Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Verksamhetsberättelse 2010

Transkript

1 Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Verksamhetsberättelse 2010

2

3 Innehåll 5 Förord 6 Korpens riktningsförändring och fokusområden 9 Demokrati och utbildning 10 Motionsidrott 12 Idrottslyftet 14 Kommunikation och marknad 18 Omvärld och internationellt arbete 19 Utmärkelser 20 Organisation Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet 22 Förvaltningsberättelse 24 Resultaträkning 25 Balansräkning 26 Noter 31 Revisionsberättelse 32 Korpen i siffror 3

4 ansluter medarbetare på arbetsplatser Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Företagsidrottsföreningar Motionsidrottsföreningar alla kan bli medlemmar samverkan med andra specialidrottsförbund Nationella organisationer Riksförbundet Hälsofrämjandet Pensionärernas Riksorganisation Vattenfalls Idrottsförbund Ericsson-företagens Idrottsförbund Psoriasisförbundet Reumatikerförbundet Postens Idrottsförbund SBAB Idrottsförbund ONOFF Idrottsförbund Järnvägarnas Fritidsförbund Telia Idrottsförbund Vägverkets Idrottsförbund Kriminalvårdens Idrottsförbund SOS Alert HK G4S Active Kommunal Pensionärernas förbund Hushållningssällskapets förbund Sjukvårdsanställdas Idrottsförbund Caravan club of Sweden Kommunalanställdas Fritidsförbund Sverigefinska Idrottsförbundet Claes Ohlsson Idrottsförbund Försvarets Civila idrottsförbund 4

5 Välkommen till Korpen experter på företagsidrott! Som en av idrottens största organisationer har Korpen ett ansvar att sätta fokus på vår utveckling. Från att ha organiserat fotboll mellan murare och sotare är vi idag inte bara experter på företagsidrott, vi är också experter på motionsidrott. Vi vill locka fler till oss, särskilt de som rör sig för lite och behöver slussas in i idrotten, men också de som slussas ut ur elitidrotten. För att möta omvärldens krav har vi tre olika typer av medlemmar anslutna till Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet. Det innebär att vi har tre olika uppdrag och en viktig roll som komplement till övriga idrottsrörelsen. Vi är ett kategoriförbund för arbetsplatsanknuten motionsidrott. Denna verksamhet genomförs i våra direktanslutna företagsidrottsföreningar. Vi är ett specialidrottsförbund för motionsidrott för äldre ungdomar och vuxna. Denna verksamhet genomförs i våra direktanslutna motionsidrottsföreningar som är öppna för alla. Vi är en centralorganisation för en rad nationella idrottsförbund och organisationer. Dessa har i sin tur föreningar anslutna till sig som erbjuder företagsidrott och motionsidrott. Fokus Korpen Utvecklingen kräver nu av oss att vi samlas kring det som betyder mest för våra medlemmar. Under 2010 har vi påbörjat ett strategiskt och verksamhetsinriktat utvecklingsarbete som vi kallar Fokus Korpen. Syftet med Fokus Korpen är att enas kring vilka verksamheter och värderingar som utgör Korpens kärnvärden och kärnverksamhet. Tillsammans ska vi bestämma oss för vad Korpen är och vad vi gör, vad som är unikt och hur vi vill uppfattas av omvärlden. Genom att satsa gemensamma resurser på det vi bestämmer oss för är kärnan i Korpen kommer vi att kunna tydliggöra vad vi står för, bättre stödja verksamheten och dra nytta av att Korpen är en stor och landsomfattande organisation. Under året har vi tillsammans i organisationen tagit fram ramar, tidsplan och arbetssätt, vilket resulterat i en projektplan och ett arbetsmaterial. Arbetet fortsätter under Vi är stolta över Korpen som en viktig och spännande hälsoaktör genom motionsidrott på och utanför arbetsplatser! Vi ser fram emot 2011 och det fortsatta arbetet med Fokus Korpen. Eva Bjernudd Generalsekreterare Tommy Ohlström Ordförande 5

