utbildningar med filmlinjer. Folkhögskolorna är eftergymnasiala grundutbildningar och ska vara en plattform för 14

15 personlig utveckling, ge möjlighet att prova på och förmedla kunskap och bildning om den rörliga bilden. Folkhögskolorna vill låta det konstnärliga få en framskjuten plats i berättelsen, men även ge studenterna kunskap att ha med sig i andra sammanhang. Flera av folkhögskolorna uttrycker att både den personliga rösten och de kommersiella kraven är förutsättningar för att det visuella berättandet ska utvecklas. Flera folkhögskoleutbildningar erbjuder till en början mer allmänna kunskaper för att sedan ge möjlighet till fördjupning och arbetet sker i team. Många studenter går vidare till yrkesskolor inom film eller konstnärliga högskolor med filminriktning och andra går direkt vidare ut i branschen. Folkhögskolan ser sin del i talangutvecklingen som stor, en bred rekrytering kan göras och grundläggande kunskaper kan bereda väg för en framtid i branschen. Folkhögskolor med fördjupningar uttrycker att det är av stor vikt att stötta talangfulla filmare på väg in i branschen. Folkhögskolorna har olika förutsättningar vad gäller finansiering och stöd och flera filmlinjer har fått lägga ner på grund av försämrade ekonomiska förutsättningar. Utbildningarna har olika möjligheter att till exempel ta del av nationella festivaler och arrangemang och anlita externa föreläsare, vilket ger studenterna på skolorna olika förutsättningar. Yrkeshögskolans (YH) utbildningar finns i olika delar av Sverige och utbildar studenterna till specifika yrken. Filmarbetarutbildningen i Trollhättan är en av Sveriges mest etablerade utbildningar. Alma Manusförfattare är den enda manusutbildningen inom Yrkeshögskolan och är en vidareutbildning inom manus för film och dramaserie. Enligt Yrkeshögskolans riktlinjer är målet att 80 % av studenterna behöver vara verksamma inom yrket 6 månader efter det att utbildningen är avslutad. Detta ställer krav på utbildningen att hålla sig nära branschen och vara uppdaterade om framtida riktningar och behov. Alma Manusförfattare har aktiva samarbeten med aktörer inom filmen, så som skådespelare, klippare och filmhögskolor. Målet är att kombinera hög kvalitet med en personlig avsändare och låta studenterna hitta sin egen väg, oavsett om det handlar om kommersiella eller konstnärliga inriktningar. Utbildningen riktar sig inte bara till manusförfattare, utan har som mål att fördjupa kunskaper om manus till andra aktörer inom filmen, till exempel skådespelare och producenter. SVT Sveriges Television AB har till uppgift att bedriva TV-verksamhet i allmänhetens tjänst och med hjälp av deras insats kan tittarna erbjudas tv-serier och filmer av hög kvalité. SVT både fullfinansierar serier och gör samproduktioner tillsammans med produktionsbolag. SVT:s nuvarande strategi är att för samproduktionsinsatsen förvärva rättigheter så att tittaren kan ta del av programmen i både broadcast och online. I egenskap av public service-bolag kan kanalen inte samarbeta med kommersiella bolag eller intresseorganisationer, men samverkar med de nordiska ländernas public servicekanaler som DR, NRK och YLE samt filmfonder, Svenska Filminstitutet, Produktionscentra, Filmregionerna med flera. SVT Dokumentär & Kortfilm arbetar aktivt med filmskapare på väg. De samverkar med filmhögskolorna, tar emot talangprogram, går på visningar och talangdagar. De samproducerar kortfilm och dokumentärfilm och ger coaching och rådgivning till filmskapare. De har regelbundet genomfört specialsatsningar, som till exempel Kärrtorpssatningen där elever från StDH under en termin producerade film i samarbete med dokumentärredaktionen och startade i januari 2017 pilotsatningen Artist in residence, ett program för dokumentärfilmare på väg. De genomförde under år 2016 kortfilmssatsningen Bergman Revisited, tillsammans med Svenska Filminstitutet, och kortdokumentärsatsningen Ett Hundliv(2017). SVT dokumentär letar nya vägar för att få fler filmskapare med olika bakgrund och erfarenhet att hitta till SVT. De ser att jämställdheten har ökat de senare åren inom dokumentärfilmen. 15

