Analys av tidig medborgardialog gällande den fördjupade översiktsplanen för centralorten Örnsköldsvik. Workshops genomförda höst 2016 och vår 2017

Transkript

1 Analys av tidig medborgardialog gällande den fördjupade översiktsplanen för centralorten Örnsköldsvik Workshops genomförda höst 2016 och vår 2017 Tillväxtavdelningen 2016

2 Sammanfattning Som en del av framtagandet av kommunens fördjupade översiktsplan för centralorten Örnsköldsvik hölls tidiga medborgardialoger under hösten 2016 och våren Genom fem workshopar samlades synpunkter in rörande centralortens framtida utveckling. Workshoparna var riktade mot allmänhet, föreningar, tjänstemän, politiker, myndigheter och näringsliv. Fokus för workshoparna var behovet av utveckling i centralorten på 20 års sikt inom följande områden: bostäder, fritid och nöje, infrastruktur och trafik samt näringsliv och handel. De insamlade synpunkterna från workshoparna har sedan analyserats och analysen presenteras i detta dokument. Materialet utgör en del av underlaget i framtagandet av planförslag till den fördjupade översiktsplanen. 1

3 Introduktion Den fördjupade översiktsplanen för centralorten Örnsköldsvik har en planerad avgränsning som primärt omfattar Örnsköldsviks, Arnäs och Gimåt tätorter samt större delen av Överhörnäs tätort. I planområdet ingår även grönområden mellan tätorterna. För att samla in information om vilka perspektiv som boende och verksamma i kommunen tycker är viktiga i den kommande planen hölls medborgardialoger i form av workshops. Workshoparna hölls i november 2016 och januari 2017 och har varit ett verktyg för att fler ska få möjlighet att lämna synpunkter och för Örnsköldsviks kommun att förankra och nå ut med information om att en fördjupad översiktsplan kommer att tas fram. Genom fem workshopar samlades synpunkter in om centralortens framtida utveckling. Träffarna var riktade mot allmänhet, föreningar, tjänstemän, politiker, myndigheter och näringsliv. Workshoparna hade ett 20-årigt perspektiv och hade fyra olika fokusområden: Boende Näringsliv/handel Fritid/nöje Infrastruktur/trafik Syfte Syftet med workshoparna var att samla in information om vilka perspektiv som boende och verksamma i kommunen tycker är viktiga i den kommande fördjupade översiktsplanen för centralorten i Örnsköldsvik. Workshoparna har även varit ett sätt att förankra planprocessen och sprida information om att en fördjupad översiktsplan kommer att tas fram. Metod De som deltog och höll i workshopsen från Örnsköldsviks kommun var planerare, processledare samt politisk representant. Vid varje tillfälle delades workshopdeltagarna in i grupper med upp till 8 deltagare i varje grupp. Deltagarna fick sedan diskutera utifrån framtidsfrågor med perspektiv på 20 år kring bostad, näringsliv/handel, fritid/nöje, infrastruktur/trafik. Vid medborgardialogerna fick deltagarna även markera på kartor vilka områden de ansåg viktiga ur olika perspektiv. Samtliga kartor och textmaterial från workshopsen är sammanställda och fungerar som ett underlag för den analys som är presenterad i detta dokument. Totalt deltog 127 deltagare (43 % kvinnor och 57 % män) vid fem tillfällen med representanter från allmänhet, föreningar, tjänstemän, politiker och näringsliv. Fördelning av workshopdeltagare: 43 deltagare fördelade i 12 workshopgrupper med allmänhet, föreningar, fritidspolitiker 56 deltagare fördelade i 11 workshopgrupper med tjänstepersoner, politiker och myndigheter 28 deltagare fördelade i 5 workshopgrupper från näringsliv och näringslivsorganisationer I analysarbetet har framförallt en tematisk analys använts med undantag för materialet från workshopen med tema näringsliv. En tematisk analys innebär att material som samlats in 2

4 under workshoparna har organiserats och strukturerats utifrån återkommande teman och ord. Anledningen till att workshopen med tema näringsliv inte analyserades enligt metoden tematisk analys var för att frågeställningarna och svaren var av en annan karaktär och fokuserade mer på var än hur. Metodkritik och reflektioner Resultatet av medborgardialogerna påverkas av den metod som använts och vilka som finns på plats. Det kan bl.a. konstateras att grupperna unga och utrikes födda är underrepresenterade. På vissa workshops var även kvinnor underrepresenterade. Totalt deltog 43 % kvinnor och 57 % män. Med fler deltagande män kan resultatet t.ex. få en tyngdpunkt på platser där män i högre grad vistas än kvinnor. På samma sätt kan deltagarnas socioekonomiska tillhörighet påverka resultatet. Resultatet kan också ha påverkats av vilka platser som är tillgängliga för deltagarna och med vilket färdsätt de har möjlighet att ta sig fram genom staden. Var deltagarna bor och hur de rör sig i centralorten påverkar sannolikt resultatet från workshoparna. Deltagarnas ålder och vart de bor har dock inte registrerats. Även valet av metod för medborgardialog kan ha påverkat resultatet. Dialogen var i form av workshops där deltagarna förväntas vara aktiva och prata inför andra. Detta kan ha påverkat vilka som deltog samt på vilket sätt de som faktiskt var där medverkade. Som komplement fanns möjligheten att lämna synpunkter på Örnsköldsviks kommuns hemsida för de som inte deltog på workshoparna eller ville tillägga något efteråt. Trots annonser i tidningar, på Facebook, kommunens webbplats m.m. kan det konstateras att alla invånare omöjligt har nåtts av inbjudan till workshoparna. Det fanns t.ex. ingen inbjudan på något annat språk än svenska. Det är främst metoden tematisk analys som har använts i analysarbetet. Valet av metod gör att resultatet i hög grad påverkas av analysgruppens förförståelse. Det finns alltid ett mått av subjektivitet i de val som görs när det kommer till att t.ex. dra slutsatser och identifiera teman. Det var ett relativt högt deltagande med totalt nära 130 deltagare som svarade på samma frågor och gjorde samma övningar. Planerarna anser att det är ett tillräckligt stort underlag för att dra slutsatser kring vilka preferenser/synpunkter som Ö-viksborna verkar ha. Det gäller framförallt synpunkter som är ofta återkommande och som förekom hos samtliga målgrupper. Specifika och mer detaljerade synpunkter är emellertid svårare att dra några generella slutsatser kring. Samtliga synpunkter utgör dock material för kommunen att inspireras av i arbetet med den fördjupade översiktsplanen. 3

