Samsyn av hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall

Transkript

1 Slutrapport Samsyn av hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall Miljösamverkan Stockholms län. Telefon E-post:

2 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Syfte/Metodik Mål Problembeskrivning Tillsynsprojekt Syfte och mål Genomförande och metod Inspektion Deltagare i tillsynen Avgifter Resultat från tillsynen Resultat livsmedelsbutiker Resultat restauranger Slutsats... 8 Rapporten sammanställd i november 2018 av Peter Brådenmark, Stockholms stad. Rapporten fastställdes i januari 2019 av styrgruppen för Miljösamverkan Stockholms län. Mer information om samverkansprojektet Avfallssamverkan finns på miljosamverkanstockholm.se. 2 Samsyn av hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall, 2018

3 Sammanfattning För att skapa en bättre samsyn inom Stockholms län skapades en avfallssamordningsgrupp Tanken var att skapa gemensam syn genom tillsynsprojekt, diskussioner och erfarenhetsutbyte så att tolkningen inom Stockholms län blev mer enhetlig. Projektet har varit ett samarbetsprojekt där samtliga kommuner inom Stockholms län har haft möjlighet att delta. Inom projektet skulle olika frågeställningar identifieras och kring dessa komma fram till ett gemensamt synsätt. Samsynen skulle dokumenteras och kunna användas av de olika kommunerna i tillsynen. Vidare har ett pilotprojekt genomförts och därefter utifrån de erfarenheter som erhållits genomföra ett tillsynsprojekt i större skala. Tillsynsprojektet genomfördes på butiker och restauranger och skulle därefter sammanställas i en rapport. Tillsynsprojektet har genomförts under perioden 1 januari september Kommunerna Järfälla, Lidingö, Sollentuna och Stockholms stad har medverkat. Under perioden 1 januari september 2018 har miljöförvaltningarna besökt totalt 273 livsmedelsbutiker och restauranger. Detta för att kontrollera att verksamheterna sorterar ut förpackningar och matavfall, att förpackningar lämnas till de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller samt att matavfall, hushållsavfall och annat brännbart avfall lämnas till godkända entreprenörer samt hur verksamheterna hanterar spillfett och tömning av fettavskiljare. Flera av de verksamheter som efter uppföljningskrav redovisat att de saknar möjlighet att införa utsortering av förpackningar och/eller matavfall gör det med hänvisning till att det råder platsbrist eller att det uppstår mycket små mängder av någon avfallsfraktion. Det förekommer också att ansvaret för verksamheters avfallshantering ligger på fastighetsägaren, exempelvis att fastigheten har ett gemensamt avfallsutrymme och ett hämtningsabonnemang som inkluderar flera verksamheter. I dessa fall får verksamheten ansluta sig till fastighetens avfallslösning och därmed kan verksamhetens rådighet över avfallshanteringen och vilka fraktioner som sorteras ut bli begränsad. Projektgruppens bedömning är att det finns en stor potential för verksamheter att förbättra utsortering av förpackningar. Tillsynen har visat att livsmedelsbutiker har en relativt god hantering av förpackningsavfall men att en stor andel ändå kan utöka antalet fraktioner. När det gäller restauranger finns stora möjligheter till förbättringar. 1 Bakgrund Lagstiftningen kring hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall är i vissa avseenden mycket otydlig. Tolkning av lagstiftningen från tillsynsmyndigheterna varierar nationellt och tydlig vägledning saknas inom området. Genom olika domstolsbeslut (MMD och MÖD) kan viss vägledning erhållas för tolkning av lagstiftningen. Det innebär att det är svårt för respektive kommun att ta ställning av vad som gäller i det enskilda fallet. För att skapa en bättre samsyn inom Stockholms län skapades en avfallssamordningsgrupp Tanken var att skapa gemensam syn genom tillsynsprojekt, diskussioner och erfarenhetsutbyte så att tolkningen inom Stockholms län blev mer enhetlig. Samsyn av hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall,

4 2 Syfte/Metodik Projektet har varit ett samarbetsprojekt där samtliga kommuner inom Stockholms län har haft möjlighet att delta. Vid de gemensamma mötena har olika frågeställningar som uppkommer i avfallstillsynen lyfts upp och diskuterats. Syftet med diskussionerna har varit att identifiera ett antal frågeställningar och därefter finna gemensam syn hur dessa ska hanteras i tillsynen utifrån gällande lagstiftning. Ganska snabbt konstaterade gruppen det att det gällde gränsdragningen mellan verksamhetsavfall och hushållsavfall som uppkommer i verksamheterna och hur dessa två avfallsslag ska benämnas i verksamheten. Under tiden projektet pågått har miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad fattat beslut, se bilaga 1, om vissa avfallsslag som uppkommer i butiker och restauranger eller liknande verksamheter. Dessa olika avfallsslag ligger i linje med de diskussioner som projektgruppen diskuterat. Vid ett av mötena presenterades miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut. Detta beslut och ställningstagande har därefter legat som grund för det fortsatta arbetet i projektet om tolkningen. Ett pilotprojekt har genomförts som utifrån de erfarenheter som erhållits ligger till grund för ett tillsynsprojekt i större skala. Tillsynsprojektet ska därefter sammanställas i en rapport. Projektgruppen beslutade att tillsynsprojektet ska genomföras på butiker och restauranger. 3 Mål Målet med projektet var att skapa gemensam synkring några specifika frågeställningar samt att genomföra ett gemensamt tillsynsprojekt. Frågeställningar som diskuterats: - Förpackat matavfall från livsmedelsbutiker - Blandat avfall från livsmedelsbutiker - Blandat torrt avfall från restauranger - Evenemangsavfall där servering förekommer 4 Problembeskrivning Gränsdragningen mellan hushållsavfall och verksamhetsavfall är oklar. Enligt 15 kap. 3 miljöbalken är hushållsavfall sådant avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Jämförligt avfall är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att, oavsett ändamål eller verksamhet, uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Vad som utgör verksamhetsavfall definieras inte i 15 kap. miljöbalken utan får anses utgöra allt annat avfall från verksamhet som inte utgör med hushållsavfall jämförligt avfall. Förpackningsavfall däremot regleras tydligt genom Förordning (2014:1073) om producentansvar för förpackningar. Här framgår att hushåll och andra förbrukare ska sortera ut förpackningar från hushållsavfall och annat avfall och lämna det för transport i de insamlingssystem som producenterna eller kommunen tillhandahåller för sådant avfall. Med anledning av de oklarheter om vad som definieras som hushållsavfall respektive verksamhetsavfall fattade miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad den 31 januari 2017 beslut om vissa avfallsslag som uppkommer i butiker och restauranger eller liknande 4 Samsyn av hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall, 2018