6 Korpens riktningsförändring och fokusområden Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet är en del av Riksidrottsförbundet och är en riksorganisation uppbyggd av hundratals lokala motionsidrotts- och företagsidrottsföreningar. Det breda uppdraget kräver att vi fokuserar våra resurser. Korpen riks uppdrag är att på olika sätt hjälpa till så att föreningar och nationella organisationer kan utveckla, organisera och sprida företagsidrott, hälsoinriktad motionsidrott och rekreation så att fler människor deltar i vår verksamhet. De områden som särskilt prioriterats under 2010 är: Lokal verksamhet Arbetsplatsanknuten idrott Dialog och demokrati Samordnad kommunikation Samarbete med övriga idrotten Motion och idrott i fokus För att säkerställa att vi i framtiden använder Korpens gemensamma resurser till rätt saker och tar nästa steg mot ett mer fokuserat Korpen beslutade förbundsmötet i maj 2010 om Fokus Korpen. I och med det togs första steget i processen att med gemensamma krafter ta fram verksamhetsinriktningen för Redan under 2010 påbörjade Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet sin förflyttning från att vara ett förbund som arbetar med folkhälsa och friskvård i sin vidaste mening till att inrikta sig mot att vara ett idrottsförbund med motionsidrott och företagsidrott i fokus. Självklart är hälsa och välbefinnande fortfarande en av de viktigaste effekterna av motionsidrott. För att på bästa sätt främja arbetet inom dessa prioriterings- eller fokusområden genomförde riksorganisationen en omorganisation i början av året. Sedan april arbetar kansliet i en matrisorganisation där tre olika avdelningar ansvarar för målen men där stora delar av insatserna genomförs regionalt i fem team spridda överlandet. Teamen har sina kontor på olika platser i landet för att ha en geografisk närhet till verksamheten. I varje team finns tre till fyra föreningsutvecklare med uppgift att utifrån behov stödja de föreningar som är anslutna till Korpen. 6

7 7

8 8

9 Demokrati och utbildning Arbetet med demokrati och utbildning under 2010 har på många sätt handlat om möten. Att skapa möjligheter för våra föreningar och våra nationella organisationer att träffas och byta och bryta insikter och åsikter är en viktig del av Korpen riks arbete. Organisationen samlades i beslutande forum tre gånger under året. Först ut var ett test av representantskap i februari. I maj genomfördes det sista förbundsmötet med 94 ombud och 73 övriga deltagare. I oktober var det dags för Korpens första officiella representantskap med 77 ombud och 75 övriga deltagare. Förbundsmöte På förbundsmötet i maj 2010 antogs nya stadgar för Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet. Stadgarna innebär bland annat att Korpens högsta beslutande organ numera är representantskapet som genomförs två gånger per år, vår och höst. För att få beslutsrätt på representantskapet krävs två ombud, en man och en kvinna. Beslutet är ett led i Korpens jämställdhetsarbete. Förbundsmötet antog också förbundsstyrelsens förslag till riktningsförändring, fokusområden och framtida strategier. Man fattade också beslut om det verksamhetsinriktade utvecklingsarbetet Fokus Korpen. Representantskap Helgen den 9-10 oktober gick höstens representantskap av stapeln. En viktig del av programmet var uppstarten av det beslutade utvecklingsarbetet Fokus Korpen. Under helgen samlades 150 personer för att diskutera och prata om Korpens framtidsarbete och på vilket sätt Korpen ska driva den processen för att skapa så stor delaktighet som möjligt i arbetet. Under helgens grupparbeten och diskussioner delades idéer och inspel kring metodik och upplägg. Söndagens representantskap fastställde inriktningen och arbetsmetoder för Fokus Korpen. Medlemsstatistik Under 2010 har 30 nya föreningar anslutit sig till Korpen. Samtidigt har 19 föreningar skrivits ut. Det gör att vi har ökat antalet föreningar från 369 till 380. Antalet registrerade utbildningstimmar som Korpen genomfört med SISU Idrottsutbildarna har under året ökat med 25 procent till I Korpen utbildar man sig även genom specialdistriktsförbunden, andra specialidrottsförbund, viss utbildning som arrangeras av Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet och också genom kommersiella aktörer. Inriktningarna på utbildningarna är många, allt från hjärt-och-lungräddning och digital kompetens till instruktörs- och hälsoinspiratörs-utbildningar. IdrottOnline, marknadsföring och konvent är andra exempel på utbildningsområden. Idrottens Föreningslära hos SISU Idrottsutbildarna stod i extra fokus under året och engagerade närmare 200 personer i organisationen. Chefsutvecklingsprogrammets andra omgång avslutades med 10 deltagare som utbildat sig under ett års tid. Arbetsplatser har fått lära sig mer om företagsidrott och hälsoarbete genom aktiviteter och utbildningar i strategiskt hälsoarbete. Mötesarenor och arbetsgrupper Förbundsstyrelsen har under 2010 genomfört åtta styrelsemöten och en planeringskonferens. Valberedningen har under året haft möten för att förbereda val både inför förbundsmötet 2010 samt inför kommande års representantskap. Valberedningen har även varit representerad på förbundsstyrelsemöten. Korpen riks revisorer har genomfört sedvanliga kontroller under året. Revisorer har även medverkat vid några av förbundsstyrelsens sammanträden. Korpidrottsnämnden har under året haft tre ärenden. 9

