Utredning om bildande av en E-legitimationsnämnd Workshop 4/11

Transkript

1 Utredning om bildande av en E-legitimationsnämnd Workshop 4/11 4 November 2010

2 Workshop 4/11 Introduktion Presentera förslag till framtida modell för Svensk e-legitimation Synpunkter kring tänkt upplägg för Svensk e-legitimation Avslutning och vad händer nu

3 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling IVAs stadgar, 1

4 Gränsöverskridande nätverk för beslutsfattare En aktiv kunskapsbank med 1000 ledamöter och 180 medlemsföretag

5 Möten mellan människor genererar nya idéer och ny kunskap En fristående arena för kunskapsutbyte

6 Scorecard.se Scorecard.se mäter, synliggör och följer upp framgångsfaktorer för Sveriges förmåga att utveckla och använda it: Sveriges relativa effektivitetsfördelar It i produkter och processer Forsknings- och innovationssystemet Kompetensförsörjning genom utbildning och grundforskning Attityd till Sveriges förmåga att använda it Håkan Eriksson var styrgruppens ordförande Initiativtagare: VINNOVA, IT & TELEKOMFÖRETAGEN inom Almega och IVA

7 Ambient Sweden Projektet Ambient Sweden avslutades 2010 och slutsatserna från projektet är: Inför dataslöjd och it-stödd pedagogik i alla ämnen, för att nå kunskapsmålen. Bättre fungerande lagar som ger ökad tillit, och därmed bättre användning av internet. Effektivare förvaltning i offentlig sektor. Positionera Sverige som en ledande it-nation och se till att it-forskning omsätts i företagande och tillväxt. Offensiva investeringar i infrastruktur för internet. Skapa en marknad som underlättar för företag att ta fram säkra tekniklösningar. Staffan Truvé var styrgruppens ordförande Projektets finansiärer: Ericsson, HiQ, ISOC-SE, PTS, TDC, Telenor, TeliaSonera, 3, Vinnova

8 Nytt projekt : ICT for Sweden Målet med projektet ICT for Sweden är att stärka den svenska IKT-sektorn. Dessutom skapa fler innovativa företag och därmed bidra till förbättrad svensk konkurrenskraft. Målet skall uppnås genom att bättre utnyttja potentialen hos IT i hela samhället. Förberedelserna är i full gång och vi kommer att påbörja projektet i januari 2010.

9 e-tjänster inom företag, myndigheter och kommuner Mål Hög prioritering för e-tjänster inom stat och kommun Externa aktörer skall kunna tillhandahålla tjänster baserade på myndigheters data Arbeta fram en informationsstruktur som är gemensam för de områden de tjänar E-id som nyckel för digital identitet på nätet med nycklar för kryptering & dekryptering Ambient Sweden 9

10 IT-baserat lärande i skolan Utveckla pedagogik som utnyttjar IT och Internet Resurser till pedagogisk forskning, lärares vidareutbildning samt utveckling av verktyg Svenska innovationsföretag kan ta en viktig roll, nationellt och internationellt Dataslöjd: teknik, etik, informationssäkerhet och mediekritik

11 Internet of Things -IoT Syftet med delprojektet är att skapa ett nationellt projekt för att Sverige skall utnyttja sin position inom Internet of things. Målet med projektet är att Sverige skall ha betydande företag och teknisk försprång inom området IoT med tillämpningar inom våra kärnområden såsom: mobil, transport, skog, möbler, gruvnäring mm Med deltagare och organisationer i delprojektet får vi ett mycket kompetent nätverk för en plan till nationell satsning på detta Infrastrukturområde. IoT kan förstärka konkurrenskraften hos flera av Sveriges starka branscher, tex mobil kommunikation, transport, energi, automation, skogs- och gruvnäringen.. IVA anordnar ett seminarium om IoT den 6 december med politiker, industri och experter.

12 Grön IT Syfte: Mål: Genom att bättre utnyttja möjligheter med IT och internet i hela samhället kan klimatavtrycket minska. Lägre utsläpp av växthusgaser genom att utnyttja IT och internet i produkter, men också genom förankrade processer och arbetssatt. Grön IT är också en viktig del i marknadsförningen for nya innovativa företag.