5 verksamheter, bilaga 1. Dessutom fattade samma nämnd beslut, den 30 januari 2018, att fett från fettavskiljare och spillfett ska anses vara hushållsavfall, bilaga 2. Dessa ställningstaganden har presenterats för länets kommuner och kan användas som vägledning för tolkning av hushållsavfall respektive verksamhetsavfall samt för att skapa samsyn inom ett antal specifika frågor om avfallstillsyn inom länet. 5 Tillsynsprojekt 5.1 Syfte och mål Kontrollera att restauranger och butiker följer miljöbalkens bestämmelser inom avfallsområdet. Öka kunskapen hos verksamhetsutövarna om vikten av att separera olika avfallsfraktioner samt minska avfallsmängderna. Kontrollera hanteringen av spillfett och rutiner för tömning av fettavskiljare i restauranger 5.2 Genomförande och metod Projektet har genomförts under perioden 1 januari september Tillsynen har inte varit inriktad på något speciellt geografiskt område. Viss avgränsning av verksamhetsutövare har gjorts för att granska större verksamheter. Inspektionerna genomfördes som oanmälda inspektioner och i tillsynen har inspektörerna ställt frågor utifrån en checklista. Efter genomgång av verksamheten diskuterades resultatet och eventuella brister med ansvarig. Inspektionsrapport har skickats till verksamheten för kommunicering efter varje besök. 5.3 Inspektion Kontrollen på plats syftar till att undersöka om verksamheten har hushållsavfallsabonnemang med renhållaren och att de sorterar ut matavfall samt förpackningar separat. Vid inspektion kontrolleras även om förpackningar lämnas till de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller samt att hushållsavfall och annat brännbart avfall lämnas till godkänd entreprenör. Dessutom kontrollerades hanteringen av spillfett och rutiner för tömning av fettavskiljare på restauranger. 5.4 Deltagare i tillsynen Järfälla, Lidingö, Sollentuna och Stockholms stad. Järfälla kommun har inte haft möjlighet att rapportera in några resultat utan lämnat övergripande uppgifter. Därför ingår inte Järfälla i sammanställningen av resultaten nedan. 5.5 Avgifter Tillsynen finansieras med timavgifter. Normalt sett tar det totalt 2-4 timmar att handlägga ett ärende. Verksamheter med brister som kräver uppföljning ligger i det övre spannet medans verksamheter med god ordning i det lägre. Samsyn av hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall,

6 6 Resultat från tillsynen Under perioden 1 januari september 2018 har miljöförvaltningarna besökt totalt 273 livsmedelsbutiker och restauranger för att kontrollera att verksamheterna sorterar ut förpackningar och matavfall, att förpackningar lämnas till de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller samt att matavfall, hushållsavfall och annat brännbart avfall lämnas till godkända entreprenörer enligt checklista, se bilaga 3. Dessutom har Stockholms stad granskat hur verksamheterna hanterar spillfett och tömning av fettavskiljare. Flera av de verksamheter som efter uppföljningskrav redovisat att de saknar möjlighet att införa utsortering av förpackningar och/eller matavfall gör det med hänvisning till att det råder platsbrist eller att det uppstår mycket små mängder av någon avfallsfraktion. Det förekommer också att ansvaret för verksamheters avfallshantering ligger på fastighetsägaren, exempelvis att fastigheten har ett gemensamt avfallsutrymme och ett hämtningsabonnemang som inkluderar flera verksamheter. I dessa fall får verksamheten ansluta sig till fastighetens avfallslösning och därmed kan verksamhetens rådighet över avfallshanteringen och vilka fraktioner som sorteras ut bli begränsad. Järfälla kommun har inspekterat ca 78 stycken restauranger genom livsmedelskontrollen samt några skolor och förskolor. Vid inspektionen har frågor ställts om matavfallssortering. Genom statistik från Gröna linjens hämtningsstatistik kan förvaltningen se var det inte fungerar. De restauranger som inte sorterar ut matavfall får en sanktionsavgift för felsortering. I Järfälla kommun ska alla verksamheter sortera ut matavfall. 6.1 Resultat livsmedelsbutiker Inga inspektioner genomfördes i livsmedelsbutiker under 2018 i Stockholms stad. Däremot genomfördes 46 stycken inspektioner under Dessa 46 inspektioner slås samman med övriga kommuners inspektioner i livsmedelsbutiker vilket blir totalt 63 stycken. Tillsynen har resulterat i uppföljningskrav för 63 % av verksamheterna om att införa utsortering av förpackningar och/eller utreda möjligheten att införa utsortering av matavfall. För 15 % av verksamheterna genomfördes inspektionerna utan anmärkning. 22 % av de inspekterade verksamheterna hade som enda anmärkning att personal på plats vid tidpunkten för inspektionen inte kunde redogöra för vilka avfallsentreprenörer som används. I dessa fall har uppföljningskrav om att inkomma med redovisning ställts och information om att godkända entreprenörer används har inkommit till förvaltningen i efterhand. Tillsammans med de 15 % av verksamheterna där inspektionerna inte lett till några uppföljningskrav alls så visar tillsynen att 37 % av de besökta livsmedelsbutikerna har en väl fungerande avfallshantering, se figur 1. 6 Samsyn av hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall, 2018

