Stadsstyrelsens mötesrum. 49 Konstaterande av beslutförhet och val av protokolljusterare Fastställande av föredragningslista 86

Transkript

1 NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden Tid kl Plats Stadsstyrelsens mötesrum Ärenden som skall behandlas Sida 49 Konstaterande av beslutförhet och val av protokolljusterare Fastställande av föredragningslista Anmälningsärenden Bildningsväsendets kort- och långsiktiga strategi Enkäten Hälsa i skolan Läroplan 2016, förskola Läroplanen Gymnasiets läroplan Biträdande bildningsdirektör, anställande Bötesfri månad Lånetider och avgifter; Biblioteket Sparprogram Avgifter inom småbarnspedagogiken Verksamheten, plan för småbarnspedagogiken Anhållan om tjänstledighet 107 Protokollet framlagt till påseende Tid och plats Bildningskansliet Ordförande Greta Näs

2 NYKARLEBY STAD PROTOKOLL 4/ Bildningsnämnden Tid kl Plats Ämbetshuset, Topeliusesplanaden 7 Näs Greta, ordförande Beslutande Backlund Fredrik Björkman Roy, viceordförande Drifell Sten Kronqvist Leif Linder Ulla Sjöberg Stefan Övergaard Anna Wickman Mikaela Frånvarande Övriga deltagande Sundell Boris, direktör för bildningsväsendet Linqvist Rita, stadsstyrelsens representant Willman Gösta, stadsdirektör; 52 Nukala-Kronlund, dagvårdschef; Fridlund Rita, sekreterare Paragrafer Underskrifter Ordförande Protokollförare Greta Näs Rita Fridlund Protokolljustering Tid och plats Nykarleby Underskrifter Framlagt till allmänhetens Anna Övergaard Sten Drifell Påseende Tid och plats Nykarleby Bestyrker Rita Fridlund

3 Bildningsnämnden SK:32/2006/ KONSTATERANDE AV BESLUTFÖRHET OCH VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE BLN 49 Konstateras att alla ledamöter erhållit kallelse till mötet. Mötet är beslutfört när över hälften av medlemmarna är närvarande. Mötet utser två protokolljusterare, i tur är Anna Övergaard och Sten Drifell, vilka vid överenskommen tidpunkt justerar protokollet. Mötet konstaterades lagenligt sammankallat och beslutfört. Anna Övergaard och Sten Drifell utsågs till protokolljusterare. Protokollet justeras kl

4 Bildningsnämnden SK:33/2006/ FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA BLN 50 Efter att ordförande antecknat eventuella extra ärenden godkänner mötet föredragningslistan. Föredragningslistan godkändes med följande tillägg: 63 Ansökan om tjänstledighet Nämnden beslöt behandla ärendena i följande ordning 49-51, 57, 52, 61-62, 53-56, 58-60, 63.

5 Bildningsnämnden SK:501/2016/ ANMÄLNINGSÄRENDEN BLN 51 Bilaga 51 /A-C 1. Enligt utslag från Förvaltningsdomstolen gällande Ytterjeppo skola så förkastas besvären (bilaga 51 /A) 2. Budgetjämförelse för bildningsväsendets enheter (bilaga 51 /B). 3. Ungdomsrådets skrivelse till stadsstyrelsen om representation i nämnder. 4. Inomhusluftsgruppens rapport om Ahlbecksalen samt kostnadskalkyl (bilaga 51 /C). SKD: Antecknas för kännedom. Antecknades för kännedom.

6 Bildningsnämnden SK:502/2016/ BILDNINGSVÄSENDETS KORT- OCH LÅNGSIKTIGA STRATEGI BLN 52 Bilaga 52 /A Bildningsnämnden har i sin målplan för 2016 beslutat att för bildningsväsendet uppgörs långsiktiga strategiska målsättningar för varje delområde, dvs vad sektionerna skall arbeta med för att utveckla en långsiktig hållbar servicenivå i Nykarleby. Strategiarbetet som utförs behöver fokusera på den framtida servicen för kommuninvånarna med beaktande av stadsfullmäktiges ekonomiplan. Material från bildningsnämndens seminarium bifogas som bilaga 52 /A. SKD: Bildningsnämnden för en diskussion om framtida strategi, formuleringar målplanen för kommande budget samt besluter om tillvägagångssätt. Protokollsanteckning: Stadsdirektören hördes i ärendet som sakkunnig. Ärendet remitteras för utlåtande till svenska skolsektionen, finska skolsektionen, sektionen för småbarnsfostran och till fritidssektionen.