13 Lagar och regler för internet Fortsätta arbetet och diskussionerna kring den digitala medborgaren, yttrandefrihet, i matrialrätt, användandet av sociala medier, delaktighets- och demokratifrågor. Internet och IT är en allt viktigare del i allas vardag. Teknikutvecklingen inte snabbare än lagar och regler. Därför behövs en kontinuerlig diskussion om hur det framtida e-samhället ska se ut, styras och kontrolleras.

14 Internationellt Mål: Sammanställning av olika typer av internationellt engagemang inom IKT. Seminarier/konferenser om hur personer och organisationer kan engagera sig och påverka den internationella utvecklingen inom IKT. Ett resultat kommer också att bli en rapport om internationellt IKT-arbete och olika sätt att engageras sig. Beskrivning av karriärvägar.

15 Estonia: National chip-based Identity Card Issuing authority: Estonian Police Service contractor: TRÜB Switzerland Start of issue: January 1, 2002 Conformance with: ICAO Doc part 3 No of active eid cards: 1,096,139 Inside 16 Kb RSA crypto chip are: 2 private keys; authentication certificate; digital signature certificate; personal data file

16 National chip-based Identity Card e-id Estonian electronic ID card is the first compulsory national document. It serves for visual and electronic authentication purposes.

17 National chip-based Identity Card e-id E-ID is also: E-health card Driving licence Bus ticket i-bank access card Can used as: Door access card Library card etc

18 Tack för uppmärksamheten! Mer Information: och Östen Frånberg Staffan Eriksson Ambient Sweden 18

19 Workshop 4/11 Introduktion Presentera förslag till framtida modell för Svensk e-legitimation Synpunkter kring tänkt upplägg för Svensk e-legitimation Avslutning och vad händer nu

20 Uppdraget - Kommittédirektivet En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en nämndmyndighet för samordning av statens och kommunernas hantering av metoder och tjänster för elektronisk identifiering och signering (e-legitimationer). Nämnden ska ha Skatteverket som värdmyndighet. Utredaren ska bl.a. besluta om nämndens närmare organisation och arbetssätt samt lämna förslag till författningsreglering. Nämnden ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i de delar det behövs. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2010.

21 Målet är att bilda en E-legitimationsnämnd samt skapa en modell för Svensk e-legitimation Affärs- och prismodellen Enkel, transparent och långsiktig. Leda till mer förutsägbara och om möjligt lägre kostnader Statlig myndighet eller kommun Enkelt få tillgång till tjänster för elektronisk identifiering och signering. Få tillgång till alla tjänster som omfattas av modellen via en part Inte behöva ha kompetens och funktioner för att kunna använda tjänster för elektronisk identifiering och signering i verksamheten Modellen bör Stödja teknikneutralitet Bygga på lösningar som utvecklas av marknaden. Möjliggöra för befintliga e-legitimationer, eventuellt med anpassning, att fungera i den nya modellen Vara öppen för alla aktörer som uppfyller relevanta krav ska kunna bli leverantörer För att förverkliga målbilden etableras en e-legitimationsmodell, Svensk e-legitimation

22 Svensk e-legitimation, en modell uppbyggd kring ett antal viktiga aktörer i samarbetet E-legitimationsnämnden Register Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer E-tjänsteleverantör (Myndighet, kommun eller privat aktör) Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Attributsintygsutfärdare Attribut Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Attribut Privatperson/Anställd

23 E-legitimationsnämndens roll E-legitimationsnämnden ska Styra, utveckla och utöva tillsyn för den verksamhet som faller inom ramen för Svensk e-legitimation. Utarbeta Föreskrifter för Svensk e-legitimation Avtal och allmänna villkor Riktlinjer och vägledningar för Svensk e-legitimation samt dokumentation av tekniska krav Det som kan komma att regleras är bl.a. Rättigheter och skyldigheter för Svensk e-legitimation Tillitsnivåer Tekniska specifikationer E-legitimationsnämnden ska också Upphandla leverantör för vissa tekniska tjänster (bl.a. för drift och underhåll av register) Inrätta ett valfrihetssystem för e-legitimationer (en s.k. tjänstekoncession)