7 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utan anmärkning Livsmedelsbutiker - resultat inspektioner Utan anmärkning bortsett från att vilken entreprenör som används redogjordes för i efterhand och inte vid inspektionstillfället Anmärkning angeånde avsaknad av matavfallsutredning, utsortering av förpackningar och/eller farligt avfall Andel i procent Figur 1. Resultat från inspektioner av livsmedelsbutikers avfallshantering gällande avfallsentreprenörer, matavfallsutredning, införande av utsortering av förpackningsavfall och/eller farligt avfall. Av de livsmedelsbutiker som fått uppföljningskrav (63 %) har ca 90 % genomfört de av förvaltningarna ställda kraven. Övriga har ärenden som fortfarande är under utredning. Krav har ställts på att införa utsortering av plast, glas och metall. Nästan samtliga inspekterade verksamheter sorterar ut kartong. Krav har även ställts på att införa utsortering av farligt avfall i de fall det har saknats. 6.2 Resultat restauranger Under perioden 1 januari september 2018 utförde miljöförvaltningarna 210 stycken inspektioner på restauranger. Tillsynen resulterade i uppföljningskrav hos 90 % av dessa. Uppföljningen har främst omfattat krav om att införa utsortering av förpackningar och/eller möjligheten att införa utsortering av matavfall, men i vissa fall även krav om att redovisa att godkända entreprenörer används. Utan anmärkning innebär att verksamheten sorterar ut matavfall, förpackningar och farligt avfall samt har abonnemang för hämtning av spillfett och tömning av fettavskiljare hos Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) samt lämnar hushållsavfall till SVOA:s entreprenörer. Abonnemang för hämtning av spillfett och tömning av fettavskiljare avser endast Stockholms stad. I vissa fall har miljöförvaltningarna inte anmärkt på att verksamheten saknar utsortering av förpackningar och/eller matavfall eftersom förvaltningen har bedömt att restaurangen saknar faktisk möjlighet att sortera. 14 % av de inspekterade verksamheterna kunde inte visa upp abonnemang för hushållsavfall. Samtliga utom två har kort tid efter inspektionen visat upp giltigt avtal eller tecknat nytt avtal med kommunen. 28 % av restaurangerna separerar matavfall från övrigt avfall. Av dessa finns det dock ett fåtal verksamheter som inte har möjlighet till att sortera ut matavfallet. Tillsynen har resulterat i uppföljningskrav för 54 % av verksamheterna om att införa utsortering av förpackningar och att 70 % av verksamheterna, gäller Stockholms stad, inte kunde uppvisa abonnemang via SVOAs entreprenör för hämtning av spillfett, se figur 2. Däremot hade 62 % av verksamheterna abonnemang via SVOA för tömning av fettavskiljare. Samsyn av hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall,

8 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utan anmärkning Restauranger - resultat inspektioner Kunde visa Har matavfallssortering Sorterar hushållsabonnemang förpackningsmaterial (avser endast 2018) Lämnar spillfett till SVOA (avser endast 2018) Andel i procent av de inspekterade verksamheterna Figur 2. Resultat från inspektioner av restaurangers avfallshantering gällande avfallsentreprenörer, matavfallssortering, sortering av förpackningsavfall och hantering av spillfett. 7 Slutsats Många verksamhetsutövare känner till både den miljömässiga och ekonomiska nyttan med att ha en fungerande källsortering av avfall. De ser dock inte avfallshantering som en prioriterad fråga och förvaltningarnas uppfattning är att många verksamheter har stor potential att förbättra sin avfallshantering. Totalt har 273 inspektioner genomförts under projekttiden. Av dessa ärenden är omkring 50 stycken fortfarande pågående. Flera av de verksamheter som efter uppföljningskrav redovisat att de saknar möjlighet att införa utsortering av förpackningar och/eller matavfall gör det med hänvisning till att det råder platsbrist eller att det uppstår mycket små mängder av någon fraktion. Det förekommer också att ansvaret för verksamheters avfallshantering ligger på fastighetsägaren, exempelvis kan det handla om att fastigheten har ett gemensamt avfallsutrymme och hämtningsabonnemang för flera verksamheter. I dessa fall får verksamheten ansluta sig till fastighetens avfallslösning och därmed kan rådigheten över avfallshantering och vilka fraktioner som sorteras ut bli begränsad. Projektets bedömning är att det finns en stor potential för verksamheter att förbättra utsortering av förpackningar. Resultatet från tillsynen har visat att livsmedelsbutiker har en relativt god hantering av förpackningsavfall men att en stor andel ändå kan utöka antalet fraktioner som kan sorteras ut. När det gäller restauranger finns stora möjligheter till förbättringar. Enligt avfallsförordningen (2011:927) ska hushåll och andra förbrukare sortera ut förpackningar från hushållsavfall och annat avfall och lämna dem för borttransport i de insamlingssystem som producenterna eller kommunen tillhandahåller för sådant avfall. När krav ställs på verksamheter att införa utsortering av förpackningar kan dock en rimlighetsavvägning behöva göras. Det finns få fasta insamlingsplatser (återvinningscentraler) för förpackningsavfall som verksamheter får använda. De hänvisas istället till entreprenörer som mot avgift hämtar förpackningar vid 8 Samsyn av hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall, 2018

9 verksamheterna och transporterar dem till producenternas återvinningsanläggningar. Många verksamheter ger upphov till små mängder av vissa avfallsfraktioner och i kombination med platsbrist kan det vara problematiskt att förvara avfallet i väntan på hämtning av entreprenör. Det kan även ur en ekonomisk aspekt vara omotiverat. En lösning kan vara att antalet fasta insamlingsplatser som verksamheter får använda ökar, på så sätt har verksamheterna möjlighet att själva lämna sitt förpackningsavfall när behov uppstår. Projektet bedömer vidare att de dokument, se bilaga 1 och 2, som tagits fram som definierar hushållsavfall respektive verksamhetsavfall och som presenterats i projektet är ett gott stöd och skapar en god samsyn av avfallstillsynen i Stockholms län. Projektgruppen avser avsluta projektet i och med publiceringen av denna rapport. Bilagor Miljöförvaltningens definition verksamhetsavfall-hushållsavfall, bilaga 1 Definition av verksamhetsavfall hushållsavfall med avseende på spillfett och fett från avskiljare, bilaga 2 Checklista, bilaga 3 Samsyn av hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall,