7 Bildningsnämnden SK:401/2016/ ENKÄTEN HÄLSA I SKOLAN 2015 Svenska skolsektionen Bilaga 40 /A Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerar enkäten Hälsa i skolan Bilaga 40 /A. SKS 40 BLN 53 På grund av de tekniska problemen med anknytning till datainsamlingen 2015 har inte alla elever och studerande haft möjlighet att besvara enkäten Hälsa i skolan. Därför kan endast en del kommuner få kommunspecifika resultat. Av den anledningen har resultatrapporten också en annan form än tidigare år. Vi hoppas ändå att resultaten kommer att användas i planeringen och utvecklingen av läroanstalternas verksamhet samt tjänsterna för barn, unga och familjer i allmänhet. SKD: Antecknas för kännedom. Antecknades för kännedom. Sektionen beslöt att be om Ungdomsrådets syn på enkäten. SKD: Bildningsnämnden antecknar enkäten för kännedom. Antecknades för kännedom.

8 Bildningsnämnden SK:149/2015/ LÄROPLAN 2016, FÖRSKOLA Svenska skolsektionen Svenska skolsektionen Utbildningsstyrelsen har fastställt nya grunder för läroplanen för förskoleundervisningen. Föreskrifterna om nya grunder undertecknades av generaldirektör Aulis Pitkälä den 22 december De nya grunderna lägger på alla skolnivåer vikt vid glädje i lärandet och elevernas aktiva roll. Kommunikationsförmåga och gruppsamverkan samt strävan till en hållbar livsstil betonas. För att svara på framtidens utmaningar betonas vikten av att utveckla mångsidig kompetens. Grunderna för läroplanen är föreskrifter utfärdade av Utbildningsstyrelsen som kommunerna och övriga utbildningsanordnare är skyldiga att följa då de gör upp de lokala läroplanerna. De lokala läroplanerna ska beredas så att de kan tas i bruk i undervisningen från och med hösten Inom förskoleundervisningen kan de nya läroplanerna tas i bruk redan den 1 augusti 2015 och senast den 1 augusti Enligt lagen om grundläggande utbildning är målet för förskoleundervisningen att som en del av småbarnsfostran förbättra barnens förutsättningar för lärande. Det särskilda målet är att i samarbete med vårdnadshavarna främja barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnets sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter. Stark barncentrering genomsyrar alla mål i förskoleundervisningen. I grunderna för förskoleundervisningens läroplan betonas en pedagogik som lämpar sig för småbarnsfostran, glädje i lärandet och helhetsskapande undervisning. Variationer i barnens utveckling och lärande ses som naturliga; barnen har rätt att lära sig sådant som intresserar dem och att utvecklas i egen takt. I grunderna betonas leken samt andra sätt att lära sig, experimentera och agera som stärker barnens aktiva roll. Genom att uppmuntra och inspirera barnen stärks deras motivation och vilja att lära sig nytt. De nya grunderna är en aning exaktare än de nuvarande, vilket underlättar det lokala läroplansarbetet och främjar en kvalitativt mera enhetlig förskoleundervisning i olika kommuner. När det gäller utvecklandet av verksamhetskulturen i förskolan beaktas barnens och vårdnadshavarnas delaktighet och den kulturella mångfalden mer än tidigare. Grunderna utmanar personalen i förskoleundervis-