16 SVT Barn & Unga arbetar med manusförfattare, upphovspersoner och produktionsbolag. De gör program inom alla genrer och träffar kreatörer som har nya idéer och samverkar med manusutbildningar, filmhögskolorna och festivaler. Redaktionen ser att kvaliteten på utbudet för barn behöver vara hög för att konkurrera med det stora utbudet, och utbudet behöver utgå från målgruppens behov. Relationer måste byggas med publiken och ett stort antal avsnitt av serier måste kunna produceras. Redaktionen söker nya talanger som är intresserade av att producera innehåll för unga, har tankar kring drama anpassat till unga målgrupper och upplever att intresset och statusen för att skriva och skapa innehåll för barn har ökat. Barn & Unga söker inte bara nya manusförfattare utan multikompetenser som de definierar som en hopslagning av manusförfattare, producent och sociala medier-producent. Detta för att skapa innehåll till en ung publik. SVT Barn & Unga skulle vilja erbjuda fler möjligheter att experimentera och vill hitta projekt där det är möjligt att pröva nya talanger. Redaktionen strävar efter mångfald framför och bakom kameran och barnkanalen upplever att de har mer mångfald framför kameran än andra kanaler. SVT Drama är i kommunikation med utbildningar och branschen, medverkar på branschdagar, tar emot talangprogram och berättar om sina arbetsmetoder över landet för att öka kunskapen. Inom talangutvecklingen har flera satsningar gjorts de senaste åren. Moving Sweden är en stor satsning, andra satsningar som har gjorts är As it is och Nya röster. As it is gjordes i samverkan med WIFT och Göteborgs filmfestival och syftade till att få fram nya normkritiska projekt. Nya röster syftade till att öka mångfalden framför och bakom kameran. SVT:s vision är att producera tv i världsklass i en global värld. 16

17 Filmfinansiering Filmfinansiering och stöd till filmprojekt och är en förutsättning för att filmskapare ska kunna utvecklas i sitt filmskapande under rimliga förutsättningar. I detta avsnitt presenteras stöden ur ett talangutvecklingsperspektiv och stödens förutsättningar och effekter för talangutvecklingen analyseras. Fokus ligger på Svenska Filminstitutets stöd, på debutanter samt spridning i landet. Kortfilm Kortfilmen är sedan lång tid en ingång för nya talanger. Det korta formatet ger möjligheter att testa uttryck och hantverk och den nya tekniken har gjort förutsättningarna för filmskapande tillgängligare. Sverige har en aktiv kortfilmstradition och visningsfönster erbjuds båda av de stora festivalerna och festivaler riktade mot unga filmskapare. Finansieringsmöjligheter för kortfilm finns hos Svenska Filminstitutet, Filmregionerna, produktionscentra, SVT och ett antal fristående fonder. Svenska Filminstitutet har en budget på runt 9 miljoner kronor årligen till kortfilm. Budgeten har inte bara fördelats på stöd till kortfilmsproduktioner med specifika satsningar inkluderade, utan även fördelats till medfinansiering av kortfilmpriser och priser riktade till ny talang. Runt 30 % av kortfilmsbudgeten går till debutanter (enligt en uppskattning från kortfilmskonsulenten), det vill säga till filmskapare som tidigare inte fått produktionsstöd av Svenska Filminstitutet. Siffran är översiktlig eftersom statistik över debutanter i nuläget inte förs för kortfilm. Majoriteten av de sökande till stödet har tidigare gjort kortfilm eller har erfarenhet från andra konstområden. Svenska Filminstitutet har i nuläget inte sett behovet av att säkra att fördelningen av stödet även går till debutanter, utan samtliga projekt har fått stöd enligt samma förutsättningar och villkor. Av runt 300 sökande mottager ungefär projekt stöd årligen. Svenska Filminstitutets kortfilmsavdelning upplever att det finns en varierad kunskap om stödet i landet och bland olika grupper och att en större bredd och mångfald i ansökningarna hade varit eftersträvansvärd. Insatser har de senaste åren gjorts för att öka tillgängligheten genom en ökad närvaro i landet, nya mötestillfällen och en exponering av beslutsprocesser. Strukturer för samverkan och en ökad dialog mellan Svenska Filminstitutet, Filmregionerna och andra berörda parter hade kunnat möjliggöra en större förankring i landet och en större mångfald i ansökningarna, anser bland annat kortfilmsavdelningen (kortfilmskonsulent