Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Brukshundklubben

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Svenska Brukshundklubben Webbupplaga

2 Översikt Året har ur många synvinklar varit positivt för Svenska Brukshundklubben och även för hundägandet i stort i Sverige. Medlemsutvecklingen har varit stabil och totalt har Svenska Brukshundklubben nu medlemmar. I denna siffra ingår inte delbetalande medlemmar. I Brukshundklubbens stadga står inskrivet att ett av organisationens mål är att vara Sveriges hundägares hundsport- och utbildningsorganisation, och organisationen arbetar kontinuerligt för att leva upp till detta. Förbundet satsar på att skapa utbildningar med hög kvalitet, och har under året påbörjat en allmänlydnadslärarutbildning med 16 deltagare. Under året har tema Motivation fortsatt, vilket syftar till att stimulera funktionärer inom hundägarutbildningsverksamheten. Vid kongressen deltog 77 ombud, vilka hade ett antal viktiga frågor att besluta om. Kongressen uppdrog till förbundsstyrelsen att utreda möjligheterna att ta fram ett gemensamt bokföringsprogram för hela organisationen med en gemensam kontoplan. Vidare fick förbundsstyrelsen i uppdrag att analysera problemet med begränsade tävlingsmöjligheter. Dessutom beslutade kongressen att inrätta Svenska Brukshundklubbens Minnesfond. Arbetet med målstyrning har påbörjats under året. En arbetsgrupp har tillsats som tillsammans med Studiefrämjandet har arrangerat en arbetshelg med förbundsstyrelsen där arbetet med målstyrning har initierats. Den 1 juli öppnade portarna till Brukshundklubbens kursgård Kydingeholm i Alunda utanför Uppsala. Tanken är att denna ska vara en naturlig mötesplats för alla i organisationen och dessutom vara ett centrum för alla Brukshundklubbens centrala utbildningar. Den juli genomfördes en mentaltestdomarkonferens på Kydingeholm. Dessutom genomfördes en mentaltestdomarutbildning med tio deltagare under perioden juli. Tävlingsverksamheten inom bruks har glädjande nog ökat när det gäller antal starter, lydnadsproven har minskat med cirka starter och antal starter i IPO-BHP och BSL har ökat något. Tävlingsverksamheten i agility har ökat under året, både vad gäller antalet starter och antalet tävlingar. Under år har produktionstakten för Försvarsmaktshundar höjts. Per den 31 december har 190 nya ekipage tillförts Hemvärnet, målet var 200 stycken. Målet kan sägas ha uppnåtts då ett antal hundar som utbildats under år kommer att provas i början av Samarbete med myndigheter, organisationer och företag Svenska Brukshundklubben har, för att kunna genomföra sin omfattande verksamhet, en nära kontakt med många myndigheter, organisationer, företag och enskilda personer. Ett kontinuerligt samarbete mellan Brukshundklubben och omvärlden är viktig för att upprätthålla det förtroende som Brukshundklubben åtnjuter samt för att öka förståelsen för den verksamhet Brukshundklubben bedriver. Svenska Brukshundklubben är ansluten till Svenska Kennelklubben (SKK) som den största specialklubben, då SKK är en så kallad paraplyorganisation för hundverksamheten i Sverige. Brukshundklubben har ett nära samarbete med SKK i hund- och organisationsfrågor liksom frågor rörande Brukshundklubbens ställning som landets största utbildare av hundägare. Sveriges Hundungdom är Brukshundklubbens och övriga SKKs ungdomsförbund. Genom det dubbla medlemskapet har många ungdomar valt Brukshundklubben som sin specialklubb. Samarbetet mellan ungdomsförbundet och Brukshundklubben regleras genom ett samarbetsavtal. Svenska Draghundsportförbundet (SDSF) bedriver hundkörning i tävlingsform. SDSF har ett samarbetsavtal med Brukshundklubben, vilket bland annat innebär att Brukshundklubben stödjer SDSF ekonomiskt i de 2 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