10 Miljöförvaltningen Avdelningen för hälsoskydd Dnr Sida 1 (6) Handläggare Karin Hultman Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden p. 14 Miljöförvaltningens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall Svar på skrivelse från Stockholm Vatten AB Förvaltningens förslag till beslut Att översända detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från Stockholm Vatten AB. Gunnar Söderholm Förvaltningschef Monika Gerdhem Avdelningschef Miljöförvaltningen Avdelningen för hälsoskydd Bakgrund Miljöförvaltningen har fått en framställan från Stockholm Vatten AB (nedan SVAB) med frågor om vad miljöförvaltningen anser vara hushållsavfall respektive verksamhetsavfall med avseende på ett antal olika avfallsslag, se bilaga 1. SVAB menar att det finns ett behov av förtydliganden i dessa delar då de som renhållare ofta hamnar i diskussioner med såväl kunder som entreprenörer i frågor om vad som utgör verksamhetsavfall respektive hushållsavfall. Detta till följd av att det är kommunerna som är ensamt ansvariga för att hushållsavfall återvinns eller bortskaffas. SVAB har motiverat sin framställan med att det saknas en tydlig definition av begreppen och att Naturvårdsverket inte har tagit fram några klara riktlinjer. SVAB har således påkallat att miljöförvaltningen sätter upp riktlinjer för hur förvaltningen ser på saken eftersom det är viktigt att renhållaren och tillsynsmyndigheten har en samsyn på hur de olika avfallsfraktionerna ska klassas i kommunen. Fleminggatan 4 Box Stockholm [hemsida]

11 Dnr Sida 2 (6) De avfallsslag som SVAB vill att miljöförvaltningen definierar och motiverar sitt ställningstagande kring gäller; 1) Förpackat matavfall från livsmedelsbutiker 2) Blandat avfall från livsmedelsbutiker 3) Frityrolja och annat spillfett från restauranger 4) Bröd från bagerier där även caféverksamhet finns 5) Food Trucksens avfall 6) Evenemangsavfall där servering förekommer 7) Blandat torrt avfall från restaurangkök Förvaltningen har därutöver utvecklat frågeställningen med två ytterligare punkter gällande avfall från produktionskök i butik med eller utan servering, se punkterna 8 och 9 nedan. Förvaltningens synpunkter och förslag Hushållsavfall respektive verksamhetsavfall Av 15 kap. 3 miljöbalken framgår att det med definitionen hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Bedömningen av om visst avfall från en verksamhet ska anses vara jämförligt med hushållsavfall ska göras utifrån dels avfallets härkomst, dvs. om det uppkommit till följd av att människor uppehållit sig i den aktuella lokalen (jfr MÖD 2006:65 Sahlgrenska sjukhuset), dels om avfallet i ett renhållningssammanhang är jämförligt med avfall från hushåll. I förarbetena till miljöbalken sägs att med avfall från annan verksamhet som är jämförligt med hushållsavfall menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor, oavsett ändamål eller verksamhet, uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Som exempel nämns avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall (prop. 1997/98:45 del 2 s. 185). Av förarbetena till den tidigare gällande renhållningslagen (1979:596) framgår att uttrycket renhållningssammanhang närmast tar sikte på nedskräpningseffekten (prop. 1978/79:205 s. 10 och 14). Vid bedömningen av om avfall från annan verksamhet kan anses jämförligt med hushållsavfall ska hänsyn således tas till om avfallet har en potential att skräpa ner på samma sätt som avfall från hushåll har. Miljöförvaltningens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall Vad som utgör verksamhetsavfall definieras inte i 15 kap. miljöbalken utan får anses utgöra allt annat avfall från en verksamhet som inte utgör med hushållsavafall jämförligt avfall.

12 Dnr Sida 3 (6) Den 1 augusti trädde nya regler ikraft genom en omskrivning av 15 kap. miljöbalken. Någon ändring av vad som avses med hushållsavfall har dock inte skett. I förarbetena till de nya reglerna hänvisas till prop. 1997/98:45 del 2 sid 184 f, dvs. det ursprungliga förslaget till miljöbalk. Avfall från restauranger Miljöförvaltningen anser att allt avfall som uppkommer i restaurangverksamhet med servering är att betrakta som hushållsavfall. Det grundar sig såväl på avfallets karaktär som det förhållandet att avfallet uppstår som en direkt följd av att människor uppehåller sig i lokalen, i huvudsak för att äta. Detta följer vidare av bl.a. mark- och miljödomstolens dom den 22 juli 2015 i mål nr M ang. Berns avfallshantering och en rad andra rättsfall. Det kan tyckas ologiskt att avfall från ett restaurangkök inte behandlas på samma sätt som avfall från ett butikskök (jämför miljöförvaltningens svar på frågorna nedan). I förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 2 s. 185) anges dock särskilt att restaurangavfall är jämförbart med hushållsavfall. Det gäller uppenbarligen allt avfall som inte är producentavfall. Om lagstiftaren hade avsett att ändra den regleringen och den praxis på området som har tillämpats sen miljöbalkens tillkomst, hade det varit naturligt att införa en sådan ändring i samband med förslaget om ett nytt 15 kap. i miljöbalken och de bestämmelser som trädde ikraft den 2 augusti Svar på Stockholm Vatten AB:s frågor Nedan följer förvaltningens inställning i frågorna om vilken definition som ska gälla för de avfallstyper där SVAB har framställs önskemål om vägledning. För att ytterligare uttömma frågeställningen har förvaltningen på eget initiativ lyft fram ytterligare två exempel på avfallskategorier med svar på huruvida dessa utgör verksamhetsavfall eller hushållsavfall, se punkt 8 och 9 nedan. Förvaltningen hoppas att principen för hur hushållsavfall eller verksamhetsavfall ska definieras bli lättare att förstå genom angivandet av fler exempel. Miljöförvaltningens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall 1. Förpackat matavfall från livsmedelsbutiker Miljöförvaltningen anser att allt avfall bestående av utsorterade matvaror som uppstår i en livsmedelsbutik är att anse som