10 Motionsidrott Motionsidrott är något som uppmärksammas av allt fler och där fyller Korpen en viktig roll. Under 2010 har Korpen arbetat med fokus på lagidrott och gruppträning. Under året har Sweden Floorball Cup genomförts. Innebandyturneringen har spelats på sju kvalorter med nästan 125 deltagande lag. Två lag från varje ort gick vidare till finalspel i Stockholm. Lagidrotts- och sporthusträffar Under 2010 arrangerades en lagidrottsträff i Stockholm. Ett 30-tal personer från Korpens största lagidrottsföreningar träffades under två dagar för att utbyta erfarenheter med varandra och ge synpunkter på hur Korpen ska arbeta med lagidrott i framtiden. Vid två tillfällen har representanter från Korpens anläggningar mötts för sporthusträffar. Syftet med dessa är att utbyta erfarenheter men också att ge synpunkter på hur Korpen kan arbeta med att utveckla gruppträningen. Under året har Korpen även inlett diskussioner med de största specialidrottsförbunden för att stimulera till samarbete och gemensamt synsätt som i sin tur inspirerar till tävlings- och motionsidrott. Korpens stegtävling Under två tävlingsomgångar i Korpens stegtävling deltog totalt cirka personer från arbetsplatser i Sverige. De som varit med i stegtävlingen säger ofta att sammanhållningen ökar på arbetsplatsen och att det är enkelt och engagerande. Under 2010 har Korpen satt samman en arbetsgrupp där flera korpföreningar deltagit för att göra Korpens stegtävling till mer av lokal verksamhet. Arbetsgruppen har varit till stöd och hjälp i processen att utveckla Korpens stegtävling. 10

11 Korpens hälsodiplomering Korpens hälsodiplomering är en metod för att arbeta strategiskt med att förbättra hälsa på arbetsplatser. Under året har närmare 80 arbetsplatser blivit hälsodiplomerade. Arbetet handlar om att starta, strukturera, ge stöd och fortlöpande stämma av arbetsplatsens hälsofrämjande arbete inom områden som hälsostrategi, organisation, friskvård och rekreation. Under 2010 har hälsodiplomeringen förändrats för att tydligare knyta arbetet till motionsidrott. Företagen som går in i arbetet ska alltid ha en koppling till Korpen. Antingen genom att ansluta nybildad eller befintlig förening till Korpen eller genom att en kontaktperson knyts till den lokala korpföreningen. Nätverksträffar för hälsodiplomerade företag arrangerades på ett flertal orter under Under dessa träffar fick företagen inspiration via exempelvis föreläsningar och möjlighet till att utbyta erfarenheter med varandra gällande friskvård och hälsa. Nätverk för breddidrott Riksidrottsförbundet har under året startat ett nationellt nätverk för breddidrott. Korpen har varit representerad bland övriga specialidrottsförbund. Förutom ett värdefullt utbyte av erfarenheter har träffarna varit ett utmärkt tillfälle att knyta kontakter och positionera Korpen bland övriga specialidrottsförbund. Medlemsstatistik Andelen aktiva i Korpens idrottsverksamhet rapporterades under 2010 till korplag varav var fotbollslag var Korplag som var knutna till en arbetsplats. Inom gruppträning fanns instruktörer. 11

12 Idrottslyftet Idrottslyftet Idrottslyftet är är regeringens regeringens satsning satsning på på barnbarnoch ungdomsverksamhet, och ungdomsverksamhet, pengar pengar som fördelas först som fördelas genom Riksidrottsförbundet först genom Riksidrottsförbundet och sedan Korpen Svenska och sedan Motionsidrottsförbundet. Korpen Svenska Föreningar motionsidrottsförbundet. i Korpen kan Föreningar söka medel i för att locka Korpen fler kan till söka motionsidrott. medel för att Projekten locka fl er ska till i första motionsidrott. hand vända Projekten sig till ungdomar ska i första i åldern ha nd vända år och sig i vissa till ungdomar fall även till ungdomar år och i högstadieålder. i vissa fall även till ungdomar i högstadieålder. Under Idrottslyftets tredje år har 86 föreningar fått medel i sammanlagt 122 projekt. Idrottslyftet fördelas med brutet räkenskapsår, år tre pågick juni 2009-juni Antalet deltagare i Idrottslyftet ökar och vi ser en ökad öppen verksamhet utan medlemstvång. Det är tydligt att arbetet inom Idrottslyftet är ett långsiktigt arbete. Vi ser en liten minskning av antalet medlemmar som är under 20 år. Däremot har vi en ökning av antalet medlemmar i åldersgruppen år. Det här är ett resultat av arbetet under tidigare Handslags- och Idrottslyftsår. Många unga ledare utbildas vilket gör att satsningen är långsiktig och kommer att fortsätta att locka ungdomar till motionsidrotten. Allt fler föreningar har aktiviteter för deltagare med funktionshinder i alla åldrar. 12