och controller) på Svenska Filminstitutet, fristående filmskapare och Filmregionerna. Sveriges Filmregioner och produktionscentra lägger årligen runt 7 miljoner kronor på produktionsstöd eller investeringar med fokus på kortfilm. Förutsättningarna ser olika ut och insatserna till kortfilm kan variera från kronor i stipendiepengar till i samproduktionsinsatser. Flera Filmregioner, med fokus på små regioner, har en majoritet av oetablerade filmskapare och små medel till kortfilmsstöd. De upplever att det är för höga trösklar till kortfilmsstödet, att filmskaparna känner ett avstånd till Svenska Filminstitutet och många gånger därför inte ansöker med projekt. Flera Filmregioner och produktionscentra efterlyser en större närvaro i landet från Svenska Filminstitutet eller tydligare mötesytor, för att skapa en naturligare kontakt för filmskaparna och de regionala filmkonsulenterna. Flera Filmregioner upplever att de tappar filmskapare till andra branscher eller till reklamvärlden eftersom de enbart kan erbjuda filmfinansiering i mindre omfattning och med fokus på mindre etablerade filmskapare. Vissa Filmregioner anger att en förstärkning av den regionala finansieringen till korta format varit modeller för att fortsätta utveckla regionala filmskapare. Andra Filmregioner anger att de har tillräckliga filmstöd för att finansiera nya kortfilmskreatörer, men önskar ett tydligare samarbete med Svenska Filminstitutet för att visa på olika vägar att navigera i filmlandskapet och skapa en större tillgänglighet. 17

18 Produktionsstöd till kortfilm år Antal korta spelfilmer med stöd Antal produktionsstöd till bolag verksamma i Sthlm Antal produktionsstöd till bolag i Storstadsregion (Västra Götaland och Skåne) Antal produktionsstöd till bolag utanför storstadsregion Antal korta dokumentärer med stöd Bolag verksamma i Sthlm Bolag i Storstadsregion (Västra Götaland och Skåne) Bolag utanför storstad Grafen visar antal stöd till kortfilm (kort spelfilm och kort dokumentär) och är sammanfattade stöd från kortfilms- och dokumentärfilmskonsulenterna under perioden * Grafen visar också på spridning i landet. Stöd till Novellfilmssatsningen 2013 är också inräknade i statistiken. Majoriteten av bolagen som fick stöd till kortfilm var alltså baserade i Stockholm (65 procent), följt av Skåne och Västra Götaland (sammanlagt 27 procent). Filmskaparnas ursprungsort speglas inte i statistiken, många filmskapare flyttar mellan regionerna och främst sker en inflyttning till storstadsregionerna. Verksamhetsorten för flera produktionsbolag har också varierat under perioden. De 12 stöd till korta spelfilmer som delades ut till bolag verksamma utanför storstadsregionerna producerades av bolag baserade i 5 olika regioner. Produktionsbolagen i 4 av dessa regioner mottog bara ett produktionsstöd under hela perioden ( ) och en region (Västerbotten) mottog 8 produktionsstöd under samma period. De 6 stöd till korta dokumentärer vilka delades ut till bolag verksamma utanför storstadsregionerna producerades av bolag baserade i 3 olika regioner. Bolagen i 2 av dessa regioner mottog bara ett stöd under hela perioden ( ) och en region (Västernorrland) mottog 4 stöd under samma period. Antal projektansökningar som inkommer från regioner utanför storstadsregionerna är också mycket lägre än antal ansökningar från storstadsregionerna. Oberoende filmskapare, regissörer, manusförfattare och producenter har olika behov och synpunkter gällande kortfilm, bland annat beroende på etableringsnivå, ålder och bostadsort. Majoriteten av filmskapare utanför Stockholm anger att de önskar en tydligare närvaro av kortfilmskonsulenten i landet. En stor del av regissörerna och manusförfattarna påtalar också svårigheten i att hitta en producent för att kunna utveckla sig själva som kreatörer, stärka filmproduktionerna och därmed få större konkurrenskraft. Produktionsbolagen anger att det är viktigt att testa samarbeten med nya talanger och gärna börjar i det mindre formatet. De flesta bolag, med fokus på större produktionsbolag, anger emellertid att de inte alls eller i mycket liten grad arbetar med kortfilm, om det inte handlar om att göra en pilot till en långfilm eller om de har en juniorproducent anställd