9 Bildningsnämnden SKS 17 SKS 52 BLN 54 ningen och den övriga småbarnsfostran samt den grundläggande utbildningen att samarbeta för att trygga en enhetlig lärstig och barnens välbefinnande. SKD: Förskollärarna utgör arbetsgruppen som sammanställer den lokala läroplanen. I gruppen ingår som dagvårdens representanter Carola Stråka och Gun Åkerblom. Carina Björkman fungerar som sammankallare. Gruppen utser ordförande och sekreterare samt har rätt att kalla sakkunniga. För arbete utöver arbetstiden betalas ett arvode enligt övertimsarvodesgrunden så att 1,5 timmes arbete motsvarar ett övertimsarvode. För möten utöver arbetstid betalas mötesarvode enligt stadens mötesstadga samt kilometerersättning. Arbetstidsuppföljning inlämnas månatligen till ekonomen för bildningsväsendet. Arvodesgrunden utgår från tidigare praxis och omfattas av huvudförtroendeman. För kännedom rektorerna, huvudförtroendeman, löneräknaren och ekonomen för bildningsväsendet. Godkändes enligt förslag. Bilaga 52 /A Läroplanen för förskoleundervisningen framläggs för godkännande. Hänv.: bilaga 52 /A. SKD: Svenska skolsektionen godkänner läroplanen för förskoleundervisningen i enlighet med vad som föreskrivs i grunderna. Läroplanen tas i bruk Skolorna för verkställighet. Protokollsanteckning: Carina Björkman presenterade förskolans nya läroplan. Godkändes enligt förslag. SKD: Läroplanen för förskoleundervisningen tecknas för kännedom. Antecknades för kännedom.

10 Bildningsnämnden SK:420/2015/ LÄROPLANEN 2016 Svenska skolsektionen Svenska skolsektionen Svenska skolsektionen Svenska skolsektionen Forts. Svenska skolsektionen godkände timfördelningen för den nya läroplanen 2016 (bilaga 91 /A) samt att antalet undervisningstimmar i förskolan följer åk 1-2. För kännedom skolorna och läroplanegruppen. Camilla Fellman informerar om läroplanens ämnesdel och läroplansarbetet till övriga delar. SKS 22 SKD: Skolsektionen antecknar ärendet för kännedom. Protokollsanteckning: Camilla Fellman hördes som sakkunnig i ärendet. De största förändringar i läroplanen för grundläggande utbildningen berör bedömningen och den ämnesöverskridande undervisningen. Antecknades för kännedom. Bilaga 53 /A Läroplanen för grundläggande utbildning framläggs för godkännande. Hänv.: bilaga 53 /A. SKS 53 SKD: Svenska skolsektionen godkänner läroplanen för grundläggande utbildning i enlighet med vad som föreskrivs i grunderna. Läroplanen tas i bruk i fråga om årskurserna 1-6, i fråga om årskurs 7, i fråga om åk 8 och i fråga om åk 9. I övrigt skall Utbildningsstyrelsens föreskrift 104/011/2014 efterföljas. Skolorna för verkställighet. Protokollsanteckning: Camilla Fellman presenterade grundläggande utbildningens nya läroplan. Godkändes enligt förslag. BLN 55 SKD: Läroplanen för grundläggande utbildning tecknas för kännedom.

11 Bildningsnämnden Antecknades för kännedom.

12 Bildningsnämnden SK:1309/2015/ GYMNASIETS LÄROPLAN Svenska skolsektionen Svenska skolsektionen Bilaga 143 /A Utbildningsstyrelsen har fastställt Grunderna för gymnasiets läroplan för gymnasieutbildning för ungdomar. Gymnasieutbildningsanordnaren ska i enlighet med 11 i gymnasielagen godkänna en läroplan i enlighet med dessa läroplansgrunder. Utbildningsanordnarna ska iaktta föreskriften fr.o.m En läroplan som har gjorts upp i enlighet med dessa grunder ska tas i bruk för de studerande som inleder studier i gymnasiet och därefter ska läroplansgrunderna tas i bruk en årskurs åt gången. Läroplanssystemet för gymnasieutbildningen omfattar: - gymnasielagen (629/1998) och -förordningen (810/1998) - statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen (942/2014) Utbildningsstyrelsens föreskrift om grunderna för gymnasiets läroplan - den läroplan som utbildningsanordnaren godkänner - den årliga plan som avses i 3 i gymnasieförordningen (810/1998). Alla som ordnar gymnasieutbildning för unga ska göra upp en läroplan för gymnasiet utgående från föreliggande grunder för gymnasiets läroplan, om inte annat följer av utbildningstillståndet som beviljats av undervisnings- och kulturministeriet. Om tillståndet att ordna gymnasieutbildning innefattar en särskild utbildningsuppgift, ska bestämmelserna angående den beaktas då läroplanen utarbetas. Läroplanen ska beskriva gymnasiets undervisning och fostran. Utgående från läroplanen ska utbildningsanordnaren utarbeta en plan för hur undervisningen i praktiken ska ordnas under läsåret. Den studerande ska göra upp sitt studieprogram med stöd av gymnasiets läroplan och årsplanen. När läroplanen görs upp ska man beakta undervisningsutbudet i andra skolor, gymnasiets verksamhetsfält, regionala styrkor och specialresurser. Gymnasieortens eller -regionens natur och miljö, historia, språkförhållanden samt näringsliv och kulturliv ger läroplanen en lokal prägel. Praktiskt samarbete med sakkunniga på olika områden fördjupar studierna och gör dem mer livsnära. I samband med att

