~ murberget HELGUMS KYRKA. Svampsanering --- Helgums församling, Sollefteå kommun. Dokumentationsavdelr}ingen Rapport 2014: 15, Bodil Mascher

Transkript

1 ~ murberget Länsmuseet Västernorrland HELGUMS KYRKA Svampsanering Helgums församling, Sollefteå kommun Dokumentationsavdelr}ingen Rapport 2014: 15, Bodil Mascher ---

2 3 Innehåll: Inledning Sid. 5 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivn i ng Beskrivning / Historik Kulturhistorisk status Atgärder och genomförande 7 Planerade åtgärder 8 Genomförda åtgärder 10 Håltagning i stengrund mellan vapenhus-kyrkorum 10 Vapenhus. Rivning av golv och träbjälklag, brädvägg mot läktartrappan 11 Vapenhus. Kalkputsat väggparti 14 Västra delen av kyrkogrunden 16 Mittgrunden under långhuset 17 Östra delen av kyrkogrunden 19 Dränering 19 Återstående arbeten 19 Avvikelser Antikvariska synpunkter Källor 21 Bilaga: Länsstyrelsens beslut dnr

3 5 Inledning Objekt I dnr. Helgums kyrka, Helgums församling, Sollefteå kommun. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr Beställare Långsele-Graninge-Helgums kyrkliga samfällighet. Beställarens ombud Lennart Näsström, Långsele-Graninge-Helgums kyrkliga samfällighet. Entreprenör Ocab, Sundsvall (sanering) Aronssons Bygg AB (bygg-måleri- och putsarbeten). Arbetsbeskrivn i ng "Helgums kyrka. Åtgärdsplan för sanering av hussvamp i anslutning till vapenhus och kyrkorum", Leif Markström, Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher. Länsmuseets Dnr: 2014/21.

4 6 Objektbeskrivning Beskrivning I Historik Helgums kyrka ligger i ett öppet jordbrukslandskap vid Helgumsjöns strand. Kyrkan är rektangulär, byggd i sten med vitputsade fasader, kor och sakristia i öster. Västtornet med öppen lanternin av trä är sekundärt. Taket är avtäckt med kopparplåt, spån fram till Innertaket är tunnvälvt av trä. Kyrkan föregicks aven senmedeltida stenkyrka, under talet omnämnd av Abraham Hiilphers. Kyrkan blev senare alltför trång och ritningar till en ny kyrka med torn upprättades 1782 av byggmästaren Eric Svedberg. Man hade redan införskaffat sten men sockenmännen ville avvakta med tornbygget tills klockstapeln var förfallen. Byggarbeten kom inte igång utan byggmästaren entledigades och i stället anlitades Påhl Persson i Stugun, som tidigare hade uppfört endast träkyrkor. Han ledde uppbyggnaden av kyrkan under åren efter ritningar reviderade på Öiä. Tre av planerade fyra fönsteraxlar kom till utförande och ett utritat torn uteslöts målades interiören av mäster Lindgren i Sollefteå. Kyrkan putsades och avfärgades röd. Påhl Persson utförde det mesta av snickeriearbetena invändigt. Predikstolen, altarbord och skrank är utförd av Nils Dahlqvist 1806, målning och förgyllning utfördes av Johan Magnus Meander, Sundsvall. Den nya predikstolen sattes först upp ovanför altaret i stället för predikstolen från gamla kyrkan men flyttades till norrväggen och målades Predikstolens tidigare uppgång är synlig från ett utrymme i sakristian. Altartavlan av G E Hasselgren förvärvades 1842 och inramningen gjordes sannolikt av mäster P Lindholm från Forsse. J. Byström målade draperimålningen på östra väggen. ~ D ~--~~--~ HELGUMS KYRKA. situationsplan I. Kyrkans ytterkontur 2. NV gaveln K yrkogårds.. taket 4. Kyrkogårde n Kloc.kstapel Sockenstuga och tomt " Sockenstuga och tomt G ravkapell, Ur: Helgums kyrka. En vägledning av Karin Johansson, Örnsköldsvik 1982.