3 delar där Brukshundklubbens medlemmar deltar i SDSFs verksamhet. SDSF ansvarar för tävlingsverksamheten medan Brukshundklubben svarar för meritering av hundarna. Utbildningen av tjänstehundar till totalförsvaret har skett i nära samarbete med representanter för Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Försvarsmaktens hundtjänstenhet och Brukshundklubben har ett nära samarbete i utbildningsfrågor. Även flottiljer, militärdistriktsgrupper och räddningsskolor har varit Brukshundklubben behjälpliga och har givit ett mycket värdefullt stöd till tjänstehundsverksamheten. Brukshundklubben är även medlem i Centralförbundet Folk och Försvar och i den internationella räddningshundsorganisationen Internationale Rettungshundeorganisation (IRO). Svenska Brukshundklubben är medlemsorganisation i Studiefrämjandet och har stora möjligheter att genomföra sin utbildning i en folkbildningsinriktad anda. Brukshundklubben är, när det gäller antal studiecirklar och antal deltagare, en av de största medlemsorganisationerna inom Studiefrämjandet. Ett centralt samarbetsavtal finns mellan organisationerna där de viktigaste områdena för samarbetet gäller utbildningsinsatser för Brukshundklubbens handledare, instruktörer och lärare samt funktionärsutbildning. Brukshundklubben har ett samarbetsavtal med Agria Djurförsäkring AB avseende bland annat medlemsrabatt vid försäkring av hund. Avtalet gäller till och med år 2009 och ger bland annat ersättning till förbundet för förebyggande utbildningsinsatser, landslagsdräkter, stipendier med mera. Brukshundklubben har en representant i Agrias smådjurskommitté där främst försäkringsvillkor och förslag till förbättringar diskuteras. Förbundet har även ett centralt avtal med Wasa Kredit AB gällande medlemslån. Många sponsorer har bidragit med medel till arrangörerna vid större utåtriktade verksamheter såsom mästerskapstävlingar. Förbundets distrikt och lokalklubbar har erhållit ett brett och värdefullt stöd från myndigheter, organisationer, många företag och enskilda personer, till vilka förbundet önskar framföra ett varmt tack. Ekonomi Regional och lokal förvaltning Distrikt, lokal- och rasklubbar är egna juridiska personer och har därmed egen ekonomisk förvaltning, vilken ligger utanför ramen för denna berättelse. Central förvaltning Förbundets intäkter härrör sig främst från medlemsavgifter samt anslag och bidrag. Medlemsavgifter är uppdelade i en central och en lokal avgift. Den lokala avgiften varierar från klubb till klubb. Den centrala avgiften, vilken kommer förbundet till del, har under år varit 250 kronor för helbetalande medlem. För övriga kategorier uttas endast lokal avgift. Ungdomsavgiften för det dubbla medlemskapet används för att täcka del av kostnaderna för tidningen Brukshunden till denna medlemskategori. Myndigheterna Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten anslår medel till Brukshundklubben. Det gäller för verksamhet som försvarsinformation samt rekrytering och utbildning av personal och hundar som kan tjänstgöra inom totalförsvaret. Brukshundklubben har även erhållit bidrag till administration och ledning för förbundets direkta omkostnader för frivilligverksamheten. Medel från samarbetsavtal med olika företag, främst Agria Djurförsäkring AB och Wasa Kredit AB, ger välkomna tillskott till förbundet. Brukshundklubbens lokalklubbar har rätten att sälja Bingolotto, vilket för många klubbar innebär en ekonomisk fördel. Förbundet har dock inte fått någon del av försäljningsöverskottet under år. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 3