24 Svensk e-legitimation, en modell uppbyggd kring ett antal viktiga aktörer i samarbetet E-legitimationsnämnden Register Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer E-tjänsteleverantör (Myndighet, kommun eller privat aktör) Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Attributsintygsutfärdare Attribut Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Attribut Privatperson/Anställd

25 Arvet för Svensk e-legitimation (En fungerande infrastruktur som kan förbättras) Spärrkontroll Utfärdare av Utfärdare av e-legitimationer e-legitimationer Integrationsstöd (OSIF Server) Utfärda e-legitimation OSIF Myndighet (Tjänsteleverantör) Legitimering/Signering

26 Teknisk infrastruktur för identitetsfederation Metadata Identitetsintygande Attributslagning E-legitimationsnämnden Federationsregister Teknisk drift, m.m. Ansluter underleverantörer Anvisningstjänst (central/lokal) Attributstjänst (roll Attributsintygstjä behörighet mm) Attributsintygstj E-tjänsteleverantör E-tjänsteleverantör (offentlig (Myndighet, eller (Myndighet, kommun privat aktör) (Myndighet, kommun eller kommun eller p eller p p Utfärdande av Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer e-legitimationer Användare

27 Anvisningstjänst (SAML Discovery Service Protocol) Anvisningstjänst Gränssnitt för val av e-legitimation Val av e-legitimation Lagra information om val (cookie) Cookie Senaste val av e-leg Myndighet (e-tjänsteleverantör) HTTP Fråga: Vilken e-legitimation vill användaren använda? Svar: Information om vald e-legitimation

28 Anvisningstjänst (Integrerat i webbsida från e-tjänst) Anvisningstjänst AJAX anrop Begär JSON fil med anvisningsinformation Information om tidigare val (cookie) Lagra information om senaste val (cookie) Cookie Senaste val av e-leg Myndighet (e-tjänsteleverantör) Webbsida med Java Script (AJAX) som innefattar val av e-legitimation

29 Användningsfall E-tjänst E-Myndighetens e-tjänst Logga in med din e-legitimation från A-Banken Välj annan e-legitimation E-tjänst/Anvisningstjänst Välj E-legitimation A-Banken Teleoperatören Skatteverket SITHS A-Banken E-Myndigheten har begärt legitimering med följande uppgifter: - Namn - Personnummer Jag legitimerar mig E-tjänst E-Myndigheten Du är inloggad som: Nils Nilsson Mina sidor Lämna uppgifter Ansöka om tillstånd

30 Tillitsnivå för Svensk e-legitimation Krav för att få använda beteckningen Svensk e-legitimation Inledningsvis ska en tillitsnivå tillämpas för Svenska e-legitimation. Kravet som ska ställas på en Svensk e-legitimation ska uppfylla nivå tre enligt blivande ISO Regelverket ska utformas för möjliga framtida anpassningar Det ska finnas regler och funktioner för annan lägre och högre tillitsnivå för e- legitimationer. Om förutsättningar och behov ändras kan flera tillitsnivåer tillämpas.

31 Tillitsnivåer Jämför med EU STORK Quality authentication assurance framework Krav (e-legitimationens typ och kvalitet) Lösenord eller PIN-baserade token, som väljs av sökanden eller är automatiskt genererade men som inte överensstämmer med gemensamma riktlinjer för starka lösenord eller PINkoder (t.ex. otillräcklig längd, ingen blandning av olika tecken, återanvänds, etc.) Lösenord eller PIN-baserade token, som väljs av sökanden eller är automatiskt genererade men följer gemensamma riktlinjer för starka lösenord eller PIN-koder (t.ex. tillräcklig längd, blandning av karaktärer, inte återanvänds, etc.) Nivå 1 2 Mjuka certifikat eller dosor för generering av engångslösenord 3 Kvalificerade mjuka certifikat enligt Annex I i direktivet 1999/93/EC. 3 Hårda certifikat. 3 Kvalificerade hårda certifikat enligt Annex I i direktivet 1999/93/EC. 4

