Åtorp Lämningar i åkermark

Transkript

1 Åtorp Lämningar i åkermark Skövde 5:177, Öm 10:9 och 10:10. Skövde socken och kommun, Västergötland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2397 Peter Sillén

2 Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/0555.

3 Åtorp LÄMNINGAR I ÅKERMARK. Skövde 5:177, Öm 10:9 och 10:10. Skövde socken och kommun, Västergötland Peter Sillén Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2397 Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box Upplands Väsby Tel Fax

4 Sammanfattning Arkeologikonsult har med anledning av Länsstyrelsens beslut, dnr , utfört en särskild utredning av rubricerade fastigheter. Anledningen till undersökningen är att Skövde kommun planerar att anlägga en bussdepå i området. Sammanfattningsvis grävdes 87 schakt motsvarande cirka m² i ett område norr om Varolavägen vid Åtorp. Undersökningen var uppdelad i fyra områden fördelade på ett med högre prioritet, ett område med lägre prioritet samt två mindre områden som grävdes med provrutor. Undersökningen resulterade i ett litet antal anläggningar fördelat på tre kulturlager, två eventuella gropar, ett stolphål och en härd spridda över ett sträcka på närmare 600 meter. Flera årderspår i ett schakt vittnar om att området länge har fungerat som jordbruksmark. Ett av lagren har daterats till historisk tid. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Utredningens syfte och omfattning... 7 Topografi... 7 Fornlämningsmiljö...9 Metod och genomförande...10 Resultat...10 Arkeologisk utvärdering Referenser Tekniska och administrativa uppgifter Bilaga 1 Schakttabell Bilaga 2 Anläggningstabell Bilaga 3 14C-datering...19 Åmål Bengtsfors Ed Strömstad Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Färgelanda Lidköping Munkedal Kungshamn Uddevalla Lysekil Vänersborg Grästorp Trollhättan Henån Vara Lilla Edet Stenungsund Töreboda Götene Skara Falköping Nossebro Herrljunga Skärhamn Skövde Karlsborg Åtorp Tibro Hjo Tidaholm Vårgårda Kungälv Öckerö Nödinge Göteborg Alingsås Lerum Bollebygd Borås Mölnlycke Kinna Svenljunga Ulricehamn Tranemo 5

6 N m Figur 1. Terrängkartan med undersökningsområdet utmärkt. Skala 1: Figur 2. Det övergivna huset i Åtorp. Foto från SO. Figur 3. Det mycket täta lövskogsområdet i nordöstra delen av undersökningsområdet. Foto från S. 6

7 Inledning På uppdrag av Skövde kommun och enligt beslut av Länsstyrelsen i Västra Götaland (dnr ) har Arkeologikonsult utfört en särskild arkeologisk utredning vid fastigheterna Skövde 5:177, Öm 10:9 och 10:10 i Skövde socken och kommun i Västergötland (fig. 1). Uppdraget föranleddes av Skövde kommuns planer på att anlägga en bussdepå i området. Det undersökta området om cirka m² består till största delen av åkermark samt ett stycke tät lövskog. Skogsplanteringen skedde någon gång under 1900-talet. På häradsekonomiska kartan vid 1800-talets slut består det helt och hållet av åkermark. I södra änden av undersökningsområdet utmed Varolavägen ligger Åtorp, som består av ett litet hus med lite tomtmark. Ett tegelbruk, utmärkt på häradsekonomiska kartan, har legat i anslutning till undersökningsområdets sydöstra del söder om Varolavägen. Utredningens syfte och omfattning Syftet med den aktuella utredningen var att med hjälp av sökschakt samt provgropsgrävning lokalisera eventuella fornlämningar samt att söka bedöma fornlämningsstatus. Allt som allt omfattades en areal på omkring m². Av detta undersöktes cirka m². Eftersom den östra delen prioriterades mer än den västra kom 55 schakt att hamna i öster mot endast 14 schakt i väster. Den västra delen är dock i sammanhanget något mindre till ytan. Utöver detta grävdes sammanlagt 18 stycken mindre schakt/provgropar på tomten Åtorp samt i skogspartiet. Topografi Vid foten av berget Billingens östra sida ligger Skövde stad där sedan Västgötaslätten tar vid. Undersökningsområdet i Skövdes östra utkanter ligger i ett svagt böljande åkerlandskap (fig. 4). I den norra delen av området finns ett litet skogsområde bestående av lövträd. Skogsmarken har dock så sent som under 1800-talets slut (enligt häradsekonomiska kartan) och sannolikt ett bra stycke in på 1900-talet varit brukad åker. Det som påminner om att skogen tidigare bruktats som åker är att fyra stycken gamla täckdiken påträffades vid schaktningen. I öster sluttar marken mot angränsande Svesån med sitt flöde norrut. Ett mindre vattendrag norr om undersökningsområdet ansluter till Svesån västerifrån. Genom undersökningsområdet löper en igenvuxen bäckfåra (fig. 5) Bäcken kan möjligtvis en gång i tiden kan ha varit en å, men på grund av hård 7