5 Resultat Nedan presenteras analys av materialet som samlats in under workshoparna. Resultatet är indelat efter de fyra olika fokusområdena som workshoparna hade. Fokusområde: Boende Deltagarna fick diskutera hur de själva skulle vilja bo om 20 år och varför. Därefter diskuterade och nedtecknade deltagarna hur de tror att andra, som inte var närvarande på workshopen, skulle vilja bo om 20 år och varför. I tabellen längst ner i detta avsnitt presenteras gruppernas nedtecknade svar. Sammanställningen och analysen av materialet från denna workshop är sammanställd tematiskt. Ovanstående ordmoln är en sammanställning av samtliga workshopgruppers synpunkter på hur de själva och andra skulle vilja bo om 20 år och varför. Analys Hur vill du bo i Örnsköldsvik om 20 år? Sammanfattningsvis kan konstateras att det gemensamma för samtliga målgrupper (Öviksbor) är att deltagarna om 20 år vill: Bo både centralt och på landsbygden Bo nära natur, hav och sjö Bo nära service, arbete, skola, nöjen och odlingsmöjligheter Ha ett varierat bostadutbud med stor valfrihet och flexibilitet Ha ett boende präglat av gemenskap, trygghet, mångfald och närhet till anhöriga och familj Bo hållbart med bra kommunikationer, både när det gäller kollektivtrafik och digitala lösningar Bo vackert och unikt med utsikt, men utan buller och luftföroreningar Bo hälsosamt 4

6 Gemensamt för målgrupperna, allmänhet och tjänstepersoner är att deltagarna om 20 år vill ha möjlighet till: Odlingsmöjligheter, självförsörjning, kollektivboende Eget boende med identitet Hållbart resande till boendet Lugn, fritt från buller Möjlighet att leva och bo utan bil Hög integration av nyanlända Gemensamt för målgrupperna, tjänstepersoner och näringsliv är att deltagarna om 20 år vill ha möjlighet till: Distansarbete, uppkoppling Möjlighet att bo billigt Särskiljande och nya tendenser Särskiljande för målgruppen näringsliv är att deltagarna om 20 år vill ha möjlighet till: Växelboende i Ö-vik och utomlands Nya tendenser som inte är tydliga i tidigare översiktsplaner är att deltagarna om 20 år vill ha möjlighet till: Urbana odlingsmöjligheter Gemensamhetsboende, t.ex. kollektiv Flexibelt boende som kan ändras efter livssituation Växelboende Ö-vik utomlands Unika boende med identitet 5

7 Analysanteckningar från deltagarnas temadiskussioner TEMA Allmänhet, föreningar och fritidspolitiker (12 grupper, 43 deltagare) Tjänstepersoner, politiker och myndigheter (11 grupper, 56 deltagare) Näringsliv och näringslivsorganisationer (5 grupper, 28 deltagare) Ö-viksborna vill bo både centralt och på landsbygden om 20 år ALLMÄNHET: Workshopdeltagarna tror att Örnsköldsviksborna, om 20 år, både kommer vilja bo centralt och på landet. Oavsett vilket lyfter grupperna vikten av goda möjligheter till kollektivtrafik och närhet till grönområden. En grupp vill kunna se betande djur och böljande sädesfält från fönstret och en annan vill ha fler centrala äldreboenden. TJÄNSTEPERSONER: Tio av elva grupper nämner att de tror att framtidens Örnsköldsviksbor kommer vilja bo på landsbygden om 20 år. Lika många grupper lyfter det centrala boendet som viktigt i framtiden. Flera grupper skriver också att de vill bo lantligt med närhet till stad, service och kommunikationer för att få det bästa av två världar. Den tätortsnära landsbygden återkommer i anteckningarna, men en grupp nämner också att man vill bo mer isolerat på landsbygden. Viljan att bo centralt motiveras med närhet till stadspuls men det efterfrågas också lugna miljöer nära centrum. En grupp tror att villaägare avvecklar sitt boende och flyttar mer centralt och en annan att unga vill bo en bit utanför stadskärnan med närhet till dagis och skola. Oavsett var vi bor har vi behov av både synlighet och enskildhet, skriver en grupp. NÄRINGSLIV: Samtliga grupper tar upp att ett centralt boende kommer efterfrågas även i framtiden. Tre grupper nämner landsbygdsboendet som viktigt i framtiden. En grupp motiverar detta med att de vill kunna bedriva jord och skogsbruk samt ha åker/natur bakom knuten. Samma grupp nämner en gård vid den tätortsnära landsbygden som ett önskat framtida boende. Ö-viksborna vill bo nära natur, hav och sjö ALLMÄNHET: De allra flesta grupper vill att Örnsköldsviks framtida boenden ska ha nära till natur och friluftsliv. Fyra grupper önskar havs- eller vattennära boenden och en grupp nedtecknar husbåt som ett framtida möjligt boende i Örnsköldsvik. Motiveringarna handlar om frihet, skönhet, utsikt och inte minst hälsa och välbefinnande. TJÄNSTEPERSONER: Alla grupper utom en tar upp en önskan om att bo naturnära och/eller nära rekreationsmöjligheter och lika många grupper tar upp att de vill bo havs- eller vattennära. Motiveringarna handlar om välbefinnande, lugn, hälsa, frihet och att fler i alla åldrar vill ha tillgång till uteliv och fritidsaktiviteter. Ett par grupper trycker på vikten av havsutsikt och en grupp vill ha närhet till rent vatten i sjöar, hav och dricksvatten. En grupp nämner inte bara att de vill bo nära vattnet utan också på vattnet. NÄRINGSLIV: Samtliga grupper efterfrågar ett boendeutbud som är lokaliserat natur- och vattennära om 20 år. Detta eftersom det stimulerar till ett aktivt friluftsliv, är lugnande och ger de boende möjlighet att njuta av utsikt och upplevelse av natur och sjö/hav. En grupp tar också upp att denna närhet kan agera motpol till att ständigt vara uppkopplad. Två grupper nämner att det är bra för barn och barnbarn att bo naturnära och en grupp tydliggör att de vill vara aktiva även som pensionärer. Ö-viksborna vill bo nära service, arbete, skola, nöjen och odlingsmöjligheter ALLMÄNHET: Ett av de mest frekvent antecknade orden på denna workshopövning var närhet. Workshopdeltagarna efterfrågar ett boende som är nära till service, välfärd, kultur, friluftsliv, aktiviteter, förskola och utbildning. Nära till allt antecknar en grupp och kan gå till allt jag behöver dagligen skriver en annan. Flera grupper vill också ha nära till odlingsmöjligheter i centralorten. En grupp föreslår takodlingar och kolonilotter och tre grupper vill ha möjlighet till självhushållning. Återkommande motiveringar till ovanstående är bekvämlighet, ekonomi och hållbarhet. TJÄNSTEPERSONER: Behovet av närhet tas frekvent upp av grupperna. Alla utom en grupp lyfter vikten av ett boende med närhet till olika typer av service, handel, skola, arbete, nöjen m.m. En grupp nämner behovet av närhet till storstan och vad den erbjuder och en annan lyfter behovet att ha närhet till att utöva och konsumera kultur. Motiveringarna handlar bl.a. om livskvalité, bekvämlighet, minskat bilberoende och en liten arbetsinsats för vardag. Hälften av grupperna tar upp att de vill ha närhet till odlingsmöjligheter. Detta i form av växthus, stadsodling, kolonilotter, odling i trädgård. Motiveringar handlar om att bli mer självförsörjande och att kunna ha tillgång till trädgård även när du bor centralt. En grupp skriver vi behöver fixa egen mat med god kvalitét (ekologiskt). NÄRINGSLIV: Alla grupper lyfter vikten av närhet till olika typer av service och ett gott nöjesutbud med mycket händelser. Detta handlar bl.a. om en vilja att ha nära till jobb, skola och fritid. Ett boende nära golfbanan nämns särskilt av en grupp. Motiveringarna handlar om enkelhet, bekvämlighet trygghet och hög livskvalitét. En grupp nämner att detta är särskilt viktigt under små- och storbarnsåren. 6