4 Resultaträkningen visar ett överskott på 169 tusen kronor (kkr). Nedan följer en förklaring av intäkter och kostnader: Intäkter Bland bidrag och avtal finns till största delen bidrag från AMS för personal med lönebidrag. Här finns också bidrag från SKK för domarkonferenser Annonsintäkterna har ökat med nästan 300 kkr jämfört med år Förlagsverksamheten har ökat med nästan 90 kkr jämfört med år men gått ca 80 kkr under budget Kydingeholm var inte budgeterat för år. Kursgården övertogs från den 1 juni. Därefter iordningställdes kursgården och de första gästerna kom i mitten av juli. Merparten av intäkterna har dock varit under månaderna september-november Sponsorintäkterna har gått ca 230 kkr under budget, framför allt på grund av att avtalet med Wasa kredit och teckning av hundförsäkring via hemsidan inte har gått som förväntat Intäkter Brukshunden, MH, Lärarutbildning från TJH Administrationsersättning tjänstehund OH från tjänstehund Övriga intäkter Kostnader Personalkostnader De största kostnaderna för personal är löner, sociala avgifter, premier för kollektiva pensionsförsäkringar, semesterlöner, utbildning och övertidsersättningar. Dessa har gått över budget på grund av personalkostnader på Kydingeholm, vilka inte var budgeterade för år. Lokalkostnader förbundskansliet Lokalkostnaderna har gått under budget med 350 kkr och ligger på ungefär samma nivå som under år. Anledningen till att de gått så pass mycket under budget beror på att hyresvärden betalar en stor del av kostnaderna för renoveringen av förbundskansliet. I lokalkostnaderna ingår lokalhyra, elkostnader, städning samt kostnader för inbrottslarm. Lokalkostnader och matkostnader Kydingeholm Dessa kostnader fanns inte under och var heller inte budgeterade för år. Kontorskostnader förbundskansliet och Kydingeholm Kontorskostnaderna för förbundskansliet har hamnat ganska precis på vad som var budgeterat för år. I dessa kostnader ingår förbrukningsmaterial till exempel kuvert, brevpapper, toner till kopiatorer och leasingavtal för kontorsmaskiner. Kontorskostnader för Kydingeholm fanns inte under år och var inte budgeterat för år. IT-kostnader förbundskansliet och Kydingeholm IT-kostnader för förbundskansliet har gått ca 100 kkr över budget och har varit cirka 100 kkr högre än år. Här ingår leasingkostnader, Internetuppkoppling, supportavtal och licensavgifter. Den största anledningen till ökningen är licensavgifter och supportavtal för det nya Extranätet Fido. I IT-kostnader för Kydingeholm ingår kostnader för inkoppling av bredband, månadskostnader för bredband samt viss IT-utrustning. Dessa kostnader fanns inte under år och var inte budgeterade för år. Verksamhetsomkostnader Verksamhetsomkostnaderna har minskat med ca 110 kkr jämfört med år och har gått med ca 300 kkr under budget. Minskningen beror på minskade revisions- och bankkostnader. De största verksamhetsomkostnaderna är revisionsarvode, bankkostnader, kostnader för uppehälle samt tryck och utskick av medlemsavier. 4 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

5 Portokostnader Portokostnaderna har minskat med ca 110 kr jämfört med år och har hamnat cirka 90 kkr under budget. Detta beror på att avräkningar till klubbar till största delen nu går via e-post, att vi skickar fler försändelser med B-post samt att en ny frankeringsmaskin gjort det möjligt att frankera enligt vissa portotabeller som vi inte kunde använda med den gamla frankeringsmaskinen. Dessutom har användandet av e-post vid alla typer av korrespondens ökat. Tele/Internet förbundskansliet och Kydingeholm Kostnaderna för förbundskansliet har minskat med ca 70 kkr och gått cirka 80 kkr under budget. Detta beror bland annat på att vi har tecknat bättre mobiltelefonavtal än vad vi haft tidigare samt att e-post används i större utsträckning. Kostnaderna för Kydingeholm fanns inte under år och var inte budgeterade för år. Förbundsstyrelsen (FS) och Förbundsstyrelsens uppdrag I FS och FS uppdrag ingår kostnader för FS- och VU-sammanträden, valberedningen samt arbetsgrupper. Under år ingår även kostnader för Kennelfullmäktige som genomförs vartannat år. Förlagsverksamhet Kostnaderna för förlagsverksamheten har hamnat något över budget och cirka 100 kkr över föregående år. Detta dels på att vi har ökat försäljningen vilket också gör att vi ökar kostnaden för sålda varor. Dessutom har vi skrivit av produkter som inte har sålts på flera år och bara kostar pengar i form av lagerkostnader. Kostnaden för dessa avskrivningar har varit ca 100 kkr. Brukshunden De största kostnaderna för tidningen Brukshunden har under året varit redaktion och grafisk produktion, portokostnader, tryckkostnader och provisioner för annonsförsäljning. Här ingår även kostnader för det nyinrättade redaktionsrådet. Administrationsersättning Avser debitering av moms från Brukshundservice Sverige AB till Svenska Brukshundklubben. Avskrivningar Avskrivningarna har ökat, främst på grund av extranätet Fido som inte fanns budgeterat för år. Kommittéer och sektorer Tävlingssektorn och PR- och informationskommittén har gått över budget. Övriga sektorer och kommittéer ligger på eller något under budget. Landslagskostnader Kostnaderna för landslagen har gått över budget med cirka 110 kkr. Finansiella poster Består av ränteintäkter från bank. Balans och resultaträkning Ekonomisk sammansättning för följer nedan i uppställning enligt årsredovisningslagen. Dock finns en enklare redovisning i bilaga 1. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 5