13 Bildningsnämnden läroplanen görs upp ska också de mål och innehåll som föreskrivs i grunderna för läroplanen uppdateras. Innan läroplanen för gymnasiet tas i bruk ska utbildningsanordnaren godkänna den separat för undervisningen på svenska, finska och samiska samt vid behov för undervisning på något annat språk. Den studerandes möjlighet att slutföra de studier som ingår i gymnasiets lärokurs inom tre år bör tryggas genom flexibla studier och genom att erbjuda det stöd för lärande och studier som behövs. Läroplanen ska göras upp så att den studerande har möjlighet att göra individuella val och också utnyttja undervisning som ordnas av andra utbildningsanordnare. Utbildningsanordnaren ska avgöra på vilket sätt läroplanen görs upp utifrån läroplansgrunderna. Gymnasiets läroplan ska göras upp i samarbete med gymnasiets personal, de studerande, föräldrar och vårdnadshavare och till de delar lagen förutsätter det med verkställande social- och hälsovårdsmyndigheter. Man kan också samarbeta med andra utbildningsanordnare och olika intressentgrupper i läroplansarbetet. Alla föräldrar och vårdnadshavare ska ha möjlighet att bekanta sig med läroplanen. Innan läroplanen godkänns ska utbildningsanordnaren höra studerandekåren och gymnasiets personal samt erbjuda alla studerande i gymnasiet möjlighet att framföra sin åsikt om den. Avsikten med samarbetet är att försäkra sig om att gymnasieutbildningen är av hög kvalitet och samhälleligt betydelsefull och att hela skolsamfundet förbinder sig att följa de gemensamt överenskomna målen och arbetssätten. När läroplanen görs upp bör man sträva efter lösningar som utvecklar verksamhetskulturen i gymnasiet, stödjer de studerandes välbefinnande, ork och delaktighet, sporrar till flexibel och effektiv användning av resurser samt bidrar till mångsidig kommunikation både inom gymnasiet och med det omgivande samhället. I samråd med kommunerna Kronoby, Pedersöre, Jakobstad och Nykarleby har kommits överens om samarbete vid uppgörandet av gymnasiets läroplan. De riktlinjer som föreslås gälla sammanfattas enligt bilaga 143 /A.

14 Bildningsnämnden SKS 143 SKS 54 SKD: Föreslås att svenska skolsektionen godkänner samarbetsprinciperna enligt bilaga 143 /A samt att följande arbets- och arvodesprinciper tillämpas vid uppgörandet av gymnasiets läroplan: - läroplansarbetet ska göras på arbetstid när det är möjligt och att berörda lärare friställs från undervisningen - till läroplanekoordinator och sekreterare i Nykarleby väljs Sofia Virtanen-Stormåns med ett arvode motsvarande 4 vt under vårterminen rektorerna besluter om rätt till vikarie - för läroplanearbete utöver arbetstiden betalas ett arvode enligt lärarens övertimsarvodesgrund så att 1,5 timmes arbete motsvarar ett övertimsarvode - för möten utöver arbetstid betalas mötesarvode enligt stadens mötesstadga samt kilometerersättning. - arbetstidsuppföljning inlämnas månatligen till ekonomen för bildningsväsendet. Arvoden ersätts från sektionens disponibla anslag. För kännedom rektor, huvudförtroendeman, löneräknaren, ekonomen för bildningsväsendet och Sofia Virtanen-Stormåns. Godkändes enligt förslag. Bilaga 54 /A Läroplanen för gymnasieutbildningen framläggs för godkännande. Hänv.: bilaga 54 /A. SKD: Svenska skolsektionen godkänner läroplanen för gymnasieutbildningen i enlighet med vad som föreskrivs i grunderna. En läroplan som har gjorts upp i enlighet med dessa grunder skall tas i bruk för de studerande som inleder studier i gymnasiet och därefter skall läroplansgrunderna tas i bruk en årskurs åt gången. Skolorna för verkställighet. Protokollsanteckning: Sofia Virtanen-Stormåns presenterade gymnasiets nya läroplan. Godkändes enligt förslag. BLN 56 SKD: Gymnasiets läroplan tecknas för kännedom.