8 Ö-viksborna vill ha ett varierat bostadutbud med stor valfrihet och flexibilitet ALLMÄNHET: Flera grupper önskar ett framtida bostadsutbud som kan möta olika önskemål och behov beroende på livssituation, familjeförhållanden och preferenser. Förutom variation i bostadsutbudet, i ägandeform, i priser och i hushöjd nämner några grupper specifikt villan, hyreslägenheten och radhuset som viktiga även för det framtida boendet i Örnsköldsvik. En återkommande motivering till ovanstående är att deltagarna vill uppleva en känsla av frihet. TJÄNSTEPERSONER: Ett ofta återkommande tema i gruppdiskussionerna är vikten av att ha en stor valfrihet mellan olika boendeformer. I dessa två workshopar nämns specifikt lägenheten (framförallt hyresrätten), villan, kollektivet, stugan på landet, lantgården, radhuset och flerfamiljshuset som viktiga framtida boendeformer i Örnsköldsvik. Deltagarna vill ha ett brett och varierat utbud som är anpassat till olika och nya familjekonstellationer. Eget mindre radhus med gräsmatta och service och tillsyn (moderna p-bostäder) skriver en grupp nybyggt på landet skriver en annan. Det efterfrågas också ett flexibelt boende som kan anpassas över tid och användas både som hem och arbetsplats. NÄRINGSLIV: Två grupper lyfter vikten av ett flexibelt boende som gör det möjligt att resa, t.ex. ett växelboende där man kan alternera mellan att bo i Örnsköldsvik och i utlandet. Samtliga grupper har nedtecknat att de om 20 år vill bo i villa och lite mer specifikt skriver en grupp billiga egnahem och en annan grupp villa med stor tomt i ett ytterområde. Motiveringarna handlar bl.a. om utrymme och en känsla av frihet. Tre grupper nämner lägenheten eller den lilla billigare bostaden som ett viktigt framtida boendealternativ. Ö-viksborna vill ha ett boende präglat av gemenskap, trygghet och mångfald ALLMÄNHET: En övervägande majoritet av grupperna lyfter vikten av att Örnsköldsvik i framtiden erbjuder boenden som tillgodoser människors sociala behov, såsom kollektivboenden och unika äldre- och trygghetsboenden (med t.ex. en pub/bar). Deltagarna tar också upp boenden över generationsgränser och vikten av att bostadsutvecklingen bidrar till minskad segregation och ökad mångfald. Motiveringarna handlar, förutom om ett fortsatt socialt behov, om trygghet, gemenskap, närhet till släkt och vänner och ekonomi. TJÄNSTEPERSONER: Något som tas upp i så gott som alla grupper är behovet av gemenskap, trygghet och andra människor i våra boendemiljöer. Hälften av grupperna nämner den kollektiva boendeformen som viktig i Örnsköldsviks framtida boendeutbud. Korridorboende är inte bara för unga skriver en grupp. Motiveringarna handlar om hållbarhet och sociala vinster. Att kunna bo billigt, men bra och lägga pengar på annat än boende lyfts som särskilt viktigt i några grupper. Grupperna nämner även vikten av att bostadsutvecklingen bidrar till ökade möten över generationer och integration av nysvenskar. Närhet till anhöriga och likasinnade finns också nedtecknat som viktiga faktorer. Merparten av deltagarna är gamla om 20 år och ur det perspektivet lyfts trygghetsboenden (både i stan och på landet) och äldreboenden med hög servicenivå som ett önskat framtida boende. NÄRINGSLIV: Fyra av fem grupper lyfter vikten av ett boende som inbjuder till gemenskap och social samvaro. Lika många grupper nämner trygghet som en viktig aspekt i boendet. Detta inte minst eftersom deltagarna på workshoparna kommer att tillhöra gruppen äldre om 20 år. En grupp tar upp att de vill att boendeutbudet ska vara fördelaktigt för familjeliv och en grupp nämner att de vill bo i ett trygghetsboende om 20 år. En grupp tydliggör att gemenskap inte bara fås i tätbebyggda områden och skriver att de vill bo avskilt men gemensamt, men också att de vill bo hälsomässigt bra. Ö-viksborna vill bo hållbart med bra kollektivtrafik och digitala lösningar ALLMÄNHET: Några återkommande ord som grupperna använder för att beskriva det framtida boendet i Örnsköldsvik är hållbart, digitalt och tillgängligt. Framförallt lyfts vikten av boenden med goda kommunikationer och i synnerhet en välfungerande kollektivtrafik. Tre grupper nämner specifikt att det om 20 år ska vara möjligt att leva och bo utan bil i Örnsköldsvik. En grupp föreslår små-bussförbindelser till t.ex. kusthöjden och en annan poängterar att vi bör tänka globalt och agera lokalt. TJÄNSTEPERSONER: Ett digitalt tillgängligt boende som möjliggör distansarbete nämner ungefär hälften av grupperna som centralt för Örnsköldsviks framtida boende. Sju av elva grupper trycker lite extra på att boendet ska vara miljömässigt hållbart, t.ex. energisnålt. En bra uppkoppling är en del av detta, goda kollektiva kommunikationer en annan. Sju av elva grupper lyfter just vikten av goda kommunikationer. Några grupper specificerar detta som just kollektivtrafik och att de vill bo så att de inte behöver bil. Tänk vad utrymme alla P-platser tar upp skriver en grupp. En annan grupp vill bo i kretsloppshus eller gröna höghus i Örnsköldsvik om 20 år. NÄRINGSLIV: Två grupper lyfter vikten av ett boende med goda kommunikationer och här inkluderas både transporter och möjlighet till uppkoppling. En grupp nämner vikten av garage och en tar upp att de vill bo klimatsmart i framtiden. Två grupper påpekar att möjligheten till arbetstillfällen påverkar framtida boende. De vill bo där det finns nya möjligheter till jobb på grund av en större arbetsmarknad. En grupp har också nedtecknat vill inte bo i Ö-vik. 7