6 Balansräkning - koncern (Belopp i kronor) TILLGÅNGAR KONCERN Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg & installationer Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror Priser & gåvor Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga placeringar Kassa & bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER KONCERN Not Eget kapital Bundet eget kapital Bundna reserver Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

7 Fonder Garantifond SBK-GE Capital 0 0 TP:s fond Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER Ställda säkerheter Garantiförbindelse Borgensförbindelse till förmån för koncernföretag Resultaträkning - koncern (Belopp i kronor) Not Intäkter Nettoomsättning Medlemsavgifter Anslag Övriga rörelseintäkter Rörelsekostnader Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivning av materiella & immateriella tillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och resultat liknande poster Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster ÅRETS RESULTAT Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 7

8 Balansräkning - moderföretag Svenska Brukshundklubben Organisationsnummer (Belopp i kronor) TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andra långfristiga värdepapperinnehav 0 0 Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsätttningstillgångar Varulager m m Priser & gåvor Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga placeringar Kassa & bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

9 EGET KAPITAL & SKULDER Not Eget kapital 6 Fritt eget kapital Balanserad vinst Lämnade aktieägaretillskott Årets resultat Summa eget kapital Fonder Garantifond Utbildningscentrum 0 0 SBK-GE Capital 0 0 Symposium 0 0 TP:s fond Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER Ställda säkerheter Borgensförbindelse till förmån för koncernföretag Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 9

10 Resultaträkning - moderföretag Svenska Brukshundklubben Organisationsnummer (Belopp i kronor) Not Intäkter Nettoomsättning Medlemsavgifter Anslag Övriga rörelseintäkter Rörelsekostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och resultat liknande poster Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster ÅRETS RESULTAT Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Företaget tillämpar den EU-anpassade årsredovisningslagen, och följer Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Varulager Varulagret, värderat enligt Redovisningsrådets rekommendation nummer två, Redovisning av varulager, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-ut-principen, respektive verkligt värde. Inkuransrisker har därvid beaktats. I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av de direkta tillverkningskostnaderna samt skäligt pålägg för indirekta kostnader. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivning enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. 10 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

11 Följande avskrivning tillämpas: Koncernen Moderbolaget Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 5 år - Datorer 3 år - Koncernredovisning Av koncernens totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 5 procent (1 %) av inköp och 14 procent (2 %) av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som koncernen tillhör. Av moderbolagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 6 procent (1 %) av inköp och inget (0 %) av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som bolaget tillhör. Not 1 Personal Medelantalet anställda Varav män Varav män Moderbolaget Sverige % 16,5 28 % Totalt i moderbolaget % 16,5 28 % Dotterföretag Sverige - - Koncern totalt % 16,5 28 % Upplysning om sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 2,9 % 3,6 % Långtidssjukfrånvaro Sjukfrånvaro för män 0,6 % 3,8 % Sjukfrånvaro för kvinnor 3,3 % 3,5 % Sjukfrånvaro anställda -29 år 4,9 % 0,3 % Sjukfrånvaro anställda år 3,4 % 3,1 % Sjukfrånvaro anställda 50 år - 0,6 % 6,4 % Den totala sjukfrånvaron avses i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidsfrånvaro redovisas ej på grund av undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgift inte ska lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller uppgiften kan hänföras till enskild individ. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner & Sociala Löner & Sociala ersättningar kostnader ersättningar kostnader Moderbolaget (varav pensionskostnad) ( ) ( ) Dotterföretag Koncern totalt Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 11

12 Not 2 Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Koncern Moderbolag Vid årets början Nyanskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Planenligt restvärde vid årets slut Not 3 Övriga ränteintäkter & liknande resultatposter Koncernen Ränteintäkter, övriga Reavinst avyttring värdepapper Moderbolaget Ränteintäkter, övriga Reavinst avyttring värdepapper Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

13 Not 4 Andelar i koncernföretag Moderbolag Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Bokfört värde vid årets slut Spec av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag Antal Antal Bokfört Dotterföretag/orgnr/säte andelar i % värde Brukshundservice Sverige AB, % , Stockholm Not 5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncern Moderbolag Lokalhyra Förutbetald leasing Bidrag och bonus Förutbet.kostn.Brukshunden Övriga poster Not 6 Eget kapital Aktieägartillskott med villkorlig återbetalningsskyldighet uppgår till ( ). Not 7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncern Moderbolag Semesterlöneskuld Sociala avgifter Särskild löneskatt Reserveringar Övriga poster Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 13