13 En del i arbetet med Idrottslyftet är att uppmuntra de lokala föreningarna att söka det statliga bidraget lokalt aktivitetsstöd för sin ungdomsverksamhet. Vi ser att allt fler föreningar söker stödet i takt med att de når fler ungdomar med sin verksamhet. Gym, hallar och jämställdhet Under år tre har Korpen fortsatt satsa på föreningar som skaffats sig eller utökar sina egna anläggningar. Det är ett lyft för föreningarna på många sätt. Idrottslyftet har stöttat utvecklingen genom medel till projekt som haft som syfte att locka ungdomar till de nya ytorna. Det finns många olika typer av anläggningar inom Korpen, till exempel fotbollsplaner, aerobics/dansgolv, idrottshallar, gym och även en bmx-hall. Även jämställdhetsarbete har varit ett prioriterat område där man kunnat söka särskilda medel. Utbildningsinsatser för förtroendevalda, personal och ledare, marknadsföringsprojekt och aktiviteter där traditionella roller ifrågasatts är exempel på sådana satsningar. Vi har medvetet prioriterat verksamhet särskilt inriktad på flickor i åldern år eftersom det är en grupp som länge missgynnats i idrottssammanhang. 13

14 Kommunikation och marknad Collaget är ett urval av bilder som intervjupersonerna som deltog i den kvalitativa delen av varumärkeskartläggning valt för att beskriva Korpens verksamhet. Under 2010 har stort fokus satts på att skapa förutsättningar för en bättre samordnad kommunikation gentemot medlemmarna, allmänheten och övriga idrottsrörelsen. Ett annat viktigt område har varit att stärka Korpens position gentemot vår omvärld så att vi uppfattas på det sätt vi själva vill framstå. En grund i kommunikationsarbetet har varit att hjälpa organisationen att få en gemensam målbild av vad Korpen står för och ett underlag för att förbättra informationen och kommunikationen inom organisationen. Från maj till september genomfördes en varumärkesundersökning som slutredovisades på representantskapet i oktober. Syftet med undersökningen var att kartlägga hur vi inom Korpen ser på oss själva, vår roll och identitet samt hur anställda, medlemmar och ledare tycker att styrning, ledning och kommunikation fungerar. Varumärkesundersökningen visade att det finns en stark gemensam och positiv syn på Korpens värderingar och att vi delar viljan att få Korpen att växa. Men hur och vägen dit är utmaningar som vi gemensamt ska ta oss an under de kommande åren. Kartläggningen har kommit att utgöra grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet som sker inom ramen för Fokus Korpen och som syftar till att med gemensamma krafter inom hela organisationen ta fram en verksamhetsinriktning för 2013 och de följande fem åren. Nyhetsbrev Från januari till och med december gav Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet ut tio nummer av det digitala nyhetsbrevet Oss emellan. Från och med septembernumret regionalanpassades en viss del av informationen i nyhetsbrevet. Anledningen till förändringen var att göra innehållet mer angeläget och matnyttigt. I samband med utskicket av varumärkesundersökningen fick vi in uppdaterade och nya adresser till anställda och förtroendevalda 14

15 Marknadsföring och bättre utbildade ledare är efterfrågade Finns det något annat som Korpen behöver satsa på/arbeta med för att bli framgångsrika? Anställda och förtroendevalda Jag tycker att det är få utanför som vet vad Korpen gör. De känner till att det finns tipspromenader, gympa och gubbfotbollslag. Få känner till allt det andra som finns i Korpen. De är dåliga på att göra reklam. Medlemmar Vet ej vad de vill eller varför de inte syns mer. om de vill ha bredd i det tysta eller vad de är ute efter. Man är alltid nyfiken på att veta vad de vill. Jag hade velat se mer om dem i olika sammanhang, eftersom jag tycker att det är en bra förening som värnar om alla och att alla kan få vara med! Källa: NMA, Korpen Varumärkeskartläggning Marknadsföra sig bredare och tuffare i samhället. I mångas ögon (inte mina) så är det fortfarande tönt-stämpel med Korpen och inte det seriösaste laget. Mer modern framtoning och marknadsföring. Aktuella gympapass som är i ropet, t ex afrikans dans, zumba etc. inom organisationen som gjorde att antalet mottagare ökade från knappt 500 till närmare från och med september. Tre digitala nyhetsbrev riktade till cirka arbetsplatser som är medlemmar eller ingår i Korpens nätverk för motion, rekreation och friskvård gavs också ut under året. Lag TA ett digitalt verktyg för lagsport Under året har Korpen tillsammans med förbunden för rugby och innebandy implementerat ett nytt tävlingsadministrativt system för lagsport, Lag TA, i IdrottOnline. Hemsidan Korpen.se hade under året närmare besök vilket innebar närmare 490 besök per dag och unika besökare. Varje besökare spenderade i genomsnitt knappt två och en halv minut på hemsidan och var fjortonde timme kommenterades Korpens verksamhet på ett eller annat sätt i sociala medier. Under sommaren anpassades hemsidan såväl innehållsmässigt som till strukturen efter Korpens nya organisering. Korpen i media Korpen förekom i media med i genomsnitt cirka 105 artiklar i månaden de första sex månaderna och i 147 artiklar i månaden från augusti till oktober. Juli, november och december var de månader då det skrevs minst om Korpen i medierna med i genomsnitt 58 artiklar per månad. Publika arrangemang Korpen genomförde under året flera publika arrangemang för allmänheten. Allt som allt deltog cirka personer i något av Korpens öppna arrangemang, till exempel spelade 600 personer fotboll under Sommar-Korpiaden i Göteborg, personer sprang Kretsloppet i Borås och personer lockades att delta Vinter-Korpiaden i Falun. Drygt människor deltog i Korpens landsomfattande stegtävling för arbetsplatser som arrangerades vid fyra tillfällen under året. 15