9 Ö-viksborna vill bo vackert och unikt, med utsikt, men utan buller & luftföroreningar ALLMÄNHET: Ett framtida boende i en miljö fri från buller efterfrågas av några grupper. Flera workshopdeltagare vill bo vackert, t.ex. genom utsikt och vyer. En grupp nämner vikten av att ha unika hem istället för massproducerade bostäder. Motiveringarna handlar om frihet, avkoppling och attraktivitet. TJÄNSTEPERSONER: Återkommande viljeinriktning hos deltagarna är att kommunen ska erbjuda attraktiva och lugna boendemiljöer. Detta definieras bland annat som lite buller och avgaser, möjlighet till ett balanserat liv där vissa tider på dagen eller året är mycket aktivt och andra lugnare och att bo i en kulturell miljö. Något som två grupper trycker lite extra på är vikten av ett unikt boende där man kan exponera sin identitet och uppnå självförverkligande. Boendet ska både tillgodose grundläggande behov och möjliggöra att vi kan utvecklas som människor menar en grupp. NÄRINGSLIV: Att bo med hög livskvalité är viktigt för grupperna. Ett par grupper efterfrågar ett boende där det finns möjlighet att njuta av utsikt och en grupp skriver att de vill bo hälsomässigt bra. 8

10 Fokusområde: Näringsliv Deltagarna fick diskutera var det behövs ytor för detaljhandel, restauranger, caféer och övrig näringsverksamhet om 20 år och varför. Analysen är indelad efter de frågor som ställdes utifrån tre övergripande teman: restauranger och caféer, detaljhandel och övrig näringsverksamhet. Ovanstående ordmoln är en sammanställning av samtliga workshopgruppers synpunkter på var det behövs ytor för detaljhandel, restauranger och caféer och övrig näringsverksamhet om 20 år. Analys Restauranger och caféer Var behövs ytor för restauranger och caféer om 20 år? Flera delar av centralorten har ritats ut som viktiga framtida platser för restauranger/caféer. Fokus ligger på centrum och andra attraktiva lägen som antingen är ett besöksmål idag eller har potential att bli det t.ex. p.g.a. fin utsikt. Hamnområdet och strandpromenaden (mot Bonäset) är utmärkt av så gott som alla grupper. En del grupper har också pekat ut handelsområdena där restauranger behövs och i anslutning till stora arbetsplatser. Områden där flera grupper har pekat ut marken är Nyänget- Genesmon, Södra Dekarsön, Själevad, Sund, Vårby/-Nötbolandet, Gimåt, runt Veckefjärden, Gullänget och på Skyttis och vid kanotcentralen i Själevad. Från workshopen med allmänhet och föreningar finns platser på Åsberget och vid Skorsed utritade. När alla skikt från kartmaterialet är sammanlagda kan vi konstatera att Nyänget och Södra Dekarsön enbart är utpekade för restauranger och caféer (ej detaljhandel och övrig näringsverksamhet). Ett fåtal grupper har ritat ut ytor på vattnet för ändamålet. 9

11 Ovanstående karta är en sammanställning av samtliga workshopsgruppers markeringar på områden var det behövs restauranger och caféer om 20 år. Varför behövs ytor för restauranger och caféer om 20 år just där? Fler restauranger och caféer i centrum för att skapa en levande stadskärna och en kvällsekonomi tas upp av merparten av deltagande grupper. En grupp föreslår en saluhall med restaurang i centrum och en annan föreslår ett café i stadsparken. Så gott som alla grupper pekar också ut attraktiva platser som är havsnära och/eller naturnära med en vacker utsikt. Särskilt tror deltagarna att centralorten behöver restauranger/caféer med kvällssol, gourmetmat och anslutning till båttrafik. Flera grupper föreslår också restaurangverksamhet på båtar, stillastående eller i rörelse. Specifika platser som föreslås är i gamla järnvägsstationen, Bonäset, Södra Dekarsön, Lungviksparken, vid Höglandsjön och längs kajerna. Deltagarna vill också ha boendenära och arbetsplatsnära restauranger. Hemkörningsrestauranger, unika konceptrestauranger, kulturell miljö med mat och upplevelser, möjlighet att hyra färdig kökslokal över en säsong för att locka nya entreprenörer är något som deltagarna tror vi kan se mer av i Örnsköldsvik om 20 år. En grupp föreslår ett kombinerat kallbadhus och restaurangsställe. Detaljhandel Var behövs ytor för detaljhandel om 20 år? De utritade områdena är främst koncentrerade till centrum och upp längs norra handelsområdet hela vägen till Arnäsvall. Även flera av de mer tätbebyggda områdena är utritade. Utpekat är t.ex. områden i och kring Gullänget, Ås, Själevad, Hörnett, 10

12 Järved/Bonäset, Domsjö, Norra Dekarsön och Sund. På workshoparna med tjänstepersoner och politiker fanns ett särskilt fokus på att det behövs detaljhandel kring Valla/Sörliden. Näringslivsgruppen skiljer sig från övriga grupper genom att ha ritat ut ett behov av detaljhandel i Skärpe. Mycket av det som är utritat utanför centrum och norra handelsområdet är tänkt att symbolisera dagligvaruhandel. Ovanstående är en sammanställning av samtliga workshopsgruppers markeringar över detaljhandelsområden om 20 år. Varför behövs ytor för detaljhandel om 20 år just där? Enligt flera workshopdeltagare är detaljhandel ett medel för att skapa mötesplatser och sådana behövs inte bara i centrum utan i hela centralorten. De utritade områdena motiveras ofta med att det finns mycket människor i området, ett underlag för handel. Genom att planera för detaljhandel värnar vi centrumhandeln och möjliggör både en levande stadskärna och utveckling av stadsdelar. Detta understryker merparten av grupperna. Flera grupper nämner e-handelns påverkan och grupper tror vi behöver klämma-känna-butiker i centrum, lageryta för avhämtning av varor i periferiorter och många småutlämningsställen för hemleverans om 20 år. En grupp vill se ett marknadshus med närproducerade varor. Norra industriområdet finns utpekat med bl.a. motiveringen att sällanköpsbutiker och bilburen detaljhandel bör koncentreras längs E4 där företagen vill vara. Goda parkeringsmöjligheter, närhet till vatten och knutpunkt för boende och resande är andra motiveringar till de utpekanden som har gjorts. 11