5 7 Under ledning av byggmästaren J. A. Åkerlund byggdes tornet 1854 med karnissvängt tak och rundbågiga ljudöppningar efter ritningar av N.R.W. af Trolle. Klockstapeln från 1772 revs samtidigt med tornbygget. Kyrkan förlängdes en fönsteraxel i väster och västingången blev huvudingång i stället för den södra. Troligen avfårgades kyrkan vit vid samma tid. Under ledning av arkitekterna F. Eckert och L. N. Wahrgren tillkom invändig målning av fåltindelning och bladornament, nya bänkar och nya trappor till läktaren skedde en restaurering av Erik Fant och kyrkan fick betongbjälklag med trägolv, ny bänkinredning, antikglas i fönstren, värmeledning och elektricitet. Dekormålningarna övermålades tillkom läktarunderbyggnaden med kapprum och wc och kyrkan målades om och konserverades under ledning av R. Jäderberg lades järnplåttaket från 1891 om med kopparplåt. Utvändig fasadrestaurering gjordes Kulturhistorisk status Kyrkan skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4.

6 8 Atgärder och genomförande Planerade åtgärder Nuvarande skick Kyrkans gjutna betongplatta gjordes anmärkte man på att betongsulans formvirke i kyrkans främre del var starkt rötangripet och delvis nedrötat och att det förekom mögellukt under kyrkan. Golvbjälklaget i kyrkans tillbyggda bakre del var ej åtkomligt för besiktning underifrån och man föreslog att ev. åtgärder skulle ske i samband med en förestående restaurering (Besiktningsprotokoll 1973-n-27) upptäcktes återigen omfattande svamp- och rötangrepp i vapenhusets golvbjälklag samt i angränsande kyrkorum dvs. långhusets västra del. Rivning av bjälklaget utfördes genom församlingens försorg. En svampanalys påvisade hussvamp. Orsaken till röta och svamptillväxt i undergrunden beror sannolikt på kvarlämnat byggmaterial i samband med tidigare ombyggnad och samtidigt fuktpåverkan i krypgrunden (se Leif Markströms utredning/åtgärdsförslag ). Betongbjälklaget är gjutet i tre separata delar åtskiljda av ursprungliga grundmurar i natursten. Västra delen utgörs av vapenhus och långhusets bakre västra del fram till yttre kolonnraden mot öster under läktaren. I mitten ligger långhusets grund fram till och med koret. Den östra delen av grunden utgör utrymmet under sakristian. Plattan bärs upp av betongåsar från yttervägg till yttervägg vinkelrätt mot kyrkans längdaxel. Aktuella åtgärder 1. Golvbräder, åsar, och angripna delar av mellanvägg rives och destrueras. 2. Sanering av undergrunden samt dammsugning med sugbil. 3. Kontroll av återstående trä, Boracolbehandling och ev. installation av borstavar. Installation av avfuktare gemensam med grunden i förrummet (västra delen av läktarunderbyggnaden). 4. Nytt isolerat bjälklag med såpskurade breda golvplank. 5. Ny vägg lika befint\ig byggs mot trappkontor, samt målningsbehandling.

7 Under betongsulan syns den gamla grundmuren mellan långhus och västra kyrkogrunden. Foto mot väster från pannrummet under långhuset Avfuktningsrör från krypgrunden i väster drages upp till skrubben i läktarunderbyggnadens norra del, där håltagning genom norra yttermuren görs. ;.

8 Dörr till pannrummet på norra sidan, ventil och kanaler i grundmuren befintliga. Till höger: skrubb i sakristian där håltagning i södra yttermuren planeras. Genomförda åtgärder Håltagning i stengrunden var redan gjord och saneringsåtgärder hade pågått utan antikvarisk medverkan när Länsmuseet kontaktas första gången i slutet av januari Svampangripna väggdelar och golvet i vapenhuset var bortförda för destruktion och sugning av krypgrunden med sugbil pågick vid det första antikvariska besöket på plats. Material och jord hade grävts bort och där vapenhusets golv hade funnits återstod en meterdjup grop i marken. Församlingen har under 2013 gjort en fotodokumentation av skadorna i kyrkgrunden och det påbörjade saneringsarbetet enligt Länsstyrelsens villkor. På blad 3 i församlingens dokumentation syns betongplattans underdel med märken efter formvirket. Allt rensas för att rengöras från svamp. Håltagning i stengrund mellan vapenhus-kyrkorum Håltagning på ca cm i stengrunden under väggen mellan vapenhuset och kyrkorummets bakersta del (läktarunderbyggnaden).