13 Dnr Sida 4 (6) verksamhetsavfall, däribland förpackat matavfall. Miljööverdomstolen har i sitt avgörande MÖD 2012:49 (Coop Karlsborg) gjort bedömningen att avfallet från en livsmedelsbutik, i form av utsorterad frukt och grönt, utgör verksamhetsavfall eftersom detta avfall har uppstått som en följd av den verksamhet som bedrivs i lokalerna och inte som en följd av att människor uppehåller sig där. Detta trots att den utsorterade frukten och grönsakerna från en livsmedelsbutik till sin karaktär påminner om hushållsavfall. Miljöförvaltningen anser att avgörandet inte kan tolkas på annat sätt än att det avser den specifika verksamheten i en livsmedelsbutik och att resonemanget gäller samtliga utsorterade varor, utöver frukt och grönt. Så även förpackat matavfall. Det skall dock understrykas att detta förhållningssätt endast gäller så länge det utsorterade butiksavfallet inte blandas med vad som är hushållsavfall. Miljöförvaltningens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall 2. Blandat avfall från livsmedelsbutiker Sådant avfall som är jämförligt med hushållsavfall och som uppkommer i en livsmedelsbutik till följd av att människor uppehåller sig där, t.ex. avfall från personalutrymmen m.m., är enligt miljöförvaltningen att betrakta som hushållsavfall enligt 15 kap. 3 miljöbalken. Detsamma gäller avfall från kunder i butikslokalen eller inom övriga områden till vilka kunderna har tillträde. Om detta avfall blandas med annat verksamhetsavfall från en livsmedelsbutik uppkommer frågan hur detta blandande avfall ska betraktas. Verksamhetsavfall som blandas med hushållsavfall är normalt att anse som hushållsavfall. Grunden för denna bedömning är det kommunala avfallsmonopolet som följer av nedanstående bestämmelser. 15 kap st miljöbalken där de stadgas att om kommunen enligt 15 kap. 20 miljöbalken, eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 22 miljöbalken, ska ansvara för en viss hantering av avfall, får den hanteringen inte utföras av någon annan än kommunen eller den som kommunen anlitar. Det vill säga vad som vanligen kallas det kommunala avfallsmonopolet. Den motsatta tolkningen skulle leda till att en livsmedelsbutik som blandar hushållsavfall och verksamhetsavfall därigenom skulle kunna kringgå förbudet i 15 kap. 24 miljöbalken. Det förutsätter emellertid att de olika avfallsslagen inte på ett enkelt sätt kan separeras/sorteras på plats.

14 Dnr Sida 5 (6) 3. Frityrolja och annat spillfett från restauranger Spillfett och fett från en fettavskiljare inom restaurangverksamhet är enligt förvaltningen att betrakta som hushållsavfall på samma sätt som övrigt avfall från restauranger, se resonemang ovan. 4. Bröd från bagerier där även caféverksamhet finns Bröd från bagerier där det finns caféverksamhet är enligt förvaltningen att betrakta som hushållsavfall eftersom caféer torde vara att jämställa med restauranger, dvs. där avfallet uppkommer som en följd av att människor uppehåller sig i lokalen, se resonemang ovan. Vad gäller bröd från bagerier utan servering ser förvaltningen detta som ett verksamhetsavfall. Detta förutsatt att det inte sker någon beredning av t.ex. smörgåsar eller liknande som är avsett att förtäras i den omedelbara närheten till bageriet. 5. Food Trucksens avfall Förvaltningen anser att verksamheten vid en food-truck är att jämställa med restaurangverksamhet. Det avfall som uppstår vid beredningen av mat i en food-truck samt vid förtäringen av maten i den omedelbara närheten till en food-truck (i uppsamlingskärl intill m.m.) utgörs enligt förvaltningens mening således av hushållsavfall. Eftersom maten ofta förtärs utomhus i anslutning till försäljningsstället och i regel på allmän plats är dessutom risken för nedskräpning överhängande. I fråga om hushållsavfall som uppkommer inom ambulerande/mobil restaurangverksamhet, dvs. som inte är kopplad till en specifik fastighet och som därför inte kan skaffa sig ett avfallshämtningsabonnemang, anser miljöförvaltningen att SVAB måste möta marknadens behov genom att inrätta någon form av mottagning eller hämtning av hushållsavfall från dessa verksamheter. Miljöförvaltningen anser att det är alltför administrativt krävande och kostsamt att hantera frågan genom att låta varje enskild food-truck söka dispens hos miljöförvaltningen för hämtningen av hushållsavfallet. Miljöförvaltningens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall 6. Evenemangsavfall där servering förekommer Sådant avfall som uppkommer vid servering inom ett festivalområde eller annat evenemang utgörs enligt förvaltningens mening av hushållsavfall. Detta eftersom avfallet, utöver sin karaktär som hushållsavfall, uppkommer på platsen till följd av att människor uppehåller sig där. Även i dessa fall är

15 Dnr Sida 6 (6) nedskräpningsrisken överhängande. 7. Blandat torrt avfall från restaurangkök Allt avfall, som inte är producentansvarsavfall, och som uppkommer inom en restaurangverksamhet är enligt förvaltningens mening att betrakta som hushållsavfall. Detta framgår, enligt förvaltningens mer utförliga resonemang ovan, såväl av förarbetena till miljöbalken som av praxis. För det fall att matavfall m.m. från verksamheten blandas med producentansvarsavfall utgörs även den blandade fraktionen av hushållsavfall och faller således in under det kommunala ansvaret. 8. Produktionskök i butik med matplatser Vad gäller avfall från ett produktionskök i en livsmedelsaffär med matplatser inom butiken utgörs detta avfall enligt förvaltningens mening av hushållsavfall med samma resonemang som att restaurangavfall utgör hushållsavfall, se ovan. När det gäller livsmedelsbutiker kommer det i praktiken att bli svårt att utöva tillsyn över dessa vid en eventuell sammanblandning av hushållsavfall och verksamhetsavfall eftersom verksametsavfallet till sin karaktär liknar hushållsavfall. I dessa situationer är det viktigt att verksamheten kan visa att separeringen mellan hushållsavfall och verksamhetsavfall sker på ett tydligt sätt. Förvaltningen menar att gränsdragningen i dessa fall kan bidra till en förbättrad sortering i butik i en strävan efter att upprätthålla det lagstadgade kommunala avfallsmonopolet. 9. Produktionskök i butik utan matplatser Sådant avfall som uppkommer från ett produktionskök i en livsmedelsaffär utan matplatser (t.ex. i en delikatessdisk e.dyl. eller vid s.k. bake-off) utgörs enligt förvaltningens mening av verksamhetsavfall. Detta liksom övrigt avfall från butiken som inte uppkommit som en direkt följd av att människor uppehållit sig där. Sådan beskriven verksamhet är enligt förvaltningens mening närmast att jämställa med catering utan servering, vars avfall enligt förvaltningens uppfattning även det utgör verksamhetsavfall. Bilagor 1. Stockholm Vatten AB:s framställan från Miljöförvaltningens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall

16 Miljöförvaltningen Avdelningen för hälsoskydd Dnr Sida 1 (12) Handläggare Monika Gerdhem Telefon: Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN p. 9 Miljö- och hälsoskyddsnämndens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall såvitt avser spillfett och fett från fettavskiljare Svar på skrivelse från Visita AB Förvaltningens förslag till beslut Att översända detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från Visita AB till Visita och Stockholm Vatten AB. Gunnar Söderholm Förvaltningschef Monika Gerdhem Avdelningschef Miljöförvaltningen Avdelningen för hälsoskydd Fleminggatan 4 Box Stockholm [hemsida] Bakgrund Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått en framställan från Visita AB (nedan Visita), se bilaga 1, att Stockholms stad, dvs. miljö- och hälsoskyddsnämnden, ska ompröva sitt tidigare meddelade beslut (beslut den 31 januari 2017, dnr , 12) att spillfett och fett från restauranger utgör hushållsavfall. Visita hemställer att nämnden omprövar sitt tidigare beslut så att fett och spillfett från restauranger ska, i linje med Naturvårdsverkets nya vägledning, klassas som verksamhetsavfall. En sådan omprövning innebär att restaurangverksamheter kan anlita vilken entreprenör de önskar för bortskaffande av fettet. Dvs. de är inte längre bundna av det kommunala avfallsmonopolet. Bakgrunden till nämndens beslut den 31 januari 2017 var att Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) upplevde att det fanns ett behov av förtydliganden i fråga om gränsdragningen mellan hushållsavfall och verksamhetsavfall, däribland avfall i form av spillfett och fett från restauranger, eftersom SVOA som renhållare ofta hamnar i diskussioner med såväl kunder som entreprenörer i

17 Dnr Sida 2 (12) frågor om vad som utgör verksamhetsavfall respektive hushållsavfall. Detta till följd av att det är kommunerna som är ensamt ansvariga för att hushållsavfall återvinns eller bortskaffas. SVOA motiverade sin framställan då med att det saknas en tydlig definition av begreppen och att Naturvårdsverket inte har tagit fram några klara riktlinjer. De avfallsslag som SVOA ville att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle definiera och motivera sitt ställningstagande till gällde; 1) Förpackat matavfall från livsmedelsbutiker 2) Blandat avfall från livsmedelsbutiker 3) Frityrolja och annat spillfett från restauranger 4) Bröd från bagerier där även caféverksamhet finns 5) Food Trucksens avfall 6) Evenemangsavfall där servering förekommer 7) Blandat torrt avfall från restaurangkök Nämnden kommenterade varje punkt och utvecklade därutöver frågeställningen med två ytterligare punkter gällande avfall från produktionskök i butik med eller utan servering, se punkterna 8 och 9 nedan. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut den 31 januari 2017 Nämnden utvecklade i beslutet den 31 januari 2017 sin definition av hushållsavfall respektive verksamhetsavfall enligt följande. Hushållsavfall respektive verksamhetsavfall Av 15 kap. 3 miljöbalken framgår att det med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Bedömningen av om visst avfall från en verksamhet ska anses vara jämförligt med hushållsavfall ska göras utifrån dels avfallets härkomst, dvs. om det uppkommit till följd av att människor uppehållit sig i den aktuella lokalen (jfr MÖD 2006:65 Sahlgrenska sjukhuset), dels om avfallet i ett renhållningssammanhang är jämförligt med avfall från hushåll. Miljö- och hälsoskyddsnämndens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall såvitt avser spillfett och fett från fettavskiljare I förarbetena till miljöbalken sägs att med avfall från annan verksamhet som är jämförligt med hushållsavfall menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor, oavsett ändamål eller verksamhet, uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Som exempel nämns avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall (prop. 1997/98:45 del 2 s. 185). Av förarbetena till den tidigare gällande

18 Dnr Sida 3 (12) renhållningslagen (1979:596) framgår att uttrycket renhållningssammanhang närmast tar sikte på nedskräpningseffekten (prop. 1978/79:205 s. 10 och 14). Vid bedömningen av om avfall från annan verksamhet kan anses jämförligt med hushållsavfall ska hänsyn således tas till om avfallet har en potential att skräpa ner på samma sätt som avfall från hushåll har. Vad som utgör verksamhetsavfall definieras inte i 15 kap. miljö balken utan får anses utgöra allt annat avfall från en verksamhet som inte utgör med hushållsavfall jämförligt avfall. Den 1 augusti trädde nya regler ikraft genom en omskrivning av 15 kap. miljöbalken. Någon ändring av vad som avses med hushållsavfall har dock inte skett. I förarbetena till de nya reglerna hänvisas till prop. 1997/98:45 del 2 sid 184 f, dvs. det ursprungliga förslaget till miljöbalk. Avfall från restauranger Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att allt avfall som uppkommer i restaurangverksamhet med servering är att betrakta som hushållsavfall. Det grundar sig såväl på avfallets karaktär som på det förhållandet att avfallet uppstår som en direkt följd av att människor uppehåller sig i lokalen, i huvudsak för att äta. Detta följer vidare av bl.a. mark- och miljödomstolens dom den 22 juli 2015 i mål nr M ang. Berns avfallshantering och en rad andra rättsfall. Det kan tyckas ologiskt att avfall från ett restaurangkök inte behandlas på samma sätt som avfall från ett butikskök (jämför svar på frågorna från SVOA nedan). I förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 2 s. 185) anges dock särskilt att restaurangavfall är jämförbart med hushållsavfall. Det gäller uppenbarligen allt avfall som inte är producentavfall. Om lagstiftaren hade avsett att ändra den regleringen och den praxis på området som har tillämpats sen miljöbalkens tillkomst, hade det varit naturligt att införa en sådan ändring i samband med förslaget om ett nytt 15 kap. i miljöbalken och de bestämmelser som trädde ikraft den 2 augusti Miljö- och hälsoskyddsnämndens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall såvitt avser spillfett och fett från fettavskiljare Svar på Stockholm Vatten AB:s frågor Nedan följer nämndens inställning i frågorna om vilken definition som ska gälla för de avfallstyper där SVOA framställde önskemål om vägledning. För att ytterligare uttömma frågeställningen lyfte nämnden på eget initiativ fram ytterligare två exempel på avfallskategorier med svar på huruvida dessa utgör verksamhetsavfall eller hushållsavfall, se punkt 8 och 9 nedan. Nämnden hoppas att