13 Övrig näringsverksamhet Var behövs ytor för övrig näringsverksamhet om 20 år? Fokus ligger här på hamnområdet samt norra och södra handelsområdet. Andra områden som är utmärkta av flera grupper är Domsjö industriområde, Gullänget och Arnäsvall. Näringslivsgruppen har märkt ut mark för lantbruksnäring kring exempelvis Sund, Skärpe, Nordanås och Gålnäs. Näringslivsgruppen särskiljer sig också genom att ha ritat ut friluftslivsområden i högre grad för övrig näringsverksamhet, t.ex. vid Skyttisområdet, Varvsberget och Hörnsjön. Allmänhets- och näringslivsgruppen har pekat ut Åsberget och tjänsteperson-gruppen har ritat små prickar i flera bostadsområden. Detta kan symbolisera småföretagande/tjänsteföretagande i hemmet eller utlämningsställen för hemleverans. Näringslivsgruppen har också ritat ut vattnet i Inre hamnen. Ovanstående karta är en sammanställning av samtliga workshopsgruppers markeringar över områden för övrig näringslivsverksamhet om 20 år. Varför behövs ytor för övrig näringsverksamhet om 20 år just där? Flera grupper har pekat ut hamnområdet som plats för fiske och övrig hamnverksamhet. Några grupper har också pekat ut mark för jordbruksverksamhet och lantbruksnäring både för livsmedelsproduktion och djurhållning. Många grupper har fokuserat på industrimark och pekat ut skyltlägen med goda kommunikationer, nära väg och järnväg. Det finns också en vilja att koncentrera industrimark och lokalisera tillverkning i utkanten av staden. 12

14 Runt om i centralorten föreslås att boendemöjligheter mixas med kontor för tjänstesektorn, verkstäder och möjlighet för närproducerade varor. Kontorslokaler bör även finnas i centrum, särskilt nära resecentrum. En grupp nämner vikten av att knyta samman överstan med nedre stan. I övrigt nämns vikten av att bygga bort transporter i områden genom att t.ex. lokalisera näringsverksamhet stationsnära och att ett större multisportsområde för idrottsturism bör anläggas i våra friluftsområden. 13

15 Fokusområde: Fritid Deltagarna fick diskutera hur de själva skulle vilja spendera sin fritid om 20 år och varför. Därefter diskutera och nedteckna hur gruppen tror att andra, som inte var närvarande på denna workshop, skulle vilja spendera sin fritid om 20 år och varför. Den framtidsfråga som låg till grund för diskussion vid workshopen var följande: Var och hur vill du spendera din fritid om 20 år? Första delen av analysen är en sammanfattning av samtliga deltagande gruppers åsikter och idéer. Fortsättningsvis är analysen uppdelad i olika målgrupper och sorterade i underrubriker. Ovanstående ordmoln är en sammanställning av samtliga workshopgruppers synpunkter på vart de själva och andra skulle vilja spendera sin fritid om 20 år. Analys Sammanfattningsvis för samtliga deltagande grupper kan konstateras att i princip hela området är viktigt som fritidsområde och även att stadens centrum utpekats som ett viktigt fritidsområde. Ö-viksborna vill spendera sin fritid om 20 år: På natur- och friluftsliv, kultur, sport, träning och äventyr På gemenskapsaktiviteter och konsumtion i staden Uppkopplat och med digitala hjälpmedel På resor och avkoppling Noterbart är att grupperna inte har pekat ut bostadsområden som viktiga för fritidsaktiviteter och att samtliga grupper tydligt pekat ut vattnet med fjärdarna och sjöarna som viktiga för natur- och friluftslivet. Fokus ligger på och förstärker samtliga 13 existerande och utpekade områden som används för det rörliga friluftslivet, såsom till exempel Friluftscentralen och Prästänget, Skyttis med Skyttisterrängen, Varvsbergsterrängen, Genesmon, Åsbergsterrängen samt Höglandssjön med omgivande aktivitetsytor (med fotbollsplanerna), Svarttjärnsterrängen, 14

16 Mycklingsterrängen, Vitsjö- och Hamptjärnsterrängen, Genesmon, Alneskogen, Vårbyterrängen, Bergsjöterrängen och Dekarsön. Ökad tillgänglighet till vattnet med till exempel strandpromenader längs vattnet är tydligt utpekat i alla deltagande målgrupper. Detta är något som man vill ska utökas från centrum ut mot Bonäset, samt i Själevad kring Hampnäs/Bryggeriudden. Deltagarna fick rita in på kartor vart de själva och andra skulle vilja spendera sin fritid utifrån frågan: Markera på kartan vart du och andra vill spendera sin fritid om 20 år. Ovanstående karta är en sammanställning av samtliga workshopgruppers markeringar över områden viktiga för fritidsaktiviteter. Allmänhet, föreningar och fritidspolitiker Deltagare från allmänheten och föreningslivet har på kartorna, förutom redan befintliga områden för friluftsliv, pekat ut centrum och inre hamnen. Själevads-, Vecke- och Örnsköldsviksfjärdarna i området är viktiga samt tillgång till båtplats i Hörnett och strandpromenad efter Själevadsfjärden/Veckefjärden. Andra områden som pekats ut är tennishallen i Hörnett, Kempevallen och golfbanan vid Veckefjärden. 15

17 Ovanstående karta är en sammanställning av deltagande workshopgrupper allmänhet/föreningsliv och deras markeringar över områden viktiga för fritidsaktiviteter. Tjänstepersoner, politiker och myndigheter Deltagare från målgruppen tjänstemän och politiker har, förutom redan befintliga områden för friluftsliv och fjärdarna, pekat ut centrum med tydligt markerat kring inre hamnen, stadskajen samt området kring Veckefjärden på kartorna. Prästänget, Solängets travbana och ridanläggningen i Svedjeholmen med rid- och travbanor för träning. Strandpromenad Centrum-Bonäset samt promenadslingor Vågsnäs-Vårby-Genesmon. Andra områden som markerats är ishall, Skyttis, strandpromenaden Centrum-Bonäset. 16

18 Ovanstående karta är en sammanställning av deltagande workshopgrupper allmänhet/föreningsliv och deras markeringar över områden viktiga för fritidsaktiviteter. Näringsliv och näringslivsorganisationer Deltagare från målgruppen näringslivet har på kartorna, förutom redan befintliga områden för friluftsliv och fjärdarna, pekat ut centrum med tydligt markerat kring inre hamnen, stadskajen, ön utanför Järvedsstrand, Dekarsön, Veckesfjärden, Genesmon, Friluftscentralen och området kring travbanan, samt Höglandsjön. 17