32 STORK ramverk för tillitsnivåer Baserat på ISO (under utveckling) Mycket mer detaljerat än kraven på kvalificerade certifikat

33 Tillit Tillit Register en central del i modellen Skapa tillit mellan aktörerna i modellen genom registrerad information Information fördelas på tre typer av register, nämnden ansvarar för register a-b, a) utfärdare (av e-legitimationer och identitetsintyg), b) e-tjänsteleverantörer från offentlig sektor, och c) e-tjänsteleverantörer från privat sektor. Registren innehåller information Om varje aktörs (utfärdare, e-tjänsteleverantör och attributsintygsutfärdare) certifikat så att utställarens elektroniska stämpel kan verifieras i varje identitets- och attributsintyg. Internetadresser till samtliga tjänster och e-tjänsteleverantörer, vilka attribut som kan tillhandahållas samt vilka attribut respektive e-tjänsteleverantör behöver. Personuppgifter registreras inte, endast information om utfärdare och e-tjänsteleverantörer Uppgifterna i det register som rör utfärdarna ska vara offentligt tillgängliga. E-tjänsteleverantörer kan skapa egen tillit gentemot andra attributsutfärdare som inte är registrerade i federationen

34 E-tjänsteleverantören den store vinnaren E-tjänsteleverantören i dagens lösning För att identifiera medborgare, måste varje e-tjänsteleverantör införa funktioner för att kontrollera om en legitimering eller en signering är riktig enligt tre olika tekniska lösningar och tre olika avtal E-tjänsteleverantören i nya modellen E-tjänst är inte en del av processen för att kontrollera den använda e-legitimationen och resultatet av de tekniska procedurerna för elektronisk legitimering och signering. Ingen skillnad för e-tjänsteleverantören om det är en eller hundra identitetsutfärdare Har endast en relation i identitetsfederationen och förmågan att konsumera intyg i enlighet med SAML, vilken redan merparten av dagens e-tjänsteleverantörer har. E-tjänsteleverantören som kravställare Kan betraktas som kravställare vad gäller behov av identitetsinformation och attribut.

35 ns roll är att utfärda e-legitimationer till privatpersoner och anställda identitetsintyg till e-tjänsteleverantörer Utfärdare som klarar kraven som ställs inom Svensk e-legitimation har rätt att bli anslutna De ska tillhandahålla identitetsintyg, i egen regi eller genom annan godkänd aktör Persondataskyddande funktioner Alla användare (person/anställd) har en pseudonym identitet i grunden som är unik för varje e- tjänsteleverantör. Specifika identitetsuppgifter t ex namn, personnummer och organisationstillhörighet påförs identitetsintygen i enlighet med e-tjänsteleverantörens registrerade behov av identitetsuppgifter. Om identitetsutfärdaren inte kan leverera alla uppgifter som e-tjänsteleverantören behöver så kan kompletterande uppgifter rekvireras från en attributstjänst i form av ett attributsintyg Behovet av att separera e-legitimationsutfärdare och identitetsintygsutfärdare finns i huvudsak för tjänstelegitimationer Trend mot att flytta ut delar av behörighetskontrollsystemet (BKS) från tillämpning och samla det i en gemensam och verksamhetsnära punkt (katalog). Landstingen har kommit långt inom detta område. Utfärdaren av e-legitimation och utfärdaren av identitetsintyg ska vara samma avtalspart till E-legitimationsnämnden

36 Attributsintygsutfärdare Syfte att förse e-tjänsteleverantörer med ytterligare information om den som använder e-tjänsten Attribut kan vara ett eller flera och hämtas från en identitetsutfärdare (internt attributsintyg) en attributintygsutfärdare (externt attributsintyg) Gränsen mellan attributs- respektive identitetsinformation dras i den tekniska standarden Attributet paketeras på samma sätt som ett identitetsintyg, inom ramen för standarden SAML. Exempel Skatteverket / Bolagsverket Myndigheten/tjänstelegitimationen Behörighetstilldelning i vård och omsorg Organisationen / personlig legitimation