8 Figur 4. Översiktsbild med fastigheten Åtorp i bildens vänstra del och Billingen som skymtar i fonden. Foto från Ö. Figur 5. Den igenvuxna bäckfåran som löper genom området. Foto från Ö. Figur 6. Schakt 52 med en skarp kontrast mellan det normala ploglagret och lerlagret i bäckfåran närmast kameran. Foto från N. 8

9 Forsby 13:1 Skövde 121:1 N Skövde 144:1 Skövde 201 Öm 2:1 Skövde 132:1 Skövde 108:1 Öm 7:1 Skövde 33:1 0 Skövde 58: m Skövde 100:1 Skövde 160 Skövde 158 Skövde 163 Skövde 161 Registrerade objekt i FMIS Utredningsområde Figur 7. Fastighetskartan med undersökningsområdet och fornlämningar. Skala 1: plöjning genom åren har en stor mängd av ploglagret ansamlats där. Den normala tjockleken på ploglagret ligger mellan 0,2 0,4 meter tjockt, men i de schakt som grävdes i bäckfåran uppgick ploglagret till mellan ungefär 0,6 0,9 meter (fig. 6). Fornlämningsmiljö Trakten har ett flertal lämningar efter blästbruk. RAÄ 121:1, 144:1 cirka meter NNO om undersökningsområdet samt RAÄ 163 en blästugn cirka 500 meter söderut. Nyligen utförda arkeologiska undersökningar av RAÄ Skövde 201 cirka 300 meter norr om undersökningsområdet har gett indikationer på enstaka boplatslämningar. Flera fyndplatser finns registrerade i områdets närmiljö. Bland några kan nämnas en guldarmring påträffad 1930 vid täckdikning omkring 400 meter söderut (RAÄ Skövde 100:1), en flintspjutspets cirka en kilometer åt NO (RAÄ Öm 2:1) samt fyndet av en tjocknackig flintyxa en kilometer västerut (RAÄ Skövde 132:1). 9

10 Metod och genomförande Totalt grävdes sammanlagt 87 schakt om cirka 1700 m 2. Åkermarken var uppdelad i ett område med högre prioritet i den östra delen och ett med lägre prioritet i den västra delen. Det innebar att undersökningen genomfördes genom sökschaktning med 10 meter långa schakt och med enkel skopbredd på 1,6 meter och ett mellanrum på 25 meter i östra delen, medan det i den västra delen togs upp schakt med 50 meters mellanrum. I skogsområdet i den nordöstra delen grävdes mindre schakt i form av provgropar. Det samma gällde för tomten Åtorp. Sökschaktningen utfördes med planskopa ned till anläggnings- eller kulturlagernivå samt till icke kulturpåverkad marknivå. I de fall där kulturlager påträffades breddades schakten för att bättre bedöma lagren och deras ungefärliga utbredning. Samtliga schakt och anläggningar mättes in med GPS med precisionsrtk och fotograferades. Samtliga anläggningar lämnades intakta efter utförd schaktning med undantag för en grop och det enda stolphålet. Endast där prover för 14 C togs gjordes ingrepp i anläggningar för att ta prover ett stycke ner i lager respektive fyllningar. Efter utförd undersökning lades samtliga schakt Figur 8. Översiktsbild på det prioriterade området i väster. Foto från V. igen. Resultat De indikationer som gjordes på platsen var få. Av samtliga 87 grävda schakt påträffades endast anläggningar i sju av dessa, där det endast fanns en anläggning i respektive schakt. I två snarlika kulturlager (1005 och 1037) påträffades en del kol och bränd eller smält lera och i det ena lagret även några tegelstenar i ytan. I övrigt påträffades endast en härd (1038), två förmodade gropar alternativt stenlyft samt längst i väster ett stolphål. Allt detta utspritt över cirka 500 meter från väster till öster. I övrigt påträffades ett stort antal diken av olika slag samt i ett i schakt 10 ett flertal möjliga årderspår (fig. 9). Inga anläggningar påträffades i skogsområdet eller på hustomten Åtorp. Ett fåtal täckdiken påträffades inne i skogen som visar på det som går att finna på häradsekonomiska kartan från , att skogsområdet tidigare använts för åkerbruk (fig. 10). I schakt 69 där det enda stolphålet (1042) kom fram vidgades det östvästliga schaktet med en cirka 4 x 5 meter stor yta söderut och 10