19 Ovanstående karta är en sammanställning av deltagande workshopgrupper allmänhet/föreningsliv och deras markeringar över områden viktiga för fritidsaktiviteter. Analysanteckningar från deltagarnas temadiskussioner TEMA _ Ö-viksborna vill spendera sin fritid på natur- och friluftsliv Allmänhet, föreningar och fritidspolitiker (12 grupper, 43 deltagare) ALLMÄNHET: Alla grupper utom en vill ägna sin fritid åt natur och/eller friluftsliv i Örnsköldsvik om 20 år. Drygt hälften av grupperna vill spendera den genom någon aktivitet på vatten eller med närhet till vatten, t.ex. båtliv och fiske. Andra aktiviteter som nämns av en eller några få grupper är promenader, jakt, skidor och cykling. Vi kommer, enligt en grupp, vara mer utomhus än inomhus om 20 år och centralortens naturområden kommer att användas av såväl invånare som turister menar en annan grupp. Tjänstepersoner, politiker och myndigheter (11 grupper, 56 deltagare) Näringsliv och näringslivsorg. (5 grupper, 28 deltagare) TJÄNSTEPERSONER: NÄRINGSLIV: Samtliga grupper tror att framtidens Ö-viksbor kommer att spendera sin fritid i naturen och genom friluftsliv om 20 år. Aktiviteter som nämns är grillning, gå på tur, plocka bär och svamp, skidor, fiske, kanot, turbåt och bad. Ungefär hälften av grupperna nämner att skärgård och/eller båtliv kommer utgöra en viktig fritidssysselsättning. En grupp skriver specifikt att öarnas betydelse kommer att öka. En grupp lyfter parkerna som en viktig plats att spendera sin fritid och en annan anser att Varvberget bör nyttjas mer för fritidsändamål. Två grupper tar upp att digitaliseringen kan stimulera fler att vilja vistas utomhus och i naturen genom t.ex. digital tipsslinga eller geocatching. Alla grupper utom en nämner natur/friluftsliv som ett viktigt element i de framtida Ö- viksbornas fritid. En grupp föreslår ett sportcentrum vid Skyttis i likhet med lugnetområdet i Falun. En annan grupp tror att äventyrturismen kommer att växa och påverka hur fritiden spenderas i Ö-vik. Ett par grupper tror att vi kommer spendera vår fritid i vår fina skärgård (som en grupp uttrycker sig). 18

20 Ö-viksborna vill spendera sin fritid på kultur Ö-viksborna vill spendera sin fritid på gemenskapsaktiviteter och konsumtion i staden Ö-viksborna vill spendera sin fritid uppkopplat och med digitala hjälpmedel ALLMÄNHET: TJÄNSTEPERSONER: Åtta av tio grupper tror att Ö-viksborna kommer att konsumera kultur på sin fritid om 20 år. Hälften av grupperna vill ha bättre lokaler för utövande och konsumtion av kultur och flera nämner ett nytt kulturhus som centralt. Evenemang, möjlighet att hyra studios, eget skapande, underhållning, teater, bio, aktivitetshall, konserter, musik och dans är några förslag på vad Ö- viksborna kan komma att spendera sin fritid på i framtiden och kanske i ett nytt kulturhus. En grupp påpekar vikten av att lokaler för kultur är kopplade till digitaliseringstrenden och det mänskliga behovet av gemenskap. En annan grupp lyfter kyrkrummet och den andliga utvecklingen, inklusive musiklivet som ett sätt Ö-viksborna kommer spendera sin fritid på i framtiden. Samtliga elva grupper tar upp kulturupplevelser som något framtida Ö-viks bor kommer spendera sin fritid på. Mer specifikt handlar det om opera, skapande, bio, humor, teater, dans, konserter, hantverk, dans, musik och museum. En grupp tror att detta kan komma att ske i nya förenings-konstellationer och en annan anser att det bör finnas fler platser för kulturella uttryck och skapande spontankultur. ALLMÄNHET: TJÄNSTEPERSONER: Flera grupper lyfter behovet av mötesplatser för planerade såväl som spontana aktiviteter i centralorten. Motiveringarna handlar oftast om gemenskap. En grupp nämner möten över generationsgränser och en annan att det ska vara lätt att möta nya bekantskaper i Ö-vik. Förslag på mötesplatser är bl.a. parker och lekplatser. Tre grupper nämner att vi kommer spendera vår fritid på restaurangbesök om 20 år. En grupp önskar ett stort central utbud och en grupp nämner shopping som en central fritidsaktivitet. Takvandringar föreslås som något som bör anordnas i staden. Ungefär hälften av grupperna tar upp att vi kommer spendera vår fritid på olika typer av konsumtion i framtiden. Därför behöver vi ett brett utbud av shopping-möjligheter, upplevelser, restauranger. En grupp lyfter dock att det behöver finnas upplevelser som är gratis och öppna för alla samt att vi bör gå mot en cirkulär ekonomi där vi byter saker istället för att köpa nytt. Två grupper tar upp att god mat och socialt umgänge kommer var fortsatt viktigt och att vi behöver flera typer av sådana mötesplatser. Ett par grupper tar upp parkerna som viktiga mötesplatser som behöver utvecklas och ett tre grupper lyfter att föreningslivet kommer vara fortsatt viktigt för gemenskap och aktivitet. En grupp tror dock att man kommer äga sin egen tid och inte vara aktiv i föreningar om 20 år. Några få grupper tar upp djur och odling som viktiga framtida fritidsintressen. ALLMÄNHET: TJÄNSTEPERSONER: Hälften av grupperna lyfter att vi kommer spendera vår fritid uppkopplade och med digitala hjälpmedel om 20 år. En grupp nämner specifikt E-sport som en viktig sysselsättning även i framtiden. En annan grupp tror att gränser kommer att suddas ut mellan arbete och fritid. Nedkopplad uppkopplad avkopplad - tillsammans skriver en grupp Knappt hälften av grupperna nämner att vår fritid kommer präglas av internet och digitala hjälpmedel om 20 år. Två grupper tror att vi kommer pyssla med E-sport, både hemma och tillsammans på olika träffpunkter. Sociala meder fortsätter vara viktiga och via digitala väger kommer vi att hitta nya intressen och hobbies, menar en grupp. Två grupper tror att den digitala utvecklingen kommer påverka vårt sätt att utöva friluftsliv, antingen genom att vi använder oss av appar i naturen eller att vi använder gåband och 3D-glasögon istället för att ge oss ut. NÄRINGSLIV: Två av sex grupper nämner att Ö- viksborna kommer att spendera sin fritid på kultur och evenemang i framtiden. Detta genom fjärrevenemang (såsom Gideåoperan) i arenaområdet och i ett nytt kulturhus. NÄRINGSLIV: En grupp skriver att vi kommer spendera vår fritid genom shopping i centrum och en skriver att vi kommer träffas och umgås på restaurang. En annan grupp tror att vi kommer ägna oss åt bowling, biljard, boule etc. i kombination med mat/fika, gärna i stan. En grupp lyfter vårt sociala behov och viljan att umgås med nära och kära. Samma grupp tror också att det organiserade föreningslivet kommer att fortsätta vara en viktig del av vår fritid även om 20 år. NÄRINGSLIV: Knappt hälften av grupperna lyfter hur den digitala utvecklingen kommer att påverka vår fritid. En grupp vill att det ska finnas LAN-caféer, e-sportbarer och spelhallar/upplevelsehallar i city där det både går att spela och få samvaro. Samma grupp tror också att hemmet kommer vara bas när t.ex. kultur kan upplevas på distans vi webben. 19