37 Federativ samverkan genom IdP proxy Svensk e-legitimation identitetsfederation Metadata Svensk e-legitimation Utfärdande av Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer e-legitimationer Logiskt flöde Autentisering Metadata Identitetsintygande Attributslagning Anvisningstjänst Lokal Attributsintygstjänst Service Provider Lokal IdP tjänst IdP proxy (Broker) Användare med Svensk e-legitimation Metadata Lokal federation Lokal Federation Lokal e-tjänst Utnyttjande av e-tjänst

38 Anvisning stjänst ov.se Anvisning stjänst ov.se Signeringstjänst Anvisni ngstjän st En central tjänst införs för elektroniska signeringar inom ramen för Svensk e-legitimation Tjänsten bör utformas så att Ett nytt nyckelpar och ett certifikat för nyckelparet utfärdas i tjänsten när användaren identifierats med den lösning för identifiering, enligt nivå 3, för Svensk e-legitimation. Nyckelparet för signeringen förstörs så snart den elektroniska signeringen har gjorts. Certifikatet ska ha den giltighetstid som behövs för att på nytt med stöd av samma certifikat kontrollera signeringens äkthet (t.ex. ett år). Därefter används skydd för långtidslagring genom elektroniska stämplar Lösningen bör om möjligt utformas så att signeringstjänsten momentant utfärdar kvalificerade certifikat och tillhandahåller en säker anordning för signaturframställning, så att de elektroniska signeringarna blir att bedöma som kvalificerade

39 Central signeringstjänst Alternativ 1 Signeringstjänsten skapar signerat dokument (IdP) Utfärdartjänst e-legitimationer kontroll Identitetsintygstjänst Paketerar handling, Certifikat och signatur till en handling med underskrift 6 Central Signeringstjänst 4 5 Handling för underskrift 3 8 Myndighet (Tjänsteleverantör) Handling med underskrift 2 7 Begär/bekräfta underskrift E-tjänst med legitimering 1

40 Central signeringstjänst Alternativ 2 Tjänsteleverantör handhar bekräftelse (IdP) Utfärdartjänst e-legitimationer kontroll Identitetsintygstjänst Central Signeringstjänst 3 Paketerar handling, Certifikat och signatur till en handling med underskrift 5 Myndighet (Tjänsteleverantör) 2 4 Begär/bekräfta underskrift E-tjänst med legitimering Acceptans av signatur 1

41 Utgångspunkter för upphandling av infrastrukturen för Svensk e-legitimation Infrastrukturen för Svensk e-legitimation ska omfatta stat och kommun Fler identitetsleverantörer och större mångfald eftersträvas E-legitimationsnämnden ska samordna upphandlingen av infrastrukturen E-legitimationsnämnden omfattas av lagen om offentlig upphandling (LOU) Sedvanliga upphandlingsmöjligheter tillgodoser inte behoven

42 Vi föreslår ett valfrihetssystem för Svensk e-legitimation Befintliga möjligheter till inrättande av valfrihetssystem Kommuner får enligt lagen om valfrihet inrätta valfrihetssystem för tjänster inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst Arbetsförmedling har i ny lag givits möjlighet att i vissa fall inrätta valfrihetssystem Avsikten har varit att skapa ökad valfrihet, fler utövare och större mångfald Samma intressen gör sig gällande på området för elektronisk identifiering E-legitimationsnämnden föreslås få inrätta valfrihetssystem för Svensk e-legitimation Förutsätter ny författning E-legitimationsnämnden ska, enligt den nya lagen, tillämpa lagen om valfrihetssystem

43 Grundläggande förutsättningar i valfrihetssystem Alla leverantörer som uppfyller uppställda krav ska godkännas Användarna ska kunna välja leverantör av tjänsten Leverantörens ersättning är beroende av användarna val Löpande anslutningsmöjlighet ingen sista anbudsdag