14 Organisation Medlemmar Förbundets medlemsantal uppgick per den 31 december till stycken, en minskning med 1,1 procent jämfört med år. Förändring / Hedersledamöter 3,6 % Ständiga medlemmar -12,5 % Helbetalande medlemmar -1,6 % Familjemedlemmar -0,2 % Ungdomsmedlemmar 2,9 % Summa -1,1 % Distrikt och klubbar Antal distrikt är, liksom år, 18 stycken. Inga nya lokalklubbar har bildats under året. Vid utgången av år är därmed antalet lokalklubbar 291 stycken (varav sex vilande) och rasklubbar 16 stycken. Förteckning över distrikt, lokalklubbar och rasklubbar finns i bilaga 3. Kongress Kongressen, Svenska Brukshundklubbens högsta beslutande organ, samlades den 5-6 maj på Radisson SAS Arlandia Hotel vid Stockholm-Arlanda Flygplats. Antal kongressombud var 77 stycken. Utöver behandling av verksamhetsberättelse, verksamhetsplan och budget behandlades bland annat åtta motioner och två förslag från Förbundsstyrelsen. Organisationskonferens Konferens för distriktens och rasklubbarnas ordföranden anordnades den januari på Scandic Hotel, Upplands Väsby. Förutom dessa deltog Förbundsstyrelsen och representanter för kommittéer och sektorer. Vid konferensen diskuterades bland annat budget- och verksamhetsplanering. Förbundsstyrelse Förbundsstyrelsen (FS) har sedan kongressen den 5-6 maj haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter: Staffan Thorman, förbundsordförande (Knivsta), Ionie Oskarson, 1:e vice ordförande (Fjärås), Anders Dahlstedt, 2:e vice ordförande (Lilla Edet), Lars-Olof Thellner, skattmästare (Knivsta), Judith Granberg, (Västerås), Anders Ekholm (Eskilstuna), Birgitta Forsberg (Östersund), Fredrik Steen (Tullinge), och Rolf Weiffert (Åhus). Suppleanter: Tomas Knuutila (Nacka), Maritha Östlund-Holmsten (Gyttorp) och Annika Sällvik (Staffanstorp). Verkställande utskott Förbundsstyrelsens verkställande utskott (VU) har bestått av Staffan Thorman (Knivsta), Ionie Oskarson (Fjärås), Anders Dahlstedt (Lilla Edet) och Lars-Olof Thellner (Knivsta). Sammanträden Under året har Förbundsstyrelsen (FS) och verkställande utskottet (VU) sammanlagt haft 12 protokollförda sammanträden enligt nedan: Sammanträden Datum FS 26 januari, 2 mars, 4 maj, 6 maj, 23 augusti, 12 oktober och 9 november VU 10 januari, 12 mars, 10 juni, 19 september och 20 september 14 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

15 Förbundsstyrelsens representanter Staffan Thorman Ionie Oskarson Anders Dahlstedt Lars-Olof Thellner Judith Granberg Anders Ekholm Birgitta Forsberg Fredrik Steen Rolf Weiffert Tomas Kuutila Maritha Östlund- Holmsten Annika Sällvik Generalsekreterare har varit Peter Rimsby. Antal anställda har varit 18 personer fördelat på 18 tjänster. Revisorer Ordinarie revisorer under året har varit auktoriserade revisorn Kerstin Hedberg (Stockholm) och Eleonor Lindahl (Stenungsund). Revisorssuppleanter har varit auktoriserade revisorn Peter Olofson (Stockholm) och Carina Lindström (Kåge). Valberedning Valberedningen har under året bestått av Barbro Olsson ordförande (Kopparberg), Tommy Blomquist (Aneby), Katinka Ryttse (Åby), Bengt Hellman suppleant (Östra Ljungby) och Irene Karlsson suppleant (Hjo). Centrala kommittéer som har varit verksamma under året: Kommittén för hundars mentalitet PR- och informationskommittén Rasklubbarnas samarbetskommitté (RASK) Centrala sektorer som har varit verksamma under året: Agilitysektorn Tjänstehundssektorn/Försvarsmaktsgruppen Draghundssektorn Tjänstehundssektorn/Räddningsgruppen Hundägarutbildningssektorn Tävlingssektorn Rasutvecklingssektorn Peter Rimsby (GS) Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 15