21 Ö-viksborna vill spendera sin fritid på sport, träning och äventyr om 20 år ALLMÄNHET: TJÄNSTEPERSONER: Samtliga grupper tar upp att någon form av sport eller träning kommer att var aktuellt även i framtiden. Grupperna nämner skidåkning, cykling, mountainbike, hockey, motorcross, gym, inomhuslättring, fotboll och isbana som några sport/träningsvarianter vi kan komma att pyssla med. Så gott som alla grupper tar upp sport och träning (eller äventyr) som en framtida sysselsättning i Ö-vik. De aktiviteter som grupperna nämner är skidåkning (alpint och längd), hockey, extremidrott, go-cart, gym, dans, kroppsvård, hinderbana, lazerdome, äventyrsbanor, klättervägg och fotboll. Två grupper lyfter särskilt spontanidrotten som viktig och två grupper lyfter föreningslivets betydelse för idrotten. En grupp tror att det kommer vara mer variation bland idrotterna i framtiden och en grupp skriver att Modo är i SHL om 20 år. NÄRINGSLIV: Drygt hälften av grupperna tror att vi kommer spendera vår fritid på olika typer av idrott. En grupp lyfter idrottsevenemang och fjärrevenemang. Aktiviteter som nämns är gym/träning, motion och golf. En grupp påpekar att idrott kommer ske både i föreningar och som spontanidrott samt såväl i som utanför stan. Flera grupper nämner att äventyrliga aktiviteter kommer prägla vår fritid och turism i framtiden. Kanske genom t.ex. skoterkörning som nedtecknas av en grupp. Ö-viksborna vill spendera sin fritid på resor och avkoppling ALLMÄNHET: Två grupper tar upp att de tror att vi i högre grad kommer att spendera vår fritid och semester hemma eller i grannkommunerna i framtiden. En grupp nämner att avkoppling blir en viktig del av vår fritid i framtiden. TJÄNSTEPERSONER: NÄRINGSLIV: Några grupper tar upp att vi kommer Tre grupper tar upp att vi kommer att resa även om 20 år. En grupp tror resa mer på vår fritid och det dock att delar av befolkningen gäller även hemmaturismen (t.ex. kommer att öka sina resor samtidigt till Ulvön). En grupp tror att vi i som en annan del minskar resorna av högre grad kommer hyra stugor hållbarhetsskäl. Här kommer även istället för att äga stugor och en framtida bensin- diesel, el-priser styra. annan tror att vi kommer 2037 De resor som finns tror några kommer kommer prova både nya platser vara paketerade upplevelser, t.ex. där och nya utmaningar. En grupp besökare kan uppleva ensamhet, kyla tror att vi kommer spendera vår och mörker. Flera grupper tar upp att fritid i avstressande miljöer. vi behöver vara nedkopplade på fritiden och att det måste finnas platser för återhämtning, både organiserat och oorganiserat. Flexibiliteten och valfriheten kommer att vara stor och det ska finnas möjlighet till en kravlös fritid nämner en grupp. 20

22 Fokusområde: Infrastruktur Den framtidsfråga som låg till grund för diskussion vid workshopen var följande: Var kommer infrastrukturen att behöva förstärkas inom 20 år utifrån var människor vill bo, konsumera, arbeta och spendera sin fritid? Första delen av analysen är en sammanfattning av samtliga deltagande gruppers åsikter och idéer. Fortsättningsvis är analysen uppdelad i olika målgrupper. Ovanstående ordmoln är en sammanställning av samtliga workshopgruppers synpunkter på var infrastrukturen kommer att behöva förstärkas inom 20 år utifrån var människor vill bo, konsumera, arbeta och spendera sin fritid. Analys Synpunkterna som framkommit berör många olika färdsätt och infrastrukturområden, vilket kan indikera att vi även i framtiden kan förvänta oss ett varierat färdsätt i hela området. Återkommande teman är i huvudsak: Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik (buss, tåg, flyg) Vägsatsningar Internetuppkoppling Parkeringar Sjöfart, passagerare och godstransporter E4-tunnel Kollektivtrafik och gång- och cykelåtgärder återkommer i en stor del av grupperna. Vilket skulle kunna indikera på att grupperna ser ett behov av infrastruktursatsningar för att möta ett mera hållbart resande i framtiden. Olika förslag på förbättringar av vägtrafiksituationer är ofta förekommande bland grupperna, ibland kan man anta att åtgärderna förbättrar tillgängligheten för den bilburne trafikanten men kan även gynna kollektivtrafiken eller den oskyddade trafikanten. Generellt så förespås behovet av att förstärka infrastrukturen i hela planområdet, centralt liksom ytterområdena som t.ex. Själevad och norra handelområdet. Det förutsägs även 21

23 framtida behov av infrastruktursatsningar en bit utanför planområdet som t.ex. Gullvik, liksom satsningar som syftar till förbindelser längre utanför planområdet vilket främst gällde tåg, båt och flygtrafik. Några nya infrastruktursatsningar föreslås och det är bland annat bro över Bonäset till Vårby, ringled Syd, cykelöverfart Hörnett- Svedjeholmen och GC-bana direkt i skogen mellan Bodum och Järved. Det föreslås också upprusning av vägarna mellan Järved Överön- Arnäsvall och Lakasund Nederön-Arnäsvall. Behovet av en ny E4 genom Åsberget återkommer i flera grupper. Flera synpunkter handlar om hur den befintliga infrastrukturens barriäreffekter påverkar trivseln och flöden i staden. Båtturer i skärgården nämns som viktiga satsningar i alla workshops. Ovanstående karta är en sammanställning av samtliga workshopgruppers markeringar över områden viktiga vid förstärkning av infrastruktur. 22

24 Allmänhet, föreningar och fritidspolitiker Var kommer infrastrukturen att behöva förstärkas inom 20 år utifrån var människor vill bo, konsumera, arbeta och spendera sin fritid? Varför? Flera synpunkter handlar om hur den befintliga infrastrukturens barriäreffekter påverkar trivseln och flöden i staden. Bland annat föreslog två grupper att Strandgatan grävs ned varav en av grupperna föreslog nedgrävning av Modovägen och Viktoriaesplanaden. En grupp föreslog ett utökat bilfritt centrum och en annan grupp ansåg att de mest attraktiva platserna inte ska nyttjas för parkering. En grupp skrev att om triangelspår byggs i Kramfors skulle järnvägsspåret i Själevad kunna tas bort och Ås centrum och Själevads centrum skulle knytas ihop och närheten till vattnet skulle öka. Det förekommer också flera synpunkter om trafikförbättringar med hjälp av nya rondeller, tunnlar och planskilda korsningar. Bland annat lyftes behov av åtgärder som breddad väg till Gullvik, E4 anslutningar i Själevad och Viktoriaesplanaden. Hälften av grupperna föreslog en ny E4 genom Åsberget. En grupp föreslog en underjordisk parkering, utsiktspunkt samt utfodringsplats vid Åsberget. Hälften av grupperna anger att det kommer att behövas fler cykel/gång- och cykelbanor (s.k. GC-banor). En grupp föreslår GC-banor till alla skolor, centrum och närliggande orter. Exempel på andra förslag är gång- och cykelbanor över vattnet mellan Hörnett- Svedjeholmen, i skogen mellan Järved-Bonäset samt Järved- Överön, längst ständerna vid Nyänget- Genesmon- Vågnäs samt stranden centrum-bodum samt gc-banor Domsjö-Gullvik och Sund-Nyänget. Åtta av tolv grupper tar upp ämnen som handlar om förbättrad kollektivtrafik. Synpunkterna gäller bland annat behov av fler kollektivtrafikavgångar, fri kollektivtrafik och snabbare 23