11 N Schakt m Årderspår Dike Schakt Figur 9a och b. Plan över schakt 10 med ett flertal årderspår i skala 1:250, samt foto på samma årderspår i schaktet. Bilden tagen från SV. Figur 10. Schakt 74 med dike 1044 inne i den täta skogen. Foto från SSO. Figur 11. Kulturlager 1005 i schakt 15. Foto från V. 11

12 N Schakt med indikation Schakt utan indikation Utredningsområde m Figur 12. Plan över undersökningsområdet med schakt inom det högre prioriterade området i öster samt de två provgropsområdena. Skala 1: N Schakt med indikation Schakt utan indikation Utredningsområde m Figur 13. Plan över undersökningsområdet med schakt inom det lägre prioriterade området i väster. Skala 1:

13 en 3 x 4 meter stor yta norrut för att se om det kunde finnas fler stolphål som skulle kunna ingå i en eventuell konstruktion. Dessa ytor var tomma dock tomma. I dateringshänseende kom endast tre anläggningar ifråga, de båda kulturlagren 1005 och 1037 samt härden 1038 ett stycke söder om KL Valet att skicka in kolprov för datering föll på KL Anledningen till att datera lagret var att se om slaggerna från lagret kunde komma från förhistorisk järnframställning likt boplats- och järnframställningsplatserna, RAÄ och 163, cirka 500 meter S om Åtorp och blästbrukslämningarna RAÄ 121:1, 144:1 cirka meter NO om undersökningsområdet. Kolprovet från KL 1005 sändes in till Ångströmslaboratoriet Avd. för jonfysik, 14 C-lab., vid Uppsala Universitet för 14 C-datering. Resultatet visade inte på någon lämning av äldre karaktär, i stället fick vi en yngre datering fram i historisk tid (Bilaga 1). Trots att träkolet togs ett stycke ner i lagret är det inte lika säkert ur dateringssynpunkt som om kolet hade hämtats i en sluten kontext. I stället tyder förekomsten av tegelstenar i lagrets yta på att lagret inte är av äldre datum Schakt 26 Schakt Ett jordprov från KL 1037 innehållande slagger tog in från fält. Slaggernas var av mycket lätt karaktär och innehöll ingen magnetism. Sannolikt rör det sig om bränd eller smält lera. Konklusionen är att lager KL 1005 inte haft med förhistorisk järnhantering att göra. Däremot går det inte att med säkerhet avfärda att lager KL 1037 kommer från verksamhet där man sysslat med äldre järnframställning. Brända och smälta leror förekommer vanligtvis i ungsväggar, varför det inte går att helt utesluta just en sådan aktivitet där Schakt Arkeologisk utvärdering Arkeologikonsult bedömer att fastigheterna Skövde 5:177, Öm 10:9 och 10:10 i Skövde socken är av sådan karaktär och liten omfattning att det undersökta området inte har en särskilt stor vetenskaplig potential. Länsstyrelsen i Västra Götalands län fattar beslut om eventuella antikvariska åtgärder Schakt Figur 14. Lager 1005 i schakt 15, lager 1009 i schakt 26, lager 1037 i schakt 62 samt härd 1038 i schakt 63. Skala 1:250. N m Härd Lager Dike Schakt 13

14 Referenser FMIS = Riksantikvarieämbetets fornsök: Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologikonsult projektnummer. 2010:2397 Länsstyrelsens dnr Beställare... Skövde kommun Typ av undersökning... Särskild arkeologisk utredning Utförandetid, fältarbete... 6 juli 13 juli 2010 Län... Västergötlands län Landskap... Västergötland Kommun:... Skövde kommun Socken:... Skövde socken Fastighet:... Skövde 5:177, Öm 10:9, 10:10 Fastighetskartans blad:... 8D 5h Koordinatsystem:... RT90 2,5 gon V Projektledare:... Peter Sillén Fältarkeologer:... Peter Sillén, Ylva Stenqvist Millde Rapportansvarig:... Peter Sillén Planer:... Samuel Björklund Lay-out:... Samuel Björklund Kvalitetssäkring:... Michel Karlsson Underkonsulter:... Last och gräv i Skaraborg Ångströmslaboratoriet Avd. för jonfysik, 14 C-lab., vid Uppsala Universitet Undersökningsområdets storlek: m 2 Sökschaktad yta: m 2 Fynd:... Inga fynd har tillvaratagits. 14