16 Det är viktigt att Korpen växer % Är det viktigt för dig att Korpen växer? Anställda och förtroendevalda Korpförening Idrottsförening Företagsknuten korpförening Specialdistriksförbund Nationell organisation Anställda Förtroendevalda 10 0 Ja Nej Vet ej % Medlemmar och deltagare Medlemmar Deltagare Företagskund Ja Nej Vet ej Olika åsikter om viktiga och strategiska frågor % Anställda och förtroendevalda Korpförening Idrottsförening Företagsknuten korpförening Specialdistriksförbund Nationell organisation Anställda Förtroendevalda I vilken utsträckning tycker du det är viktigt att alla inom Korpen har en enhetlig bild av vad Korpen står för? 1 = inte alls viktigt 10 = mycket viktigt Vet ej Källa: Korpen Varumärkeskartläggning

17 17

18 Omvärld och internationellt arbete Korpen riks har ett uppdrag att samarbeta med omvärlden, särskilt övriga idrotten samt företräda Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet på nationell och internationell nivå. Korpen har under året formellt varit representerade i Svenskt Friluftsliv och EFCS, European Federation for Company Sports. Det nordiska samarbetet med Korpens motsvarigheter i de andra nordiska länderna har fortsatt under året. I år var Danmark värd för det årliga nordiska mötet. Inom ramen för EFCS har Sverige deltagit på tre internationella sammankomster kring företagsidrott. Sverige fanns även på plats i Paris i samband med General Assembly som är EFCS högsta beslutande organ. 18

19 Utmärkelser Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet har fl era olika utmärkelser som kan utdelas till personer eller organisationer. Vissa av dessa utmärkelser beslutas av förbundsstyrelsen. Följande utmärkelser beslutade av förbundsstyrelsen delades ut under Guldnål Guldnål är Korpens högsta utmärkelse och kan utdelas efter 25 års insatser av förtjänstfull karaktär. Inge Bergman, Korpförening Hofors Lars Lundblom, Korpförening Hofors Olle Lindblom, Korpförening Linköping Bo Holm, Korpförening Linköping Hans Björk, Korpförening Linköping Rune Stangeryd, Korpförening Linköping Marianne Kleveros, Korpförening Lysekil Carl-Albertplaketten Carl-Albertplaketten är en hög utmärkelse som utdelas för speciella och synnerliga värdefulla insatser. Albert Eklund, Korpförening Göteborg Rolf Alm, Korpförening Linköping Karl Oskar Sundqvist, Korpförening Enköping Claes-Göran Nilsson, Korpförening Gotland Jan Eriksson, Korpförening Töreboda Sune Granberg, Korpförening Sollentuna Birgitta Bo, Korpförening Karlskoga Lars-Olov Nyhlén, Korpförening Karlskoga Kenneth Wennerberg, Korpförening Karlshamn 19

20 Organisation Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Av förbundsmötet tillsatta organ Förbundsstyrelsen Tommy Ohlström, förbundsordförande Ewa Arnlund, vice förbundsordförande Eva-Britt Brunsmo Bengt Carlsson Ann-Louise Eklund Anna Håkansson Magdalena Jacobsson Claes-Göran Nilsson till förbundsmötet maj Jonny Häggström från förbundsmötet maj Hans G Svensson Mattias Svensson Caroline Waldheim Valberedningen Ragnhild Wärn, ordförande Olle Arntzén Madeleine Johansson till förbundsmötet maj Ida Kvist från förbundsmötet maj Berit Karlsson Jean-Pierre Zune Revisorer Jon Lennström, förtroendevald revisor Claes-Göran Nilsson, förtroendevald revisor från förbundsmötet maj Bo Lennart Jonasson Ulrika Granholm Dahl, auktoriserad revisor Korpidrottsnämnden Robert Schön, ordförande till förbundsmötet maj Margaretha Ivarsson, ordförande från förbundsmötet maj Ingvar Sjöö till mars Leif Holmgren från förbundsmötet i maj Georg Kvibro Birgitta Johansson från förbundsmötet maj Rolf Modig 20