9 Vapenhusets utgrävda grund. Sanering av grunden under långhusets västra del Rötat form virke. Vapenhus. Rivning av golv och träbjälklag, brädvägg mot läktartrappan All svampbesmittad inredning i vapenhuset dvs. trägolv samt brädväggen med lönndörr under läktartrappan i vapenhusets norra del hade tidigare fraktats bort före antikvarisk medverkan. Ny vägg har byggts av 30 x 220 cm spontad gran i samma dimension och utförande som originalet och målad med samma gröna kulör med linoljefärg från Engwall & Claesson. I vapenhuset har nya breda golvplank i fura lagts, med dimension 45 x 120 cm som i kyrkorummet. Det nya brädgolvet har behandlats med såpskurning lika golvet i kyrkorummet. Golvet har inte isolerats, eftersom man har installerat grundavfuktare. Golvet var inte heller isolerat tidigare.

10 Vapenhusets väggdel mat norr har tagits bort. Väggen hade enligt uppgift samma kulör som stolpen Putsskador i vapenhuset efter borttagen väggdel.

11 Vägg del mot norr återuppbyggd med ny lönndörr. Putslagad vägg Rekonstruktion av trappskrubbens svampskadade lönndörr. Lås och gångjärn från gamla dörren återanvändes. Inspektionslucka i golvet inne i skrubben är nytillskott.

12 14 Vapenhus. Kalkputsat väggparti Församlingen anlitade en murare som har putslagat och avfärgat ett putsskadat väggparti i vapenhuset med hydrauliskt bruk Weber ca1148. Anledningen till att hydrauliskt bruk användes vid lagningarna är att det skulle ha funnits kvarlämnat material, som visade att samma materialtyp hade använts under tidigare restaurering, uppger församlingens underhållsansvarig. Resultatet är gott vad gäller utseendet ett par månader efter slutfört arbete. Brukets framtida hållfasthet och samverkan med befintligt bruk är okänt. I arkivhandlingar framgår att lufthårdnande kalk har använts genomgående vid tidigare restaurering 1998 men detta var utvändigt. Jämtfasad tog då ner befintligt putsskikt och putsade om hela kyrkan samt stigportar med lufthårdnande kalkbruk från Stråkbruken AB 3 mm. Avfärgning gjordes med Gotlandskalk från Byggnadshyttan; 25 kg kalkdeg med tillsats av 100 gr obränd Terra. Spritputs på sockel: Strå kalkspritputs kulör TOll, NCS 5500 (Ur Jämtfasads materialspecifikation, Länsmuseets topografiska arkiv, mapp F1:15) Vapenhuset efter utförd svampsanering., Uppgifter i arkiv om invändiga putsmaterial är osäkra. Ur "Målningsbeskrivning för invändig restaurering av Helgums kyrka, Stig Hedvall, Härnösand står det:

13 15 Kalkfårg ska vara av typ: Gotlandskalk eller dubbelstampad våtsläckt kalk från AB Målarkalk, Hälsingborg. Puts: befintlig kalkfårg AMAnr (Länsmuseets topografiska arkiv, mapp F2:15). Om nu förslaget kom till utförande 1980 eller -81 hade man alltså troligen använt lufthårdnande kalkfårg även då. Underlaget borde då ha varit lufthårdnande för att luftkalkfårg skulle kunna fåsta. Det kan också vara så, att vapenhuset var undantaget från restaureringen 1980 eller -81. Kyrkans förvaltningsplan 2011 ger inga andra ledtrådar för vapenhus än "slätputs, målad vit". Västra delen av kyrkogrunden Saneringsarbete under vapenhus och läktarunderbyggnadens västra del pågick En sugbil med slangar dragna från krypgrunden under betongsulan sög upp organiskt material och grus. Större stenar som inte fick rum i slangen lades i små högar i kryputrymmet och kvarlämnat svampangripet formvirke forslades bort. Från en skrubb på norra delen av läktarunderbyggnaden gjordes håltagning för avfuktningsrör i långhusets västra gavelmur. Den hade gjorts på entresidan i stället för mot norr, enligt uppgift på grund av lämpligare placering av frånluftsröret på aggregatet. Planering tillsammans med antikvarien hade tidigare varit håltagning mot norr. Ventilen exteriört ska målas in i fasadkulören. Aggregatets fuktmätare registrerar luftfuktigheten i västra grunden, som hittills rört sig kring Rf 65 grader. Ett rör med den kalla luften från grunden går in i aggregatet som komprimerar luften och skickar ut fukten utanför kyrkan genom ett annat rör. Den torra avfuktade luften, som är något varmare än förut, skickas tillbaka in till grunden genom ett tredje rör Avfuktningsaggregat från krypgrunden i väster placerat i skrubben i läktarunderbyggnadens norra del. Röd pil vid håltagning i långhusets västra gavelmur.

14 Håltagning genom långhusets västra gavelmur i norr. Ventilen ska målas in. Mittgrunden under långhuset Luftavfuktaraggregatet för långhuset har placerats på pannrummets östra vägg (nedan). De utgående rören med luftfukt är dragna genom den drygt 2 meter tjocka norra grundmuren i vinkeln mot en pilaster öster om källardörren. Närmast dörren finns en ventil med missprydande kanaler som har tillkommit tidigare. De bör målas in i sockelfårgen eller läggas in i kabelkanal som målas in. Rören för avfuktningen under långhuset kan nås via en lucka i pannrummets östra vägg. Rören har monterats på betongsulans undersida i stället för nere i grunden Avfuktningsaggregat för långhuset är placerat på pannrummets östra vägg.

15 Rör för avfuktning under långhuset på betongsulans undersida De utgående rören med luft fukt är dragna till ventilen under röda pilen på norrsidan av kyrkan utanför pannrummet (ventilen med kanaler närmast dörren fanns sedan tidigare).,

16 18 Östra delen av kyrkogrunden Planerade åtgärder utfördes ej (se Avvikelser). Dränering Marken lutar ner mot kyrkan i söder där grunden utsätts för mycket smältvatten under våren. Man har utfört drängering längs kyrkogrunden, där vatten från samtliga brunnar på södra sidan slutligen hamnar i dagvatten öster om kyrkan. I varje brunn finns ett rör som leder vatten ut från grunden till en uppsamlingsledning som går under mark från högre delar i väster ner mot dagvatten i öster. Överskott av vatten i brunnen rinner ut i det avledande röret så snart vatten fylls upp till rörets nivå Återställd markyta i söder efter dränering med samtliga rör under mark. Återstående arbeten Ventilen i långhusets västra gavelmur vid huvudentren ska målas in i fasadkulör vid lämplig säsong. Övriga missprydande kanaler på fasaden från tidigare restaureringar målas med fördel in i sockel-/fasadkulör eller läggs in i kabelkanal som målas in.