15 Bilaga 1 Schakttabell Schakt Lagerbeskrivningar Anläggningar 1 Ploglager: 0,25-0,35 m lera. Steril: Lera. 2 Ploglager: 0,6-1,3 m siltig lera i utjämnad svacka. Steril: Lera. 3 Ploglager: 0,3-0,4 m lera. Steril: Lera. 4 Ploglager: 0,25-0,3 m silt. Steril: Silt. 5 Ploglager: 0,25-0,3 m silt. Steril: Silt. 6 Ploglager: 0,25-0,3 m lera. Steril: Lera. 7 Ploglager: 0,25-0,3 m siltig lera. Steril: Lera. 8 Ploglager: 0,3 m siltig lera. Steril: Lera. 9 Ploglager: 0,3 m silt. Steril: Silt. 1001, Ploglager: 0,3 m silt. Steril: Siltig lera. 1003, Ploglager: 0,3 m lera. Steril: Lera. 12 Ploglager: 0,3-0,4 m silt. Steril: Siltig lera. 13 Ploglager: 0,4-0,5 m silt. Steril: Silt med inslag av lera Ploglager: 0,25-0,3 m silt. Steril: Siltig lera. 15 Ploglager: 0,3-0,4 m silt. Steril: Siltig lera och lera Ploglager: 0,25-0,3 m lera. Steril: Lera. 17 Ploglager: 0,3 m lera. Steril: Lera med lite järnutfällning. 18 Ploglager: 0,25-0,3 m silt. Steril: Siltig lera med lite järnutfällning. 19 Ploglager: 0,25-0,3 m siltig lera. Steril: Siltig lera. 20 Ploglager: 0,25-0,35 m lera. Steril: Lera. 21 Ploglager: 0,3 m siltig lera. Steril: Siltig lera Ploglager: 0,3 m siltig lera. Steril: Lera. 23 Ploglager: 0,3 m lera. Steril: Lera. 24 Ploglager: 0,3-0,4 m siltig lera. Steril: Silt och lera Ploglager: 0,3-0,4 m siltig lera. Steril: Lera Ploglager: 0,3-0,35 m silt. Steril: Silt Ploglager: 0,3-0,35 m siltig lera. Steril: Lera Ploglager: 0,25-0,3 m lera. Steril: Lera Ploglager: 0,3 m lera. Steril: Lera. 30 Ploglager och bäckfåra: 0,25-0,6 m lera. Steril: Lera. Bäckfåran i S delen. 31 Ploglager: 0,2-0,35 m lera. Steril: Lera. 32 Ploglager: 0,2-0,35 m lera. Steril: Lera. 33 Ploglager: 0,3-0,35 m silt. Steril: Silt med järnutfällning Ploglager: 0,3 m silt. Steril: Silt med järnutfällning Ploglager: 0,3-0,35 m silt. Steril: Silt med järnutfällning Ploglager: 0,25-0,35 m silt. Steril: Silt med lite lera i N delen. 37 Ploglager: 0,3 m lera. Steril: Lera. 38 Ploglager: 0,3 m lera. Steril: Lera Ploglager och bäckfåra: 0,6-0,9 m lera. Steril: Lera. 40 Ploglager: 0,2-0,3 m lera. Steril: Lera. 41 Ploglager och bäckfåra: 0,3-0,6 m lera. Steril: Lera. Bäckfåran i N delen. 42 Ploglager: 0,2-0,3 m lera. Steril: Lera. 43 Ploglager: 0,3 m silt. Steril: Silt och lera. 15