15 Bildningsnämnden Antecknades för kännedom.

16 Bildningsnämnden SK:529/2016/ BITRÄDANDE BILDNINGSDIREKTÖR, ANSTÄLLANDE BLN 57 Bildningsnämnden har den beslutat att internt lediganslå 40 % (motsvarande 2 dagar per vecka) som biträdande bildningsdirektör under perioden med ev. förlängning. Arbetstiden kan variera beroende på det pensionsbeslut som fattas av Keva. Två ansökningar har inkommit inom utsatt tid. Sökanden kallas till bildningsnämndens möte. SKD: Bildningsnämnden ger stadsstyrelsen förslag till biträdande bildningsdirektör (40 %) under tiden (alt ) med ev. förlängning, dock högst för den tid bildningsdirektören innehar deltidspension. Inledningsdatum fastställs utgående från Kevas pensionsbeslut. Befattningsbeskrivning och fördelning av arbetsuppgifter sker i samråd av den valda och godkänns i stadsstyrelsen. Ärendet tillställs stadsstyrelsen för beslut. Protokollsanteckning: Teresia Tötterman-Engström och Niklas Nybäck var inkallade för att presenterade sig för nämnden. Efter att nämnden hört kandidaterna och efter diskussion föreslår bildningsnämnden att stadsstyrelsen väljer biträdande bildningsdirektör. Paragrafen justeras genast.

17 Bildningsnämnden SK:527/2016/ BÖTESFRI MÅNAD Fritidssektionen Stadsbiblioteket kommer att vara stängt p.g.a. flytten mer än en månad och låntagarna ombeds att hålla kvar böcker hemma under flytten. Detta kommer att leda till att det blir svårt att avgöra vad som är verkliga förseningar och vad som föranleds av vår flytt. FRS 28 BIC: Föreslås därför att inga böter för försenade böcker krävs in under tiden Förslaget förordades. Bildningsnämnden för beslut. BLN 58 SKD: Nämnden godkänner sektionens förslag. För kännedom fritidssektionen. Godkändes enligt förslag.

18 Bildningsnämnden SK:229/2005/ LÅNETIDER OCH AVGIFTER; BIBLIOTEKET Kultur och fritidssektionen Bildningsnämnden Kultur och fritidssektionen Bildningsnämnden Kultur och fritidssektionen Bildningsnämnden Kultur och fritidssektionen Bildningsnämnden Fritidssektionen FRS 29 BLN 59 Forts. Bilaga 29 /A Som bilaga till användningsreglerna finns regler om lånetider, påminnelser och avgifter. Senaste ändring gjordes Som bilaga de ikraftvarande bestämmelserna samt förslag till hyra för Asta-salen i nya stadsbiblioteket. Den nya bibliotekslagen, som träder i kraft , kommer att kräva ändringar i bibliotekens användningsregler och en revidering av våra egna regler och avgifter. En noggrannare genomgång av reglerna och avgifterna görs därför under våren 2017 BIC: Fritidssektionen ger ett förslag till hyra och regler för uthyrningen för Astasalen som grund för bildningsnämndens beslut. Fritidssektionen tyckte att de föreslagna hyrorna för Asta-salen ligger för högt jämfört med stadens övriga hyror. Fritidssektionen föreslår att hyran för ett kortare möte (högst 4 timmar) i Asta-salen blir 100 euro. För stadens egna verk föreslås en hyra på 75 euro. För en dag föreslås att hyran bli 200 euro resp. 150 euro. Bildningsnämnden för beslut. SKD: Nämnden godkänner sektionens förslag. För kännedom fritidssektionen. Godkändes enligt förslag.