21 Förbundskansliet Eva Bjernudd, generalsekreterare Kent Thuresson, förbundskoordinator Lisbeth Taengh, controller/ekonomiansvarig Petra Lindskog, chef Kommunikation och marknad Thomas Bergström, chef Motionsidrott Jessica Lindqvist, chef Demokrati och utbildning (tjänstledig januari till augusti) Ulrika Clevesjö, IT- och telefoniansvarig (tjänstledig från oktober) Fredrik Goliats, IT- och telefoniansvarig (vik från oktober) Christin Lundqvist, vik. chef Demokrati och utbildning (januari-augusti), projektledare Demokrati och utbildning Leif Gerhardsson, projektledare Demokrati och utbildning Anna Lindgren, projektledare Motionsidrott (från november) Liselott Arvidsson, hälsostrateg (till juni) Christin Berg, hälsostrateg (till januari) Ulrika Bergwall, projektledare (till september) Anna-Karin Berts, hälsostrateg (till juni) Anita Wikner, ekonomiassistent (till september) Carina Klans, hälsostrateg (till maj) Region norr - omfattar Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Härjedalen Katarina Sandberg, föreningsutvecklare inriktning Demokrati och utbildning Erik Ahlström, projektledare/föreningsutvecklare inriktning Marknad och kommunikation Simon Ruuth, föreningsutvecklare inriktning Motionsidrott (från augusti) Region mitt - omfattar Dalarna, Värmland, Gävleborg och Uppsala Jonas Flank, föreningsutvecklare inriktning Motionsidrott Jenny Magnusson, projektledare/föreningsutvecklare, team Mitt (tjänstledig från juni) Ulrika Andersson, föreningsutvecklare inriktning Marknad och kommunikation (vik från augusti) Susanne Sandberg, föreningsutvecklare inriktning Demokrati och utbildning Region ost - omfattar Gotland, Stockholm, Södermanland, Västmanland, Östergötland och Örebro Andreas Fält, föreningsutvecklare inriktning Kommunikation och marknad (från augusti) Sofia Kärrå, föreningsutvecklare inriktning Motionsidrott Kajsa Sellidj Wretman, föreningsutvecklare inriktning Demokrati och utbildning Peter Kanth, föreningsutvecklare inriktning Demokrati och utbildning (från augusti) Region väst - omfattar Västra Götaland och Halland Jessica Axtrup Åqvist, föreningsutvecklare inriktning Kommunikation och marknad Mattias Strandh, föreningsutvecklare inriktning Motionsidrott Carina Brandin, föreningsutvecklare inriktning Demokrati och utbildning (från augusti) Region syd - omfattar Skåne, Blekinge och Småland Jill Karlsson, föreningsutveckling inriktning Kommunikation och marknad Emelie Jirevall, föreningsutvecklare inriktning Motionsidrott (från augusti) Carolina Nilestam, föreningsutvecklare inriktning Demokrati och utbildning (tjänstledig från februari) Julia Cornu, projektledare (tjänstledig från augusti) Urban Åström, föreningsutvecklare inriktning Demokrati och utbildning (till november) 21

22 Förvaltningsberättelse Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Org nr Allmänt om verksamheten Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet är ett av Sveriges största idrottsförbund och en del av Riksidrottsförbundet. Korpen är också medlemmar i Svenskt Friluftsliv, de ideella friluftsorganisationernas samarbetsorgan. Korpens medlemsföreningar och nationella organisationer organiserar korpidrott, företagsidrott och motionsidrott. Sammantaget omfattar Korpen idag cirka 1 miljon medlemskap i cirka föreningar och nationella organisationer. Riksförbundets uppgift är att stödja medlemsorganisationerna i sitt arbete. Förbundet har sitt huvudkontor i Stockholm. Regionkontor finns på fem platser i landet. Väsentliga händelser under verksamhetsåret och efter dess slut Under året har verksamheten inriktats på fyra områden; Utveckla verksamheten Stöd till lokal verksamhet. Utifrån ett lokalt perspektiv verka för en jämn och hög verksamhetskvalitet inom Korpen. Ta ett särskilt ansvar för att utveckla arbetsplatsanknuten idrott. Säkerställa och samordna utbildning. Utveckla organisationen Dialog och demokrati. Driva på utvecklingen för ökad dialog och utvecklad demokrati. Utveckla kommunikationen Samordnad kommunikation. Aktivt arbeta för en välfungerande målgruppsanpassad intern och extern kommunikation. Utveckla samarbeten Samarbete med övriga idrotten. Samarbeta med omvärlden särskilt övriga idrotten och företräda Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet på nationell nivå. Säkerställa en stabil och god ekonomi. Arbetet har genomförts i en ny organisation uppdelad på tre avdelningar; motionsidrott, demokrati- och utbildning samt kommunikation- och marknad. För att på bästa sätt stödja den lokala verksamheten finns personal på fem platser i landet. På förbundsmötet beslutade organisationen att representantskap två gånger per år ska ersätta förbundsmötet. Det första representantskapet efter förbundsmötet genomfördes i oktober. En placeringskommitté har bildats med uppgift att uppnå en tillfredsställande avkastning på det egna kapitalet under betryggande säkerhet. Placeringarna sker i enlighet med placeringsriktlinjer som förbundsstyrelsen har fastställt. 22