16 Bilaga 1 Schakttabell, forts. Schakt Lagerbeskrivningar Anläggningar 44 Ploglager: 0,25-0,3 m lera. Steril: Lera Ploglager: 0,2-0,3 m lera. Steril: Lera. 46 Ploglager: 0,2-0,25 m lera. Steril: Lera. 47 Ploglager: 0,2-0,25 m lera. Steril: Lera. 48 Ploglager: 0,2-0,3 m lera. Steril: Lera. 49 Ploglager: 0,2-0,25 m lera. Steril: Lera. 50 Ploglager: 0,2-0,35 m siltig lera. Steril: Siltig lera. 51 Ploglager: 0,25-0,3 m lera. Steril: Lera Ploglager och bäckfåra: 0,2-0,6 m lera. Steril: Lera. Bäckfåran i S delen. 53 Ploglager: 0,2-0,3 m lera. Steril: Lera. 54 Ploglager: 0,25-0,3 m lera. Steril: Lera Ploglager: 0,3-0,35 m lera. Steril: Lera Ploglager: 0,3-0,35 m lera. Steril: Lera. 57 Ploglager: 0,25-0,4 m lera. Steril: Lera. I N delen bäckfåra. 58 Ploglager: 0,25 m lera. Steril: Lera. 59 Ploglager: 0,35-0,4 m lera. Steril: Lera Ploglager: 0,3-0,35 m lera. Steril: Lera. 61 Ploglager och bäckfåra: 0,3-0,45 m lera. Steril: Lera. 62 Ploglager: 0,3-0,6 m siltig lera. Steril: Siltig lera. 1037???? 63 Ploglager: 0,25-0,35 m siltig lera. Steril: Siltig lera Ploglager: 0,3-0,35 m siltig lera. Steril: Siltig lera Ploglager: 0,3-0,35 m siltig lera. Steril: Siltig lera. 66 Ploglager: 0,3-0,4 m siltig lera. Steril: Siltig lera. 67 Ploglager: 0,3-0,4 m siltig lera. Steril: Siltig lera. 68 Ploglager: 0,2-0,25 m siltig lera. Steril: Siltig lera. 69 Ploglager: 0,3-0,4 m siltig lera. Steril: Fläckvis lera resp silt. 1040, 1041, Ploglager: 0,15-0,25 m lera. Steril: Lera. 71 Ploglager: 0,3-0,35 m lera. Steril: Lera. 72 Ploglager: 0,3-0,35 m lera. Steril: Lera. 73 Ploglager: 0,3-0,35 m lera. Steril: Lera. 74 Ploglager: 0,3 m silt. Steril: Silt Ploglager: 0,3-0,35 m silt. Steril: Silt. 76 Ploglager: 0,3-0,35 m silt. Steril: Silt. 77 Ploglager: 0,25-0,3 m silt. Steril: Silt. 78 Ploglager: 0,3 m silt. Steril: Silt. 79 Ploglager: 0,2-0,25 m silt. Steril: Silt. 80 Ploglager: 0,25-0,3 m sand. Steril: Sand. 81 Ploglager: 0,25-0,3 m sand. Steril: Sand. 82 Ploglager: 0,3 m silt. Steril: Silt. 83 Ploglager: 0,3 m silt. Steril: Silt. 84 Ploglager: 0,3 m silt. Steril: Silt. 85 Ploglager: 0,25-0,4 m silt. Steril: Silt. 86 Ploglager: 0,3 m. Påförda massor: 0,35-0,4 m silt. Steril: Lera. 87 Ploglager: 0,3 m lera. Steril: Lera. 16

17 Bilaga 2 Anläggningstabell Anläggningsnr Anläggningstyp Beskrivning Schakt 1001 Dike Dike Dike Dike Kulturlager Lagret innehåller kol, smält lera och tegel Dike Dike Dike Kulturlager Siltigt lager som innehåller kol Dike Dike Årderspår Årderspår Årderspår Årderspår Årderspår Årderspår Årderspår Årderspår Årderspår Årderspår Årderspår Årderspår Årderspår Årderspår Årderspår Dike Dike Dike Dike Dike Dike Dike Grop Storlek: 1,0 x 0,35 m. Oval med ljusgrå lera med inslag av kol Grop Storlek: 1,4 x 0,4 m. Djup: 0,03 m. Oval med ljusgrå lera Dike Kulturlager Ett något rostfärgat lager som innehåller kol och smält lera Härd Storlek: 1,2 x 0,8 m. Innehåller ljusgrå lera, bränd lera och kol Dike Dike

18 Bilaga 2 Anläggningstabell, forts. Anläggningsnr Anläggningstyp Beskrivning Schakt 1041 Dike Stolphål Storlek: 0,3 x 0,2 m. Djup: 0,08 m. Innehåller ljusgrå siltig lera Dike Dike Dike Dike Dike Dike

19 Bilaga 3 14 C-datering 19

20 20

21 Arkeologikonsult Optimusv. 14 / Box Upplands Väsby Tel Fax

22 Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2397