19 Bildningsnämnden CK:216/2016/ SPARPROGRAM 2017 Stadsstyrelsen Svenska skolsektionen Sektionen för småbarnsfostran Bildningsnämnden Fritidssektionen Fritidssektionen FRS 22 FRS 30 BLN 60 Forts. Bilaga 22 /A-C Fritidssektionen beslöt att sparkravet på för år 2017 fördelas jämnt mellan sektorerna Arbis, Kultur & Fritid och bibliotek i enlighet med bilaga 22 /A-C. Beslutet tillställes bildningsnämnden. ARR: För att klara inbesparingen för år 2017 föreslås en höjning av kursavgiften med en euro per kurs från Förslaget godkändes. Beslutet tillställes bildningsnämnden. SKD: Nämnden godkänner sektionens förslag. För kännedom fritidssektionen. Godkändes enligt förslag.

20 Bildningsnämnden SK:613/2016/ AVGIFTER INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKEN Sektionen för småbarnsfostran Regeringen har avgett en proposition till riksdagen med förslag till lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken. Lagen skall ersätta nuvarande lag om klientavgifter inom social- och hälsovården. Enligt lagförslaget skall avgifterna för småbarnspedagogiken beräknas och debiteras enligt beställda timmar per månad istället för dagar. Begreppen halvdag (25 t/v) och heldag (över 25 t/v) försvinner och istället används begreppen deltid (högst 20 t/v) och heltid (över 35 t/v). Samtidigt fastställs avgifterna för deltid till högst 60% av heltidsavgift och 100% av avgiften får tas ut för vård över 35 t/v. Avgifterna är som tidigare baserade på familjens inkomst och storlek. Enligt lagförslaget kan kommunerna använda sig av nuvarande avgiftslag fram till , men då måste kommunen dock betala tillbaka för mycket indriven avgift till alla dem som enligt den nya lagen skulle ha fått en lägre avgift från den Trots att lagen inte ännu är slutbehandlad och godkänd i riksdagen gör den snäva tidtabellen att bildningsnämnden bör ta beslut i ärendet. Inkomstgränserna enligt regeringspropositionen är från följande: Familjestorlek Inkomstgräns Avgiftsprocent Högsta avgift vid bruttoinkomst överstigande ,5% ,0% ,8% ,8% ,8% 6386 Om familjen består av fler än 6 personer, ska den inkomstgräns som ligger till grund för avgiften höjas med 138 för varje följande minderårigt barn i familjen.

21 Bildningsnämnden Högsta avgift för det första barnet (det yngsta barnet i familjen som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet) 354 /månad. Högsta avgift för andra barnet 90 % av avgiften för det första barnet. Högsta avgift för det tredje barnet 20 % av avgiften för det första barnet. Lägsta avgift som tas ut är 27 /månad. Avgifterna berör de barn som ännu inte uppnått läropliktsåldern, dvs. barn i åldern 1-6 år. I propositionen sägs att avgifterna skall differentieras enligt vårdtid och därför har kommunerna i regionen har gemensamt gjort upp ett förslag till avgiftssystem och föreslår att följande differentiering tas ibruk: Vårdtid/månad Vårdtid/vecka % av full avgift Max 60 t/månad Max 14 t/vecka 50% Max 86 t/månad Max 20 t/vecka 60% Max 115 t/månad Max 27 t/vecka 70% Max 149 t/månad Max 34 t/vecka 85% 150 t/månad el. mer 35 t/vecka eller mer 100% Systemet med timmar/månad kommer att bli mer flexibelt för familjerna eftersom vården kan fördelas på både heltid som deltid enligt familjernas behov. Även om högsta avgiften stiger från redan beslutade 290 /månad till 354 /månad så kommer avgiften för en del familjer att sjunka på grund av att inkomstgränserna höjs. SSF 28 DVC: Sektionen för småbarnspedagogiken föreslår för bildningsnämnden att avgifterna för småbarnspedagogiken fastställs enligt förslag under förutsättning att nu liggande lagförslag godkänns av riksdagen. Inkomstgränserna enligt regeringspropositionen är från följande: Familjestorlek Inkomstgräns Avgiftsprocent Högsta avgift vid bruttoinkomst överstigande ,5% ,0% 5455