25 kollektivtrafik. En grupp föreslår att Midlanda och Örnsköldsviks flygplats läggs ned och att man istället satsar på Kramfors flygplats och tågförbindelserna dit. En grupp lyfter behovet av ett dubbelspår mellan Umeå- Sundsvall. Två grupper tar upp behovet av båttransporter för hobby och vardagsliv. Synpunkter gällande säkerhet och infrastruktur har också förekommit bland grupperna. Bland annat föreslår säkrare transportsträckor, förbättrad säkerhet vid skolor och bättre belysning längst vägar. Flera grupper såg ett framtida behov av nya infrastrukturlösningar, som t.ex. linbana/bergbana till Centrum-Varvsberget/kusthöjden och Centrum- Sörliden/Valla, samåkningsappar/reseklubbar, automattaxi och cykelliftar i branta backar och linbanor. Även behov av infrastruktur för att ladda El-fordon omnämns. Tre grupper påpekar behovet av fibernät/bredband. Tjänstepersoner, politiker och myndigheter Var kommer infrastrukturen att behöva förstärkas inom 20 år utifrån var människor vill bo, konsumera, arbeta och spendera sin fritid? Varför? Samtliga grupper vid dessa workshopar skrev om behovet av kollektivtrafik gällande tåg eller bussförbindelser. Bland annat handlade synpunkterna om en utökning av turer till rekreation och handel, Nyänget/Gensmon, Kusthöjden/Hörnsjön och vid bebodda områden vid havet. Tillgängligheten till resecentrum och Örnparken omnämns också, som t.ex. lokaltrafikkopplingar vid resecentrum. Två grupper skriver om behovet av tågtrafik och omnämner fler avgångar och passagerarkapacitet samt Ostkustbanan. Andra förslag som framkom var t.ex. pendlarparkeringar vid stadens ytterområden och kollektivtrafik anknytningar från dessa, förarlösa och eldrivna bussar med kontinuerliga avgångar samt fler 24

26 mindre ringbussar. Det är fem grupper som skriver om ett framtida behov av kollektiv båttrafik i någon form. Fler grupper skriver om behovet av att förbättra trafiksituationer. Bland annat vid E4 gamla brandstationen, Hörnett-Ås, Teminalvägen, Hästmarksvägen, Norra handelsområdet samt få bort genomfartsleder. Det framkom också synpunkter om bro eller båttransport till Bonäset-Vårby, bättre väg via Överön och Nederön samt förslag om att förstärka vägen vid Svedjeholmen för farligt gods-transporter. En ny E4 genom Åsberget omnämns av åtta grupper. Sju grupper skriver om parkering. Synpunkterna handlar om behov av parkeringar och parkeringshus vid t.ex. friluftsområden, Genesmon, Hörnsjön, Bergsjön, kulturhuset samt behov av fler pendlarparkeringar. Åtta grupper skrev om behovet av cykel/gång- och cykelbanor. Bland annat föreslogs cykel/gång- och cykelbanor mellan Bonäset-Bodum, Själevad-Ås, Domsjö-Vårby, Vårby- Bonäset samt till Måle, Lömsjöbadet och längs Björnavägen. Det framkom också förslag om att begränsa biltrafiken. Det är två grupper som skrivit om hamnar och sjöfart. Ett förslag handlar om att slå ihop Domsjö och Hörneborg och att stärka infrastrukturen och tillgänglighet till hamnen för transporter. Ett annat förslag handlar om att nyttja Köpmanholmens möjligheter för gods och industri. Tre grupper skriver om behovet av internetuppkoppling. Fri uppkoppling i centrum och utökad bandbredd/fiber för att möta digitaliseringen. Övriga synpunkter som framkommer handlar om rullband in till centrum från parkeringshus, elcyklar och elbilar, dagvatten, terminal i Gålnäs samt om att flytta Cementasilon. 25

27 Näringsliv och näringslivsorganisationer Var kommer infrastrukturen att behöva förstärkas inom 20 år utifrån var människor vill bo, konsumera, arbeta och spendera sin fritid? Varför? Majoriteten av grupperna från målgruppen näringsliv skrev om förbättringar gällande utbyggnad av gång- och cykelbanor samt elcyklar, cykeluthyrning etc. Det var också fyra av fem grupper som lyfte kollektivtrafikperspektiv. Bland annat handlar det om fler turer, senare turer, helgturer och fler mindre bussar. Man föreslår även bland annat bussförbindelse till handelsområde, buss/tåg till flyget och dubbla spår på Botniabanan. En grupp skrev värna om flyget och kollektivtrafiken. I en grupp noterades synpunkten om behovet av båttrafik i Skärgården och ut till Ulvön. Även sjöfarten lyftes i en grupp och att skrymmande gods och cementa borde flyttas till Köpmanholmen. Två grupper lämnade synpunkter om trafiksituationer som kommer behöva förbättras. Synpunkterna handlar bland annat om norra handelsområdet, godsbangård i Arnäsvall, infart till Själevad, rondell Överhörnäs och trafiksituation vid Skyttis. En ny E4 genom Åsberget omnämndes av fyra av fem grupper. En grupp presenterade ett förslag om att bygga en ringled syd från Nyänget med bro vid Sandlågan och vid Bonäset. I övrigt nämner en grupp behovet av bredband och fiber i hela området.två grupper skriver om parkeringar och då gällande fler centrala parkeringsplatser samt pendlarparkeringar. En grupp nämner behovet av laddstolpar och bilpooler. 26

28 Bilaga Inkomna synpunkter via tidig medborgardialog Workshops genomförda höst 2016 och vår 2017 Tillväxtavdelningen 2016

29 Sammanfattning Som en del av framtagandet av kommunens fördjupade översiktsplan för centralorten Örnsköldsvik hölls tidiga medborgardialoger under hösten 2016 och våren Genom fem workshopar samlades synpunkter in rörande centralortens framtida utveckling. Workshoparna var riktade mot allmänhet, föreningar, tjänstemän, politiker, myndigheter och näringsliv. På kommunens hemsida har medborgare under hösten 2016 och våren 2017 haft möjlighet att delge sina idéer och synpunkter. Dessa inkomna synpunkter redovisas i detta dokument som är en bilaga till analysen - Analys av tidig medborgardialog gällande den fördjupade översiktsplanen för centralorten Örnsköldsvik. 1

30 Formulär Vid den tidiga medborgardialogen fanns möjlighet att lämna in idéer och synpunkter på kommunens hemsida 2