19 Dnr Sida 4 (12) principen för hur hushållsavfall eller verksamhetsavfall ska definieras bli lättare att förstå genom angivandet av fler exempel. 1. Förpackat matavfall från livsmedelsbutiker Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att allt avfall bestående av utsorterade matvaror som uppstår i en livsmedelsbutik är att anse som verksamhetsavfall, däribland förpackat matavfall. Miljööverdomstolen har i sitt avgörande MÖD 2012:49 (Coop Karlsborg) gjort bedömningen att avfallet från en livsmedelsbutik, i form av utsorterad frukt och grönt, utgör verksamhetsavfall eftersom detta avfall har uppstått som en följd av den verksamhet som bedrivs i lokalerna och inte som en följd av att människor uppehåller sig där. Detta trots att den utsorterade frukten och grönsakerna från en livsmedelsbutik till sin karaktär påminner om hushållsavfall. Nämnden anser att avgörandet inte kan tolkas på annat sätt än att det avser den specifika verksamheten i en livsmedelsbutik och att resonemanget gäller samtliga utsorterade varor, utöver frukt och grönt. Så även förpackat matavfall. Det skall dock understrykas att detta förhållningssätt endast gäller så länge det utsorterade butiksavfallet inte blandas med vad som är hushållsavfall. Miljö- och hälsoskyddsnämndens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall såvitt avser spillfett och fett från fettavskiljare 2. Blandat avfall från livsmedelsbutiker Sådant avfall som är jämförligt med hushållsavfall och som uppkommer i en livsmedelsbutik till följd av att människor uppehåller sig där, t.ex. avfall från personalutrymmen m.m., är enligt nämnden att betrakta som hushållsavfall enligt 15 kap. 3 miljöbalken. Detsamma gäller avfall från kunder i butikslokalen eller inom övriga områden till vilka kunderna har tillträde. Om detta avfall blandas med annat verksamhetsavfall från en livsmedelsbutik uppkommer frågan hur detta blandande avfall ska betraktas. Verksamhetsavfall som blandas med hushållsavfall är normalt att anse som hushållsavfall. Grunden för denna bedömning är det kommunala avfallsmonopolet som följer av nedanstående bestämmelser. 15 kap st miljöbalken där de stadgas att om kommunen enligt 15 kap. 20 miljöbalken, eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 22 miljöbalken, ska ansvara för en viss hantering av avfall, får den hanteringen inte utföras av någon annan än kommunen eller den som kommunen anlitar. Det vill säga vad som vanligen kallas det kommunala avfallsmonopolet. Den motsatta tolkningen skulle leda till att en

20 Dnr Sida 5 (12) livsmedelsbutik som blandar hushållsavfall och verksamhetsavfall därigenom skulle kunna kringgå förbudet i 15 kap. 24 miljöbalken. Det förutsätter emellertid att de olika avfallsslagen inte på ett enkelt sätt kan separeras/sorteras på plats. 3. Frityrolja och annat spillfett från restauranger Spillfett och fett från en fettavskiljare inom restaurangverksamhet är enligt nämnden att betrakta som hushållsavfall på samma sätt som övrigt avfall från restauranger, se resonemang ovan. 4. Bröd från bagerier där även caféverksamhet finns Bröd från bagerier där det finns caféverksamhet är enligt nämnden att betrakta som hushållsavfall eftersom caféer torde vara att jämställa med restauranger, dvs. där avfallet uppkommer som en följd av att människor uppehåller sig i lokalen, se resonemang ovan. Vad gäller bröd från bagerier utan servering ser nämnden detta som ett verksamhetsavfall. Detta förutsatt att det inte sker någon beredning av t.ex. smörgåsar eller liknande som är avsett att förtäras i den omedelbara närheten till bageriet. 5. Food Trucksens avfall Nämnden anser att verksamheten vid en food-truck är att jämställa med restaurangverksamhet. Det avfall som uppstår vid beredningen av mat i en food-truck samt vid förtäringen av maten i den omedelbara närheten till en food-truck (i uppsamlingskärl intill m.m.) utgörs enligt nämndens mening således av hushållsavfall. Eftersom maten ofta förtärs utomhus i anslutning till försäljningsstället och i regel på allmän plats är dessutom risken för nedskräpning överhängande. I fråga om hushållsavfall som uppkommer inom ambulerande/mobil restaurangverksamhet, dvs. som inte är kopplad till en specifik fastighet och som därför inte kan skaffa sig ett avfallshämtningsabonnemang, anser nämnden att SVAB måste möta marknadens behov genom att inrätta någon form av mottagning eller hämtning av hushållsavfall från dessa verksamheter. Nämnden anser att det är alltför administrativt krävande och kostsamt att hantera frågan genom att låta varje enskild food-truck söka dispens hos nämnden för hämtningen av hushållsavfallet. Miljö- och hälsoskyddsnämndens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall såvitt avser spillfett och fett från fettavskiljare

21 Dnr Sida 6 (12) 6. Evenemangsavfall där servering förekommer Sådant avfall som uppkommer vid servering inom ett festivalområde eller annat evenemang utgörs enligt nämndens mening av hushållsavfall. Detta eftersom avfallet, utöver sin karaktär som hushållsavfall, uppkommer på platsen till följd av att människor uppehåller sig där. Även i dessa fall är nedskräpningsrisken överhängande. 7. Blandat torrt avfall från restaurangkök Allt avfall, som inte är producentansvarsavfall, och som uppkommer inom en restaurangverksamhet är enligt nämndens mening att betrakta som hushållsavfall. Detta framgår, enligt nämndens mer utförliga resonemang ovan, såväl av förarbetena till miljöbalken som av praxis. För det fall att matavfall m.m. från verksamheten blandas med producentansvarsavfall utgörs även den blandade fraktionen av hushållsavfall och faller således in under det kommunala ansvaret. 8. Produktionskök i butik med matplatser Vad gäller avfall från ett produktionskök i en livsmedelsaffär med matplatser inom butiken utgörs detta avfall enligt nämndens mening av hushållsavfall med samma resonemang som att restaurangavfall utgör hushållsavfall, se ovan. När det gäller livsmedelsbutiker kommer det i praktiken att bli svårt att utöva tillsyn över dessa vid en eventuell sammanblandning av hushållsavfall och verksamhetsavfall eftersom verksamhetsavfallet till sin karaktär liknar hushållsavfall. I dessa situationer är det viktigt att verksamheten kan visa att separeringen mellan hushållsavfall och verksamhetsavfall sker på ett tydligt sätt. Nämnden menar att gränsdragningen i dessa fall kan bidra till en förbättrad sortering i butik i en strävan efter att upprätthålla det lagstadgade kommunala avfallsmonopolet. Miljö- och hälsoskyddsnämndens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall såvitt avser spillfett och fett från fettavskiljare 9. Produktionskök i butik utan matplatser Sådant avfall som uppkommer från ett produktionskök i en livsmedelsaffär utan matplatser (t.ex. i en delikatessdisk e.dyl. eller vid s.k. bake-off) utgörs enligt nämndens mening av verksamhetsavfall. Detta liksom övrigt avfall från butiken som inte uppkommit som en direkt följd av att människor uppehållit sig där. Sådan beskriven verksamhet är enligt nämndens mening närmast att jämställa med catering utan servering, vars avfall enligt nämndens uppfattning även det utgör verksamhetsavfall.