som kan arbeta mer självständigt med mindre projekt. Majoriteten av produktionsbolagen anger att det är svårt att få bäring i kortfilm och att det är svårt att lägga tid på. Statistiken för kortfilm under visar att det enbart är ett fåtal större bolag som mottagit stöd till kortfilm. Ett mindre antal mellanstora bolag har producerat flera kortfilmer under perioden. Flera av dessa bolag har även under samma period producerat lång spelfilm och lång dokumentär med debutanter. Många av bolagen som fått stöd är enskilda firmor och statistiken visar inte hur många av filmerna som har regissörer som även producerat filmerna själva. För att stärka kvaliteten på projekten uppmuntrar Svenska Filminstitutet ofta filmskaparna att samverka med en producent, vilken inte behöver vara en etablerad sådan. 18

19 Utlandsavdelningen för kortfilm på Svenska Filminstitutet har möjligheten att underlätta för filmskapare att skapa kontaktnät med festivaler och vara rådgivande i distributionsfrågor. Avdelningen ser att det bland vissa filmskapare saknas kunskap om kortfilm, lansering och festivaler. En stor lärdom kunde dessa filmskapare göra genom att besöka festivaler och delta i internationella nätverk. Finansiering till sådana insatser finns emellertid inte inom utlandsavdelningens budget. Utlandsavdelningen anser att ett större kunskapsutbyte och kommunikation med främst Filmregionerna kunde bidra med större kunskap hos filmskaparna, även för dem som inte får stöd, en bättre förankring i landet och större mångfald i ansökningarna. SVT Dokumentär & Kortfilm har en roll som finansiär, rådgivare och visningsfönster för kortfilm. Redaktionen samverkar med flera partners och tar del av pitchar, festivaler och talangträffar. SVT följer kortfilmare från manusstadiet till tv-sändning och bidrar med kunskap och rådgivning. SVT både samproducerar och har möjlighet att köpa visningsrätter för visning i kanalens fönster. Ungefär 200 samproduktionsförslag och 400 förslag för inköp inkommer varje år. SVT samproducerar ungefär filmer, gör 3-5 förköp på visningsrätter och köper in filmer årligen. Redaktionen kommer också att samproducera 1-2 dokumentära kortserier under SVT ser att majoriteten av programförslagen kommer från filmskapare i storstäderna och från orter där det finns folkhögskoleutbildningar inom film. Ett mindre antal programförslag kommer också årligen från olika orter, främst från unga filmskapare i högstadie- och gymnasieåldern. De flesta samproduktioner görs med filmskapare från de storstäderna, där många filmskapare och producenter är verksamma och där det finns kortfilmsstöd och samproduktionspartners. SVT har varit delaktiga i flera nationella satsningar inom kortfilmen och samverkar med bland annat Svenska Filminstitutet, festivaler och andra icke-kommersiella aktörer. Satsningen Bergman Revisited var ett samarbete med Svenska Filminstitutet och syftade till att stärka kortfilmsfiktionen, att skapa utrymme för etablerade regissörer att även göra kortfilm för att i sin tur inspirera mer oetablerade filmare att också tänka kortfilm som form. SVT Dokumentär & Kortfilm ser att de kortfilmer de samproducerar och köper in når ut till publiken i olika mån. Vissa kortfilmer har svårt att nå en större publik, andra kortfilmer når en miljonpublik. Redaktionen har som mål att skapa en bättre grund för alla filmer för att enklare nå den stora publiken. De sammanlagda publiksiffrorna för kortfilmen under 2016, i tablån och på webben, var över 19 miljoner tittare. It s Alive var en kortfilmstävling med fokus på kort skräckfilm och ett samarbete mellan SFI och de fyra produktionscentra. Produktionscentra ansåg att detta var ett mycket lyckat projekt, investeringarna och riktlinjer beslutades gemensamt och en film från varje region var garanterad att bli producerad. Filmskaparna fick exponering, genom ett flertal gemensamma festivalvisningar, och fick ingå i ett sammanhang med filmskapare, konsulenter från de olika regionerna och Svenska Filminstitutet. En flexibilitet och öppenhet fanns för filmerna slutgiltiga format och visningsmöjligheter och ett VR-projekt valdes även in i satsningen. Produktionscentra såg det som en bra möjlighet att hitta nya talanger och