44 Ett valfrihetssystem för Svensk e-legitimation E-legitimationsnämnden Upphandlar enligt LOV. Betalar ersättning för utfärdande av identitetsintyg Register Uppdrar åt E-legitimationsnämnden att upphandla tjänster för elektronisk identifiering Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdar identitetsintyg E-tjänsteleverantör (Myndighet, kommun eller privat aktör) Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Väljer identitetsutfärdare och använder e-legitimationen / tjänstelegitimationen Privatperson/Anställd Användarnas val styr ersättningen till identitetsutfärdarna

45 Betalflöden i Svensk e-legitimation E-legitimationsnämnden Ersättning för utfärdande av identitetsintyg Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Anslutningsavgift Register Anslutningsavgift E-tjänsteleverantör (Myndighet, kommun eller Utfärdande av Identitetsin- e-legitimationer Utfärdande av privat aktör) e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer tygsgstjänst Anslutningsavgift Attributsintygsutfärdare Attribut Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Utfärdande av e-legitimationer Attribut Eventuell avgift för utfärdande av e-legitimationer/ e-tjänstelegitimationer Privatperson/Anställd

46 Nyttor med det nya systemet Det blir betydligt enklare att producera e-tjänster vilka nu endast behöver hantera identitetsintyg En avtalspart Förutsägbar kostnad inom offentlig sektor Öppnar upp för andra tekniska lösningar för identifiering Flexibel och därmed framtidssäker

47 Konsekvenser för e-tjänsteleverantörer Ett införande av Svensk e-legitimation och utfasning nuvarande lösningar för eid innebär att e-tjänsterna måste anpassas till den nya modellen En majoritet av dagens e-tjänster använder tredjepartsprodukter för att realisera identifiering och signering En majoritet av dessa tredjepartsprodukter har förmåga att konsumera identitets- och attributsintyg i enlighet med modellen för Svensk e-legitimation. Tredjepartsprodukter som kan hantera dagens- och morgondagens lösning kan användas parallellt vilket ger en smidig övergång. Nuvarande lösning för hantering av eid som vilar på ramavtal eid2008 är avtalad till och med juni 2012 vilket måste beaktas vid ett införande av Svensk e-legitimation i dagens e-tjänster. Varje e-tjänsteleverantör bör därför redan idag verifiera den egna förmågan att konsumera identitetsintyg och i förekommande fall även attributsintyg och utifrån detta upprätta och genomföra en införande plan.

48 Konsekvenser för e-tjänsteleverantörer (forts.) I de fall där identitetsfedererad lösningar redan förekommer i anslutning till en e-tjänst bör speciella åtgärder vidtas för att säkerställa att de nuvarande lösningarna kan samexistera med modellen för Svensk e-legitimation Det bör poängtera att modellen är framtagen med utgångspunkt att i möjligaste mån enbart baseras på standardlösningar och best practice allt för att minimera eventuella risker vid ett införande i fall likt dessa. Svensk e-legitimation har för avsikt att tillhandahålla funktioner för signering och anvisning för att underlätta dessa delar i en e-tjänst. Dessa är under utredning och så snart gränssnitten till dessa är kända bör i tillämpliga fall en införandeplan upprättas och genomföras.

49 Genomförandeplan preliminära milstolpar Utredningens förslag lämnas 31/12 Nämnden kan inleda sin verksamhet den 1 januari 2011 Förberedande av lagförslag Remissomgång Proposition till lagförslag Riksdagen besluta om lag Upphandling av valfrihetssystem Upphandling av drift Framtagande av tekniska lösningar Verksamheten i drift senast per 30/6 2012

50 Workshop 4/11 Introduktion Presentera förslag till framtida modell för Svensk e-legitimation Synpunkter kring tänkt upplägg för Svensk e-legitimation Avslutning och vad händer nu

51 Workshop 4/11 Introduktion Presentera förslag till framtida modell för Svensk e-legitimation Synpunkter kring tänkt upplägg för Svensk e-legitimation Avslutning och vad händer nu

52 Tack för visat intresse! För ytterligare kommentarer och inspel vänligen maila Dano Costouvsqi Peter Cassel