22 Bildningsnämnden ,8% ,8% ,8% 6386 Om familjen består av fler än 6 personer, ska den inkomstgräns som ligger till grund för avgiften höjas med 138 för varje följande minderårigt barn i familjen. Högsta avgift för det första barnet (det yngsta barnet i familjen som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet) 354 /månad. Högsta avgift för andra barnet 90 % av avgiften för det första barnet. Högsta avgift för det tredje barnet 20 % av avgiften för det första barnet. Lägsta avgift som tas ut är 27 /månad. Avgifterna berör de barn som ännu inte uppnått läropliktsåldern, dvs. barn i åldern 1-6 år. I propositionen sägs att avgifterna skall differentieras enligt vårdtid och därför har kommunerna i regionen har gemensamt gjort upp ett förslag till avgiftssystem och föreslår att följande differentiering tas ibruk: BLN 61 Vårdtid/månad Vårdtid/vecka % av full avgift Max 60 t/månad Max 14 t/vecka 50% Max 86 t/månad Max 20 t/vecka 60% Max 115 t/månad Max 27 t/vecka 70% Max 149 t/månad Max 34 t/vecka 85% 150 t/månad el. mer 35 t/vecka eller mer 100% Sektionen beslöt enligt förslaget. SKD: Bildningsnämnden besluter i enlighet med sektionens för småbarnsfostrans förslag. Protokollsanteckning: Dagvårdschefen hördes i ärendet som sakkunnig. Godkändes enligt förslag.

23 Bildningsnämnden SK:614/2016/ SK:614/2016/ VERKSAMHETEN, PLAN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK Utbildningsstyrelsen bereder som bäst de nya nationella grundera för planen för småbarnspedagogik i enlighet med lagen om småbarnspedagogik som trädde i kraft Grunderna för planen för småbarnspedagogik blir för första gången en lagstadgad norm, som på nationell nivå styr genomförandet av alla former av småbarnspedagogik. De nya grunderna ersätter tidigare grunder för planen för småbarnsfostran som utkom Utgående från grunderna för planen för småbarnspedagogik utarbetas lokala planer för småbarnspedagogik som träder i kraft den Som bäst är grunderna på utlåtanderunda till kommunerna och under hösten är grunderna klara för att kommunerna skall kunna inleda arbetet med planen för småbarnspedagogik. Tyvärr fanns grunderna under utlåtanderundan endast på finska vilket försvårade för de svensk och tvåspråkiga kommunerna. Dock kommer ett hörande att ordnas i Helsingfors i augusti på svenska. I VASU 2017 betonas miljön, barnens och vårdnadshavarnas medverkan. Barnets egen plan för småbarnspedagogiken samt utvärderingen av verksamheten blir även de obligatoriska. Från utbildningsstyrelsen rekommenderas att planearbetet sker regionalt. Samarbetskommunerna Pedersöre-Kronoby-Larsmo-Jakobstad och Nykarleby har ställt sig positiva till att samarbeta kring uppgörandet av planen för småbarnspedagogik. Ledningsgrupp bestående av kommunernas dagvårdschefer Styrgrupp bestående av 2 representanter från varje samarbetskommun från daghem/gruppfamiljedaghem/ familjedagvård Sekreterare Kommunala studiecirklar bestående av personalen inom småbarnspedagogiken

24 Bildningsnämnden Arbetet skulle ledas av en ledningsgrupp och en styrgrupp. I styrgruppen ingår 10 personer, 2 representanter för olika yrkesgrupper från de 5 kommunerna. Styrgruppens medlemmar leder det operativa arbetet med planen och de kommunala representanterna i styrgruppen leder sedan arbetet på lokal nivå. Sekreteraruppgiften skulle handhas av en utomstående sekreterare under tiden , med en arbetstid om 50%. Kostnaderna för varje kommun skulle uppgå till för ovannämnda tid. Arbetet med planen är omfattande och tidtabellen är mycket snäv. Eftersom alla kommuner är tvåspråkiga så kommer den finskspråkiga planen att utarbetas samtidigt och inom samma projekt. Varje kommun kan komplettera den utarbetade planen för egen del. I processen med planearbetet skall förutom personalen även barnen, vårdnadshavarna, andra samarbetspartner samt beslutsfattare vara delaktiga. SSF 29 DVC: Sektionen för småbarnspedagogiken antecknar ärendet för kännedom och för ärendet för kännedom till bildningsnämnden. Sektionen beslöt enligt förslaget. BLN 62 SKD: Bildningsnämnden antecknar ärendet för kännedom. Protokollsanteckning: Dagvårdschefen hördes i ärendet som sakkunnig. Antecknades för kännedom.