23 Resultat och ställning Förbundet redovisar för verksamhetsåret 2010 ett överskott på tkr. Av eget kapital har tkr avsatts till ändamålsbestämda medel för åtaganden under kommande år. Totala intäkter har minskat med 10,8% jämfört med år Egenfinansieringen var 23%. Grundbidraget via RF minskade med 3% jämfört med 2009 efter anpassning till Svenska Fotbollförbundets nivå. Vid årets slut var 26 tjänster tillsatta på förbundet varav 7,5 inom verksamhetsområdet kommunikation och marknad, 6,5 inom Motionsidrott och 9 inom demokrati och utbildning. Förbundets ekonomiska utveckling i sammandrag (tkr) Verksamhetens intäkter Årets resultat Resultat efter utnyttjande och avsättning av ändamålsbestämda medel Balansomslutning Medeltalet anställda Framtida utveckling Under 2011 startar ett strategiskt och verksamhetsinriktat utvecklingsarbete där hela Korpen involveras under rubriken Fokus Korpen. Arbetet ska leda till att hela Korpen, motionsidrottsföreningar, företagsidrottsföreningar och nationella organisationer samlas kring det som i framtiden ska utgöra Korpens kärna gemensamma kärnvärden, gemensam kärnverksamhet och primära målgrupper. Processen ska resultera i en strategisk verksamhetsplan för perioden Vad beträffar förbundets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 23

24 Resultaträkning Not INTÄKTER Nettoomsättning RF grundbidrag RF Idrottslyftet Medlemsavgifter Övriga föreningsintäkter KOSTNADER Föreningskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Verksamhetens resultat RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER Nedskrivning av aktier i dotterföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Årets resultat före fördelning Fördelning av årets resultat 8 Årets resultat enligt resultaträkningen Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Återföring av ej utnyttjade medel Avsättning till ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp för året

25 Balansräkning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Kortfristiga skulder Förskott från kund Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 25

26 Noter Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. Om ett bidrag avser bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i förbundet. Bidrag Som bidrag räknas likvida medel som förbundet erhåller från bidragsgivare som är offentligrättsligt organ (Riksidrottsförbundet). Ett villkorat bidrag är ett bidrag som förenats med villkor som innebär återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfylls. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Följande avskrivningstider tillämpas: Materiella anläggningstillgångar Datorer Inventarier, verktyg och installationer 3 år 5 år Eget Kapital Eget kapital utgörs av posterna Ändamålsbestämda medel och Balanserat kapital. I ändamålsbestämda medel ingår avsättningar för åtaganden som ska infrias i framtiden. När förbundet belastas med kostnader för ändamålet redovisas dessa i resultaträkningen. Upplösning sker därefter av för ändamålet avsatta medel under eget kapital med motsvarande belopp. I ändamålsbestämda medel ingår ungdoms-, minnes- och stipendiefonden. Det egna kapitalet ska alltid täcka de ansvarsförbindelser som finns, t ex hyresavtal, anställdas löner och andra avtal. 26

27 Not 1 Nettoomsättning Nettoomsättning Hälsodiplomering och andra hälsotjänster Sponsring Övriga intäkter Not 2 Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda (varav män %) 24 (33%) 27 (30%) Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostnad) 1) ( ) 1) ( ) 1) Av förbundets pensionskostnader avser (f.å ) gruppen styrelse och generalsekreterare. Förbundets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 0 (f.å. 0). Förbundsstyrelsen bestod av sex kvinnor och fem män vid räkenskapsårets slut. Förbundsledningen bestod av fem kvinnor och en man vid räkenskapsårets slut. Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda Styrelse och GS Övriga anställda (varav tantiem o.d.) (-) (-) Avgångsvederlag Avtal med generalsekreteraren kan från arbetsgivarens sida sägas upp med 12 månaders arbetsbefriad uppsägningstid. Inga särskilda avtal om avgångsvederlag är tecknade. Uppgifter om sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 1,09% 1,56% - varav långtidssjukfrånvaro - sjukfrånvaro för män 0,41% 0,05% - sjukfrånvaro för kvinnor 1,38% 2,15% - anställda -29 år < 10 anställda 2,17% - anställda år 1,17% 1,67% - anställda 50 år- 0,60% 0,98% 27

28 Not 3 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden Planenligt restvärde vid årets slut Not 4 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter Utdelning värdepapper Realisationsvinster av försäljningar Värdereglering kortfristiga fordringar Not 5 Andelar i koncernföretag Antal andelar Andel i % 1) Bokfört värde Dotterföretag / Org nr / Säte Korpen Hälsa AB (tid. Korpen Hälsodiplomering AB), , Stockholm , ) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Fritt eget kapital Erhållna Aktieägartillskott Balanserad förlust Årets resultat Koncernredovisning upprättas inte då det helägda dotterföretaget Korpen Hälsa AB är vilande och av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. 28