16 FS arbetsgrupper som har varit tillsatta under året: AG Brukstävlande AG Funktionärsetiska regler AG IPO AG Landslag AG Målstyrning AG SBKs Historik AG SM-arrangemang AG Stadgar Kommittéernas ledamöter, sektorledningar och arbetsgrupper redovisas i bilaga 2. Representation Svenska Brukshundklubben har under året varit representerad i följande organisationer: Organisation Agrias Produktkommitté smådjur Folk och Försvar Svenskt Friluftsliv (fd FRISAM) Frivilligorganisationernas sammarbetskommitté (FOS) Internationella Räddningshundsorganisationen (IRO) Samverkande Organisationer (SVO) Studiefrämjandets förbundsstämma Sveriges Hundungdoms ungdomsråd Sveriges Hundungdoms representantskapsmöte Representant från SBK Peter Rimsby (GS) Katarina Swahn (FK), suppleant Jöran Wikbladh (Sundborn) Peter Rimsby (GS), suppleant Peter Rimsby (GS) Jöran Wikbladh (Sundborn) Peter Rimsby (GS), suppleant Leif Sundberg (Linköping) Peter Rimsby (GS) Anne-Marie Folkesson Bjuggren (FK) Ola Folkesson (Lund) Ola Folkesson (Lund) 16 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

17 Kansliorganisation Kanslipersonalen har under året varit indelad i fyra huvudgrupper: 1. Verksamhetsgruppen med fem personer som arbetar med sektorer och kommittéer, dock inte tjänstehundssektorerna. Anne-Marie Folkesson Bjuggren är ansvarig för gruppen. 2. Tjänstehundsgruppen med tre personer som arbetar med tjänstehundsfrågor. Ansvarig för gruppen är Helen Lager. 3. Ekonomigruppen med bestående av tre personer som arbetar med löpande redovisning, arvoden, löner, rapportering och bokslut. Ekonomiansvarig är Marie Grönberg. 4. Övrig administration som består av sex personer vilka arbetar med organisation, PR/Info, IT, växel, försäljning och medlemsregister. Gruppen svarar till Generalsekreteraren. IT-verksamhet Brukshundklubben arbetar aktivt med att finna bättre kommunikationslösningar gentemot våra medlemmar. Ett ständigt arbete pågår när det gäller att finna kostnadseffektiva lösningar som kan vara till gagn för alla parter. Ambitionen är att framtida lösningar samt intern infrastruktur ska bygga på väletablerade produkter och, i den mån möjlighet finns, Microsoftbaserade lösningar. Det största projektet under året har varit utvecklingen av extranätet Fido, vilket kommer att kunna tas i drift under första halvåret Under året har också en modul till medlemssystemet färdigställts, vilket kan användas av tävlingsarrangörer för kontroll av medlemskap. Brukshundservice Sverige AB Det av Brukshundklubben helägda serviceföretaget Brukshundservice Sverige AB bildades 1992 för att hantera administrativ service såsom hyra av lokaler, maskiner och inventarier samt förlagsverksamhet. Styrelse för bolaget har varit: Ordförande Staffan Thorman Ledamot Ionie Oskarson Ledamot Lars Olof Thellner Ledamot Anders Dahlstedt VD Peter Rimsby Varken styrelse eller VD har under året erhållit arvode för sina uppdrag i bolaget. Tidningen Brukshunden Chefredaktör har under året varit Gunnar Lindgren, som även haft det övergripande ansvaret för produktionen. Generalsekreteraren är ansvarig utgivare. Tidningen har under året utkommit med åtta nummer. Upplagan är enligt TS officiellt reviderad till exemplar, vilket är en ökning med exemplar jämfört med föregående år. Tidningen har sedan ett antal år särskilda ungdomssidor i samarbete med Sveriges Hundungdom, som på detta sätt fått tillbaka sin nedlagda tidning HundarHundar. Enligt FS beslut ska varje nummer av Brukshunden innehålla åtta ungdomssidor. Brukshunden har också distribuerats till samtliga medlemmar i Sveriges Hundungdom, som för detta ersätter Brukshundklubben med 30 kronor per medlem som inte valt Brukshundklubben som specialklubb inom konceptet Dubbelt medlemskap. Tidningen har speglat rörelsens verksamheter och varit forum för debatt och information. Tävling, utbildning, avelsfrågor, dressyrmetoder och tjänstehundsverksamhet är och ska vara viktiga och levande delar i vår verksamhet, och har därför fått mycket utrymme. Tävlingskalendern har ingått som bilaga i A4-format i Brukshunden nummer 7/. Tävlingskalendern omfattar 30 sidor, varav sex annonssidor. Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 17

18 Verksamheter Centrala kommittén för hundars mentalitet Kommittén för hundars mentalitet har till uppgift att bedriva och utveckla verksamhet för att kontrollera och följa upp hundars mentalitet. Kommittén ska informera om vikten av hundars mentala egenskaper och därigenom verka för ett medvetet avelsarbete. Uppdatering Mellan den juli genomfördes uppdatering av nya mentaltestet på Kydingholm för de domare som inte tidigare haft möjlighet. Konferenser och utbildningar Mentaltestdomarkonferens genomfördes den juli på Kydingeholm. Mentaltestdomarutbildning med 10 deltagare arrangerades mellan den 14 juli och 22 juli. Utbildningen genomfördes på Kydingeholm. Övrigt Utbildning av mentalbeskrivare har under året genomförts i distriktsregi. Kommittén har utsett examinator till slutprovet. Kommittén har under året tillsatt en arbetsgrupp Översyn MH som gjort en analys av de olika momenten i Mentaltest Hund och behov av eventuella förändringar. Under hösten har kommittén tillsatt en arbetsgrupp i samarbete med Centrala Rasutvecklingssektorn MH som Verktyg. Gruppens arbete är att se över hur MH kan användas, vem har nytta av MH och varför vi bör få fler uppfödare att använda MH som en del i aveln. Kommittén har representerats av olika ledamöter på konferenser, samt under året avhållit nio protokollförda möten. Kommittén har ett fortsatt samarbete med Finska Kennelklubben och Islands Kennelklubb avseende utbildning av olika funktionärer inom Mentalbeskrivning Hund (MH). Mentalbeskrivning Som tabellen nedan visar har en minskning skett av antalet mentalbeskrivna hundar av bruksras från till. Tabellen nedan gäller hundar av brukshundras. Totalt har hundar beskrivits med Brukshundklubben som arrangör. 482 hundar har beskrivits hos avtalsanslutna klubbar/organisationer. Ras Australian Shepherd Australisk Cattledog Australisk Kelpie Beauceron Belgisk Vallhund/Groenendael Belgisk Vallhund/Laekenois Belgisk Vallhund/Malinois Belgisk Vallhund/Tervueren Berger Picard 2 2 Bouvier des Flandres Boxer Briard Collie Dobermann Hollandse Herdershond Hovawart Riesenschnauzer Rottweiler Schäfer Svart Terrier Totalt Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse

19 Korning Nedan redovisas antalet korade hundar fördelade på ras under åren Titeln Korad innebär godkänd mentaltest, godkänd exteriörbeskrivning samt HD utan anmärkning. Statistiken från och med redovisar antalet mentaltestade hundar med fördelningen godkänd (gk)/ej godkänd (ej gk). Ras gk/ej gk mentaltest gk/ej gk mentaltest Australian Shepherd 16/7 35/ Australisk Cattledog 4/1 7/ Australisk Kelpie 28/8 27/ Beauceron 5/1 6/ Belgisk Vallhund/Groenendael 3/7 10/ Belgisk Vallhund/Laekenois 0/1 0/ Belgisk Vallhund/Malinois 27/5 49/ Belgisk Vallhund/Tervueren 11/12 66/ Berger Picard 0/0 0/ Bouvier des Flandres 2/5 9/ Boxer 80/19 254/ Briard 19/21 48/ Collie Collie långhår 11/24 44/ Collie korthår 3/3 11/ Dobermann 7/22 72/ Hollandse Herdershond Hollandse Herdershond korthår 2/ Hollandse Herdershond långhår 0/0 2/ Hollandse Herdershond strävhår 1/ Hovawart 46/26 84/ Riesenschnauzer Riesenschnauzer svart 18/6 93/ Riesenschnauzer P & S 1/4 2/ Rottweiler 196/52 330/ Schäfer 305/34 522/ Svart Terrier 1/2 3/4-3 2 Totalt 786/ / Rasklubbarnas samarbetskommitté Rasklubbarnas samarbetskommitté (RASK) består av en representant från varje rasklubb. RASK har under året haft tre protokollförda möten. Under året har flera initiativ tagits till utvecklande verksamhet. Några av initiativen har varit: Att inrätta vallprov enligt AKC:s regler Att ta fram en enklare tidning vilken ska skickas till exteriördomare som är godkända på Brukshundklubbens raser Att RASK har initierat framtagning av alternativa utställningsprotokoll Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse 19