samtliga projekt som blev producerade regisserades av debutanter (utan att detta hade efterfrågats). Produktionscentra anser, av ovan nämnda anledningar, att det finns ett intresse för att göra liknande samarbetsprojekt. Flera produktionsbolag ansåg att projektet hade för låg budget och därför inte var aktuellt att söka, andra aktörer som till exempel Akademin Valand och vissa produktionsbolag ansåg att projektet var ett beställningsuppdrag från Svenska Filminstitutet och att liknande satsningar skulle var mer öppna och ge möjlighet till kreativ frihet. Filmfestivalerna anger att de gärna samverkar med liknande satsningar genom att bidra med visningsfönster och en plattform. Ett antal produktionsbolag anger att utlandsavdelningen för kortfilm borde har varit en mer aktiv part inom projektet, för att underlätta för visning och spridning, speciellt med tanke på att projektet riktade sig mot genrefilmer. Några aktörer, med fokus på Filmregionerna, ställde sig frågande till om projektet täckte hela landet och om alla gavs samma möjligheter. Flera Filmregioner uttrycker dock att projektet kändes rimligt och sökbart för deras 19

20 filmskapare. Samtliga berörda aktörer anser att liknande projekt och satsningar bör vara mer långsiktiga och kontinuerliga för att få ett brett genomslag och förankring. Moving Sweden Visionen för satsningen beskrivs på Svenska Filminstitutets hemsida enligt följande; Moving Sweden är en satsning som vill ge filmare tillfälle att öppna nya dörrar, söka nya historier, flytta gränser, utmana gestaltandet och beröra publiken med starka berättelser i nya och spännande format. Satsningen vill främja förnyelse och kontinuitet för svenska filmskapare, både för dem som är i början av sin karriär, oavsett ålder, och för dem som är etablerade. Samtliga aktörer ser det som positivt att det inom projektet finns budgetramar, kortare finansieringsvägar, att projekten fullfinansieras och utvecklingsstöd delas ut. Majoriteten av Filmregionerna och vissa produktionsbolag anser att finansieringen för filmprojekten är rimlig och samma gäller nyare filmskapare, vilka är vana att arbeta med mindre budgetar. Ett antal Produktionsstöd Moving Sweden Antal filmer med produktionsstöd Antal produktionsstöd till bolag i verksamma i Sthlm Antal produktionsstöd till bolag i Storstadsregion (Västra Götaland och Skåne) Antal produktionsstöd till bolag utanför storstadsregion produktionsbolag anser finansieringen vara för låg och ett antal mindre bolag anger att de har svårt att investera sina egna insatser. Flera bolag anser också att ägandeskapet borde vara större hos bolagen, för att motivera bolagets stora arbetsinsats. I princip alla aktörer ser stora fördelar med att projektet delar ut utvecklingsstöd, men att det är problematiskt att utvecklingstöden ligger på samma nivå oavsett längdformat på projekt. I princip alla aktörer ser ett behov för filmskapare att få möjlighet att träna i lite längre format och att satsningen fyller en viktig funktion för detta, men de upplever samtidigt de angivna formaten inom projektet som problematiska. Formaten (30, 45 och 60 min) upplevs vara styrda av SVT:s tablå, medföra begränsade visnings- och spridningsmöjligheter och hindra kreativitet. Kortserieformatet välkomnas av många aktörer, till exempel produktionsbolagen och produktionscentra, vilka ser det som en möjlighet att träna nya talanger inför långa serier och bidrar med en chans att nå en publik. Utvecklingsstödet till kortserierna ses som positivt, men anses dock vara för lågt för att utveckla ett projekt under rimliga former. Grafen anger antal utdelade produktionsstöd inom Moving Sweden vilka delats ut under Siffrorna visar inte antal utdelade utvecklingsstöd. Satsningen har delat ut runt stycken idé -och manusstöd och stycken förproduktionsoch planeringsstöd årligen. Dessa har haft en större spridning i landet och omfattas inte av statistiken ovan. Moving Sweden har, inom produktionsstöden på Svenska Filminstitutet, procentuellt beviljat flest stöd till projekt med bolag baserade utanför Stockholmsregionen. Av dessa har majoriteten av stöden gått till bolag baserade i Västra Götaland och Skåne. 33 procent av stöden har gått till bolag i dessa 20