22 Dnr Sida 7 (12) Naturvårdsverkets vägledning Den 7 november 2017 meddelade Naturvårdsverket en ny vägledning enbart såvitt det avser fett och spillfett från restauranger (Kompletterande vägledning till definitionen av hushållsavfallspillfett och fett från Fettavskiljare). Naturvårdsverkets bedömning i vägledningen är att spillfett och fett från fettavskiljare generellt inte bör ses som ett hushållsavfall (och därmed jämförligt avfall). Som grund för sin bedömning har Naturvårdsverket anfört att spillfett och fett från fettavskiljare uppkommer som en följd av restaurangverksamhet och inte till följd av att människor uppehåller sig i lokalen. Det stöds enligt Naturvårdsverket av det faktum att likadant avfall skulle uppstå om enbart mat för cateringverksamhet tillagades i köket. Det är därmed liknande omständigheter som i frågan om utrensad frukt vid livsmedelsförsäljning enligt Mark- och miljööverdomstolens dom, M , den 7 december Även där uppstår likadant avfall vid exempelvis en grossistcentral. Fett från fettavskiljare kan enligt Naturvårdsverket också liknas vid avfall från reningsutrustning för att förhindra eller minska utsläpp från andra verksamheter. Sådant avfall bör inte anses ha samma nedskräpningspotential som avfall från hushåll. Sammantaget anser Naturvårdsverket att spillfett och fett från fettavskiljare inte är att betrakta som hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, utan bör ses som ett verksamhetsavfall. Visita AB:s skrivelse Visita har i sin skrivelse till Stockholms stad anfört i huvudsak följande. Visita är branschorganisation för den svenska besöksnäringen och samlar mer än medlemsföretag, främst hotell, restauranger, cafeér, nöjesrestauranger, cateringföretag, konferensanläggningar, spa, campingföretag, Vandrarhem, skidanläggningar, nöjes- och djurparker, turistbyråer, turist- och eventföretag. Som branschorganisation hjälper Visita företagen att växa och utvecklas och är besöksnäringens företrädare i politiska frågor. Som arbetsgivarorganisation ger Visita företagen råd och stöd i arbetsgivarfrågor och i förhandlingar med fackliga motparter. Visita tecknar branschens kollektivavtal och är en medlemsorganisation i Svenskt Näringsliv. Miljö- och hälsoskyddsnämndens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall såvitt avser spillfett och fett från fettavskiljare I samband med att SVOA genomförde sin upphandling av Insamling och transport av hushållsavfall framförde Visita synpunkten till SVOA att de delar av upphandlingen rörande hushållsavfall som omfattade frityr- och stekfett från restauranger,

23 Dnr Sida 8 (12) storkök och liknande verksamheter ( fett i tunna ) borde utgå ur upphandlingen, eftersom sådant frityr- och stekfett enligt Visitas uppfattning inte kan anses vara hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall. SVOA genomförde ändå upphandlingen och sedan den 1 oktober finns en upphandlad ny entreprenör som ska samla in fettavfallet för SVOA. SVOA informerade företagen om sin uppfattning att fettavfallet ingår i avfallsslaget med hushållsavfall jämförligt avfall som kommunen ensam har ansvar att hämta och att de inte längre får anlita tidigare använda entreprenörer. Den 7 november 2017 publicerade Naturvårdsverket Kompletterande vägledning till definitionen av hushållsavfall spillfett och fett från fettavskiljare. Naturvårdsverkets vägledning överensstämmer med Visitas uppfattning att spillfett och fett från fettavskiljare inte utgör hushållsavfall eller med hushållsavfall jämförligt avfall. Visita har härefter hemställt att SVOA skulle tydliggöra att SVOA och staden kommer att följa Naturvårdsverkets nya vägledning fortsättningsvis. SVOA har med anledning av denna framställan meddelat att miljöförvaltningen kommer att lyfta den aktuella frågan till miljö- och hälsoskyddsnämnden och att SVOA i avvaktan på beslut från nämnden inte kommer att ändra sitt tidigare ställningstagande att fettavfallet utgör med hushållsavfall jämförligt avfall. Visita vill därför framhålla vikten av att Stockholms stad avgör frågan skyndsamt. Miljö- och hälsoskyddsnämndens definition av vad som är verksamhetsavfall och med hushållsavfall jämförligt avfall såvitt avser spillfett och fett från fettavskiljare Miljöförvaltningens synpunkter och förslag Miljöförvaltningen anser att den bedömning som miljö- och hälsoskyddsnämnden gjorde i sitt beslut den 31 januari 2017 är i linje med förarbetsuttalanden och mark- och miljööverdomstolens praxis inom området. Miljöförvaltningen har tagit del av Naturvårdsverkets kompletterande vägledning och anser att det finns flera problemställningar som Naturvårdsverket inte har analyserat tillräckligt i sin bedömning. Förvaltningen befarar att det kommer att uppkomma en mängd oklarheter i tillämpningen för såväl verksamhetsutövare som tillsynsmyndigheter om Naturvårdsverkets vägledning ska följas. Inledningsvis konstaterar förvaltningen att Naturvårdsverket har lagt stor vikt vid mark- och miljööverdomstolens bedömning att utsorterat matavfall i butik inte utgör med hushållsavfall jämförligt avfall. Miljöförvaltningen delar helt den bedömningen och konstaterar också att denna bedömning har direkt stöd i