29 Not 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda lokalhyror Förutbetalda marknadsbidrag Upplupna intäkter Övriga poster Not 7 Kortfristiga placeringar Fasträntekonto Marknadsnoterade placeringar *) *) Marknadsvärde noterade placeringar kr Not 8 Förändring eget kapital Balanserat Ändamålsbestämda Totalt kapital medel kapital Ingående balans Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Återföring ej utnyttjade medel Avsättning ändamålsbestämda medel Årets resultat Utgående balans Förändring av ändamålsbestämda medel Ingående Utnyttjade Återföring ej Avsättning Utgående balans medel utnyttjade medel medel balans Förbundsutveckling Organisationsstöd Marknadsinsatser Idrottslyftet/verksamhetsutveckling Ungdoms-, minnes- och stipendiefond Not 9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöner inkl. sociala avgifter Upplupna sociala avgifter Upplupna omstruktureringskostnader Övriga poster

30 Stockholm den 31 mars 2011 Tommy Ohlström Ewa Arnlund Eva-Britt Brunsmo Ordförande Bengt Carlsson Ann-Louise Eklund Anna Håkansson Jonny Häggström Magdalena Jacobsson Hans G Svensson Mattias Svensson Caroline Waldheim Eva Bjernudd Generalsekreterare Vår revisionsberättelse har avgivits den 31 mars 2011 Ulrika Granholm Dahl Jon Lennström Claes-Göran Nilsson Auktoriserad revisor Förtroendevald revisor Förtroendvald revisor Styrelsen från vänster till höger: Eva-Britt Brunsmo, Mattias Svensson, Eva Bjernudd, Ann-Louise Eklund Tommy Ohlström, Caroline Waldheim, Ewa Arnlund, Magdalena Jacobsson, Jessica Tellegård, Bengt Carlsson. Inte närvarande: Anna Håkansson, Jonny Häggström, Hans G Svensson. 30

31 Revisionsberättelse Till representantskapet Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Org nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet för år Förbundets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller förbundets stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker att representantskapet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 31 mars 2011 Ulrika Granholm Dahl Auktoriserad revisor Jon Lennström Förtroendevald revisor Claes-Göran Nilsson Förtroendevald revisor 31

32 Korpen i siffror Tkr Utveckling av RF;s grundbidrag Övriga intäkter 8% Intäktsfördelning Idrottslyftet 20% Hälsodiplomering m.m. 8% Försäkring 6% Medlemsintäkter 1% RF-bidrag 57% % Förbundets självfinansieringsgrad Tävlingsadministrativt system 11% Hälsodiplomering m.m. 3% Kostnadsfördelning Personal 41% Verksamhetsutveckling 10% Utbildning 1% % Kassalikviditet /soliditet Kommunikation och marknad 8% Kassalikviditet Soliditet Medlemsförsäkring 5% Administration 14% Förtroendemannaorg 3% Resor 4%

33 Nationella organisationer Personliga medlemmar *) Lokalföreningar Nationella organisationer *) Två nationella organisationer lämnade inte information 2009 Föreningar Personliga medlemmar varav ungdomar i åldern Lag Deltagare i öppen verksamhet Antal direktanslutna föreningar **) Lokala korpförbund Antal ledare i gruppträning Antal deltagare i studier SISU Idrottsutbildarna Antal föreningar som fått Idrottslyft 120 Statistik vid årsskiftet **) 380 föreningar (369) motionsidrottsföreningar - 76 företagsidrottsföreningar - 9 intresseföreningar - medlemmar ( ) Lagidrott 62% eller 154 av motionsidrottsföreningarna har lagidrotter - 37 % fotboll - 36 % innebandy - 24 % rinkbandy De populäraste aktiviteterna Aktivitet Antal föreningar Fotboll 93 Innebandy 91 Rinkbandy 58 Bowling 35 Boule 29 Bordtennis 27 Badminton 23 Golf korplag arbetsplatser 33

34 380 föreningar fördelade på våra fem regioner Nord Jämtland/Härjedalen 27 Västernorrland 16 Västerbotten 30 Norrbotten 17 Summa föreningar 90 Nord Mitt Ost Väst Syd Mitt Dalarna 24 Gävleborg 25 Uppsala 12 Värmland 10 Summa föreningar 71 Ost Gotland 1 Stockholm 43 Södermanland 4 Västmanland 17 Örebro 14 Östergötland 12 Summa föreningar 91 Väst Halland 5 Västra Götaland 49 Dalsland 1 Summa föreningar 55 Syd Blekinge 6 Skåne 41 Småland 26 Summa föreningar

35 Grafisk produktion: Kan Art Stockholm AB. Foto: Ulf Palm, Carl Bäckström, Per Arvidsson m fl. Tryck: TMG Sthlm, april 2011.

36 Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Besöks- och postadress: Idrottens Hus, Fiskartorpsvägen 15 A, Stockholm Telefon växel: E-post: Hemsida: