Arkeologisk utredning inför biogasanläggning i Stadskvarn - Aspelund

Transkript

1 Arkeologisk utredning inför biogasanläggning i Stadskvarn - Aspelund ARKEOLOGISK UTREDNING, SKÖVDE SOCKEN OCH KOMMUN, VÄSTERGÖTLAND SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2354 BJÖRN HJULSTRÖM

2 KARTOR UR ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/0555.

3 ARKEOLOGISK UTREDNING INFÖR BIOGASANLÄGGNING I STADSKVARN - ASPELUND Arkeologisk utredning, Skövde socken och kommun, Västergötland Björn Hjulström Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2354 ARKEOLOGIKONSULT Optimusvägen 12 B Upplands Väsby Tel Fax

4 Sammanfattning Vid den arkeologiska utredningen av området för en planerad biogasanläggning i stadskvarn - Aspelund strax öster om Skövde påträffades anläggningar i 4 av 31 schakt. Utmed de bäckfåror och sänkor som fanns i området gjordes en metalldetektoravsökning för att hitta spår av järnframställning. Inga järnframställningsindikationer påträffades. Alla anläggningar som påträffades låg på samma ås. Anläggningarna utgjordes av härdar, gropar och lagerrester. Flera av härdarna bestod av kolkoncentrationer som tolkades som härdrester. Anläggningarnas karaktär och distribution gör att vi inte kan belägga någon boplats inom utredningsomårdet. Troligen rör det sig istället om aktiviteter utanför de centrala delarna av en boplats. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Fornlämningsmiljö och topografi... 6 Metod... 8 Resultat... 9 Slutsats...11 Referenser...12 Tekniska och administrativa uppgifter...12 Bilaga 1. Schaktförteckning Bilaga 2. Anläggningsförteckning Bengtsfors Åmål Ed Strömstad Hova Tanumshede Mellerud Lidköping Munkedal Kungshamn Uddevalla Lysekil Vänersborg Grästorp Trollhättan Henån Vara Kungälv Öckerö Götene Utredningsområde Skärhamn Nödinge Göteborg Vårgårda Alingsås Lerum Bollebygd Borås Ulricehamn Mölnlycke Kinna Svenljunga 5 Karlsborg Nossebro Herrljunga Skara Skövde Falköping Lilla Edet Stenungsund Töreboda Mariestad Färgelanda Tranemo Tibro Hjo Tidaholm

6 Inledning I Skövde kommuns planprogram för Stadskvarn Aspelund ska utredningsområdet bebyggas med en biogasanläggning. Arkeologikonsult har utfört en särskild arkeologisk utredning inom området som ska tas i anspråk för anläggningen enligt beslut från Länsstyrelsen i Västergötland dnr ). Utredningen berör fastigheten Skövde 5:177 cirka 200 meter söder om Aspelund industriområde Se figur 1). Inga tidigare kända fornlämningar finns inom utredningsområdet och syftet med utredningen var att undersöka om det fanns okända fornlämningar inom området. Fornlämningsmiljö och topografi Området öster och nordost om Skövde stad karakteriseras av öst-västliga åsryggar med mellanliggande dalgångar. Denna topografi beror på att området ligger i den mellansvenska israndzonen inom vilken iskanten stod relativt stilla under perioden cirka f.kr. Området mellan isen och det avsmälta området sträcker sig i ett smalt band med en tjocklek mellan cirka km från södra Norge, genom Dalsland, Västergötland, Östergötland och upp genom södra Södermanland. Utmed iskanten bildades ändmoräner i öst-västlig riktning på tvärs mot isens generella nord-sydliga riktning. Detta landskap är synligt inom utredningsområdet som kan delas upp i åtminstone tre höjdpartier i öst-västlig riktning som troligen tillkommit som isälvsavlagringar. Jordarten består av glacial lera. I norra delen av utredningsområdet UO) var Skövde Flygplats lokaliserad fram till den nya flygplatsen vid Knistad byggdes kring I övrigt finns ingen bebyggelse inom UO. Inte heller på de historiska kartorna kan någon bebyggelse iakttas inom UO. De närmaste förhistoriska lämningarna Raä 121 och 144) ligger cirka 400 meter nordost om utredningsområdet. Både Raä 121 och 144 är blästbruksområden med spår av järnframställning. Raä 108 söder om UO är en sentida gränsmarkering. Figur 1. Utredningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:

7 I samband med utredningar inför väg 26 söder om Skövde t.ex. Ask & Berglund 2005) och vid Horsås cirka 2 km norr om UO, framkom flera fasta fornlämningar som inte var synliga ovan mark. Det rörde sig framförallt om järnframställningsplatser och boplatser som dateras till äldre järnålder. Utredningsområdet ligger i en liknande topografisk miljö som flera av platserna för väg 26 och Horsås. I ett liknande topografiskt läge framkom även neolitiska dateringar vid en förundersökning av Raä 175, cirka 2 km norr om UO Hjulström & Bertheau 2008). De fornlämningar som kunde förväntas inom UO var framförallt järnåldersboplatser och järnframställningsplatser. Kanske kommer vi i framtiden även hitta alltmer av den neolitiska bebyggelse som bör finnas i området med tanke på närheten till Falbygdens megalitområde. Raä 121 Raä 144 Raä 108 " ") Fast fornlämning Utredningsområde Meter ± Figur 2. Fornlämningar i närheten av utredningsområdet markerade på Fastighetskartan. Skala 1:

8 Metod Vid utredningen grävdes 30 schakt på 1,8 meters bredd och med varierande längd meter). En metalldetektoravsökning utfördes utmed sänkorna som tidigare varit bäckfåror i syfte att spåra eventuella lämningar av järnhantering. Förutsättningen för en okulär besiktning efter slagg var dålig eftersom marken var gräsbevuxen, därför lades mer tid på metalldetektoravsökningen än på den okulära besiktningen Figur ± Meter Undersökningsområde Schakt med indikation Schakt utan indikation Stört område Sänka Höjd, relativt plan Figur 3. Plan över utredningsområdet med schakten markerade. Topografin i området med höjder och sänkor är markerade. Skala 1:

9 Påträffade anläggningar rensades fram med skyffel och skärslev och fotograferades och mättes in med RTK-GPS. Primärdokumentationen utgjordes av digitalfoto samt schakt- och anläggningsbeskrivningar. Osäkra anläggningar undersöktes för att säkerställa att det var en anläggning. Resultat Schaktens placering visas i figur 3. Figur 3 visar även hur topografin ser ut med öst-västliga åsar och mellanliggande lägre partier. Figuren återger relativa höjdskillnader och inte absoluta höjdvärden. Generellt sett sluttar marken inom UO mot syd-sydost. Mellanliggande vita områden består av ojämn terräng, generellt sluttande mot närmaste sänka. Höjderna som markeras är relativt plana områden. Framsidefotot är taget från den nordligaste åsen mot söder. De flesta schakt var tomma på anläggningar och bestod av ett ploglager mellan 0,1 0,4 meter och en underliggande orörd nivå med gulbrun lera. Alla schakt med anläggningar ligger på det mittersta höjdpariet. Dessa visas i figur 4. I övrigt påträffades inga spår av forntida aktiviteter inom UO Meter ± Härd Nedgrävning 7 Lager Stolphål Schakt utan indikation Schakt med indikation Figur 4. Plan över schakt med anläggningar. Skala 1:700 9

10 I schakt 2 påträffades 6 anläggningar. Anläggning 101 och 102 bestod av en hel del kol blandat med lera. Anläggningarna har tolkats som härdbottnar. Femton meter söderut påträffades tre störhål på rad A103, 104, 105). Förmodligen ingår de i en hägnad. Hägnaden kan inte dateras och kan lika gärna vara från historisk tid som förhistorisk. I nära anslutning till störhålen ligger en anläggning som tolkats som stolphål A 106). Anläggningen är rund med en diameter på 30 cm. Det rör sig alltså inte om en takbärande stolpe som har ingått i ett hus. Femton meter söderut påträffades ytterligare en härdbotten A 107). Anläggning 108 mättes först in som en gråfärgning men utgick efter att den undersökts. I schakt 6 påträffades en lagerrest A109) bestående av kolfragment och rödbränd lera. Anläggning 110 är en nedgrävning vars utbredning sträcker sig utanför schaktet. Nedgrävningen kan vara rektangulär eftersom sidorna ligger i en 90 gradig vinkel till varandra och hörnet är något rundat se figur 5). Det går inte att säga vad det är för anläggning. I fält diskuterades tolkningar som grophus, förrådsgrop och kolningsgrop inget kol iakttogs). A 111 och A 112 i schakt 15 är två små kolkoncentrationer som tolkats som härdrester. A113 är ett lager med flammig svartgrå/brungul siltig lera med en del kolfragment. Möjligen rör det sig om en ränna då formen är avlång och sträcker sig över schaktet i öst-västlig riktning. En fyrkantig härd A 114) påträffades i schakt 24 se figur 6). Schakt 31 lades invid en större sten 1x1,5 m i diameter) som låg på högsta punkten av den sydligaste höjden. Schaktet grävdes för att se om stenen möjligen var rest tidigare eller på annat sätt ingått i en gravkonstruktion. Inga sådana spår kunde iakttas och stenen låg djupt i den glaciala leran. I norr visade det sig att markarbetet för att skapa en plan yta i samband med anläggandet av flygplatsen påverkat topografin. I schakt 27 var matjordslagret redan borttaget. Schakt 28 innehöll tvärtom ett tjockt matjordslager, troligen utfyllnad med matjord från de avskalade partierna. Samma tendens kunde ses i schakt 29. Man har alltså banat av jorden i den norra delen av UO och fyllt upp den i en tidigare sänka. Området med markberedning markeras som stört område i figur 3. Figur 5. Anläggning 110 i schakt 6. Fotograferad från väst. Figur 6. Den fyrkantiga härden A 114. Fotograferad från väst. 10

11 Metalldetektorinventering Vid metalldetektorinventeringen, som främst gjordes utmed bäckfårorna, påträffades inga slagger. Alla utslag bestod av modernt avfall, såsom spikar, hästskosömmar och hästskor. Schakt 26 grävdes invid en koncentration av diffusa utslag. Schaktet visade sig dock vara tomt och utslagen utgjordes av modernt avfall. Slutsats Avgränsningen av området med anläggningar visas som en röd polygon i figur 7 och klassas som fornläming. Övrig yta av undersökningsområdet innehöll inga lämningar. Alla schakt med anläggningar ligger på samma höjdrygg. Anläggningarna har inte daterats vilket gör att vi inte vet något om relationen mellan lämningarna. Det finns anläggningstomma schakt mellan schakten med indikation och anläggningstätheten är inte särskilt hög. Vid inventeringen av området bedömdes ytan väst, nordväst och norr om UO som bäst lämpade för en järnåldersboplats. Detta fick dock revideras något när det visade sig att markingreppen hade varit relativt omfattande när flygplatsen byggdes. Läget väst-nordväst om UO utgör dock en bra boplatsyta. Om området ska gå vidare i undersökningsprocessen är det inom det rödmarkerade området i figur 7. Vi bedömer det inte troligt att det stått något bostadshus inom området däremot utgör det troligen ett aktivitetsområde som ligger något perifert i förhållande till själva bosättningen. Bosättningen bör då dateras till äldre järnålder, eller 500 f.kr e. Kr. Lämningens karaktär kan dock inte helt säkerställas utifrån utredningen. ± Meter Utredningsområde Område med spridda anläggningar Figur 7. Området med spridda anläggningar är markerat. Ytan utgör troligen ett aktivitetsområde utanför själva boplatsen. 11

12 Referenser Ask, C & Berglund, A Red. Arkeologiska möten utmed väg 26. Borgunda Skövde. Skrifter från Västergötlands museum nr 33. Hjulström, B & Bertheau, M Horsås trädgårdsstad. Arkeologisk förundersökning. Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2246. Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologikonsults projektnummer: 2354 Länsstyrelsens beslutsnummer: Uppdragsgivare: Skövde kommun Typ av undersökning: Arkeologisk utredning Utförandetid, fältarbete: Fastighet: Skövde 5:177 Socken: Skövde Kommun: Skövde kommun Län: Västra Götaland Projektledare: Björn Hjulström Fältpersonal: Björn Hjulström och Cecilia Lindblom Rapportansvarig: Björn Hjulström Kvalitetssäkring: Cecilia Lindblom Planer och kartor: Björn Hjulström Layout: Björn Hjulström Fynd: Inga fynd tillvaratogs 12

13 Bilaga 1. Schaktförteckning Schakt Ploglager Undergrund Kommentar Anläggningar Gulbrun lera , 103, 104, 105, 106, ,15-0,25 Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera 109, Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera 111, 112, Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera 15 0,15-0,20 Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera 20 0,2-0,35 Gulbrun lera Gulbrun lera 22 0,20-0,40 Gulbrun lera/ vattenavsatt humös grå lera Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera Schaktet placerades invid en sänka där metalldetektorn gjort vissa utslag. Inget påträffades, utslagen utgjordes av moderna föremål Gulbrun lera Kraftigt avbanat område Gulbrun lera Påförda massor. 29 0,1-0,4 Gulbrun lera Gulbrun lera Gulbrun lera Schaktet grävdes runt en stor sten som var placerad på åsens högsta punkt. Inget påträffades. 13

14 Bilaga 2. Anläggningsförteckning Anl Schakt Objekt Storlek m) Form i plan Form i sektion Härdbotten 1,1x0,5 Oval Ej snittad Härdbotten 2,2x0,8 Ej snittad Färg Flammig svartgrå/ brungul Lera Kol Övrigt innehåll Kommentar Flammig svartgrå/ brungul Lera Kol Som 101 Mörkfärgning med kol, osäkert om det är en härdbotten eller ett lager Störhål 0,07x0,07 Rund Ej snittad Gråsvart Lera Möjligen stör i hägnad Störhål 0,06x0,06 Rund Ej snittad Gråsvart Lera Möjligen stör i hägnad Störhål 0,08x0,08 Rund Ej snittad Gråsvart Lera Möjligen stör i hägnad Stolphål 0,3x0,3 Rund Ej snittad Grå Siltiglera Härdbotten 0,8x0,6 Oval Ej snittad Gråsvart Lera Kol 108 Utgår Lager 1,2x1 Oval Ej snittad Gråbrun Siltiglera Grop? 2,1x1, Härdbotten 0,5x0,4 Oval Ej snittad Härdbotten 0,7x0,5 Avlång Ej snittad Lager 1,8x0,7 Avlång Huvudinnehåll Timglasformad Rektangulär Ej snittad Gråbrun Siltig lera Skålformad, som djupast 0,1 m Flammig svarggrå/ gulbrun Lera Kol Flammig svarggrå/ gulbrun Lera Kol Flammig svartgrå/ brungul Siltig lera Härd 1x1 Fyrkantig Ej snittad Gråsvart Siltiglera Kol Små kolfragment Enstaka kolfragment, samt röd lera bränd) som smulades sönder Hörnet är relativt kraftigt vilket ger intryck av att anläggningen är rektangulär. Den fortsätter dock utanför schaktet. Grophus? Kolningsgrop? Fyrkantig härd med räta hörn 14

15 Arkeologikonsult Optimusvägen 12 B Upplands Väsby Tel Fax

16 RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2354