25 Bildningsnämnden ANHÅLLAN OM TJÄNSTLEDIGHET; BAST YVONNE BLN 63 Kurssekreterare Yvonne Bast anhåller om tjänstledighet under tiden pga barnens skolgång. Rektor för arbetarinstitutet stöder anhållan. Bilagor 63 /A-B. SKD: Bildningsnämnden beviljar ansökan pga av de särskilda skäl som framförs. För kännedom sökanden, rektor, löneräknaren och ekonomen för bildningsväsendet. Godkändes enligt förslag.

26 Bildningsnämnden ANVISNING FÖR BEGÄRAN OM OMPRÖVNING (rättelseyrkande) OCH BESVÄR Beslutsorgan Bildningsnämnden Datum för sammanträde Besvärsförbud Eftersom beslut nedan endast gäller beredning eller verkställighet, kan enligt kommunallagen omprövningsbegäran (rättelseyrkan) inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet. Paragrafer: 49-57, 62 Anvisning för begäran om omprövning (rättelseyrkande) Den som är missnöjd med ett av nedannämnda beslut kan framställa en skriftlig begäran om omprövning inom 14 dagar från delgivningen av beslutet. Paragrafer: 58-61, 63 Kontaktinformation: Bildningsnämnden i Nykarleby, PB 29 (Topeliusesplanaden 7), Nykarleby nykarleby.stad@nykarleby.fi Omprövningsbegäran kan framställas av en part, d.v.s. den som beslutet gäller, eller vars rätt, skyldighet eller fördel beslutet påverkar direkt, eller av en kommunmedlem. Omprövningsbegäran skall framställas inom 14 dagar från delgivning av beslutet. En part anses, om inget annat visas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollsutdraget sänts om beslutet skickats per brev, eller tre dagar efter att protokollsutdraget sänts till parten om beslutet sänts elektroniskt. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. I ansökan skall den som begär omprövning av beslutet och den som avfattat skrivelsen anteckna namn, hemkommun, postadress och telefonnummer. Kravet med motiveringar skall framgå av omprövningsbegäran. Till begäran om omprövning skall bifogas beslutet i vilket rättelse söks, antingen som kopia eller i original samt handlingar man hänvi-

27 Bildningsnämnden sar till. Omprövningsbegäran skall vara bildningsnämnden tillhanda före kl den sista dagen som begäran om omprövning får framställas. Anvisning för besvär I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Besvärstid Kommunalbesvär, paragrafer: 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: 30 dagar Besvärsmyndighet: Vasa förvaltningsdomstol, PB 204 (Korsholmsesplanaden 43), Vasa vaasa.hao@oikeus.fi Annan besvärsmyndighet: Adress: Paragrafer: Besvär skall anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollsutdraget om beslutet sänts till parten, eller tre dagar efter att protokollsutdraget sänts till parten om beslutet sänts elektroniskt. Beslut som getts efter anslag anses ha kommit parterna till kännedom den dag då beslutet gavs. Ändring i ett beslut med anledning av en omprövningsbegäran kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt begäran. Om beslutet har ändrats med anledning av omprövningsbegäran, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av dem som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsskriften skall innehålla följande uppgifter: o ändringssökandes underskrift o om endast den som författat besvärsskriften undertecknar den, skall också hans yrke, boningsort och postadress anges o vilket beslut som överklagas o vilka ändringar som yrkas i beslutet och motiveringar till att beslutet bör ändras Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas. Besvär får anföras på den grunden att o beslutet har tillkommit i felaktig ordning, o den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter o beslutet annars strider mot lag

28 Bildningsnämnden Inlämnande av besvärshandlingarna Besvärshandlingarna skall lämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post, e-post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall sändas i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvär till Vasa förvaltningsdomstol skall lämnas in senast kl den dag då besvärstiden går ut. För besvär till förvaltningsdomstol uppbärs en avgift om 250 (Lag om domstolsavgifter 1455/2015).