17 19 Avvikelser I östra kyrkogrunden under sakristian behövde ej någon installation göras. Det visade sig först vid borrning att krypgrund saknades under betongplattan, vilket man ej kunde förutse förrän arbeten hade påbörjats. Då hade man redan hunnit genomborra östra kyrkomuren med ett hål ca 1 dm diam. Hålet har putslagats och avfårgats Putslagat och avfärgat hål i östra kyrkomuren (centralt på fotot). Antikvariska synpunkter Församlingen anlitade en murare som har putslagat och avfårgat en smärre putsskada på ett väggparti i vapenhuset som uppstod under saneringsarbetet. Putsskadorna har lagats med hydrauliskt bruk, eftersom denna materialtyp fanns kvarlämnad i kyrkan och antogs ha använts under tidigare restaurering. Att man hittat hydrauliskt bruk behöver dock inte betyda att man genomgående har använt detta tidigare. Det hydrauliska bruket kan exempelvis ha använts enbart i djupare skador, kanske med lufthårdnande bruk i ytskiktet. Nu vet man inte om det tillförda bruket kommer att samarbeta med befintligt bruk eller om spänningar kommer att uppstå på sikt. Församlingen har dock lagenligt begärt tillstånd av Länsstyrelsen till svampsaneringen och övriga byggnadsarbeten har skett med bevarande av kyrkans kulturhistoriska värde. L~nsstyrelsen har inte satt något krav på antikvarisk medverkan utan församlingen skulle själv fotodokumentera arbetet, vilket man också har utfört.

18 21 Källor Johansson, Karin: Helgums kyrka. En vägledning, Örnsköldsvik Kyrkobyggnader Del 4, Riksantikvarieämbetet. Telhammer, Ingrid: Ådalens kyrkor, CW-förlaget, Länsmuseets topografiska arkiv, mapp F2:15. Kyrkans förvaltningsplan.

19 Länsstyrelsen Västernorrland n TNKC rvl I ~~': f." murber" J Beslut Sida 1 av Dnr Delgivningskvitto Långsele Graninge Helgum kyrkliga samfällighet Hamre Långsele Tillstånd för håltagning samt sanering av hussvamp Helgums kyrka, Helgums församling, Sollefteå kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen lämnar tillstånd för håltagning samt saneringsåtgärder i samband med hussvampsangrepp i Helgums kyrka, Helgums församling, Sollefteå kommun, i enlighet med ansökan daterad den 27 november 2013, samt åtgärdsprogram upprättat av Leif Markström den 2 december Beslutet är taget i enlighet med 4 kap. 3 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Villkor Synliga delar av golv och väggar ska ersättas med nya motsvarande befintliga. Åtgärderna ska dokumenteras och i en enklare rapport skickas in till Länsstyrelsen i tre exemplar senast tre månader efter avslutat arbete. Beskrivning av ärendet Helgums kyrka har drabbats av hussvamp i golvbjälklaget. Eftersom det är en allvarlig händelse har golvet tagits upp akut för att kunna analysera omfattningen. Ni ansöker nu om tillstånd för håltagning i golvet i sakristian och mellan kyrkorum och vapenhus, samt byta svampangripet golv och delar av mellanvägg i vapenhus. Skäl till länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen anser att åtgärden är nödvändig för ett bevarande av kyrkans kulturhistoriska värden. Övrigt Om tillstånd enligt annan lagstiftning krävs för rubricerad åtgärd får detta sökas särskilt. Detta beslut gäller i fem år från beslutsdatum. Hur man överklagar Den som iute är nöjd med detta beslut, kan överklaga det hos Förvaltningsrätten i Härnösand genom skrivelse som dock ska sändas till Länsstyrelsen, Kultur och välfård, Härnösand. Länsstyrelsen Västernorrland Postadress: Härnösand Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon: Fax: E-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se

20 Beslut Sida 2 av 2 Dnr Delgivni ngskvitto Skrivelsen ska ha kommit in inom tre veckor från den dag vederbörande har fått del av beslutet. För part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha kommit inom tre veckor från den dag då beslutets meddelades. Ytterligare upplysningar om överklagande lämnas i bilagt informationsblad, "Hur man överklagar till Förvaltningsrätten". ~ A- Joii.as Walker. Enhetschef #~ ~~an Kultur- och välfårdsenheten Telefon Bilaga: Hur man överklagar till Förvaltningsrätten Kopia till: Härnösands stift, Box 94, Härnösand Murberget Länsmuseet Västernorrland, Box 34, Härnösand Riksantikvarieämbetet, Samhällsavdelningen, Box 5405, Stockholm Länsstyrelsen Västernorrland Postadress: Härnösand Besöksadress: Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon: Fax: E-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se