20 Centrala PR- och informationskommittén Svenska Brukshundklubbens centrala kommitté för PR och information ska ha ett övergripande helhetsgrepp över kommunikationsverksamheten inom Brukshundklubben genom att ha en strategisk snarare än en operativ roll. Genom analys, utvärdering, strategier, policies och mallar ska den strategiska kommunikationsverksamheten skapa verktyg så att det underlättar för varje verksamhetsområde att nå sina målsättningar. PR- och informationskommitténs roll är också att kvalitetssäkra på vilket sätt Brukshundklubben för fram sitt budskap. Detta genom att ta del av informationsinnehåll, renodla kommunikationskanaler och granska formen på den information som Brukshundklubben sänder ut till sina målgrupper. PR- och Informationskommittén tillsattes av förbundsstyrelsen hösten och har under haft sitt första verksamhetsår. Kommittén har under året bestått av Anna Persson ordförande (Solna), Titti Godén (Ås) och Jeanette Forssman (Helsingborg). Adjungerande från kansliet har varit Katarina Swahn (FK) och Peter Rimsby (GS) fram till augusti då Sanna Ameln (FK) ersatte dem båda. Kommittén har under året haft fyra protokollförda möten. Sedan augusti finns det en anställd informatör (Sanna Ameln) med placering på kansliet. Denna rekrytering har tillfört såväl professionell kompetens som kontinuitet till organisationens kommunikationsarbete, samt möjliggjort för kommittén att påbörja en långsiktig och strategisk uppbyggnad av PR- och informationsverksamheten inom organisationen. Kommittén har under året lagt stor vikt vid kontakter med de regionala nivåerna och har bland annat besökt sex distrikt (Västmanland, Dalarna, Stockholm, Uppland, Skåne och Halland) för att diskutera behov och önskemål samt ta in synpunkter. Kommittén har medverkat vid centrala konferenser inom HUS- och Tjänstehundsektorn samt rasklubben för Australian Shepherd. Kommittén har även deltagit vid förbundets organisationskonferens (januari), kongress (maj) samt budget- och verksamhetskonferens (november) och här presenterat och diskuterat kommitténs uppgifter och arbete. En angelägen uppgift under året har varit planering och framställande av det extranät (Fido) som introduceras i organisationen under våren Detta verktyg kommer att öppna helt nya vägar och möjligheter för kommunikation inom Brukshundklubben, samt möjliggöra en målgrupps- och marknadsinriktad extern hemsida. Organisationen har under året haft en del uppmärksammande interna konflikter som inte alltid har hanterats på ett strategiskt sätt. Därför har PR- och informationskommittén arbetat fram en kommunikationsstrategi vid kris (som förbundsstyrelsen beslutade att anta i januari 2008). Förhoppningen är att strategin ska bidra till att tydlig information om händelser och att beslut snabbare når organisationen. Vidare har kommittén påbörjat arbetet med etablering av varumärket Svenska Brukshundklubben, vilket har lett till att en varumärkesanalys kommer att genomföras under Det nybildade redaktionsrådet för tidningen Brukshunden hade sitt första möte i november. Rådet har som funktion att stötta och agera förslagsställare till redaktören och består av representanter från olika delar i organisationen med anknytning till tidningen och erfarenhet från tidningsproduktion. Under har testsändningar med webbradio- och TV genomförts i samarbete med producentföretaget TommySport där bland annat Agility-SM, SM i Bruks och IPO samt Nordiska mästerskapen i Bruks har bevakats. Projektet har fått positiv respons från medlemmarna och under SM i Bruks och IPO hade vi över träffar på våra webbsändningar. Tyvärr visade det sig svårt att få ekonomi i projektet och Brukshundklubben har därför valt att avsluta samarbetet. PR- och informationskommittén har representerat Brukshundklubben med monter och personal på SM i bruks och IPO (augusti) och SKKs utställning HUND07 på Älvsjömässan (december). Inför dessa arrangemang har enklare profilmaterial i form av packtejp, bärkassar och pennor köpts in. 20 Svenska Brukshundklubbens verksamhetsberättelse